Sök i Ratio Lex

Skrivelse med förslag till ink

1943-06-16 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:52, Skrivelse med förslag till ink

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1943 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1943144 m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1943/44

vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1943 (bilaga till

1943 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1943/44

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1942 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 21 maj 1943 dagtecknad proposition nr 317 har Kungl. Majit

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1943 m. m.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1943/44 äro bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ............

Värnskatt ................................

Krigskonjunkturskatt ......................

Särskild skatt å förmögenhet ..............

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ..............................

Stämpelmedel ............................

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................

Bensinskatt ............................

Kronor Kronor

520.000. 000

400.000. 000

30.000. 000

.29,000,000

1,000,000

70,000

65.000. 000 1,045,070,000

25,000,000

5,000,000 30,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 52.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Kronor

Kronor

Tullar och accisen

Tullmedel ................................ 100,000,000

Allmän omsättningsskatt .................. 290,000,000

Varuskatt ................................ 50,000,000

Trafikskatt .............................. 25,000,000

Tilläggsskatter å bensin .................... 10,000,000

Accis å silke ............................ 4,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . . 18,000,000

Skatt å kaffe ............................ 5,000,000

Tobaksskatt .............................. 210,000,000

Bränn vinstillverkningsskatt ................ 18,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 23,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 23,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................ 225,000,000

Omsättningsskatt å vin .................... 10,000,000

Maltdrycksskatt .......................... 35,000,000

Skatt å läskedrycker ...................... 8,000,000

Statlig nöjesskatt ........................ 16,000,000

Postverket (överskott)

1,070,000,000

35,000,000

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat

följande redogörelse:

»Riksräkenskapsverket redogör i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning

för budgetåret 1943/44 inledningsvis för de antaganden på vilka

beräkningen grundats. I detta sammanhang framhåller ämbetsverket, att

inkomstutfallet till c:a 40 procent hänför sig till de ekonomiska förhållandena

under kalenderåret 1942 men i övrigt till den nu mycket svårbedömbara

utvecklingen därefter fram till slutet av budgetåret 1943/44. Beräkningarnas

osäkerhetsmarginal är givetvis under dessa förhållanden betydande.

Ämbetsverket erinrar om att förändringarna i fråga om varuförsörjningen

under kriget framtvungit allt flera statsingripanden på skilda områden. Den

militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort och nödvändiggör

fortfarande betydande omläggningar av produktion och konsumtion. Sedan

handelsvägarna i stor utsträckning blivit spärrade, ha under ett allt intimare

samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet genomgripande omläggningar

av utrikeshandeln och folkförsörjningen försiggått. Någon hänsyn

har vid inkomstberäkningen icke tagits till de förändringar i den ekonomiska

utvecklingen, som skulle inträffa, om kriget upphörde före utgången

av den period beräkningen avser.

Efter en erinran om ersättningsproduktionens och den militära beredska
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

3

pens återverkan på arbetsmarknaden och om den fortsatta varuknapphetens

inflytande på produktionsinriktning och priser understryker ämbetsverket

till slut i sin allmänna karakteristik av de ekonomiska framtidsutsikterna betydelsen

för inkomstutvecklingen av de pågående strävandena att stabilisera

den inhemska pris- och lönenivån.

Från dessa utgångspunkter uppställer riksräkenskapsverket för inkomstberäkningen

den arbetshypotesen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige

i stort sett icke skall i ogynnsam riktning påverka statens inkomstförhållanden

under den period beräkningen avser samt att pris- och lönenivån under

samma tid icke skall undergå någon mera avsevärd höjning. Beträffande

de enskilda inkomsttitlarna räknar ämbetsverket med att utvecklingen även

under nästkommande budgetår skall komma att utvisa stora avvikelser från

de linjer som tidigare betraktats som normala.

För affärsverken räknas under angivna förutsättningar med en fortsatt

hög inkomstnivå, medan låga inkomster motses för sådana titlar som automobilskattemedel,

margarinaccis samt kaffeskatt. För tullinkomsterna, som

under år 1942 nått en ny bottennivå, har icke antagits någon fortsatt nedgång.

Med hänsyn till den allmänna inkomstutvecklingen under nämnda år,

räknar ämbetsverket med en ytterligare förbättring av skatteunderlaget för inkomst-

och förmögenhetsskatterna.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att

inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid fastställandet

av riksstaten för nästa budgetår.

Enligt nu verkställda beräkningar kommer inkomstutfallet under innevarande

budgetår att bli väsentligt gynnsammare än som antogs så sent som i

maj i år. Detta förhållande förklaras i huvudsak av en starkare fortsatt ökning

av priser och inkomster, än man då ansåg sig lia att räkna med, samt

av att de risker för en ytterligare försämring av försörjningen, som i nuvarande

läge motivera en försiktig uppskattning, hittills icke aktualiserats. Utvecklingen

är ägnad att understryka det berättigade i riksräkenskapsverkets

uttalanden om den osäkerhet som för närvarande måste vidlåda inkomstberäkningarna.

Dessa bli i väsentlig mån beroende av antaganden örn den ekonomiska

och politiska utvecklingen under en tidrymd som man saknar varje

möjlighet att överblicka.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning utgår å ena sidan i huvudsak

från rådande försörjningsläge och tar alltså icke hänsyn till möjligheten, att

statsinkomsternas nuvarande, högt uppdrivna nivå kan komma att bli utsatt

för allvarliga rubbningar, men förutsätter å andra sidan, att strävandena

att begränsa pris- och inkomststegringen skola leda till avsett resullat. Jag

finner — trots de skäl som kunna anföras för och emot sannolikheten av

riksräkenskapsverkets förutsättningar — icke anledning att nu frångå verkets

beräkningar men förutsätter därvid i likhet med verket, att de senare

under riksdagen skola göras till föremål för en allmän översyn.---»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

I det vid propositionen nr 317 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen

har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen

i likhet med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen

gjorda beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för

en allmän översyn. Sedan departementschefen meddelat, att Kungl. Majit

den 9 april 1943 uppdragit åt riksräkenskapsverket att verkställa ny beräkning

av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret

1943/44, har departementschefen anfört bland annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter

ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket

från taxeringsmyndigheterna införskaffat erforderligt material

för bedömande av taxeringsutfallet och på grundval av detta material

verkställt en preliminär beräkning rörande årets taxeringsresultat för inkomst-

och förmögenhetsskatten. Med utgångspunkt härifrån har riksräkenskapsverket

verkställt förnyad beräkning av de därav beroende skatteinkomsttitlarna.

Preliminära resultat av denna beräkning ha under hand

meddelats finansdepartementet.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de justeringar av den i statsverkspropositionen

förordade uppskattningen av intäkterna under de olika inkomsttitlarna,

till vilka anledning synes föreligga.

Inkomst- och förmögenhetsskatt. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt

för fysiska personer beskattningsbara beloppet beräknades

av riksräkenskapsverket i dess till grund för statsverkspropositionen liggande

förslag till 4,150 miljoner kronor, vilket innebar en stegring av fjolårets

taxeringssiffra med 13.8 procent. Det nu inkomna materialet från 1943 års

taxering utvisar för de fysiska personernas beskattningsbara belopp en stegring

av 25.8 procent för landsbygden, 10.5 procent för Göteborgs stad, 19.5

procent för övriga städer med över 10,000 innevånare (utom Stockholm) samt

21.5 procent för städer med under 10,000 innevånare. För Stockholms stad

har stegringen av det beskattningsbara beloppet uppskattats till 13 procent

med ledning av vissa inom socialstyrelsen sammanställda uppgifter rörande

utvecklingen av den totala lönesumman för olika näringsgrenar i Stockholm

under år 1942 i jämförelse med år 1941. Efter sammanvägning av det

hopbragta materialet beräknas den totala siffran för beskattningsbart belopp

för fysiska personer vid 1943 års taxering till 4,400 miljoner kronor.

I fråga örn aktiebolag ger det inkomna materialet icke anledning att vidtaga

ändring i riksräkenskapsverkets tidigare beräkning. Denna uppfattning

stödjes av en speciell undersökning rörande utvecklingen av vinstsiffrorna

för ett antal svenska aktiebolag som verket företagit.

För övriga skattskyldiga tillsammantagna torde man kunna räkna med ett

i stort sett oförändrat beskattningsbart belopp i förhållande till fjolårets

taxering.

Den genomsnittliga procentsatsen för bottenskatten antages vara 7.55 pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

5

cent eller samma procentsats som i decemberberäkningen. Likaledes i anslutning

till decemberberäkningen antages, att tilläggsskatten skall uppgå

till ungefär samma belopp vid 1943 års taxering som vid 1942 års taxering

eller till 53 miljoner kronor.

Enligt förestående beräkningar skulle den år 1943 debiterade inkomst- och

förmögenhetsskatten uppgå till 562.1 miljoner kronor. Den under budgetåret

1943/44 inflytande bruttoinkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten

beräknas nu till 97.5 procent av det debiterade skattebeloppet. Från den influtna

bruttoinkomsten avgå restitutioner, vilka uppskattas till 4 miljoner kronor.

I decemberberäkningen hade riksräkenskapsverket antagit en inflytandeprocent

av 96 och eif restitutionsbelopp av 2.5 miljoner kronor. De nu föreslagna

höjningarna synas befogade med hänsyn till erfarenheten vid beräkningen

i riksräkenskapsverkets skrivelse den 30 april 1943 av utfallet av

statsregleringen för budgetåret 1942/43. I enlighet härmed skulle den behållna

inkomsten å förevarande titel utgöra i avrundat tal 545 miljoner kronor.

I detta sammanhang må erinras örn att den av riksdagen beslutade kupongskatten

får antagas bidraga till en förbättring av uppbördsresultatet med avseende

å av skatteformen berörda inkomster.

Värnskatt. Den nu verkställda förnyade beräkningen av värnskatten

för budgetåret 1943/44 har baserats på de beräkningar rörande det till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, för vilka redogjorts

under föregående titel. Den för fysiska personer debiterade värnskatten

har uppskattats till 86.4 procent av den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten

för samma grupp. Den totala debiterade värnskatten beräknas

till 439.5 miljoner kronor. Med ledning av utfallet av värnskatten under

budgetåret 1942/43 antages inflytandeprocenten uppgå till 97 procent

och restitutionsbeloppet till 1 miljon kronor. På grund härav beräknas värnskatten

för budgetåret 1943/44 nu till avrundat 425 miljoner kronor.

Krigskonjunkturskatten beräknas för budgetåret 1942/43 giva

34 miljoner kronor. I statsverkspropositionen har titeln upptagits till 30 miljoner

kronor. I betraktande av de uppgifter, som erhållits rörande utvecklingen

av underlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten, särskilt i vad avser

aktiebolagen, torde krigskonjunkturskatten för nästa budgetår nu böra upptagas

med 35 miljoner kronor.

Särskild skatt å förmögenhet. Samtidigt med att uppgifter införskaffats

rörande utfallet av taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

har riksräkenskapsverket i år jämväl inhämtat uppgifter rörande

utvecklingen av den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten.

Dessa uppgifter utvisa för landsbygden en stegring av den beskattningsbara

förmögenheten från 1942 till 1943 års taxering av 7.3 procent,

för Göteborgs stad en stegring av 3.0 procent och för övriga städer (utom

Stockholm) en stegring av 4.8 procent. Med utgångspunkt härifrån uppskattas

den totala beskattningsbara förmögenheten vid 1943 års taxering lill cirka

14,275 miljoner kronor, vilket innebär en stegring från 1942 års taxering av

6.0 procent. Denna stegring är delvis betingad av den vid den särskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

förmögenhetsskatten gällande reduktionsregeln, som medför att reduktionen

av den skattepliktiga förmögenheten blir mindre då de till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatten taxerade beloppen ökas. Med ledning av den antagliga

utvecklingen av de genomsnittliga procenttalen för förmögenhetsskatten

inom skilda orter beräknas den särskilda förmögenhetsskatten på grundval av

1943 års taxering bliva debiterad till ett belopp av mellan 30 och 31 miljoner

kronor, varför inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 föreslås upptagen

till 30 miljoner kronor.

Bensinskatten upptogs i statsverkspropositionen till 5 miljoner kronor.

Utfallet för löpande budgetår har av riksräkenskapsverket beräknats till

3 miljoner kronor. Med ledning av vissa från generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen

inhämtade upplysningar har riksräkenskapsverket föreslagit,

att inkomsttiteln för budgetåret 1943/44 upptages till 3.5 miljoner kronor.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner

kronor. I likhet med generaltullstyrelsen har riksräkenskapsverket icke funnit

det möjligt att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens

storlek, komma att utveckla sig under budgetåret 1943/44. I anledning

härav har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln böra upptagas

till nyssnämnda belopp, 110 miljoner kronor.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen

beräknats till 290 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

beräknats inflyta 310 miljoner kronor. I denna fråga har verket anfört följande.

I sin inkomstberäkning den 9 december 1942 beräknade riksräkenskapsverket,

att allmänna omsättningsskatten skulle giva 280 miljoner kronor under

budgetåret 1942/43 och 290 miljoner kronor under budgetåret 1943/44. I sin

skrivelse den 30 april 1943 angående beräkning av utfallet av statsregleringen

för innevarande budgetår har riksräkenskapsverket upptagit allmän omsättningsskatt

till 290 miljoner kronor, vilken beräkning torde vara i överkant.

Vid bedömande av omsättningsskattens utveckling i fortsättningen bör hänsyn

tagas till de strävanden att stabilisera priser och löner, vilka betecknas

såsom prisstopp och lönestopp och vilka deklarerats från senhösten 1942. Utfallet

av allmänna omsättningsskatten är, förutom av varutillgång och prisnivå,

i hög grad betingat av inkomstutvecklingen för konsumenterna och sålunda

främst av den allmänna lönenivåns utveckling och av sysselsättningen.

Det är anledning antaga, att omsättningsskatten kommer att under förra delen

av nästa budgetår hålla sig på en nivå, som icke oväsentligt överstiger

siffrorna för motsvarande månader under budgetåret 1942/43, samt att skatten

för senare delen av nästa budgetår kommer att relativt nära ansluta sig

till de siffror, som utvisas av månaderna under senare delen av budgetåret

1942/43. Olika antaganden kunna givetvis göras örn graden av anslutningen

till det nu löpande budgetårets siffror. Med utgångspunkt från de allmänna

förutsättningar, vilka ligga till grund för riksräkenskapsverkets förevarande

inkomstberäkning, föreslår riksräkenskapsverket, att allmänna omsättningsskatten

för budgetåret 1943/44 nu beräknas till 310 miljoner kronor.

Inkomsttiteln varuskatt har i statsverkspropositionen upptagits till

50 miljoner kronor. För löpande budgetår beräknas i varuskatt inflyta 56

miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har nu uppskattat inkomsten av varuskatt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

7

för nästa budgetår i vad avser inom riket tillverkad vara till 35 miljoner

kronor. Med hänsyn till ovissheten rörande möjligheterna att upprätthålla

importen av kakaobönor för chokladframställning föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln i riksstaten uppföres med ett till 40 miljoner kronor

reducerat belopp.

Tilläggsskatter å bensin beräknas av riksräkenskapsverket, i

anslutning till uppskattningen av intäkten av bensinskatt, under budgetåret

1943/44 inflyta med 7 miljoner kronor. I statsverkspropositionen upptogs inkomsttiteln

till 10 miljoner kronor.

Inkomsten av accis å margarin och vissa andra f ettvaror

upptogs i statsverkspropositionen med 18 miljoner kronor och beräknas

under löpande budgetår utfalla med 17.5 miljoner kronor. Genom kungörelse

193/1943 har accissatsen å hushållsmargarin från och med den 22

april 1943 nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram. Under förutsättning

att sistnämnda accissats bibehålies under nästa budgetår, föreslår riksräkenskapsverket,

med stöd av kontrollstyrelsens odh livsmedelskommissionens beräkningar,

att inkomsttiteln upptages med 14 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 210 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 238 miljoner

kronor. Med hänsyn till svårigheten att överblicka möjligheterna i fråga om

råvaruförsörjningen förordar riksräkenskapsverket att tobaksskatten i riksstaten

för budgetåret 1943/44 uppföres med 200 miljoner kronor.

I r u s d r y c k s f ö r s ä 1 j n i n g s m e d e 1: d e t a 1 j h a n d e 1 s b o 1 a g

beräknades i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 23

miljoner kronor. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 33 miljoner

kronor. Under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 190

till årets riksdag om skärpning av beskattningen av spritdrycker och vin

m. m. uppskattar riksräkenskapsverket statsverkets inkomster från detaljhandelsbolagen

till 27 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänlcningsskatt å spritdrycker

beräknades i statsverkspropositionen ge 225 miljoner kronor under nästa

budgetår. Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 240 miljoner kronor.

Under antagande av bifall till propositionen nr 190 och i anslutning till

kontrollstyrelsens beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

för nästa budgetår uppföres med 265 miljoner kronor.

Omsättningsskatt å vin upptogs i riksstatsförslaget med 10 miljoner

kronor och beräknas för löpande budgetår ge 14.5 miljoner kronor. I

propositionen nr 190 har den skärpta vinbeskattningen erhållit formen av en

särskild utskänlcningsskatt. I lagtekniskt hänseende ha därvid de nuvarande

bestämmelserna angående omsättningsskatt å inhemskt vin och angående

särskild omsättningsskatt å vin sammanförts med de föreslagna bestämmelserna

om utskänkningsskatt å vin till en förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å vin. I anslutning härtill anser riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln i fråga bör benämnas omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin. Den av skaf teskärpningen uppkommande inkomstökningen har kontroll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

styrelsen ansett försiktigtvis icke böra beräknas till högre belopp än 1 miljon

kronor. I enlighet härmed föreslår riksräkenskapsverket, att under titel omsättnings-

och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1943/44 beräknas ett

belopp av 11 miljoner kronor.

Postverkets överskott uppskattades i statsverkspropositionen till 35

miljoner kronor för budgetåret 1943/44. Under löpande budgetår beräknas

inflyta drygt 31 miljoner kronor. I anslutning till generalpoststyrelsens nu

verkställda beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till utvecklingen av postverkets

inkomster och utgifter under det senast förflutna halvåret, beräknar

riksräkenskapsverket nettoinkomsten för nästa budgetår till 37 miljoner

kronor.»

Beträffande grunderna för uttagningen av inkomst- och förmögenhetsskatt

samt värnskatt har departementschefen i propositionen nr 317 anfört

följande:

»Riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna beräkningar ha utförts

med tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets

inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.

Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna

måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för uppskattningarna

grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare

behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.

Med hänvisning till vad jag därvid anförde och med bortseende tillsvidare

från inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten, förordar jag, att

förslag förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna

i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.

Inkomst- och förmögenhetsskattens samt värnskattens avkastning har av

riksräkenskapsverket uppskattats med utgångspunkt från antagandet, att

skatterna skola utgå efter oförändrade grunder. Om denna förutsättning godtages,

skulle inkomstsumman å riksstatens driflbudgetsdel vid bifall till de

nyss förordade justeringarna av vissa andra inkomsttitlar visa en ökning i

förhållande till statsverkspropositionen med 109 miljoner kronor. Då anslagssumman

å driftbudgeten, enligt vad tidigare anförts, visar en ökning med

95 miljoner kronor, kommer överskottet av inkomster över de normala utgifterna,

som i det ursprungliga riksstatsförslaget uppgick till 160 miljoner

kronor, att stiga med mellan 13 och 14 miljoner kronor. Det beräknade underskottet

å riksstaten ökas emellertid, på grund av att det visat sig nödvändigt

att höja summan av de å beredskapsstat för försvarsväsendet uppförda

anslagen med 65 miljoner kronor. Mot det i statsverkspropositionen beräknade

underskottet å 1,100 miljoner kronor får alltså nu ställas ett beräknat

underskott å (1,100 + 95 — 109 + 65=) 1,151 miljoner kronor.

Den uppräkning av avkastningen under olika inkomsttitlar, som — med

bortseende från den föreslagna spritskattehöjningen — ansetts möjlig vid en

förnyad uppskattning av inkomstutfallet, motsvaras alltså av en t. o. m. något

större utgiftsökning på driftbudgeten. Blott en del av den beräknade av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

9

kastningen av den föreslagna spritskattehöjningen bidrager därför till att

täcka den anslagsökning på beredskapsstaten som visat sig nödvändig. I övrigt

föranleder denna ökning en försämring av det totala budgetutfallet.

I statsregleringsbesluten för innevarande budgetår förverkligades för första

gången under kriget det finanspolitiska minimikravet, att de normala, på

driftbudgeten uppförda anslagen skulle täckas av den beräknade avkastningen

av löpande inkomster. I riksstatsförslaget för nästa budgetår inregistreras

nu en automatisk inkomstökning å cirka 400 miljoner kronor i förhållande

till beräkningarna i riksstaten för innevarande budgetår. Utgifterna

ha emellertid samtidigt ökats så starkt, att de absorbera mer än hälften av

den sålunda inregistrerade inkomstökningen, vilken därför blott till en mindre

del framträder såsom ett överskott av inkomster över normala utgifter som

bidrager till finansieringen av beredskapsutgifterna. Den automatiska ökningen

av statsinkomsterna återspeglar icke ökade realinkomster i samhället utan

endast en fortgående stegring av inkomstsumman i pengar räknat. En utveckling,

genom vilken statsinkomster med detta ursprung förbrukas för ökade

normala statsutgifter, är icke tillfredsställande. Den betyder, att indragningen

till statskassan av en del av de ökade penninginkomsterna i samhället

icke — såsom önskvärt vore — medför någon minskning av det köpkraftsöverskott,

till vilket beredskapsutgifterna ge upphov. Utgiftsökningen

borde av penningpolitiska skäl föranleda en skärpt beskattning, så att den

automatiska ökningen av statsinkomsterna till följd av stegrade penninginkomster

komme att avspeglas i en åtminstone lika stor minskning av underskottet

å riksstaten.

Mot en ytterligare skatteskärpning kan invändas, att den skulle stå i strid

mot pris- och lönestoppspolitiken. Denna invändning är emellertid icke hållbar.

Jag vill erinra om att de i höstas godkända riktlinjerna för penningpolitiken

förutsatte, att ett pris- och lönestopp skulle kombineras med en indragning

av fri köpkraft genom skärpt beskattning, som avlastade en del

av det tryck på prissystemet den bestående spänningen mellan köpkraft och

försörjningsmöjligheter finge anses utöva. Återverkningarna av skattehöjningar

på levnadskostnadsindex rubba icke riktigheten av denna tankegång.

Verkställda undersökningar visa för övrigt, att de hittills vidtagna höjningarna

av de direkta skatterna blott vid ett enda tillfälle samt då endast under

kort tid och i ringa utsträckning medfört en lönestegring genom sin återverkan

på levnadskostnadsindex.

Trots de skäl som sålunda tala för en skatteskärpning kunna delade meningar

råda i fråga örn utformningen av den ytterligare beskattning som är

påkallad. Man kan peka på det förhållandet, att den fria köpkraften för närvarande

i stor utsträckning neutraliseras genom pris- och varuregleringarna.

Under sådana förhållanden tvingar icke läget till ett omedelbart avgörande

i skattefrågan, utan denna kan bli föremål för ytterligare överväganden. Ett

uppskov synes lämpligt för att den under krigsåren framvuxna beskattningen

skall hinna underkastas en enhetlig översyn i syfte att pröva, huruvida

dess avvägning blivit den ur olika synpunkter lämpligaste. Inom finansde
Bihang

till riksdagens protokoll 19i3. 7 sami. Nr 5;.’.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

partementet pågå för närvarande nya utredningar rörande skattetrycket på

olika inkomsttagargrupper och på näringslivet. Jag har för avsikt att föreslå,

att särskilda sakkunniga tillkallas för att med stöd av de resultat, till vilka

dessa undersökningar leda, verkställa en sådan översyn.

Vid övervägande av här angivna omständigheter har jag funnit mig böra

föreslå, att inkomst- och förmögenhetsskatten samt värnskatten under nästa

budgetår uttagas efter oförändrade grunder. Detta ståndpunktstagande utesluter

givetvis icke, att smärre justeringar under budgetåret kunna finnas påkallade

med avseende å olika konsumtionskatter. Jag torde i detta sammanhang

få erinra om vad jag vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition

anförde angående en ytterligare skärpt beskattning av konsumtion

av lyxkaraktär (Inkomster å driftbudgeten, sid. 41).

Med åberopande av det anförda föreslår jag, att även inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten i riksstaten upptagas i enlighet med riksräkenskapsverkets

senaste beräkning. Förslag om värnskatt för budgetåret

1943/44 torde få anmälas i annat sammanhang denna dag. Jag hemställer i

det följande örn att inkomst- och förmögenhetsskatten skall föreslås uttagen

med samma procenttal som för år 1942. Därvid måste beaktas det förslag

angående viss ändring av beskattningsgrunden för livförsäkringsbolag som är

föremål för riksdagens prövning (prop. nr 172).»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Maj:t i omförmälda

proposition nr 317 föreslagit riksdagen, att under förutsättning av

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 172 till årets riksdag framlagda

förslag besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av vad i 20 §, andra stycket,

samma förordning stadgas — för år 1943 utgå med 150 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som

avses i samma moment b).

Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag, såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1943/44 av nedan angivna inkomsttitlar -— föreslagit

riksdagen att — under förutsättning i vissa fall av bifall till av Kungl.

Majit framlagda skatteförslag —

dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 545,000,000

Värnskatt ........................................ > 425,000,000

Krigskonjunkturskatt .............................. » 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet ...................... » 30,000,000

Bensinskatt ...................................... » 3,500,000

Tullmedel ........................................ » 110,000,000

Allmän omsättningsskatt .......................... » 310,000,000

Varuskatt ........................................ » 40,000,000

Tilläggsskatter å bensin .......................... » 7,000,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

11

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .......... kronor 14,000,000

Tobaksskatt ...................................... » 200,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Detaljhandelsbolag .............................. » 27,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . . » 265,000,000

Postverket........................................ » 37,000,000

dels ock upptaga inkomsttiteln Omsättningsskatt å vin under ändrad benämning

sålunda:

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .......... kronor 11,000,000

De i propositionen nr 172 framlagda förslagen hava den 26 maj 1943 av

riksdagen med vissa formella jämkningar bifallits.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda nya beräkningen av bevillningarna, får hemställa,

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 317 framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas

— för år 1943 utgå med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda

förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet för

skattskyldiga, som avses i samma moment b);

2) att bevillningarna för budgetåret 1943/44 måtte beräk
-

nas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt...... kronor 545,000,000

Värnskatt ........................ » 425,000,000

Krigskonjunkturskatt ............... » 35,000,000

Särskild skatt å förmögenhet.......... » 30,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . » 1,000,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ................ » 70,000

Stämpelmedel ...................... » 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt kronor 25,000,000

b) Bensinskatt .. » 3,500,000 » 28,500,000

Tullmedel ........ » 110,000,000

Allmän omsättningsskatt............. » 310,000,000

Varuskatt ......................... » 40,000,000

Trafikskatt ........................ » 25,000,000

Tilläggsskatter å bensin .............. » 7,000.000

i

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 52.

Accis å silke........................

Accis å margarin och vissa andra fett
varor

............................

Skatt å kaffe........................

Tobaksskatt ........................

Brännvinstillverkningsskatt ..........

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ................

Detaljhandelsbolag ................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ....................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

vin ..............................

Maltdrycksskatt ....................

Skatt å läskedrycker ................

Statlig nöjesskatt....................

Postverket (överskott) ..............

kronor 4,000,000

» 14,000,000

» 5,000,000

» 200,000,000

» 18,000,000

» 23,000,000

» 27,000,000

» 265,000,000

» 11,000,000

» 35,000,000

» 8,000,000

»'' 16,000,000

» 37,000,000

Stockholm den 16 juni 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÅRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Axel Ivar Anderson, Sjödahl, Egnell,

Ekman, friherre Lagerfelt, Velander, Herman Ericsson, Franzon* och Lindblom; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg,

Falk, Kilbom, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn*, Olson i Göteborg* och Andersson

i Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

^38255. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:456 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1943/44 m. m. s. 6 i texten