Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 60

1943-06-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1943:60, Andra lagutskottets utlåtande nr 60

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1943 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i sjöarbetstidslagen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 48 i första kammaren av

herrar Berg, Robert, och Helgesson samt nr 58 i andra kammaren av herrar

Lundgren och Lindberg i Stockholm, om ändring av 13 § sjöarbetstidslagen.

Nämnda lagrum har följande lydelse:

13 §.

1 mom. Ersättning för övertidsarbete skall utgå i penningar, eller ock

då fråga är örn vakttjänst i hamn eller örn arbete utfört av sjöman som icke

uppbär kontant lön, beredas i form av fritid.

2 mom. övertidsersättning som utgår i penningar skall för timme räknat

utgöra, när övertidsarbetet utförts å söckendag, minst en 150-del, och när

övertidsarbetet utförts å helgdag, minst en 75-del av sjömannens kontanta

månadslön, oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning.

övertidsersättningen skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete

utförts, varvid påbörjad halvtimme skall ersättas såsom hel halvtimme.

3 mom. Vid övertidsarbetets ersättande med fritid skall iakttagas, att mot

övertiden svarande fritid skall vara förlagd till samma dygn som det varunder

övertidsarbetet utförts, eller ock till närmast föregående eller efterföljande

helgfria dygn.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att möjligheten att

kompensera övertidsarbete med fritid måtte borttagas och att lagrummet

därför måtte erhålla följande lydelse:

13 §.

Ersättning för övertidsarbete skall utgå i penningar och utgöra för timme

räknat, när övertidsarbete utförts å söckendag, minst en 150-del och, när

arbetet utförts å helgdag, minst en 75-del av sjömannens kontanta månadslön,

oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning.

Övertidsersättning skall beräknas för varje tillfälle övertidsarbete utförts,

varvid påbörjad halvtimme skall ersättas såsom halv timme.

I fråga örn motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionerna.

Det må emellertid anmärkas, att motiveringen huvudsakligen rör sig om

borttagande av fritidskompensation för övertidsarbete å helgdag.

över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande från kommerskollegium, varjämte Sveriges redareförening,

svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, svenska

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 9 sami. 2 avd. Nr 60.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 60.

U tskotiet.

maskinbefälsförbundet, svenska stewartsföreningen och Sveriges radiotelegrafistförening

beretts tillfälle att yttra sig över motionerna. Yttranden hava

inkommit från kommerskollegium och samtliga ovan nämnda sammanslutningar

utom Sveriges fartygsbefälsförening. Kommerskollegium har bilagt

ett yttrande av Sveriges segelfartygsförening. Samtliga inkomna yttranden

utom de av maskinbefälsförbundet och radiotelegrafistföreningen

avgivna finnas såsom bilagor fogade vid detta Otlåtande. Sistnämnda två

sammanslutningar hava tillstyrkt motionärernas förslag.

Enligt 12 § sjöarbetstidslagen kan sjöman åläggas övertidsarbete utan

begränsning för fullgörande av nödig vakttjänst i hamn. Därest vakttjänst

på övertid ej kunde kompenseras med fritid utan endast med övertidsersättning,

kunde detta föranleda ett oskäligt utnyttjande av personalens arbetstid,

eftersom någon återhållsamhet då ej behövde ur ekonomisk synpunkt

iakttagas beträffande användandet av sjöman, som fullgjort vakttjänst

på övertid, till ordinarie arbete. På grund härav anser utskottet alternativet

fritid såsom övertidskompensation böra i princip bibehållas.

Emellertid kan möjligheten av fritidskompensation för övertidsarbete utnyttjas

på ett sätt som enligt utskottets åsikt måste anses vara otillfredsställande.

Enligt 8 § sjöarbetstidslagen må å helgdag sjöman, som ej tillhör

ekonomipersonalen, ej såsom ordinarie arbete i hamn åläggas annan

skeppstjänst än vanligen förekommande löpande göromål och lättare rengöring

under tillhopa högst en timme. Vakttjänst å helgdag är alltså att bedöma

såsom övertidsarbete. Möjligheten till fritidskompensation har medfört,

att det förekommit, att en sjöman, som arbetat sina ordinarie åtta timmar

på lördagen, för åtta timmars nattvakttjänst på söndagen erhållit kompensation

genom ledighet under ordinarie arbetstiden på måndagen, varefter

han ålagts vakttjänst på övertid under måndagen och därefter utan särskild

ledighet återgått till det ordinarie arbetet. För övertiden under måndagen

har han kompenserats genom övertidsersättning för söckendag, alltså

hälften mot vad som utgår för helgdag. Genom detta sätt för uttagande av

övertidsarbete har sjömannen gått förlustig ej blott söndagsledigheten utan

även den heldagsledighet, som borde ha trätt i dess ställe, och ändå har

han erhållit övertidsersättning endast för söckendag. Detta enligt utskottets

mening uppenbara missförhållande, varå åtskilliga andra exempel kunna

anföras, är av den beskaffenhet, att det torde böra föranleda en lagändring.

Denna torde lämpligen kunna få det innehållet, att kompensation för

vakttjänst under helgdag alltid skall utgå i penningar, såvida ej sjömannen

med tillämpning av de nu gällande reglerna kan å söckendag beredas

ledighet motsvarande den han skulle hava åtnjutit på helgdagen, örn han

icke ålagts övertidsarbete.

En annan brist i reglerna om fritidskompensation har framhållits av kommerskollegium

i dess yttrande över motionerna. Det synes, såsom kommerskollegium

anfört, vara obilligt gentemot en sjöman, om övertidsarbete,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60.

3

som han utfört i hamn, ersättes med fritid till sjöss. Jämväl på denna punkt

torde lagen böra ändras.

Med hänsyn därtill att utformningen av de förordade ändringarna torde

böra närmare övervägas, vill utskottet föreslå, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t anhålla om förslag i de avseenden som ovan berörts.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville för riksdagen framlägga förslag örn

sådana ändringar av sjöarbetstidslagen, att ersättning för

vakttjänst i hamn å helgdag alltid skall utgå i penningar,

såvida ej sjömannen med tillämpning av de nu gällande reglerna

kan å söckendag beredas ledighet motsvarande den

han skulle hava åtnjutit på helgdagen, örn han icke ålagts

övertidsarbete, samt att vid ersättning för övertidsarbete i

form av fritid denna icke må förläggas till tidpunkt, då fartyget

lämnat hamn; samt

B. att förevarande motioner, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet under A. anfört, ej

måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 juni 1943.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Roos*, Sten, Söderkvist* och

Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, fröken Andersson, herrar Hermansson*,

Cruse*, fru Johansson, herrar Lundgren, Jansson i Hällefors och Hedlund i Rådom.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 60; bilagor.

Bilaga A.

Till riksdagens andra lagutskott.

Kungl. Majit har anbefallt kommerskollegium att till Eder avgiva yttrande

över två likalydande motioner, nr 48 i första kammaren av hrr Robert

Berg och Helgesson samt nr 58 i andra kammaren av hrr Lundgren och Lindberg

i Stockholm, i vilka motioner föreslås sådan ändring i 13 § sjöarbetstidslagen

att ersättning för övertidsarbete alltid skall utgå i penningar.

Med anledning härav får kollegium, bifogande införskaffat yttrande av

Sveriges segelfartygsförening, anföra följande.

Fritid är enligt kollega mening den övertidskompensation, som bäst tillgodoser

det med sjöarbetstidslagen förenade syftet att förhindra överansträngning

av sjömännen. Detta förhållande talar mot motionärernas förslag

att helt borttaga den möjlighet som lagen medger att ersätta övertid med

fritid.

Motionärerna beröra särskilt det enligt deras uppfattning otillfredsställande

förhållandet att övertid å helgdag får, då fråga är om vakttjänst i

hamn, ersättas med fritid å söckendag.

Kollegium kan för sin del ej finna annat än att det för sjöman, som

tillbringar stor del av sin tid till sjöss och därför mera sällan kan besöka

affärer och expeditioner, bör, när fartyget kommer till hamn, i allmänhet

vara minst lika värdefullt att få ledigt å söckendag, då affärerna och expeditionerna

hållas öppna, som å helgdag.

Däremot kan det synas obilligt gentemot sjömannen, om övertidsarbete,

som han utfört i hamn, ersättes med fritid till sjöss.

Dylikt ersättande av övertidsarbete förekommer visserligen mera sällan,

men synes dock påkalla föreskrift om att fritid, som utgör ersättning för

övertid i hamn, även skall beredas i hamn.

Då sadan föreskrift emellertid ej alltid låter förena sig med lagens fordran,

att fritiden skall vara förlagd till samma dygn som det, varunder övertidsarbetet

utförts, eller ock till närmast föregående eller efterföljande helgfria

dygn, torde, i betraktande av att penningersättning för övertidsarbete ej är

i lagen förutsedd för sjöman som icke uppbär kontant lön, undantag för

dylik sjömans del böra göras från berörda föreskrift.

Kollegium finner sig, i anledning av vad sålunda anförts, visserligen ej

böra tillstyrka motionärernas förslag, men väl förorda, att till 13 § 3 mom.

fogas föreskrift örn att fritiden, där fråga är om övertidsarbete utfört i

hamn av sjöman som uppbär kontant lön, skall beredas i hamn.

I ärendets avgörande hava deltagit generaldirektören Sahlin, kommerserådet

Sjöholm och byrådirektören Eggert, föredragande.

Stockholm den 27 mars 1943.

STIG SAHLIN.

E. Eggert.

/O. Koch.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60; bilagor.

5

Bilaga B.

Till kungl, kommerskollegium, sjötartssociala avdelningen.

Genom remisshandlingar har kungl, kommerskollegium berett undertecknad

förening tillfälle att inkomma med yttrande över riksdagsmotion nr 48

i första kammaren och motion nr 58 i andra kammaren angående ändring

av sjöarbetstidslagens § 13, vartill vi vördsamt få anföra följande.

I motionen framföres, att ersättning för övertidsarbete utfört å helgdag

skall ersättas med timpenning i stället för nu gällande bestämmelse med ersättning

i penningar eller kompensation i fritid. Enligt vår uppfattning har

det icke försports någon olägenhet med den nu gällande bestämmelsen, varför

en ändring icke kan anses av behovet påkallad. Med bestämmelsen i

§ 13 kan såväl befäl som besättningsmän anpassa sig efter förhållandena,

men med en fast bestämmelse örn endast ersättning i penningar kommer

besättningen att få mindre ledighet än vad som nu är förhållandet. Någon

fördel framför nu gällande bestämmelse torde icke förslaget i riksdagsmotionen

medföra.

Med ovan anförda få vi vördsamt avstyrka motionärernas förslag.

Hälsingborg den 26 februari 1943.

Sveriges Segelfar tygsförening u. p. a.

B. JOHANSSON.

Bilaga C.

Till andra lagutskottet.

Sedan Sveriges Redareförening genom skrivelse den 8 februari 1943 beretts

tillfälle avgiva yttrande över vissa inom riksdagen väckta motioner,

nämligen n:ris 11, 48 och 181 i första kammaren och n:ris 26, 58, 149 och

266 i andra kammaren, får föreningen härmed framhålla följande.

2) Motion nr 48 i första kammaren och nr 58 i andra kammaren örn ändring

av sjöarbetstidslagens bestämmelser rörande ersättning för övertidsarbete.

År 1938 genomfördes här i Sverige en ny sjöarbetstidslag i huvudsaklig

överensstämmelse med dc riktlinjer, som uppdragits i 1936 års genévekonvention.

Ehuru någon anslutning till denna konvention från övriga sjöfartsländer

icke skett, ansåg man från de svenska statsmakternas sida, att lagen

ändock borde genomföras, därvid man likväl utgått ifrån, att med Sverige

i sjöfartshänseende konkurrerande länder inom den närmaste tiden skulle

komma att ansluta sig till konventionen ifråga. Så har emellertid icke skett.

Från rederinäringens sida är man av den uppfattningen, att då här i landet

genomfördes en så långt gående lagstiftning på detta område, statsmakterna

böra iakttaga synnerlig försiktighet, då det gäller att ytterligare skärpa nu

ifrågavarande föreskrifter. I år hava i riksdagen framlagts tvenne motioner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 60; bilagor.

orri ytterligare skärpning av lagen, nämligen att vakttjänst i hamn icke skall

kunna kompenseras med motsvarande fritid utan städse ersättas med penningar.

Det rör sig här sålunda mer örn en lönefråga än örn en reglering av

arbetstiden.

När det gäller spörsmålet örn kompensering av övertidsarbete med fritid

tillåter sig föreningen hänvisa till Kungl. Maj:ts proposition nr 223/1938 med

förslag till ny sjöarbetstidslag, vari å sida 110 bland annat de synpunkter

återgivas, som Redareföreningen på sin tid framlade å förslaget till ny sjöarbetstidslag.

Föreningen erinrade bland annat om det av Kommerskollegium

och Socialstyrelsen under år 1933 framlagda förslaget till sjöarbetstidslag,

vari fritidskompensation såsom alternativ ersättningsform för allt övertidsarbete

fanns upptagen. Föreningen yrkade tillämpning av denna princip,

vilken föreningen fann så mycket angelägnare som förslaget till konvention

lämnat frågan om sättet för övertidskompensationens utgörande åt intern

reglering och följaktligen icke lade något hinder i vägen härför. Propositionen

föreslog på här ifrågavarande punkt, att allenast visst arbete, nämligen

vakttjänst i hamn, skulle kunna kompenseras med fritid under samma, närmast

föregående eller närmast efterföljande helgfria dygn. Propositionens

föreskrifter intogos oförändrade i 1938 års sjöarbetstidslag.

Man har anledning att ställa sig frågande inför de synpunkter motionärerna

göra sig till tolk för, då de säga, att en sjöman icke erhåller kompensation

för avsaknaden av ledighet det dygn han får fullgöra vakttjänst i

hamn genom att erhålla motsvarande fritid under exempelvis det näst föregående

eller näst efterföljande helgfria dygnet. Endast därest sjömannen erhåller

ersättning i form av penningar, synas motionärerna anse, att han är

fullt kompenserad. Om sålunda en sjöman beordras att under ett söndagsdygn

i hamn göra 8 timmars vakttjänst och han kompenseras genom att tillerkännas

ledighet under hela lördagen, anse motionärerna detta icke vara

tillfredsställande. Skulle åter mannen få arbeta under hela den ordinarie arbetstiden

på lördagen och dessutom fullgöra vakttjänst exempelvis 8 timmar

under söndagen men för detta sistnämnda arbete erhålla kontant ersättning,

skulle mannen få anses kompenserad. Förutom att ett dylikt förfarande kommer

i uppenbar konflikt med lagens huvudsyfte, skulle det med hänsyn till

övertidens begränsning i många fall icke vara möjligt att praktiskt tillämpa.

Under hänvisning till vad sålunda andragits och då sakliga skäl i övrigt

icke framlagts till stöd för den föreslagna ändringen, får föreningen hemställa,

att utskottet måtte medverka till att ej heller denna motion föranleder

någon riksdagens åtgärd.

Göteborg den 19 mars 1943.

Sveriges Redareförening

G. CARLSSON.

H. F. Reuterskiöld.

Bilaga D.

Till riksdagens andra lagutskott.

Genom skrivelse den 8 februari har Svenska sjöfolksförbundet beretts tillfälle

att till utskottet avgiva yttrande över motionerna nr 11, 48 och 181 i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 60; bilagor.

7

första kammaren och nr 26, 58, 149 och 266 i andra kammaren. Sjöfolksförbundets

styrelse får med anledning därav anföra följande.

Med avseende på motionerna om ändring av sjöarbetstidslagens bestämmelser

rörande ersättning för övertidsarbete, synas oss motionärerna hava

stannat lör ett synnerligen blygsamt detaljyrkande, som visserligen är ägnat

att råda bot för en enda detalj i de missförhållanden som förekommer, men

lämnar andra obeaktade.

Sjöman som icke uppbär kontant lön förekommer näppeligen icke. Örn i

något fall dylika anställningsvillkor förekomma så måste dessa lia sin grund

i alldeles speciella orsaker och för övrigt vara av synnerligen kort varaktighet.

De kunna således saklöst lämnas ur räkningen. Återstår då vakttjänst

som kan kompenseras med motsvarande fritid under närmast föregående,

samma eller närmast efterföljande dygn. När det rör sig om sön- eller helgdagsdygn

kan någon kompensation under samma dygn icke komma i fråga

då det ju icke det dygnet existerar någon ordinarie arbetstid att kompensera

med. Under närmast föregående dygn är saken oftast, av olika anledningar,

icke ens påtänkt. Återstår således möjligheten att under det påföljande dygnet

giva den ifrågavarande fritidskompensationen för under sön- eller lielgdagsdygnet

utförda vakttjänsten — vilken nästan undantagslöst består i

nattvakttjänst. Detta låter sig i flertalet fall icke heller göra; ty på grund av

bemanningsknappheten är det icke möjligt att från andra, såsom nödvändiga

och brådskande ansedda arbeten, avdela en annan man till att avlösa och bestrida

nattvakttjänsten. Detta har medfört, att man i dylika fall förfar på

följande sätt, i enlighet med de råd och upplysningar rörande sjöarbetstidslagens

tolkning, som lämnats av kommerskollegium: För den vakttjänst som

förrättades under söndagsdygnet gives fritid under måndagsdygnet, varunder

samme man på nytt utför nattvaktstjänst under åtta timmar och får fritid

härför under tisdagsdygnet då han på nytt utför samma nattvakttjänst, för

vilken kan kompenseras under onsdagsdygnet o. s. v. kedjevis dygn efter

dygn. Senast under lördagsdygnet måste med naturnödvändighet denna kedjeräkning

upphöra, men senast då har i nittionio fall på hundra fartyget

gått till sjöss och regeln om högst åtta timmars ordinarie arbetstid i hamn

därigenom blivit bruten. Den rätt till ordinarie söndagsledighet som sjömannen

enligt lagen skulle vara berättigad till går han på grund av olika i samband

härmed stående omständigheter helt förlustig och berövas oftast också

genom dessa omständigheter den kompensation för förlusten, som lagenligt

skulle vara hans rätt.

Vi betvivla icke att tillvägagångssättet är juridiskt oangripbart. Men faktum

är, att lagens uttryckliga föreskrift örn kompensation med motsvarande fritid

under närmast föregående, samma eller närmast efterföljande dygn därigenom

helt sättes ur spel.

Ett bifall till motionärernas yrkande skulle givetvis icke tillförsäkra sjömannen

i de nu ifrågavarande fallen någon söndagsledighet, men därigenom

att han finge övertidsersättning skulle han i varje fall icke lida den rättsförlust,

som med ovan angivna tillvägagångssätt blir fallet.

Göteborg den 5 mars 1943.

Svenska sjöfolksförbundet.

NICKLAS OLSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 60; bilagor.

Bilaga E.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan andra lagutskottet berett undertecknade, Svenska stewartsföreningen

i Göteborg, tillfälle att avgiva yttrande över inom riksdagen väckta motioner

n:ris 11, 48 och 181 i första kammaren och n:ris 26, 58, 149 och 266 i andra

kammaren, få vi härmed vördsamt anföra följande.

Motion nr 48 resp. 58:

Ehuru den föreslagna ändringen i sjöarbetstidslagens § 13 icke torde hava

samma aktualitet för stewartsföreningens medlemmar som för andra ombordanställda,

vill dock stewartsföreningen livligt tillstyrka förslaget. Svåra

missförhållanden kunna på grund av lagbestämmelsens avfattning uppkomma

och paragrafen har givits en tolkning, som enligt föreningens uppfattning

föga överensstämmer med rättvisa och billighet. Föreningen tillåter sig att

hänvisa till »Råd och upplysningar rörande tillämpningen av sjöarbetstidslagen»,

6:te samlingen, utgiven i september 1936 och innefattande utlåtanden,

avgivna av kommerskollegium och socialstyrelsen under åren 1934 och 1935,

i vilken samling under nr 247 en enligt föreningens uppfattning anmärkningsvärd

tolkning av lagbestämmelsen lämnas.

Göteborg den 12 mars 1943.

Svenska stewartsföreningen.

STIG ANDERSSON.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

431530

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.