Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för tjänstemannaorganisationerna att i vissa mål representeras i arbetsdomstolen, arbetsrådet och försåkringsrådet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 10 i första kammaren av herr Holmström m. fl. och nr 25 i andra kammaren av herrar Håstad och Skoglund i Doverstorp.

1943-03-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för tjänstemannaorganisationerna att i vissa mål representeras i arbetsdomstolen, arbetsrådet och försåkringsrådet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 10 i första kammaren av herr Holmström m. fl. och nr 25 i andra kammaren av herrar Håstad och Skoglund i Doverstorp.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för tjänstemannaorganisationerna

att i vissa mål representeras i

arbetsdomstolen, arbetsrådet och försåkringsrådet.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 10 i första kammaren av

herr Holmström m. fl. och nr 25 i andra kammaren av herrar Håstad och

Skoglund i Doverstorp.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen ville hos

Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag snarast möjligt angående en

sådan ändring av arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning,

att tjänstemannaorganisationerna bliva representerade i mål,

som beröra deras intressen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 2 § i lagen den 22 juni 1928 örn arbetsdomstol skall denna domstol,

vilken har att avgöra mål rörande kollektivavtal samt vissa andra tvister,

bestå av ordförande och sex ledamöter.

I 3 § föreskrives, att ordföranden och två ledamöter skola förordnas av

Konungen för viss tid bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar-

eller arbetarintressen. Ordföranden och en av ledamöterna, vilken

skall förordnas att vara vice ordförande, skola vara lagkunniga och i domarvärv

erfarna. Den andre ledamoten skall äga särskild insikt och erfarenhet

i arbetsförhållanden och därmed förbundna avtalsfrågor. För vardera ledamoten

skall Konungen förordna två ersättare, som uppfylla de för ledamoten

stadgade behörighetsvillkoren.

Beträffande arbetsdomstolens övriga fyra ledamöter föreskrives i 4 §, att

de skola förordnas av Konungen för två år i sänder, två efter förslag av

svenska arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd och två efter förslag av

landsorganisationen. För vardera sidan skola enligt samma regler förordnas

fyra ersättare. Förslag skall för att vinna avseende upptaga minst dubbelt

så många personer som de, vilka skola förordnas för den sidan.

Enligt 10 § är arbetsdomstolen domför med ordförande och fyra ledamöter.

Av ledamöter, som avses i 4 §, skola lika många närvara för vardera

sidan.

lilläng till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 16.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

Slutligen må nämnas, att, om ledamot vid något rättegångstillfälle skulle

utebliva eller finnas vara av jäv hindrad att tjänstgöra och ersättare ej kan

tillkallas, ordföranden enligt 7 § äger kalla annan lämplig person i stället.

Enligt 9 § i lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning skall arbetsrådet

bestå av minst sju ledamöter, vilka utses av Konungen för en tid

av två år i sänder. Av ledamöterna skola två utses bland personer, föreslagna

av sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare, vilkas medlemmar

sysselsätta tillhopa minst 50 000 arbetare, samt två bland personer, föreslagna

av sådana rikssammanslutningar av arbetare, som räkna minst 50 000

medlemmar. För nämnda fyra ledamöter skola i enahanda ordning utses

minst dubbelt så många suppleanter. Förslag, som ovan sägs, skall, för att

vinna avseende, upptaga minst dubbelt så många personer som de, vilka

skola med ledning av förslaget förordnas till ledamöter eller suppleanter.

Har förslag icke avgivits, skall förordnande ändock av Konungen meddelas.

övriga ledamöter skola utses bland personer, som icke kunna anses företräda

arbetsgivar- eller arbetarintressen, och förordnar Konungen en av

dessa ledamöter till rådets ordförande och chef samt en till ställföreträdare

för denne.

Ärenden, som behandlas av arbetsrådet, må avgöras av fem ledamöter, så

ock av fyra, där de äro om beslutet ense. Ej må flera än sju ledamöter deltaga

i behandlingen av ärende inför arbetsrådet.

Vid besluts fattande skola lika antal representanter för arbetsgivare och

arbetare närvara.

Enligt 9 § lantarbetstidslagen den 18 juli 1942 skall arbetsrådet ha en i

viss mån ändrad sammansättning vid handläggning av ärenden, som avses i

denna lag. Konungen skall nämligen för tjänstgöring i arbetsrådet för viss tid

utse två med jordbruksförhållanden förtrogna ledamöter. En ledamot skall

utses bland personer, föreslagna av de svenska arbetsgivareföreningarnas

förtroenderåd, och vid tjänstgöring i arbetsrådet ersätta en av dess ledamöter,

som utsetts efter förslag av arbetsgivarsammanslutningar. En ledamot

skall utses bland personer, föreslagna av landsorganisationen, samt vid

tjänstgöring i arbetsrådet ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter förslag

av arbetarsammanslutningar. För var och en av de sålunda utsedda

ledamöterna skola i enahanda ordning utses minst två suppleanter, av vilka

en bör vara förtrogen med förhållandena inom trädgårdsskötseln. Motsvarande

bestämmelser angående arbetsrådets sammansättning i vissa fall finnas

i arbetstidslagen för detaljhandeln och butikstängningslagen, båda utfärdade

den 18 juli 1942. I förstnämnda lag stadgas, att Konungen för

tjänstgöring i arbetsrådet vid handläggning av ärende, som avses i lagen,

skall för viss tid utse två med detaljhandels förhållanden förtrogna ledamöter.

Suppleanterna skola vara förtrogna med förhållandena inom detaljhandel

eller annan verksamhet, som avses i lagen. De två ledamöter, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

3

Konungen skall utse jämlikt stadgande i butikstängningslagen, skola vara

förtrogna med förhållandena inom lagens tillämpningsområde. För deras

suppleanter uppställas inga särskilda behörighetsvillkor.

Enligt lagen den 29 juni 1917 om försäkringsrådet skall detta råd bestå

av minst sju ledamöter. Två av dessa skola representera arbetsgivarna och

två arbetarna. Dessa ledamöter jämte tre suppleanter för envar av dem

förordnas av Konungen för två år i sänder efter förslag, som avgivas på sätt

nedan närmare anges.

övriga ledamöter, av vilka en skall vara rådets chef, utnämnas omedelbart

av Konungen. Minst två av dem skola vara lagkunniga män.

Förslag till ledamöter och suppleanter, som skola representera arbetsgivarna,

må avgivas av förening av arbetsgivare med minst 100 medlemmar

och förslag till ledamöter och suppleanter, som skola representera arbetarna,

av förening av arbetare med minst 10 000 medlemmar. Därjämte må förslag

till representanter för arbetsgivarna eller för arbetarna avgivas av det eller

de landsting, som Konungen bestämmer, ävensom av korporation eller förening,

vilken Konungen, efter därom av försäkringsrådet gjord framställning,

finner böra tillerkännas rätt att avgiva sådant förslag.

Ärenden, som enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete skola behandlas

av försäkringsrådet, prövas och avgöras av fem ledamöter, så ock

av fyra ledamöter, om de äro ense om beslutet. Av dessa ledamöter skall en

vara representant för arbetsgivarna och en för arbetarna. I behandling av

viktigare ärende enligt olycksfallsförsäkringslagen eller av ärende av allmän

betydelse skola minst sju ledamöter deltaga, av vilka två skola vara representanter

för arbetsgivarna och två för arbetarna.

Frågan om arbetsdomstolens sammansättning har under förarbetena till

1928 års lagstiftning varit föremål för synnerlig uppmärksamhet. Att vissa

ledamöter av arbetsdomstolen skulle tillsättas efter förslag av föreningar av

arbetsgivare och arbetare förutsattes allmänt. Däremot voro meningarna

delade, vem förslagsrätt i dylikt hänseende skulle tillkomma. Utskottet får

beträffande de åsikter, som härutinnan uttalats, hänvisa till sitt utlåtande

nr 29 vid 1938 års riksdag, sid. 2—6.

Enligt 29 § i lagen den 11 september 1936 om förenings- och förhandlingsrätt

skola mål, som avse tillämpning av lagen, med visst undantag upptagas

och avgöras av arbetsdomstolen. Vid sin granskning av förslaget till nämnda

lag anförde lagrådet bl. a.:

Av synnerlig betydelse är frågan örn den ordning, som skall gälla för

prövning av mål rörande tillämpningen av den lagstiftning, som nu föreslås.

Till den under utredningen ganska enstämmigt uttalade uppfattningen att

denna prövning åtminstone i allmänhet lämpligen bör anförtros åt arbets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Amira lagutskottets utlåtande nr 16.

domstolen vill lagrådet ansluta sig. Ett ändamålsenligt ordnande av denna

angelägenhet erbjuder dock organisatoriska svårigheter. Departementschefen

har ansett hinder ej möta för att arbetsdomstolen med nuvarande sammansättning

handlägger jämväl mål om föreningsrätt enligt den nu föreslagna

lagen, och han har icke berört samma spörsmål i avseende å den befogenhet

att avgöra även vissa frågor rörande förhandlingsrätten, vilken jämlikt föreliggande

förslag till ändring i lagen om medling i arbetstvister skall tillkomma

arbetsdomstolen. Donna ståndpunkt, som torde överensstämma med

förevarande förslags allmänna tendens att även i fråga om privatanställda

låta lagstiftningens innehåll följa de för kollektivavtal gällande reglerna, kan

lagrådet icke biträda. Såväl från principiella som från praktiska utgångspunkter

synes det vara uteslutet, att den representation för intressegrupper,

vilken tillkommit för arbetsdomstolens handläggning av nuvarande mål om

kollektivavtal, kan i allt få vara densamma vid behandling av fi''ågor, vilka

i och med att de avse de privatanställdas rättsställning uppenbarligen beröra

intressen av ofta väsentligen annat slag. I detta viktiga avseende föreligger

icke något förslag eller ens någon utredning, och även i denna omständighet

finner lagrådet ett hinder för att till genomförande förorda de remitterade

förslagen.

I proposition nr 240 till 1936 års riksdag med förslag till lag om föreningsoch

förhandlingsrätt yttrade föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, i anledning av vad lagrådet sålunda anfört:

Den av lagrådet berörda frågan om ändring i arbetsdomstolens sammansättning

synes i och för sig värd beaktande. Emellertid har arbetsdomstolen

redan för närvarande att handlägga mål berörande intressegrupper, som icke

äro representerade i arbetsdomstolen, och de nya mål, som nu skulle förläggas

dit, torde åtminstone till en början knappast kunna förväntas bliva

särskilt talrika eller krävande till sin beskaffenhet. Det synes mig därför

icke erforderligt att uppskjuta den nu föreslagna lagstiftningen i avbidan

på lösningen av frågan om arbetsdomstolens sammansättning, vilken givetvis

kräver en närmare utredning. Snarare torde det vara en fördel att vid

en sådan utredning kunna taga hänsyn till någon tids erfarenhet rörande

tillämpningen av bestämmelserna om förenings- och förhandlingsrätt.

I likalydande motioner 1:428 av herr Hamrin m. fl. och 11:820 av herr

Andersson i Rasjön m. fl. hemställdes bl. a. dels om sådan ändring i 10 §

lagen örn arbetsdomstol, att arbetsdomstolen skulle i mål, som ej rörde kollektivavtal,

vara domför med ordförande och två ledamöter, varvid ledamot,

som avsåges i 4 §, ej skulle få deltaga i handläggning av sådant mål, dels

ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och

förslag angående ändring av arbetsdomstolens sammansättning vid handläggning

av mål rörande privatanställda och andra utanför landsorganisationen

stående arbetstagare.

I likalydande motioner 1:429 av herr Bagge m. fl. och 111:823 av herr

Skoglund m. fl. föreslogs, att i lagen om förenings- och förhandlingsrätt

skulle upptagas en bestämmelse av innehåll, att Kungl. Maj:t för behandlingen

av sådana mål, som skulle upptagas och avgöras av arbetsdomstolen,

skulle utöver de ledamöter jämte ersättare, som förordnades enligt lagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

5

om arbetsdomstol, för en tid av två år i sänder utse två ledamöter med särskild

insikt i industri och handel, två ledamöter med särskild insikt i jordbruk

samt fyra ledamöter, som kunde anses företräda olika grupper av

arbetstagare, jämte ersättare för dem. I mål, som avsage tillämpningen av

lagen örn förenings- och förhandlingsrätt, skulle domstolen vara domför med

ordförande och fyra ledamöter. Biand ledamöter och ersättare, som företrädde

särskilda intressen, skulle ordföranden tillkalla dem, som i det särskilda

fallet ägde största sakkunskap, därvid dock skulle iakttagas, att motsatta

intressen örn möjligt kleve i lika mån företrädda.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och motionerna, anslöt

sig i sitt utlåtande nr 58 till den uppfattningen, att mål, som avsåge tillämpningen

av lagen, borde upptagas och avgöras av arbetsdomstolen. Utskottet

ansåg emellertid, att tillräcklig utredning icke förelåge för att utskottet skulle

kunna föreslå någon ändring av denna domstols sammansättning för behandlingen

av sådana mål. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj .t

med uppmärksamhet följde arbetsdomstolens verksamhet samt, örn anledning

därtill visade sig föreligga, toge under övervägande, huruvida domstolen

genom ändrad sammansättning vid behandling av mål på förevarande

rättsområde borde göras mera representativ för de intressen, som i fråga

om dessa mål gjorde sig särskilt gällande.

Riksdagen godkände utskottets utlåtande i denna del.

I likalydande motionerna I: 110 av herr Gärde och 11:202 av herr Bergvall

m. fl. yrkades vid 1938 års riksdag, att riksdagen ville hos Kungl. Majit

anhålla om utredning rörande lämpligheten av och sättet att bereda representation

åt de privatanställda i arbetsdomstolen jämte därmed sammanhängande

spörsmål samt örn de förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Beträffande innehållet i yttranden, som avgåvos till andra lagutskottet i

anledning av dessa motioner, får utskottet hänvisa till sitt utlåtande nr 29

nämnda år, sid. 17—24.

I nämnda utlåtande anförde utskottet:

De nu föreliggande motionerna hava tillstyrkts av de anställdas centralorganisation.

Arbetsgivareföreningen har i princip anslutit sig till tanken,

att de anställdas önskemål örn en representation i arbetsdomstolen tillgodoses

i någon därför lämplig form. Landsorganisationen har förklarat sig

sakna anledning att motsätta sig den begärda utredningen, varvid emellertid

framhållits, att en ändring i arbetsdomstolens sammansättning syntes med

hänsyn till vikten av största möjliga kontinuitet böra ifrågakomma endast

därest ett verkligt behov av ändring ådagalades.

Arbetsdomstolens ordförande har förklarat sig vara i princip ense nied

motionärerna. Enligt hans mening kunde det omöjligen förnekas, att tjänstemännen

både socialt och i fråga örn arbetsförhållanden representerade en

annan miljö än kroppsarbetarna. Det vore ett konsekvent fullföljande av

grunderna för domstolens sammansättning, alt representanter för tjanste
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

männen inträdde i domstolen vid handläggningen av mål, som rörde tjänstemannaförhållanden.

Denna representation borde icke vara motiverad av

tjänstemännens intressen i och för sig utan därav, att det vore en fördel för

rättskipningen, att den högre sakkunskap, som tjänstemännen ägde i fråga

om sina egna problem, tillfördes domstolen på samma sätt, som nu skedde

i fråga om kroppsarbetarna. Arbetsdomstolens ordförande har emellertid

ändock ställt sig tveksam med hänsyn till ovissheten, huruvida särskilda

tjänstemannarepresentanter komme att erhålla tillräckliga arbetsuppgifter

för att kunna växa in i ställningen som ledamöter i domstolen. Det vore

enligt hans mening dessutom förenat med icke obetydliga tekniska svårigheter

att skapa en särskild tjänstemannarepresentation vid domstolen. Arbetsdomstolens

ordförande har slutligen erinrat därom, att det vid övervägandet

av frågan, om en lagändring i motionernas syfte borde genomföras,

också måste undersökas, huruvida i mål rörande tjänstemäns förhållanden

en särskild sammansättning av domstolen vore påkallad jämväl på

arbetsgivaresidan.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att olika uppfattningar råda beträffande

uttrycket »privatanställda». I förevarande motioner har detta uttryck

använts i en tämligen snäv bemärkelse för att beteckna de s. k. privattjänstemännen,

under det att utskottet för sin del i tidigare sammanhang

med uttrycket åsyftat alla i enskild tjänst anställda personer.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad arbetsdomstolens ordförande

i förevarande ärende anfört. Enligt utskottets uppfattning tala emellertid

övervägande skäl för att frågan örn arbetsdomstolens sammansättning

göres till föremål för en ingående omprövning. Denna undersökning bör

enligt utskottets mening läggas på en bredare grund än vad motionärerna väl

asyftat och avse möjligheten och lämpligheten att bereda representation i

arbetsdomstolen för sådana grupper av arbetstagare och arbetsgivare över

huvud taget, vilkas arbetsområden icke anses kunna på ett fullt tillfredsställande

sätt företrädas av de ledamöter i domstolen, vilka tillsatts efter förslag

av landsorganisationen och arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd. Det är

givetvis av synnerlig vikt, att arbetsdomstolen har en sådan sammansättning,

att den omfattas med förtroende av de berörda parterna. Men det är också

ett allmänt intresse av stor betydelse, att arbetsdomstolens sammansättning

icke växlar i sådan utsträckning, att kontinuiteten i dess arbete äventyras.

Enligt iitskottets mening torde det möta betydande svårigheter att nå fram

till en tillfredsställande lösning, och utskottet vill framhålla, att en ändring

i reglerna rörande arbetsdomstolens sammansättning givetvis ej bör komma

till stånd med mindre påtagliga fördelar ur det allmännas synpunkt därigenom

kunna förväntas.

Vad slutligen angår frågan om ändrad sammansättning av arbetsrådet och

försäkringsrådet vill utskottet endast uttala, att, ehuru behovet av ändring

i förevarande hänseende torde vara mindre än i fråga örn arbetsdomstolen,

skäl dock tala för att jämväl detta spörsmål ägnas uppmärksamhet i samband

med den av utskottet ovan förordade utredningen.

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en

översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets

sammansättning samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

7

Vad utskottet hemställt vann riksdagens bifall (riksdagens skrivelse

den 5 april 1938, nr 166).

Genom remiss den 8 juli 1938 har Kungl. Majit anbefallt arbetsdomstolen,

arbetsrådet och försäkringsrådet att avgiva utlåtande över riksdagens skrivelse.

Sådant utlåtande har till Kungl. Majit inkommit från försäkringsrådet,

däremot icke från arbetsdomstolen eller arbetsrådet.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 10 september 1942 bar De anställdas

centralorganisation anhållit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en allmän

översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och

försäkringsrådets sammansättning.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, har riksdagen under Utskottet.

åberopande av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 29 vid 1938 års riksdag i skrivelse till Kungl. Majit den 5 april

1938 anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa en översyn av bestämmelserna

rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Nämnda översyn har påbörjats, men utredningen har ännu

icke slutförts.

Utskottet har i förenämnda utlåtande — däri utskottet förklarat sig i allt

väsentligt kunna ansluta sig till ett av arbetsdomstolens ordförande i ärendet

avgivet yttrande — framhållit, att övervägande skäl talade för att frågan

om arbetsdomstolens sammansättning gjordes till föremål för en ingående

omprövning. Denna undersökning borde avse möjligheten och lämpligheten

att bereda representation i arbetsdomstolen för sådana grupper av arbetstagare

och arbetsgivare överhuvud taget, vilkas arbetsområden icke kunde

anses på ett fullt tillfredsställande sätt företrädas av de ledamöter i domstolen,

vilka tillsatts efter förslag av landsorganisationen och arbetsgivarföreningarnas

förtroenderåd. Det vore enligt utskottets mening givetvis av synnerlig

vikt att arbetsdomstolen hade en sådan sammansättning, att den omfattades

med förtroende av de berörda parterna, men också ett allmänt intresse

av stor betydelse, att arbetsdomstolens sammansättning icke växlade

i sådan utsträckning, att kontinuiteten i dess arbete äventyrades. Utskottet

framhöll, att det torde möta betydande svårigheter att nå fram till en tillfredsställande

lösning samt att en ändring i reglerna rörande arbetsdomstolens

sammansättning givetvis ej borde komma till stånd med mindre påtagliga

fördelar ur det allmännas synpunkt därigenom kunde förväntas.

Vad anginge frågan om ändrad sammansättning av arbetsrådet och försäkringsrådet

uttalade utskottet, att, ehuru behov av ändring i förevarande

hänseende torde vara mindre än i fråga örn arbetsdomstolen, skäl dock

talade för att jämväl detta spörsmål ägnades uppmärksamhet i samband

med den av utskottet förordade utredningen.

Vad utskottet sålunda anfört i denna fråga vid 1938 års riksdag torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

fortfarande äga sin giltighet. Den utredning rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets

och försäkringsrådets sammansättning, som påbörjats i anledning

av riksdagens skrivelse samma år, bör därför enligt utskottets mening

slutföras. Det synes angeläget, att detta sker utan alltför långvarigt dröjsmål.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att den översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,

arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning,

varom riksdagen hemställt i .skrivelse till Kungl. Majit den

5 april 1938, snarast måtte fullföljas samt att Kungl. Majit

måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda; samt

2) att förevarande motioner måtte anses besvarade genom

vad utskottet sålunda hemställt.

Stockholm den 23 mars 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Wistrand, Forslund, Olof

Carlsson, Mannerskantz, Holstenson* och Holmbäck*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Cruse,

von Seth*, Larsson i Östersund*, Lundgren, Andersson i Eskilstuna* och Hedlund i

Rådom.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Forslund och Olof Carlsson;

2) av herrar Cruse och Lundgren, vilka anfört:

Det måste anses vara av ett stort allmänt intresse att arbetsdomstolens

sammansättning icke växlar på ett sådant sätt att kontinuiteten i dess arbete

äventyras. Skall sammansättningen växla i förhållande till parternas olika

samhällsställning eller efter de olika yrkesgrupper som parterna företräda,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

9

så måste kontinuiteten allvarligt äventyras. Del torde tor övrigt möta betydande

praktiska svårigheter att i förväg bedöma karaktären av de mål som

skola avdömas, enär först vid målets handläggning i domstolen tvistefrågornas

karaktär kan bli klarlagd. Vad som sagts om arbetsdomstolen kan

även gälla arbetsrådet och försäkringsrådet.

Enligt vår mening tala övervägande praktiska skäl mot en ändrad sammansättning

av arbetsdomstolen, arbetsrådet och försäkringsrådet och då

några fördelar ur det allmännas synpunkt icke kunna uppnås genom en ändrad

sammansättning, få vi hemställa,

att förevarande motioner icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Hihang till riksdagens protokoll ivid. Il saini. ‘J aud

Nr lii.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:126 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående förstärkning av tionde huvudtitelns anslag för hudgetåret 1942/43 till kommittéer oc a1 i texten