Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående beskattning av tidningar och tidskrifter.

1943-05-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:24, Betänkande i anledning av väckt motion angående beskattning av tidningar och tidskrifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1943 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående beskattning av tidningar och tidskrifter.

I en inom andra kammaren av herr Sundqvist m. fl. väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 177, har hemställts, att riksdagen

eventuellt med hänsynstagande till i motionen anförda synpunkter måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning och förslag till

förordning angående beskattning av tidningar och tidskrifter, varvid dock

förutsatts ett dispensförfarande, medförande skattebefrielse för organ som

äro nyhetsförmedlande eller som ur religiös, kulturell, social eller facklig

synpunkt fylla ett behov eller som drivas utan ekonomiskt vinningssyfte.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

I två vid 1940 års lagtima riksdag väckta likalydande motioner 1:112 och

II: 130 hemställdes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Majit täckes utreda huruvida icke vissa slag av veckotidningar

och övriga med dem jämförliga äro av den natur, att desamma böra beläggas

med skatt, samt för riksdagen framlägga förslag härom». Berörda motioner

lämnades av riksdagen pa hemställan av samma ars bevillningsutskott

utan åtgärd. Till stöd för sin hemställan anförde utskottet i sitt i anledning

av motionerna avgivna betänkande, nr 44, följande:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att i nuvarande statsfinansiella

läge skäl tala för en beskattning av de i motionerna åsyftade tidskrifterna.

Enligt vad utskottet inhämtat är emellertid frågan om nya indirekta skatter

för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet finner att

frågan om skatt å nämnda tidskrifter därvid bör tågås under övervägande.

Under sådana förhållanden anser utskottet någon åtgärd i anledning av

motionerna icke nu böra vidtagas.»

I proposition nr 3 till 1940 års urtima riksdag med förslag till förordning

örn allmän omsättningsskatt vörö tidningar och tidskrifter ej undantagna

från skatteplikt till allmän omsättningsskatt. Emellertid yrkades i ett flertal

motioner och lill utskottet inkomna skrifter skattefrihet för olika slag av

tidningar och tidskrifter. Första särskilda utskottet föreslog i sitt utlåtande,

nr 10, att inom riket tryckta tidningar och tidskrifter skulle undantagas från

skatteplikt till omsättningsskatt. Till stöd härför anförde utskottet bland

annat följande:

»Av den utredning, som framlagts till stöd för detta yrkande, har utskottet

bibringats den uppfattningen alt här föreligger ett fall, där en omsättnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 24 25. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

beskattning efter föreslagna linjer komme att medföra större praktiska olägenheter

än om dessa tryckalster befriades från beskattning i denna form.

Detta sammanhänger med de säregna förhållanden, som förekomma vid

denna försäljning och speciellt vid lösnummerförsäljningen. Däremot kan

utskottet icke finna tillräckliga skäl föreligga att här medgiva frihet från

varje beskattning, och utskottet förutsätter därför, att för tidningarnas och

tidskrifternas vidkommande i stället för omsättningsskatten genomföres en

beskattning av motsvarande storleksordning men i en för detta område mera

lämpad form. Utskottet är icke i tillfälle att framlägga något utformat förslag

till dylik beskattning, men av undersökningar, som utskottet låtit verkställa,

har utskottet trott sig finna, att en enkel och tillfredsställande lösning

står att vinna genom accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapperet.

Enligt utskottets mening bör denna fråga göras till föremål för närmare utredning

genom Kungl. Maj:ts försorg och förslag i ämnet snarast framläggas

för riksdagen. Då en pappersaccis kommer att drabba endast här i riket

tryckta tidningar och tidskrifter, bör den nu förordade befrielsen från omsättningsskatt

tydligen erhålla motsvarande begränsning.»

Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anhöll på hemställan av

utskottet tillika i skrivelse, nr 79, till Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville föranstalta

om utredning angående accis å sådant papper, som användes vid

tryckning här i riket av tidningar och tidskrifter, och därvid beakta vad i

omförmälda utlåtande anförts samt för riksdagen snarast framlägga det

förslag, som kunde av utredningen föranledas.

I anledning av nämnda riksdagsskrivelse verkställdes inom finansdepartementet

utredning rörande frågan om accisbeläggning av tidnings- och tidskriftspapper,

vilken utrednings resultat sammanfattades i en den 14 maj

1941 dagtecknad promemoria. Därvid hade jämväl utarbetats utkast till förordning

om pappersaccis av innebörd, att vid tryckning inom riket av periodisk

skrift skulle för det därvid begagnade papperet erläggas accis, utgörande

15 procent av köpeskillingen för papperet. Erläggandet av accisen

skulle ankomma på tryckeriföretagen och överinseendet å kontrollen över

accisen handhavas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

Den sålunda ifrågasatta beskattningen beräknades tillföra statsverket

en inkomst av något mer än 4 miljoner kronor årligen.

Över berörda förslag avgåvos efter remiss yttranden av kommerskollegium

och kontrollstyrelsen, vilka avstyrkte förslaget.

Nämnda förslag angående accis å tidnings- och tidskriftspapper har icke

framlagts för riksdagen. I proposition nr 355 till 1942 års riksdag angående

grunderna för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1942 m. m. berörde emellertid chefen för finansdepartementet jämväl omförmälda

spörsmål. Departementschefen anförde därvid, att ett skatteförslag

som under senare tid varit föremål för ett visst allmänt intresse, nämligen

skatt å tidskrifter, ansåge departementschefen förenat med sådana tekniska

svårigheter, att det — i synnerhet med tanke på den relativt obetydliga

inkomst den nya skatten skulle skänka — åtminstone för det dåvarande

icke borde genomföras.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

3

I två vid 1942 års riksdag väckta likalydande motioner I: 70 och II: 145

hemställdes, »att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning av frågan örn skatt på illustrerade och kolorerade veckotidningar

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda». Vidare hemställdes i motionen 11:68 vid samma års riksdag, »att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag örn beskattning

av vissa tidskrifter skyndsammast förelägges riksdagen».

I motionerna I: 70 och lii 145 anfördes bland annat, att endast de illustrerade

och kolorerade veckotidningarna borde ifrågakomma vid den åsyftade

beskattningen. Därvid avsågo motionärerna främst tidskrifter för nöjes- och

förströelseläsning. Ehuru flera av dessa till sitt innehåll stöde på ett högt

plan, funnes å andra sidan många nied underhaltigt innehåll. Kunde en beskattning

av dessa underhaltiga alster i någon mån minska deras upplagor,

vore detta enbart en vinst ur moralisk synpunkt. Skatten syntes lämpligen

böra erläggas av förläggarna månads- eller kvartalsvis i efterskott.

I motionen 11:68 framhölls att den hejdlösa konsumtionen av veckotidskrifter

vore ett minst lika viktigt moment som filmen i den andliga förflackning,

som alltmer börjat anses som en allvarlig fara för vårt folks andliga

utveckling. Ur denna synpunkt vore den inskränkning i tidskriltsläsandet,

som en beskattning med åtföljande prisförhöjning skulle kunna medföra,

endast av godo. Enligt motionärernas mening borde i förvärvssyfte utgiven

tidskrift, som riktade sig till allmänheten och vars innehåll helt eller

delvis avsåge att bereda läsaren förströelse, i princip beläggas med skatt. Från

skatteplikt borde undantagas tidskrifter, som tillhandahölles gratis eller mot

så låg avgift att någon förtjänst uppenbarligen icke kunde uppstå. Vidare

borde från skatteplikt undantagas religiösa, vetenskapliga, politiska och sociala

tidskrifter samt sådana tidskrifter, som vore att anse såsom föreningsorgan

eller facklitteratur i egentlig mening. Då emellertid åtskilliga gränsfall måste

uppkomma, vore det önskvärt, att bedömandet av frågan om skattskyldigheten

kunde överlämnas åt en särskild nämnd med uppgift att avgöra vilka

tidskrifter, som skulle beläggas med skatt. Av de genom en tidskriftsskatt

inflytande medlen borde en del, förslagsvis hälften, bilda en särskild fond

att användas för främjande av ungdomsvård samt vetenskap och forskning.

1942 års bevillningsutskott yttrade i sitt över ovannämnda motioner avgivna

betänkande, nr 41, att utskottet i likhet med första särskilda utskottet

vid 1940 års urtima riksdag funnit tillräckliga skäl icke föreligga för den

medgivna skattefriheten för tidskrifter. Utskottet anförde härefter följande:

»En skatt å tidskrifter torde visserligen icke komma att inbringa några

mera betydande intäkter. Då emellertid böcker äro underkastade allmän omsättningsskatt,

torde starka skäl få anses tala för att jämväl tidskrifter böra

vara underkastade beskattning i en eller annan form. Särskilt gäller detta

sådana tidskrifter, som äro avsedda för förströelseläsning. Den av Kungl.

Majit på hemställan av riksdagen verkställda utredningen synes utvisa, att

en beskattning genom pappersaccis av det slag som vid utredningen ifrågasatts

möter stora tekniska svårigheter. Uppenbart torde även vara, alt vilken

bcskattningsform som jin ifrågakomme beträffande allenast tidskrifter be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

Utskottet.

tydande svårigheter skola visa sig vara för handen vid densammas genomförande.

Därest, på sätt i motionerna föreslagits, från beskattningen skulle

undantagas vissa slag av tidskrifter, komma dessa svårigheter att ytterligare

ökas. Skulle däremot beskattningen omfatta såväl tidningar som tidskrifter,

bleve de tekniska svårigheterna mindre. Utan att taga närmare ståndpunkt

till den föreliggande frågan förutsätter utskottet, att förevarande spörsmål

— såsom jämväl synes framgå av departementschefens ovannämnda uttalande

— fortfarande kommer att av Kungl. Majit ägnas uppmärksamhet.»

I enlighet med utskottets hemställan lämnades ovannämnda motioner av

1942 års riksdag utan åtgärd.

I den nu föreliggande motionen II: 177 har anförts bland annat, att det

ur flera synpunkter vore otillfredsställande, att den skattekälla, som vissa

tryckalster utan tvivel kunde bliva, alltjämt vore outnyttjad. De statsfinansiella

kraven på skärpt beskattning vore i hög grad giltiga för en dylik skatt.

Det måste därjämte anses mindre tilltalande att för närvarande kvalitativt

högtstående skrifter i bokform beskattades genom den allmänna omsättningsskatten,

på samma gång som en ofta mindervärdig tidskriftspress vore

befriad från beskattning. Riksdagen hade även givit uttryck åt dylika synpunkter,

och anledningen till att en sådan beskattning ej införts kunde sökas

i de betydande tekniska svårigheter, som vore förknippade med skattens

konstruktion. En utväg syntes eventuellt framkomlig. Skatten skulle principiellt

göras generell för alla tidningar och tidskrifter. Ett särskilt av Kungl.

Majit utsett organ, tidskriftsskattenämnden, skulle såsom enda instans pröva

ansökningar om befrielse från skattskyldighet. De organ, som vore nyhetsförmedlande,

dagspress eller dylikt, eller som ur religiösa, kulturella, sociala

eller fackliga synpunkter ansåges fylla en uppgift eller som dreves utan

ekonomiskt vinningssyfte, borde enligt motionärernas mening befrias från

skattskyldighet. Skattesatsen skulle enligt motionärernas förslag utgöra 20

procent av varje nummers pris, dock lägst 10 öre. För att ej göra prenumeration

mera lönande ur skattesynpunkt än lösnummerköp borde skatten för

prenumerationsexemplar beräknas efter den skatt, som skulle utgå för enstaka

exemplar multiplicerad med det antal nummer prenumerationstiden

avsåge.

Under åberopande av vad 1942 års bevillningsutskott i sitt betänkande

anfört till stöd för sitt avstyrkande av de vid samma års riksdag väckta motionerna

angående skatt å vissa slag av veckotidningar och då frågan om

beskattning av tidningar och tidskrifter icke sedan föregående år kommit i

förändrat läge, får utskottet hemställa,

att motionen lii 177 av herr Sundqvist m. fl. angående

beskattning av tidningar och tidskrifter icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Axel Ivar Anderson,

Ekman, Frans Ericson, friherre Lagerfelt, Velander, Eklund, Robert Berg* och Gustaf Elofsson;

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund*, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Orgdrd, Sandberg, Falk, Lundell och Karlsson i Grängesberg*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herr Lundell, som ansett att utskottet bort hemställa om bifall till förevarande

motion örn skrivelse till Kungl. Majit med anhållan om skyndsam

utredning och förslag angående beskattning av tidningar och tidskrifter.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.