Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs län, m. m.

1943-05-20 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs län, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1943 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning

och sammanläggning av fastigheter inom vissa

byar i Kopparbergs län, m. m.

Genom en den 12 mars 1943 dagtecknad proposition, nr 152, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning och sammanläggning

av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs län.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har i by inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbergs län till rubbning av storskifte verkställts laga skifte

i annan ordning än som stadgas i lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande

vissa laga skiften inom nämnda delar av Kopparbergs län eller lagen den 17

juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet

inom vissa delar av länet, och hava byns heminägor ingått i laga skiftet, må

Konungen förordna, att särskild förrättning skall äga rum för utredning örn

äganderättsförhållandena inom byn och sammanläggning av fastigheter efter

vad nedan sägs.

I fråga om förfarandet vid förrättningen samt talan mot och fastställelse

av densamma skall, i den mån ej nedan annorlunda stadgas, i tillämpliga

delar gälla vad örn laga skifte är föreskrivet.

Förordnande för lantmätare att verkställa förrättningen meddelas av lantmäteristvrelsen.

2 §■

Lantmätaren skall över samtliga till byn hörande områden så ock andra

områden, vilka ingått i laga skiftet, upprätta karta, upptagande vad som finnes

nödigt för att tydligt utmärka gällande gränser mellan olika fastigheter

eller ägoinnehav, ävensom i anslutning härtill upprätta beskrivning.

Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 9 samt. 2 aud. Nr 29.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•1

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

3 §.

Lantmätaren skall verkställa noggrann utredning om äganderättsförhållandena

inom samtliga till byn hörande ägor. Kunna därvid delägares rätta

andelstal inom hemman eller del av hemman ej med säkerhet utrönas, må

frågan mellan dem, vilkas rätt därav beröres, avgöras genom förening, om

det finnes uppenbart, att rätt, som tillkommer innehavare av fordran, varför

säkerhet åtnjutes på grund av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordbalken,

icke äventyras genom föreningen.

Delägarna skola tillhandahålla lantmätaren tillgängliga handlingar och övriga

uppgifter, som erfordras för utredningens verkställande. Lantmätaren

skall över utredningen upprätta redogörelse, innefattande besked rörande vad

som tillkommer en var delägare inom byn, och sedermera å sammanträde

med delägarna föredraga redogörelsen samt föra till protokollet de anmärkningar,

som framställas mot densamma.

Redogörelsen bör underskrivas av delägarna inom byn. Vägrar delägare sin

underskrift, skall sådant ävensom skälet till vägran, där det uppgivits eller

eljest kunnat utrönas, i protokollet anmärkas.

Yppas under förrättningen tvist angående de förhållanden, redogörelsen avser,

skall tvisten underställas ägodelningsrättens prövning.

4 §■

Såframt laga hinder ej möter, skola till byn hörande fastigheter så ock

andra fastigheter som ingått i laga skiftet, där de äro i en ägares hand och

av denne innehavas med samma rätt, i den uti 6 och 7 §§ stadgade ordning

under förrättningen sammanläggas till en fastighet; dock må sammanläggning

ej äga rum, om ägaren bestrider åtgärden och han ej uppenbart saknar

fog härför.

Under förrättningen må ock, där laga hinder eljest icke möter, i enahanda

ordning fastigheter, som tillhöra makar var för sig eller innehavas med olika

rätt i äktenskapet, med makarnas samtycke sammanläggas till en fastighet,

såframt makarna träffa avtal, vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen

en fastighet bildas av fastigheter som tillhöra ena maken enskilt och såsom

giftorättsgods, att fastigheten skall i sin helhet vara den makens enskilda

egendom eller giftorättsgods, eller ifall en fastighet bildas av fastigheter som

tillhöra makarna var för sig, att fastigheten skall utgöra egendom, däri makarna

äga var sin andel såsom enskild egendom eller giftorättsgods. Vardera

makens andel skall utgöra hälften, där ej annat bestämts i avtalet. Innefattar

avtalet gåva, åge vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken är stadgat motsvarande

tillämpning. Är äldre giftermålsbalken tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,

må fastighet bildas genom sammanläggning av enskild egendom

med samfälld eller av vardera maken enskilt tillhörig egendom, såframt genom

avtal mellan makarna bestämmes, att fastigheten skall utgöra samfälld

egendom. Avtal, som i detta stycke sägs, skall upprättas skriftligen och bestyrkas

av lantmätaren samt i huvudskrift biläggas protokollet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

3

Vad i andra stycket stadgas skall ej gälla i fråga örn fastighet, som make

erhållit i gåva av annan än andra maken med villkor att den skall vara hans

enskilda egendom, eller som make bekommit genom testamente med sådant

villkor, eller som tillfallit make i arv och om vilken arvlåtaren genom testamente

meddelat sådan föreskrift.

5 §■

Ilar rätten, enligt vad särskilt är stadgat, beslutat utfärda kungörelse därom,

att utredning rörande äganderättsförhållandena blivit vid förrättningen verkställd,

må fastighet, som omfattas av utredningen, göras till föremål för sammanläggning

enligt 4 § utan hinder av att ägaren ej erhållit lagfart å densamma.

6 §■

Sedan äganderättsförhållandena blivit utredda och erforderliga handlingar

införskaffats, skall lantmätaren för delägarna föredraga frågan om sammanläggning

och därvid redogöra för innebörden och verkan av sådan åtgärd.

Efter det delägarna lämnats tillfälle uttala sin mening, skola förrättningsmännen

avgiva yttrande, vari för varje särskilt fall angives, huruvida sammanläggning

anses böra äga rum eller ej, och skälen härför.

Förrättningsmännens yttrande i sammanläggningsfrågan jämte karta och

beskrivning, som i 2 § avses, ävensom övriga handlingar i ärendet skola av

lantmätaren insändas till ägodelningsdomaren. Sedan denne införskaffat utlåtande

från överlantmätaren och den ytterligare utredning, vartill omständigheterna

må föranleda, ävensom vidtagit de övriga åtgärder, som enligt lagen

örn sammanläggning av fastigheter å landet ankomma å ägodelningsdomaren

före ärendes slutliga avgörande, överlämne han detsamma till ägodelningsrätten,

varefter med ärendet vidare så förfares, som om till ägodelningsrätten

hänskjutits prövning av ansökan örn sammanläggning enligt

nämnda lag av de i 4 § angivna fastigheter.

8 §•

Sedan sammanläggningsfrågorna blivit slutligen avgjorda, skall lantmätaren

upprätta slutbeskrivning, i vilken med iakttagande av meddelade beslut

om sammanläggning av fastigheter skall redovisas varje fastighet eller

ägoinnehav inom byn jämte ägaren därav.

9 §.

Kostnaderna för förrättningen skola, i den mån de ej bestridas av statsmedel,

fördelas i enlighet med vad härutinnan mellan delägarna överenskommes

eller, där sådan överenskommelse ej träffas, efter vad av förrättningsmännen

prövas skäligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

10 §.

Då förrättningen blivit slutligen fastställd, skall domaren i domsagan genast

underrättas därom.

11 §•

Lantmäteristyrelsen äger meddela de ytterligare bestämmelser eller anvisningar

rörande verkställande av förrättning enligt denna lag. som kunna

finnas erforderliga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) Lag

angående] tillägg till lagen den 17 juni 1932 (nr 226) med särskilda

bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs län.

Härigenom förordnas, att i lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser

örn lagfart inom vissa delar av Kopparbergs län skall införas en ny

paragraf, betecknad 12 §, av följande lydelse.

12 §.

Vad ovan stadgas skall äga motsvarande tillämpning, där förrättning företages

enligt lagen med särskilda bestämmelser om äganderättsutredning och

sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs län, och

skall därvid vad här förut sägs örn skifte i stället hava avseende å förrättning

som nu nämnts.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3) Lag

angående tillägg till lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda

bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län.

Härigenom förordnas, att i lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser

örn delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län

skall efter 13 § införas en ny paragraf, betecknad 13 a §, av följande lydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

5

13 a §.

Hava bys heminägor undergått laga skifte i den ordning som stadgas i

denna lag eller i lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften

inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av

Kopparbergs län, skall vid skifte å ägor, som undantagits från delningen, vad

i 10 och 12 §§ samt 13 § första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning

såvitt angår fastigheter, som ingå i skiftet; och skall därvid i avseende å

villkoren för sammanläggning vad i 11 § 2. föreskrives äga motsvarande

tillämpning i fråga örn fastigheter, som icke förut ingått i laga skifte.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bestämmelserna i denna lag skola, örn så kan ske, tillämpas jämväl å

laga skifte, som påbörjats före lagens ikraftträdande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de framlagda förslagen, får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Gällande bestämmelser.

I den särskilda jorddelnings- och lagfartslagstiftningen för de på bekostnad

eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län

upptagas särbestämmelser i bl. a. följande två avseenden, nämligen dels rörande

särskild äganderättsutredning och rättsverkningar därav beträffande

lagfart och dels i fråga om vidgad möjlighet att verkställa sammanläggning

av fastigheter.

I det förra avseendet föreskrives i lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda

bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs

län, den s. k. dalalagen, beträffande laga skifte till rubbning av storskifte

följande.

Vid skifte å skifteslag, däri bys heminägor ingå, skall lantmätaren enligt

8 § över utskog, fäbodemark eller annat område, som från byn avskilts till

särskilt skifteslag, upprätta karta, upptagande vad som finnes nödigt för att

tydligt utmärka gällande gränser mellan olika fastigheter eller ägoinnehav,

ävensom i anslutning därtill upprätta beskrivning.

Örn bys heminägor ingå i skifte, skall enligt 9 § lantmätaren verkställa

noggrann utredning örn äganderättsförhållandena inom samtliga till byn hörande

ägor. Kunna därvid delägares rätta andelstal inom hemman eller del

av hemman ej med säkerhet utrönas, må frågan mellan dem, vilkas rätt

därav beröres, avgöras genom förening, örn det finnes uppenbart, att rätt,

som tillkommer innehavare av fordran, varför säkerhet åtnjutes på grund av

inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, icke äventyras genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andia lagutskottets utlåtande nr 29.

föreningen. Delägarna skola tillhandahålla lantmätaren tillgängliga handlingar

och övriga uppgifter, som erfordi-as för utredningens verkställande.

Lantmätaren skall över utredningen upprätta redogörelse, innefattande besked

rörande vad som tillkommer en var delägare inom byn, och sedermera

å sammanträde, till vilket samtliga delägare i den mark, redogörelsen omfattar,

skola inkallas genom kungörelse och kallelse på sätt och inom tid som

om laga skiftes företagande är stadgat, föredraga redogörelsen för delägarna

samt föra till protokollet de anmärkningar, sorn framställas mot densamma,

Redogörelsen bör av delägarna underskrivas. Vägrar delägare sin underskrift,

skall sådant ävensom skälet till vägran, där det uppgivits eller eljest kunnat

utrönas, i protokollet anmärkas. Yppas under skiftet tvist angående de förhållanden,

redogörelsen avser, skall tvisten underställas ägodelningsrättens

prövning.

I lagen den 17 juni 1932 (nr 226) med särskilda bestämmelser örn lagfart

inom vissa delar av Kopparbergs län, den s. k. särskilda lagfartslagen, föreskrives

följande.

Sker inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna

av länet å bys heminägor laga skifte till rubbning av storskifte, skall

enligt 1 § rätten, där det ej med hänsyn till förhållandena inom byn finnes

obehövligt, för det ändamål, som med lagen avses, utfärda kungörelse därom

att utredning rörande äganderättsförhållandena inom byn blivit vid skiftet

verkställd.

Enligt 2 § skall, sedan föreskriven redogörelse över äganderättsutredningen

för byn upprättats, lantmätaren vid sammanträde med delägarna lämna

dessa tillfälle att uttala sig i frågan om utfärdande av kungörelse enligt lagen,

varefter lantmätaren till rätten översänder handlingarna i ärendet jämte

förrättningsmännens yttrande däri för den åtgärd, varom i 1 § sägs.

I 3 § föreskrives, att örn kungörelse beslutas, densamma skall genom rättens

försorg såväl en gång införas i allmänna tidningarna samt tidning inom

orten som ock tre gånger, minst en månad mellan varje gång, uppläsas i

kyrkan för församling, där skifteslaget är beläget. Kungörelsen jämte sammandrag

av redogörelsen, utvisande vad som enligt densamma tillkommer

en var delägare inom byn, skall, likaledes genom rättens försorg, anslås å

rättens dörr samt i sockenstugan eller å annan lämplig plats inom kommunen.

I kungörelsen skall tillkännagivande lämnas om den i 5 § av lagen angivna

rättsverkan, så ock därom att redogörelsen finnes hos rätten tillgänglig

för granskning.

Sedan skiftet blivit slutligen fastställt och ett år förflutit efter sista kungörandet.

skall enligt 4 § första stycket på grund av skiftet med äganderättsutredningen

lagfart sökas av en var, som därvid redovisats såsom ägare av

fast egendom inom byn. Är ej lagfart sökt sist å den inskrivningsdag, som

infaller näst efter sex månader från det skyldighet efter vad nu sagts inträtt,

äger enligt stadgande i andra stycket av samma paragraf rätten genom

vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

I 5 § föreskrives, att om sökanden vid skiftet redovisats såsom ägare av fast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

7

egendom, som i jordregistret skall upptagas såsom särskild fastighet eller som

utgör kvotdel av dylik fastighet, skall, där ej i lagen annorlunda stadgas, lagfart

på grund av skiftet med äganderättsutredningen meddelas honom å nämnda

fastighet eller fastighetsdel. Hinder mot lagfart ä sådan fastighet eller fastighetsdel

möter ej därav, att i densamma efter sammanläggning ingår fast

egendom tillhörande by, som ej med sina heminägor ingår i skiftet.

Är fast egendom, varå lagfart sökes, ej av den beskaffenhet, som i 5 § sägs,

skall enligt 6 § ansökningen förklaras vilande, till dess sådant förhållande

visas ha inträffat, att egendomen skall i jordregistret upptagas såsom särskild

fastighet. Vad nu sagts skall dock ej utgöra hinder för beviljande av lagfart

å avsöndring, som skett före den 1 januari 1897.

I 7 § föreskrives, att örn lagfart sökes samma dag sådan anteckning sker,

som avses i 13 § förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till

fast egendom, eller efteråt, ansökningen skall vara vilande till dess det visas,

att laga kraft ägande dom finnes i den sak, varom anteckning blivit gjord.

Avser anteckning ej hela den fastighet, varå lagfart sökes, skall, örn anteckningen

gäller kvotdel av fastigheten, vad nu sagts tillämpas allenast beträffande

nämnda kvotdel, men eljest beträffande hola fastigheten. Varder i

sistnämnda fall det som anteckningen avser frånvunnet lagfartssökanden, må

lagfart å återstoden ej meddelas, förrän det frånvunna blivit lagligen utbrutet

från fastigheten.

I 8 § stadgas, att efter den i 4 § första stycket angivna tiden lagfart, som

dessförinnan meddelats, ej får läggas till grund för beviljande av lagfart å

efterföljande fång eller av inteckning. Har genom äganderättsutredningen

blivit utrönt, att fast egendom, varå viss delägare innehaft fång, rätteligen

tillkommer annan, skall, sedan lagfart meddelats den senare, med avseende

å verkan av i egendomen meddelade inteckningar så anses, som om densamma

genom klander frånvunnits den förre.

Enligt 9 § skola i kungörelseärendet uppkomna kostnader gäldas efter

samma grunder som skifteskostnad.

Har rätten beslutat, att kungörelse ej skall utfärdas, må enligt 10 § talan

mot beslutet fullföljas ej mindre av envar i äganderättsutredningen upptagen

ägare av fast egendom eller hans rättsinnehavare än även av lantmätaren.

Över beslut att kungörelse skall utfärdas må klagan ej föras.

I 11 § föreskrives, att örn beslut meddelats örn utfärdande av kungörelse

enligt 1 §, anteckning därom, så ock, efter det skifte, varom i sistnämnda

paragraf sägs, blivit slutligen fastställt, om tiden för fastställelsen skall göras

i lagfartsprotokollet och lagfartsboken.

Beträffande sammanläggning av fastigheter innebära dalalagens

bestämmelser om laga skifte till rubbning av storskifte följande.

Medan eljest gäller, att sammanläggning av fastigheter företages allenast

örn fastighetsägaren begär det, stadgas i 10 § första stycket dalalagen, att om

bys heminägor ingå i laga skifte, till byn hörande fastigheter så ock i .skiftet

ingående övriga fastigheter, sorn äro i en ägares hand och av denne inne
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

havas med samma rätt, skola, där laga hinder ej möter, i den ordning som

stadgas i 12 och 13 §§ under skiftet sammanläggas till en fastighet. Sammanläggning

får dock ej äga rum, såframt ägaren bestrider åtgärden och han ej

uppenbart saknar fog härför.

Enligt andra stycket i paragrafen må ock under skiftet, där laga hinder

eljest icke möter, fastigheter, som tillhöra makar var för sig eller innehavas

med olika rätt i äktenskapet, med makarnas samtycke sammanläggas till en

fastighet, såframt makarna träffa avtal, vari bestämmes, ifall genom sammanläggningen

en fastighet bildas av fastigheter som tillhöra ena maken enskilt

och såsom giftorättsgods, att fastigheten skall i sin helhet vara den makens

enskilda egendom eller giftorättsgods, eller ifall en fastighet bildas av fastigheter

som tillhöra makarna var för sig, att fastigheten skall utgöra egendom,

däri makarna äga var sin andel såsom enskild egendom eller giftorättsgods.

Vardera makens andel skall utgöra hälften, där ej annat bestämts

i avtalet. Innefattar avtalet gåva, skall vad i 8 kap. 5 § giftermålsbalken

är stadgat äga motsvarande tillämpning. Är äldre giftermålsbalken

tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden, må fastighet bildas

genom sammanläggning av enskild egendom med samfälld eller av vardera

maken enskilt tillhörig egendom, såframt genom avtal mellan makarna

bestämmes, att fastigheten skall utgöra samfälld egendom. Avtal, som i detta

stycke sägs, skall upprättas skriftligen och bestyrkas av lantmätaren samt i

huvudskrift biläggas protokollet.

Vad i andra stycket stadgas skall enligt paragrafens tredje stycke ej gälla

i fråga om fastighet, som make erhållit i gåva av annan än andra maken med

villkor att den skall vara hans enskilda egendom, eller som make bekommit

genom testamente med sådant villkor, eller som tillfallit make i arv och om

vilken arvlåtaren genom testamente meddelat sådan föreskrift.

I avseende å villkoren för sammanläggning skola enligt 11 § gälla vissa

särskilda bestämmelser. Sålunda stadgas under 1. i paragrafen, att om fastighet

hör till by, vars heminägor ingå i skiftet, skall, ändå att fastigheten är

belägen inom område, som frånskilts skifteslaget, i avseende å förutsättningarna

för dess sammanläggande med i skiftet ingående fastighet så anses, som

om densamma inginge i skiftet.

I 6 § andra stycket allmänna sammanläggningslagen föreskrives, att sammanläggning

av fastigheter i samband med laga skifte får äga rum allenast

där de prövas kunna tillhopa bilda fastighet, vilken överensstämmer med

vad i 1 kap. 8 § första stycket samt i 13 kap. jorddelningslagen stadgas. Utan

hinder av detta stadgande får emellertid enligt 11 § under 2. dalalagen i

skiftet ingående fastighet inom by, vars heminägor ingå i skiftet, sammanläggas

med fastighet, tillhörande sådan by, så ock med annan fastighet såframt

denna med alla sina ägor ingår i skiftet.

I 11 § under 3. föreskrives, att örn rätten, enligt vad särskilt är stadgat,

beslutat utfärda kungörelse därom, att utredning rörande äganderättsförhållandena

blivit vid skiftet verkställd, fastighet, som omfattas av utredningen,

må göras till föremål för sammanläggning ulan hinder av att ägaren ej erhållit

lagfart å densamma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

9

Sedan äganderättsförhållandena blivit utredda och erforderliga handlingar

införskaffats, skall enligt 12 § första stycket lantmätaren för delägarna föredraga

frågan om sammanläggning och därvid redogöra för innebörden och

verkan av sådan åtgärd. Efter det delägarna lämnats tillfälle uttala sin mening,

skola förrättningsmännen avgiva yttrande, vari för varje särskilt fall

angives, huruvida sammanläggning anses böra äga rum eller ej och skälen

därför. Äro fastigheter, vilka avses skola ingå i sammanläggning, sådana, att

lagen angående uppsikt å vissa jordbruk därå äger tillämpning, skall enligt

andra stycket av paragrafen i yttrandet redogöras för de omständigheter, å

vilka förrättningsmännen grundat sin ståndpunkt.

1 13 § första stycket stadgas, att förrättningsmännens yttrande i sammanläggningsfrågan

jämte övriga handlingar i ärendet ävensom, i fall som i 12 §

andra stycket sägs, karta över fastigheterna skola av lantmätaren insändas

till ägodelningsdomaren. Sedan denne införskaffat utlåtande från överlantmätaren

och den ytterligare utredning, vartill omständigheterna må föranleda,

ävensom vidtagit de övriga åtgärder, som enligt allmänna sammanläggningslagen

ankomma på ägodelningsdomaren före ärendes slutliga avgörande, skall

han överlämna detsamma till ägodelningsrätten, varefter med ärendet vidare

så förfares, som om till ägodelningsrätten hänskjutits prövning av ansökan

örn sammanläggning enligt nämnda lag av de i 10 § angivna fastigheter.

Inställes skifte, skall enligt andra stycket av 13 § dalalagen dessförinnan

meddelat beslut örn sammanläggning förfalla; och skall därom, sedan anmälan

om skiftets inställande inkommit från förrättningslantmätaren, anteckning

göras i lagfartsprotokollet och lagfartsboken samt i fall, varom i

20 § andra stycket allmänna sammanläggningslagen sågs, jämväl i inteckningsprotokollet

och inteckningsboken.

Bestämmelser av väsentligen samma innebörd som de nu angivna ha tilllämpats

vid de provskiften, som skett enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102)

rörande vissa laga skiften inom de pä bekostnad eller med understöd av staten

storskiftade delarna av Kopparbergs lån, den s. k. provskifteslagen, jämte

därtill anslutna författningar.

Beträffande kostnaderna för laga skifte, som till rubbning av storskifte

verkställes inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade

delarna av Kopparbers län, gäller enligt kungörelsen den 30 mars 1935 (nr

8A) örn statsbidrag till bestridande av förrättningskostnaderna vid vissa lantmåteriförrättningar

inom Kopparbergs län, att av allmänna medel gäldas

kostnaden till förrättningsmännen, lösen för karta och handlingar jämte

kostnaden för införskaffade handlingar, som erfordras för skiftets behöriga

verkställande, ävensom ersättning till särskilt, på grund av stadgandet i 2

kap. 2 § jorddelningslagen med lantmäteristyrelsens medgivande vid förrättningen

anlitat sakkunnigt biträde.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är tillämpningen av dalalagstiftningens

bestämmelser örn särskild äganderättsutredning med därav

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

följande rättsverkningar och om vidgade möjligheter tili sammanläggning

av fastigheter begränsad till de fall, då bys heminägor gå in i laga skifte till

rubbning av storskifte. Inom de på bekostnad eller med understöd av staten

storskiftade delarna av Kopparbergs län förekomma emellertid vissa byar,

där efter avslutande av storskifte men före tillkomsten av provskifteslagen år

1925 och dalalagen år 1932 laga skifte till rubbning av storskifte ägt rum å

heminägorna, antingen ensamma eller jämte all eller viss annan mark inom

byn. Å dessa byar kunna sålunda datalagstiftningens föreskrifter om äganderättsutredning,

tvångssammanläggning och lagfart icke bliva tillämpliga. Ej

heller äga dessa institut tillämpning å det fall att — sedan laga skifte å

bys heminägor skett jämlikt provskifteslagen eller datalagen — laga skifte

företages å till byn hörande område, som undantagits vid det tidigare laga

skiftet.

Föreslagna tillägg till datalagstiftningen.

De genom propositionen framlagda förslagen hava föranletts av en framställning

till Kungl. Majit från lantmäteristyrelsen.

över sina förslag hade styrelsen inhämtat yttranden av distriktslantmätarna

Erik Bengtsson, Folke Berggren och Bertil Hulin, av vilka särskilt de två

förstnämnda haft att handlägga större skiften inom de orter, som vöre i

fråga, ävensom av överlantmätaren i Kopparbergs län. Styrelsen hade vidare

hos häradshövdingarna i Falu, Nås och Malungs, Nedansiljans samt Ovansiljans

domsagor anhållit örn yttranden över förslagen. Sådana yttranden

hade inkommit från häradshövdingarna i Nås och Malungs, Nedansiljans

samt Ovansiljans domsagor.

över lantmäteristyrelsens framställning hav utlåtande inhämtats från länsstyrelsen

i Kopparbergs län.

Beträffande innehållet i lantmäteristyrelsens framställning och yttrandena

får utskottet hänvisa till den å sid. 14—21 i propositionen lämnade redogörelsen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Westman, har beträffande

förslagen i allmänhet i propositionen anfört följande:

»De säregna jordförhållandena i Kopparbergs län framträda i synnerhet

inom de delar av länet, där storskifte verkställts på bekostnad eller med understöd

av staten, d. v. s. i stort sett länets norra och mellersta delar. För avhjälpande

av de i dessa trakter rådande invecklade äganderättsförhållandena

och bristerna i lagfartsväsendet ha, såsom förut närmare angivits, genom lagen

den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet

inom vissa delar av Kopparbergs län, den s. k. dalalagen, och lagen samma

dag med särskilda bestämmelser om lagfart inom vissa delar av Kopparbergs

län, den s. k. särskilda lagfartslagen, införts vissa anordningar för det fall

att laga skifte sker å by till rubbning av storskifte. Dessa bestå Häri att en

fullständig äganderättsutredning beträffande hela byn skall ske vid skiftet, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

11

i samband med skiftet tvångssammanläggning i princip skall ske så snart

olika fastigheter lia samma ägare, varvid även vissa lättnader i de eljest gällande

villkoren för sammanläggning medgivas, samt att på grundval av skiftet

och äganderättsutredningen ett särskilt lagfartsförfarande med kungörande

anordnas så att praktiskt taget samtliga skiftesdelägare få klara lagfarter

på sina ur skiftet utgående fastigheter. Liknande bestämmelser lia tillämpats

vid de provskiften, som skett enligt lagen den 30 april 1925 rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna

av Kopparbergs län, den s. k. provskifteslagen.

Förutsättningen för att de nämnda anordningarna skola tillämpas är emellertid,

att byn undergår laga skifte och att heminägorna ingå i delningen.

Anledningen till denna begränsning torde ha varit att som ett av de mest

angelägna önskemålen framstod undanröjandet av den rådande ägosplittringen,

vilken särskilt framträdde inom de icke lagaskiftade områdena, och

att med hänsyn därtill de ifrågavarande åtgärderna ansågos böra vidtagas i

ett sammanhang över större områden i anslutning till fastighetsbildande

skiften. Det var därför också naturligt att åtgärderna anknötos till laga

skifte å bys heminägor, vilka äro grundläggande för fastighetsindelningen

inom byn.

Till följd härav äro från tillämpningsområdet för dalalagstiftningens bestämmelser

om äganderättsutredning, tvångssammanläggning och lagfart uteslutna

de byar, där innan 1925 och 1932 års lagstiftning trätt i tillämpning

laga skifte redan verkställts å heminägorna, antingen ensamma eller jämte

viss eller all annan mark i byn. Så är fallet beträffande ett antal byar, de

flesta belägna i Ore. Vänjans eller Järna socknar. Av lantmäteri styrelsen har

nu föreslagits, att för de ifrågavarande byarna möjlighet skulle öppnas för en

så att säga retroaktiv tillämpning av de enligt datalagstiftningen medgivna anordningarna.

Detta avses skola ske genom att, efter prövning av Kungl. Majit

i varje särskilt fall, för dessa byar verkställas särskilda förrättningar, varvid

äganderättsutredning företages och tvångssammanläggning av fastigheter i

samma ägares hand åvägabringas, varefter särskilt lagfartsförfarande på

grundval av äganderättsutredningen anordnas.

Behovet av bestämmelser av angiven innebörd har främst motiverats därmed,

att vid dessa tidigare laga skiften sammanläggningsinslitutet ännu icke

fanns i vår rätt, varför en delägares andel i olika storskifteslotter, ehuru andelen

utlades som en brukningsdel, kom att rättsligen bestå av skilda fastigheter.

Ej heller blevo lagfartsförhållandena ordnade i samband med laga

skiftet. Behovet av lagstiftningsåtgärder bär särskilt aktualiserats genom att

laga skiften nu pågå å skogsmarken till vissa av de ifrågavarande byarna i

Ore socken, och lantmäteristyrelsen har för sin del funnit det ofrånkomligt

att föreslå bestämmelser, som möjliggöra att dylika skiften kunna verkställas

så, att ej blott ägosplittringen häves utan även fördelarna av sammanläggning

och lagfartsfrågans ordnande vinnas. Att behov av den ifrågasatta

lagstiftningen gjort sig gällande, framgår också av de yttranden som avgivits

i ärendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

Som skäl för genomförandet av de föreslagna åtgärderna har även framhållits,

att det i och för sig får anses skäligt, att de ifrågavarande byarnas

delägare, vilka på egen bekostnad företagit laga skiften å sina heminägor

och på grund av att dylika skiften verkställts uteslötos från förmånerna av

äganderättsutredning, sammanläggning och lagfart, nu beredas motsvarande

förmåner. Vad särskilt angår de byar, där nu laga skiften å skogsmarken

igångsatts, är att märka att dessa skiften i betydande utsträckning verkställas

med bidrag av statsmedel och att det icke skulle innebära ett rätt utnyttjande

av dessa penningmedel, örn skiftena skulle utföras utan att möjlighet finnes

till en sådan rationalisering, som den ifrågasatta lagstiftningen skulle bereda.

Det måste överhuvud taget anses vara av vikt, att varje tillfälle tillvaratages,

som erbjuder sig att befrämja ordnandet av de invecklade förhållandena beträffande

fastighetsväsendet inom Kopparbergs län. .lag vill därför förorda

att en lagstiftning på grundval av lantmäteristyrelsens nu ifrågavarande förslag

genomföres.

Det kunde givetvis, såsom iantmäteristyrelsen framhållit, ifrågasättas att

begränsa lagstiftningen till dem av de ifrågavarande byarna, som icke i sin

helhet lagaskiftats. Härigenom skulle under lagstiftningen inbegripas bl. a.

de byar i Ore socken, där för närvarande laga skifte å skogsmark pågår, men

uteslutas främst byarna i Vänjans socken. Då emellertid ett motsvarande

behov av tillrättaläggande av fastighets- och lagfartsförhållandena föreligger

även i fråga örn byar tillhörande sistnämnda kategori, torde det vara

lämpligt att redan nu giva lagstiftningen den allmännare omfattning som

avses i lantmäteristyrelsens förslag. Jag vill i detta sammanhang framhålla

att, såsom Iantmäteristyrelsen föreslagit, tillämpning av de ifrågavarande

åtgärderna å de byar, som falla under lagstiftningen, bör bero av

Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall. Med nyss angivna ståndpunkt

till lagstiftningens omfattning vill jag också ansluta mig till lantmäteristyrelsens

förslag alt de äganderättsutredningar, som skola verkställas enligt den

nya lagstiftningen, i lagtekniskt avseende utformas såsom självständiga förrättningar

och sålunda ej konstrueras såsom ett led i ett pågående laga skifte.

Det är emellertid uppenbart, att då fråga är om byar som icke i sin helhet

lagaskiftats, särskilda förrättningar för äganderättsutredning icke böra anordnas

utan att laga skifte samtidigt verkställes å mark, som undantagits vid

tidigare delning. De byar, beträffande vilka i första hand tillämpning av den

förevarande lagstiftningen kommer i fråga, bliva därför de byar inom Ore

socken, där laga skifte å skogsmark redan igångsatts.

De erforderliga bestämmelserna örn äganderättsutredning och sammanläggning

vid nu ifrågavarande förrättningar samt örn lagfart på grundval av

förrättningarna torde, såsom skett i lantmäteristyrelsens förslag, böra i väsentliga

delar utformas i nära anslutning till de nu gällande stadgandena

om motsvarande åtgärder vid laga skiften å heminägor enligt dalalagen. Beträffande

förfarandet i övrigt vid förrättningarna synas gällande bestämmelser

örn laga skitte kunna i tillämpliga delar tjäna som förebild för regleringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29. * ■>

För de åtgärder, sorn innefattas i den ifrågavarande lagstiftningen, skall

enligt lantmäteristyrelsens förslag statsbidrag utgå efter samma grunder som

nu gälla för bidrag till förrättningar enligt datalagen. Detta synes rimligt;

utan möjlighet till statsbidrag torde för övrigt, såsom lantmäteristyreisen påpekat,

de avsedda åtgärderna icke komma till stånd. Styrelsen har beräknat,

att en tillämpning av den föreslagna lagstiftningen enbart å de byar inom

Ore socken, vilkas lagaskiftande utgjort närmaste anledningen till kravet

på lagstiftningsåtgärder, skulle till följd av därigenom möjliggjorda förenklingar

vid skiftenas verkställande medföra en besparing av statsverkets utgifter

å minst 10,000 kronor, samt alt proportionsvis samma besparing skulle

uppkomma beträffande de övriga nu ifrågavarande byarna i Ore socken, därest

dessa komme att undergå laga skifte. Vad åter angar byarna i Vänjans

socken, vilka redan i sin helhet lagaskiftats, har styrelsen uppskattat statsverkets

kostnader för de föreslagna åtgärderna till omkring 20,000—30,000

kronor men samtidigt framhållit, att efter åtgärdernas verkställande betydliga

besparingar komme att göras även för statsverket genom den förenklade

fastighetsbokföringen och redovisningen i jordregistret. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t — vilkens förordnande i varje särskilt fall

fordras för den föreslagna lagstiftningens tillämpning — att med hänsyn till

tillgång på medel och för förrättningarnas verkställande kvalificerad arbetskraft

avgöra om och när avsedda förrättningar för dessa byar skola komma

till stånd.

Lantmäteristyrelsen har vidare föreslagit, att dalalagen ändras så att möjlighet

till tvångssammanläggning i samband med skifte öppnas även för de

fall, då laga skifte sker å område som undantagits från tidigare verkställt

laga skifte, vari bys heminägor ingått. Detta förslag har föranletts av nu

pågående laga skifte å skogsmark till Östansjö och östanviks byar i Ore socken,

vilkas inägor skiftats enligt 1925 års provskifteslag, och genom förenklingar

som därigenom skulle kunna ske vid skiftesläggningen, skulle enligt

vad styrelsen uttalat kostnadsminskning för statsverket uppkomma. En lagändring

i denna riktning synes lämplig och torde böra genomföras.»

Statsbidrag enligt kungörelsen den 30 mars 1935 (nr 84) om statsbidrag till

bestridande av förrättningskostnaderna vid vissa lantmäteriförrättningar inom

Kopparbergs län utgå från det under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget:

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar.

Närmare bestämmelser rörande utbetalandet av ersättning

för kostnader, som avses i berörda kungörelse, lia meddelats i kungl, brev

den 30 mars 1935. Vidare har Kungl. Majit i brev den 15 mars 1940. efter

det ärendet underställts riksdagens prövning, givit särskilda föreskrifter angående

lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden vid

handläggning av vissa laga skiften enligt datalagen inom Ore och Mora

socknar av Kopparbergs län.

1 anslutning till de bestämmelser, för vilka nu redogjorts, har föredragande

departementschefen beträffande kostnaderna för de förrättningar, som

komma att verkställas enligt den föreslagna lagen med särskilda bestämmel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

Utskottet.

ser om äganderättsutredning och sammanläggning av fastigheter inom vissa

byar i Kopparbergs län, anfört:

»Vid förrättningar enligt den nu ifrågavarande lagen synes tillkallande av

sakkunnig enligt 2 kap. 2 § jorddelningslagen ej bliva erforderligt. Beträffande

lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden vid

handläggning av de närmast ifrågasatta förrättningarna å Dalbyns och Sunnanheds

byar i Ore socken torde böra gälla samma regler som intagits i

kungl, brevet den 15 mars 1940. Vad åter angår andra förrättningar, som

kunna komma att verkställas enligt den föreslagna lagen, är det nu icke möjligt

att avgöra vilka närmare bestämmelser som kunna bliva erforderliga i

fråga om kostnadernas utbetalande samt lantmäteripersonalens organisation

och avlöningsförhållanden, utan dessa bestämmelser torde bliva beroende av

de förutsättningar, som äro för handen då förrättningarna skola verkställas.

I enlighet med det anförda torde — under förutsättning att riksdagen ej

framställer någon erinran häremot -— vid förrättning enligt den förevarande

lagen med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning och sammanläggning

av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs län av allmänna medel

böra bestridas kostnaden till förättningsmännen, lösen för karta och handlingar

samt kostnaden för införskaffade handlingar, som erfordras för förrättningens

behöriga verkställande, att gäldas från anslaget till Understöd

åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar, och

torde Kungl. Majit, efter föredragning av chefen för jordbruksdepartementet,

få meddela de särskilda bestämmelser som kunna finnas erforderliga rörande

utbetalandet av ersättning för sådana kostnader, varom här är fråga, samt

angående lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden, allt

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller för laga skiften enligt

dalalagen.»

Redogörelse för de särskilda bestämmelserna i lagförslagen återfinnes å

sid. 25—37 i propositionen.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Vid granskning av de genom propositionen framlagda förslagen har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot desamma. Utskottet får därför

hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 20 maj 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29.

15

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Wistrand, Forslund*, Löfvander, Olof

Carlsson, Roos* och Carl Eric Ericsson*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås*, Hermansson,

fru Johansson, herrar Larsson i Östersund, Lundgren*, Hagård* och Hedlund i Rådom*.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag med särskilda bestämmelser örn äganderättsutredning och sammanläggning av a1 i texten