Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
1943-05-18 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1943:29, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1943 kl. 10 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet
av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings-* och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 19 mars 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 190, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m.; samt
2) förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.
Till utskottets behandling hava överlämnats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 240 i första kammaren av herr Mannerskantz
och nr 352 i andra kammaren av herr Nolin m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 190 måtte
besluta antingen att nuvarande skattesatser å spritdrycker skola lämnas
oförändrade, eller, om detta ej kan bifallas, att genomföra en sådan differentiering
av utminuteringspriserna, att den första liter spritdrycker som
utminuteras till kund under varje försäljningsperiod tillhandahålles till lägre
pris än den övriga delen av den tillåtna inköp skvantiteten»;
2) de likalydande motionerna nr 242 i första kammaren av herrar Boman
och Dahlström samt nr 353 i andra kammaren av herr Sundström i Vikmanshyttan
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts föreliggande
proposition i den del, densamma avser höjning av priset på utminuterad
sprit;
3) motionen nr 241 i första kammaren av herr Gustaf Elofsson, vari hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition i vad
den avser en skärpning av den nu gällande beskattningen av spritdrycker
och vin; samt
Bihang till.riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 29.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
4) motionen nr 351 i andra kammaren av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.,
vari hemställts, »att riksdagen under förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 190 icke kunnat i oförändrat skick bifallas, måtte besluta, att vid
försäljning av spritdrycker från systembolagen priset för renat brännvin med
40 procents alkoholhalt skall utgöra 5 kronor för den första under varje månad
inköpta litern samt att därefter utöver inköpspriset en accis skall utgå
för varje försåld liter med 5 kronor för den andra litern och 10 kronor för
den tredje litern å all slags spirituosa, samt att i övrigt bifalla densamma».
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit
de under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet hänvisade
likalydande motionerna nr 170 i första kammaren av herr Björck
m. fl. och nr 245 i andra kammaren av herr Lindmark m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte besluta kraftig höjning av beskattningen av rusdrycker
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl.
Majit utfärdar bestämmelser örn begränsning av utminutering och utskänkning
av rusdrycker i enlighet med vad i motiveringen anförts».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet
innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri genom förordningarna
den 31 januari 1932 (nr 13), den 28 januari och den 26 juni 1933
(nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj 1941 (nr 254) samt
den 15 mars 1942 (nr 88) vidtagna ändringar.
Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:
Ilo) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker, därvid
skatten utgår dels med en grundavgift av 6 kronor för liter och dels med
60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av
dryckerna i buteljera! skick;
2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutisk^
tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med en
grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.
Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår
med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är
fritt från utskänkningsskatt.
Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla för
Bevillningsutskottets betänkande nr 29. 3
närvarande, enligt förordningen den 15 mars 1942 (nr 88), till innevarande
budgetårs slut.
I statsverkspropositionen till årets riksdag förutsattes, att ifrågavarande
skatt skall utgå även under nästkommande budgetår. Enligt riksräkenskapsverkets
förslag till beräkning av statsverkets inkomster för budgetåret
1943/44 skulle, med nuvarande skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker kunna beräknas till 225 milj. kronor. Vid anmälan i
statsrådet den 4 januari 1943 av finansplanen och beräkning av inkomster å
driftbudgeten för nästkommande budgetår uttalade chefen för finansdepartementet
i fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkning av de särskilda
inkomsttitlarna, att han icke då funne anledning frångå riksräkenskapsverkets
beräkningar, men att han därvid, i likhet med ämbetsverket,
förutsatte, att beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål
för en allmän översyn. I enlighet härmed upptogs såsom inkomst å
driftbudgeten i riksstaten för budgetåret 1943/44 under rubriken »Omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker» ett belopp av 225 milj. kronor.
Beskattningen av vin regleras för närvarande genom två författningar,
nämligen förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om omsättningsskatt å inhemskt
vin samt förordningen den 21 oktober 1939 (nr 742) angående särskild
omsättningsskatt å vin. Enligt förstnämnda förordning utgår omsättningsskatt
för vin, som tillverkats här i riket och som här försäljes av partihandelsbolaget
till detaljhandelsbolag (systembolag), med 70 öre för liter räknat,
om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) eller vinet
är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest med 35 öre för liter. Särskild
omsättningsskatt å vin utgår enligt 1939 års förordning med 50 procent
av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingas vid systembolagens
inköp av vinet i buteljera! skick, dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger
14 volymprocent, skatten lägst utgå med 2 kronor för helbutelj, innehållande
66 å 70 centiliter, med 1 krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,
samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med 3
kronor för liter räknat.
I statsverkspropositionen till årets riksdag har såsom inkomst å driftbudgeten
för nästkommande budgetår under rubriken »Omsättningsskatt å vin»
upptagits ett belopp av 10 milj. kronor.
På anmodan av chefen för finansdepartementet har inom kontrollstyrelsen
verkställts undersökning beträffande ifrågasatt ändring av grunderna för
beskattningen av spritdrycker och vin. I anledning härav har kontrollstyrelsen
till finansdepartementet inkommit med två promemorior, den ena, dagtecknad
den 18 januari 1943, angående utskänkningsskatt å vin samt den
andra, dagtecknad den 21 i samma månad, rörande höjning av omsättningsoch
utskänkningsskatten å spritdrycker.
Beträffande innehållet i dessa promemorior tillåter sig utskottet hänvisa
till propositionen (sid. 8—13 samt 14—17).
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
De i propositionen framlagda förslagen innebära i huvudsak, att 1923 års
förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker skall
erhålla ändrad lydelse i så måtto, att omsättningsskattens grundavgift vid
detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker höjes från 6 till 7 kronor för
liter räknat, att utskänkningsskatt skall utgå för renat egentligt brännvin
av högst 40 procent alkoholhalt, som enligt nu gällande bestämmelser är
fritt från utskänkningsskatt, med fyra kronor för liter, att utskänkningsskatten
för annat egentligt brännvin skall höjas från 2 till 6 kronor för liter
och för andra spritdrycker från 4 till 8 kronor för liter, ävensom att förordningen
i sålunda ändrat skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av
juni månad 1944. Beträffande omsättningsskatt å vin föreslås bestämmelser
av i huvudsak samma innehåll som i 1935 och 1939 års förordningar. Omsättningsskatten
skall sålunda enligt förslaget för här i riket tillverkat vin
utgå med dels en grundavgift och dels en procentavgift, varav grundavgiften
motsvarar omsättningsskatten enligt 1935 års förordning och procentavgiften
den särskilda omsättningsskatten enligt 1939 års förordning. För annat än
här i riket tillverkat vin skall omsättningsskatten utgå med allenast procentavgift.
Slutligen föreslås införande av utskänkningsskatt å vin med belopp
motsvarande berörda procentavgift.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget angående beskattningen
av spritdrycker har departementschefen anfört följande:
»I överensstämmelse med vad som förutsatts i statsverkspropositionen till
årets riksdag förordar jag, att 1923 års förordning angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker förlänas fortsatt giltighet intill utgången
av juni månad 1944.
Såsom skäl för en skärpt beskattning av spritdryckskonsumtionen har
kontrollstyrelsen åberopat, att konsumtionen under senare tid ökat, att nykterhetstillståndet
på oroväckande sätt försämrats samt att en fortsatt ökning
med all sannolikhet vore att förvänta, därest icke särskilda åtgärder
häremot vidtoges. Beträffande utskänkningsskatten erinrar kontrollstyrelsen
vidare om att denna skatt icke varit föremål för någon höjning i anledning
av rådande krisförhållanden utan kvarstått oförändrad sedan 1923. Kontrollstyrelsens
förslag innebär i fråga om omsättningsskatten å spritdrycker
en höjning av grundavgiften från sex till sju kronor. Beträffande beskattningen
av utskänkningen föreslår styrelsen dels införande av utskänkningsskatt
å renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt med ett belopp
av fyra kronor för liter och dels en höjning av den nu utgående utskänkningsskatten
å annat egentligt brännvin från två till sex kronor för
liter och å övriga spritdrycker från fyra till åtta kronor för liter. Den föreslagna
skatteskärpningen kan enligt kontrollstyrelsens mening beräknas medföra
en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till stävjandet
av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som tydligt
framträtt under senare tid. Samtidigt antages att statsverkets inkomster av
spritdrycksbeskattningen komma att öka med ungefär 20 miljoner kronor
för år räknat.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
5
I likhet med kontrollstyrelsen anser jag skäl föreligga för en skärpt
beskattning av spritdryckskonsumtionen. De av kontrollstyrelsen i förevarande
hänseende framlagda förslagen till ändring i spritdrycksbeskattningen
kan jag till alla delar biträda.
Tidpunkten för ikraftträdandet av dessa skatteskärpningar torde det böra
ankomma på Kungl. Majit att bestämma.»
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget angående beskattningen
av vin har departementschefen anfört följande:
»Såsom framgår av kontrollstyrelsens utredning har försäljningen av vin
de senaste två åren undergått en markerad ökning. Medan vinförsäljningen
år 1940 stannade vid omkring 3 miljoner liter, steg sålunda försäljningen år
1942 till något över 4.2 miljoner liter. Av de framlagda siffrorna framgår vidare,
att ökningen ifråga om utskänkningen av vin varit avsevärt större än
ifråga om utminuteringen. Med hänsyn till denna utveckling och då vinkonsumtionen
får anses vara av lyxkaraktär, anser jag i likhet med kontrollstyrelsen,
att vinbeskattningen bör skärpas och att denna skatteskärpning
bör få formen av en särskild utskänkningsskatt.
Kontrollstyrelsens förslag rörande utskänkningsskattens storlek finner jag
väl avvägt. Utskänkningsskatten torde sålunda böra uttagas med 50 procent
av det belopp, som betingas vid systembolagens inköp av vinet i buteljera!
skick, dock att utskänkningsskatten för vin, vars alkoholhalt överstiger 14
volymprocent, ej må understiga två kronor för helbutelj, en krona för halvbutelj
samt, i fall då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, tre kronor
för liter räknat.
I vilken omfattning genomförandet av denna utskänkningsskatt å vin kommer
att medföra ökade intäkter för statsverket, torde icke nu kunna med någon
större säkerhet avgöras. Jag torde härutinnan endast få hänvisa till kontrollstyrelsens
beräkningar, enligt vilka utskänkningsskatten vid oförändrad
konsumtion skulle inbringa 3.3 miljoner kronor om året men vid en antagen
konsumtionsminskning med 10, 20 eller 30 procent skulle nedgå till resp. 2.4,
1.5 och 0.6 miljoner kronor, allt för år räknat.
I lagtekniskl hänseende synes det mig ändamålsenligt att till en författning
sammanföra bestämmelserna rörande omsättningsskatterna å vin och de nu
förordade bestämmelserna om utskänkningsskatt. I enlighet härmed har inom
finansdepartementet — i huvudsaklig anslutning till ett av kontrollstyrelsen
framlagt författningsförslag — upprättats förslag till förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
De i författningsförslaget förekommande bestämmelserna rörande omsättningsskatt
å vin äro i huvudsak av samma innehåll som motsvarande bestämmelser
i 1935 och 1939 års förordningar. På framställning av kontrollstyrelsen
lia emellertid i två hänseenden vissa förtydliganden gjorts. Sålunda
har i författningsförslaget (1 §) angivits, att omsättningsskatt ej skall utgå
vid försäljning av vin systembolag emellan (rusdrycksförsäljningsförordningen
2 kap. 7 §). Dylika försäljningar lia med den inträdda bristen å vissa
varuslag i någon omfattning förekommit på senare tid. Vidare har avfatt
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
ningen jämkats så, att därav tydligt framgår, att omsättningsskatt skall upptagas
jämväl vid s. k. privatimport av vin. Vad i dessa hänseenden föreslås
torde icke innebära någon avvikelse från vad som anses gälla redan enligt
nuvarande lagstiftning. Beträffande det belopp, varå omsättningsskatten
skall beräknas, har i överensstämmelse med vad som gäller enligt 1939
års förordning stadgats, att omsättningsskattens procentavgift, vilken motsvarar
den nu utgående särskilda omsättningsskatten, icke skall inberäknas i
inköpspriset. I detta pris skall däremot inbegripas den föreslagna grundavgiften,
vilken motsvarar den enligt 1935 års förordning utgående omsättningsskatten,
ävensom — i förekommande fall — tull och fraktkostnad. Vad
nu sagts gäller även vid fastställandet av det belopp, varå utskänkningsskatten
skall beräknas. I fråga om redovisningen av skatteintäkterna ha vidare
mera detaljerade föreskrifter intagits i författningsförslaget. Slutligen må
framhållas, att straffbestämmelserna avfattats med iakttagande av vad som
föreslagits i propositionen nr 140 till innevarande års riksdag med förslag
till skattestrafflag m. m.»
Utskottets yttrande.
Vad angår de i propositionen föreslagna höjningarna av omsättnings- och
utskänkningsskatten å spritdrycker får utskottet anföra följande.
Enligt vad kontrollstyrelsen yttrat skulle dessa höjningar kunna beräknas
medföra en minskning av spritdryckskonsumtionen och därmed bidraga till
stävjandet av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet, som framträtt
under senare tid. Kontrollstyrelsen har vidare antagit, att statsverkets
inkomster av spritdrycksbeskattningen därigenom skulle komma att ökas med
ungefär 20 miljoner kronor för år räknat. Departementschefen har biträtt
de av kontrollstyrelsen i förevarande hänseende framlagda förslagen till
ändring i spritdrycksbeskattningen. Av departementschefens uttalande synes
framgå, att det huvudsakliga syftet med de i propositionen föreslagna skattehöjningarna
är av nykterhetspolitisk art.
Utskottet anser för sin del tvivelaktigt, om någon nykterhetsbefrämjande
effekt kan påräknas av ifrågavarande skattehöjningar. I varje fall synes detta
knappast sannolikt beträffande den föreslagna höjningen av omsättningsskatten
å spritdrycker. Att spritdryckskonsumtionen därigenom komme att
minskas lärer väl kunna antagas. Enligt utskottets mening kan emellertid
denna konsumtionsminskning icke förväntas i någon nämnvärd utsträckning
uppkomma hos sådana befolkningsgrupper, beträffande vilka nykterhetsbefrämjande
åtgärder äro i särskilt hög grad av behovet påkallade. Den av
skattehöjningarna föranledda konsumtionsminskningen torde säkerligen komma
att uppstå på annat håll. Med hänsyn härtill torde betydelsen av skattehöjningarna
väsentligen bliva av statsfinansiell natur. I detta sammanhang
vill utskottet fästa uppmärksamheten på den ytterligare utbredning av den
illegala spritdryckstrafiken, exempelvis i form av motboksöverlåtelser, som
kan förväntas bliva följden av en höjning av utminuteringspriset å sprit
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 29. ‘
drycker. Även detta utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl mot den i
propositionen föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker.
Givetvis är i nuvarande statsfinansiella läge synnerligen önskvärt, att förefintliga
möjligheter till ökning av statens intäkter bliva noggrant tillvaratagna.
Vid övervägande av åtgärder i nämnda hänseende bör dock tillses, att
andra intressen av betydelsefull art icke därigenom bliva åsidosatta. Vad angår
den nu föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker måste
utskottet för sin del starkt ifrågasätta lämpligheten av denna skattehöjning.
Utskottet får i detta sammanhang erinra örn de riktlinjer för den ekonomiska
politikens utformning, som godkänts av Kungl. Majit den 13 november
1942. I dessa riktlinjer har betonats, att med hänsyn till de stigande riskerna
för en inflationistisk utveckling frågan om penningvärdets bevarande
i nuvarande situation måste i främsta rummet beaktas. Därvid har även
framhållits, att tyngdpunkten i den ekonomiska politiken under sådana förhållanden
måste förläggas till strävandena att hejda ytterligare prisstegring.
I enlighet härmed har från den 1 november 1942 genomförts ett temporärt
prisstopp i syfte att förebygga för stabiliseringssträvandena störande
prisrörelser.
Ett genomförande av den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å
spritdrycker skulle föranleda en ökning av utförsäljningspriserna å sådana
drycker med i genomsnitt omkring 10 procent. Enligt utskottets mening
skulle en sådan prisökning direkt motverka strävandena att erhålla ett stabiliserat
penningvärde. Den omständigheten att prisökningen motsvaras av
en höjd indirekt skatt lärer i detta sammanhang sakna betydelse. I detta
hänseende må påpekas, att utgifterna för spritdrycker ingå i den hushållsbudget,
som ligger till grund för beräkningen av levnadskostnadsindex. Då
denna index numera tillämpas vid bestämmandet av dyrtidskompensationen
för såväl statliga befattningshavare som å den allmänna arbetsmarknaden,
synes det angeläget, att varje åtgärd, som kan påverka indexberäkningen i
stegrande riktning, i möjligaste mån undvikes. Enligt från socialstyrelsen inhämtad
upplysning skulle den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å
spritdrycker påverka levnadskostnadsindex enligt 1935 års serie, vilken tilllämpas
å nyreglerade löner åt statliga befattningshavare, med 0.32 enhet. Beträffande
levnadskostnadsindex med 1914 som basår, vilken index tillämpas
enligt ramavtalet å allmänna arbetsmarknaden, skulle skattehöjningen motsvara
0.50 enhet, ökning av nu utgående kristillägg åt statsanställda skall
visserligen enligt nu gällande bestämmelser utgå först sedan levnadskostnadsindex
i 1935 års serie, som för närvarande utgör 153, stigit till 160. Å allmänna
arbetsmarknaden skall motsvarande tillägg utgå sedan levnadskostnadsindex
i 1914 års serie, som nu utgör 240, stigit till 249. Någon omedelbar
verkan med avseende å dyrtidskompensationen åt ifrågavarande personalgrupper
skulle sålunda icke föranledas av omsättningsskattens höjning.
De därigenom uppkommande stegringarna av levnadskostnadsindex skulle
emellertid minska den marginal, som nu förefinnes intill dess ökad dyrtidskompensation
inträder.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till vikten av att ett
stabiliserat penningvärde med alla till buds stående medel vidmakthålles
anser sig utskottet böra i enlighet med de i de likalydande motionerna
I: 242 och 11:353 framställda yrkandena ävensom i anledning av de likalydande
motionerna 1:240 och 11:352 samt motionen 1:241, i vad sistnämnda
tre motioner avse skatt å utminuterad sprit, avstyrka propositionen
i vad angår höjning av omsättningsskatten å spritdrycker.
Beträffande den i propositionen föreslagna höjningen av utskänkningsskatten
å spritdrycker torde mot densamma icke med samma fog kunna resas
invändningar av det slag, som ovan angivits. En höjning av utskänkningspriserna
inverkar sålunda icke vid beräkningen av levnadskostnadsindex,
varför utskottet finner sig böra tillstyrka propositionen i denna del.
I motionen II: 351 har yrkats, att vid försäljning av spritdrycker från
systembolagen priset för renat brännvin av högst 40 procent alkoholhalt
skall utgöra 5 kronor för den första under varje månad inköpta litern samt
att därefter skall å alla slags spritdrycker utöver inköpspriset utgå en accis
för varje försåld liter med 5 kronor för den andra litern och 10 kronor förden
tredje litern. Vidare bär i de likalydande motionerna I: 240 och II: 352 yrkats,
att, därest nuvarande skattesatser ej skulle lämnas oförändrade, sådan differentiering
av utminuteringspriserna måtte genomföras att den första liter
spritdrycker, som utminuterades till kund under varje försäljningsperiod,
tillhandahölles till lägre pris än den övriga delen av den tillåtna inköpskvantiteten.
Med anledning härav får utskottet erinra om att en differentierad
spritskatt tidigare funnits i vårt land. Enligt förordningen den 16
maj 1919 (nr 235) örn spritdrycksaccis skulle nämligen vid utminutering av
spritdrycker utgå accis med 5 kronor för den första, med 10 kronor för
den andra och med 20 kronor för varje följande liter spritdrycker, som
under ett kalenderkvartal försåldes till en och samma person. Denna förordning,
som gällde endast intill 1919 års utgång, erhöll därefter icke förlängd
giltighet. I stället antogs vid 1920 års riksdag en förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, vari någon differentierad
skattesats icke förekom. Frågan om införande av differentierad skatt å spritdrycker
uppkom emellertid ånyo vid 1939 års urtima riksdag. Sålunda föreslogs
i proposition nr 49 — förutom höjning av omsättningsskattens grundavgift
— införande av en särskild spritdrycksaccis, vilken skulle utgå för
varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad utminuterades
till samma köpare. I anledning av nämnda proposition väcktes
motioner med yrkanden om införande av en efter olika grunder differentierad
skatt å spritdrycker. På hemställan av första särskilda utskottet i utlåtande
nr 31 avslog riksdagen såväl dessa motioner som det i propositionen
framlagda förslaget om spritdrycksaccis. Till stöd för sin hemställan
anförde första särskilda utskottet bland annat, att utskottet icke kunnat
undgå att beakta vissa olägenheter av social och skatteteknisk natur, som
vore förenade med förslaget om en graderad beskattning. Den prisdifferentiering,
som accisen innebure, skulle enligt utskottets mening kunna med
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
9
föra en tendens till ökning av antalet motböcker och innebära ökade risker
för överlåtelser av motböcker eller inköpta spritdrycker. Utskottet ansåg fördenskull
en skärpning av beskattningen lämpligen kunna åvägabringas genom
en enhetlig höjning av omsättningsskattens grundavgift, varigenom
nämnda olägenheter kunde undvikas. Under åberopande av vad sålunda
förekommit vid 1939 års urtima riksdag får utskottet avstyrka den förevarande
motionen II: 351 ävensom de ovannämnda motionerna I: 240 och II: 352
i nu ifrågavarande del.
Utskottets ställningstagande till det i nu föreliggande proposition framlagda
förslaget angående beskattningen av spritdrycker synes, såvitt med
ledning av i propositionen lämnade uppgifter kan bedömas, medföra, att ökningen
av skatteintäkterna för spritdrycker kan antagas komma att stanna
vid omkring 10 miljoner kronor.
Vidare har i propositionen framlagts förslag angående omsättnings- och
utskänkningsskatt å vin. Till sin reella innebörd avser detta förslag ej annan
ändring i förhållande till vad nu gäller än att utskänkningsskatt skulle införas
å vin. Förslaget härutinnan har av departementschefen motiverats med
bland annat, att vinkonsumtionen finge anses vara av lyxkaraktär och att
vinbeskattningen fördenskull borde skärpas. Utskottet, som ej funnit anledning
till erinran mot förslaget angående beskattningen av vin, tillstyrker
bifall till propositionen i denna del.
I fråga örn författningstexten föranleder utskottets ställningstagande till
propositionen, att den föreslagna ändringen av 2 § 1 mom. i förordningen angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, m. m., bortfaller.
Med hänsyn till att skattestrafflagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli
1943 och således kan antagas vinna tillämpning först efter det den nu föreslagna
förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin trätt
i kraft föreslår utskottet viss ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till
sistnämnda förordning.
Det i de likalydande motionerna I: 170 och II: 245 framställda yrkandet
om skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn viss begränsning av utminutering
och utskänkning av rusdrycker finner utskottet ej skäl tillstyrka.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 190 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas,
1) med bifall till de likalydande motionerna I: 242 och II:
353 ävensom i anledning av de likalydande motionerna I: 240
och II: 352 samt motionen I: 241, i vad sistnämnda tre motioner
avse skatt å utminuterad sprit, antaga följande såsom
utskottets förslag betecknade
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m.
Härigenom förordnas dels att
2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen
den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å
spritdrycker,1 vilken förordning gäller
intill utgången av juni månad
1943,a skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives dels ock att
förordningen i sålunda ändrat skick
skall äga fortsatt giltighet intill utgången
av juni månad 1944.
2 §•
1 m o m. Omsättningsskatten upptages
vid detaljhandelsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår dels
med en grundavgift av 7 kronor, för
liter räknat, och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna
i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga---
för omsättningsskatten.
4 §•
För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift, benämnd
utskänkningsskatt.
5 §.
Utskänkningsskatten utgår med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin
av högst 40 procent alkoholhalt, 6 kronor för liter annat egentligt brännvin
och 8 kronor för liter av andra spritdrycker.
1 Senaste lydelse av förordningen se SFS 1932:13, 1933:19 och 399, 1937: 246, 1941: 254 samt
1942:88.
* Jfr SFS 1942:88.
Härigenom förordnas dels att
4 och 5 §§ förordningen den 8 juni
1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker,1 vilken
förordning gäller intill utgången
av juni månad 1943,2 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives
dels ock att förordningen i sålunda
ändrat skick skall äga fortsatt
giltighet intill utgången av juni månad
1944.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
11
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Med avseende
å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
Den, till vilken detaljhandelsbolag överlåtit tillstånd till utskänkning av
spritdrycker, är skyldig att erlägga utskänkningsskatt enligt denna förordning
för sitt lager av dylika drycker vid tiden för förordningens ikraftträdande,
dock med rätt för honom att därvid avräkna vad han med tillämpning
av förut gällande bestämmelser i sådan skatt erlagt för samma lager.
Det åligger innehavaren av tillståndet att dels samma dag förordningen träder
i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag avlämna på heder och samvete
avgiven, specificerad uppgift angående berörda lager, dels ock inom tre
månader efter förordningens ikraftträdande erlägga därå belöpande utskänkningsskatt
till bolaget, som har att senast den femtonde dagen i nästpåföljande
månad uti den i 8 § angivna ordning inleverera beloppet till statsverket.
Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre
myckenhet än han vid tiden för förordningens ikraftträdande innehar, eller
underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift eller erlägga
stadgad utskänkningsskatt för sitt lager av spritdrycker vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall i tillämpliga delar gälla vad i 11 § för motsvarande
fall stadgas.
2) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.
Härigenom förordnas som följer.
Omsättningsskatt.
1 §•
För vin, som systembolag inköper, skall, där inköpet icke sker från annat
systembolag, erläggas omsättningsskatt till staten. 2
2 §.
Omsättningsskatten utgår för här i riket tillverkat vin med dels en grundavgift
och dels en procentavgift.
Grundavgiften utgör, för liter räknat, 70 öre, om vinets alkoholhalt överstiger
14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men
eljest 35 öre.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Procentavgiften utgör 50 procent av det belopp som, procentavgiften oberäknad
men grundavgiften inberäknad, betingas vid systembolagens inköp
av vinet i buteljera! skick, dock att för vin, vars alkoholhalt överstiger 14
volymprocent, avgiften skall utgå med lägst två kronor för helbutelj, innehållande
66 å 70 centiliter, en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35
centiliter, samt tre kronor för liter räknat i fall, då vinet tillhandahålles i buteljer
av andra storlekar.
3 §■
För annat vin än här i riket tillverkat utgår omsättningsskatten med en
procentavgift, beräknad enligt de i 2 § tredje stycket angivna grunder med
iakttagande av att belopp motsvarande grundavgiften icke inberäknas i inköpspriset.
Har vinet inköpts från annan än partihandelsbolaget, skall priset
beräknas med tillägg av tull och fraktkostnad i förekommande fall.
4 §.
För vin, som inköpes hos partihandelsbolaget, skall omsättningsskatten erläggas
till bolaget i samband med betalningen för varan; och åligger det bolaget
att inleverera skatten till statsverket i den ordning Konungen bestämmer.
Vid inköp av vin hos annan än partihandelsbolaget åligger det systembolaget
att senast den femtonde dagen i månaden näst efter den, under vilken
inköpet skett, å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens
räkning insätta å vinet belöpande omsättningsskatt. Systembolaget skall senast
den tjugonde dagen i samma månad till kontrollstyrelsen avlämna av
bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens
storlek.
5 §•
Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,
vid försäljning av vinet göra sig betäckta för omsättningsskatten.
U tskänkningsskatt.
6 §.
För vin, som utskänkes, skall till staten erläggas utskänkningsskatt med belopp,
motsvarande den å vinet enligt 2 eller 3 § belöpande procentavgiften. 7
7 §•
Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där systembolag
till annan överlåtit tillstånd till utskänkning eller sådant tillstånd jämlikt
3 kap. 13 § förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker
meddelats annan än systembolag, skatten skall erläggas vid tillståndsinnehavarens
inköp av vin för rörelsen, såsom om utskänkningen då ägde
rum.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
13
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
8 §•
För utskänkningsskatten ansvarar vederbörande systembolag.
9 §•
Systembolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta utskänkningsskatt,
som belöper på vin, vilket från bolaget under nästföregående månad utskänkts
eller ock försålts till i 7 § omförmäld innehavare av utskänkningstillstånd,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift
rörande omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.
10 §.
Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande
sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.
Gemensamma bestämmelser.
11 §.
Där omsättnings- eller utskänkningsskatt ej inom stadgad tid av systembolag
inbetalas, må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen
efter verkställd undersökning fastställer densamma.
12 §.
Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift, som i
4 eller 9 § omförmäles, bote tio kronor för varje dag, uppgiften utebliver;
och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga vitén tillhålla den försumlige
att uppfylla sin skyldighet.
Om ansvar i vissa fall för den, som vid lämnande av uppgift, varom i
första stycket förmäles, lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.
13 §.
Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Genom förordningen upphävas förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) om
omsättningsskatt å inhemskt vin och förordningen den 21 oktober 1939 (nr
742) angående särskild omsättningsskatt å vin.
Med avseende å ikraftträdandet skola följande bestämmelser gälla.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Den, till vilken systembolag överlåtit
tillstånd till utskänkning av vin,
är skyldig att erlägga utskänkningsskatt
för sitt lager av dylika drycker
vid tiden för förordningens ikraftträdande.
Det åligger innehavaren av
tillståndet att dels samma dag förordningen
träder i kraft till vederbörande
systembolag avlämna på heder
och samvete avgiven, specificerad
uppgift angående berörda lager,
dels ock inom tre månader efter
förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande utskänkningsskatt till
bolaget, som har att senast den femtonde
dagen i nästpåföljande månad
uti den i 9 § angivna ordning inleverera
beloppet till statsverket. Upptager
någon mot bättre vetande i uppgift,
varom nu är sagt, mindre myckenhet,
än han vid tiden för förordningens
ikraftträdande innehar, eller
underlåter någon att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift eller
erlägga stadgad utskänkningsskatt
för sitt lager av vin vid tiden för
förordningens ikraftträdande, skall
i tillämpliga delar gälla vad i 11 och
12 §§ för motsvarande fall stadgas.
(Utskottets förslag.)
Den, till vilken systembolag överlåtit
tillstånd till utskänkning av vin,
är skyldig att erlägga utskänkningsskatt
för sitt lager av dylika drycker
vid tiden för förordningens ikraftträdande.
Det åligger innehavaren av
tillståndet att dels samma dag förordningen
träder i kraft till vederbörande
systembolag avlämna på heder
och samvete avgiven, specificerad
uppgift angående berörda lager,
dels ock inom tre månader efter
förordningens ikraftträdande erlägga
därå belöpande utskänkningsskatt till
bolaget, som har att senast den femtonde
dagen i nästpåföljande månad
uti den i 9 § angivna ordning inleverera
beloppet till statsverket. Upptager
någon mot bättre vetande i uppgift,
varom nu är sagt, mindre myckenhet,
än han vid tiden för förordningens
ikraftträdande innehar, eiler
underlåter någon att inom föreskriven
tid avlämna sådan uppgift eller
erlägga stadgad utskänkningsskatt
för sitt lager av vin vid tiden för
förordningens ikraftträdande, skola
i tillämpliga delar gälla vad i 11 §
1 mom. förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker
ävensom vad i 11 § och 12 § första
stycket denna förordning för motsvarande
fall stadgas.
B) att följande motioner, nämligen:
väckta inom första kammaren:
nr 170 av herr Björck m. fl.,
» 240 » herr Mannerskantz,
» 241 » herr Gustaf Elofsson,
väckta inom andra kammaren:
nr 245 av herr Lindmark m. fl.,
» 351 » herr Carlsson i Bakeröd m. fl., samt
» 352 » herr Nolin m. fl.,
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
15
måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom
vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 18 maj 1943.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, Sjödahl, Frans Ericson*, friherre Lagerfelt, Velander, Eklund och Gustaf Elofsson;
samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund*, Olsson i
Gävle, Orgård, Sandberg, Falk, Lundell, Kilbom och Rosander*.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
t
1) av herrar Bärg, Elon Andersson, Frans Ericson, Eklund, Olsson i Gävle,
Orgård och Rosander, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»Vad angår---(= utskottet sid. 6 rad 18—27 uppifrån)---
ändring i spritdrycksbeskattningen.
Genom ifrågavarande skattehöjningar torde enligt utskottets mening någon
mera betydande effekt i nykterhetshänseende knappast kunna påräknas.
I varje fall lärer någon nämnvärd sådan verkan icke komma att inträda
genom den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å spritdrycker.
Sistnämnda skattehöjning måste däremot tillmätas större betydelse ur
statsfinansiell synpunkt och förslaget härom torde fördenskull kunna antagas
närmast vara föranlett av statsfinansiella skäl. Att detta icke med tydlighet
framgår av vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört beror
måhända därpå att vikten av att statsverket tillföres ökade inkomster
icke ansetts behöva i detta sammanhang särskilt understrykas.
I de riktlinjer för den ekonomiska politikens utformning, som godkänts
av Kungl. Maj:t den 13 november 1942, framhölls såsom ett led i strävan
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
dena att förebygga inflation bland annat vikten av att en minskning kunde
åvägabringas beträffande det överflöd av köpkraft, som nu är tillfinnandes.
Såsom ett medel att nå den konsumtion, på vilken den fria köpkraften i
främsta rummet inriktar sig, angavs därvid en ytterligare höjning av beskattningen
av tobak och alkoholhaltiga drycker. I den deklaration rörande
den ekonomiska politiken, som den 2 november 1942 av statsministern avgavs
i riksdagens båda kamrar, yttrades i detta hänseende bland annat följande:
’En ytterligare skärpning av beskattningen skulle minska de statliga
utgiftsöverskotten och den fria köpkraften. Förvisso kan det göras gällande,
att beskattningen redan drivits upp till sådan höjd, att något ytterligare icke
är att taga. Det saknas emellertid ingalunda tecken på att överflödig köpkraft,
som icke kan finna normal användning, är i ganska rikt mått tillgänglig
inom olika befolkningsskikt och i olika avsnitt av marknaden. Från
dylikt köpkraftsöverflöd riktar sig en mer eller mindre intensiv varuefterfrågan
mot framför allt vissa konsumtionsområden av lyx- eller nöjeskaraktär
eller i varje fall mot mindre nyttiga och nödiga varor eller tjänster.
Det kan icke göras gällande, att sådana konsumtionsområden sakna möjlighet
att lämna ifrån sig åtskilligt mera till den gemensamma hushållningen
i en svår tid. En stegring kan därför komma till stånd av beskattningen för
vissa konsumtionsområden av övervägande nöjes- eller njutningskaraktär.’
I vad sålunda anförts finner sig utskottet kunna i allo instämma.
Ett genomförande av den föreslagna höjningen av omsättningsskatten å
spritdrycker skulle emellertid föranleda en ökning av utförsäljningspriserna
å sådana drycker med i genomsnitt omkring 10 procent. Då utgifterna för
spritdrycker ingå i den hushållsbudget, som ligger till grund för beräkningen
av levnadskostnadsindex, skulle ifrågavarande skattehöjning kunna tänkas
få betydelse vid bestämmandet av dyrtidskompensationen för såväl statliga
befattningshavare som å den allmänna arbetsmarknaden. Enligt från socialstyrelsen
inhämtad upplysning skulle den föreslagna höjningen av omsättningsskatten
å spritdrycker påverka levnadskostnadsindex enligt 1935
års serie, vilken tillämpas å nyreglerade löner åt statliga befattningshavare,
med 0.32 enhet. Beträffande levnadskostnadsindex med 1914 som basår, vilken
index tillämpas enligt ramavtalet å allmänna arbetsmarknaden, skulle
skattehöjningen motsvara 0.60 enhet, ökning av nu utgående kristillägg åt
statsanställda skall visserligen enligt nu gällande bestämmelser utgå först
sedan levnadskostnadsindex i 1935 års serie, som för närvarande utgör 153,
stigit till 160. Å allmänna arbetsmarknaden skall motsvarande tillägg utgå
sedan levnadskostnadsindex i 1914 års serie, som nu utgör 240, stigit till
249. Någon omedelbar verkan med avseende å dyrtidskompensationen åt
ifrågavarande personalgrupper skulle sålunda icke föranledas av omsättningsskattens
höjning.
Med hänsyn till den verkan, som den föreslagna höjningen av omsättningsskatten
å spritdrycker således skulle medföra med avseende å beräkningen
av levnadskostnadsindex, har inom utskottet ifrågasatts lämpligheten
av ett genomförande av denna skattehöjning. Att skattehöjningens in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
verkan på levnadskostnadsindex utgör en olägenhet kan icke förnekas. Då
emellertid den stegring av levnadskostnadsindex, som kan antagas komma
att uppstå genom skattehöjningen, är mycket ringa, har utskottet funnit
skälen för att på nu föreslaget sätt åvägabringa en begränsning av överflödig
köpkraft väga avsevärt tyngre än ovannämnda betänkligheter på grund
av skattehöjningens inverkan vid indexberäkningen. Utskottet vill i detta
sammanhang även erinra örn att en omsättningsskatt ansetts böra av statsfinansiella
skäl uttagas å ett flertal för livsuppehället oundgängliga varuslag.
I betraktande härav synes enligt utskottets mening tveksamhet icke
böra råda rörande lämpligheten av att uttaga en hög omsättningsskatt å sådana
varor, som ej allenast äro av lyxkaraktär utan även medföra vådor
för folkhälsan. De farhågor, som från vissa håll yppats för att den illegala
spritdryckshanteringen genom den föreslagna höjningen av omsättningsskatten
å spritdrycker skulle vinna ökad utbredning, anser utskottet under
nuvarande förhållanden vara tämligen ogrundade. Smuggling torde för närvarande
icke förekomma och den ringa höjning av utminuteringspriset, varom
nu är fråga, torde ej heller stimulera till olaga tillverkning. Vad beträffar
överlåtelser av motböcker lärer nämnda höjning i och för sig icke
spela någon egentlig roll.
På grund av vad sålunda anförts och då den föreslagna höjningen av utskänkningsskatten
å spritdrycker får anses skälig, tillstyrker utskottet bifall
till propositionen, i vad densamma avser beskattningen av spritdrycker.
I motionen---(= utskottet sid. 8 rad 13 uppifrån—sid. 9 rad 8
uppifrån)---ifrågavarande del.
Vidare har---(= utskottet sid. 9 rad 14—rad 21 uppifrån)---
denna del.
I fråga örn författningstexten föreslår utskottet viss ändrad lydelse avövergångsbestämmelserna
till den föreslagna förordningen angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin med hänsyn till att skattestrafflagen
icke är avsedd att träda i kraft förrän den 1 juli 1943 och således kan antagas
vinna tillämpning först efter det nämnda förordning trätt i kraft.
Det i---(= utskottet sid. 9 rad 30—råd 32 uppifrån)--- — skäl
tillstyrka.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
proposition nr 190 såvitt angår nedan under A) 2) angivna
författningsförslag icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas samt med avslag å följande motioner, nämligen
de likalydande motionerna 1:240 och II: 352, de likalydande
motionerna 1:242 och 11:353, motionen 1:241 samt
motionen II: 351,
Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 8 sami. Nr 29. 2
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
1) antaga följande
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m.
Härigenom förordnas dels att 2 § 1 mom. samt 4 och 5 §§ förordningen
den 8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1,
vilken förordning gäller intill utgången av juni månad 19432, skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives dels ock att förordningen i sålunda ändrat
skick skall äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1944.
2 §■
1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av
spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 7 kronor, för liter räknat,
och dels med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid
inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Detaljhandelsbolagen äga--— för omsättningsskatten.
4 §•
För spritdrycker---(= utskottet sid. 10 råd 30 uppifrån—sid. 11
råd 20 uppifrån)---fall stadgas.
2) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
— — — (=utskottet sid. 11 rad 21 uppifrån—sid. 14 rad
35 uppifrån)---fall stadgas.
B) att de likalydande motionerna I: 170 och II: 245 måtte,
i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
här ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.»;
2) av herrar Sjödahl och Falk, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det för sin del tvivelaktigt, huruvida den föreslagna höjningen
av omsättningsskatten från 6 till 7 kronor komme att ha någon effekt
för främjande av nykterhetstillståndet inom riket. Men givetvis komme denna
höjning att ge statsverket icke obetydliga merinkomster. Utskottet anser sig
Beoillningsutskottets betänkande nr 29.
19
böra medverka härtill. Utskottet har dock i anledning av de likalydande
motionerna 1:240 och 11:352 samt motionen 11:351, uti vilka framförts yrkanden
om en differentiering av utminuteringspriserna å spritdrycker, funnit
sig böra överväga, huruvida icke på denna väg staten kunde tillföras önskat
skattebelopp.
Utskottet utgår härvid ifrån den förutsättningen, att den första litern spritdrycker,
som under en kalendermånad utminuterades till en och samma köpare,
skulle beskattas med samma belopp som för närvarande, men att för
varje liter utöver den första uttoges ett högre skattebelopp. Vid 1939 års urtima
riksdag föreslogs i Kungl. Maj:ts proposition nr 49 en liknande differentiering
av skatten å utminuterade spritdrycker. Uti denna proposition anfördes,
att då en sådan gradering av beskattningen, hänförlig till köparens
månatliga uttag från systembolag, lade hinder i vägen för ett genomförande
av skattehöjningen på grundval av bestämmelserna i förordningen angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, enligt vilka skatten påfördes
vid partihandelsbolagets försäljning till systembolag, det vöre påkallat,
att särskilda bestämmelser utfärdades rörande upptagande vid systembolagen
av ifrågavarande skatt. Därför meddelades i en särskild förordning örn spritdrycksaccis
bestämmelser örn hur skatten skulle utgå. Utskottet föreslår av
samma anledning en liknande förordning, som i allt utom bestämmelsen örn
skattens storlek motsvarar den förordning om spritdrycksaccis, som upptogs
i propositionen nr 49 vid 1939 års urtima riksdag.
Utskottet vill ansluta sig till vad departementschefen yttrade i ovannämnda
proposition. Kontrollstyrelsen bör äga meddela närmare föreskrifter och
anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.
Det inträffar i vissa fall, att utminutering av spritdrycker äger rum
i buteljer av speciell storlek. Det kan därför komma i fråga att upptaga accis
för vissa få centiliter utöver hel liter. Då det skulle verka hinderligt vid
varornas expediering att strikt tillämpa accisbestämmelsema i sådant fall,
lärer det få ankomma på kontrollstyrelsen att meddela anvisning om beloppets
jämkning efter helt litertal. För säkerställande av effektiviteten av den
föreslagna höjda spritdrycksbeskattningen torde viss återhållsamhet vara
önskvärd i fråga örn utställande av nya motböcker under den tid nu ifrågavarande
skattebestämmelser gälla. Enligt vad utskottet har sig bekant tilllämpas
redan nu restriktiva bestämmelser härutinnan..
Enligt kontrollstyrelsens beräkning (alt. B.), som redovisats i propositionen,
skulle den av departementschefen föreslagna höjningen av omsättningsskatten
ge en merinkomst av 13,8 miljoner kronor. Enligt vad utskottet inhämtat
hos kontrollstyrelsen har under tiden januari—april innevarande år försäljningen
av spritdrycker ökat, varjämte en förskjutning inträtt från billigare
till dyrare varuslag, varför merinkomsten bör beräknas till 15,0 miljoner
kronor samt omsättningsskatten i dess helhet till nära 243 miljoner kronor.
För att åvägabringa samma skattebelopp på den av utskottet anvisade
vägen bar utskottet hos kontrollstyrelsen inhämtat följande. Utslagsgivande
för kalkylen måste vara dels molboksstockens fördelning å olika tilldelnings
-
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
grupper, dels uttagsfrekvensen, såväl den nuvarande som den efter ändringen
av skattesatserna antagliga.
Enligt föreliggande statistik uppgick motboksantalet vid ingången av april
1943 till drygt 1,580,000. Av dessa voro i runda tal 281,000 gällande för inköp
av 3 liter i månaden, 673,000 för inköp av 2 liter i månaden samt 626,000
för inköp av mindre än 2 liter i månaden. Den genomsnittliga tilldelningen
inom den senaste gruppen var 0,88 liter för månad.
Den nuvarande uttagsfrekvensen å samtliga motböcker utgör 80 %>. Enligt
vad utskottet inhämtat kan man räkna med en utminutering av c:a 26 miljoner
liter vid det av utskottet föreslagna skattesystemet, varjämte kommer
3,4 miljoner liter utskänkta spritdrycker. Omsättningsskatten torde beräknas
till 217,6 miljoner kronor, varför ett belopp å c:a 25 miljoner kronor skulle
behöva uttagas i form av accis å de utminuterade månadslitrama utöver
den första. Då försäljningen av ifrågavarande litrar beräknas till 10 miljoner
liter för år, skulle varje accisliter erfordra en accis å 2 kronor 50 öre, för att
på detta sätt statsverket skulle erhålla i inkomst samma summa, som skulle
inflyta efter den i propositionen föreslagna metoden.
Utskottet vill därför föreslå, att omsättningsskatten bibehålies vid samma
höjd som för närvarande men att det upptages en accis å 2 kronor 50 öre
å varje liter spritdrycker utöver den första, som utminuteras till samma köpare
under en kalendermånad. Detta kommer att innebära, att vid inköp av
exempelvis renat brännvin det nuvarande priset å 9.65 kronor bibehålies för
den första litern, men varje följande liter finge sitt pris ökat med 2 kronor
50 öre.
Genom förordning av den 16 maj 1919 pålades en spritdrycksaccis, som
utgjorde 5 kronor för den första litern, 10 kronor för den andra litern och
20 kronor för varje följande liter. Att med denna kraftiga skillnad mellan
skattesatserna faran för stegring av motböckernas antal liksom för motboksöverlåtelser
blev stor, ligger i öppen dag. Liknande risker torde ingalunda
föreligga, då genom utskottets förslag — bortsett från procentavgiften —
skatten kvarbliver vid 6 kronor för den första litern spritdrycker och för
de följande blott ökas till 8 kronor 50 öre. Med en sådan läggning av beskattningen
torde även beräkningen av levnadskostnadsindex blott obetydligt, måhända
icke alls, påverkas.
Den i propositionen föreslagna höjningen av utskänkningsskatten å spritdrycker
finner utskottet skälig och välmotiverad, varför utskottet tillstyrker
densamma.
Vidare har---(= utskottet sid. 9 råd 14—rad 32 uppifrån)---
ej skäl tillstyrka.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
•21
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 190 icke kunnat av riksdagen
oförändrad bifallas,
1) (= utskottet),
2) (= utskottet),
3) i anledning av de likalydande motionerna I: 240 och
II: 352 samt motionen II: 351 antaga följande
Förslag
till
förordning om spritdrycksaccis.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad
utminuteras till samma köpare, skall upptagas spritdrycksaccis med 2
kronor 50 öre.
Accisbelopp, som icke slutar på helt femtal ören, skall jämkas till närmast
högre sådant tal.
2 §•
För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande systembolag.
3 §•
Systembolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta den spritdrycksaccis,
som belöper på bolagets utminutering av spritdrycker under nästföregående
kalendermånad,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande
omfattningen av berörda utminutering.
4 §•
Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande
sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
B. (= utskottet).»;
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 29.
3) av herrar Lövgren och Gustaf Elofsson, vilka anfört:
»Den omständigheten att en höjning av utskänkningsskatten å spritdrycker
och vin icke påverkar levnadskostnadsindex utgör icke en tillräcklig motivering
för ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition i dessa delar. Ej heller kan
ökningen av de utskänkta kvantiteterna under de senaste åren utgöra något
verkligt skäl till en höjning av utskänkningsskatten, eftersom den större besöksfrekvens
som restauranterna haft på senare tid är en naturlig följd av
allmänhetens och då främst ungdomens ökade penningtillgång, svårigheterna
att under nuvarande ransoneringstider anordna bjudningar i hemmen, inknappningen
av motboksransonema och den omfattande beredskapstjänsten,
som gör att en betydande del av den manliga befolkningen befinner sig på
förläggningsorten fjärran från hemmet och då helt naturligt söker sig till
restauranterna för att erhålla någon omväxling då tillfälle därtill föreligger.
Redan nu äro utskänkningsprisema på spritdrycker och vin så höga att de
närma sig det rena ockret och detta skulle ytterligare skärpas genom ett bifall
till propositionen. Följden kan måhända bli en viss minskning av restaurantbesöken,
men sannolikt en ökning av den illegala spritdryckstrafiken.
Redan nu ha de höga priserna och restriktionerna ifråga om restaurantdansen
medfört en ökning av de s. k. ''knytkalasen’, som bestå däri, att ett antal
ungdomar sluta sig samman och anordna sammankomster med dans och förtäring
i privata bostäder där medhavd mat och sprit m. m. förtäres. En dylik
utveckling kan icke vara önskvärd och då den ytterligare skulle stimuleras
genom ett bifall till propositionen föreslås,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 190
i dess helhet.»;
4) av herr Sandberg, som yttrat:
»Med anledning av vad som anförts i de likalydande motionerna I: 170 och
II: 245 har jag under överläggningen i utskottet yrkat, att omsättningsskattens
grundbelopp vid detaljhandelsbolagens inköp av rusdrycker måtte höjas med
3 kronor, eller från 6 till 9 kronor, för liter räknat. I frågans nuvarande läge
biträder jag emellertid den av herrar Bärg m. fl. avgivna reservationen örn
höjning av omsättningsskatten å rusdrycker i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.
Jag har vidare ansett, att utskottet på grund av ovannämnda motioner och
med bifall till däri framställt yrkande om minskning av kvantiteterna utminuterade
och utskänkta rusdrycker bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att
utminuteringen av spritdrycker må gälla högst 2 liter i må,
naden och att kvantiteten rusdrycker vid utskänkningen
minskas i förhållande därtill
438022. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till ersättningar för skador vid eldsläckning. s. 12 i texten