Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande orsakerna till det försämrade nykterhetstillståndet i riket m. m.

1943-06-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:40, Betänkande i anledning av väckta motioner om utredning rörande orsakerna till det försämrade nykterhetstillståndet i riket m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1943 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om utredning rörande orsakerna till det försämrade

nykterhetstillståndet i riket m. m.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 123 i första

kammaren av herr Elon Andersson m. fl. och nr 173 i andra kammaren av

herr Malmborg m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla örn en utredning rörande orsakerna till det försämrade

nykterhetstillståndet och om de åtgärder från statens sida, som i anledning

därav kunna vara påkallade, en utredning som syftar till en allmän översyn

över svensk nykterhetslagstiftning».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen nr 123 i första kammaren.

Förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker innehåller

bl. a. följande bestämmelser rörande utminutering och utskänkning av

rusdrycker. Utminutering av rusdrycker må äga rum allenast till den, vilken

av systembolaget i det detaljhandelsområde som omfattar hans kyrkobokföringsort

(hemortsbolag) erhållit tillstånd att inköpa sådana drycker (4 kap.

1 §). Tillstånd att inköpa rusdrycker må icke meddelas den som ej fyllt 21 år

(4 kap. 2 §). Kan det av särskild anledning befaras, att inköp av rusdrycker

skall lända till skada för köparen eller annan, må inköp ej medgivas eller

ock de inskränkningar i inköpen stadgas vilka finnas påkallade. Prövning

huruvida dylik åtgärd bör företagas skall särskilt äga rum i vissa angivna

fall (4 kap. 3 §). I fråga om spritdrycker skall hemortsbolaget med hänsyn

till köpares ålder och levnadsförhållanden fastställa den högsta myckenhet

som må av honom inköpas. Denna myckenhet må ej överstiga 4 liter för varje

kalendermånad och får uttagas jämväl efter månadens utgång, dock ej senare

än 6 månader därefter. (Härutinnan har dock, såsom framgår av det följande,

ändrade bestämmelser provisoriskt införts.) Om särskilda skäl därtill äro,

må tillstånd lämnas att vid vissa tillfällen inköpa större myckenhet än vad

sålunda fastställts (4 kap. 4 §). För den som erhållit tillstånd till inköp skall

bolaget utställa motbok, gällande för inköp å visst utminuteringsställe (4 kap.

5 §). Är köparen bosatt å ort där utminuterings- eller utlämningsställe ej finnes

inrättat, äger bolaget medgiva att försändning av varan till köparens närmaste

post-, järnvägs-, omnibus- eller ångbåtsstation må ske utan skyldighet

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 40—41.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

för köparen att gälda försändningskostnaden. Utgifterna för sådan försändning

skola i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar uttagas

genom pristillägg å utminuterade spritdrycker (4 kap. 7 §). Motbok gäller endast

för den å vilken den är utställd och må förty ej någon tillhandagå med att

å egen motbok för annans räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta

egen motbok av annan användas för inköp för dennes räkning (4 kap. 9 §).

Utskänkning av spritdrycker må äga rum endast i samband med verklig

måltid bestående av lagad mat. Spritdryck som genom utspädning med vatten

eller annan alkoholfri dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt må dock utskänkas

utan samband med måltid. Kontrollstyrelsen äger föreskriva att till

gäst må vid samma besök utskänkas allenast viss högsta myckenhet spritdrycker

(5 kap. 1 §). Utskänkning må ej äga rum till den som kan antagas

ej hava fyllt 18 år (5 kap. 8 §). Då krig eller omedelbar krigsfara råder, så

ock då arbetslöshet eller nöd i större omfattning föreligger, må Konungen,

där så prövas nödigt, meddela förbud mot bedrivande av detaljhandel eller

föreskriva erforderliga inskränkningar däri (3 kap. 22 §).

Beträffande det restriktionssystem, varpå 1937 års rusdrycksförsäljningslagstiftning

sålunda är uppbyggd, anförde samma års bevillningsutskott i sitt

betänkande nr 28 bland annat följande:

»Såsom förut framhållits, har under förarbetena till förslaget ägnats särskild

uppmärksamhet åt frågan, om skäl kunna anses föreligga att utbyta den

individuella utminuteringskontrollen mot ett system med mycket hög spritdrycksbeskattning.

Såväl rusdryckslagstiftningsrevisionen som departementschefen

ha emellertid funnit sig icke kunna tillråda en ändring i detta avseende

och jämväl i övrigt ansett förutsättningar saknas att frångå det nu

gällande utminuteringssystemet.

Utskottet finner sig i allt väsentligt kunna instämma i vad departementschefen

härutinnan anfört. Med den förändrade inställning till alkoholbruket,

som numera synes ha inträtt inom vida kretsar av vårt lands befolkning,

anser utskottet det emellertid icke uteslutet, att utvecklingen framdeles skall

visa sig medgiva fortgående jämkningar i avseende å restriktionssystemets

utformande, ben i förslaget anvisade möjligheten till efterhandsköp lärer få

betraktas såsom ett steg i sådan riktning. Såsom departementschefen antytt

torde det kunna tänkas, att systembolagen genom en planmässigt ordnad upplysningsverksamhet

skola, i samverkan med andra krafter, kunna bidraga

till att bruket av alkohol erhåller en minskad omfattning i samhället eller i

allt fall inriktas mot mindre skadliga former.»

På grund av den efter krigsutbrottet inträdda försämringen i nykterhetstillståndet

hemställdes vid 1941 års riksdag i de likalydande motionerna I: 100

och II: 134, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om effektiva

provisoriska åtgärder i nykterhetshänseende. I anledning av berörda motioner

beslöt riksdagen på hemställan av samma års bevillningsutskott i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t med beaktande av vad utskottet

anfört snarast måtte vidtaga de åtgärder i nykterhetsbefrämjande syfte,

som i dåvarande läge befunnes påkallade. Utskottet, som emottagit yttranden

över motionerna av kontrollstyrelsen och socialstyrelsen, anförde i sitt över

motionerna avgivna betänkande nr 29 bl. a. följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

3

»Beträffande det i de likalydande motionerna I: 100 och II: 134 framlagda

förslaget om effektivare åtgärder i nykterhetshänseende finner utskottet denna

fråga i nuvarande läge förtjäna särskild uppmärksamhet. Av de av ämbetsverken

avgivna yttrandena framgår nämligen att, trots den minskade konsumtionen

av alkoholhaltiga drycker, likväl en viss tendens till försämring

av nykterhetstillståndet inträtt. Denna omständighet anser utskottet under

för handen varande förhållanden vara av så allvarlig natur, att utskottet finner

särskilda åtgärder snarast böra vidtagas i syfte att motverka missbruk avsagda

drycker icke minst bland ungdomen. Utskottet förbiser därvid icke, att

en skärpning av de nuvarande restriktionerna kan medföra betydande olägenheter.

Det bär sålunda tidigare framhållits, att en sådan skärpning kan hava

till följd ökad spritsmuggling och olaga sprittillverkning. Med hänsyn till

nu rådande förhållanden torde någon större risk för spritsmuggling knappast

föreligga. Vad beträffar olaga sprittillverkning torde kunna antagas, att allmänheten

i nuvarande läge i högre grad än eljest skall visa sig äga förståelse

för nödvändigheten av statliga ingripanden på ifrågavarande område samt

starkare än under vanliga förhållanden reagera mot lagöverträdelser. Detta

torde jämväl komma att bidraga till att underlätta myndigheternas uppgifter

beträffande kontrollen av författningsbestämmelsernas efterlevnad. Även örn

vissa icke önskvärda verkningar skulle följa av en skärpning av restriktionerna,

anser utskottet dock en sådan i nuvarande läge ofrånkomlig. I ämbetsverkens

yttranden hava påvisats de missförhållanden, som äro förbundna

med den nuvarande tillgången på s. k. överskottslitrar samt med gällande bestämmelser

örn efterliandsinköp. Med hänsyn till vad myndigheterna härom

anfört finner utskottet skäl tala för en ändring härutinnan. En allmän nedsättning

av motboksinnehavarnas tilldelning av spritdrycker torde också böra

övervägas. Av skäl som kontrollstyrelsen anfört finner utskottet jämväl böra

tagas under omprövning, huruvida icke den rätt till fri försändning av spritdrycker,

som infördes år 1937, i viss omfattning skall begränsas. Därjämte

torde böra övervägas, huruvida icke åldersgränsen för erhållande av nya inköpstillstånd

bör höjas från 21 till 25 år. Även i fråga om utskänkningen

synas inskränkande åtgärder böra göras till föremål för omprövning.

Då enligt utskottets mening de åtgärder, som Kungl. Maj:t kan finna anledning

vidtaga, endast böra vara av provisorisk natur samt Kungl. Majit eller

i vissa fall kontrollstyrelsen äger utfärda erforderliga föreskrifter i ämnet,

saknar utskottet anledning förorda några ändringar i gällande lagstiftning.

Med hänsyn till det ovan anförda finner sig utskottet emellertid böra föreslå

riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att sådana åtgärder i

nykterhetsbefrämjande syfte, som i nuvarande läge kunna befinnas vara påkallade,

snarast måtte vidtagas. Utskottet förutsätter därvid att Kungl. Majit

vid sitt ställningstagande till frågan beaktar vad utskottet ovan framhållit.»

Ett provisoriskt upphävande av rätten till efterliandsinköp och en allmän

nedsättning av spritdryckstilldelningen å motböckerna genomfördes från och

med den 1 oktober 1941 genom kungörelse den 19 september samma år (nr

773) angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med rusdrycker. Den

högsta medgivna tilldelningen av spritdrycker sänktes därvid från 4 till 3

liter i månaden. För den, som förut haft mindre än 4 liter i månaden, begränsades

utminuteringen till högst 2 liter i månaden. Tillika föreskrevs, att

den för kalendermånad’ fastställda kvantiteten ej .skalle få uttagas efter månadens

utgång.

Beträffande de av 1941 års bevillningsutskott i övrigt ifrågasatta åtgärderna

i nykterhetsbefrämjande syfte, nämligen begränsning av rätten till fri

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

försändning av spritdrycker, höjning av åldersgränsen för erhållande av motbok

från 21 till 25 år samt inskränkningar i fråga om utskänkningen, anfördes

i den promemoria, som upprättades inom finansdepartementet i anledning

av riksdagens framställning och som låg till grund för Kungl. Maj:ts

beslut i ämnet, bland annat följande. Frågan om ytterligare inskränkningar

inom utminuteringen finge upptagas till förnyat övervägande sedan erfarenhet

vunnits om verkningarna av förslagen om nedskärning av tilldelningarna

och slopande av rätten till efterhandsinköp. Det av utskottet åsyftade resultatet

syntes enligt vad i promemorian uttalades i vissa avseenden kunna vinnas

på andra vägar än genom de ifrågasatta restriktionerna. Inskränkningar

i utskänkningen kunde framstå såsom en naturlig konsekvens av de vid utminuteringen

gjorda inskränkningarna. Den anpassning, som funnes motiverad

med hänsyn till de minskade motbokskvantiteterna, syntes emellertid

böra genomföras av kontrollstyrelsen jämlikt 5 kap. 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Frågor om medgivande av utskänkning i samband med

offentlig danstillställning ävensom övervakning av ordningen vid sådana

tillställningar borde bliva föremål för skärpt uppmärksamhet från länsstyrelsernas

sida.

I de nu föreliggande motionerna har framhållits bland annat, att det allmänna

nykterhetstillståndet under krigsåren undergått en väsentlig försämring.

De ådömda fylleriförseelserna visade en starkt stigande tendens, och

beläggningen på alkoholistanstalterna vore tilltagande. Ett särskilt allvarligt

drag i utvecklingen vore, att ungdomsfylleriets under en rad av år stigande

tendens fortsatt under kriget. Spritdryckskonsumtionen vöre för närvarande

lägre än under år 1939. Den dominerande orsaken därtill vore den höjning

av spritpriserna, som ägde rum på hösten samma år. I nuvarande prisläge

vore emellertid efterfrågan på spritdrycker rätt litet känslig för prishöjningar.

Skärpningen av restriktionerna den 1 oktober 1941 syntes icke hava

medfört någon minskning av konsumtionen. Förmodligen hade överlåtelse

från motboksägare, som ej utnyttjat hela sin inköpsrätt, till andra personer

förekommit i större utsträckning än tidigare. Antalet motböcker hade sedan

den 1 oktober 1941 ökat. Den utveckling i nykterhetshänseende, som under

senaste åren ägt rum, visade att de nykterhetspolitiska åtgärderna i

vårt land icke vore tillräckligt effektiva. I intresserade kretsar frågade man

sig med oro, hur den allvarliga utvecklingen skulle kunna avbrytas och

vilka åtgärder i detta syfte som lämpligen borde vidtagas. Den första förutsättningen

för att en välgrundad uppfattning därom skulle bliva möjlig vore

att det tillgängliga materialet gjordes till föremål för en närmare analys,

som i möjligaste mån klarlade alla på frågan inverkande faktorer. Den sålunda

ifrågasatta utredningen borde leda fram till en belysning av olika

tänkbara riktlinjer för nykterhetspolitiken och borde sålunda beakta prishöjningarnas

roll som alternativ till eller komplettering av olika slag av

restriktionsåtgärder, bl. a. en förkortning av utskänkningstiden, en höjning

av åldersgränsen vid utskänkning av spritdrycker m. m. Motionärerna åsyf
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

5

lade en djupgående och förutsättningslös analys av det statistiska materialet

samt en ingående diskussion av de orsakssammanhang, som här förelåge, så

att man erhölle en bakgrund för en allmän översyn av nykterhetspolitiken

och eventuellt kunde uppdraga nya eller reviderade riktlinjer för densamma.

Sedan riksdagens nykterhetsgrupper och Sveriges nykterlietsvänners landsförbund

i skrivelse den 17 februari 1943 till Kungl. Majit hemställt, att en

skyndsam utredning måtte verkställas angående orsakerna till det starkt

stegrade fylleriet, har chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl.

Maj.ts bemyndigande den 9 april 1943 tillkallat sakkunniga för att inom

departementet biträda med utredning rörande orsakerna till försämringen i

nykterhetstillståndet. I direktiven för de sakkunniga anförde departementschefen

bl. a. följande:

»Vid utredningen bör eftersträvas ett klarläggande av de orsaksfaktorer av

skilda slag, som framkallat det ökade spritmissbruket under krigsåren. En

mångfald olika omständigheter av psykologisk, ekonomisk och social natur,

som delvis torde vara statistiskt oåtkomliga, kunna antagas lia medverkat

härtill. Givetvis ligger en mera uttömmande analys av dessa faktorer utom

ramen för nu ifrågavarande snabbutredning. Därtill skulle erfordras relativt

omfattande och tidsödande sociologiska undersökningar. Det uppställda

syftet för utredningen — att tjäna till ledning för omedelbara samhälleliga

åtgärder mot fylleriet — medför en naturlig begränsning i dess omfattning

och i kraven på dess resultat. Undersökningen bör sålunda verkställas mot

bakgrunden av de praktiska handlingsmöjligheter, som för närvarande föreligga.

Vid utredningen bör undersökas i vad mån en förskjutning inträtt beträffande

utskänkningens och utminuteringens andel i fylleriförseelserna. Det

synes önskvärt att i fråga om utskänkningen vinna kännedom om den utsträckning

i vilken fyllerifallen inträffat efter besök å restaurang med utskänkning

i samband med danstillställning. I avseende å utminuteringen är

av intresse att få utrett vilken roll s. k. överlåten motbokssprit spelat. Uppmärksamhet

bör även ägnas åt betydelsen av andra berusningsmedel som

pilsner, teknisk sprit och lönnbränd sprit.

Vad den allmänna inkomstutvecklingen, de påtvungna förändringarna i

levnadsvanorna och andra påfrestningar under kriget kunna ha betytt för

nykterhetstillståndets försämring låter sig givetvis icke siffermässigt fastställa.

De sakkunniga kunna möjligen nå fram till ett grundat allmänt omdöme

härom. Säkrare upplysningar torde utredningen kunna väntas ge beträffande

mera speciella frågor. Den synes kunna klargöra inom vilka grupper av

befolkningen, som den stegrade fyllerifrekvensen föreligger, därvid synes

angeläget att belysa, huruvida sådana yrkeskategorier, som haft en särskilt

gynnsam inkomstutveckling under kriget, i ökad utsträckning kommit att

rekrytera fylleristernas led, huru ungdomsfylleriet utvecklats och vilken omfattning

det militära alkoholmissbruket haft och har. Vidare bör undersökas,

örn någon förskjutning inträffat i relationen mellan antalet förstagångsfvlleristcr

och antalet återfallsfyllerister samt vad den effektiviserade alkoholistvården

kan lia betytt härvidlag.»

Det allmänna nykterhetstillståndet i vårt land har under krigsåren undergått

en väsentlig försämring. Örn orsakerna härtill äro meningarna måhända

något delade. Motionärerna hava i sådant hänseende hänvisat till den

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

allmänna inkomstutvecklingen, de påtvungna förändringarna i levnadsvanorna

och andra påfrestningar under kriget. Den möjligheten skulle ock kunna

tänkas, att det nu tillämpade systemet med individuell kontroll och på

förhand begränsad tilldelning, vilket system vid tillkomsten av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

ansågs vara det för våra förhållanden mest

lämpliga, icke med rådande spritpriser innefattar den bästa lösningen vid

valet av system för vår nykterhetspolitik. Tänkbart är även, att de nuvarande

missförhållandena i nykterhetshänseende kunna i viss utsträckning hava

föranletts av restriktionsbestämmelsernas utformning i särskilda avseenden.

Genom en utredning i motionernas syfte torde visst material kunna erhållas

för bedömande av verkningarna av den hittills förda nykterhetspolitiken

och för ett övervägande av de nya riktlinjer för denna politik, som kunna

befinnas vara av behovet påkallade. Utskottet, som beaktar betydelsen av

en sådan utredning, finner visserligen, att de problem, som här uppställa

sig, böra bliva föremål för noggrant övervägande. Emellertid måste utskottet

starkt ifrågasätta, huruvida tidpunkten nu är lämplig för igångsättande av en

sådan utredning. Det vid en utredning under nuvarande förhållanden insamlade

materialet skulle enligt utskottets mening vara föga ändamålsenligt såsom

underlag för en planläggning av vår nykterhetspolitik på längre sikt. För

att resultatet av en sådan planläggning skall bliva det bästa möjliga synes böra

krävas, att det insamlade materialet hänför sig till mera normala förhållanden.

I allt fall torde resultatet av den för någon tid sedan inom finansdepartementet

igångsatta snabbutredningen rörande orsakerna till försämringen

i nykterhetstillståndet böra avvaktas. Utskottet finner sig därför — under uttalande

av sin anslutning till motionernas syfte — böra avråda från att den

nu ifrågasatta utredningen för närvarande kommer till stånd. Beträffande

de åtgärder, som i rådande läge äro påkallade, torde det kunna antagas, att

den utredning, som nu pågår, kommer att giva erforderlig vägledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 123 av herr Elon Andersson

m. fl. och II: 173 av herr Malmborg m. fl. om utredning

rörande orsakerna till det försämrade nykterhetstillståndet i

riket m. m. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark*, Ekman,

Frans Ericson, friherre Lagerfelt, Velander, Eklund, Sandström* och Ljungdahl; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Olsson i Gävle, Orgård,

Sandberg, Lundell, Rosander*, Sundström i Skövde, Olofsson i Höganäs* och Andersson

i Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Frans Ericson, Eklund, Olsson i

Gävle, Orgård, Sandberg, Rosander och Olofsson i Höganäs, vilka ansett, att

utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»De senaste årens utveckling i nykterhetshänseende torde otvetydigt

giva vid handen, att det i vårt land nu tillämpade nykterhetspolitiska systemet

icke hållit måttet inför kristidens påfrestningar. Var orsakerna härtill

kunna vara att söka kan i nuvarande läge ej konstateras. Den möjligheten

skulle kunna tänkas, att det nu tillämpade systemet med individuell kontroll

och på förhand begränsad tilldelning, vilket system vid tillkomsten av

1937 års rusdrycksförsäljningsförordning ansågs vara det för våra förhållanden

mest lämpliga, icke med nu rådande spritpriser innefattar den bästa

lösningen vid valet av system för vår nykterhetspolitik. Å andra sidan är

tänkbart, att de nuvarande missförhållandena i nykterhetshänseende ej bero

på att det tillämpade restriktionssystemet till sina huvudgrunder är otillfredsställande

utan äro föranledda av restriktionsbestämmelsernas utformning

i särskilda avseenden.

Genom en utredning i motionernas syfte skulle material kunna erhållas

för bedömande av verkningarna av den hittills förda nykterhetspolitiken och

för ett övervägande av de nya riktlinjer för denna politik, som kunna befinnas

vara av behovet påkallade. Utskottet beaktar till fullo betydelsen av

en sådan utredning och anser uppenbart, att de problem, som här uppställa

sig, böra bliva föremål för noggrant övervägande. Då denna utredning skulle

avse en planläggning av vår nykterhetspolitik på längre sikt, är det uppenbart

att den inom finansdepartementet igångsatta snabbutredningen rörande

orsakerna till det försämrade nykterhetstillståndet icke kan tjäna dess syftemål

i annan mån än att vid densamma insamlat material kan vara till gagn

som vägledning. Departementschefen framhåller även, att en mera uttömmande

analys av de faktorer, som framkallat det ökade spritmissbruket ligger

utom ramen för snabbutredningens arbete. För en utredning med mera

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

vidsträckt syfte fordras omfattande och tidsödande sociologiska undersökningar.

Den i motionerna begärda utredningen avser uppenbarligen en dylik

mera uttömmande analys, som kan leda fram ej blott till förslag örn omedelbara

åtgärder mot ett stigande rusdrycksmissbruk utan fastmera till riktlinjer

för den svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning.

Den invändning kunde möjligen göras, att tidsläget ej är väl lämpat

för igångsättande av här avsedd utredning. Men med hänsyn till det

tidsödande arbete, som en sådan utredning innebär, kan man förutsätta, att

man åter kommit in i mera normala förhållanden innan utredningen är avslutad.

För övrigt kan det vara av värde att utredningen igångsättes under

en tid då nykterhetslägets allvar för alla är så framträdande som nu är

fallet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

I: 123 av herr Elon Andersson m. fl. och II: 173 av herr

Malmborg m. fl. om utredning rörande orsakerna till det försämrade

nykterhetstillståndet i riket m. m. i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla örn en förutsättningslös och allsidig

utredning angående den svenska nykterhetslagstiftningens

framtida innehåll och utformning.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:455 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn utredning rörande orsakerna till det försämrade nykterhetstillståndet i riket m. m. a1 i texten