Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/M å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-16 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/M å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

1

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1943 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/M å

folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 21 maj 1943 dagtecknad proposition, nr 291, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

örn dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en av

perioderna oktober—november 1943, december 1943—januari 1944 och

februari—mars 1944 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period, samt

för vart och ett av tredje kvartalet 1943 och andra kvartalet 1944 med följande

belopp, nämligen

i fråga örn folkpension eller invalidunderstöd......... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.................. 25 j ,

> » » två s .................. 44 » ,

» » » tre » 62 »

» » » hvarje barn däröver ytterligare 12 »

50 öre samt

50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1943 eller andra kvartalet 1944 bestämt

belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet utgå

med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg utgår icke å pension,

understöd eller bidrag, som icke uppgår till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg

å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 55.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

innan avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag

verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden

inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med oförändrat

belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barnbidraget

minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden

inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under samma

tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan utbetalas

jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd

eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava

förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23.8

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21.4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera

av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

3

2) Förordning

om dyrd (Istill ägg under budgetåret 1943/44 å blindlietsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1943/44 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Om tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare än

under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,

även om blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft tre i

anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner, nämligen nr 318 i

första kammaren av herr Wistrand, nr 319 i samma kammare av herr Persson

m. fl. samt nr 450 i andra kammaren av herr Pettersson i Dahl m. fl.

I motionen I: 318 har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa,

dels att Kungl. Majit ville efter verkställd utredning till riksdagen inkomma

med förslag örn sådan förändring av till folkpensioneringen inflytande

avgifter, att den i 1935 års lag örn folkpensionering fastställda proportionen

mellan de försäkrades prestationer och dem tillerkända förmåner så långt

möjligt återställes,

dels ock att Kungl. Majit ville utfärda nya föreskrifter örn värdering av

naturaförmåner vid folkpensioneringslagens tillämpning.

Motionerna I: 319 och lii 450, vilka äro likalydande, utmynna i en hemställan,

att riksdagen vid antagande av lagen örn dyrtidstillägg under budgetåret

1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag för sin del

måtte besluta,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

att den, som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension eller invalidunderstöd,

skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en av perioderna juli

—september 1943, oktober—november 1943, december 1943—januari 1944,

februari—mars 1944 och april—-juni 1944 med 35 kronor,

att den, som åtnjuter barnbidrag, skall för budgetåret 1943/44 erhålla dyrtidstillägg

därå för var och en av de nämnda perioderna med följande belopp:

beträffande barnbidrag för ett barn med 25 kronor, för två barn med

44 kronor, för tre barn med 62 kronor 50 öre samt för varje barn däröver

ytterligare 12 kronor 50 öre.

att till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg kommuner och

landsting skola bidraga med belopp, motsvarande en femtedel av deras andelar

i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade

tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, samt

att författningen i enlighet härmed måtte erhålla följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner,

inyalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den, som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invahdunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och en

av perioderna juli—september 1943, oktober—november 1943, december 1943

—januari 1944, februari—mars 1944 och april—juni 1944 med följande belopp,

nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd............ 35: — kr.

beträffande barnbidrag för ett barn .................... 25:— »

»

>

två » ....................

tre » ....................

varje barn därutöver ytterligare

44

62: — » 50 öre samt

12: — » 50 » .

Dyrtidstillägg utgår icke å pension, understöd eller bidrag, som icke uppgår

till 12 kronor för år räknat. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp,

som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst jämlikt 6 §

2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas a den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och förfallotiden

inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tillägget med

oförändrat belopp, även om tilläggspensionen, invalidunderstödet eller barn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

5

bidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under vilken förfallotiden

inträffar. Där tillägg förfaller till betalning flera gånger under samma

tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång kan utbetalas

jämnt i tiotal Ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension, invalidunderstöd

eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest

skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga kommuner

och landsting med belopp, motsvarande en femtedel av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §■

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de genom propositionen

framlagda förslagen, ävensom i fråga örn de skäl, som motionärerna andragit

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

kommer att lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning.

Från och med år 1941 utbetalas dyrtidstillägg till den som åtnjuter folkpension,

i vilken tilläggspension ingår, eller invalidunderstöd, barnbidrag

eller blindhetsersättning.

Under åren 1941 och 1942 verkställdes utbetalningen på det sätt, att vissa

månader ett extra månadsbelopp av vederbörande förmån utbetalades såsom

dyrtidstillägg. År 1941 utbetalades tre dylika månadsbelopp och år 1942 fyra.

För första halvåret 1943 utgå dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag enligt nya beräkningsgrunder. Sålunda utgå dyrtidstillläggen

å folkpensioner och invalidunderstöd varje gång med 35 kronor —

d. v. s. samma belopp som en genomsnittlig månadsutbetalning i orlsgrupp 2

till förmånstagare, som saknar egen inkomst — och å barnbidrag med visst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

fixt belopp, motsvarande en månadsutbetalning i ortsgrupp 2 till barn, vilka

själva och vilkas föräldrar sakna egen inkomst. Beloppets storlek beror

på barnens antal. Där för första eller andra kvartalet 1943 bestämt belopp

understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller barnbidragets

belopp för kvartalet, utgår dock dyrtidstillägg för kvartalet med

en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å blindhetsersättningar utgår

fortfarande varje kvartal med ett månadsbelopp av blindhetsersättningen, vilket

i princip dock icke avviker från de nya bestämmelserna i fråga om folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, eftersom alla blindhetsersättningar

och sålunda även dyrtidstilläggen å desamma utgå med fixt belopp.

I de fall, då ett barn åtnjuter egen inkomst, sker från och med andra halvåret

1942 viss korrigering för att barnet icke skall lida någon förlust på den

grund att det har egen inkomst. Vidare utgår icke dyrtidstillägg i något fall,

då den grundläggande förmånen icke uppgår till 12 kronor per år räknat.

Utbetalning av dyrtidstillägg har i år ägt rum i februari och maj månader.

Framställning från pensionsstyrelsen rörande dyrtidstillägg för

budgetåret 1943/44.

Pensionsstyrelsens framställning.

I skrivelse den 30 april 1943 har pensionsstyrelsen framlagt utredning och

förslag rörande dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar.

Pensionsstyrelsen erinrar därom, att, då Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstillägg

för budgetåret 1942/43 utarbetades, socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex

visade en levnadskostnadsökning från början av det nu pågående

världskriget av 34 V4 procent. En kompensation härav krävde fyra

månadsutbetalningar av dyrtidstillägg. Från och med den 1 oktober 1942

utgjorde levnadskostnadsökningen enligt nyssnämnda index 41.67 procent

(levnadskostnadstalet har höjts från 108 till 153), vilken, om dyrtidstillägget

skulle utbetalas enbart i form av procentuella belopp, skulle motsvara jämnt

5 extra månadsbelopp (5 X 87s %>).

Till ledning för övervägandena rörande dyrtidstilläggen under nästa budgetår

har pensionsstyrelsen upprättat två tabeller.

Pensionsstyrelsen har påpekat, att i tab. 1 (sid. 8 i propositionen) en sammanställning

lämnades i fråga örn folkpensioner av vederbörandes årliga

totalinkomster enligt vissa alternativ till dyrtidstilläggsbestämmelser, omfattande

två alternativ med, liksom nu, 4 och tre alternativ med 5 månadsutbetalningar

per år. Av de olika månadstilläggen hade en del antagits motsvara

månadsbelopp och de övriga utgöra 35 kronor, dock minst ett månadsbelopp,

vid fem månadsutbetalningar alternativt 35 kronor utan dylik minimibegränsning.

Då grundpensionen i samtliga fall antagits uppgå till 70

kronor, skilde sig de alternativ, där de fixa tilläggen utgjorde 35 kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

7

utan begränsning till minst ett månadsbelopp, från de övriga endast i ortsgrupp

3 vid egen inkomst, understigande 400 kronor.

I tab. 2, som här återgives, angåves de enligt de olika alternativen utgående

dyrtidstilläggen i procent av folkpensionen.

Tab. 2. Dyrthlstilliigrg i procent av folkpensionen.

(Levnadskostnadsstegring frånjhösten 1939 41.67 %.)

Antal tillägg

Egen inkomst

0—200 kr.

300 kr.

400 kr.

500 kr.

O r t s g

rupp 1

4, varav 2 å 35 kr....................

38 64

42.59

48.49

57.84

4 å 35 kr.............................

43.75

51.85

63.64

82.35

5, varav 2 å 35 kr....................

46.87

50.93

56.82

66.18

5, > 3 > 35 » ...................

49.48

55.56

64.40

78.43

5 å 35 kr.............................

54.69

64.81

79.65

102.94

O r t s g

rupp 2

4, varav 2 å minst 35 kr..............

33.33

35.59

38.54

42.59

4 å minst 35 kr.......................

33.33

37.84

43.75

51.85

5, varav 2 å minst 35 kr...............

41.67

43.92

46.87

50.93

5, > 3 > > 35 >..............

41.67

45.05

49.48

55.56

5 å minst 35 kr.......................

41.67

47.30

54.69

64.81

O r t s g

rupp 3

4, varav 2 å minst 35 kr..............

33.33

33.33

33.33

35.59

4 å minst 35 kr........................

33.33

33.33

33.33

37.84

5, varav 2 å minst 35 kr..............

41.67

41.67

41.67

43.92

5, > 3 > > 35 > .............

41.67

41.67

41.67

45.05

5 å minst 35 kr........................

41.67

41.67

41.67

47.30

5, varav 2 å 35 kr....................

38.4 6

39.89

41.67

43.92

5, > 3 » 35 > ...................

36.86

39.—

41.67

45.05

5 å 35 kr..............................

33.6 s

37.13

41.67

47.30

Pensionsstyrelsen har framhållit, att det syntes styrelsen som örn icke något

av de medtagna alternativen med 4 månadsutbetalningar skulle ge pensionstagare

i ortsgrupperna 2 och 3 med 200 kronors egen inkomst eller därunder

tillräcklig kompensation för dyrtiden vid nuvarande levnadskostnadsindex.

Vid bedömande av de olika alternativen med 5 månadsutbetalningar borde

man, enligt pensionsslyrelsens mening, tillerkänna det förhållandet, att åtskilliga

folkpensionstagare, som hade andra inkomster än folkpension, erhölle

kompensation å dessa på annat sätt, en viss betydelse. Styrelsen ville erinra

om att inkomster, som utginge i naturaförmåner, enligt av Kungl. Majit fastställda

regler upploges till synnerligen låga förkrigsvärden. Med hänsyn till

den efterfrågan på arbetskraft, som för närvarande rådde, och därtill att

pensionsmyndiglieterna — särskilt före höjningen av den avdragsfria inkomsten

— uppskattade arbetsinkomsten förhållandevis lågt torde man vidare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

kunna utgå ifrån att den faktiskt utgående arbetsinkomsten i åtskilliga fall

överstege den beräknade. Pensionsstyrelsen toge slutligen, i enlighet med

statsmakternas uttalande, vid inkomstberäkningen icke hänsyn till kristinas®

å statliga pensioner eller sådana tillägg till arbetsgivarepension, som

vöre jämförliga därmed.

Pensionsstyrelsen har härefter anfört:

Redan i sina förut avgivna utredningar och förslag rörande dyrtidstillägg

å folkpensioner m. m. har pensionsstyrelsen framhållit, att det icke torde

vara möjligt att finna ett invändningsfritt system för dyrtidstilläggens beräkning^

vilket dessutom har den fördelen att snabbt kunna bringa de ökade

förmånerna till landets över 450,000 tilläggspensionstagare. Pensionsstyrelsen

har ock givit uttryck åt den uppfattningen — i ökad grad motiverad

efter vidtagandet av de ändringar i lagarna om folkpensionering och om

barnbidrag, som trätt i kraft den 1 januari 1943 — att ett system med procentuella

tillägg torde vara det, mot vilket de minsta invändningarna kunna

göras. Styrelsen har i sina förut berörda förslag närmare utvecklat skälen

för denna ståndpunkt. Här må, under hänvisning jämväl till tabellerna i det

föregående, endast framhållas, att ett sådant system i stort sett gynnar de

folkpensionstagare, som torde ha det sämst ställt och kunna antagas åtnjuta

ingen eller^ ringa kompensation från annat håll, medan övriga folkpensionstagare

erhålla mindre hjälp. Genom att dyrtidstillägget vid procentuella tilllägg

avtar med sjunkande tilläggspension blir det icke heller någon större

klyfta mellan den som har lägsta tilläggspension och den som ingen sådan

har. I delta sammanhang må ock påpekas, att de inkomstgränser, som enligt

folkpensioneringslagens huvudbestämmelser (6 §) utesluta från tilläggspension,

utgöra, örn hänsyn ej tages till eventuell privilegierbar inkomst, för

äkta makar 1,400, 1,800 och 2,200 kronor i resp. ortsgrupper samt för ensamstående

hälften av de angivna beloppen.

Av vad sålunda anförts har pensionsstyrelsen ansett framgå, att, när pensionsstyrelsen

nu funne sig med anledning av de sedan början av år 1942

stegrade levnadskostnaderna böra för budgetåret 1943/44 föreslå ett större

dyrtidstillägg å folkpensioner och invalid unders tö d

än det som utginge under innevarande budgetår, styrelsen från sina utgångspunkter

och under hänvisning till i tabellerna 1 och 2 lämnade uppgifter icke

ansage sig kunna tillstyrka ett utökande av de fixa månadsbeloppens antal

utöver de två nu utgående. Ökningen borde enligt styrelsens åsikt ske på så

sätt, att de procentuella tilläggen, innevarande budgetår utgörande två månadsbelopp,

utökades med ett tredje månadsbelopp.

Styrelsen har härom vidare anfört:

Som av tabellerna framgår skulle med en dylik anordning — även om det

icke bestämdes att varje tillägg skulle utgöra minst ett månadsbelopp — samtliga

folkpensionärer, som enligt hittills gällande regler äro berättigade till

dyrtidstillägg, få en förbättring av utgående förmåner. De enda folkpensionstagare

med tilläggspension som emellertid med ett sådant förslag icke skulle

få dyrtidstillägg å folkpensionen motsvarande minst levnadskostnadsökningen

enligt socialstyrelsens index skulle, såsom framgår av tab. 2, vara de folkpensionärer

i ortsgrupp 3 som ha inkomst under 400 kr. Med hänsyn till det

otvivelaktiga behovet hos dessa folkpensionstagare att få så stort dyrtidstillägg

som möjligt samt till angelägenheten icke minst ur folkpsykologiska syn
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

9

punkter att jämväl dessa få den kompensation å folkpensionen som nu gällande

index utvisar anser pensionsstyrelsen att nuvarande regel att varje

tillägg skall utgöra minst ett månadsbelopp alltjämt bör tillämpas.

Pensionsstyrelsen har härefter förklarat, att, i överensstämmelse med vad

som föreslagits beträffande folkpensioner och invalidunderstöd, jämväl d'' y rtidstilläggen

å barnbidrag under nästkommande budgetår borde

utökas med ett månadsbelopp. Skulle emellertid de fixa tilläggen å förstnämnda

förmåner utgå med 35 kronor utan hänsyn till pensionens eller understödets

storlek, borde motsvarande förändring i nuvarande bestämmelser rörande

dyrtidstillägg å barnbidrag vidtagas.

Beträffande frågan om dyrtidstillägg å blindhetsersättningar

har pensionsstyrelsen funnit det skäligt, att jämväl dessa tillägg

för nästkommande budgetår ökades med ett månadsbelopp. Med utgångspunkt

härifrån torde dyrtidstilläggets belopp för hela budgetåret böra fastställas

till 208 kronor.

Beträffande kostnaderna för de olika dyrtidstid läggen

har pensionsstyrelsen framhållit, att man med tillräcklig noggrannhet kunde

beräkna desamma med ledning av de verkliga kostnaderna för respektive

förmåner och på desamma belöpande dyrtidstillägg under de olika kvartalen

1942 och första kvartalet innevarande år. I enlighet härmed skulle totalkostnaden

för tre procentuella och två fixa tillägg under budgetåret 1943/44

i fråga om folkpensioner och invalidunderstöd kunna beräknas till — enligt

styrelsens förslag — inalles 74.9 miljoner kronor. — För barnbidrag skulle

totalkostnaden kunna beräknas till 1 miljon kronor för de procentuella och

omkring 1.2 miljoner kronor för de övriga tilläggen eller till inalles omkring

5.4 miljoner kronor. — I fråga om blindhetsersättningar kunna kostnaderna

enligt styrelsens förslag uppskattas sammanlagt till 0.67 miljoner kronor.

Begränsades dyrtidstillägget till 196 kronor, bleve kostnaden 0.64 miljoner

kronor.

Vad beträffar 1 a n d s t i n g e n s och kommunernas bidrag till

kostnaderna för dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd

samt barnbidrag har pensionsstyrelsen anfört:

Bidragen torde böra beräknas i fråga om de procentuella tilläggen på det

sätt, att landstingens och kommunernas andelar för kalenderåren 1943 och

1944 i de förmåner, å vilka tilläggen beräknas, ökas med 81U procent för

varje procentuellt tillägg, som utbetalas under respektive år. I fråga örn de

fixa tilläggen torde däremot kommunernas bidrag böra bestämmas olika för

olika dyrortsgrupper, eftersom nämnda tillägg i procent av förmånerna variera

betydligt med ortsgrupperna.

Enligt av styrelsen verkställda kalkyler borde sålunda kommunerna bidraga

till vart och ett av de fixa tilläggen enligt styrelsens förslag med nedanstående

procent av andelen i årskostnaderna för den förmån, varå dvrtidstilllägget

utgår,

i ortsgrupp 1 11.3 procent

» »2 8.9 »

» >3 8.5 »

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

I genomsnitt motsvara dessa bidrag 10.3 procent av årskostnaden, exklusive

dyrtidstillägg.

Vad landstingens andelar i kostnaderna för dyrtidstilläggen angår, torde

det bliva alltför komplicerat att räkna annorlunda än med en genomsnittlig

förhöjning av årskostnaderna med 10.3 procent för varje fixt tillägg.

Beträffande erforderliga statsanslag för budgetåret 1943/

44 för de olika alternativen till dyrtidstilläggsbestämmelser har pensionsstyrelsen

hänvisat till en tabell av följande utseende:

Erforderliga statsanslag till, dyrtidstillägg för budgetåret 1943/44 i miljoner kronor.

Antal dyrtidstillägg

Statens a

folkpensioner

och invalid- understöd

ndel i dyrtid

barnbidrag

tillägg å

blindhets-

ersättningar

Inalles

4, varav 2 å minst 35 kr.2...........

49.60

3.69

0.54

53.83

4 å minst 35 kr.2...................

54.80

4.02

0.54

59.36

5, varav 2 å minst 35 kr.2...........

60.70

4.53

0.67

65.90

5, > 3 • » 35 > 2...........

63.30

4.70

0.67

68.67

5 å minst 35 kr.2 ...................

68.50

5.03

0.67

74.20

5, varav 2 å 35 kr.2.................

59.90

4.52

0.64

65.06

5, > 3 > 35 » 2.................

62.10

4.69

0.64

67.43

5 å 35 kr.2..........................

66 50

5.01

0.64

72.15

Pensionsstyrelsen har vidare påpekat, att till de i tabellen angivna kostnaderna

borde läggas ersättning till postverket för utbetalning

av dyrtidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd, vilken kostnad kunde

beräknas till 85,000 kronor för varje tillägg. Från förslagsanslaget till ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar utbetalades ersättning halvårsvis

i efterskott. Från anslaget för budgetåret 1943/44 skulle sålunda utbetalas

ersättning för utbetalningarna under år 1943.

över pensionsstyrelsens framställning den 30 april 1943 hava, efter remiss,

yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret, generalpoststyrelsen och

socialvårdskommittén samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och

svenska stadsförbundet. Svenska landskommunernas förbund, som jämväl

beretts tillfälle att avgiva yttrande i ärendet, har icke begagnat sig därav.

För innehållet i dessa yttranden må här hänvisas till sid. 15—18 i propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

»Då statsmakterna senast, d. v. s. våren 1942, togo ställning till frågan om

storleken av den dyrtidskompensation, som skulle tillkomma dem som åtnjöte

folkpension, invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning utvisade

socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex en stegring av levnadskostnaderna

från tiden närmast före nu pågående världskrig av mel
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

11

lan 39 och 40 procent. Denna stegring var betydligt högre än den, med vilken

man räknat vid bestämmandet av dyrtidstillägg för första halvåret 1942

— 34 Vé procent. Då det av tekniska skäl möter mycket stora svårigheter

att utbetala procentuella tillägg i annan form än genom hel månadsutbetalning,

skulle beviljandet av ett femte tillägg hava inneburit en dyrtidskompensation

av 41 2/s procent. Väl hade detta procenttal nära uppnåtts, men

man beslöt emellertid att stanna vid fyra tillägg, av vilka dock två bestämdes

skola vara procentuella under det att två skulle vara till storleken fixerade

och alltså utgå med samma belopp, oavsett omfattningen av den förmån,

å vilken tillägget skulle utgå, och oavsett vilken dyrortsgrupp förmånstagaren

tillhörde.

I detta sammanhang må erinras därom, att till förmån för procentuella

tillägg i främsta rummet kan anföras, att de i stort sett gynna de förmånstagare,

som torde hava det sämst ställt och kunna antagas ånjuta ingen eller

ringa kompensation från annat håll, samt att, då dyrtidstillägget avtar med

sjunkande tilläggspension, det icke blir någon större klyfta mellan den som

har lägsta tilläggspension och den som icke har någon tilläggspension alls. Mot

ett system med procentuella tillägg kan å andra sidan anföras, att det i viss

mån missgynnar förmånstagare med egen arbetsinkomst, vilket förhållande

kan tänkas föranleda, att förmånstagare icke blir särskilt villig att söka skaffa

sig något arbete, samt att det gynnar förmånstagare i högre ortsgrupp framför

sådan i lägre ortsgrupp, ehuru en utjämning av levnadskostnaderna mellan

ortsgrupperna numera i viss utsträckning ägt rum. Härvid må dock erinras

därom, att ställningen för de förmånstagare, vilka hava egna inkomster,

i viss mån förbättrats genom de lagändringar rörande uppskattningen av inkomst

vid bestämmande av tilläggspension, som trädde i kraft den 1 januari

1943 och som inneburo, att beloppet för avdragsfri inkomst höjdes från 100

till 200 kronor samt att avdragsprocenten sänktes från 7io till 5/io. Ändringar

av liknande innebörd genomfördes även i lagen om barnbidrag.

Av det anförda framgår, att statsmakterna vid ståndpunktstagande våren

1942 till frågan om det lämpligaste systemet för bestämmandet av dyrtidstillläggen

gingo en medelväg.

Levnadskostnadsindex med år 1935 som basår har nu stigit från 108 vid

tiden närmast före det nu pågående världskrigets utbrott till 153 per den 1

april 1943, d. v. s. med 412/3 procent. Sedan våren 1942 har alltså en stegring

med knappa två procent ägt mm. Denna stegring kan ju i och för sig

synas mycket måttlig, men tillsammans med den förut icke kompenserade

stegringen uppnås dock den gräns, vid vilken fem månadstillägg skulle kunna

anses motiverade.

Till förmån för att ett ytterligare tillägg skulle givas i form av ett procentuellt

sådant har pensionsstyrelsen anfört de skäl, som i det föregående angivits

tala i sådan riktning. Därjämte har framhållits, att de procentuella tillläggen

medförde lägre kostnader än de fixa. Totalkostnaden för ett procentuellt

tillägg å folkpensioner och invalidunderstöd under nästa budgetår beräknades

nämligen av styrelsen till 13.7 miljoner kronor, under det att ett

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

fixt tillägg skulle draga en kostnad av 16.9 miljoner kronor. Motsvarande belopp

i fråga om barnbidragen vore 1 miljon och 1.2 miljoner kronor.

Pensionsstyrelsens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av statskontoret, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén, svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet. — En reservant inom socialvårdskommittén

har föreslagit, att under nästa budgetår skulle utgå tre fixa och

två procentuella tillägg. Reservanten har därvid framhållit, att genom införandet

av ytterligare ett fixt tillägg en utjämning åstadkommes mellan dyrortsgrupperna,

vilken nu vore mer än någonsin befogad. — Socialstyrelsen

har med utgångspunkt från en i november 1941 verkställd allmän hushållsbudgetundersökning

och löpande prisstatistik beräknat, att levnadskostnadsstegringen

för ett pensionärshushåll från den 1 juli 1939 till den 1 april 1943

utgjorde allenast 26 procent mot 42 procent för ett normalhushåll. Även örn

förstnämnda siffra vore väl låg, kunde det dock anses sannolikt, att stegringen

för ett pensionärshushåll likväl icke i genomsnitt uppginge till mera än 30 å

35 procent. Socialstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att det material, på

vilket det särskilda index för pensionärer vilade, vore jämförelsevis svagt,

icke velat motsätta sig pensionsstyrelsens förslag. På grund av pensionernas

redan före kriget låga nivå vore det nämligen enligt socialstyrelsens mening

nödvändigt, att full kompensation lämnades för levnadskostnadernas fördyring.

Skulle kompensationen bliva något för hög vore detta en mindre skada

än örn motsatsen skulle inträffa.'')

Sedan departementschefen härefter förklarat sig biträda pensionsstyrelsens

förslag örn utbetalande av ytterligare ett procentuellt tillägg fortsatte departementschefen:
>>De

fixa tilläggen torde för budgetåret 1943/44 böra utgå med samma belopp

som under innevarande budgetår. De nu gällande särskilda bestämmelserna

om höjning i vissa fall av tilläggsbelopp, då fixt tillägg är lägre än

procentuellt, samt örn vissa särbestämmelser rörande bestämmandet av dyrtidstiilägg

å barnbidrag synas böra bibehållas oförändrade.

Beträffande de tekniska anordningarna för utbetalning av dyrtidstillägg

samt de tider tilläggen skola avse synes pensionsstyrelsens förslag böra godtagas.

Ett fixt tillägg skall sålunda avse tredje kvartalet 1943, de tre procentuella

tilläggen respektive oktober—november 1943, december 1943—januari

1944 och februari—mars 1944 samt slutligen ett fixt tillägg andra

kvartalet 1944. Beträffande utbetalningen av tilläggen torde Kungl. Maj åhöra

få meddela närmare bestämmelser. Såvitt angår dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd synas utbetalningarna lämpligen kunna ske i

augusti, oktober, december, februari och maj. Utbetalning av dyrtidstillägg

å barnbidrag synes, med tillmötesgående av därutinnan framställda önskemål,

kunna, då barntillägget utbetalas månadsvis, ske jämväl månadsvis.

Till underlättande av utbetalningarna av dyrtidstillägg synes böra föreskrivas,

att jämkning av beloppen uppåt skall kunna ske till jämnt tiotal ören.

I fråga om blindhetsersättning utgå nu fyra dyrtidstillägg. Jämväl beträffande

denna ersättning synes ett extra tillägg böra utgå. Dyrtidstilläggen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

13

skulle härigenom sammanlagt uppgå till V12 av blindhetsersättningens belopp

— som är fixt, 500 kronor för år räknat — och alltså belöpa sig till

208 kronor 35 öre. Beloppet synes lämpligen kunna avrundas till 208 kronor.

Sammanlagda beloppet av blindhetsersättning och dyrtidstillägg blir

då 708 kronor, som torde kunna utbetalas med 59 kronor i månaden (där

ej förmånstagaren själv önskar kvartalsutbetalning).

Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1943/44

hava av pensionsstyrelsen beräknats till 74,900,000 kronor beträffande folkpensioner

och invalidunderstöd, 5,400,000 kronor i fråga om barnbidrag

och 670,000 kronor beträffande blindhetsersättningar. I fråga örn folkpensioner

och invalidunderstöd torde liksom hittills landsting och kommuner

böra deltaga i kostnaderna samt i fråga om barnbidrag kommunerna. Dyrtidstilläggen

å blindhetsersättningar böra däremot som förut helt bekostas

av statsverket.

Statsverkets kostnader bliva enligt pensionsstyrelsens beräkningar

60,700,000 kronor för dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd

och 4,530,000 kronor för dyrtidstillägg å barnbidrag. Enligt av pensionsstyrelsen

verkställda uträkningar, mot vilka jag icke finner anledning till

erinran, skola kommunerna betala, kommun i ortsgrupp 1 23.8 procent,

kommun i ortsgrupp 2 21.4 procent samt kommun i ortsgrupp 3 21 procent

av kommunens andel i kostnaderna för under vartdera av åren 1943 och

1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Retroaktiv

tillämpning av dessa regler synes emellertid icke böra ifrågakomma.

Landstingen skola erlägga 22.8 procent av deras andelar i kostnaderna för

under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Till de kostnader, om vilka nu talats, kommer ersättning till

postverket för pensionsutbetalningar, beräknad till omkring 85,000 kronor

per utbetalning.»

Utskottet har från socialdepartementet erhållit dels en »P. M. ang. kommunandelarna

i de fixa dyrtidstilläggen» dels ock en handling, betecknad

»Uträkningar rörande kommunernas och landstingens bidrag till dyrtidstilllägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag». Dessa båda handlingar

finnas såsom bilagor fogade till detta utlåtande (Bil. A och B).

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen utgår enligt 1942 års lag

örn dyrtids tillägg å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag under budgetåret

1942/43 sådant tillägg med två procentuella och två fixa belopp. I det

genom förevarande proposition framlagda förslaget till lag om dyrtidstillägg

å nämnda förmåner under budgetåret 1943/44 stadgas, att för nämnda budgetår

ett femte tillägg skall utgå, vilket skall vara procentuellt. I motionerna

I: 319 och II: 450 har hemställts, att samtliga tillägg skola utgå med ett fixt

belopp.

Utskottet anser, att den stegring av levnadskostnaderna, som enligt socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ägt rum sedan statsmakterna på

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

våren 1942 togo ställning till frågan om dyrtidstillägg å nu ifrågavarande

förmåner för innevarande budgetår, ävensom den stegring, som enligt vad i

propositionen anförts då icke kompenserades, motivera ett femte tillägg. Härvid

har utskottet beaktat den av pensionsstyrelsen upprättade, ovan å sid.

7 intagna tabell 2.

Under förarbetena till 1942 års lag yppades tvekan, huruvida dyrtidstilllägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag borde utgå i form av

procentuella eller fixa tillägg. Sammansatt stats- och andra lagutskott uttalade

nämnda år i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i anledning av den

proposition, varigenom förslag till 1942 års lag framlades för riksdagen, att

utskottet efter ingående överväganden av de olika skäl, som kunde anföras

till stöd för de skilda systemen för kompensation av dyrtiden, kommit till den

uppfattningen, att en medelväg mellan de båda systemen i huvudsak utgjorde

en godtagbar lösning för budgetåret 1942/43.

Utskottet finner i likhet med sammansatta stats- och andra lagutskottet vid

1942 års riksdag, att ett system med både procentuella och fixa tillägg för

närvarande mest motsvarar kravet på en utjämning mellan grupperna. Riktigheten

av nämnda ståndpunkt framgår enligt utskottets mening tydligt av

nyssnämnda tabell. Därjämte bör beaktas, att enligt pensionsstyrelsens beräkningar

ett system med enbart fixa tillägg skulle ställa sig dyrare än ett

system med båda slagen av tillägg. Vid övervägande av frågan örn antalet

tillägg av ena eller andra slaget har utskottet — jämväl med utgångspunkt

från nyssnämnda tabell — funnit, att Kungl. Maj:ts förslag innefattar den

härutinnan mest tillfredsställande lösningen. Även härvidlag tala statsekonomiska

skäl till förmån för utskottets ståndpunkt. Utskottet kan därför icke

tillstyrka bifall till det i förenämnda motioner framställda yrkandet om uteslutande

fixa tillägg.

Enligt 2 § i förslaget till lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag skola kommunerna deltaga

i kostnaderna för dyrtidstilläggen med belopp motsvarande, för kommun

i ortsgrupp 1 23.8 procent, för kommun i ortsgrupp 2 21.4 procent och

för kommun i ortsgrupp 3 21 procent av kommunens andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1943 och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag. Landstingen skola erlägga 22.8 procent av deras

andelar i kostnaderna för under vartdera av nämnda år utanordnade tillläggspensioner

och invalidunderstöd. I nyssnämnda båda motioner har hemställts,

att kommuner och landsting skola bidraga med belopp, motsvarande

20 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1943

och 1944 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och barnbidrag. Såsom

motivering för denna hemställan har anförts, att de av Kungl. Majit

föreslagna nyss omförmälda bestämmelserna skulle medföra, att de kommuner,

som tillhöra den lägsta dyrortsgruppen, komma att belastas med

högre bidrag än kommunerna inom de båda högre dyrortsgrupperna, vilket

icke förefölle vara rättvist. Utskottet, som vid granskningen av Kungl. Majlis

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

15

förslag på denna punkt tagit del av en inom pensionsstyrelsen upprättad promemoria,

vilken närmare utvisar hur förenämnda procenttal erhållits, anser,

att förslaget icke kommer att belasta kommun i lägre dyrortsgrupp på ett

orättmätigt sätt. Utskottet kan därför icke tillstyrka motionärernas ändringsyrkande

i denna del.

Utskottet har i övrigt intet att erinra i anledning av de genom propositionen

framlagda förslagen.

I motionen I: 318 har yrkats bl. a., att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte hemställa, att Kungl. Majit ville efter verkställd utredning till

riksdagen inkomma med förslag om sådan förändring av de till folkpensioneringen

inflytande avgifterna, att den i folkpensioneringslagen fastställda

proportionen mellan de försäkrades prestationer och dem tillerkända

förmåner, så långt möjligt återställes. Enligt motionärens förmenande vore

det nödvändigt, att försäkringsmomentet inom socialförsäkringen icke avtrubbades

och finge vika för en alltmera renodlad understödsverksamhet.

Det vöre därför angeläget, att folkpensioneringslagen underkastades en så•

dan översyn, att avgifterna kunde anpassas till förmånernas förändringar.

Enligt utskottets mening är förevarande spörsmål förtjänt av beaktande.

Hela folkpensioneringsfrågan är emellertid beroende på socialvårdskommitténs

prövning, därvid uppmärksamhet torde ägnas åt detta spörsmål. Det

synes icke vara lämpligt, att spörsmålet göres till föremål för någon speciell

utredning vid sidan av socialvårdskommitténs arbete. Någon framställning

till Kungl. Majit torde därför enligt utskottets mening icke vara erforderlig

i anledning av motionärens yrkande i denna del.

Vidare hemställes i motionen I: 318, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte anhålla om utfärdande av nya föreskrifter om värdering av

naturaförmåner vid folkpensioneringslagens tillämpning. Motionären anser

den i gällande bestämmelser angivna värderingen av sådana förmåner vara

alltför låg. Sammansatt stats- och andra lagutskott har i sitt förenämnda

utlåtande nr 2 vid föregående års riksdag i anledning av väckt motion om

ändring av dessa bestämmelser, såvitt de avse uppskattning av bostadsförmån,

påpekat, att enligt uttalande, som gjorts av statsrådet och chefen för

socialdepartementet, frågan örn ändring av reglerna för uppskattning av

naturaförmåner vore föremål för Kungl. Majits överväganden. Det sammansatta

utskottet, som hemställde, att motionen icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd, förutsatte, att de ändrade regler härutinnan, som

befunnes erforderliga, snarast skulle utfärdas.

Enligt vad utskottet inhämtat är den i förevarande del av motionen behandlade

frågan alltjämt föremål för Kungl. Majits överväganden. Utskottet

anser sig därför icke böra förorda någon framställning i ämnet till Kungl.

Majit. Utskottet vill emellertid understryka vad sammansatt stats- och andra

lagutskott år 1942 uttalade örn nödvändigheten av att de ändringar i reglerna

örn naturaförmåners uppskattning, som befunnes erforderliga, snarast

genomfördes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition;

B. att motionen I: 318 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd; samt

C. att motionerna I: 319 och II: 450 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 juni 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Löfvander, Olof Carlsson, Mannerskantz,

Sten* ooh Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Hallagård,

Hermansson*, Holm, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Hagård*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Löfvander och Hallagård, vilka inom utskottet yrkat bifall till

motionerna I: 319 och II: 450.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

17

Bilaga A.

P. M.

ang kommunandelarna i de fixa dyrtidstilläggen.

De fixa dyrtidstilläggen utgå i ortsgrupp 1 i samtliga fall med mer än ett

månadsbelopp. Relationen mellan dyrtidstillägg och månadsbelopp framgår

för ortsgrupp 1 av nedanstående tabell, avseende förhållandena vid 1943 års

ingång.

Månads- Fixt dyrtids
belopp

tillägg

i 1,000-tal kronor

Folkpensioner och invalidunderstöd ......... 8,035 10,961

Barnbidrag ............................. . 589_______’755

S:a 8,624 11,716

Då 11,716 utgör 135.85 °/o av 8,624, blir kostnaden i ortsgrupp 1 35.85 °/o

större för varje fixt dyrtidstillägg än för varje extra månadsbelopp. Då ett

månadsbelopp motsvarar 8.3333 % av årspensionen, blir sålunda kostnaden

för ett fixt tillägg i ortsgrupp 1 135.85 % av 8.3333 eller 11.32 % av årspensionen.

Kommunernas bidrag till varje fixt tillägg bör därför i ortsgrupp 1

utgöra 11.3 % av deras andelar i årskostnaden för själva folkpensionerna,

invalidunderstöden och barnbidragen.

I de övriga ortsgrupperna ställer sig relationen mellan de fixa dyrtidstillläggen

och månadsbeloppen helt annorlunda på den grund, att här många

pensionstagare, relativt flera i ortsgrupp 3 än 2, icke få större fixt tillägg än

ett månadsbelopp. Detta förhållande framgår av nedanstående sammanställning.

Månads-

Fixt dyrtids-

belopp

tillägg

i

l,UU0-tal kronor

Ortsgrupp 2

Folkpensioner och invalidunderstöd . ..

....... 2,898

3,089

Barnbidrag .........................

181

S:a 3,067

3,270

Ortsgrupp 3

Folkpensioner och invalidunderstöd . ..

....... 2,193

2,239

Barnbidrag ........................

97

S:a 2,285

2,336

I ortsgrupp 2 utgör, såsom framgår av ovanstående, kostnaden för ett fixt

tillägg 106.61 % av kostnaden för ett extra månadsbelopp och i ortsgrum) 3

endast 102.23 %>.

Kommunernas andelar i de fixa dyrtidstilläggen böra därför utgöra 106 61

resp. 102.23 % av 8.3333 % eller 8.9 (8.88) resp. 8.5 (8.52) % av deras andelar

i årskostnaden för de grundläggande förmånerna.

I genomsnitt för hela riket utgör kostnaden för varje fixt dyrtidstillägg

123.94 °/o av kostnaden för ett månadsbelopp eller 123.94 % av 8.3333 %

eller 10.32 % av årskostnaden.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 55.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 55.

Landstingens bidrag torde därför böra utgöra 10.3 %> av deras andelar i

den normala årskostnaden.

Stockholm den 7 juni 1943.

JOSEF ÖSTLIND.

Bilaga B.

Uträkningar rörande kommunernas och landstingens bidrag till dyrtidstillägg

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag.

Kommuner.

Ortsgrupp I.

3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen

2 fixa tillägg utgör (2 X 11,3*) .............. 22’6 * * *

47,6 %

För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 23,8 %.

Ortsgrupp II.

3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen

2 fixa tillägg utgör (2 X 8,9*)................ 17''8 * » »

42,8 %

För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 21,4 %.

Ortsgrupp III.

3 procentuella tillägg utgör.................. 25 % av årsförmånen

2 fixa tillägg utgör (2 X 8,5*)................ 17 * * *

42 %

För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 21 %.

Landsting.

3 procentuella tillägg utgör .................. 25 % av årsförmånen

2 fixa tillägg utgör (2 X 10,3*) .............. 20>6 * *

45,6 %

För ett halvår bör då utgivas hälften därav eller 22,8%.

* Se byråchefen Östlinds promemoria.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

432296

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1943/44 å folkpensioner, invalidunderst a1 i texten