Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förskottering av underhållsbidrag till barn

1943-05-20 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förskottering av underhållsbidrag till barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1943 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om förskottering av underhållsbidrag till barn

(bidragsförskottslag).

Genom en den 19 mars 1943 dagtecknad proposition, nr 183, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om förskottering av underhållsbidrag till barn (bidragsförskottslag).

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat

avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där fadern underlåter att betala

förfallet belopp, i den utsträckning och under de villkor som nedan sägs

av allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott).

Vad sålunda stadgats skall icke äga tillämpning i fråga om barn, vars moder

sammanbor med barnets fader, eller beträffande barn, som bor tillsammans

med sin fader.

2 §.

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen, under förutsättning

av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga

örn tillämpning av denna lag å dess undersåtar.

Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med dagen före den,

då barnet fyller sexton år.

3 §.

Ansökning örn bidragsförskott prövas av barnavårdsnämnden i den kommun,

där barnets moder är mantalsskriven vid den tidpunkt, då förskottet

sökes. Är modern död eller icke mantalsskriven för året i fråga, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den kommun, där modern senast varit

mantalsskriven. Finnes icke mantalsskrivningsort som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande

vistas.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 9 sami. 2 avd. Nr 28.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

4 §.

Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd

av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, av denne. Ansökning må göras jämväl av bamavårdsman, därest sådan

förordnats för barnet.

Ansökning, som avfattas enligt fastställt formulär, skall innehålla nödiga

upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av

sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna

äro med sanningen överensstämmande. Är sökanden ur stånd att

själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av

två trovärdiga, med barnets och moderns förhållanden förtrogna personer.

Vid ansökningen skola fogas prästbevis enligt fastställt formulär ävensom

i huvudskrift eller styrkt avskrift rättens beslut eller avtal som i 1 § sägs,

därest dessa handlingar icke annorledes äro tillgängliga för barnavårdsnämnden.

Det åligger barnavårdsnämnd att på därom framställd begäran kostnadsfritt

tillhandahålla sökande erforderligt ansökningsformulär ävensom tillse,

att nödigt biträde lämnas sökande vid formulärets ifyllande.

5 §.

Sedan bidragsförskott sökts, skall, därest den underhållsskyldiges postadress

är känd eller kan utrönas, omedelbart med posten till honom avsändas

meddelande om ansökningen med föreläggande att, där han har något

att anföra i anledning av densamma, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen

yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandet

i 6 §. Meddelande som nyss sagts vare dock ej erforderligt, om bidragsförskott

utgått för barnet under löpande kalenderår, ej heller örn den underhållsskyldige

vistas utom riket.

6 §•

Bidragsförskott må ej beviljas, där den underhållsskyldige erlägger oguldna

underhållsbidrag för tiden från och med andra månaden före den, under

vilken förskottet sökts, samt tillika antingen ställer av barnavårdsnämnden

godkänd pant eller borgen för underhållsskyldighetens fullgörande under tid,

som barnavårdsnämnden finner skälig, eller ock visar sannolika skäl att han

skall framgent fullgöra sin underhållsskyldighet.

7 §■

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken

förskottet sökts, samt, där den underhållskyldige häftar i skuld för tidigare

förfallet bidrag, jämväl för tid, varå sådant bidrag belöper, dock längst

från och med andra månaden före den, under vilken förskottet sökts, och utgår,

där ej rätten till förskott skall upphöra tidigare, till och med utgången

av det statliga budgetår, som löper vid förskottets beviljande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

3

Att under vissa förhållanden beviljat bidragsförskott kan innehållas under

del av tid, för vilken förskottet beviljats, eller rätten till beviljat bidragsförskott

helt upphöra före utgången av nämnda tid, därom stadgas i 11 § 2 mom.

samt 12 § 1 och 2 mom.

8 §.

1 morn. Där ej vad nedan stadgas till annat föranleder, utgår bidragsförskottet

för år räknat med

252 kronor i ortsgrupp 1,

300 » » »2 och

360 » > 2 3

eller, därest modem har vårdnaden om två eller flera lill

rättigade barn, med belopp enligt följande tabell:

Antalet till bidragsförskott

berättigade barn

under moderns vårdnad.

Två................

Bidragsförskott (för barn

Ortsgrupp 1. Ortsgrupp 2.

228 kronor 276 kronor

bidragsförskott beräknat).

Ortsgrupp 3.

336 kronor

Tre.................. 204 » 252

Fyra eller flera....... 180 » 228

300 »

276

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas bidragsförskottet

med ett årligt belopp av 60 kronor.

2 mom. överstiger moderns årsinkomst

1,000 kronor i ortsgrupp 1,

1,250 » » »2 och

1,500 » k > 3

eller har modern, därest hon är gift och sammanlever med sin man samt

denne är underhållsskyldig gentemot barnet, tillsammans med mannen en

årsinkomst överstigande

1,400 kronor i ortsgrupp 1,

1,700 » > » 2 och

2,000 > * »3

skall, med undantag för fall som i 9 § 2 mom. sägs, från bidragsförskottet

avdragas sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Har modern flera till bidragsförskott berättigade barn, minskas dock förskottet

blott med så stor del av nämnda avdrag, som enligt fördelning efter

huvudtalet belöper på varje barn. Hava makar som nyss sagts att försörja

barn under sexton år, som icke är berättigat vare sig till barnbidrag enligt

lagen örn barnbidrag eller till bidragsförskott, skall det här ovan för vederbörande

ortsgrupp angivna inkomstbeloppet för makar ökas med 100 kronor

för varje sådant barn.

Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

3 mom. Bidragsförskott utgår efter den i lagen om folkpensionering avsedda

ortsgrupp, dit den kommun hänförts, vars barnavårdsnämnd enligt

3 § har att pröva ansökningen örn förskott.

Vistas barn stadigvarande å ort, som tillhör billigare ortsgrupp än modems

mantalsskrivningsort, skall det enligt bestämmelserna i 1 och 2 mom.

beräknade bidragsförskottet minskas med 48 kronor, därest de båda orterna

tillhöra ortsgrupperna 1 och 2 eller 2 och 3, samt med 96 kronor, därest de

tillhöra ortsgrupperna 1 och 3.

4 mom. Där Konungen i fråga om ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat

om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, äger Konungen på därom

av vederbörande kommun gjord framställning förordna, att bidragsförskott,

som beräknas med hänsyn till moderns mantalsskrivning inom området eller,

där modern icke blivit mantalsskriven, till barnets vistelse inom området,

skall förhöjas med 24 kronor, därest de båda orterna tillhöra ortsgrupperna

1 och 2 eller 2 och 3, samt med 48 kronor, därest de tillhöra ortsgrupperna

1 och 3.

5 mom. överstiger det enligt bestämmelserna i 1—4 mom. beräknade bidragsförskottet

det belopp, som barnets fader jämlikt rättens beslut eller avtal

är skyldig att utgiva till barnets underhåll, skall bidragsförskottet nedsättas

till nämnda belopp.

Har moder under sin vårdnad två eller flera barn, som samtidigt beviljas

bidragsförskott, och sker nedsättning som i första stycket sagts för något

eller några av dem, skall belopp, varmed nedsättning skett, tillgodoräknas det

eller de barn, som ej behövt vidkännas sådan nedsättning, med fördelning,

därest de äro flera, efter huvudtalet. Därvid må dock icke något av sistnämnda

barn erhålla högre belopp än barnet tillkommande underhållsbidrag eller

som enligt bestämmelserna i 1—4 mom. skulle hava utgått till barnet, därest

det icke stått under moderns vårdnad; skall på grund av vad sist sagts nedsättning

ske för något eller några barn, skall belopp, varmed nedsättning

skett, i sin tur tillgodoräknas övriga barn under tillämpning av ovan angivna

grunder.

6 mom. Bidragsförskott skall icke utgå, därest beloppet av detsamma eller,

där fråga är om flera barn under moderns vårdnad, förskottens sammanlagda

belopp icke skulle uppgå till minst 60 kronor för år räknat.

9 §•

1 mom. Såsom inkomst, vilken enligt 8 § 2 mom. första stycket skall läggas

till grund för beräknandet av bidragsförskott, anses det belopp, för vilket

vederbörande blivit taxerad till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid

den senaste taxeringen före barnavårdsnämndens beslut i ärendet.

2 mom. Uppgår den enligt 1 mom. beräknade inkomsten till sådant belopp,

att med tillämpning av bestämmelsen om avdrag i 8 § 2 mom. första stycket

ansökningen skulle avslås eller bidragsförskottet minskas till ett i förhållan
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

5

de till fullt förskott ringa belopp, må barnavårdsnämnden, därest vederbörandes

ekonomiska förhållanden så avsevärt försämrats sedan beskattningsåret,

att ett sådant avgörande skulle vara uppenbart obilligt, på särskild

framställning besluta, att bidragsförskott skall beräknas utan hänsyn till

sagda bestämmelse. Sådant beslut skall för att bliva bindande underställas

länsstyrelsens prövning och fastställelse. Beslutet skall, jämte till ärendet

hörande handlingar, av barnavårdsnämnden ofördröjligen översändas till

länsstyrelsen.

10 §.

Sedan bidragsförskott beviljats, skall, därest den underhållsskyldiges postadress

är känd eller kan utrönas, genom rekommenderat brev eller eljest bevisligen

tillställas honom skriftligt meddelande härom, därvid underrättelse

tillika skall lämnas örn stadgandet i 16 §.

11 §•

1 mom. Beviljat bidragsförskott utbetalas, där ej nedan annorlunda stadgas,

månadsvis till barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne; dock äger barnavårdsnämnden, därest barnet vistas hos

annan än modern eller förmyndaren, att, då särskilda skäl därtill äro, förordna,

att bidragsförskott skall utbetalas till den, hos vilken barnet vistas, eller

till annan lämplig person.

Belopp, som i första stycket sägs, vare förverkat, om det ej lyfts inom sex

månader efter den månad, under vilken detsamma förfallit till betalning.

2 morn. Beviljat bidragsförskott utbetalas icke för tid, under vilken kostnaderna

för barnets vård å anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt

bestridas av statsmedel.

Under tid då barn från viss ort, vilka under löpande kalenderår fylla

lägst sju och högst fjorton år, på grund av åläggande eller uppmaning, som

avses i 3 § förordningen om utrymningshjälp, uppehålla sig å annan ort, utbetalas

beviljat bidragsförskott icke till barn i angivna ålder, vilka äro från

förstnämnda ort. Vad nu sagts gäller dock ej, därest den, till vilken bidragsförskottet

skolat utbetalas, genom anmälan hos ordföranden i den barnavårdsnämnd,

som beviljat bidragsförskottet, gör sannolikt, att barnet ej åtnjuter

utrymningshjälp. Sådan anmälan må ock göras hos ordföranden i

annan barnavårdsnämnd, och har denne att om han på grund av den gjorda

anmälan finnér bidragsförskottet böra utgå därom omedelbart underrätta ordföranden

i den barnavårdsnämnd, som beviljat bidragsförskottet.

3 mom. Beviljat bidragsförskott, som belöper å tid, under vilken barn är

omhändertaget för skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad

vårdas å anstalt i andra fall än förut i denna paragraf avses, skall

minst en gång varje kalenderhalvår utbetalas till det kommunala organ, som

svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må nämnda kostnad täckas,

varvid densamma skall beräknas efter de grunder, som angivas i 51 §

lagen örn fattigvården. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till barnets

moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

4 mom. Har den underhållsskyldige, innan han erhållit meddelande som

i 10 § sägs, helt eller delvis erlagt underhållsbidrag belöpande å tid, för vilken

bidragsförskott beviljats, skall vid utbetalning av förskottet vad sålunda

erlagts först avräknas.

12 §.

1 mom. Sedan faderns skyldighet att utgiva underhållsbidrag till barnet

upphört, skall beviljat bidragsförskott ej vidare utgå. Har dessförinnan förskott

utbetalats för tid efter det nämnda skyldighet upphört, må sådant belopp

icke återkrävas från mottagaren.

2 mom. Beviljat bidragsförskott skall genom särskilt beslut indragas

a) om sökanden åberopat oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka beslutet

om bidragsförskott, ehuru skäligen kunnat fordras, att uppgiften varit

riktig;

b) om, där barnet är fött utom äktenskap eller föräldrarnas äktenskap

upplösts genom äktenskapsskillnad, föräldrarna sammanflytta;

c) om barnet får bostad tillsammans med sin fader; eller

d) örn barnet befinnes icke vidare vara svensk medborgare eller stadigvarande

vistas här i riket samt bidragsförskottets indragande icke med hänsyn

till omständigheterna prövas oskäligt.

Beslut örn indragning av bidragsförskott meddelas av den barnavårdsnämnd,

som beviljat förskottet, samt avser tiden från dagen för beslutet. Har

dessförinnan förskott utbetalats för tid efter sagda dag, må sådant belopp

icke återkrävas från mottagaren.

3 mom. Beviljat bidragsförskott må ej jämkas under den tid, för vilken

förskottet beviljats.

13 §.

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo.

14 §.

Rätt till bidragsförskott kan ej överlåtas och må förty icke tagas i mät för

gäld.

15 §.

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot den underhållsskyldige.

16 §.

Sedan den underhållsskyldige erhållit meddelande, som i 10 § sägs, har

han att, så länge bidragsförskott utgår, till barnavårdsnämnden erlägga å förskottet

belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla

till betalning. Gentemot barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning av

underhållsbidrag, som erlagts annorledes än nu sagts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

7

17 §.

Det åligger barnavårdsnämnden att, där ej den underhållsskyldige efter

förmåga fullgör den honom enligt 16 § åvilande betalningsskyldigheten, utan

dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande.

När synnerliga skäl därtill föranleda, äger länsstyrelsen på framställning

av barnavårdsnämnden eller av den underhållsskyldige besluta, att återkravsrätten

skall eftergivas.

18 §.

Barnavårdsnämnden åge rätt att utan kostnad för nämnden erhålla polismyndighetens

biträde för efterforskande av underhållsskyldig, hos vilken

nämnden har fordran på grund av utgivet bidragsförskott, ävensom för verkställande

av utredning rörande den underhållsskyldiges förmåga att återgälda

förskottet. %

19 §.

Barnavårdsnämnden bör bereda modern eller annan, som äger föra talan

för barnet, tillfälle att i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva

den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets

belopp.

20 §.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel

av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.

21 §.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader för

förskott som belöpa å visst budgetår (den 1 juli—den 30 juni), skall göras

före utgången av därnäst följande budgetår. Konungen må dock, när skäl

därtill äro, förordna, att ansökning skall av länsstyrelsen upptagas till prövning,

ändå att den göres senare. Ansökning avfattas enligt fastställt formulär.

Sedan länsstyrelsen granskat ansökningen samt genom sökanden införskaffat

eller själv låtit införskaffa den ytterligare utredning, som må vara behövlig,

har länsstyrelsen att, i den mån bidragsförskotten befunnits beviljade

och utbetalade i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag samt barnavårdsnämnden

skäligen får anses hava fullgjort vad densamma ålegat i fråga

örn åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja gottgörelse och utanordna

beviljat belopp.

22 §.

Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden sökt gottgörelse av statsverket

för visst bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning för

förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning örn gott
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

görelse för utgivna bidragsförskott, som näst därefter göres, till statsverket

redovisa tre fjärdedelar av den uppburna ersättningen, dock högst vad nämnden

uppburit i gottgörelse av statsverket för förskottet.

23 §.

Har barnets moder ingått äktenskap med annan än barnets fader, skall,

därest fadern avlidit, vad i denna lag sägs örn fader gälla maken.

Hava makar eller någon av dem adoptivbarn, skall vid tillämpningen av

denna lag med barnets fader avses mannen och med barnets moder hustrun.

24 §.

över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning

av bidragsförskott må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen

inom trettio dagar från det han av beslutet erhållit del.

25 §.

Klagan över länsstyrelses beslut i ärende enligt denna lag föres hos Konungen

i vederbörande statsdepartement före klockan tolv å trettionde dagen

efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.

26 §.

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943, då lagen den 18 juni 1937 (nr

383) örn förskottering av underhållsbidrag till barn skall upphöra att gälla.

Beträffande ansökning örn gottgörelse av statsverket för barnavårdsnämnds

kostnader för bidragsförskott, som utgivits under år 1942, skola dock bestämmelserna

i 21 § sistnämnda lag fortfarande äga tillämpning.

Ansökning om gottgörelse av statsverket för barnavårdsnämnds kostnader

för bidragsförskott, som utgivits under tiden den 1 januari—den 30 juni 1943

eller som belöper å nämnda tid, skall, där ej Konungen medgiver undantag,

ingivas till länsstyrelsen senast den 30 juni 1944.

Har ansökning örn bidragsförskott enligt lagen den 18 juni 1937 ingivits

men ej hunnit slutbehandlas före nämnda lags upphävande, må förskott beviljas

enligt den nya lagen på grundval av den ingivna ansökningen, kompletterad

med erforderliga uppgifter.

Har genom beslut enligt lagen den 18 juni 1937 bidragsförskott beviljats

för tid efter den 30 juni 1943, skall sådant förskott utan hinder av sagda lags

upphävande utgå med belopp och för period, som genom beslutet fastställts,

men skola i övrigt den nya lagens bestämmelser tillämpas beträffande förskottet.

Vad i föregående stycke sagts skall ej utgöra hinder för barnavårdsnämnd

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

9

att, medan bidragsförskott för visst barn ännu utgår på grund av beslut

enligt den upphävda lagen, pröva enligt den nya lagen gjord ansökning om

bidragsförskott för samma barn. Befinnes därvid, att bidragsförskott skulle

enligt den nya lagen utgå med högre månatligt belopp än det redan utgående

bidragsförskottet, skall nämnden förklara beslutet enligt den gamla

lagen förfallet, i vad det avser tiden efter löpande månads utgång, samt på

grundval av den nya ansökningen bevilja bidragsförskott för tiden från sagda

tidpunkt. Har beslutet enligt den gamla lagen meddelats av annan barnavårdsnämnd

än den, vilken träffar avgörande som nu sagts, skall den senare

nämnden omedelbart underrätta den förra nämnden om att det gamla beslutet

förklarats förfallet.

Där i lag eller särskild författning hänvisning skett till den upphävda

lagen, skall hänvisningen anses avse den nya lagen, och där hänvisning skett

till visst lagrum, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall sistnämnda

bestämmelse i stället tillämpas.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft tre i

anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 232 i första kammaren

av fru Sjöström-Bengtsson, nr 338 i andra kammaren av herr Persson

i Stockholm m. fl. odh nr 339 i andra kammaren av herr Hoppe m. fl.

För de i motionerna framställda yrkandena kommer redogörelse att lämnas

i det följande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda förslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna andragit

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas i den följande framställningen, hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning.

Gällande lag den 18 juni 1937 (nr 383) om förskottering av underhållsbidrag

till barn trädde i kraft den 1 januari 1938. Ändringar i densamma hava

därefter vidtagits dels genom lag den 17 mars 1939 (nr 67) beträffande

17 § och dels genom lag den 7 mars 1941 (nr 107) i fråga om 4, 6, 9 och 21 §§.

Den 5 november 1937 utfärdades kungörelse (nr 924) med vissa bestämmelser

angående tillämpningen av bidragsförskottslagen. Genom kungörelser

samma dag (nr 925—927) fastställdes formulär till prästbevis för ansökning

örn bidragsförskott, ansökning om bidragsförskott samt ansökning om gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott m. m.

Utgifterna för bidragsförskotten bestridas, i den mån ersättning icke kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och

till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.

Av följande sammanställning framgår de under budgetåren 1938—1943 beviljade

anslagen samt det för budgetåret 1943/44 beräknade anslaget till ersättning

åt barnavårdsnämnderna för bidragsförskott ävensom, för budgetåren

1938—1942, beloppen av i anspråk tagna anslagsmedel:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1938/39................................. 2,500,000 92,422

1939/40................................. 4,800,000 2,490,101

1940/41................................. 4,500,000 2,674,140

1941/42................................. 3,000,000 3,011,396

1942/43............................... 3,000,000

1943/44................................. 3,000,000

Riksdagens revisorer hava i sin berättelse för tiden den 1 .juli 1939—den

30 juni 1940 (del I sid. 57 ff.) underkastat användningen av de anslag, som

av statsmedel beviljats för bidragsförskotten, granskning samt därvid framhållit,

bland annat, att barnavårdsnämnderna i en del kommuner syntes vara

alltför släpphänta mot försumliga barnafäder, att en påfallande ojämnhet

konstaterats i tillämpningen av reglerna om barnavårdsnämnds möjlighet

att eftergiva utgivna bidragsförskott samt att en del länsstyrelser varit

väl släpphänta i sina krav på att vederbörande barnavårdsnämnd verkligen

försökt att av den försumlige barnafadern återkräva förskotterade belopp.

Revisorerna uttalade som slutomdöme, bland annat, att det kunde antagas,

att statsverkets kostnader för bidragsförskott, som dittills utgått i betydligt

mindre omfattning än vad som beräknats vid tillskapandet av denna

hjälpform, skulle komma att stiga. På grund därav funne revisorerna det

vara särskilt önskvärt, att regler utformades, vilka åstadkomme en riktig och

ändamålsenlig användning av denna värdefulla sociala hjälpform. Vidare

anfördes:

Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår vidare att brister vidlåda

handläggningen från både länsstyrelsernas och barnavårdsnämndernas sida av

ärenden angående bidragsförskott. Att så är fallet torde i första hand bero

därpå, att närmare föreskrifter angående ifrågavarande myndigheters skyldigheter

och befogenheter i förevarande avseende saknas.

Vad länsstyrelserna beträffar torde till en början föreskrifter angående redovisningen

av bidragsförskotten vara erforderliga. Viktigare är emellertid

att en närmare reglering av länsstyrelsernas befogenheter och skyldigheter

beträffande övervakandet av barnavårdsnämndernas verksamhet inom detta

område kommer till stånd. Med den nuvarande bristen på föreskrifter synes

nämligen länsstyrelsernas befattning med bidragsförskott i många fall inskränka

sig till en rent formell granskning av inkomna ansökningar.

Vad därefter angår barnavårdsnämndernas befattning med bidragsförskotten,

så visar den av revisorerna förebragta utredningen att allvarliga brister

härutinnan på många håll föreligga. Särskilt då det gäller åtgärder för återkrävande

av utgivna bidragsförskott samt i fråga örn barnavårdsnämndernas

befogenhet att eftergiva återkravsrätten måste det betecknas såsom ofrånkomligt

att föreskrifter utfärdas för att åstadkomma en bättre ordning.

Sedan yttranden avgivits i anledning av revisorernas berättelse (del II, sid.

99 ff.), anförde riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941, nr 405:

Den av revisorerna i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen,

att länsstyrelsernas och barnavårdsnämndernas handläggning av ärenden

rörande bidragsförskott icke sker på fullt tillfredsställande sätt. Anledningen

härtill torde närmast vara att söka däri, att 1937 års lag om förskot
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

11

tering av underhållsbidrag till barn är behäftad med vissa brister, vilket försvårat

tillämpningen av densamma. Det synes riksdagen därför angeläget,

att författningen i fråga förtydligas och kompletteras i syfte att åstadkomma

en riktig och ändamålsenlig användning av bidragsförskotten och reglering

av barnavårdsnämndernas och länsstyrelsernas skyldigheter och befogenheter

på förevarande område.

Riksdagen får anhålla, att Kungl. Majit ville i syfte att ernå klarare författningsföreskrifter

låta föranstalta örn översyn av 1937 års lag om förskottering

av underhållsbidrag till barn.

Den 11 juli 1941 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att verkställa den

översyn av bidragsförskottslagen, varom riksdagen sålunda hemställt, samt

att avgiva de förslag, vartill översynen kunde föranleda. Sedan socialstyrelsen

i skrivelse den 30 september 1941 anhållit om befrielse från nämnda uppdrag,

blev socialvdrdskommittén den 17 oktober 1941 anbefalld att verkställa

berörda översyn.

Till kommittén har sedermera — för att tagas i övervägande vid uppdragets

fullgörande — från socialdepartementet överlämnats, bland annat,

en av besparingsberedningen upprättad promemoria (ingiven till departementet

i september 1941) med yttrande och förslag angående kostnaderna för

bidragsförskott. I promemorian har beredningen sammanfattningsvis föreslagit,

att följande åtgärder måtte tagas under övervägande:

»1. Genomförande av 1936 års uppbördskommittés förslag i vad det avser

skyldighet för arbetsgivare, som anställer annan i sin tjänst, och envar, som

till annan upplåter bostad, att därom göra anmälan till utmätningsmannen i

orten.

2. Effektivisering av den efterlysningsverksamhet, som för närvarande bedrives

genom socialstyrelsens försorg.

3. Klargörande på lämpligt sätt för polismyndigheterna av vikten av att

utredningarna rörande underhållsskyldigas inkomst- och anställningsförhållanden

bedrivas med all möjlig skyndsamhet ävensom att de icke inskränkas

till ett inhämtande av den underhållsskyldiges egna uppgifter örn sina förhållanden.

4. Meddelande av uttrycklig föreskrift örn barnavårdsnämnds rätt att kostnadsfritt

erhålla biträde av polismyndighet.

5. Åläggande för barnavårdsnämnd i kommun, där underhållsskyldig

vistas, att tillhandagå annan barnavårdsnämnd, som förskotterat underhållsbidrag,

med upplysningar örn den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden

odh arbetsanställningar.

6. Ändring av lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta på det

sätt, att införsel må kunna beviljas jämväl för bidragsbelopp, som förfallit

tidigare än ett år —- dock ej tidigare än tre år — innan beslutet örn införsel

meddelas.

7. Beredande av möjlighet för barnavårdsnämnderna att till vederbörande

uppbördsman för kronoutskylder i orten överlämna indrivning av förskotterade

underhållsbidrag.

8. Förenkling av förfarandet vid intagning å arbetshem.

9. Meddelande av skärpta föreskrifter rörande barnavårdsnämndernas

skyldighet att verkställa indrivning av förskotterade underhållsbidrag.

10. Ändring av lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn på det

sätt, att barnavårdsnämndernas befogenhet att eftergiva återkravsrätt helt indrages

eller anförtros länsstyrelserna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

11. Meddelande av föreskrifter till ledning för länsstyrelsernas prövning av

barnavårdsnämndernas statsbidragsansökningar, vari även länsstyrelsernas

befogenheter gentemot nämnderna klart angivas.

12. Omreglering av kommunernas andel i bidragsförskotten i syfte att förhindra

efterlåtenhet mot den enskilde försumlige försörjningspliktige.

13. Meddelande av bestämmelse alt vid införsel barnavårdsnämnds fordran

för bidragsförskott skall utgå med förmånsrätt framför annan andel av

det totala underhållsbidraget.»

Social vårdskommittén anhöll i skrivelse den 14 november 1941 till samtliga

länsstyrelser att få del av den erfarenhet om bidragsförskottslagens verkningar

och brister, som framträtt vid behandlingen av bidragsförskottsärenden

inom länsstyrelserna. Svarsskrivelser inkommo från i det närmaste samtliga

länsstyrelser. Upplysningar i ämnet inhämtades vidare av kommittén

från bamavårdsdirektörerna i Göteborg och Malmö, sekreteraren i Gävleborgs

läns bamavårdsförbund samt direktören i svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet.

Socialvårdskommittén har därefter den 26 maj 1942 avlämnat betänkande

IV med förslag till ändrad bidragsförskottslag m. m. (statens offentl. utredn.

1942: 29). Betänkandet upptager utom förslag till ny bidragsförskottslag förslag

till tillämpningskungörelse, till kungörelse örn viss ändring av kungörelsen

den 24 oktober 1932 (nr 553) angående vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagareväsendet m. m. samt till formulär. I betänkandet

ha behandlats även vissa frågor om möjligheten att främja återkravsrättens

effektivitet, rörande vilka förslag för närvarande ej framlagts.

Yttranden över socialvårdskommitténs betänkande hava, efter remiss, avgivits

av socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,

svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet samt svenska

fattigvårds- och barnavårdsförbundet ävensom av Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser, vilka bifogat yttranden av ett stort antal barnavårdsnämnder

och barnavårdssammanslutningar.

Allmänna synpunkter rörande frågan om revision av

bidragsförskottslagen.

Socialvårdskommittén.

Kommittén framhåller, att såsom allmänt omdöme örn bidragsförskottslagen

kunde uttalas, att den haft många goda verkningar. Till dessa hörde

framförallt, att ogifta och frånskilda mödrar i knappa ekonomiska omständigheter

i stor utsträckning erhållit möjlighet att utan anlitande av fattigvården

försörja sina barn. Lagen uppgåves även hava haft den verkan, att

faderskap till barn utom äktenskap numera fastställdes i större omfattning

än tidigare varit fallet. Frågan huruvida lagen haft till följd en ökad inbetalning

av underhållsbidrag vore svårare att med bestämdhet besvara, enär

tillförlitligt jämförelsematerial saknades och väl icke heller stöde att få. Det

förefölle dock sannolikt, att indrivningen numera lämnade ett icke oväsentligt

bättre resultat än tillförne. Till sist finge framhållas, att bidragsförskot
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

13

ten, vilka till större delen utginge av statsmedel, medfört en viss lättnad i

kommunernas fattigvårdskostnader.

Socialvårdskommittén påpekar emellertid, att lagen icke kunde anses helt

tillfredsställande och anför:

Erfarenheten av lagens tillämpning har visat, att den i såväl materiellt

som formellt avseende är behäftad med en del svagheter och brister. Några

av dessa torde vara ofrånkomliga med hänsyn till hjälpverksamhetens konstruktion

såsom ett förskotterande av visst fastställt underhållsbidrag. Här

syftas framför allt på det förhållandet, att bidragsförskottet aldrig kan utgå

med högre belopp än underhållsbidraget. I de fall, där detta fastställts lill ett

lågt belopp, inträffar därför — även under normala tider — att bidragsförskottet

icke räcker till utan att fattigvård måste utgå vid sidan därav. Ett

väsentligt syftemål med denna lagstiftning, att lämna bistånd åt de av densamma

omfattade kategorierna barn i annan form än fattigvård, uppnås

sålunda icke i de angivna fallen. I stället vållas i dessa fall ökat arbete och

besvär genom att två olika samhällsorgan måste anlitas för hjälp åt ett och

samma barn. Det är uppenbart, att antalet dylika fall, där fattigvård måste

tillgripas vid sidan av bidragsförskott, ökar under en dyrtid som den nu

rådande. — Det bör emellertid framhållas, att enligt vad som från skilda

håll uppgivits underhållsbidragen under senare år sällan fastställas till så

låga belopp, som förut stundom skett. I viss mån har nog bidragsförskottslagens

tillvaro medverkat till denna i och för sig mycket tillfredsställande utveckling.

De flesta ansökningar om bidragsförskott bygga likväl alltjämt

på domar och avtal av äldre datum.

Det kan under dessa förhållanden och då bidragsförskotten i realiteten

kommit att i rätt hög grad verka såsom en understödsform diskuteras, örn

man icke borde ersätta bidragsförskottslagen med en ren understödslag.

Gränsen för en sådan lags tillämplighetsområde torde emellertid av praktiska

skäl då knappast kunna dragas snävare, än att den finge omfatta — givetvis

efter behovsprövning — alla barn till ogifta mödrar och till frånskilda eller

därmed jämställda hustrur. En stor fördel vore onekligen, att man på detta

sätt finge med även barn med okänd fader. Kommittén kan likväl icke förorda

denna utväg. Det kan nämligen med fog göras gällande, att en stor del av

de barn, vilka genom en sådan lag skulle få det allmännas hjälp, icke äro sämre

ställda än barn i många barnrika familjer, där båda föräldrarna äro arbetsföra.

En understödslag av den omfattning som nyss antytts bör i varje

fall icke komma i fråga, innan någon hjälpform skapats för barn av sistnämnda

kategori.

Det har även föreslagits, att man skulle, eventuellt genom en särskild författning

vid sidan av bidragsförskottslagen, skapa möjlighet för barnavårdsnämnderna

att av medel utan fattigvårdskaraktär fylla i det belopp, varmed

bidragsförskott i vissa fall måste nedsättas med hänsyn till det låga underhållsbidraget.

Härigenom skulle emellertid barn, vars fader försummar sin

underhållsskyldighet, kunna komma i bättre ställning än barn, vars fader

ordentligt betalar honom åvilande underhållsbidrag. Ett sådant förhållande

kan icke anses lyckligt. — Man kommer här in på ett område, som i viss

mån omfattas även av lagen den 18 juni 1937 örn kommunala pensionstillskott

m. m. Denna lag torde i flera avseenden vara i behov av omarbetning.

Kommittén har dock icke ansett sig kunna upptaga frågan härom i förevarande

sammanhang.

Trots att bidragslörskottslagcn sålunda till följd av sin konstruktion måste

få en i viss mån begränsad räckvidd, har den dock enligt socialvårdskommitténs

mening så pass stora förtjänster, att den bör bibehållas i sina grund
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

drag, åtminstone tills vidare. En omprövning av lagen, särskilt i organisatoriskt

hänseende, lärer emellertid bli nödvändig i samband med en reformering

av socialvårdens organisation i allmänhet. Därvid bör bland annat

övervägas, om icke vissa grupper barn, för vilka bidragsförskott nu utgår,

lämpligen böra överföras till annan hjälpform, närmast då till barnbidragsverksamheten.

Här åsyftas framförallt förskottsberättigade barn med invalida

fäder, av vilka de flesta icke kunna tänkas någonsin bli i stånd att återbetala

ens någon del av utgivet förskott. Beträffande sådana barn blir bidragsförskottet

i själva verket ett år efter år fortlöpande understöd. Det kan

i dessa fall med allt fog sägas vara ganska meningslöst att varje år upprepa

hela proceduren med konstaterande av betalningsförsummelse, ansökan om

bidragsförskott, underrättelser till den underhållsskyldige, åtgärder för återkrav

eller i varje fall undersökning örn förutsättningarna härför, ansökan

till länsstyrelsen om gottgörelse av statsverket och slutligen prövning av

länsstyrelsen. Ett överflyttande av denna grupp redan i samband med förevarande

revision av bidragsförskottslagen har övervägts av socialvårdskommittén.

Emellertid möta härvidlag en del svårigheter av organisatorisk art,

vilka lämpligast kunna lösas i samband med socialvårdens allmänna omorganisation.

Frågan torde därför tills vidare böra anstå.

Socialvårdskommittén har emellertid ansett sig nu böra föreslå åtskilliga

ändringar i lagen, sammanfattade i det av kommittén framlagda lagförslaget.

Kommittén framhåller, att de erinringar, som framkommit i de till kommittén

avgivna yttrandena, beaktats och föranlett ändringar och förtydliganden

av mera formell art. Kommittén hade särskilt sökt tillmötesgå det från

många håll framförda önskemålet att lagen måtte göras mera överskådlig

och enklare att tillämpa, särskilt i fråga om uträkningen av bidragsförskotten.

Det hade icke kunnat undvikas, att lagtexten i några fall måst givas en

annan utformning än motsvarande stadganden i den samtidigt med bidragsförskottslagen

tillkomna och i viss mån närbesläktade lagen örn barnbidrag.

Kommittén hade emellertid icke ansett sig böra ingå på frågan, huruvida

sistnämnda stadganden i vissa avseenden borde underkastas liknande ändringar

eller jämkningar. Förutom den mera formella revisionen hade vissa

ändringar av materiell betydelse ansetts böra framläggas inom lagstiftningens

ram.

Yttranden över kommitténs förslag.

Kommittéförslaget tillstyrkes eller lämnas utan erinran

i princip i det stora flertalet yttranden. I åtskilliga yttranden uttalas stor

tillfredsställelse med förslaget, varvid framhålles, att svårigheterna beträffande

tolkningen och tillämpningen av gällande lag kunde anses hava blivit

undanröjda. Socialstyrelsen anför sålunda, att föreslagna ändringar vore —

så långt det vore möjligt inom ramen för ett provisorium — ägnade att främja

det syfte, som avsetts med den av riksdagen begärda översynen. Genom

denna skulle man söka ernå klarare författningsföreskrifter; styrelsen gåre

sin anslutning till föreslagna formella ändringar och åtgärder. Att socialvårdskommittén

icke stannat vid en rent formell revision av författningen

utan även framlagt vissa betydelsefulla ändringar av materiell art funne socialstyrelsen

riktigt. Det läge också i sakens natur, att förslaget med hänsyn

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

15

till kommitténs pågående utredningsarbete på angränsande områden för barnhjälp

icke kunnat göras mera genomgripande än det vore. I den form, i

vilken förslaget förelåge, innebure det dock ökade möjligheter för beredande

av stöd åt en kategori av barn och mödrar, som utan tvivel hörde till de i

högsta grad hjälpbehövande. Länsstyrelsen i Stockholms län anför, alt förslaget

visserligen icke helt och hållet avhjälpte de bristfälligheter, som vidlådde

gällande lag, ehuruväl det måste anses innebära en påtaglig förbättring.

På grund härav och med hänsyn till att en omprövning av lagen i allt

fall bleve nödvändig i samband med en reformering av socialvårdens organisation

i allmänhet, ansåge sig länsstyrelsen kunna biträda förslaget. Länsstyrelsen

i Västmanlands län, som påpekar, att de frågor det här gällde i

princip måhända borde upptagas till omprövning i ett större sammanhang,

anser dock, att så pass mycket torde vara att vinna på den inslagna, de partiella

reformernas väg, att övervägande skäl kunde anses föreligga alt beträda

densamma.

I ett antal yttranden tillstyrkes förslaget i prino ip men

vissa invändningar göras. Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller,

att syftet att bestämma bidragsförskottets belopp på ett matematiskt

riktigt sätt i lagen tillgodosetts väl mycket på bekostnad av lagreglernas enkelhet.

Liknande synpunkter anföras av barnavårdsnämnden i Borgholm. Svenska

stadsförbundet anför:

Förbundet har i olika sammanhang gång efter annan givit uttryck åt den

meningen, att med justeringar i lagstiftningen på detta område borde i görligaste

mån anstå, till dess socialvårdskommittén blivit färdig med själva

grundritningen till den framtida socialvårdsorganisationen. Olägenheterna av

ett motsatt förfarande belysas skarpt också i det föreliggande betänkandet.

Gång efter annan nödgas kommittén på olika punkter konstatera, att en i

och för sig önskvärd reform måste skjutas på framtiden. Det gäller därvid

så viktiga frågor som hänförandet av visst klientel till andra hjälpformer än

de nu praktiserade eller tillskapande av organ för en mera effektiv prövning

än den som nu kan företagas.

Betänkandet visar i eminent grad svårigheterna med ett fortsatt beträdande

av de partiella reformernas väg. Ur allmännare synpunkter kunde goda skäl

föreligga för ett uppskov. Vad bidragsförskotten speciellt beträffar, stå emellertid

bakom reformkraven så vitala samhälleliga intressen, att förbundet

måste finna det angeläget, att reformer genomföras för att göra denna verksamhet

så effektiv som möjligt. Upphovet till det föreliggande förslaget är

också att söka i ett konstaterande av den relativt ringa användning anslagen

till bidragsförskott fått. Det må vara att den relativa högkonjunkturen under

de år verksamheten pågått gjort intresset för hjälpen mindre och att måhända

också bristfällig upplysning verkat i samma riktning. Nalivitetsproblemct

står emellertid i vårt land just nu i förgrunden på ett skrämmande

sätt och de närmaste åren torde hjälpbehovet för de mödrar det här gäller

också bli betydligt mera framträdande. Under sådana förhållanden vill förbundet

— sina nyss anförda betänkligheter till trots -—- tillstyrka, att lagstiftningen

örn bidragsförskotten undergår en överarbetning i syfte att göra

densamma effektivare. Självfallet vitt förbundet dock förutsätta, att därvid

i största möjliga mån tillses, att den blivande socialvårdsorganisationen så

litet som möjligt föregripes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet uttalar till en början, att

kommitténs förslag vore förtjänstfullt och att stora förbättringar utan tvivel

skulle åstadkommas i många avseenden med förslagets antagande. Förbundet

konstaterade även med tillfredsställelse, alt en hel del spörsmål, som i praktiken

visat sig svåra att bemästra, även om desamma icke föranlett förslag

om ändringar eller förtydliganden i lagen, dock genom uttalanden i betänkandet

i många fall nu erhållit en sådan belysning, att oklarhet icke längre

behövde råda i dessa avseenden. Av betänkandet kunde man emellertid utläsa,

att kommittén icke vore helt tillfredsställd med utformningen, särskilt i

organisatoriskt hänseende, av den hjälpverksamhet, som bidragsförskotten

utgjorde, samt att kommittén i ett blivande förslag till ordnandet av landets

socialvård vore beredd att komma med nya och måhända väsentligt

ändrade bestämmelser beträffande samhällets hjälp till de barn, som berördes

av bidragsförskottslagen. I avvaktan på socialvårdskommitténs ställningstagande

till berörda spörsmål, syntes den frågan med visst berättigande

kunna ställas, örn det vore lämpligt att överhuvud taget nu företaga stora

ändringar i gällande lag om bidragsförskott. Härefter anföres:

Man måste alltid hålla i minnet, att det kräver ganska avsevärd tid innan

lagändringar på socialvårdens område kunna smältas och vinna tilllämpning

av de kommunala socialvårdsorganen, fattigvårdsstyrelser och

barnavårdsnämnder landet runt. Förbundet, som under sin 35-åriga

tillvaro bedrivit upplysningsverksamhet inom socialvårdens område, kan

med stöd av sin erfarenhet intyga, att det förflyter rundlig tid, innan

insikten om innebörden av nya författningar inom detta område tränger

ut till kommunernas organ. Dessutom bör i detta avseende icke förbises,

att varje författning, hur väl den än är skriven, alltid lämnar en del betydelsefulla

problem olösta. Sådana spörsmål komma först så småningom

att besvaras genom utslag i högsta instans. Rätt avsevärd tid från en lags

antagande förflyter innan dessa prejudikat kunna vinnas.

Även om förbundet av anförda skäl i princip vore motståndare till tätt

återkommande, genomgripande ändringar i gällande socialvårdslagar, hade förbundet

klart för sig, att nuvarande kristid måste föranleda betydande justering

i den gällande lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Då

justering sålunda ändock nu måste företagas samt föreslagna ändringar i

många avseenden skulle medföra förbättringar av bestämmelserna, tillstyrkte

förbundet i princip kommitténs förslag.

I några andra yttranden ifrågasättes mera bestämt lämpligheten

av att nu vidtaga ändringar i gällande lag. Barnavårdsnämnden

i Gävle framhåller, att tillämpningen av olika stadganden i

gällande lag till en början mötte svårigheter, enär en viss osäkerhet rådde

angående lagstiftarens mening i en del fall. Sedan emellertid praxis löst

de flesta av dessa tolkningsfrågor, syntes det nämnden som om lagen skulle

kunna utan våda få stå kvar oförändrad åtminstone ännu några år, till

dess ytterligare erfarenhet angående dess verkningar vunnits. Barnavårdsnämnderna

i Borås, Häverö och Ekeberga påpeka, att kommittén lämnat åtskilliga

viktiga frågor olösta, samt ifrågasätta, om det icke ur praktiska syn
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

17

punkter vore lämpligast att låta hela frågan örn ändringar i lagen vila. Skulle

åtgärder nu vidtagas, borde enligt barnavårdsnämndens i Borås mening alla

erforderliga åtgärder genomföras nu.

Barnavårdsnämnden i Simrishamn ger den allmänna karakteristiken åt

lagförslaget, att det innebure fördelar för de bidragssökande men ett tungrott

arbete för barnavårdsnämnderna, vilkas rörelsefrihet och befogenheter

inskränktes och vilkas arbetsbörda bleve ökad. Länsstyrelsen i Kristianstads

län genmäler emellertid häremot, att nämnda olägenheter mer än väl uppvägdes

av den större tydlighet och stadga, som bestämmelserna erhållit i

förslaget.

I några yttranden anföres, att socialvårdskom mitten bort gå

in för en radikalare lösning av problemen. Svenska fattigvårds-

och barnavårdsförbundet samt barnavårdsnämnderna i Skellefteå

socken och Billeberga framhålla sålunda, att det varit önskvärt att till annan

hjälpverksamhet — närmast barnbidragsverlcsamheten — överförts de

permanenta bidragsförskottsfallen, där på grund av vederbörande faders invaliditet

eller sjukdom icke något underhållsbidrag kunde erhållas och där

bidragsförskottet i själva verket vore ett år efter år fortlöpande understöd.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

»Den översyn av lagen örn förskottering av underhållsbidrag till barn, som

socialvårdskommittén företagit, har tillkommit för att råda bot på vissa

brister såväl i materiellt som formellt hänseende, med vilka lagen för närvarande

är behäftad. Under sitt arbete har kommittén emellertid diskuterat

åtskilliga spörsmål av större räckvidd, bland andra frågorna om att utvidga

gränserna för lagens tillämplighetsområde, att genom särskilda bestämmelser

skapa möjligheter för barnavårdsnämnderna att vid sidan av bidragsförskotten

lämna understöd utan fattigvårds karaktär samt att rent utav ersätta

bidragsförskottslagen med en understödslag. Kommittén har emellertid

funnit, att sådana grundväsentliga ändringar nu icke borde vidtagas, därvid

kommittén påpekat, att en omprövning av lagen, särskilt i organisatoriskt

hänseende, i varje fall sedermera torde bliva nödvändig i samband med en

reformering av socialvårdens organisation i allmänhet. Kommittén har därför

inskränkt sig till att föreslå vissa mindre genomgripande ändringar i lagen,

vilka ändringar dock icke äro enbart av formell utan även i åtskilliga

hänseenden av materiell natur.

I några yttranden har uttalats, att det måste anses tveksamt, om det icke

vore lämpligast att nu ställa sig avvaktande och först senare, då tiden därför

kunde anses vara inne, göra alla erforderliga ändringar på nu ifrågavarande

lagstiftningsområde i ett sammanhang. Det överväldigande flertalet

remissmyndigheter tillstyrker emellertid i princip kommitténs förslag, vilket

i allmänhet ansetts böra genomföras.

För egen del kan jag i det hela ansluta mig till de synpunkter, åt vilka socialvårdskommittén

givit uttryck, samt tillstyrker fördenskull, att kommitBihang

till riksdagens protokoll 19i3. 0 sami. 2 avd. Nr 28. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Utskottet.

téns förslag i huvudsak genomföres. De ändringar i lagstiftningen, vilka jag

i enlighet därmed föreslår, synas mig av värde ur den synpunkten, att de

göra lagen mera effektiv och lättillämplig än hittills. De synas icke heller

behöva föregripa de ändringar, vilka i sinom tid kunna komma att genomföras

i anledning av de förslag, som socialvårdskommittén kan väntas framlägga

under sitt fortsatta arbete.

Det synes icke erforderligt att i förevarande sammanhang genomföra ändringar

i lagen om barnbidrag för att vinna överensstämmelse i formellt hänseende

mellan denna lag och bidragsförskottslagen.»

Det genom propositionen framlagda lagförslaget har, såsom framgår av

den ovan lämnade redogörelsen, föranletts av riksdagens i skrivelse den 26

juni 1941, nr 405, gjorda anhållan om översyn av 1937 års bidragsförskottslag.

Enligt nämnda skrivelse syntes det riksdagen angeläget, att författningen förtydligades

och kompletterades i syfte att åstadkomma en riktig och ändamålsenlig

användning av bidragsförskotten och reglering av barnavårdsnämndernas

och länsstyrelsernas skyldigheter och befogenheter på förevarande

område.

Under ärendets beredning har diskuterats behovet och lämpligheten av

mera genomgripande ändringar i lagstiftningen på förevarande område än

som varit påkallade av riksdagens nämnda framställning. Frågan härom

har emellertid ställts på framtiden i avvaktan på resultaten av socialvårdskommitténs

fortsatta arbete. Därför hava principerna i den nu gällande

lagen lämnats orörda och ändringarna huvudsakligen begränsats till att avse

förtydliganden och kompletteringar i syfte att göra lagen mera lättillämplig

och effektiv än hittills. Förslaget innefattar emellertid även vissa betydelsefulla

ändringar av materiell natur.

Med hänsyn till vikten av att en framtida omreglering av socialvården i

allmänhet ej föregripes anser jämväl utskottet, att reformerna på förevarande

område för närvarande böra hållas inom den gällande lagstiftningens ram.

Då de i propositionen föreslagna ändringarna synas ägnade att främja det

syfte, som avsetts med den av riksdagen begärda översynen, tillstyrker utskottet,

att lagförslaget genomföres. Till vissa av bestämmelserna däri återkommer

utskottet i det följande.

Socialvårdskommittén har i sitt betänkande med förslag till den genom propositionen

framlagda lagen behandlat vissa bl. a. av besparingsberedningen

väckta förslag med syfte att främja återkravsrättens effektivitet, vilka förslag

ansetts böra göras till föremål för ytterligare utredningar och därför ej föranlett

några ändringar av gällande bestämmelser. Utskottet vill såsom angeläget

framhålla, att nämnda utredningar fullföljas.

De särskilda bestämmelserna i lagförslaget.

De särskilda bestämmelserna föranleda ej till yttranden från utskottet annat

än i nedan nämnda avseenden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

19

8 § 1 mom.

(Gällande lag.)

4 §.

1 mom. Bidragsförskott utgår, där ej nedan

annorlunda stadgas, med ett årligt belopp

av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor

i ortsgrupp 2 och 360 kronor i ortsgrupp 3

eller, där moder har vårdnaden om två eller

flera till bidragsförskott berättigade barn,

med följande årliga belopp i nedan angivna

ortsgrupper:

Orts-

Orts-

Orts-

grupp 1

grupp 2.

grupp 3.

för två barn.......

420 kr.

525 kr.

630 kr.

för tre barn .......

600 >

750 »

900 »

och för varje barn

däröver ytterligare

120 >

150 >

180 »

(Kommittéförslaget.)

8 §.

1 mom. Där ej efterföljande stadganden

till annat föranleda, utgår bidragsförskottet

för år räknat med

240 kronor i ortsgrupp 1,

300 > > » 2 och

360 > * > 3

eller, därest modern har vårdnaden om såväl

barnet i fråga som ett eller flera andra till

bidragsförskott berättigade barn, med belopp

enligt följande tabell:

Antal till bidrags- Bidragsförskott (för barn

förskott berättigade räknat),

barn under moderns Orts- Orts- Orts
vårdnad.

grupp 1. grupp 2. grupp 3.

Två............. 220 kr. 275 kr. 330 kr.

Tre............. 200 » 250 > 300 >

Fyra elter flera .. 180 > 225 > 270 >

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas bidragsförskottet

med ett årligt belopp av 60 kronor.

Socialvårdskommittén.

Vad som i icke oväsentlig grad bidragit till uppkomsten av svårigheter

vid uträkningen av bidragsförskott hade enligt kommitténs åsikt varit det

förhållandet, att bidragsförskottet, då det gällde flera barn under moderns

vårdnad, bestämdes till ett gemensamt belopp för dem. Härigenom finge

man i lagen att göra med tre olika begrepp, nämligen bidragsförskott för

ensamt barn (varmed i detta avseende kunde likställas bidragsförskott för

ett vart av flera barn, som icke stöde under moderns vårdnad), gemensamt

bidragsförskott för flera barn under moderns vårdnad samt slutligen den

på det enskilda barnet belöpande andelen av nämnda gemensamma bidragsförskott.

Det hade visat sig svårt att i lagtexten konsekvent hålla isär dessa

begrepp, vilket i sin tur vållat svårigheter i tillämpningen. Kommittén föresloge

nu, att bidragsförskottet alltid skulle bestämmas till visst

belopp för varje enskilt barn. Något för flera barn gemensamt

bidragsförskott förekomme sålunda ej. Ett dylikt förfaringssätt förefölle även

principiellt riktigare, eftersom det vore det enskilda barnets underhållsbidrag,

som skulle förskotteras, helt eller delvis. Den reducering av förskottet, för

barn räknat, som ansetts motiverad då modem hade vårdnaden om flera

barn, kunde naturligtvis lika väl verkställas enligt det av kommittén föreslagna

systemet.

Kommittén anför vidare, att det från flera håll anmärkts, att normalbeloppen

för ett barn under rådande dyrtid visat sig vara alltför

knappt tillmätta, samt yttrar härom:

Utan tvivel förhåller det sig också så, att prisnivåns allmänna höjning medfört

ökade svårigheter även för en moder, vilkens barn åtnjuter bidragsför
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

skott med normalbeloppet — och sålunda icke behöver vidkännas nedsättning

på grund av lågt underhållsbidrag — att med hjälp av förskottet försörja

barnet. Någon höjning av normalbeloppen i en eller annan form såsom kompensation

för de fördyrade levnadskostnaderna vore sålunda i och för sig

önskvärd. Emellertid möter detta för närvarande svårigheter, delvis beroende

på lagens konstruktion. Beträffande barnbidragen, vilkas normalbelopp äro

desamma som bidragsförskottens, har man valt utvägen med särskilda dyrtidstillägg.

Ett sådant tillvägagångssätt skulle ha ganska ringa och framför

allt ojämn verkan i fråga örn bidragsförskotten med hänsyn till dessas begränsning

uppåt genom det fastställda underhållsbidragets storlek. Samma

olägenhet, ehuru icke lika framträdande, uppkommer vid en allmän höjning

av normalbeloppen. I många fall skulle det låga underhållsbidraget förhindra

ett tillgodogörande av höjningen. Särskilt betänkligt är, att just de, som redan

förut äro sämst ställda, icke finge någon fördel av höjningen. Redan det anförda

gör, att kommittén icke anser sig böra förorda någon allmän höjning

av normalbeloppen. Härtill kommer emellertid dessutom, att det knappast

kan vara lämpligt att, innan en något så när stabiliserad prisnivå föreligger,

lagfästa ändrade normalbelopp på grundval av det för tillfället rådande prisläget.

Kommittén har även övervägt, huruvida man icke skulle kunna bryta

ut bestämmelserna om normalbeloppen ur själva lagen och låta dem ingå i en

särskild författning, som lättare kunde ändras tid efter annan, men funnit ett

sådant förfaringssätt mindre lämpligt. Ofta förekommande ändringar av beloppen

skulle för övrigt medföra vissa svårigheter i den praktiska tillämpningen

av lagen.

Vad beträffar gällande regel att normalbeloppet för barn, som

vore under moderns vårdnad, bleve lägre för barn räknat ju större

barnantalet vöre, upplyser kommittén, att förslag framställts om regelns

slopande samt anför härom:

I 1937 års proposition förklarade departementschefen, att det av kostnadsskäl

knappast läte tänka sig, att det för ett barn föreslagna normalbeloppet

skulle utgå för varje barn, samt att ett slopande av regeln därför

måste föra med sig en sänkning av det föreslagna normalbeloppet för ett

barn, något som vore mindre önskvärt. Att även under nuvarande förhållanden

regelns bibehållande är att föredraga framför en sänkning av normalbidraget

för ett barn är uppenbart. Det förefaller emellertid som om

den kostnadsökning regelns slopande skulle medföra knappast behövde bli

så stor, att den under normala förhållanden skulle behöva kompenseras

med en sänkning av det gällande normalbidraget för ett barn. — Kommittén

har övervägt ett från flera håll framfört förslag, att regeln i varje fall skulle

slopas beträffande barn, som väl stöde under moderns rättsliga vårdnad men

stadigvarande vistades hos annan. Det är onekligen riktigt, att vissa sakliga

skäl tala för detta förslag. Emellertid torde det ofta ställa sig svårt att i

praktiken avgöra, örn ett barn stadigvarande vistas hos annan än modern.

Det vore även risk för att modern skulle föranledas att skilja barnet från sig

för att få högre bidragsförskott. Kommittén finner sig därför icke böra upptaga

förslaget. — Å andra sidan har föreslagits, att reduktionsregeln skulle

tillämpas även beträffande de barn, som icke stå under moderns rättsliga

vårdnad. Såsom skäl härför har uppgivits, att det förekommer att modern,

stundom påverkad av vederbörande kommuns förtroendemän, söker fa

vårdnaden örn sina barn överflyttad på annan person för att få högre bidragsförskott

för barnen. Kommittén känner sig dock icke övertygad om att ett

dylikt förfarande, vilket för sitt fullföljande kräver domstols medverkan,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andru lagutskottets utlåtande nr 28.

21

förekommer i sådan utsträckning, att det utgör tillräckligt motiv för den

föreslagna ändringen, vilken säkerligen i de flesta fall skulle helt opåkallat

verka försämrande för de berörda barnen.

Kommittén framhåller härefter, att kommittén emellertid, i anslutning till

förut omförmälda principiella ändring i fråga örn bestämmandet av förskottsbelopp

i fall, där modern har vårdnaden om flera förskottsberättigade barn,

föreslagit viss ändring av normalbeloppens storlek i två olika

avseenden. Härom anföres:

Den ena ändringen innebär en höjning av normalbeloppet för barn räknat

i de fall, där modern bar vårdnaden örn två barn, från nu gällande 210 kronor,

262 kronor 50 öre och 315 kronor (= hälften av resp. 420 kronor, 525

kronor och 630 kronor) till resp. 220 kronor, 275 kronor och 330 kronor. Såsom

skäl för denna ändring kan åberopas önskemålet att få en jämnare skala

för nedsättningen av normalbeloppet allt efter ökat barnantal. I t. ex. ortsgrupp

1 utgör i ifrågavarande fall normalbeloppet enligt gällande lag, för

barn räknat, 240 kronor då barnet är ensamt, 210 kronor då barnantalet är

två, 200 kronor då antalet är tre och 180 kronor då antalet är fyra. Den ökning

av de utgivna förskottsbeloppens summa, som föranledes av den föreslagna

höjningen, blir mycket obetydlig. Den andra föreslagna ändringen beträffande

normalbeloppens storlek innebär, att minimigräns införes i fråga

om barn under moderns vårdnad. Denna gräns har satts vid ett belopp av 180

kronor i ortsgrupp 1, 225 kronor i ortsgrupp 2 och 270 kronor i ortsgrupp 3

samt medför sålunda — eftersom dessa belopp utgöra normalbelopp i de fall

där antalet barn är fyra — att någon ytterligare reducering icke sker då barnantalet

överstiger fyra. Den av kommittén valda utformningen av ifrågavarande

bestämmelser nödvändiggör på sätt och vis en minimigräns. Däremot

kan det ju diskuteras, var denna skall sättas. Det synes emellertid kommittén,

som om starka materiella skäl tala för att ej underskrida de nyss angivna

beloppen. I själva verket torde den föreslagna ändringen få jämförelsevis liten

praktisk betydelse. Det torde nämligen vara ganska sällsynt, att ogift moder

eller frånskild (eller därmed i förevarande hänseende likställd) hustru har

flera än fyra förskottsberättigade barn.

Med uttrycket »till bidragsförskott berättigade barn» omfattas även sådana

till förskott berättigade barn, för vilka ansökan om förskott icke gjorts.

Yttrandena.

Kommitténs förslag att bidragsförskott skall bestämmas

till visst belopp för varje särskilt barn har hälsats med

tillfredsställelse i yttrandena.

Beträffande storleken av normalbeloppet för ett barn hava

pensionsstgrelsen, länsstyrelsen i Västernorrlands län, samma läns barnavårdsförbund,

svenska stadsförbundet samt barnavårdsnämnderna i Stockholm,

Härnösand, Umeå, Sundbyberg och Billeberga ifrågasatt höjning därav.

Pcnsionsslyrclscn framhåller, att en måttlig höjning av normalbeloppen

torde komma alt medföra en höjning av storleksnivån för de underhållsbidrag,

som fastställdes efter lagändringens genomförande. På della sätt

skulle en höjning av normalbeloppen kunna komma att utnyttjas beträffande

barn, som framdeles föddes. Vidare syntes det uppenbart, alt redan fastställda

underhållsbidrag i många fall vöre av sådan storlek, att en allmän

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

höjning av normalbeloppen skulle medföra högre bidragsförskott även för

ifrågavarande barn, särskilt i de fall då modern i sin vårdnad hade mer

än ett till bidragsförskott berättigat barn. Pensionsstyrelsen anför vidare:

En jämförelse mellan normalbeloppen för bidragsförskott och de ursprungligen

lika men nu genom dyrtidstillägg höjda barnbidragsbeloppen

visar, att skillnaden numera är ganska stor. För exempelvis ett utomäktenskapligt

barn i ortsgrupp 1, vars fader lever men icke förmår utgiva fastställt

underhållsbidrag, ulgår i bidragsförskott högst 240 kronor för år räknat,

och detta även om fadern utfäst sig eller ålagts att betala mer än 20

kronor i månaden. Dör fadern, erhåller barnet däremot under budgetåret

1942/43 i högsta barnbidrag jämte dyrtidstillägg 330 kronor eller, om även

modern avlidit, 400 kronor. Då inom överskådlig tid icke torde kunna förutses

någon väsentlig allmän sänkning av levnadskostnadsnivån men väl

fortsatt stegring av densamma så länge det nuvarande kriget pågår, synes

det knappast rimligt att en så betydande och ur materiell synpunkt omotiverad

skillnad nu tillåtes bestå, i synnerhet som bidragsförskottslagens konstruktion

icke torde lägga hinder i vägen för en sänkning av normalbeloppen,

örn en sådan åtgärd framdeles skulle befinnas önskvärd.

Stockholms stads barnavårdsnämnd betonar, att erfarenheten visat, att

nuvarande normalbelopp i ett mycket stort antal fall ej varit tillräckliga för

barnens försörjning utan att fattigvård eller samhällsvård måst beredas barnen

eller tidigare beviljad samhällsvård måst bibehållas. Vidare yttrar

nämnden:

För Stockholms vidkommande är antalet ansökningar om bidragsförskott

för barn i äktenskap i stadigt stigande. Beträffande en mycket stor del av

dessa barn ligger det utdömda underhållsbidragets storlek betydligt över

bidragsförskottets normalbelopp. I de under år 1941 till barnavårdsnämnden

i Stockholm inkomna 3,782 ansökningarna gällde 2,343 barn i ortsgrupp

3. I dessa senare ärenden utgjorde det fastställda underhållsbidraget

i ej mindre än 937 fall 35 kronor i månaden och däröver. Även beträffande

barn, som stadigvarande vistas i ortsgrupperna 2 och 1, måste normalbeloppet

anses vara alltför lågt under nuvarande kristid. Fosterlönerna på landsbygden

för omhändertagna utackorderade barn ha också under senare år

höjts avsevärt. På grund av det anförda synes det önskvärt, att de nuvarande

normalbeloppen något höjas.

Barnavårdsnämnden i Umeå anser, att normalbeloppens höjande med förslagsvis

5 kronor per månad skulle kunna försvaras även vid en återgång

till 1937 års penningvärde och ökningen av statens kostnader skulle helt

uppvägas av en minskning i kommunernas. Barnavårdsnämnden i Billeberga

finner det önskvärt, att bestämmelserna örn normalbeloppen utbrytas ur

lagen och intagas i särskild författning. Svenska stadsförbundet uttalar den

meningen, att det ville förefalla som om huvudsakligen tekniska svårigheter

fått förhindra en höjning, vilken kommittén själv funnit motiverad

och som i och för sig torde vara betydelsefullare än vissa justeringar i

andra delar av lagen.

Kommitténs förslag i vad det avser ett bibehållande av regeln

att normalbeloppet för barn minskas, örn barnen äro

flera, kritiseras av länsstyrelserna i Jönköpings och Västmanlands län,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

23

svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, svenska stadsförbundet och

Stockholms stads barnavårdsnämnd. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser,

att reduktionsregelns slopande icke skulle komma att medföra någon betydande

kostnadsökning. Stockholms stads barnavårdsnämnd finner det både

naturligt och riktigt, att hänsyn i reducerande syfte ej längre toges till om

det vöre flera barn i samma familj, särskilt med hänsyn till kommitténs förslag

att något för flera syskon gemensamt bidragsförskott ej längre skulle

förekomma. På denna väg skulle man även undgå risken att modern sökte

skilja något av barnen från sig för att få högre bidragsförskott. Svenska

fattigvårds- och barnavårdsförbundet framhåller, att socialvårdskommittén

syntes anse, att den kostnadsökning, som reduktionsregelns slopande skulle

medföra, knappast behövde bliva så stor, att den under normala förhållanden

behövde kompenseras med en sänkning av normalbeloppet för ett barn.

Någon beräkning av kostnadsökningens storlek syntes kommittén icke hava

verkställt. Med hänsyn därtill vore det svårt att bilda sig någon uppfattning

om huruvida ett frångående av regeln vöre möjligt eller ej. Utan att bortse

från det aktuella kravet på att i nuvarande tid hålla statens och kommunernas

kostnader nere ville förbundet, därest det här rörde sig om en icke

alltför stor kostnadsökning, ifrågasätta, om det icke borde övervägas att

fastställa normalbeloppet till lika belopp för varje barn, oberoende av antalet

barn, som vore under moderns vårdnad. Det förhållandet att bidragsunderhållet

till beloppet fastställdes utan hänsyn till antalet barn, talade

utan tvivel rent principiellt för en sådan ändring. De låga belopp, med

vilka normalbeloppen fortfarande komme att utgå, syntes i dessa tider med

stigande levnadskostnader göra den omförmälda reduktionen allt mindre berättigad.

Ett slopande av ifrågavarande regel skulle slutligen medföra förenklingar

i lagen, vilka säkerligen av barnavårdsnämnderna skulle ses med

tillfredsställelse.

Barnavårdsnämnden i Malmö förklarar, att de för varje barn föreslagna

bidragsförskottsbeloppen tede av den svagheten, att de icke vöre jämnt delbara

med 12. Vore så förhållandet skulle utbetalningsförfarandet i icke oväsentlig

grad underlättas. Då de av kommittén valda beloppen, enligt kommitténs

eget uttalande, vore mer eller mindre godtyckligt satta, förefölle

hinder icke böra möta för att tillmötesgå krav på delbarhet. De för ortsgrupp

2 föreslagna beloppen för två eller flera barn, 275, 250 respektive

225 kronor, kunde ju sålunda med lika stor rättvisa sättas till exempelvis

276, 252 och 228 kronor, vilka alla belopp bleve jämnt delbara med 12. En

dylik jämkning skulle även ur avdragssynpunkt medföra fördelar.

Föredragande departementschefen har i propositionen anfört följande:

»Vad beträffar förslaget, att bidragsförskott i princip skall bestämmas till

visst belopp för varje barn, synes detsamma väl motiverat. I fråga örn normalbeloppens

storlek har kommittén framhållit, att någon höjning därav

i en eller annan form såsom kompensation för levnadskostnadsökningen

i och för sig kunde anses önskvärd. Mot en sådan höjning talade emeller
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

tid i huvudsak, att de sämst ställda dock icke därigenom skulle få någon

bättring samt att det, med hänsyn till det rådande labila prisläget, icke

vöre lämpligt att nu fastställa nya normalbelopp. Kommittén har med hänsyn

därtill icke i sitt förslag ändrat på normalbeloppen för ett barn; däremot

har kommittén föreslagit vissa mindre jämkningar i fråga om de belopp

som utgå, om de bidragsförskottsberättigade barnen äro två eller flera. För

egen del kan jag, med vissa mindre avvikelser, som närmare angivas i det

följande, ansluta mig till vad kommittén föreslagit. Med anledning av vissa i

yttrandena gjorda jämförelser med barnbidragen, vilka på grund av de å

dem nu utgående dyrtidstilläggen äro högre än bidragsförskotten, må erinras,

att bidragsförskotten med hänsyn till denna hjälpforms konstruktion principiellt

icke utan vidare kunna jämställas med barnbidragen. En allmän höjning

av bidragsförskottsbeloppen skulle dessutom föranleda avsevärda kostnader

för statsverket. Även om detta i och för sig med hänsyn till det sociala syftet

med bidragsförskotten icke bör förhindra en höjning, torde därmed böra

anstå till dess prisläget blivit mera stabiliserat, eftersom det knappast låter sig

göra att såsom beträffande barnbidragen giva vissa procent i dyrtidstillägg.

Den nu gällande principen, enligt vilken viss minskning äger rum beträffande

bidragsförskottets storlek för barn räknat i det fall, då modern har

vårdnaden örn två eller flera barn, synes mig fortfarande kunna accepteras. I

anledning av vad som anförts i åtskilliga yttranden föreslår jag mindre

jämkningar i de av socialvårdskommittén föreslagna beloppen i syfte att desamma

skola bliva jämnt delbara med 12, vilket ur praktiska synpunkter

är lämpligt. Mitt förslag härutinnan innefattar även en höjning med 12 kronor

av normalbeloppet för ett barn i lägsta ortsgruppen. Förslaget på denna

punkt, som närmast föranletts av önskemålet att erhålla lämpliga intervaller

mellan bidragsförskottsbeloppen för olika antal barn, innebär jämväl ett tillmötesgående

i någon mån av önskemålet om en utjämning mellan dyrortsgrupperna.

Den kostnadsökning, som kan föranledas av sistnämnda förslag,

synes kunna uppskattas till inemot 100,000 kronor. De av mig föreslagna

bidragsförskottsbeloppen framgå av följande tabell:

Antal till bidragsförskott

berättigade barn

under moderns vårdnad.

Ett ............

Två ...........

Tre ............

Fyra eller flera .

Bidragsförskott (för barn räknat).

Ortsgrupp 1. Ortsgrupp 2.

Ortsgrupp 3.

252 300 360

228 276 336

204 252 300

180 228 276»

I motionen 1: 232 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, »att storleken

av bidragsförskottsbeloppen ökas, därvid som utgångspunkt tages en höjning

av beloppen för ett barn med 60 kronor».

I motionen II: 338 har yrkats, att riksdagen måtte för sin del besluta, att

8 § 1 mom. skall erhålla följande lydelse:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

25

8 §■

1 mom. Där ej efterföljande stadganden till annat föranleda, utgår bidragsförskottet

för år räknat med

360 kronor i ortsgrupp 1,

420 » » » 2 och

480 > » » 3

eller, därest modern har vårdnaden om såväl barnet i fråga som ett eller flera

andra till bidragsförskott berättigade barn, med belopp enligt följande tabell:

Antal till bidragsförskott

berättigade barn under

moderns vårdnad

Bidragsförskott (för barn räknat)

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 2

Ortsgrupp 3

Två.........................

336 kr.

396 kr.

456 kr.

Tre..........................

312 »

372 »

432 .

Fyra eller flera..............

288 »

358 »

408 »

För tiden till och med den månad, under vilken barnet fyller två år, ökas

bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor.

Beträffande bidragsförskottens maximibelopp har i propositionen föreslagits

endast obetydliga jämkningar uppåt. Ehuru med hänsyn till de ökade

levnadskostnaderna en ytterligare höjning av beloppen vore önskvärd, har

utskottet likväl ansett sig ej böra för närvarande tillstyrka en sådan. Utskottet

ansluter sig härutinnan till vad departementschefen anfört.

Starka skäl synas tala för ett slopande av regeln om nedsättning av beloppen

vid större barnantal beträffande barn, som väl står under moderns rättsliga

vårdnad men stadigvarande vistas hos annan. Eftersom en sådan anordning

endast med svårighet låter sig genomföras i praktiken och densamma

skulle kunna framkalla benägenhet för en moder med flera barn att skilja

ett eller flera barn ifrån sig för att få högre bidragsförskott, vill utskottet

emellertid ej förorda en dylik ändring.

8 § 2 mom.

(Gällande lag.)

4 §.

1 mom.---—-----—

Överstiger moderns årsinkomst 600 kronor

i ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2

och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller har

modern, därest hon är gift, tillsammans med

sin make en årsinkomst överstigande 900

kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp

2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3,

minskas bidragsförskottet med sju tiondelar

av årsinkomsten, i vad den överstiger

(Kommittéförslaget.)

8 §.

2 mom. överstiger moderns årsinkomst

1,000 kronor i ortsgrupp 1,

1,250 kronor i ortsgrupp 2 och

1,500 kronor i ortsgrupp 3,

eller har modern, därest hon är gift och

sammanlever med sin man samt denne är

underliällskijldig gentemot barnet, tillsammans

med mannen en årsinkomst överstigande
-

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

(Gällande lag.)

sagda belopp. Hava makar som nyss sagts

att försörja barn under sexton år, som icke

är berättigat till vare sig barnbidrag enligt

vad därom särskilt stadgas eller bidragsförskott,

skall det för vederbörande ortsgrupp

sist angivna inkomstbeloppet ökas med 100

kronor för varje sådant barn.

5 §.

2 mom. Har barn inkomst, som ej härrör

från dess eget arbete, skall den på detta

barn belöpande andelen av bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst.

(Kommittéförslaget.)

1,400 kronor i ortsgrupp 1,

1,700 kronor i ortsgrupp 2, och

2,000 kronor i ortsgrupp 3,

skall, med undantag för fall som i 9 § 2 mom.

sägs, från bidragsförskottet avdragas sex tiondelar

av årsinkomsten, i vad den överstiger

sagda belopp. Har modern flera till bidragsförskott

berättigade barn, minskas dock förskottet

blott med sd stor del av nämnda avdrag,

som enligt fördelning efter huvudtalet

belöper på varje barn. Hava makar som

nyss sagts att försörja barn under sexton år,

som icke är berättigat vare sig till barnbidrag

enligt lagen örn barnbidrag eller till bidragsförskott,

skall det flör ovan för vederbörande

ortsgrupp angivna inkomstbeloppet

för makar ökas med 100 kronor för varje

sådant barn.

Har barn inkomst, som ej härrör från

dess eget arbete, skall bidragsförskottet minskas

med nämnda inkomst.

Socialvårdskommittén.

Enligt kommitténs åsikt vore det ofrånkomligt, att de i gällande lag angivna

beloppen för avdragsfri inkomst ganska väsentligt höjdes.

Även för mer normala ekonomiska förhållanden syntes de vara väl

knappt tilltagna. Redan av detta skäl vöre en förhöjning motiverad. De ökade

arbetslönerna, sedda i samband med de än mer höjda levnadskostnaderna,

utgjorde ytterligare ett skäl för att en revision av bestämmelserna härutinnan

nu komme till stånd.

Efter att hava erinrat om att kommittén hösten 1941 av samma skäl som

nyss anförts hemställt om höjning av motsvarande belopp enligt lagen om

barnbidrag, därvid föreslagits, att dessa belopp, som varit desamma som beloppen

för avdragsfri inkomst enligt bidragsförskottslagen, måtte för ensamstående

försörjare höjas med 25 % eller till resp. 750, 1,000 och 1,250 kronor

och för gift försörjare bestämmas 20 % högre än sistnämnda belopp eller

sålunda till resp. 900, 1,200 och 1,500 kronor (förslagen hava sedermera genomförts

enligt lag den 30 juni 1942, nr 483), anför kommittén, att, när det

gällde att bestämma gränsen för avdragsfri inkomst enligt bidragsförskottslagen,

man icke syntes kunna stanna vid samma belopp som de i lagen om

barnbidrag upptagna. Härom yttrar kommittén:

Vad först beträffar ensamstående moder, måste hänsyn tagas till

att det här till stor del rör sig om kvinnliga yrkesutövare med lön huvudsakligen

i form av naturaförmåner. Uppskattas dessa förmåner, såsom sker vid

taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, till ett relativt högt belopp,

utestängas i stor utsträckning denna kategori kvinnor från möjlighet att

erhålla bidragsförskott. Väl har man i gällande lagstiftning sökt avhjälpa ett

sådant förhållande genom att införa en särskild regel örn värdering av naturaförmåner.

Denna regel har emellertid i praktiken ofta visat sig besvärlig

att tillämpa. Den innebär också på sätt och vis en orättvisa i förhållandet mellan

dem som åtnjuta och dem som icke åtnjuta naturaförmåner. Det synes

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

27

därför lyckligast, om man kunde helt slopa denna regel och i stället göra en

ytterligare höjning av den avdragsfria inkomsten.

Rent formellt skulle väl därigenom ogifta mödrar och frånskilda eller därmed

jämställda hustrur få en gynnsammare ställning än den änkor intaga

enligt lagen om barnbidrag. Denna gynnsammare ställning skulle emellertid

i själva verket i stort sett vara endast skenbar, vilket förhållande sammanhänger

därmed, att uppskattningen av änkans årsinkomst sker efter de i lagen

örn folkpensionering angivna grunderna. Såsom hennes årsinkomst anses sålunda

vad hon skäligen kan antagas komma att tillsvidare årligen åtnjuta.

Här finnes sålunda — i motsats till vad som är förhållandet enligt bidragsförskottslagen,

där taxeringen av redan uppburen inkomst är helt avgörande

— i allmänhet utrymme för en skälighetsbedömning, vilken i de flesta fall

helt naturligt torde verka därhän att änkans antagna blivande årsinkomst

uppskattas relativt sett ganska lågt. Det må även framhållas, att värderingen

av naturaförmåner jämlikt folkpensioneringslagen sker efter särskilt fastställda

regler, enligt vilka sådana förmåner åsättas förhållandevis låga värden.

En högre avdragsfri inkomst i fråga om bidragsförskottslagen kan slutligen

motiveras därmed, att det här principiellt icke är fråga om understöd

i egentlig mening utan om förskott, som återkräves av den underhållsskyldige.

De praktiska olägenheter, som kunna uppstå genom förekomsten av

olika inkomstgränser i de båda lagarna, förefalla ej att vara så betydande,

att de böra få hindra en i och för sig lämplig avvägning av avdragsfria inkomsten

i förevarande fall. Med stöd av det anförda föreslår kommittén, att

den avdragsfria inkomsten beträffande ensamstående moder höjes till resp.

1,000 kronor, 1,250 kronor och 1,500 kronor.

Även beträffande äkta makar syntes den avdragsfria inkomsten böra

sättas högre än i lagen örn barnbidrag, och höjningen torde böra göras relativt

sett större än den höjning, som föresloges för ensamstående moder. Skälen

härtill vore följande:

Det är att märka, att när det gäller lagen örn barnbidrag den inkomst,

som utgöres av invalids folkpension, icke skall avdragas. Någon motsvarande

lättnad lämnas icke enligt bidragsförskottslagen. Även ur befolkningspolitisk

synpunkt är det önskvärt, att den avdragsfria inkomsten är

jämförelsevis hög, då modern ingått äktenskap med en arbetsför man. En

alltför låg inkomstgräns är nämligen ägnad att motverka sådana i och för sig

önskvärda äktenskaps ingående. Det har från flera håll uppgivits, att bidragsförskottslagen

redan i viss mån haft en mindre lycklig inverkan i angivna

hänseende. Slutligen må påpekas, att i bidragsförskottsfallen mannen

icke är fader till barnet i fråga, något som däremot oftast är händelsen i de

fall, där barnbidrag utgår till barn, vars moder är gift med arbetsoförmögen

man. Mannens underhållsskyldighet gentemot barnet måste anses vara av en i

viss mån annan och högre valör i de fall, där mannen är fader till barnet. —

Med hänsyn till det anförda föreslår kommittén, att avdragsfria inkomsten

beträffande makar höjes till resp. 1,400 kronor, 1,700 kronor och 2,000

kronor.

I anslutning till förslagen örn höjning av avdragsfria inkomsten föreslår

kommittén, ali den nu gällande bestämmelsen örn särskild värdering av naturaförmåner

helt slopas. Genomföras de föreslagna höjningarna, synes nämligen

taxeringen av naturaförmåner för ovan omtalade kategori kvinnor

icke längre utgöra hinder för dessa alt i erforderlig utsträckning kunna komma

i åtnjutande av bidragsförskott för sina barn.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

Kommittén erinrar vidare örn att den i sin framställning hösten 1941 föreslagit,

att i lagen örn barnbidrag — enligt vilken liksom i bidragsförskottslagen

avdrag skall verkställas från förmån enligt lagen med

Vict av årsinkomst, i vad den överstiger avdragsfri inkomst — avdragsregeln

borde mildras beträffande lägre inkomstbelopp sålunda, att avdrag skulle ske

med 6/io av överskjutande beloppet, i den mån det icke överstege 400 kronor,

med °ho i den mån beloppet överstege 400 men icke 800 kronor och med 7/io

i den mån det överstege 800 kronor.

Enligt den förut omförmälda lagen den 30 juni 1942, nr 483, har bestämts

en fast avdragsfaktor, nedsatt från Vio till 6/i0.

Kommittén förklarar sig visserligen vara av den uppfattningen, att det

materiellt sett bästa resultatet skulle kunna vinnas genom en regel, enligt vilken

avdragsfaktorn bestämdes relativt låg beträffande inkomstbelopp närmast

över avdragsfria inkomsten för att därefter på visst sätt höjas alltefter

inkomstbeloppets ökning. Därigenom skulle man möjliggöra större hjälp åt

de sämst ställda utan att samtidigt alltför mycket höja den inkomstgräns,

vars underskridande berättigade till bidragsförskott. Det vore dock otvivelaktigt,

att en varierande avdragsfaktor i fråga örn bidragsförskott skulle

vålla barnavårdsnämnderna svårigheter i tillämpningen. Med hänsyn härtill

och då fast avdragsfaktor bestämts beträffande barnbidragen, föreslår kommittén,

att en fast avdragsfaktor — 6/io — väljes även beträffande bidragsförskotten.

Yttrandena.

Kommitténs förslag om höjning av beloppen för avdragsfri

inkomst och örn avskaffande av särskilda regler

för värdering av naturaförmåner avstyrkes allenast av statskontoret,

som icke blivit övertygat örn lämpligheten av att därutinnan avvika

från de grunder, som fastställts i lagen örn barnbidrag. Den överensstämmelse

med avseende å inkomstgränserna, som tidigare varit rådande

mellan barnbidrags- och bidragsförskottslagarna, syntes i stället

nu böra återställas. Detta syntes emellertid förutsätta, att den i 5 § gällande

bidragsförskottslag införda särskilda regeln om värdering av naturaförmåner

bibehölles, dock med en mot de förhöjda inkomstgränserna

svarande höjning av de belopp, till vilka värdet av fri kost och bostad högst

finge uppskattas inom olika ortsgrupper. Dessa värden syntes i enlighet därmed

böra bestämmas till 350 kronor i ortsgrupp 1, 500 kronor i ortsgrupp 2

och 650 kronor i ortsgrupp 3. Bestämmelse härom borde intagas såsom en

ny punkt under 9 § 1 mom. Fem barnavårdsnämnder yrka, att beloppen för

avdragsfri inkomst måtte höjas än ytterligare under det att barnavårdsnämnden

i Umeå anser, att beloppen borde höjas beträffande äkta makar. Barnavårdsnämnden

i Billeberga håller före, att inkomstbeloppen borde utbrytas

ur bidragsförskottslagen och intagas i särskild författning. Barnavårdsnämnden

i Svedvi framhåller, att olikheterna i bidrag mellan olika dyrortsgrupper

om möjligt borde minskas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

29

Beträffande avdragsfaktorns bestämmande anför länsstyrelsen

i Malmöhus län, att kommitténs förslag syntes innebära ett steg i rätt

riktning. Länsstyrelsen ville dock för sin del förorda införandet av ett rörligt

avdrag, relativt lågt beträffande belopp närmast över den avdragsfria

inkomsten samt därefter höjt alltefter inkomstens ökning. Genom denna

glidande avdragsskala skulle större rättvisa kunna ernås. Ett varierande

avdrag komme visserligen att medföra större svårigheter vid tillämpningen

än ett fast sådant, men detta skäl syntes ej så vägande, att det borde få hindra

en i övrigt önskvärd ändring. Liknande synpunkter anföras av barnavårdsnämnden

i Billeberga.

Bestämmelserna örn höjning av inkomstgränserna med hänsyn till barn,

som icke är berättigat till vare sig barnbidrag eller

bidragsförskott, föreslås av Överståthållarämbetet samt fem barnavårdsnämnder

skola ändras så, att höjning skall ske förslagsvis med 200 i

stället för 100 kronor. Länsstyrelsen i Kristianstads lån anser, att sådan höjning

skall få ske även i fråga om ensam moders inkomst.

Slutligen må nämnas, att länsstyrelsen i Uppsala län ingående behandlar

önskemålet att icke alltför stora ojämnheter uppstå mellan olika slag av

bidrag, närmast barnbidrag och bidragsförskott.

Föredragande departementschefen har i propositionen anfört följande:

»Den i ärendet verkställda utredningen synes mig utvisa, att de nu gällande

beloppen för avdragsfri inkomst uppenbarligen äro för låga. Beträffande

beloppens storlek finner jag vad socialvårdskommittén anför bärande och

kan helt ansluta mig till kommitténs förslag. Jag tillstyrker i samband härmed

även förslaget, att särskilda regler för värdering av naturaförmåner icke

längre skola upptagas i bidragsförskottslagen. Mot anmärkningen att bidragsförskottslagen

skulle — med hänsyn till bestämmelserna om avdragsfri inkomst

— komma att bereda en moder eller hustru betydligt bättre ställning

än den en änka har enligt bestämmelserna i lagen om barnbidrag synes kunna

med fog invändas, att denna bättre ställning huvudsakligen är skenbar.

Att märka är nämligen, att uppskattningen av en änkas inkomster enligt barnbidragslagen

sker efter för henne relativt sett mycket förmanliga regler.

Några praktiska olägenheter av betydelse synas mig icke föranledas därav,

att olika inkomstgränser komma att bliva gällande i barnbidrags- och bidragsförskottslagarna.

Avdragsfaktorn synes, liksom i barnbidragslagen, böra vara enhetlig och

torde även i nu förevarande lag böra bestämmas till °/io- En varierande faktor

skulle säkerligen för barnavårdsnämnderna bliva svår att bemästra.

Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga för ändring av bestämmelserna

rörande ytterligare höjning av inkomstbeloppen med hänsyn till barn, som

icke är berättigat till vare sig barnbidrag eller bidragsförskott.»

I motionen II: 338 bär yrkats, att riksdagen måtte för sin del besluta höjning

av beloppen för avdragsfri inkomst till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

för ensamstående moder

1,500 kronor i ortsgrupp 1,

1,750 » » » 2 och

2,000 » » » 3 samt

för äkta makar

2,000 kronor i ortsgrupp 1,

2,400 » » » 2 och

2,800 » » 3.

I motionen II: 339 har yrkats, att riksdagen måtte för sin del besluta höjning

av nämnda belopp till

för ensamstående moder

1,250 kronor i ortsgrupp 1,

1,500 » » » 2 och

1,700 » » » 3 samt

för äkta makar

1,650 kronor i ortsgrupp 1,

1,900 » » » 2 och

2,100 » » » 3.

*

Utskottet. Enligt de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna i 8 § 1, 2 och 6 mom.

blir den högsta årsinkomst, vid vilken ensamstående moder kan komma i åtnjutande

av bidragsförskott, om hon har endast ett barn, som fyllt två år,

1,320 kronor i ortsgrupp 1, 1,650 kronor i ortsgrupp 2 och 2,000 kronor i ortsgrupp

3. Motsvarande siffror beträffande äkta makar bliva respektive 1,720,

2,100 och 2,500 kronor. Vid nu nämnda inkomster utgår bidragsförskottet

med 60 kronor för år räknat.

Det kan naturligtvis diskuteras, var gränsen för den avdragsfria inkomsten

skall sättas. De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebära en väsentlig

förbättring huvudsakligen för mödrar, i vilkas avlöning ej ingå naturaförmåner.

Därmed torde möjlighet till hjälp hava skapats för de mest

behjärtansvärda fallen. Att såsom föreslagits i motionerna II: 338 och II: 339

höja gränserna för avdragsfri inkomst än ytterligare synes för närvarande

ej vara motiverat. Därigenom skulle barn, vars moder eller moder och styvfader

hava relativt höga inkomster, i fråga örn bidragsförskottets belopp

kunna bliva jämställt med barn, vars moder eller moder och styvfader lida

brist på det nödvändigaste. Så länge hjälpen åt de sämst ställda är maximerad,

är det enligt utskottets åsikt ej riktigt att i en lag, vars ändamål är

att bereda möjlighet till hjälp i nödlägen, fastställa alltför vida gränser för

avdragsfri inkomst. På grund härav får utskottet avstyrka bifall till motionerna

örn ytterligare höjning av dessa gränser.

9 §■

Beträffande motiveringen för detta stadgande får utskottet hänvisa till

sid. 49—53 i propositionen. Socialvårdskommittén framhåller, att bestäm
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

31

melsén i 2 mom. skall tillämpas endast efter särskild framställning, och att

det läge i sakens natur, att den som ville åberopa densamma hade att förebringa

av nämnden begärd utredning om vederbörandes aktuella ekonomiska

förhållanden.

I motionen II: 339 har gjorts gällande, att stadgandet om särskild framställning

såsom förutsättning för tillämpning av 2 mom. kunde leda till onödig

tidsutdräkt. Detta skulle kunna undvikas, om formuläret till ansökan om

bidragsförskott avfattades så att framställning om tillämpning av 2 mom.

kunde göras i nämnda ansökan. I motionen har vidare framhållits vikten av

att ärenden rörande 2 mom. erhålla snabb behandling av länsstyrelserna.

Det av socialvårdskommittén föreslagna formuläret till ansökan om bidragsförskott

innehåller ej någon särskild kolumn avsedd för framställning

enligt 9 § 2 mom. Rum finnes emellertid för meddelande av upplysningar,

vilka ej angivits skola lämnas i formulärets andra avdelningar. Med hänsyn

till den relativa fåtaligheten av sådana framställningar, varom här är fråga,

kan det ifrågasättas, om det är lämpligt, att formuläret avfattas med särskild

hänsyn till dem. Detta kunde komma att onödigt tynga detsamma. Meddelanden

om aktuella ekonomiska förhållanden kunna lämnas på den plats

som är avsedd för speciella upplysningar. Tidsutdräkt torde i praktiken komma

att undvikas därigenom att sökanden under hand hör sig för hos någon

ledamot i eller tjänsteman hos barnavårdsnämnden. På grund härav anser sig

utskottet ej kunna bestämt yttra sig örn lämpligheten av den av motionärerna

föreslagna anordningen. Frågan torde böra tagas under övervägande, då formuläret

fastställes.

I likhet med departementschefen vill utskottet betona vikten av att ärenden

rörande 9 § 2 mom. erhålla en snabb behandling hos länsstyrelserna.

18 §.

Beträffande de utredningar, som genom polismyndigheternas försorg verkställas

rörande underhållsskyldigas inkomst- och anställningsförhållanden,

har anmärkts, att de ofta inskränka sig till ett återgivande av den underhållsskyldiges

egna uppgifter ävensom att de ofta icke bedrivas med önskvärd

skyndsamhet. Då det otvivelaktigt är av stor vikt för barnavårdsnämndernas

återkravsverksamhet såväl att utredningarna slutföras snarast möjligt som

att de lämna ett objektivt underlag för bedömandet av frågan om den underhållsskyldiges

betalningsförmåga, vill utskottet biträda ett av socialvårdskommittén

gjort uttalande örn lämpligheten av att ett cirkulär utfärdas till

polismyndigheterna med erinran härom.

Kostnaderna för bidragsförskotten.

Utskottet.

Utskottet.

På grundval huvudsakligen av beräkningar, som socialvårdskommittén låtit

verkställa, har ökningen av de årliga nettokostnaderna, d. v. s. efter av
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

drag av återbetalningar, för genomförande av Kungl. Maj:ts förslag antagits

komma att uppgå till cirka 1.36 miljoner kronor. Härav skulle statsverket

få vidkännas 3/4 eller omkring 1.02 miljoner kronor.

Utskottets hemställan.

Under hänvisning till vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition;

samt

B. att motionerna I: 232, II: 338 och II: 339 måtte anses

besvarade genom vad utskottet under A. hemställt.

Stockholm den 20 maj 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendeis behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Wistrand, Forslund*, Olof Carlsson,

Roos*, Holstenson och Carl Eric Ericsson*;

från andra kammaren: herrar Hallagård*, Hermansson, Cruse, Holm, fru Johansson,

herrar Larsson i Östersund, Johnsson i Kastanjegården* och Hagård*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Wistrand mot utskottets motivering under 8 § 1 morn.;

2) av herr Cruse och fru Johansson, vilka ansett, att i fall då moder har

den rättsliga vårdnaden om två eller flera barn, som stadigvarande vistas hos

annan än modern, bidragsförskott till vart och ett av dessa barn bör utgå

efter de för ett barn bestämda beloppen samt att 8 § 1 mom. på grund härav

bör erhålla följande lydelse:

8 §•

1 mom. Där ej vad nedan stadgas till annat föranleder, utgår bidragsförskottet

för år räknat med

252 kronor i ortsgrupp 1,

300 » » » 2 och

360 » » » 3

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28.

33

eller, därest modern har vårdnaden om två eller flera till bidragsförskott berättigade

barn, vilka stadigvarande vistas hos modern, med belopp enligt följande

tabell:

Antalet till bidragsförskott

berättigade barn

under moderns vårdnad

Bidragsförskott (för barn räknat).

Ortsgrupp 1.

Ortsgrupp 2. Ortsgrupp 3.

Två .............. 228 kronor 276 kronor 336 kronor

Tre ................ 204 » 252 » 300 »

Fyra eller flera .... 180 » 228 > 276 »

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas

bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor.

3) av herrar Hermansson och Cruse samt fru Johansson, vilka i anslutning

till motionen II: 339 ansett, att 8 § 2 mom. bör erhålla följande lydelse:

8 §•

2 mom. överstiger moderns årsinkomst

1,250 kronor i ortsgrupp 1,

1,500 » » » 2 och

1,700 » > » 3

eller har modem, därest hon är gift och sammanlever med sin man samt

denne är underhållsskyldig gentemot barnet, tillsammans med mannen en

årsinkomst överstigande

1,650 kronor i ortsgrupp 1,

1,900 » » » 2 och

2,100 » » » 3

skall, med undantag för fall som i 9 § 2 mom. sägs, från bidragsförskottet

avdragas sex tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Har modem flera till bidragsförskott berättigade barn, minskas dock förskottet

blott med så stor del av nämnda avdrag, som enligt fördelning efter

huvudtalet belöper på varje barn. Hava makar som nyss sagts att försörja

barn under sexton år, som icke är berättigat vare sig till barnbidrag enligt

lagen örn barnbidrag eller till bidragsförskott, skall det här ovan för vederbörande

ortsgrupp angivna inkomstbeloppet för makar ökas med 100 kronor

för varje sådant barn.

Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall bidragsförskottet

minskas med nämnda inkomst.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 28.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om för skott ering av underhållsbidrag till barn s. 13 i texten