Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 50

1943-06-16 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:50, Andra lagutskottets utlåtande nr 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1943 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 8:o),

lito) och 16 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Genom en den 21 maj 1943 dagtecknad proposition, nr 271, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, tiar Kungl. Maj:!,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagil riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 8:o), 14:o) och 16:o) lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 8:o), 14:o) och 16 :o) lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Majrts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

2:o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras

representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes

beslut i anledning av sökt fastställelse å ändring av stadsplan, stomplan

eller utomplansbestämmelser eller å beslut, varom förmäles i 14 § 1. lagen

örn polisväsendet i riket, eller ock målet angår skolväsendets ordnande;

mål om nybyggnad —---underhållsbidrag till barn;

8:o) mål örn rust- och rotehållares — ---friheter och skyldigheter;

mål rörande arbetslag för vinterväghållning på landet, om föreläggande för

väghållare att utföra visst arbete, angående visst ärendes hänskjutande tili

vägsynenämnd och om beslut av sådan nämnd, ävensom mål rörande tillämpning

av 32 och 33 §§, 34 § första stycket samt 39 § lagen örn allmänna vägar;

mål örn bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landel;

mål om fastställelse--- — av samfälld långtäkt;

14:o) mål om inmutning----och andra personalstiftelser;

mål rörande tillämpningen av förordningen örn erkända skatteförmedlingskassor;
16:o)

mål örn meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande

jämlikt författningar och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården

och motverkande av vattenförorening samt städernas eller andra or
1

Senaste lydelse av 2 § 2:o) oell 16:o) se SFS 1941:420, av 2 § 8:o) 1939:283 och av 2 K

14:o) 1942:299.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. it sami. 2 avd. Nelio.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

ters byggnads- och brandväsen, så framt ej klagan föres över beslut i anledning

av ansökan hos Konungens befallningshavande om tillstånd att företaga

nybyggnad utan hinder av gällande byggnadsförbud, så ock mål örn fördelning

av kostnaderna för gemensamt skyddsrum.

Denna lag träder i kraft beträffande 2 § 14 :o) den 1 juli 1943 och i övrigt

den 1 januari 1944, dock att med avseende å mål, som röra tillämpning av lagarna

den 7 juni 1934 om allmänna vägar och örn vägdistrikt, 2 § 2:o) och

8:o) i deras nuvarande lydelse fortfarande skola gälla.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

kommer att lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I ett den 16 april 1942 dagtecknat betänkande (Statens offentl. utredn.

1942: 27) har stadsplaneutredningen framlagt förslag om ändringar

i vissa delar av stadsplanelagen och byggnadsstadgan. Förslag i dessa

ämnen ha, efter hörande av ett flertal myndigheter och sammanslutningar,

förelagts årets riksdag genom proposition den 12 mars 1943, nr 153. Betänkandet

upptog dessutom bland annat förslag till lag angående ändrad lydelse

av 2 § 2:o) och 16:o) lagen örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen skola besvär i mål om beslut av landsting

eller av kommun, annan menighet eller deras representationer med vissa

angivna undantag upptagas och avgöras av regeringsrätten. Därest i mål,

som enligt vad nu sagts tillhör regeringsrättens upptagande, klagan rör myndighets

beslut i anledning av sökt fastställelse å landstingets, menighetens

eller dess representations beslut, gäller enligt 3 §, att regeringsrätten skall

med eget utlåtande överlämna målet till avgörande av Kungl. Maj:t i statsrådet.

I sistnämnda ordning skola alltså avgöras bland annat besvär över

länsstyrelses beslut rörande fastställelse enligt 3 § stadsplanelagen av mindre

stadsplaneändring.

Stadsplaneutredningen har anfört, att eftersom nya stadsplaner liksom

även större stadsplaneändringar fastställdes av Kungl. Maj:t i statsrådet

utan regeringsrättens medverkan, anledning knappast syntes föreligga att

fordra utlåtande av regeringsrätten rörande besvär i sådana mindre stadsplaneärenden,

däri fastställelse finge meddelas av länsstyrelse. Vad nu sagts

ägde motsvarande tillämpning beträffande mindre ändringar i stomplan och

utomplansbestämmelser.

Stadsplaneutredningen bär som nämnts även föreslagit en ändring av stadgandet

i 2 § 16:o) regeringsrättslagen. Enligt denna punkt skall regeringsrätten

pröva besvär i mål örn meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud

eller föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande den

allmänna hälsovården och motverkande av vattenförorening samt städernas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

3

eller andra orters byggnads- oell brandväsen, så ock om fördelning av kostnaderna

för gemensamt skyddsrum. På grund härav skola i regeringsrätten

upptagas besvär rörande sådana tillstånd, som av länsstyrelse lämnas enligt

14, 15, 17, 57, 63, 64 och 66 §§ stadsplanelagen samt 82 § samma lag,

jämförd med 1 kap. 41 § tredje stycket fastighetsbildningslagen enligt tidigare

lydelse. Dylika tillstånd avse dispens från byggnadsförbud, som stadgas

direkt i stadsplanelagen eller ock utfärdats av Kungl. Maj:t eller länsstyrelse.

Utredningen har föreslagit, att i 2 § 16:o) regeringsrättslagen undantag

stadgas i fråga om sådana besvärsmål, däri klagan föres över länsstyrelses

beslut i anledning av sökt tillstånd att företaga nybyggnad utan hinder av

gällande byggnadsförbud.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen

anslutit sig till stadsplaneutredningens förslag om ändring i 2 § 2:o)

regeringsrättslagen. Beträffande den föreslagna ändringen i 2 § 16 :o) samma

lag har departementschefen anfört följande:

»Utredningens förslag till ändring av 2 § 16:o) samma lag i syfte att åt

Kungl. Majit i statsrådet förbehålla prövningen av besvär i mål om dispens

från byggnadsförbud synes i huvudsak lämpligt. En begränsning synes

emellertid böra vidtagas med hänsyn till vissa i förutnämnda proposition

föreslagna stadganden, som upptagits i 118 § 1 eller 2 mom. byggnadsstadgan.

Enligt dessa bestämmelser kan byggnadsnämnd under vissa förutsättningar

giva lov till byggnad som avviker från stadsplan m. m. Fullföljes

talan mot byggnadsnämndens beslut hos länsstyrelsen, torde besvär, som

därefter må anföras över länsstyrelsens beslut i ärendet, lämpligen böra prövas

av regeringsrätten. Besvären torde nämligen i dessa fall röra endast praktiska

tillämpningsfrågor och ha dessutom ett nära samband med frågan örn

byggnadslov i övrigt, vilken fråga hör till regeringsrättens prövning. I vissa

fall skall enligt de bestämmelser, som föreslagits i 118 § 2 mom. andra stycket

byggnadsstadgan, fråga örn medgivande til! avvikelse från stadsplans

detaljreglering m. m. av byggnadsnämnden underställas länsstyrelsens prövning.

Örn besvär anföras över länsstyrelses beslut i sådant underställningsärende.

torde besvären böra prövas i regeringsrätten.»

Vissa ändringar av regeringsrättslagen ha även förordats av 19 42 års

vägsa k k un niga i deras den 27 januari 1943 avgivna betänkande med

förslag till ny lag örn allmänna vägar och vissa andra författningar, som

erfordras för genomförande av ett förstatligande av den allmänna väghållningen

på landet (Statens offenll. utredn. 1943: 1). Förslag i huvudfrågan

har, efter remiss till vederbörande myndigheter och sammanslutningar, förelagts

årets riksdag genom proposition den 30 april 1943, nr 223. De sakkunniga

hava upprättat ett förslag till ändrad lydelse av regeringsrättslagen.

Av 2 § 2:o) regeringsrättslagen följer bland annat, att regeringsrätten

skall pröva mål örn beslut av vägstämma oell vägstyrelse. Från regerings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

rättens prövning lia dock undantag^ besvär över länsstyrelses beslut i anledning

av sökt fastställelse å vägstämmas beslut om upptagande av vissa

lån samt vägstyrelses beslut örn upplåtande av vissa vägarbeten på entreprenad

och örn tillsättande av vissa befattningshavare. De vägsakkunniga

lia i betänkandet uttalat, att undantagsbestämmelsen borde utgå i samband

med vägväsendets förstatligande.

Till regeringsrättens upptagande och avgörande höra enligt 2 § 8:o) regeringsrättslagen

mål rörande tillämpningen av 1934 års lag om allmänna

vägar, såframt ej klagan föres över länsstyrelses beslut i vissa angivna frågor.

De sakkunniga hava föreslagit vissa ändringar i nämnda lagrum.

Föredragande departementschefen Ilar på denna punkt yttrat:

»Enligt berörda proposition den 30 april 1943 skall den allmänna väghållningen

på landet från och nied ingången av år 1944 övertagas av kronan.

Vinner detta förslag riksdagens bifall bör, såsom de sakkunniga föreslagit,

förenämnda undantagsbestämmelse i 2 § 2:o) regeringsrättslagen upphävas.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att mål rörande beslut av de i propositionen

omförmälda vägnämnderna och länsvägnämnderna, vilka torde vara

att anse såsom menighets representationer, komma att tillhöra regeringsrättens

upptagande och avgörande.

Prövningen av besvär i frågor som behandlas i förslaget till ny väglag

torde böra uppdelas mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten efter

i huvudsak likartade synpunkter som nu gälla beträffande tillämpningen av

1934 års lag om allmänna vägar. Sålunda torde det, på sätt de sakkunniga

förordat, böra tillkomma Kungl. Ma.j:t i statsrådet att pröva besvär i mål,

huruvida väg skall hållas fri från hinder av snö och is i den utsträckning,

som kräves för biltrafik (5 § sista stycket i förslaget), samt mål örn byggande

av allmän väg, förändring av enskild väg till allmän, inrättande av särskild

vinterväg och indragning av allmän väg (14 §), örn fastställelse av arbetsplan

för allmän väg (15 §), örn meddelande av förbud för väghållare att i samband

med indragning av väg bortföra vad å marken anbragts för vägändamål

och örn utsträckande av den tid, inom vilken väghållare, där dylikt förbud

icke meddelats, äger att bortföra vad som må skiljas från marken (25 §).

örn förordnande av ordförande och ledamot samt suppleant i vägsynenämnd

(55 §) samt örn förordnande av ersättare för ledamot i vägsynenämnd (57 §

andra stycket).

Av skäl, som anförts av de sakkunniga, torde prövningen av mål om nyttjanderätt

till mark för tillfällig väg (28 §) böra överflyttas från regeringsrätten

till Kungl. Maj:t i statsrådet.

I likhet med de sakkunniga anser jag lämpligast, att Kungl. Maj:t i statsrådet

prövar besvär över förbud att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra

byggnad inom område, som kan beräknas bliva taget i anspråk för ifrågasatt

väg eller komma att ligga i omedelbar närhet av densamma (34 § andra

stycket). Vad härefter angår fråga örn dispens från sådant förbud, torde

denna prövning åtminstone i viss mån förutsätta ett bedömande av vägens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

sträckning och av möjligheten att utföra företaget inom sådan tid, att förbudet

bör gälla. Då sistnämnda bedömning eljest tillkommer Kungl. Majit

i statsrådet, bör även prövningen av nu berörda dispensärenden, av vilka endast

ett mycket litet antal brukar fullföljas till högsta instans, ankomma

på Kungl. Majit i statsrådet. Däremot torde, såsom de sakkunniga föreslagit,

regeringsrätten böra pröva de mera ofta förekommande ärendena om dispens

för byggnad utmed redan befintlig väg eller väg för vilken arbetsplan blivit

fastställd (33 § första stycket och 34 § första stycket).

De sakkunniga ha ansett, att mål om föreläggande för stad eller stadsliknande

samhälle att fullgöra väghållning (48 och 49 §§) ägde sådant

sammanhang med fråga örn statsbidrag, att de borde avgöras av Kungl.

Majit i statsrådet. Prövningen av dylikt mål avser emellertid att konstatera,

huruvida förutsättningarna för viss skyldighet föreligga, därvid bland annat

en förutsättning är att kronan lämnat föreskrivet statsbidrag, och övervägande

skäl torde tala för att ett sådant mål bör prövas av regeringsrätten.

Övriga administrativa besvärsmål som röra tillämpningen av väglagen torde

vara av den beskaffenhet att de böra avgöras av regeringsrätten. På

denna bör det sålunda, utöver vad förut nämnts, liksom hittills ankomma

alt pröva besvär över länsstyrelses beslut örn tillstånd till upplag, grind eller

annan anordning å allmän väg (32 g), örn rätt alt ha upplag, stängsel m. m.

almed väg (33 § första och andra styckena), örn tillstånd att ha annonstavla,

reklamskylt eller dylikt utmed allmän väg (39 § första stycket), örn hänskjutande

av visst ärende till vägsynenämnds prövning (56 §) eller i anledning

av klagan över beslut, meddelat av vägsynenämnd (29—31, 33, 36, 39

och 76 §§). Med hänsyn till beskaffenheten av de beslut som kunna komma

att meddelas av länsstyrelse rörande arbetslag för vinterväghållning (41—14

och 46 §§) torde besvär över sådana beslut böra prövas av regeringsrätten.»

Enligt 2 § förordningen den 3 0 april 1 943 (nr 2 0 5) örn

erkända skatteförmedlingskassor, vilken förordning träder i

kraft den 1 juli 1943, må skatteförmedlingskassa under viss förutsättning

av länsstyrelse antagas till erkänd sådan kassa. Länsstyrelsen skall fastställa

reglemente för kassa. Erkänd skatteförmedlingskassa äger åtnjuta statsbidrag.

Kassans verksamhet övervakas av länsstyrelsen.

Föredragande departementschefen har i denna del anfört:

»På grund av bestämmelsen i 2 § 4:o) regeringsrättslagen i dess nuvarande

lydelse komma mål rörande statsbidrag enligt förordningen örn erkända

skatteförmedlingskassor att tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande.

Vidare tillkommer det regeringsrätten — enligt 2 § 17:o) i dess nu

gällande lydelse — att upptaga och avgöra mål angående föreläggande eller

utdömande av vite jämlikt sagda förordning. Då jämväl i andra fall än de

nu anförda mål örn beslut av länsstyrelse rörande erkända skatteförmedlingskassor

böra prövas av regeringsrätten, torde i 2 8 14:o) regeringsrättslagen

böra upptagas den bestämmelsen, ali mål örn beslut av länsstyrelse järn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 50.

Utskottet.

likt förordningen om erkända skatteförmedlingskassor skola även i andra än

i paragrafen särskilt angivna fall tillhöra regeringsrättens upptagande och

avgörande.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Ovannämnda proposition nr 153 har med vissa ändringar bifallits, den 26

maj 1943 av första kammaren och den 29 maj 1943 av andra kammaren.

Ändringarna äro icke av beskaffenhet att föranleda ändring jämväl i det nu

framlagda förslaget till ändring i vissa delar av regeringsrättslagen. Andra

lagutskottet har i sitt utlåtande nr 31 (sid. 40 o. f.) i anledning av propositionen

nr 153 förutsatt, att, därest den av stadsplaneutredningen förordade

ändringen av 2 § 2:o) regeringsrättslagen godkändes, Kungl. Majit i dc

ärenden, som nämnda ändring avsåge, likväl skulle komma att inhämta

regeringsrättens utlåtande, i den mån verkliga rättsfrågor av tveksam art

uppkomme. — Propositionen nr 223 har med vissa ändringar utan betydelse i

förevarande sammanhang tillstyrkts av andra särskilda utskottet i utlåtande

nr 2.

Utskottet har vid sin granskning av det genom propositionen nr 271 framlagda

lagförslaget icke funnit anledning till erinran och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 16 juni 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Wistrand, Löfvander, Olof Carlsson,

Roos*, Hage och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fröken Andersson, herrar Hallagård,

Hermansson, Holm, Johnsson i Kastanjegården*, Jansson i Hällefors* och Andersson i

Eskilstuna*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

432266

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 mars 1936 s. 4 i texten