Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1943 —30 september 1944.

1943-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:39, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1943 —30 september 1944.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

3

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1948 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ersättning av statsmedel för taxeringsarbete

i Stockholms stad för tiden 1 oktober 1943

—30 september 1944.

I en den 21 maj 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposion,

nr 289, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att för tiden 1 oktober 1943—30 september

1944 medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt 145 § taxeringsförordningen

eller 13 § förordningen om åsättande i vissa fall av särskilt

uppskattningsvärde å fastighet skall utgå av statsmedel till personer, som

biträtt med taxeringsarbete i Stockholm stad, må utbetalas ersättning i enlighet

med vad av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits.

Enligt bestämmelserna i 145 § taxeringsförordningen bestrides huvudparten

av kostnaderna för taxeringsarbetet av statsmedel. Vad beträffar

den årliga taxeringen utgår sålunda ersättning av sådana medel bl. a. till

ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna [1 mom. 1)], för

prövningsnämndernas utgifter samt till sakkunniga m. fl. [1 mom. 5), jämfört

med 5 och 6 morn.]. Har kommun åtagit sig kostnader för särskilda anstalter

för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av kommunens tjänstemän

(i Stockholm tjänstemän hos Överståthållarämbetet) till biträden därvid

eller annorledes, lämnar staten bidrag till kostnaderna under förutsättning

att Kungl. Majit finner dessa anstalter äga särskilt värde för det allmänna

[1 mom. 3)]. Av statsmedel bestrides vidare gottgörelse för det arbete med

uppläggande av taxeringslängder m. m., som åligger vissa tjänstemän i städerna

[1 mom. 4)], samt ersättning åt kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden1 för hans befattning med taxeringen i

Stockholm [l mom. 2)].

* Enligt förordning den 12 juni 1936 (nr 272) skall vad som finnes stadgat om kamreraren

vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden i stället äga tillämpning å skattedirektören

vid ämbetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

Enligt 13 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om åsättande i vissa

fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet må bl. a. ordförande och av

Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i taxeringsnämnd

för göromål enligt förordningen, där så finnes skäligt, åtnjuta särskild ersättning

av statsmedel.

I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

lämnat en redogörelse för de grunder, efter vilka ersättning av statsmedel

för taxeringsarbete i Stockholms stad tidigare utgått till staden.

Departementschefen har vidare anmält, att Överståthållarämbetet i skrivelse

den 25 november 1942 hemställt, bland annat, örn medgivande att från

det för budgetåret 1942/43 anvisade förslagsanslaget till kostnader för årlig

taxering taga i anspråk högst 25,000 kronor för övertidsersättning åt befattningshavare

inom ämbetet i samband med årets ordinarie prövningsnämndsarbete

i Stockholms stad.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»Enär frågan om en omorganisation av taxeringsväsendet ännu icke är

slutligt avgjord samt utredning genom särskilt tillkallad sakkunnig numera

pågår angående fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna

för intressekontorets restskatteförmedling för inom staden mantalsskrivna

personer, torde det nu liksom förra året vara lämpligast att reglera

förevarande ersättningsfråga endast för ett år framåt. Ersättningsbeloppet

torde böra bestämmas till oförändrat belopp, 250,000 kronor.

Överståthållarämbetet har i sin i det föregående omförmälda skrivelse

redogjort för den utsträckning i vilken övertidsarbete förekommit vid förarbetet

till Stockholms stads prövningsnämnds sammanträden under 1942

ävensom hemställt om ersättning härför. För den händelse Kungl. Maj:t

finner påkallat att med statsmedel bidraga till beredande av övertidsersättning

åt vissa av staden vid sådant arbete anlitade tjänstemän torde Kungl.

Majit, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, få för innevarande

och nästa budgetår meddela beslut om dylik ersättning.

Bemyndigande torde alltså böra av riksdagen utverkas för Kungl. Majit

att låta för tiden 1 oktober 1943—30 september 1944 till Stockholms stad

utbetala ett belopp av 250,000 kronor under villkor, att staden för samma

tid — med motsvarande undantag som hittills gällt och så framt ej annat

föranledes av vad nyss anförts — bestrider alla med taxeringsarbetet i

Stockholm förenade kostnader, vilka enligt 145 § taxeringsförordningen eller

13 § förordningen om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde

å fastighet skola bestridas av statsmedel.»

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,

får hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39. 5

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 289.

Stockholm den 4 juni 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkandet nr 38.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillämpning av vissa särskilda bestämmelser rörande taxeri a1 i texten