Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om viss skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:49, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om viss skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om viss skattefrihet

för krigsriskersättning till sjömän jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 21 maj 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 309, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

trn

förordning om viss skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall femtio procent av det tillägg å hyran på grund av

krigsrisk (krigsriskersättning), som för åren 1943 och 1944 utgått eller kan

komma att utgå till befälhavaren eller den som tillhör besättningen på

svenskt fartyg, icke utgöra skattepliktig inkomst.

Vad i första stycket sägs skall dock, där krigsriskersättningen för kalenderår

överstiger tiotusen kronor, icke gälla beträffande den överskjutande delen.

2 §•

Det åligger arbetsgivare, som för år 1943 eller 1944 utbetalat krigsriskersättning

till hos honom anställd sjöman, att i uppgift, som i 33 § a) taxeringsförordningen

avses, angiva huru stor del av den till sjömannen för

nämnda år utbetalade ersättningen, som utgjort krigsriskersättning.

Vad i taxeringsförordningen stadgas angående påföljd för underlåtenhet

att behörigen fullgöra i 33 § samma förordning föreskriven uppgiftsskyldighet

skall äga motsvarande tillämpning beträffande arbetsgivares underlåtenhet

att behörigen fullgöra uppgiftsplikt, varom i första stycket i denna paragraf

stadgas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 49—51.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget tilllåter

sig utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling hava överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna nr 316 i första kammaren av herr Wagnsson

m. fl. och nr 448 i andra kammaren av herr Severin i Stockholm m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts

proposition nr 309, att krigsriskersättning, som under år 1942 utgått till sjömän,

förklaras skola vara undantagen från inkomstbeskattning i samma utsträckning

som föreslås i propositionen beträffande däri omförmäld ersättning,

eller, därest denna hemställan ej bifalles, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t ville anhålla om skyndsam utredning angående befrielse från

inkomstbeskattning för sådan krigsriskersättning som nyss nämnts ävensom

att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte förelägga riksdagen förslag till bestämmelser

i ämnet.

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet

upptagit följande under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen:

1) motionen nr 169 i första kammaren av herr Linderot, vari hemställts,

att riksdagen för sin del måtte besluta att den del av sjöfolks inkomst, som

utgöres av krigsriskersättning, skall vara skattefri samt att vederbörande

utskott måtte utforma förslag till härför erforderlig författningstext; samt

2) motionen nr 116 i andra kammaren av herrar Lindberg i Stockholm och

Lundgren, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville

hemställa om införande av sådan bestämmelse i skatteförordningen, att sjöfolket

från och med 1942 och under den tid kriget pågår och krigsriskersättning

utbetalas befrias från erläggande av skatt å intjänt krigsriskersättning,

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa örn skyndsam

utredning rörande särskilt skattesystem för sjömännen».

Vad angår de skäl, som anförts för de i motionerna framställda yrkandena,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I anledning av motionen lii 116 har Sveriges redareförening till utskottet

ingivit en den 6 april 1943 dagtecknad skrivelse, vari de i motionen framställda

yrkandena av föreningen tillstyrkts.

Alltsedan krigsutbrottet hösten 1939 har särskild krigsriskersättning utgått

till personalen vid den svenska handelsflottan. Avtal rörande sadan ersättning

ha träffats mellan Sveriges redareförening respektive enskilda rederiföretag,

å ena, samt Sveriges fartygsbefälsförening, svenska maskinbefälsförbundet,

Sveriges radiotelegrafistförening, svenska sjöfolksförbundet och

svenska stewartsföreningen, å andra sidan. De nu löpande avtalen gälla för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevill ning sutskottets betänkande nr 49.

3

tiden från och med den 29 oktober 1942. Enligt dessa avtal utgår krigsriskersättningen

såsom tillägg med viss procent å hyran per månad, dock att den

månatliga hyra, å vilken krigsriskersättningen beräknas, i intet fall må understiga

250 kronor för den, som har en hyra av 100 kronor per månad eller

därutöver, och 200 kronor för den som har en månadshyra mindre än 100

kronor.

Krigsriskersättningen, angiven i procent av månadshyran, utgör:

i östra delen av Nordatlanten och i Medelhavet ................ 300 °/o

» västra delen av Nordatlanten .............................. 225 °/o

» Stilla och Indiska Oceanerna .............................. 200 °/o

» Sydatlanten .............................................. 150 %

» södra Östersjön............................................ 200 °/o

» Bottniska viken............................................ 90 %>

» svensk kustfart............................................ 40 °/o.

Dessutom gälla åtskilliga detaljbestämmelser rörande beräkningen av krigsriskersättningen.

Enligt avtalen utgår krigsriskersättningen för hela den tid fartyget befinner

sig inom respektive områden med undantag för den tid, då fartyg

ligger i neutral hamn eller befinner sig i inre svenskt territorialvatten. Vidare

gäller den begränsningen, att ersättning icke utgår för längre tid än

6 veckor för en och samma enkelresa, varmed förstås tiden från avgången

från en hamn till avgången från nästa hamn.

Beträffande avtalens innehåll i övrigt må anmärkas, att till den, som är

anställd å fartyg vilket förlist i följd av krigshändelse, skall utgå extra ersättning

med ett belopp av 500 kronor utöver de förmåner som tillkomma

honom enligt sjömanslagen, samt att den som vid fart på Rotterdam gjort

två resor i följd på sagda hamn äger rätt till åtta dagars extra krigsledighet

med bibehållen hyra.

I en vid 1940 års lagtima riksdag väckt motion (II: 171) av herr Lindberg

i Stockholm m. fl. yrkade motionärerna, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t ville hemställa om införande av sådan bestämmelse i skatteförfattningarna,

att sjöfolket befriades från erläggande av skatt för under

nu pågående krig intjänad krigsriskersättning. Såsom motivering för denna

hemställan åberopade motionärerna bl. a., att färderna över haven under nu

pågående krig blivit särskilt farofyllda och att krigsriskersättningen icke betraktades

såsom arbetsinkomst utan såsom enbart en ersättning för den ökade

risk, som sjöfolket utsatte sig för vid färder över riskfarvatten.

I anledning av motionen yttrade bevillningsutskottet (betänkande nr 36),

att utskottet visserligen funne det synnerligen behjärtansvärt att under rådande

förhållanden åtgärder vidtoges för åvägabringande i största möjliga

utsträckning av ekonomisk trygghet åt sjömännen och deras familjer. Emellertid

kunde det enligt utskottets mening icke anses lämpligt att i nämnda

syfte införa särskilda bestämmelser vid beskattningen i fråga örn sjömän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

nen tillkommande krigsriskersättningar. Ur principiell synpunkt funne utskottet

det vara betänkligt att beträffande en viss kategori av medborgare

undantaga en del av deras löneinkomst från skatteplikt. Enligt vårt skattesystem

vore grunden för beskattningen den enskildes skatteförmåga. Avgörande

för en persons skatteförmåga vore i regel icke varifrån den av honom

åtnjutna inkomsten härledde sig utan storleken av det belopp han uppburit.

Ett avsteg från denna princip beträffande nu ifrågavarande inkomsttagare

skulle kunna leda till icke önskvärda konsekvenser. Det borde i detta sammanhang

icke förbises, att de skattskyldiga, varom här vore fråga, genom

förevarande krigsriskersättningar erhållit en väsentligt ökad skatteförmåga.

Med hänsyn till det anförda ansåge sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall

till motionärernas ifrågavarande förslag utan hemställde, att motionen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

I ett flertal framställningar till Kungl. Maj:t har hemställts om befrielse

från skyldighet att erlägga skatt för krigsriskersättning.

Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget

anfört följande:

»Den krigsriskersättning, som alltsedan krigsutbrottet hösten 1939 utgått

till sjömännen på svenska handelsfartyg, är uppenbarligen att anse såsom

skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen samt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt. Emellertid torde med fog kunna göras

gällande, att sjöfolkets krigsriskersättning icke är av samma karaktär som

annan intäkt av tjänst, för vilken skatteplikt föreligger. Ifrågavarande ersättning

intjänas under mycket riskfyllda förhållanden och de faror och

påfrestningar, för vilka sjömännen utsättas under sin yrkesutövning, ha avsevärt

ökats ju längre kriget pågått. Krigsriskersättningen har därför kommit

att alltmera få karaktären av en premie, som utgår till sjömännen för

de risker till liv och lem, för vilka de utsätta sig i och för sitt arbete.

Det bör även beaktas, att ifrågavarande yrkesgrupp tidigare knappast haft

sådana inkomster, att mera avsevärda besparingar kunnat göras till familjernas

framtida underhåll. Vid angivna förhållanden finner jag så starka

billighetsskäl numera tala till förmån för en skattelindring för sjöfolket, att

de principiella betänkligheter, som obestridligen äro förenade med en dylik

åtgärd, böra få vika. Jag vill i detta sammanhang nämna, att i bl. a. Danmark

sjöfolkets krigsriskersättning icke medräknas vid fastställandet av den

skattepliktiga inkomsten.

En skälig skattelindring skulle enligt min mening beredas sjömännen, därest

vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

endast 50 procent av krigsriskersättningen medräknades i

den skattepliktiga inkomsten. Därest krigsriskersättningen för kalenderår

uppgår till mera än 10,000 kronor, torde dock den överskjutande delen böra

i sin helhet betraktas såsom skattepliktig inkomst.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

5

Därest gällande beskattningsregler ändras i enlighet med vad jag nyss angivit,

kommer skattelindringen att avse jämväl värnskatten. Nämnda skatt

utgår nämligen på det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

beloppet. Det kan naturligtvis ifrågasättas, örn skattelindringen bör

inbegripa även värnskatten. Av praktiska skäl förordar jag emellertid att

så sker.

Den föreslagna skattelindringen torde böra gälla med avseende å krigsriskersättning,

som utgått eller kan komma att utgå för innevarande år.

Därutöver torde motsvarande lindring redan nu böra stadgas beträffande

krigsriskersättning, som kan komma att utgå för år 1944. Därest fortsatt

skattelindring anses böra medgivas, torde frågan härom framdeles få upptagas

till prövning.

Av vad jag förut anfört framgår, att jag anser en skattelindring för sjömännen

motiverad med hänsyn tili de speciella förhållanden, som föreligga

i fråga om denna yrkesgrupp. Någon motsvarande skattelindring för andra

yrkesgrupper synes mig däremot icke nu böra komma i fråga. Jag kan sålunda

icke tillstyrka den av aktiebolaget aerotransport gjorda framställningen

örn skattelindring för viss civil flygpersonal.

Jämlikt 33 § a) taxeringsförordningen åligger det arbetsgivare att varje

år till ledning vid taxering för inkomst eller förmögenhet lämna uppgift

beträffande arbetstagares avlöningsförmåner under nästföregående år. Därest

den ifrågasatta skattelindringen beträffande krigsriskersättning till sjömän

genomföres, torde i nämnda uppgift böra särskilt angivas, i vilken omfattning

krigsriskersättning ingår i avlöningsförmånerna. Föreskrifter örn sådan

uppgiftsskyldighet torde lämpligen kunna intagas i den författning, i vilken

bestämmelser örn skattelindringen meddelas.»

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen väcktes vid 1940 års

lagtima riksdag en motion med yrkande om befrielse för sjöfolket från erläggande

av skatt för under pågående krig intjänad krigsriskersättning. Nämnda

års bevillningsutskott avstyrkte i sitt betänkande nr 36 bifall till motionen

och yttrade därvid bland annat, att det ur principiell synpunkt vore betänkligt

att beträffande en viss kategori av medborgare undantaga en del av deras

löneinkomst från skatteplikt. Även enligt utskottets mening torde principiella

skäl tala mot införande av skattebefrielse för krigsriskersättning. Såsom förhållandena

numera utvecklat sig finner emellertid utskottet billighetsskäl tala

för att åtminstone någon del av krigsriskersättningen undantages från beskattning.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra motsätta sig det

i förevarande proposition framlagda förslaget, att 50 procent av den krigsriskersättning,

som för åren 1943 och 1944 utgått eller kan komma att utgå,

icke skall utgöra skattepliktig inkomst. Att, såsom i motionerna I: 169 och

II: 116 föreslagits, medgiva skattefrihet för krigsriskersättningen i dess helhet

kan utskottet däremot icke förorda.

I de likalydande motionerna 1:316 och 11:448 samt motionen II: 116 har

yrkats, att jämväl krigsriskersättning, som utgått för år 1942, skall utgöra

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

icke skattepliktig inkomst. Utskottet får i anledning härav erinra om att taxeringsnämndernas

arbete vid årets taxering nu är avslutat. Vid bifall till berörda

yrkande skulle sålunda skattebefrielse för nämnda krigsriskersättning

komma att medgivas av prövningsnämnderna såsom första instans. Bortsett

från de principiella betänkligheter, som kunna anföras gentemot en sådan anordning,

torde densamma kunna antagas medföra ett så betydande arbete för

prövningsnämnderna, att det lärer vara tvivel underkastat, huruvida förslaget

i praktiken kan genomföras. De till ledning vid årets taxering avlämnade

taxeringsuppgifterna giva nämligen icke upplysning om med vilka belopp

k ■''igsriskersättning uppburits. Därest motionärernas yrkande skulle bifallas,

blex ■'' det nödvändigt att ett stort antal deklarationer ånyo genomginges under

prövningsnämndsarbetet och att kompletterande uppgifter införskaffades

från vederbörande arbetsgivare i sådana fall, där krigsriskersättning kunde

tänkas ingå i den deklarerade inkomsten. Utskottet kan fördenskull icke tillstyrka

bifall till berörda yrkande.

Slutligen har i motionen II: 116 föreslagits, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa örn skyndsam utredning rörande särskilt skattesystem

för sjömän. Frågan härom var föremål för motioner vid 1942 års riksdag.

Samma års bevillningsutskott anförde i sitt betänkande nr 7, att nämnda

spörsmål sammanhängde med frågan örn förbättringar i gällande uppbördssystem,

vilken fråga vore föremål för utredning av särskilda sakkunniga.

1942 års riksdag lämnade i enlighet med utskottets hemställan motionerna

utan åtgärd. Ehuru förslag i detta ämne hittills icke förelagts riksdagen, finner

sig utskottet kunna utgå ifrån att Kungl. Maj:t har uppmärksamheten

riktad på denna fråga. Utskottet anser sig fördenskull ej böra tillstyrka motionärernas

förslag om skrivelse till Kungl. Majit i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 309, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning örn viss skattefrihet för krigsriskersättning

till sjömän, samt

B) att följande motioner, nämligen:

de likalydande motionerna I: 316 av herr Wagnsson m. fl.

och II: 448 av herr Severin i Stockholm m. fl.,

motionen I: 169 av herr Linderot, samt

motionen II: 116 av herrar Lindberg i Stockholm och Lundgren,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 16 juni 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Sjödahl, Egnell, Ekman, friherre Lagerfelt,

Velander, Sandström*, Robert Berg*, Franzon* och Lindblom; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren*, Hammarlund, Olsson i Gävle, Orgdrd, Falk,

Lundell, Karlsson i Grängesberg, Henriksson*, Sundström i Skövde och Boman.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning om viss skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän. a1 i texten