Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 1

1943-02-04 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:1, Andra lagutskottets utlåtande nr 1

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

I

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1943 kl. 4 e. m.

Uflätande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 11 § och 27

§ 1 mom. D värnpliktslaqen den 30 december 1941

(nr 967).

Genom en den 4 januari 1943 dagtecknad proposition, nr 7, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag

till lag örn ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen den

30 december 1941 (nr 967).

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för lagförslaget, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen är värnpliktig i regel skyldig att,

på sätt Konungen närmare förordnar, för sin utbildning tjänstgöra under

sammanlagt fyrahundrafemtio dagar. I 27 § 1 mom. B nämnda lag föreskrives,

att värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller underofficer

vid armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet,

enligt de närmare bestämmelser Konungen meddelar är skyldig att, utöver

den under A angivna tjänstgöringstiden, fullgöra fortsatt tjänstgöring för

utbildning till officer under högst trehundrasextio dagar och för utbildning

till underofficer under högst etthundraåttio dagar. 27 § 1 mom. C samma

lag stadgar, att värnpliktig tilldelad marinen, vilken vid navigationsskola

avlagt övermaskinistexamen eller maskinistexamen av andra klass, är skyldig

att, utöver den under A angivna tjänstgöringstiden, undergå fortsatt utbildning

under en tid av etthundratjugu dagar.

Genom 27 § 1 mom. D värnpliktslagen meddelas särskilda bestämmelser

för värnpliktig, som vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt

idkar studier för utbildning till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär

eller ingenjör eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter kunna

vara till särskilt gagn för krigsmakten, samt för värnpliktig, som gör sannolikt,

att han kommer att idka sådana studier. Beträffande värnpliktig,

som nu sagts, äger Konungen, där så finnes lämpligt, förordna, att enligt de

närmare bestämmelser Konungen meddelar den under A angivna tjänstBihang

till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr t.

276 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 1,

göringen om fyrahundrafemtio dagar skall, med rätt till avbrott under viss

tid för studiernas fullföljande, fullgöras med dels soldat- och befälsutbildning

och dels fackutbildning och facktjänstgöring. Sådan värnpliktig må

ock, där så anses påkallat för bibringande och vidmakthållande av för avsedd

mobiliseringsbefattning erforderliga insikter, åläggas att därutöver fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst etthundraåttio dagar. Den fortsatta

tjänstgöringen skall kunna i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden. Örn

ej den värnpliktige före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen

fått avbrytas, avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall han enligt

vad Konungen föreskriver fullgöra den tjänstgöring, som eljest åligger honom.

Därvid räknas genomgången soldat- och befälsutbildning honom till

godo på sätt Konungen prövar skäligt.

Under riksdagsbehandlingen av Kungl. Maj:ts den 24 oktober 1941 dagtecknade

proposition, nr 318, med förslag till värnpliktslag fäste statens

industrikommissions krigsindustriavdelning i en skrivelse till vederbörande

utskott uppmärksamheten på angelägenheten av att de specialkunskaper,

som värnpliktiga yrkesmän inom de optiska, elektriska, finmekaniska och

bilmekaniska facken besutte, i erforderlig utsträckning utnyttjades för reparationer

och annan tjänstgöring, där dessa värnpliktigas kunskaper vore av

särskilt värde. På liknande sätt ansågos sådana värnpliktiga, som utbildats vid

tekniska läroverk, gymnasier eller liknande anstalter, böra tagas i anspråk. Enär

nu berörda värnpliktiga i många fall kunde antagas icke vara fullt utbildade

vid den ålder, då första tjänstgöringen enligt förslaget till värnpliktslag

skulle fullgöras, framhölls i skrivelsen, att en del av denna tjänstgöring

borde fullgöras först sedan de värnpliktiga fullföljt sin utbildning, då de

måste antagas kunna bättre fylla sina speciella uppgifter inom försvarsorganisationen.

På utskottets förslag framhöll riksdagen (skrivelse nr 507) att, allteftersom

försvarsorganisationens tekniska hjälpmedel utvecklades, ökades givetvis betydelsen

av att tillvarataga värnpliktiga specialisters yrkeskunnighet på

bästa sätt. Riksdagen fann emellertid nödvändigt, att en närmare utredning

kom till stånd såväl angående gränsdragningen mellan hithörande

kategorier och övriga värnpliktiga som beträffande tjänstgöringstidens förläggning

inom dessa kategorier.

Sedan Kungl. Majit den 30 december 1941 uppdragit åt chefen för armén

att efter samråd med cheferna för marinen och flygvapnet verkställa samt

till Kungl. Majit inkomma med den av riksdagen önskade utredningen, har

arméchefen med skrivelse den 19 juni 1942 överlämnat sådan utredning.

Beträffande gränsdragningen mellan värnpliktiga specialister på det tekniska

området och övriga värnpliktiga inom armén har arméchefen funnit

dels att, förutom högskoleutbildade ingenjörer, även andra ingenjörer borde

kunna användas i specialtjänst och dels att yrkesmän till större antal än

som hittills utnyttjats kunde krävas för sådan tjänst. Ett exakt angivande

av vilka utbildnings- eller yrkeskategorier, som borde ifrågakomma, hade

dock icke befunnits möjligt. Härom har arméchefen närmare anfört:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

3

Inom arméns freds- och krigsorganisation förefinnes ett betydande behov

av värnpliktiga tekniker, dels sådana, som avlagt högre eller lägre teknisk

examen och som böra placeras i ingenjörsbefattningar eller motsvarande,

dels skickliga yrkesmän, som böra placeras som verkmästare eller i mekanikertjänst

(bilmekaniker, pjäsmekaniker o. s. v.).

Den förstnämnda kategorien tillhörande värnpliktiga hava hittills i viss

utsträckning uttagit^ i specialtjänst såsom fälttygtekniker och bibringats en

med hänsyn till de civila studierna anpassad militär utbildning. Enligt formuleringen

i 1941 års värnpliktslag och inskrivningsförordning av bestämmelserna

angående utbildningens fullgörande synes dock aftagning i specialtjänst

böra förekomma endast för högskoleutbildade värnpliktiga. Sådana

med endast lägre teknisk examen synas enligt bestämmelsernas formulering

sålunda icke skola ifrågakomma för aftagning till fälttygtekniker (tygtekniker).

Utredningen har dock givit vid handen, att jämväl icke högskoleutbildade

ingenjörer böra kunna uttagas till tygtekniker eller användas i annan likartad

befattning inom den militära organisationen. De böra därvid ifrågakomma

för tjänstgöring antingen vid tygdepartementet eller dess fabriker och anstalter

eller vid högre eller lägre truppförband.

Yrkesmännen inom de i industrikommissionens skrivelse angivna optiska,

elektriska, finmekaniska och bilmekaniska facken hava sedan lång tid tillbaka

utnyttjats i specialbefattningar. Anvisningar för de ifrågavarande värnpliktigas

aftagning och fördelning givas i generalorder nr 1 samt i inskrivningsinstruktionen

(generalorder nr 3/1942). Särskilda bestämmelser för

deras utbildning och tjänstgöring hava utfärdats å arméorder, varvid man

dock fått utgå från att första tjänstgöringen skall fullgöras i en följd och i

huvudsak förläggas till vederbörande truppförband. Givet är emellertid, att

den alltmer ökade omfattningen av arméns tekniska utrustning och den fortlöpande

motoriseringen av ett stort antal förband kan kräva att de yrkesutbildade

värnpliktiga inom de nämnda facken utnyttjas i ännu högre grad

än vad tidigare varit fallet. Icke minst erfarenheterna från det nu pågående

kriget visa nödvändigheten av att reparationstjänsten ständigt fungerar för

att en armé skall kunna fylla sin uppgift i fält. — — — — — — — —

Att exakt angiva vilka yrkes- eller utbildningskategorier, som böra ifrågakomma

för uppdelad tjänstgöring, har icke befunnits möjligt. Det årligen

disponibla antalet värnpliktiga med vissa föreskrivna civila kvalifikationer

kan komma att väsentligt växla beroende på tillfälliga konjunkturer på

arbetsmarknaden m. in., vilket med en hundraprocentig uttagning av vissa

yrkeskategorier för uppdelad tjänstgöring kan medföra väsentliga olägenheter

för utbildning i allmänhet inom armén samt ur krigsorganisatorisk

synpunkt. Ur rent tormell s_ynpunkt synas dessutom icke obetydliga svårigheter

föreligga att på ett sådant sätt angiva vilka kvalifikationer, som skola

medföra att en värnpliktig hänföres till den ena eller andra kategorien, att

misstolkningar eller godtycke uteslutas.

Den ifrågasatta gränsdragningen har med anledning av ovan anförda befunnits

lämpligast ske antalsmässigt, varmed givetvis strävan bör vara att

i största möjliga utsträckning utnyttja de ifrågavarande värnpliktiga i sådan

tjänst, som motvarar deras civila utbildning. I bommandov:i.g bör årligen

föreskrivas dels det antal värnpliktiga ingenjörer med eller utan högskoleutbildning,

som bör uttagas till tygtekniker, eventuellt ingenjörer, dels det

antal yrkosskickliga värnpliktiga inom vissa mekaniska fack, som bör uttagas

för utbildning till vissa militära yrkesbefattningar och ifrågakomma

för uppdelad tjänstgöring. Ett sådant förfaringssätt synes tillgodose de av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

industrikommissionen framförda önskemålen samtidigt som de militära myndigheterna

hava möjligheter att fördela värnpliktstillgången på ett efter

samtliga föreliggande personalbehov anpassat sätt.

I fråga örn tjänstgöringstidens förläggning för ingenjörer med lägre teknisk

utbildning och blivande sådana ingenjörer har arméchefen ansett, att

möjligheter borde skapas för dessa att fullgöra viss del av tjänstgöringen

såsom fackutbildning och facktjänstgöring. I allmänhet borde utbildningen

ske tillsammans med högskoleingenjörerna och på samma sätt som för dem

med uppehåll i tjänstgöringen för studiernas fullföljande. Värnpliktiga

yrkesmän syntes arméchefen böra genomgå rekrytskola vid vederbörligt

truppslag under omkring ett halvt år för att därefter genom hemförlovning

givas tillfälle att »stadga» sig i yrket och ytterligare vinna yrkesskicklighet.

Efter detta avbrott borde inkallelse ske för utbildning till »militär mekaniker»

under omkring ett halvt år. Sådan värnpliktig skulle, enligt vad

arméchefen förutsatt, icke ifrågakomma till uttagning för utbildning till

officer eller underofficer.

Yad kustartilleriet anginge gjorde sig i huvudsak samma synpunkter

gällande som beträffande armén. Det i fråga örn armén anförda gällde därför

även kustartilleriet.

Flottans personalbehov tillgodosåges däremot efter i viss mån andra

grunder. För den tekniska tjänsten vid flottan utnyttjades huvudsakligen

fast anställd personal. Marinchefen hade med anledning därav förklarat sig

icke önska, att den ifrågasatta omläggningen av den tekniska personalens

utbildning och tjänstgöring skulle gälla flottan. Gentemot en ändring i nu

gällande författningar i sådan riktning, att jämväl värnpliktiga med endast

lägre teknisk utbildning skulle kunna uttagas i specialtjänst såsom ingenjörer

eller kemister vid flottan, hade marinchefen dock intet att erinra.

Flygvapnets värnpliktskontingent bestode till väsentlig del av värnpliktiga,

som erhållit civil utbildning eller praktik inom det mekaniska facket. Chefen

för flygvapnet ansåge dock, att nu tillämpade system för dessa värnpliktigas

militära utbildning och tjänstgöring tillfredsställde alla rimliga anspråk på

effektivitet och att den ifrågasatta anordningen vad flygvapnet beträffade

icke vore lämplig.

På grund av det anförda hemställde arméchefen dels att uttagning för

.utbildning i specialtjänst såsom ingenjörer m. m. skulle äga rum vid samtliga

försvarsgrenar jämväl av sådana tekniska studerande eller ingenjörer,

vilka icke vore elever vid eller genomgått teknisk högskola eller motsvarande

utbildning, dels ock att uttagning för utbildning i specialtjänst av

vissa yrkesskickliga värnpliktiga inom det tekniska området skulle medgivas

beträffande armén och kustartilleriet tilldelade värnpliktiga, därvid

dock arméchefen förutsatt, att inskränkningen till armén och kustartilleriet

icke skulle behöva komma till uttryck i värnpliktslagen.

Yttranden i ärendet ha avgivits av arméförvaltningens tygdepartement

och de sakkunniga, som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5

juni 1942 tillkallats för att inom försvarsdepartementet biträda med utred
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1. 5

ning rörande försvarsväsendets ingenjörspersonal m. m. (försvarsväsendets

ingenjör utredning).

Arméförvaltningens tygdepartement har beträffande det av arméchefen förutsatta

förhållandet, att värnpliktig, som uttagits för utbildning i specialtjänst,

ioke skulle ifrågakomma för utbildning till officer eller underofficer,

framhållit, att därigenom skulle för tygtruppernas del förhindras, att värnpliktiga

med tekniska kunskaper kunde utväljas för utbildning till underofficerare

och officerare. Flertalet värnpliktiga hade nämligen vid tjugu

års ålder knappast hunnit annat än påbörja sina studier för utbildning till

ingenjörer. Det syntes därför ändamålsenligast, att lämpliga underofficerselever

finge utväljas bland dem, som efter avslutade studier underginge fackutbildning.

Försvarsväsendets ingenjörutredning har uttalat sin anslutning till de ovan

återgivna synpunkterna i industrikommissionens krigsindustriavdelnings

skrivelse. Beträffande arméchefens förslag örn uttagning för utbildning i

specialtjänst såsom ingenjörer m. m. har ingenjörutredningen ansett sig icke

för närvarande kunna avgiva något mera ingående utlåtande, då frågan örn

utbildning i specialtjänst såsom ingenjör utgjorde en av ingen jörn tredningens

huvuduppgifter och utredningen av denna orsak icke ansåge sig kunna

föregripa do resultat, vartill undersökningarna kunde leda. Utredningen

ville emellertid redan nu i enlighet med arméchefens hemställan föreslå, att

även ingenjörer med lägre teknisk utbildning kunde uttagas till för dem

lämpad special tjänst. Ytterligare ville utredningen framhålla, att även vid

navigationsskolor utbildade maskinister borde inräknas i förevarande personalkategori

och särskilt angivas bland den i 27 § 1 mom. D värnpliktslagen

uppräknade personalen. Efter slutförandet av utredningens arbete komme

det möjligen att visa sig erforderligt med ytterligare ändringar i värnpliktslagen.

De ändringsförslag, till vilka utredningen nu anslutit sig, vore emellertid

så trängande att ett uppskjutande därav icke syntes böra ske. Vidkommande

arméchefens förslag örn uttagning för utbildning av vissa yrkesskickliga

värnpliktiga hade utredningen hos arméstaben under hand inhämtat,

att framställningen endast avsåge rekryteringen av kategorien »mekaniker»

och således icke berörde den blivande rekryteringen av tygtruppernas personal

i allmänhet, likaledes en av utredningens huvuduppgifter. Då krigsmaktens

behov av mekaniker gjort sig så starkt gällande, att frågan därom

icke borde förhalas, lämnade utredningen obetingat sin anslutning till förslaget

även i förevarande avseende.

Då såsom ovan nämnts arméchefens framställning icke berörde rekryteringen

av tygtruppernas personal i allmänhet, ansåge sig ingenjörutredningen

icke för närvarande böra till behandling upptaga spörsmålet örn uttagning

till officer eller underofficer av sådana värnpliktiga, som uttagits

för utbildning i specialtjänst. Utredningen ville emellertid återkomma härtill

i blivande betänkande.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i propositionen anfört

följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

Med den stora betydelse, som maskinell utrustning av olika slag äger fölen

modern krigsmakt, är det givetvis av vikt, att tekniskt skolade och yrkesutbildade

värnpliktigas specialkunskaper utnyttjas på bästa sätt. En viktig

förutsättning för att så skall kunna ske är, att sådana värnpliktiga, vilka icke

hunnit avsluta studier eller yrkesutbildning, beredas tillfälle att fullfölja

studierna eller utbildningen, innan de tagas i anspråk för facktjänstgöring

inom krigsmakten. Den för närvarande gällande befogenheten för Kungl.

Majit att förordna örn uppdelning av värnpliktigas tjänstgöring i soldat- och

befälsutbildning, å ena, samt fackutbildning och facktjänstgöring, å andra

sidan, med rätt till avbrott under viss tid för studiers fullföljande, synes

vara alltför begränsad, i det att den endast avser värnpliktiga, som vid

högskola eller därmed jämförlig högre läroanstalt idka eller skola idka studier

för utbildning till ingenjörer eller eljest i sådana ämnen, att därvid

vunna insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten. Kungl. Majit

bör äga meddela dylikt förordnande jämväl beträffande värnpliktiga, som

vid lägre läroanstalter än högskolor fullbordat, bedriva eller ämna bedriva

studier för utbildning till ingenjörer, samt beträffande värnpliktiga, som

fullbordat eller påbörjat yrkesutbildning av den tekniska art, att deras insikter

kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten. Givetvis kunna icke

vilka ingenjörsstudier som helst lika litet som varje teknisk yrkesutbildning

medföra lämplighet för special tjänst. Att i värnpliktslagen närmare angiva

för vilka blivande eller färdigutbildade ingenjörer och yrkesmän förordnande

örn uppdelad tjänstgöring skall kunna givas, låter sig dock svårligen göra.

Det torde därför böra överlämnas åt Kungl. Majit att på lämpligt sätt avgränsa

ifrågavarande kategorier. Den sålunda föreslagna utvidgningen av

Kungl. Majits befogenhet att meddela förordnande örn uppdelad tjänstgöring

bör icke heller inskränkas till att gälla endast visst eller vissa vapenslag.

Även i detta avseende torde det närmare avgörandet böra ankomma på

Kungl. Majit.

Vad angår ingenjörutredningens förslag, att förordnande örn uppdelad

tjänstgöring skall kunna meddelas jämväl beträffande vid navigationsskolor

utbildade maskinister, skulle det möjligen vara fördelaktigt att kunna bereda

också dessa värnpliktiga avbrott i värnpliktstjänstgöringen för fullföljande

av påbörjade studier. Med hänsyn till att maskinisters tjänstgöringsskyldighet

är reglerad i 27 § 1 mom. C värnpliktslagen synes emellertid

frågan därom icke böra prövas utan ytterligare utredning. Den torde

lämpligen kunna upptagas till behandling i samband med prövningen av de

övriga förslag till ändringar i värnpliktslagen, som ingenjörutredningen kan

komma att framlägga.

Såsom arméchefen yttrat torde i allmänhet utbildningen av ingenjörer

med lägre utbildning böra ske tillsammans med och på samma sätt som för

högskoleingenjörerna. På grund härav synas även förstnämnda ingenjörer

böra kunna åläggas att, då så anses påkallat för bibringande och vidmakthållande

av för avsedd mobiliseringsbefattning erforderliga insikter, fullgöra

högst etthundraåttio dagars tjänstgöring utöver den eljest gällande tjänst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1. 7

göringstiden om fyrahundrafemtio dagar. Denna fortsatta tjänstgöring bör

kunna i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden.

Beträffande spörsmålet huruvida vid uttagning för utbildning till officerare

och underofficerare kunna utväljas sådana värnpliktiga, som uttagits

för utbildning i specialtjänst, torde i värnpliktslagen med gällande lydelse

icke vara avsett, att så skall ske. Då ingenjörutredningen torde komma att

i sitt blivande betänkande upptaga spörsmålet till behandling, anser jag icke

lämpligt att redan i detta sammanhang vidare ingå därpå.»

I propositionen har upptagits förslag till ändring i värnpliktslagen i

ytterligare ett avseende, varom departementschefen anfört:

»Jämlikt 11 § värnpliktslagen skall inskrivningschef vara ordförande i inskrivningsnämnd.

Örn en inskrivningschefs arbetsbörda blir för stor, torde på

grund av denna föreskrift strängt taget erforderlig lättnad böra beredas honom

genom att han befrias från andra åligganden än ordförandeskapet. Emellertid

har det under nuvarande beredskapsförhållanden visat sig, att det understundom

varit lämpligare ur försvarets synpunkt örn befrielse från ordförandeskapet

kunnat medgivas. För att så skall kunna ske, torde i förevarande

lagrum böra inrymmas rätt för Kungl. Majit att på grund av särskilda

omständigheter förordna, att annan regementsofficer än inskrivningschef

skall vara ordförande i inskrivningsnämnd. Jag förutsätter, att denna

befogenhet skall komma till användning endast då en sådan anordning är

påtagligt ändamålsenligare än den nyss antydda utvägen.»

Vid granskning av det genom propositionen framlagda lagförslaget har

utskottet ej funnit annat att erinra än att vissa formella ändringar torde

böra vidtagas i 27 § 1 mom. D. Som det icke otvetydigt framgår, att det

i andra och tredje styckena förekommande ordet »militärutbildning» syftar ej

blott på soldatutbildning utan även på soldat- och befälsutbildning, synes

förslaget böra förtydligas i förevarande avseende. I sista stycket torde även

böra göras den redaktionella ändringen, att ordet »eller» utgår.

Utskottet får på grund härav hemställa,

att riksdagen, med förklarande att riksdagen funnit vissa

formella ändringar böra vidtagas i det genom propositionen

nr 7 framlagda lagförslaget, måtte för sin del antaga följande

förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Lag om ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen

den 30 december 1041 (nr 067).

Härigenom förordnas, att 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen den

30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

11 §■

Till inskrivningschef förordnar Konungen en regementsofficer.

Inskrivningsnämnd skall bestå av inskrivningschefen eller, därest Konungen

på grund av särskilda omständigheter så förordnar, annan regementsofficer

såsom ordförande samt icke militära ledamöter till det antal Konungen bestämmer,

dock minst en från varje till inskrivningsområdet börande landstingsområde

eller stad, som ej deltager i landsting. De icke militära ledamöternas

antal må ej understiga två.

Skall för---nämnden tillsatts.

De icke---av stadsfullmäktige.

Inskrivningsnämnd är---ordföranden biträder.

Inskrivningsnämnd biträdes---av Konungen.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

D. För värnpliktig, som fullbordat, idkar eller, enligt vad som göres

sannolikt, kommer att idka studier antingen för utbildning till ingenjör eller

ock, vid högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt, för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare eller veterinär eller eljest i sådana

ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten, samt

för värnpliktig, som fullbordat eller påbörjat teknisk yrkesutbildning av den

art, att hans insikter kunna vara till

bestämmelser gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

den under A angivna tjänstgöringen

örn fyrahundrafemtio dagar skall, med

rätt i förekommande fall till avbrott

under viss tid för studiernas eller

yrkesutbildningens fullföljande, fullgöras

med dels soldat- och befälsutbildning

eller enbart soldatutbildning

(militärutbildning), dels ock fackutbildning

och facktjänstgöring. Yärnpliktig,

beträffande vilken på grund av studier

sålunda förordnats, må, där så anses

påkallat för bibringande och vidmakthållande

av för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas

att därutöver fullgöra fortsatt tjänst
-

sådant gagn, skola följande särskilda

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

den under A angivna tjänstgöringen

örn fyrahundrafemtio dagar

skall, med rätt i förekommande fall

till avbrott under viss tid för studiernas

eller yrkesutbildningens fullföljande,

fullgöras med dels soldat- och

befälsutbildning eller enbart soldatutbildning,

dels ock fackutbildning

och facktjänstgöring. Yärnpliktig, beträffande

vilken på grund av studier

sålunda förordnats, må, där så anses

påkallat för bibringande och vidmakthållande

av för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas

att därutöver fullgöra fortsatt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1.

9

(Kungl. Maj:ts förslag:)

göring under högst etthundraåttio dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen skall

kunna i omgångar fördelas på hela

värnpliktstiden.

Har ej värnpliktig som i första

stycket sägs före utgången av den tid,

under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov eller förvärvat

den yrkesutbildning, Konungen

bestämmer, skall den värnpliktige enligt

vad Konungen föreskriver fullgöra

den tjänstgöring, som på grund av

bestämmelserna ovan i denna paragraf

eller eljest åligger honom; och räknas

därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt Konungen

prövar skäligt.

(UtsJcottets förslag:)

tjänstgöring under högst etthundraåttio

dagar. Den fortsatta tjänstgöringen

skall kunna i omgångar fördelas

på hela värnpliktstiden.

Har ej värnpliktig som i första

stycket sägs före utgången av den tid,

under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov eller förvärvat

den yrkesutbildning, Konungen

bestämmer, skall den värnpliktige enligt

vad Konungen föreskriver fullgöra

den tjänstgöring, som på grund

av bestämmelserna ovan i denna paragraf

eljest åligger honom; och räknas

därvid genomgången soldat- eller befälsutbildning

honom till godo på sätt

Kolningen prövar skäligt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 4 februari 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling havn närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Forslund*, Löfvander, Olof

Carlsson, Mannerskantz, Carl Eric Ericsson och Holmbäck*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fröken

Andersson, herrar Pettersson i Hällbacken, Hallagård, Cruse, fru Johansson och herr

Lundgren*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 1.

275 43 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:22 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 § och 27 § 1 mom. D värnpliktslagen den 30 decemb a1 i texten