Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

1943-05-18 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:29, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1943 kl. 10 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet

av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående

omsättnings-* och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 19 mars 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 190, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.; samt

2) förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling hava överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 240 i första kammaren av herr Mannerskantz

och nr 352 i andra kammaren av herr Nolin m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 190 måtte

besluta antingen att nuvarande skattesatser å spritdrycker skola lämnas

oförändrade, eller, om detta ej kan bifallas, att genomföra en sådan differentiering

av utminuteringspriserna, att den första liter spritdrycker som

utminuteras till kund under varje försäljningsperiod tillhandahålles till lägre

pris än den övriga delen av den tillåtna inköp skvantiteten»;

2) de likalydande motionerna nr 242 i första kammaren av herrar Boman

och Dahlström samt nr 353 i andra kammaren av herr Sundström i Vikmanshyttan

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition i den del, densamma avser höjning av priset på utminuterad

sprit;

3) motionen nr 241 i första kammaren av herr Gustaf Elofsson, vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition i vad

den avser en skärpning av den nu gällande beskattningen av spritdrycker

och vin; samt

Bihang till.riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 29.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

4) motionen nr 351 i andra kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen under förklarande att Kungl. Maj:ts proposition

nr 190 icke kunnat i oförändrat skick bifallas, måtte besluta, att vid

försäljning av spritdrycker från systembolagen priset för renat brännvin med

40 procents alkoholhalt skall utgöra 5 kronor för den första under varje månad

inköpta litern samt att därefter utöver inköpspriset en accis skall utgå

för varje försåld liter med 5 kronor för den andra litern och 10 kronor för

den tredje litern å all slags spirituosa, samt att i övrigt bifalla densamma».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit

de under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet hänvisade

likalydande motionerna nr 170 i första kammaren av herr Björck

m. fl. och nr 245 i andra kammaren av herr Lindmark m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta kraftig höjning av beskattningen av rusdrycker

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl.

Majit utfärdar bestämmelser örn begränsning av utminutering och utskänkning

av rusdrycker i enlighet med vad i motiveringen anförts».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av

spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet

innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri genom förordningarna

den 31 januari 1932 (nr 13), den 28 januari och den 26 juni 1933

(nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254) samt

den 15 mars 1942 (nr 88) vidtagna ändringar.

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

Ilo) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker, därvid

skatten utgår dels med en grundavgift av 6 kronor för liter och dels med

60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av

dryckerna i buteljera! skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser

den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget

eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk^

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med en

grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår

med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra

spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är

fritt från utskänkningsskatt.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29. 3

närvarande, enligt förordningen den 15 mars 1942 (nr 88), till innevarande

budgetårs slut.

I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande

skatt skall utgå även under nästkommande budgetår. Enligt riksräkenskapsverkets

förslag till beräkning av statsverkets inkomster för budgetåret

1943/44 skulle, med nuvarande skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker kunna beräknas till 225 milj. kronor. Vid anmälan i

statsrådet den 4 januari 1943 av finansplanen och beräkning av inkomster å

driftbudgeten för nästkommande budgetår uttalade chefen för finansdepartementet

i fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkning av de särskilda

inkomsttitlarna, att han icke då funne anledning frångå riksräkenskapsverkets

beräkningar, men att han därvid, i likhet med ämbetsverket,

förutsatte, att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål

för en allmän översyn. I enlighet härmed upptogs såsom inkomst å

driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1943/44 under rubriken »Omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker» ett belopp av 225 milj. kronor.

Beskattningen av vin regleras för närvarande genom två författningar,

nämligen förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om omsättningsskatt å inhemskt

vin samt förordningen den 21 oktober 1939 (nr 742) angående särskild

omsättningsskatt å vin. Enligt förstnämnda förordning utgår omsättningsskatt

för vin, som tillverkats här i riket och som här försäljes av partihandelsbolaget

till detaljhandelsbolag (systembolag), med 70 öre för liter räknat,

om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) eller vinet

är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest med 35 öre för liter. Särskild

omsättningsskatt å vin utgår enligt 1939 års förordning med 50 procent

av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens

inköp av vinet i buteljera! skick, dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger

14 volymprocent, skatten lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, innehållande

66 å 70 centiliter, med 1 krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,

samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3

kronor för liter räknat.

I statsverkspropositionen till årets riksdag har såsom inkomst å driftbudgeten

för nästkommande budgetår under rubriken »Omsättningsskatt å vin»

upptagits ett belopp av 10 milj. kronor.

På anmodan av chefen för finansdepartementet har inom kontrollstyrelsen

verkställts undersökning beträffande ifrågasatt ändring av grunderna för

beskattningen av spritdrycker och vin. I anledning härav har kontrollstyrelsen

till finansdepartementet inkommit med två promemorior, den ena, dagtecknad

den 18 januari 1943, angående utskänkningsskatt å vin samt den

andra, dagtecknad den 21 i samma månad, rörande höjning av omsättningsoch

utskänkningsskatten å spritdrycker.

Beträffande innehållet i dessa promemorior tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (sid. 8—13 samt 14—17).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

De i propositionen framlagda förslagen innebära i huvudsak, att 1923 års

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker skall

erhålla ändrad lydelse i så måtto, att omsättningsskattens grundavgift vid

detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker höjes från 6 till 7 kronor för

liter räknat, att utskänkningsskatt skall utgå för renat egentligt brännvin

av högst 40 procent alkoholhalt, som enligt nu gällande bestämmelser är

fritt från utskänkningsskatt, med fyra kronor för liter, att utskänkningsskatten

för annat egentligt brännvin skall höjas från 2 till 6 kronor för liter

och för andra spritdrycker från 4 till 8 kronor för liter, ävensom att förordningen

i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av

juni månad 1944. Beträffande omsättningsskatt å vin föreslås bestämmelser

av i huvudsak samma innehåll som i 1935 och 1939 års förordningar. Omsättningsskatten

skall sålunda enligt förslaget för här i riket tillverkat vin

utgå med dels en grundavgift och dels en procentavgift, varav grundavgiften

motsvarar omsättningsskatten enligt 1935 års förordning och procentavgiften

den särskilda omsättningsskatten enligt 1939 års förordning. För annat än

här i riket tillverkat vin skall omsättningsskatten utgå med allenast procentavgift.

Slutligen föreslås införande av utskänkningsskatt å vin med belopp

motsvarande berörda procentavgift.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget angående beskattningen

av spritdrycker har departementschefen anfört följande:

»I överensstämmelse med vad som förutsatts i statsverkspropositionen till

årets riksdag förordar jag, att 1923 års förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker förlänas fortsatt giltighet intill utgången

av juni månad 1944.

Såsom skäl för en skärpt beskattning av spritdryckskonsumtionen har

kontrollstyrelsen åberopat, att konsumtionen under senare tid ökat, att nykterhetstillståndet

på oroväckande sätt försämrats samt att en fortsatt ökning

med all sannolikhet vore att förvänta, därest icke särskilda åtgärder

häremot vidtoges. Beträffande utskänkningsskatten erinrar kontrollstyrelsen

vidare om att denna skatt icke varit föremål för någon höjning i anledning

av rådande krisförhållanden utan kvarstått oförändrad sedan 1923. Kontrollstyrelsens

förslag innebär i fråga om omsättningsskatten å spritdrycker

en höjning av grundavgiften från sex till sju kronor. Beträffande beskattningen

av utskänkningen föreslår styrelsen dels införande av utskänkningsskatt

å renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt med ett belopp

av fyra kronor för liter och dels en höjning av den nu utgående utskänkningsskatten

å annat egentligt brännvin från två till sex kronor för

liter och å övriga spritdrycker från fyra till åtta kronor för liter. Den föreslagna

skatteskärpningen kan enligt kontrollstyrelsens mening beräknas medföra

en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till stävjandet

av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som tydligt

framträtt under senare tid. Samtidigt antages att statsverkets inkomster av

spritdrycksbeskattningen komma att öka med ungefär 20 miljoner kronor

för år räknat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

5

I likhet med kontrollstyrelsen anser jag skäl föreligga för en skärpt

beskattning av spritdryckskonsumtionen. De av kontrollstyrelsen i förevarande

hänseende framlagda förslagen till ändring i spritdrycksbeskattningen

kan jag till alla delar biträda.

Tidpunkten för ikraftträdandet av dessa skatteskärpningar torde det böra

ankomma på Kungl. Majit att bestämma.»

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget angående beskattningen

av vin har departementschefen anfört följande:

»Såsom framgår av kontrollstyrelsens utredning har försäljningen av vin

de senaste två åren undergått en markerad ökning. Medan vinförsäljningen

år 1940 stannade vid omkring 3 miljoner liter, steg sålunda försäljningen år

1942 till något över 4.2 miljoner liter. Av de framlagda siffrorna framgår vidare,

att ökningen ifråga om utskänkningen av vin varit avsevärt större än

ifråga om utminuteringen. Med hänsyn till denna utveckling och då vinkonsumtionen

får anses vara av lyxkaraktär, anser jag i likhet med kontrollstyrelsen,

att vinbeskattningen bör skärpas och att denna skatteskärpning

bör få formen av en särskild utskänkningsskatt.

Kontrollstyrelsens förslag rörande utskänkningsskattens storlek finner jag

väl avvägt. Utskänkningsskatten torde sålunda böra uttagas med 50 procent

av det belopp, som betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljera!

skick, dock att utskänkningsskatten för vin, vars alkoholhalt överstiger 14

volymprocent, ej må understiga två kronor för helbutelj, en krona för halvbutelj

samt, i fall då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, tre kronor

för liter räknat.

I vilken omfattning genomförandet av denna utskänkningsskatt å vin kommer

att medföra ökade intäkter för statsverket, torde icke nu kunna med någon

större säkerhet avgöras. Jag torde härutinnan endast få hänvisa till kontrollstyrelsens

beräkningar, enligt vilka utskänkningsskatten vid oförändrad

konsumtion skulle inbringa 3.3 miljoner kronor om året men vid en antagen

konsumtionsminskning med 10, 20 eller 30 procent skulle nedgå till resp. 2.4,

1.5 och 0.6 miljoner kronor, allt för år räknat.

I lagtekniskl hänseende synes det mig ändamålsenligt att till en författning

sammanföra bestämmelserna rörande omsättningsskatterna å vin och de nu

förordade bestämmelserna om utskänkningsskatt. I enlighet härmed har inom

finansdepartementet — i huvudsaklig anslutning till ett av kontrollstyrelsen

framlagt författningsförslag — upprättats förslag till förordning angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

De i författningsförslaget förekommande bestämmelserna rörande omsättningsskatt

å vin äro i huvudsak av samma innehåll som motsvarande bestämmelser

i 1935 och 1939 års förordningar. På framställning av kontrollstyrelsen

lia emellertid i två hänseenden vissa förtydliganden gjorts. Sålunda

har i författningsförslaget (1 §) angivits, att omsättningsskatt ej skall utgå

vid försäljning av vin systembolag emellan (rusdrycksförsäljningsförordningen

2 kap. 7 §). Dylika försäljningar lia med den inträdda bristen å vissa

varuslag i någon omfattning förekommit på senare tid. Vidare har avfatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

ningen jämkats så, att därav tydligt framgår, att omsättningsskatt skall upptagas

jämväl vid s. k. privatimport av vin. Vad i dessa hänseenden föreslås

torde icke innebära någon avvikelse från vad som anses gälla redan enligt

nuvarande lagstiftning. Beträffande det belopp, varå omsättningsskatten

skall beräknas, har i överensstämmelse med vad som gäller enligt 1939

års förordning stadgats, att omsättningsskattens procentavgift, vilken motsvarar

den nu utgående särskilda omsättningsskatten, icke skall inberäknas i

inköpspriset. I detta pris skall däremot inbegripas den föreslagna grundavgiften,

vilken motsvarar den enligt 1935 års förordning utgående omsättningsskatten,

ävensom — i förekommande fall — tull och fraktkostnad. Vad

nu sagts gäller även vid fastställandet av det belopp, varå utskänkningsskatten

skall beräknas. I fråga om redovisningen av skatteintäkterna ha vidare

mera detaljerade föreskrifter intagits i författningsförslaget. Slutligen må

framhållas, att straffbestämmelserna avfattats med iakttagande av vad som

föreslagits i propositionen nr 140 till innevarande års riksdag med förslag

till skattestrafflag m. m.»

Utskottets yttrande.

Vad angår de i propositionen föreslagna höjningarna av omsättnings- och

utskänkningsskatten å spritdrycker får utskottet anföra följande.

Enligt vad kontrollstyrelsen yttrat skulle dessa höjningar kunna beräknas

medföra en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till

stävjandet av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som framträtt

under senare tid. Kontrollstyrelsen har vidare antagit, att statsverkets

inkomster av spritdrycksbeskattningen därigenom skulle komma att ökas med

ungefär 20 miljoner kronor för år räknat. Departementschefen har biträtt

de av kontrollstyrelsen i förevarande hänseende framlagda förslagen till

ändring i spritdrycksbeskattningen. Av departementschefens uttalande synes

framgå, att det huvudsakliga syftet med de i propositionen föreslagna skattehöjningarna

är av nykterhetspolitisk art.

Utskottet anser för sin del tvivelaktigt, om någon nykterhetsbefrämjande

effekt kan påräknas av ifrågavarande skattehöjningar. I varje fall synes detta

knappast sannolikt beträffande den föreslagna höjningen av omsättningsskatten

å spritdrycker. Att spritdryckskonsumtionen därigenom komme att

minskas lärer väl kunna antagas. Enligt utskottets mening kan emellertid

denna konsumtionsminskning icke förväntas i någon nämnvärd utsträckning

uppkomma hos sådana befolkningsgrupper, beträffande vilka nykterhetsbefrämjande

åtgärder äro i särskilt hög grad av behovet påkallade. Den av

skattehöjningarna föranledda konsumtionsminskningen torde säkerligen komma

att uppstå på annat håll. Med hänsyn härtill torde betydelsen av skattehöjningarna

väsentligen bliva av statsfinansiell natur. I detta sammanhang

vill utskottet fästa uppmärksamheten på den ytterligare utbredning av den

illegala spritdryckstrafiken, exempelvis i form av motboksöverlåtelser, som

kan förväntas bliva följden av en höjning av utminuteringspriset å sprit
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29. ‘

drycker. Även detta utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl mot den i

propositionen föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker.

Givetvis är i nuvarande statsfinansiella läge synnerligen önskvärt, att förefintliga

möjligheter till ökning av statens intäkter bliva noggrant tillvaratagna.

Vid övervägande av åtgärder i nämnda hänseende bör dock tillses, att

andra intressen av betydelsefull art icke därigenom bliva åsidosatta. Vad angår

den nu föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker måste

utskottet för sin del starkt ifrågasätta lämpligheten av denna skattehöjning.

Utskottet får i detta sammanhang erinra örn de riktlinjer för den ekonomiska

politikens utformning, som godkänts av Kungl. Majit den 13 november

1942. I dessa riktlinjer har betonats, att med hänsyn till de stigande riskerna

för en inflationistisk utveckling frågan om penningvärdets bevarande

i nuvarande situation måste i främsta rummet beaktas. Därvid har även

framhållits, att tyngdpunkten i den ekonomiska politiken under sådana förhållanden

måste förläggas till strävandena att hejda ytterligare prisstegring.

I enlighet härmed har från den 1 november 1942 genomförts ett temporärt

prisstopp i syfte att förebygga för stabiliseringssträvandena störande

prisrörelser.

Ett genomförande av den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å

spritdrycker skulle föranleda en ökning av utförsäljningspriserna å sådana

drycker med i genomsnitt omkring 10 procent. Enligt utskottets mening

skulle en sådan prisökning direkt motverka strävandena att erhålla ett stabiliserat

penningvärde. Den omständigheten att prisökningen motsvaras av

en höjd indirekt skatt lärer i detta sammanhang sakna betydelse. I detta

hänseende må påpekas, att utgifterna för spritdrycker ingå i den hushållsbudget,

som ligger till grund för beräkningen av levnadskostnadsindex. Då

denna index numera tillämpas vid bestämmandet av dyrtidskompensationen

för såväl statliga befattningshavare som å den allmänna arbetsmarknaden,

synes det angeläget, att varje åtgärd, som kan påverka indexberäkningen i

stegrande riktning, i möjligaste mån undvikes. Enligt från socialstyrelsen inhämtad

upplysning skulle den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å

spritdrycker påverka levnadskostnadsindex enligt 1935 års serie, vilken tilllämpas

å nyreglerade löner åt statliga befattningshavare, med 0.32 enhet. Beträffande

levnadskostnadsindex med 1914 som basår, vilken index tillämpas

enligt ramavtalet å allmänna arbetsmarknaden, skulle skattehöjningen motsvara

0.50 enhet, ökning av nu utgående kristillägg åt statsanställda skall

visserligen enligt nu gällande bestämmelser utgå först sedan levnadskostnadsindex

i 1935 års serie, som för närvarande utgör 153, stigit till 160. Å allmänna

arbetsmarknaden skall motsvarande tillägg utgå sedan levnadskostnadsindex

i 1914 års serie, som nu utgör 240, stigit till 249. Någon omedelbar

verkan med avseende å dyrtidskompensationen åt ifrågavarande personalgrupper

skulle sålunda icke föranledas av omsättningsskattens höjning.

De därigenom uppkommande stegringarna av levnadskostnadsindex skulle

emellertid minska den marginal, som nu förefinnes intill dess ökad dyrtidskompensation

inträder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till vikten av att ett

stabiliserat penningvärde med alla till buds stående medel vidmakthålles

anser sig utskottet böra i enlighet med de i de likalydande motionerna

I: 242 och 11:353 framställda yrkandena ävensom i anledning av de likalydande

motionerna 1:240 och 11:352 samt motionen 1:241, i vad sistnämnda

tre motioner avse skatt å utminuterad sprit, avstyrka propositionen

i vad angår höjning av omsättningsskatten å spritdrycker.

Beträffande den i propositionen föreslagna höjningen av utskänkningsskatten

å spritdrycker torde mot densamma icke med samma fog kunna resas

invändningar av det slag, som ovan angivits. En höjning av utskänkningspriserna

inverkar sålunda icke vid beräkningen av levnadskostnadsindex,

varför utskottet finner sig böra tillstyrka propositionen i denna del.

I motionen II: 351 har yrkats, att vid försäljning av spritdrycker från

systembolagen priset för renat brännvin av högst 40 procent alkoholhalt

skall utgöra 5 kronor för den första under varje månad inköpta litern samt

att därefter skall å alla slags spritdrycker utöver inköpspriset utgå en accis

för varje försåld liter med 5 kronor för den andra litern och 10 kronor förden

tredje litern. Vidare bär i de likalydande motionerna I: 240 och II: 352 yrkats,

att, därest nuvarande skattesatser ej skulle lämnas oförändrade, sådan differentiering

av utminuteringspriserna måtte genomföras att den första liter

spritdrycker, som utminuterades till kund under varje försäljningsperiod,

tillhandahölles till lägre pris än den övriga delen av den tillåtna inköpskvantiteten.

Med anledning härav får utskottet erinra om att en differentierad

spritskatt tidigare funnits i vårt land. Enligt förordningen den 16

maj 1919 (nr 235) örn spritdrycksaccis skulle nämligen vid utminutering av

spritdrycker utgå accis med 5 kronor för den första, med 10 kronor för

den andra och med 20 kronor för varje följande liter spritdrycker, som

under ett kalenderkvartal försåldes till en och samma person. Denna förordning,

som gällde endast intill 1919 års utgång, erhöll därefter icke förlängd

giltighet. I stället antogs vid 1920 års riksdag en förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker, vari någon differentierad

skattesats icke förekom. Frågan om införande av differentierad skatt å spritdrycker

uppkom emellertid ånyo vid 1939 års urtima riksdag. Sålunda föreslogs

i proposition nr 49 — förutom höjning av omsättningsskattens grundavgift

— införande av en särskild spritdrycksaccis, vilken skulle utgå för

varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad utminuterades

till samma köpare. I anledning av nämnda proposition väcktes

motioner med yrkanden om införande av en efter olika grunder differentierad

skatt å spritdrycker. På hemställan av första särskilda utskottet i utlåtande

nr 31 avslog riksdagen såväl dessa motioner som det i propositionen

framlagda förslaget om spritdrycksaccis. Till stöd för sin hemställan

anförde första särskilda utskottet bland annat, att utskottet icke kunnat

undgå att beakta vissa olägenheter av social och skatteteknisk natur, som

vore förenade med förslaget om en graderad beskattning. Den prisdifferentiering,

som accisen innebure, skulle enligt utskottets mening kunna med
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

9

föra en tendens till ökning av antalet motböcker och innebära ökade risker

för överlåtelser av motböcker eller inköpta spritdrycker. Utskottet ansåg fördenskull

en skärpning av beskattningen lämpligen kunna åvägabringas genom

en enhetlig höjning av omsättningsskattens grundavgift, varigenom

nämnda olägenheter kunde undvikas. Under åberopande av vad sålunda

förekommit vid 1939 års urtima riksdag får utskottet avstyrka den förevarande

motionen II: 351 ävensom de ovannämnda motionerna I: 240 och II: 352

i nu ifrågavarande del.

Utskottets ställningstagande till det i nu föreliggande proposition framlagda

förslaget angående beskattningen av spritdrycker synes, såvitt med

ledning av i propositionen lämnade uppgifter kan bedömas, medföra, att ökningen

av skatteintäkterna för spritdrycker kan antagas komma att stanna

vid omkring 10 miljoner kronor.

Vidare har i propositionen framlagts förslag angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å vin. Till sin reella innebörd avser detta förslag ej annan

ändring i förhållande till vad nu gäller än att utskänkningsskatt skulle införas

å vin. Förslaget härutinnan har av departementschefen motiverats med

bland annat, att vinkonsumtionen finge anses vara av lyxkaraktär och att

vinbeskattningen fördenskull borde skärpas. Utskottet, som ej funnit anledning

till erinran mot förslaget angående beskattningen av vin, tillstyrker

bifall till propositionen i denna del.

I fråga örn författningstexten föranleder utskottets ställningstagande till

propositionen, att den föreslagna ändringen av 2 § 1 mom. i förordningen angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m., bortfaller.

Med hänsyn till att skattestrafflagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli

1943 och således kan antagas vinna tillämpning först efter det den nu föreslagna

förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin trätt

i kraft föreslår utskottet viss ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till

sistnämnda förordning.

Det i de likalydande motionerna I: 170 och II: 245 framställda yrkandet

om skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn viss begränsning av utminutering

och utskänkning av rusdrycker finner utskottet ej skäl tillstyrka.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 190 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) med bifall till de likalydande motionerna I: 242 och II:

353 ävensom i anledning av de likalydande motionerna I: 240

och II: 352 samt motionen I: 241, i vad sistnämnda tre motioner

avse skatt å utminuterad sprit, antaga följande såsom

utskottets förslag betecknade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m.

Härigenom förordnas dels att

2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen

den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å

spritdrycker,1 vilken förordning gäller

intill utgången av juni månad

1943,a skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives dels ock att

förordningen i sålunda ändrat skick

skall äga fortsatt giltighet intill utgången

av juni månad 1944.

2 §•

1 m o m. Omsättningsskatten upptages

vid detaljhandelsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår dels

med en grundavgift av 7 kronor, för

liter räknat, och dels med 60 procent

av det belopp, som, skatten oberäknad,

betingas vid inköp av dryckerna

i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---

för omsättningsskatten.

4 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift, benämnd

utskänkningsskatt.

5 §.

Utskänkningsskatten utgår med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin

av högst 40 procent alkoholhalt, 6 kronor för liter annat egentligt brännvin

och 8 kronor för liter av andra spritdrycker.

1 Senaste lydelse av förordningen se SFS 1932:13, 1933:19 och 399, 1937: 246, 1941: 254 samt

1942:88.

* Jfr SFS 1942:88.

Härigenom förordnas dels att

4 och 5 §§ förordningen den 8 juni

1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker,1 vilken

förordning gäller intill utgången

av juni månad 1943,2 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives

dels ock att förordningen i sålunda

ändrat skick skall äga fortsatt

giltighet intill utgången av juni månad

1944.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

11

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Med avseende

å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

Den, till vilken detaljhandelsbolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

spritdrycker, är skyldig att erlägga utskänkningsskatt enligt denna förordning

för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,

dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han med tillämpning

av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt för samma lager.

Det åligger innehavaren av tillståndet att dels samma dag förordningen träder

i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag avlämna på heder och samvete

avgiven, specificerad uppgift angående berörda lager, dels ock inom tre

månader efter förordningens ikraftträdande erlägga därå belöpande utskänkningsskatt

till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i nästpåföljande

månad uti den i 8 § angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.

Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för förordningens ikraftträdande innehar, eller

underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga

stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla vad i 11 § för motsvarande

fall stadgas.

2) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Härigenom förordnas som följer.

Omsättningsskatt.

1 §•

För vin, som systembolag inköper, skall, där inköpet icke sker från annat

systembolag, erläggas omsättningsskatt till staten. 2

2 §.

Omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin med dels en grundavgift

och dels en procentavgift.

Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70 öre, om vinets alkoholhalt överstiger

14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men

eljest 35 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Procentavgiften utgör 50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad

men grundavgiften inberäknad, betingas vid systembolagens inköp

av vinet i buteljera! skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14

volymprocent, avgiften skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande

66 å 70 centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35

centiliter, samt tre kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer

av andra storlekar.

3 §■

För annat vin än här i riket tillverkat utgår omsättningsskatten med en

procentavgift, beräknad enligt de i 2 § tredje stycket angivna grunder med

iakttagande av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset.

Har vinet inköpts från annan än partihandelsbolaget, skall priset

beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.

4 §.

För vin, som inköpes hos partihandelsbolaget, skall omsättningsskatten erläggas

till bolaget i samband med betalningen för varan; och åligger det bolaget

att inleverera skatten till statsverket i den ordning Konungen bestämmer.

Vid inköp av vin hos annan än partihandelsbolaget åligger det systembolaget

att senast den femtonde dagen i månaden näst efter den, under vilken

inköpet skett, å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning insätta å vinet belöpande omsättningsskatt. Systembolaget skall senast

den tjugonde dagen i samma månad till kontrollstyrelsen avlämna av

bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens

storlek.

5 §•

Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

vid försäljning av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.

U tskänkningsskatt.

6 §.

För vin, som utskänkes, skall till staten erläggas utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande procentavgiften. 7

7 §•

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där systembolag

till annan överlåtit tillstånd till utskänkning eller sådant tillstånd jämlikt

3 kap. 13 § förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker

meddelats annan än systembolag, skatten skall erläggas vid tillståndsinnehavarens

inköp av vin för rörelsen, såsom om utskänkningen då ägde

rum.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

13

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §•

För utskänkningsskatten ansvarar vederbörande systembolag.

9 §•

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta utskänkningsskatt,

som belöper på vin, vilket från bolaget under nästföregående månad utskänkts

eller ock försålts till i 7 § omförmäld innehavare av utskänkningstillstånd,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift

rörande omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

10 §.

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande

sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

11 §.

Där omsättnings- eller utskänkningsskatt ej inom stadgad tid av systembolag

inbetalas, må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen

efter verkställd undersökning fastställer densamma.

12 §.

Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift, som i

4 eller 9 § omförmäles, bote tio kronor för varje dag, uppgiften utebliver;

och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga vitén tillhålla den försumlige

att uppfylla sin skyldighet.

Om ansvar i vissa fall för den, som vid lämnande av uppgift, varom i

första stycket förmäles, lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

13 §.

Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom förordningen upphävas förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om

omsättningsskatt å inhemskt vin och förordningen den 21 oktober 1939 (nr

742) angående särskild omsättningsskatt å vin.

Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Den, till vilken systembolag överlåtit

tillstånd till utskänkning av vin,

är skyldig att erlägga utskänkningsskatt

för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för förordningens ikraftträdande.

Det åligger innehavaren av

tillståndet att dels samma dag förordningen

träder i kraft till vederbörande

systembolag avlämna på heder

och samvete avgiven, specificerad

uppgift angående berörda lager,

dels ock inom tre månader efter

förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande utskänkningsskatt till

bolaget, som har att senast den femtonde

dagen i nästpåföljande månad

uti den i 9 § angivna ordning inleverera

beloppet till statsverket. Upptager

någon mot bättre vetande i uppgift,

varom nu är sagt, mindre myckenhet,

än han vid tiden för förordningens

ikraftträdande innehar, eller

underlåter någon att inom föreskriven

tid avlämna sådan uppgift eller

erlägga stadgad utskänkningsskatt

för sitt lager av vin vid tiden för

förordningens ikraftträdande, skall

i tillämpliga delar gälla vad i 11 och

12 §§ för motsvarande fall stadgas.

(Utskottets förslag.)

Den, till vilken systembolag överlåtit

tillstånd till utskänkning av vin,

är skyldig att erlägga utskänkningsskatt

för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för förordningens ikraftträdande.

Det åligger innehavaren av

tillståndet att dels samma dag förordningen

träder i kraft till vederbörande

systembolag avlämna på heder

och samvete avgiven, specificerad

uppgift angående berörda lager,

dels ock inom tre månader efter

förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande utskänkningsskatt till

bolaget, som har att senast den femtonde

dagen i nästpåföljande månad

uti den i 9 § angivna ordning inleverera

beloppet till statsverket. Upptager

någon mot bättre vetande i uppgift,

varom nu är sagt, mindre myckenhet,

än han vid tiden för förordningens

ikraftträdande innehar, eiler

underlåter någon att inom föreskriven

tid avlämna sådan uppgift eller

erlägga stadgad utskänkningsskatt

för sitt lager av vin vid tiden för

förordningens ikraftträdande, skola

i tillämpliga delar gälla vad i 11 §

1 mom. förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker

ävensom vad i 11 § och 12 § första

stycket denna förordning för motsvarande

fall stadgas.

B) att följande motioner, nämligen:

väckta inom första kammaren:

nr 170 av herr Björck m. fl.,

» 240 » herr Mannerskantz,

» 241 » herr Gustaf Elofsson,

väckta inom andra kammaren:

nr 245 av herr Lindmark m. fl.,

» 351 » herr Carlsson i Bakeröd m. fl., samt

» 352 » herr Nolin m. fl.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

15

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, Frans Ericson*, friherre Lagerfelt, Velander, Eklund och Gustaf Elofsson;

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund*, Olsson i

Gävle, Orgård, Sandberg, Falk, Lundell, Kilbom och Rosander*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

t

1) av herrar Bärg, Elon Andersson, Frans Ericson, Eklund, Olsson i Gävle,

Orgård och Rosander, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Vad angår---(= utskottet sid. 6 rad 18—27 uppifrån)---

ändring i spritdrycksbeskattningen.

Genom ifrågavarande skattehöjningar torde enligt utskottets mening någon

mera betydande effekt i nykterhetshänseende knappast kunna påräknas.

I varje fall lärer någon nämnvärd sådan verkan icke komma att inträda

genom den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker.

Sistnämnda skattehöjning måste däremot tillmätas större betydelse ur

statsfinansiell synpunkt och förslaget härom torde fördenskull kunna antagas

närmast vara föranlett av statsfinansiella skäl. Att detta icke med tydlighet

framgår av vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört beror

måhända därpå att vikten av att statsverket tillföres ökade inkomster

icke ansetts behöva i detta sammanhang särskilt understrykas.

I de riktlinjer för den ekonomiska politikens utformning, som godkänts

av Kungl. Maj:t den 13 november 1942, framhölls såsom ett led i strävan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

dena att förebygga inflation bland annat vikten av att en minskning kunde

åvägabringas beträffande det överflöd av köpkraft, som nu är tillfinnandes.

Såsom ett medel att nå den konsumtion, på vilken den fria köpkraften i

främsta rummet inriktar sig, angavs därvid en ytterligare höjning av beskattningen

av tobak och alkoholhaltiga drycker. I den deklaration rörande

den ekonomiska politiken, som den 2 november 1942 av statsministern avgavs

i riksdagens båda kamrar, yttrades i detta hänseende bland annat följande:

’En ytterligare skärpning av beskattningen skulle minska de statliga

utgiftsöverskotten och den fria köpkraften. Förvisso kan det göras gällande,

att beskattningen redan drivits upp till sådan höjd, att något ytterligare icke

är att taga. Det saknas emellertid ingalunda tecken på att överflödig köpkraft,

som icke kan finna normal användning, är i ganska rikt mått tillgänglig

inom olika befolkningsskikt och i olika avsnitt av marknaden. Från

dylikt köpkraftsöverflöd riktar sig en mer eller mindre intensiv varuefterfrågan

mot framför allt vissa konsumtionsområden av lyx- eller nöjeskaraktär

eller i varje fall mot mindre nyttiga och nödiga varor eller tjänster.

Det kan icke göras gällande, att sådana konsumtionsområden sakna möjlighet

att lämna ifrån sig åtskilligt mera till den gemensamma hushållningen

i en svår tid. En stegring kan därför komma till stånd av beskattningen för

vissa konsumtionsområden av övervägande nöjes- eller njutningskaraktär.’

I vad sålunda anförts finner sig utskottet kunna i allo instämma.

Ett genomförande av den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å

spritdrycker skulle emellertid föranleda en ökning av utförsäljningspriserna

å sådana drycker med i genomsnitt omkring 10 procent. Då utgifterna för

spritdrycker ingå i den hushållsbudget, som ligger till grund för beräkningen

av levnadskostnadsindex, skulle ifrågavarande skattehöjning kunna tänkas

få betydelse vid bestämmandet av dyrtidskompensationen för såväl statliga

befattningshavare som å den allmänna arbetsmarknaden. Enligt från socialstyrelsen

inhämtad upplysning skulle den föreslagna höjningen av omsättningsskatten

å spritdrycker påverka levnadskostnadsindex enligt 1935

års serie, vilken tillämpas å nyreglerade löner åt statliga befattningshavare,

med 0.32 enhet. Beträffande levnadskostnadsindex med 1914 som basår, vilken

index tillämpas enligt ramavtalet å allmänna arbetsmarknaden, skulle

skattehöjningen motsvara 0.60 enhet, ökning av nu utgående kristillägg åt

statsanställda skall visserligen enligt nu gällande bestämmelser utgå först

sedan levnadskostnadsindex i 1935 års serie, som för närvarande utgör 153,

stigit till 160. Å allmänna arbetsmarknaden skall motsvarande tillägg utgå

sedan levnadskostnadsindex i 1914 års serie, som nu utgör 240, stigit till

249. Någon omedelbar verkan med avseende å dyrtidskompensationen åt

ifrågavarande personalgrupper skulle sålunda icke föranledas av omsättningsskattens

höjning.

Med hänsyn till den verkan, som den föreslagna höjningen av omsättningsskatten

å spritdrycker således skulle medföra med avseende å beräkningen

av levnadskostnadsindex, har inom utskottet ifrågasatts lämpligheten

av ett genomförande av denna skattehöjning. Att skattehöjningens in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

verkan på levnadskostnadsindex utgör en olägenhet kan icke förnekas. Då

emellertid den stegring av levnadskostnadsindex, som kan antagas komma

att uppstå genom skattehöjningen, är mycket ringa, har utskottet funnit

skälen för att på nu föreslaget sätt åvägabringa en begränsning av överflödig

köpkraft väga avsevärt tyngre än ovannämnda betänkligheter på grund

av skattehöjningens inverkan vid indexberäkningen. Utskottet vill i detta

sammanhang även erinra örn att en omsättningsskatt ansetts böra av statsfinansiella

skäl uttagas å ett flertal för livsuppehället oundgängliga varuslag.

I betraktande härav synes enligt utskottets mening tveksamhet icke

böra råda rörande lämpligheten av att uttaga en hög omsättningsskatt å sådana

varor, som ej allenast äro av lyxkaraktär utan även medföra vådor

för folkhälsan. De farhågor, som från vissa håll yppats för att den illegala

spritdryckshanteringen genom den föreslagna höjningen av omsättningsskatten

å spritdrycker skulle vinna ökad utbredning, anser utskottet under

nuvarande förhållanden vara tämligen ogrundade. Smuggling torde för närvarande

icke förekomma och den ringa höjning av utminuteringspriset, varom

nu är fråga, torde ej heller stimulera till olaga tillverkning. Vad beträffar

överlåtelser av motböcker lärer nämnda höjning i och för sig icke

spela någon egentlig roll.

På grund av vad sålunda anförts och då den föreslagna höjningen av utskänkningsskatten

å spritdrycker får anses skälig, tillstyrker utskottet bifall

till propositionen, i vad densamma avser beskattningen av spritdrycker.

I motionen---(= utskottet sid. 8 rad 13 uppifrån—sid. 9 rad 8

uppifrån)---ifrågavarande del.

Vidare har---(= utskottet sid. 9 rad 14—rad 21 uppifrån)---

denna del.

I fråga örn författningstexten föreslår utskottet viss ändrad lydelse avövergångsbestämmelserna

till den föreslagna förordningen angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin med hänsyn till att skattestrafflagen

icke är avsedd att träda i kraft förrän den 1 juli 1943 och således kan antagas

vinna tillämpning först efter det nämnda förordning trätt i kraft.

Det i---(= utskottet sid. 9 rad 30—råd 32 uppifrån)--- — skäl

tillstyrka.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 190 såvitt angår nedan under A) 2) angivna

författningsförslag icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas samt med avslag å följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna 1:240 och II: 352, de likalydande

motionerna 1:242 och 11:353, motionen 1:241 samt

motionen II: 351,

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 8 sami. Nr 29. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

1) antaga följande

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m.

Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen

den 8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1,

vilken förordning gäller intill utgången av juni månad 19432, skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat

skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1944.

2 §■

1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av

spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 7 kronor, för liter räknat,

och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid

inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga--— för omsättningsskatten.

4 §•

För spritdrycker---(= utskottet sid. 10 råd 30 uppifrån—sid. 11

råd 20 uppifrån)---fall stadgas.

2) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

— — — (=utskottet sid. 11 rad 21 uppifrån—sid. 14 rad

35 uppifrån)---fall stadgas.

B) att de likalydande motionerna I: 170 och II: 245 måtte,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.»;

2) av herrar Sjödahl och Falk, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det för sin del tvivelaktigt, huruvida den föreslagna höjningen

av omsättningsskatten från 6 till 7 kronor komme att ha någon effekt

för främjande av nykterhetstillståndet inom riket. Men givetvis komme denna

höjning att ge statsverket icke obetydliga merinkomster. Utskottet anser sig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Beoillningsutskottets betänkande nr 29.

19

böra medverka härtill. Utskottet har dock i anledning av de likalydande

motionerna 1:240 och 11:352 samt motionen 11:351, uti vilka framförts yrkanden

om en differentiering av utminuteringspriserna å spritdrycker, funnit

sig böra överväga, huruvida icke på denna väg staten kunde tillföras önskat

skattebelopp.

Utskottet utgår härvid ifrån den förutsättningen, att den första litern spritdrycker,

som under en kalendermånad utminuterades till en och samma köpare,

skulle beskattas med samma belopp som för närvarande, men att för

varje liter utöver den första uttoges ett högre skattebelopp. Vid 1939 års urtima

riksdag föreslogs i Kungl. Maj:ts proposition nr 49 en liknande differentiering

av skatten å utminuterade spritdrycker. Uti denna proposition anfördes,

att då en sådan gradering av beskattningen, hänförlig till köparens

månatliga uttag från systembolag, lade hinder i vägen för ett genomförande

av skattehöjningen på grundval av bestämmelserna i förordningen angående

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, enligt vilka skatten påfördes

vid partihandelsbolagets försäljning till systembolag, det vöre påkallat,

att särskilda bestämmelser utfärdades rörande upptagande vid systembolagen

av ifrågavarande skatt. Därför meddelades i en särskild förordning örn spritdrycksaccis

bestämmelser örn hur skatten skulle utgå. Utskottet föreslår av

samma anledning en liknande förordning, som i allt utom bestämmelsen örn

skattens storlek motsvarar den förordning om spritdrycksaccis, som upptogs

i propositionen nr 49 vid 1939 års urtima riksdag.

Utskottet vill ansluta sig till vad departementschefen yttrade i ovannämnda

proposition. Kontrollstyrelsen bör äga meddela närmare föreskrifter och

anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.

Det inträffar i vissa fall, att utminutering av spritdrycker äger rum

i buteljer av speciell storlek. Det kan därför komma i fråga att upptaga accis

för vissa få centiliter utöver hel liter. Då det skulle verka hinderligt vid

varornas expediering att strikt tillämpa accisbestämmelsema i sådant fall,

lärer det få ankomma på kontrollstyrelsen att meddela anvisning om beloppets

jämkning efter helt litertal. För säkerställande av effektiviteten av den

föreslagna höjda spritdrycksbeskattningen torde viss återhållsamhet vara

önskvärd i fråga örn utställande av nya motböcker under den tid nu ifrågavarande

skattebestämmelser gälla. Enligt vad utskottet har sig bekant tilllämpas

redan nu restriktiva bestämmelser härutinnan..

Enligt kontrollstyrelsens beräkning (alt. B.), som redovisats i propositionen,

skulle den av departementschefen föreslagna höjningen av omsättningsskatten

ge en merinkomst av 13,8 miljoner kronor. Enligt vad utskottet inhämtat

hos kontrollstyrelsen har under tiden januari—april innevarande år försäljningen

av spritdrycker ökat, varjämte en förskjutning inträtt från billigare

till dyrare varuslag, varför merinkomsten bör beräknas till 15,0 miljoner

kronor samt omsättningsskatten i dess helhet till nära 243 miljoner kronor.

För att åvägabringa samma skattebelopp på den av utskottet anvisade

vägen bar utskottet hos kontrollstyrelsen inhämtat följande. Utslagsgivande

för kalkylen måste vara dels molboksstockens fördelning å olika tilldelnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

grupper, dels uttagsfrekvensen, såväl den nuvarande som den efter ändringen

av skattesatserna antagliga.

Enligt föreliggande statistik uppgick motboksantalet vid ingången av april

1943 till drygt 1,580,000. Av dessa voro i runda tal 281,000 gällande för inköp

av 3 liter i månaden, 673,000 för inköp av 2 liter i månaden samt 626,000

för inköp av mindre än 2 liter i månaden. Den genomsnittliga tilldelningen

inom den senaste gruppen var 0,88 liter för månad.

Den nuvarande uttagsfrekvensen å samtliga motböcker utgör 80 %>. Enligt

vad utskottet inhämtat kan man räkna med en utminutering av c:a 26 miljoner

liter vid det av utskottet föreslagna skattesystemet, varjämte kommer

3,4 miljoner liter utskänkta spritdrycker. Omsättningsskatten torde beräknas

till 217,6 miljoner kronor, varför ett belopp å c:a 25 miljoner kronor skulle

behöva uttagas i form av accis å de utminuterade månadslitrama utöver

den första. Då försäljningen av ifrågavarande litrar beräknas till 10 miljoner

liter för år, skulle varje accisliter erfordra en accis å 2 kronor 50 öre, för att

på detta sätt statsverket skulle erhålla i inkomst samma summa, som skulle

inflyta efter den i propositionen föreslagna metoden.

Utskottet vill därför föreslå, att omsättningsskatten bibehålies vid samma

höjd som för närvarande men att det upptages en accis å 2 kronor 50 öre

å varje liter spritdrycker utöver den första, som utminuteras till samma köpare

under en kalendermånad. Detta kommer att innebära, att vid inköp av

exempelvis renat brännvin det nuvarande priset å 9.65 kronor bibehålies för

den första litern, men varje följande liter finge sitt pris ökat med 2 kronor

50 öre.

Genom förordning av den 16 maj 1919 pålades en spritdrycksaccis, som

utgjorde 5 kronor för den första litern, 10 kronor för den andra litern och

20 kronor för varje följande liter. Att med denna kraftiga skillnad mellan

skattesatserna faran för stegring av motböckernas antal liksom för motboksöverlåtelser

blev stor, ligger i öppen dag. Liknande risker torde ingalunda

föreligga, då genom utskottets förslag — bortsett från procentavgiften —

skatten kvarbliver vid 6 kronor för den första litern spritdrycker och för

de följande blott ökas till 8 kronor 50 öre. Med en sådan läggning av beskattningen

torde även beräkningen av levnadskostnadsindex blott obetydligt, måhända

icke alls, påverkas.

Den i propositionen föreslagna höjningen av utskänkningsskatten å spritdrycker

finner utskottet skälig och välmotiverad, varför utskottet tillstyrker

densamma.

Vidare har---(= utskottet sid. 9 råd 14—rad 32 uppifrån)---

ej skäl tillstyrka.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

•21

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 190 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) (= utskottet),

2) (= utskottet),

3) i anledning av de likalydande motionerna I: 240 och

II: 352 samt motionen II: 351 antaga följande

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad

utminuteras till samma köpare, skall upptagas spritdrycksaccis med 2

kronor 50 öre.

Accisbelopp, som icke slutar på helt femtal ören, skall jämkas till närmast

högre sådant tal.

2 §•

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande systembolag.

3 §•

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta den spritdrycksaccis,

som belöper på bolagets utminutering av spritdrycker under nästföregående

kalendermånad,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande

omfattningen av berörda utminutering.

4 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande

sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

B. (= utskottet).»;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

3) av herrar Lövgren och Gustaf Elofsson, vilka anfört:

»Den omständigheten att en höjning av utskänkningsskatten å spritdrycker

och vin icke påverkar levnadskostnadsindex utgör icke en tillräcklig motivering

för ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition i dessa delar. Ej heller kan

ökningen av de utskänkta kvantiteterna under de senaste åren utgöra något

verkligt skäl till en höjning av utskänkningsskatten, eftersom den större besöksfrekvens

som restauranterna haft på senare tid är en naturlig följd av

allmänhetens och då främst ungdomens ökade penningtillgång, svårigheterna

att under nuvarande ransoneringstider anordna bjudningar i hemmen, inknappningen

av motboksransonema och den omfattande beredskapstjänsten,

som gör att en betydande del av den manliga befolkningen befinner sig på

förläggningsorten fjärran från hemmet och då helt naturligt söker sig till

restauranterna för att erhålla någon omväxling då tillfälle därtill föreligger.

Redan nu äro utskänkningsprisema på spritdrycker och vin så höga att de

närma sig det rena ockret och detta skulle ytterligare skärpas genom ett bifall

till propositionen. Följden kan måhända bli en viss minskning av restaurantbesöken,

men sannolikt en ökning av den illegala spritdryckstrafiken.

Redan nu ha de höga priserna och restriktionerna ifråga om restaurantdansen

medfört en ökning av de s. k. ''knytkalasen’, som bestå däri, att ett antal

ungdomar sluta sig samman och anordna sammankomster med dans och förtäring

i privata bostäder där medhavd mat och sprit m. m. förtäres. En dylik

utveckling kan icke vara önskvärd och då den ytterligare skulle stimuleras

genom ett bifall till propositionen föreslås,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 190

i dess helhet.»;

4) av herr Sandberg, som yttrat:

»Med anledning av vad som anförts i de likalydande motionerna I: 170 och

II: 245 har jag under överläggningen i utskottet yrkat, att omsättningsskattens

grundbelopp vid detaljhandelsbolagens inköp av rusdrycker måtte höjas med

3 kronor, eller från 6 till 9 kronor, för liter räknat. I frågans nuvarande läge

biträder jag emellertid den av herrar Bärg m. fl. avgivna reservationen örn

höjning av omsättningsskatten å rusdrycker i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Jag har vidare ansett, att utskottet på grund av ovannämnda motioner och

med bifall till däri framställt yrkande om minskning av kvantiteterna utminuterade

och utskänkta rusdrycker bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

utminuteringen av spritdrycker må gälla högst 2 liter i må,

naden och att kvantiteten rusdrycker vid utskänkningen

minskas i förhållande därtill

438022. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till ersättningar för skador vid eldsläckning. s. 12 i texten