Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928

1943-12-04 · 94 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 91 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:57, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 4 december 1943 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379), m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 8 oktober 1943 dagtecknad proposition, nr 345, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379),

2) lag om ändrad lydelse av 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28 .september

1928 (nr 370),

3) förordning angående ändrad lydelse av 21 § förordningen den 28 september

1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

4) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14 juni

1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet,

5) lag angående ändrad lydelse av 67 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn

kommunalstyrelse på landet,

6) lag angående ändrad lydelse av 62 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om

kommunalstyrelse i stad,

7) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om

kommunalstyrelse i Stockholm,

8) lag angående ändrad lydelse av 46 § 1 mom. lagen den 20 juni 1924

(nr 349) om landsting, samt

9) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 12 februari

1943 (nr 44) örn kupongskatt,

dels ock godkänna i propositionen föreslagen förstärkning av personalen vid

länsstyrelserna och Överståthållarämbetet.

Propositionen har hänvisats, såvitt angår förslagen till ändring i kommunallagarna,

till konstitutionsutskottet, beträffande förslaget till förstärkning

av personalen vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet, till statsutskottet

samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande författningsförslagens lydelse, i vad desamma behandlats av

bevillningsutskottet, hänvisas till utskottets hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr 57.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Till behandling i samband med propositionen, i vad densamma hänvisats

till bevillningsutskottet, har utskottet förehaft följande motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 327 i första kammaren av herr Lindblom

m. fl. och nr 457 i andra kammaren av herr Skagerlund m. fl., vari hemställts,

»alt riksdagen vid behandling av Kungl. Majlis proposition nr 345

måtte besluta,

att uppgifter enligt 33 § och 42 § 3 mom. taxeringslörordningen, i senare

fallet i vad de avse utdelning, skola vara avlämnade senast 15 februari under

taxeringsåret,

att taxeringsnämndsordförandena fortfarande skola omhänderhava längdföringen

och att för detta arbete skall utgå en ersättning av statsmedel med 8

öre för skattskyldig,

att ledamöter och suppleanter i länsprövningsnämnd skola utses av länsstyrelsen,

och

att ersättningen till ledamot av prövningsnämnd och faslighetsprövningsnämnd

bestämmes till 18 kronor för dag, örn vederbörande är bosatt å sammanträdesorten,

och eljest till 24 kronor för dag, samt att för resedagar resekostnads-

och traktamentsersättning utgår enligt klass II C i allmänna resereglemente!»

;

2) de likalydande motionerna nr 336 i första kammaren av herr Gustaf

Elofsson m. fl. och nr 470 i andra kammaren av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,

vari hemställts, att arvoden till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd

måtte utmätas i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, innebärande

en kostnadsökning utöver nu utgående ersättningar av omkring

666,000 kronor, att ersättningarna till ledamöter i prövningsnämnd måtte bestämmas

så, att rekryteringen av ledamöter i nämnden icke helt omöjliggöres,

samt att administrativa detaljer måtte utmönstras ur lagtexten;

3) de likalydande motionerna nr 353 i första kammaren av herr Nordenson

m. fl. och nr 491 i andra kammaren av herr Lundberg i Hälsingborg

m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 345

måtte vidtaga sådan ändring i det framlagda förslaget till förordning örn ändring

i vissa delar av taxeringsförordningen, att de i 36 § 1 mom. tredje

stycket i förslaget omförmälda skattskyldiga må tillgodonjuta anstånd med

självdeklarations avlämnande till den 31 mars»;

4) de likalydande motionerna nr 355 i första kammaren av herr Velander

m. fl. och nr 492 i andra kammaren av herr Lundberg i Hälsingborg m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 345

måtte vidtaga sådana ändringar i och tillägg till det framlagda förslaget till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen, att en central

nämnd, organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller

beträffande den centrala krigskonjunkturskattenämnden, inrättas med uppgift

att främja enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och övervakande

verksamhet och att på begäran av skattskyldig meddela förhandsuttalanden

i beskattningsfrågor, samt att de synpunkter, som framförts i

motionerna och i ett av Stockholms handelskammare och Sveriges industriförbund

avgivet yttrande, därvid måtte beaktas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

3

5) motionen nr 335 i första kammaren av herrar Linnér och Albert Andersson,

vari hemställts, att ändringar i enlighet med vad i motionen föreslagits

måtte vidtagas i de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen;

6) motionen nr 352 i första kammaren av herrar Franzon och Anderberg,

vari hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts

proposition nr 345 måtte besluta om en omläggning av fastighetstaxeringsorganisationen

å landsbygden med den huvudsakliga utformning, som i

motionen angivits;

7) motionen nr 354 i första kammaren av herr Holmström m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 345 måtte vidtaga

sådana ändringar i och tillägg till det framlagda förslaget till förordning om

ändring i vissa delar av taxeringsförordningen, att ordförande i länsprövningsnämnd

skall vara landskamreraren eller annan person, som Kungl. Majit

därtill utser för en tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter

i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet»;

8) motionen nr 458 i andra kammaren av herrar Sundström i Skövde och

Nilsson i Kristinehamn, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att § 9

i förslag till ändring i taxeringsförordningen får följande lydelse: Länsprövningsnämnd

skall bestå av landskamreraren såsom ordförande samt minst

fyra, högst åtta ledamöter jämte suppleanter för dem, en för varje ledamot.

Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Majit, efter förslag av vederbörande

landsting och stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting,

för en tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd

inom prövningsdistriktet. Högst halva antalet ledamöter och

suppleanter må vara ledamöter i taxeringsnämnd inom distriktet»;

9) motionen nr 468 i andra kammaren av herr Jacobson m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 345

måtte, med beaktande av vad i motionen anförts, vidtaga däri föreslagna förändringar

i förslaget; samt

10) motionen nr 490 i andra kammaren av herrar Persson i Falla och

Janson i Frändesta, vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandling av

Kungl. Majits proposition med förslag om ändring av den nuvarande taxeringsorganisationen

taga hänsyn till de synpunkter och förslag, som i motionen

framlagts.

De under punkterna 5 och 9 nämnda motionerna lia i vad de vore föranledda

av förslaget till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna och

Överståthållarämbetet hänvisats till statsutskottet, medan motionerna i övrigt

hänvisats till bevillningsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.

I motionen 1: 335 har hemställts, alt det nuvarande antalet ledamöter i läns^

prövningsnämnd, förutom ordföranden minst 8 högst 15, skall bibehållas

samt att ledamöter och suppleanter i nämnden skola utses av länsstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Beträffande ordförandeskapet i länsprövningsnämnden har hemställts, att

Kungl. Majit skall utse ordförande, som icke är landskamrerare. På omständigheterna

i det särskilda fallet finge bero, huruvida landshövdingen skulle

utses till ordförande. Landskamreraren borde bibehållas vid sin nuvarande

ställning såsom verklig ledare av taxeringsarbetet i länet. Såsom hittills

borde han i princip vara föredragande i prövningsnämnden, dock med möjlighet

att annan tjänsteman förordnades till föredragande. I stället för den

i propositionen föreslagna taxeringsintendentsbefattningen borde inrättas en

länsassessorsbefattning. Innehavaren av denna befattning borde förutom de

uppgifter, som för närvarande åligga biträdande landskamrerare, kunna under

landskamrerarens ledning handhava utbildningen av nyutsedda taxeringsnämndsordförande

och kronoombud, meddela råd och upplysningar samt

verkställa utredningar i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.

Slutligen bar i motionen hemställts, att de sammanträden, som jämlikt 59

och 75 §§ taxeringsförordningen före taxeringsarbetets början äga rum för

förberedande överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna

vid den allmänna fastighetstaxeringen samt för överläggningar rörande

taxeringsarbetet vid den årliga taxeringen, skola bibehållas såsom

sammanträden inför länsstyrelsen och icke, såsom i propositionen föreslagits,

äga rum inför landskamreraren.

I motionen 1:352 lia framställts vissa önskemål beträffande fastighetstaxeringen

å landsbygden, nämligen att denna taxering i första instans borde

anförtros åt blott ett slag av nämnder, vilka skulle utses efter i stort sett

samma grunder som de nuvarande beredningsnämnderna. Vidare borde fastighetstaxeringsdistrikten

sammanföras gruppvis till större enheter, för vilka

borde utses en gemensam fastighetstaxeringskonsulent. Denne borde under

taxeringsintendentens ledning utöva den konsulterande och övervakande verksamhet,

som jämlikt 65 och 66 §§ taxeringsförordningen enligt deras i propositionen

föreslagna lydelse skall ankomma på ordförande i fastighetstaxeringsnämnd.

Slutligen borde fastighetsprövningsnämndsarbetet omorganiseras

med utgångspunkt från att detta genom den i motionen föreslagna omorganisationen

av arbetet i första instans torde kunna påbörjas en månad tidigare

än för närvarande.

I motionen 11:468, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet, bar

föreslagits, att de särskilda taxeringsnämnder, som provisoriskt inrättats för

handhavande av taxeringen av aktiebolag och andra juridiska personer med

undantag av oskifta dödsbon och familjestiftelser, borde jämväl för kommande

år bibehållas såsom ett provisorium samt att en saklig utredning borde

företagas i frågan om dessa nämnders införande såsom obligatorisk institution.

Huruvida en framflyttning av tiden för avlämnande av uppgifter av

arbetsgivare m. fl. till den 31 januari kunde medföra någon märkbar lättnad

funne motionärerna tvivelaktigt. Lättnad borde beredas taxeringsnämndsordförandena

på så sätt att ersättning utginge för under taxeringsarbetet

anlitat biträde. I fråga örn tiden för anförande av besvär över taxeringsnämnds

beslut har föreslagits, att denna bibehålies oförändrad till den 15 juli. Motio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

5

närerna ha slutligen föreslagit, att den rätt att utfärda anmaning, varom

stadgas i 32 § 3 mom taxeringsförordningen, borde tilläggas även taxeringsrevisor

och att motsvarande rätt jämlikt 35 § 2 mom. första stycket enligt

dess i propositionen föreslagna lydelse borde tillkomma jämväl taxeringsrevisor

och taxeringsinspektör.

I motionen 11:490 bär föreslagits, att den för aktiebolag och bokfönngspliktiga

rörelseidkare stadgade rätten till anstånd med självdeklarations avlämnande

till den 31 mars bibehålies oförändrad. Den för fullgörande av anmaning

stadgade minsta tidsfristen av 5 dagar efter delfåendet av densamma

har föreslagits utsträckt till 14 dagar, möjligtvis med den inskränkningen att,

där särskilt angivna skäl förebragtes, tiden finge förkortas. Slutligen har föreslagits

införande av bestämmelser, som normera bokgranskningsinstitutet,

samt regler angående bevisning i taxeringsproce^sen.

I anledning av den genom propositionen föreslagna bestämmelsen i 36 §, att

rätten till anstånd för vissa skattskyldiga med självdeklarations avlämnande

skall inskränkas till den 15 mars, samt det på grund härav i de likalydande

motionerna I: 353 och II: 491 framställda yrkandet, att dylikt anstånd fortfarande

skall få tillgodonjutas till den 31 mars, ha Sveriges industriförbund och

Sveriges köpmannaförbund i till utskottet ingivna skrivelser förklarat sig till

alla delar instämma i vad som anförts och yrkats i de nämnda motionerna.

Ifrågavarande sammanslutningar vore villiga att, om den hittillsvarande deklarationsfristen

för de med motionerna avsedda skattskyldiga lämnades oförändrad,

tillställa sina medlemmar en enträgen uppmaning att avlämna deklaration

snarast möjligt och endast, då så befunnes oundgängligen nödvändigt,

senare än den 15 mars. Från Sveriges grossistförbund har utskottet mottagit

en skrivelse av likartat innehåll. I till utskottet ingivna skrivelser ha Stockholms

handelskammare, Östergötlands och Södermanlands handelskammare,

Smålands och Blekinge handelskammare, Gotlands handelskammare, Skånes

handelskammare, handelskammaren i Göteborg, Västergötlands och norra

Hallands handelskammare, handelskammaren i Karlstad, handelskammaren

för Örebro och Västmanlands lån, handelskammaren i Gävle, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare samt Norrbottens och Västerbottens

läns handelskammare uttalat sin anslutning till vad industriförbundet anfört

och förklarat sig villiga att under nämnd förutsättning rikta motsvarande

uppmaning till sina medlemmar. Även Sveriges advokatsamfund har i skrivelse

till utskottet uttalat sig emot förevarande i propositionen framlagda

förslag.

Taxeringsnämndsordfbrändenäs riksförbund har däremot i skrivelse till

utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag i sistnämnda hänseende. Vad i motionen

II: 490 föreslagits i fråga örn liden för avgivande av svar å anmaning

har av riksförbundet avstyrkts. Förbundet har icke velat tillstyrka i motionen

11:468 föreslagen ändring av propositionens förslag angående tiden för besvärs

anförande hos prövningsnämnd. Det i motionen 11:458 framställda

yrkandet angående sättet för utseende av ledamöter och suppleanter i läns
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

prövningsnämnd bär av förbundet i princip tillstyrkts. Förbundet har vidare

uttalat sig för de i de likalydande motionerna I 355 och 11:492 framställda

yrkandena örn inrättande av en central nämnd. Yrkandena i de likalydande

motionerna 1:336 och 11:470 lia av förbundet tillstyrkts liksom de i motionen

1:352 gjorda yrkandena om omläggning av fastighetstaxeringen i första

instans.

I skrivelse till utskottet har Sveriges bäradsskrivareförenings styrelse upptagit

frågan om arbetet med längdföringen till behandling, därvid styrelsen

motsatt sig längdföringens överflyttande till häradsskrivare.

I en till utskottet ställd skrivelse har håradsskrivaren Birger Steen uttalat

önskemål om närmare anknytande av häradsskrivarna till taxeringsverksamheten.

Av landskamreraren Elias Brandel har till utskottet ingivits en promemoria

rörande den föreslagna omorganisationen av beskattningsväsendet.

Från finansdepartementet bär slutligen under hand till utskottet för kännedom

överlämnats en av häradsskrivaren Josef Engqvist upprättad promemoria

jämte därvid fogat tillägg med förslag till vissa ändringar i debiteringsoch

uppbördsorganisationen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 24 har bevillningsutskottet vid

1941 års riksdag behandlat vissa frågor angående taxeringsväsendets organisation

samt därvid framhållit angelägenheten av att en förbättring av förhållandena

på ifrågavarande område komme till stånd. Utskottet syftade därvid

närmast på en snabbare process och ökade garantier för beskattningsmålens

riktiga avgörande. I utlåtande över vissa i ämnet väckta motioner hade kammarrätten

upplyst att planer förelåge på en utredning inom ämbetsverket rörande

omorganisation av detta. Utskottet förutsatte, att denna utredning

skulle igångsättas snarast möjligt. Därest det, på sätt kammarrätten antytt,

under utredningens gång skulle visa sig erforderligt för att åstadkomma en

snabbare handläggning av besvärsmålen, att jämväl beskattningsnämndernas

verksamhet upptoges till omprövning, funne utskottet lämpligt att utredningen

gåves en sådan vidgad omfattning.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Maj:t den 19 september 1941

chefen för finansdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga för utredning

av frågan om beskattningsmyndigheternas organisation m. m. Med stöd

av nämnda bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet den 25

september 1941 såsom sakkunniga presidenten N. J. E. Quensel, ordförande,

ledamoten av riksdagens första kammare G. I. Anderson i Arboga, kammarrättsrådet

S. Norrman, landskamreraren A. T. Rietz, ledamoten av riksdagens

första kammare, t. f. underståthållaren K. G. A. Sandström samt ingenjören

S. Wallin, Norrviken. Ingenjör Wallin avled den 3 juni 1942. I hans ställe

förordnades icke annan sakkunnig.

De sakkunniga, vilka antogo benämningen beskattningsorganisationssakkunniga,

avgåvo den 11 november 1941 förslag till vissa provisoriska åtgärder

i syfte att under år 1942 stärka det för den årliga taxeringen grundläg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

7

gande arbete, som utfördes inom taxeringsnämnderna. Förslaget, vilket i propositionerna

nr 350 och 351 underställdes 1941 års riksdag under dess höstsession,

bifölls i huvudsak av riksdagen (skr. nr 524 och 517).

Med skrivelse den 16 mars 1942 avgåvo de sakkunniga första delen av sitt

betänkande, innefattande förslag till ändrad organisation av kammarrätten

(SOU 1942: 18). Nämnda förslag förelädes i propositionerna nr 289 och 290

1942 års riksdag samt bifölls i huvudsakliga delar av densamma (skr. nr

462 och 436).

Därjämte avgåvo de sakkunniga den 28 september 1942 förslag om ytterligare

vissa provisoriska åtgärder i ändamål att under innevarande ar åstadkomma

en förbättrad taxering i taxeringsnämnderna. Sistnämnda förslag har

varit föremål för remissbehandling men i övrigt icke föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

De sakkunniga ha sedermera slutfört sitt uppdrag och med skrivelse den 25

november 1942 avlämnat andra delen av sitt betänkande, innefattande förslag

till ändrad organisation av beskattningsnämnderna och förstärkning av landskontorens

arbetskraft m. m. (SOU 1942: 49). Betänkandet innefattar åtskilliga

författningsförslag, vilka — med uteslutning av de förslag, som avse författningar

vilkas utfärdande bör ske i administrativ ordning — såsom Bilaga

A fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen, i vad

desamma behandlats av bevillningsutskottet, tillåter sig utskottet hänvisa till

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Inrättande av särskilda taxeringsnämnder, s. 58—75,

Åtgärder för beredande av lättnad i taxeringsnämndsordförandenas arbete,

s. 75—95,

Kronoombudets uppgifter vid taxeringen, s. 95—97,

Valperiod för ledamöter i taxeringsnämnd, s. 97—99,

Övervakningen av taxeringsnämndernas arbete, s. 99—101,

Instruktionskurser för ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, s.

101—102,

Arvoden åt ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, s. 103—106,

Prövningsnämndernas sammansättning m. m., s. 106—124,

Prövningsnämndernas arbetsformer m. m., s. 124—129,

Prövningsnämndernas arbetsperiod, s. 129—142,

Beskattningsnämnderna i första instans vid den allmänna fastighetstaxeringen,

s. 142—151,

Fastighetsprövningsnämnderna, s. 152—155,

Central granskning av länsanvisningar för den allmänna fastighetstaxeringen,

s. 155,

Särskild fastighetstaxering, s. 156—157,

Särskild utbildning av taxeringstjänstemän, s. 201—204,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Förbud för befattningshavare å landskontor att mot ersättning biträda

skattskyldig med upprättande av deklarationer m. m., s. 207—208,

Åtgärder för vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen på taxeringsväsendets

område, s. 208—227,

Viss deklarationskontroll, s. 227—235, samt

Specialmotivering, s. 238—279.

Utskottets yttrande.

Någon tvekan torde icke kunna råda därom alt taxeringsförfarandet hos

beskattningsnämnderna för närvarande är behäftat med avsevärda brister. På

grund av dessa brister, vilka hänföra sig till beskattningsnämndernas såväl

organisation som arbetssätt, förefinnes uppenbarligen risk för att taxeringsarbetet

icke bedrives med den effektivitet, som är erforderlig för vinnande

av ett riktigt taxeringsresultat. Detta förhållande är så mycket mera otillfredsställande,

som därigenom den vid beskattningen grundläggande principen örn

likformighet och rättvisa vid skattebördans fördelning kan befaras icke bliva

tillgodosedd i den utsträckning, som är önskvärd. Behovet av en omorganisation

av beskattningsnämnderna har framträtt särskilt starkt under de senaste

åren med den betydande stegring av taxeringsarbetets svårighetsgrad och omfattning,

som därunder ägt rum. Utskottet vill fördenskull uttala sin tillfredsställelse

över att förslag till ändrade bestämmelser på förevarande område

nu förelagts riksdagen.

De i propositionen fx-amlagda förslagen innebära i huvudsak följande. Beträffande

taxeringsnämnderna föreslås, att särskilda taxeringsnämnder tillskapas

för att handha taxeringen av vissa grupper av skattskyldiga, vilkas

deklarationer för sin behandling erfordra speciell sakkunskap, att längre tid

beredes för arbetet i vissa taxeringsnämnder, att en del arbetsuppgifter avlastas

från ordförandena i taxeringsnämnderna och i stället åläggas vederbörande

häradsskrivare eller tjänsteman i stad samt att ledningen och övervakningen

av arbetet i taxeringsnämnderna från länsstyrelsens sida förstärkes. I fråga

om prövningsnämnderna föreslås en fastare organisation och en längre arbetsperiod

i syfte att därigenom vinna en allsidigare behandling av målen och som

följd härav en minskning av antalet besvär till skattedomstolarna. Vad angår

den allmänna fastighetstaxeringen föreslås en förstärkning av ledningen av

arbetet i beredningsnämnderna samt, såsom följd av den ändrade organisationen

av prövningsnämnderna vid den årliga taxeringen, viss ändring i

organisationen av fastighetsprövningsnänmderna. Därjämte föreslås en mindre

förlängning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas

arbetsperiod. För att länsstyrelserna skola kunna fullgöra de

ledande och övervakande uppgifter, som avses skola ankomma på länsstyrelserna,

föreslås förstärkning av deras personal. En särskild taxeringsavdelning

föreslås skola inrättas å varje landskontor. Slutligen föreslås viss utvidgad

uppgiftsskyldighet vid taxering, närmast för att förbättra kontrollen beträffande

jordbrukares deklarationer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

9

Mot huvudgrunderna för de framlagda förslagen angående beskattningsnämndernas

organisation och arbetssätt har utskottet intet att erinra. I detta

sammanhang vill utskottet framhålla, att så komplicerade och för lekmännen

svåröverskådliga som skatteförfattningarna numera blivit, torde det få

anses ofrånkomligt, att vid taxeringens verkställande i större utsträckning

än vad hittills varit fallet anlitas på beskattningsområdet utbildade tjänstemän.

Av vikt är emellertid, att —- trots den ökade användningen av tjänstemän

inom beskattningsnämnderna — lekmannaelementet, som av gammalt

i vårt land ansetts betydelsefullt för åstadkommande av en rättvis beskattning,

fortfarande äger möjlighet att göra sig gällande. Den lösning av hithörande

spörsmål, som i propositionen föreslagits, synes utskottet väl avvägd.

Utskottet övergår härefter till att närmare behandla de i propositionen berörda

frågorna, i den mån anledning förefinnes till särskilda uttalanden

från utskottets sida.

Särskilda taxeringsnämnder.

Enligt 4 § taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse äro taxeringsdistrikten

i regel lokala, d. v. s. taxeringsnämnd skall taxera alla skattskyldiga

inom ett visst geografiskt område. I särskilda fall må dock länsstyrelsen

vid uppdelning av kommun i flera taxeringsdistrikt förordna, att vid taxering

av viss grupp eller vissa grupper skattskyldiga eller vid särskild fastighetstaxering

eller vid virkestaxering annan indelning skall tillämpas än som föreskrives

för taxeringen i övrigt. Med stöd av detta stadgande ha inom vissa större

städer — bland annat Stockholm och Göteborg — inrättats särskilda taxeringsnämnder

för taxering av sådana skattskyldiga, beträffande vilka större

sakkunskap kräves vid taxeringens verkställande. Särskilda taxeringsnämnder

lia företrädesvis inrättats för taxering av juridiska personer och rörelseidkare.

Detta i 4 § taxeringsförordningen lämnade medgivande är emellertid

begränsat till skattskyldiga inom en och samma kommun.

Genom utfärdade författningar lia vid 1942 och 1943 års taxeringar provisoriskt

inrättats särskilda taxeringsnämnder, en eller flera inom varje län.

Dessa särskilda nämnder ha handhaft taxeringen av sådana skattskyldiga,

som skola upptagas i avdelningarna 1? och C av inkomstlängden, nämligen

skattskyldiga som icke äro fysiska personer, oskifta dödsbon eller familjestiftelser.

I propositionen har föreslagits, att de sålunda meddelade provisoriska

bestämmelserna skola inlagas i taxeringsförordningen, varigenom nyssnämnda

grupper av skattskyldiga definitivt skulle överföras till särskilda

taxeringsnämnder. För vinnande av en klarare terminologi ha därvid övriga

taxeringsnämnder i förslaget erhållit benämningen lokala taxeringsnämnder.

Enligt beskattningsorganisationssakkunnigas förslag skulle därjämte även

fysiska personer, som äro rörelseidkare och ha ordnad bokföring, avslutad

medelst vinst- och förlustkonto (d. v. s. sådana rörelseidkare, som använda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

formulär 8a såsom bilaga till deklarationen), taxeras av de särskilda nämnderna.

I propositionen har emellertid i detta hänseende avvikelse skett från

sakkunnigförslaget. Med hänsyn till svårigheten att finna en tillfredsställande

uppdelning av rörelseidkarna mellan de särskilda och de lokala taxeringsnämnderna

har departementschefen ansett, att fysiska personer, som äro rörelseidkare,

fortfarande skola taxeras i lokala nämnder. I anslutning härtill

anses en förstärkning av de lokala nämnderna böra ske. Departementschefen

föreslår sålunda, alt länsstyrelsen skall förordna lämplig person att såsom

taxeringskonsulent inom visst område av länet, omfattande ett antal taxeringsdistrikt,

granska och inför vederbörande taxeringsnämnd föredraga deklarationer

och andra uppgifter, vilka avgivits av sådana rörelseidkare som

äro fysiska personer, oskifta dödsbon eller familjestiftelser. Antalet taxeringskonsulenter

beräknas för hela landet till omkring 150.

Då den genom de provisoriska bestämmelserna införda anordningen med

särskilda taxeringsnämnder, såsom departementschefen framhållit, utfallit

väl, tillstyrker utskottet förslaget om intagande i taxeringsförordningen av

föreskrifter i detta hänseende. Vad angår spörsmålet örn vilka grupper av

skattskyldiga, som lämpligen böra överföras till dylika nämnder, finner väl

utskottet skäl tala för de sakkunnigas förslag om överförande jämväl av vissa

fysiska personer, som äro rörelseidkare, till de särskilda nämnderna. Med

hänsyn särskilt till de av departementschefen berörda svårigheterna att åstadkomma

en tillfredsställande uppdelning av rörelseidkarna i förevarande avseende

anser dock utskottet dessa skattskyldiga tills vidare och i avbidan på

att erfarenhet vinnes om verkningarna av den nya organisationen böra taxeras

i de lokala nämnderna. Utskottet ansluter sig sålunda till den i propositionen

intagna ståndpunkten, att allenast aktiebolag och andra juridiska personer,

med undantag av oskifta dödsbon och familjestiftelser, skola hänföras till de

särskilda nämnderna. Inrättas i ett län flera särskilda nämnder, bör enligt

utskottets mening uppdelningen av de skattskyldiga ske efter deras art och

ej efter lokal fördelningsgrund. Den i propositionen föreslagna förstärkningen

av de lokala taxeringsnämnderna med särskilda taxeringskonsulenter finner

utskottet påkallad.

Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke kan tillstyrka det i motionen

II: 468 framställda yrkandet, att de särskilda nämnderna skola bibehållas såsom

ett provisorium.

Deklarationstiden för bokföringspiiktiga skattskyldiga.

Enligt 36 § 1 mom. tredje stycket taxeringsförordningen i dess nuvarande

lydelse äger verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock

annan, som under nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker,

tillgodonjuta anstånd med självdeklarations avlämnande till den 31 mars

under taxeringsåret, därest dess räkenskapsår gått till ända senare än den

31 oktober året näst före taxeringsåret. Den, som vill begagna dylikt an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

11

stånd med självdeklarations avlämnande, skall senast den 15 februari under

taxeringsåret härom göra skriftlig anmälan hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Såsom ett led i föreslagna åtgärder i syfte att bereda taxeringsnämndsordförandena

längre tid för deras arbete har i propositionen förordats, att anståndstiden

för ovannämnda grupper av skattskyldiga måtte förkortas till den

15 mars. Därjämte har föreslagits upphävande av ovannämnda anmälningsskyldighet.

De sakkunniga, som föreslagit berörda begränsning av anståndstiden,

anförde till stöd härför bland annat, att de självdeklarationer, som

avgåves av hokföringspliktiga skattskyldiga, av naturliga skäl vore de besvärligaste

att granska. Det medförde fördenskull för taxeringsnämnderna

uppenbara olägenheter, att dessa deklarationer icke behövde ingivas förrän

senast den 31 mars. De sakkunniga framhöllo vidare, att även i sådana fall,

säkerligen ej sällan förekommande, då deklarationsskyldigheten kunnat tidigare

fullgöras, vederbörande skattskyldige ändock gärna utnyttjade det medgivna

anståndet.

I de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt i motionen II: 490 har

yrkats, att anståndstiden för ifrågavarande skattskyldiga måtte bibehållas

oförändrad till den 31 mars. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen

lia vidare Sveriges industriförbund och ett flertal andra näringsorganisationer

i skrivelser till utskottet instämt i berörda yrkande, varjämte förbundet

och näringsorganisationerna förklarat sig villiga att, örn den hittillsvarande

deklarationsfristen lämnas oförändrad, tillställa sina medlemmar en enträgen

uppmaning att avlämna deklaration snarast möjligt och endast, då så

befinnes oundgängligen nödvändigt, senare än den 15 mars.

Utskottet finner för sin del uppenbart, att ett bibehållande av den nuvarande

anståndstiden för hokföringspliktiga skattskyldiga kan komma att

medföra olägenheter med avseende å taxeringsnämndernas arbete. Framför

allt kan detta bliva fallet i fråga om de särskilda taxeringsnämnderna,

vilka -— om alla skattskyldiga av detta slag skulle till fullo utnyttja anståndstiden

— knappast torde kunna utföra något egentligt taxeringsarbete före

mars månads utgång. Utskottet finner fördenskull skäl tala för den i propositionen

föreslagna begränsningen av anståndstiden. Därest skattskyldig, varom

här är fråga, icke medhinner att färdigställa deklarationen före den lagstadgade

tiden, förefinnes möjlighet att jämlikt 36 § 1 mom. fjärde stycket

efter ansökan erhålla ytterligare anstånd. Med hänsyn till de av näringsorganisationerna

gjorda utfästelserna att verka för ett tidigare avlämnande

av deklarationerna och under förväntan att dessa utfästelser även leda till

åsyftat resultat anser sig emellertid utskottet kunna förorda, att den nuvarande

anståndstiden tills vidare bibehålies oförändrad. Utskottet tillstyrker

sålunda bifall till de i de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt

i motionen II: 490 framställda yrkandena. Skulle det likväl visa sig, att ett

tidigare avlämnande av deklarationerna icke kan i erforderlig omfattning

uppnås på frivillighetens väg, bör enligt utskottets mening frågan örn en begränsning

av anståndstiden för ifrågavarande skattskyldiga tagas under förnyad

omprövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Tiden för avlämnande av löneuppgifter oell uppgifter angående

utdelning in. in.

Enligt 33 § och 36 § 3 inom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse

skola senast den 15 februari under taxeringsåret vissa uppgifter avlämnas till

ledning vid annans taxering beträffande under nästföregående år till annan utbetalade

belopp, nämligen dels av arbetsgivare angående av honom utbetald

avlöning, arvode, annan ersättning för utfört arbete eller pension, dels av försäkringsanstalt

rörande utbetald livränta eller eljest på grund av pensionsförsäkring

hos anstalten utgivet belopp, dels av den, som driver trävarurörelse

eller eljest yrkesmässigt avverkar skog å annans mark, beträffande utgivet

vederlag för upplåten avverkningsrätt lill skog, dels ock av den, som utbetalt

royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster

eller dylikt i fråga om de sålunda utbetalda beloppen. Jämlikt 42 § 3 och 4

mom. taxeringsförordningen samt förordningen den 12 februari 1943 örn kupongskatt

är bland annat den, som utbekommit utdelning å svenska aktier

eller å andelar i svenska ekonomiska föreningar eller från utländsk juridisk

person, skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen

avgiva särskild uppgift därom. Uppgifterna angående aktieutdelning

skola enligt närmare föreskrifter i kupongskatteförordningen senast fyra månader

etter det utdelningen blivit tillgänglig för lyftning av vederbörande bolag

insändas till kupongskattekontoret. I 10 § kupongskatteförordningen i dess nuvarande

lydelse föreskrives vidare, att de till kupongskattekontoret inkomna

uppgifterna örn aktieutdelning, som avse det årets taxering, skola senast den 15

februari varje år tillställas vederbörande länsstyrelse för att tjäna till ledning

vid taxeringen. Övriga enligt 42 § 3 mom. avgivna uppgifter angående utdelning

(d. v. s. sådana uppgifter som avse utdelning å andelar i svensk ekonomisk

förening eller från utländsk juridisk person) skola enligt 42 § 4 mom. i

dess nuvarande lydelse för varje år avlämnas senast den 15 februari nästföljande

år av den som mottagit uppgifterna.

I propositionen föreslås i överensstämmelse med sakkunnigförslaget, att tiden

för avlämnande till taxeringsmyndighet av uppgifter enligt 33 § och 42 §

3 mom. bestämmes till senast den 31 januari under taxeringsåret. Förslaget motiveras

i huvudsak med att taxeringsnämndsordföranden därigenom skulle

kunna tidigare än nu är möjligt sortera inkommande uppgifter av delta slag,

att ordförandens deklarationsgranskning icke skall fördröjas i avbidan på

dylika uppgifter samt att möjlighet beredes för löntagare, vilka vid deklarationernas

upprättande i stor utsträckning torde vara beroende av uppgifter från

vederbörande arbetsgivare å de under beskattningsåret åtnjutna löneförmånerna,

att i god tid fullgöra sin deklarationsskyldighet.

I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att uppgifter enligt

33 § och 42 § 3 moni., i senare fallet i vad de avse utdelning, skola vara

avlämnade senast den 15 februari under taxeringsåret. Till stöd för detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

13

yrkande har i motionerna framhållits bland annat, att det vore synnerligen

tvivelaktigt, huruvida någon nämnvärd vinst skulle uppstå vid genomförandet

av ifrågavarande förslag beträffande möjligheten för taxeringsnämndsordförandena

att tidigare kunna påbörja taxeringsarbetet samt att det skulle

bereda''svårigheter för många arbetsgivare att till den 31 januari avlämna

löneuppgifterna. Liknande synpunkter ha framhållits även i motionen II: 468.

Enligt utskottets mening vinnes genom den föreslagna framflyttningen av

tiden för avlämnandet av ifrågavarande uppgifter framför allt den fördelen,

att löntagare kunna förväntas tidigare än nu är fallet erhålla uppgift från

vederbörande arbetsgivare å under beskattningsåret åtnjutna lönebelopp, vilken

uppgift i ett stort antal fall torde ur kontrollsynpunkt vara behövlig

vid deklarationens upprättande. Därigenom möjliggöres för sådana skattskyldiga

att tidigare än nu avlämna deklarationerna. Att framflyttningen av

ovannämnda tid kan medföra viss olägenhet för mindre företagare, vilka

sakna ordnad bokföring, lärer icke kunna bestridas. Såvitt utskottet kan

finna, torde dock denna olägenhet icke kunna anses vara av den betydenhet,

att densamma bör hindra förslagets genomförande. Utskottet vill i detta

sammanhang framhålla, att förslaget tillstyrkts eller lämnats utan erinran

i så gott som alla de avgivna yttrandena. Propositionen i förevarande del tillstvrkes

sålunda av utskottet.

Med det anförda har utskottet alltså tagit ställning till de i de likalydande

motionerna I: 327 och II: 457 samt i motionen II: 468 framställda yrkandena

om avslag å propositionen i ifrågavarande avseende.

Överflyttning av vissa arbetsuppgifter från taxeringsnänindsordförandena

till häradsskrivarna.

I propositionen föreslås, att från taxeringsnänindsordförandena skola avlastas

vissa arbetsuppgifter. Sålunda skola enligt propositionen häradsskrivarna

och vederbörande tjänsteman i stad upprätta och tillhandahålla ordförandena

stommar till avdelning A av inkomstlängden, grundade på mantalslängden

och upptagande samtliga personer inom taxeringsdistriktet, vilka

kunna antagas bliva föremål för taxering. Utskottet, som finner denna anordning

ändamålsenlig, tillstyrker förslaget.

Därjämte föreslås i propositionen, att taxeringsnämndsordförandenas befattning

med förandet av avdelning A av inkomstlängden skall begränsas till

införande av de uppgifter, som krävas för att uträkna taxerad inkomst eller

taxerat belopp, ävensom angivande av denna inkomst och detta belopp. Ä

häradsskrivarna skall däremot ankomma att införa ortsavdrag samt verkställa

uträkning av den beskattningsbara inkomsten eller det beskattningsbara

beloppet ävensom summera längden. Därigenom kommer framför allt

det besvärliga arbetet med den s. k. bankningen att överflyttas från taxeringsnänindsordförandena

till häradsskrivarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 57•

I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att taxeringsnämndsordförandena

fortfarande skola omhänderhava längdföringen i nu

angivna hänseende och att för detta arbete skall utgå ersättning av statsmedel

med 8 öre för skattskyldig.

Sveriges häradsskrivareförenings styrelse har i skrivelse till utskottet förklarat

sig instämma i motionernas syfte. Styrelsen har emellertid därjämte

uttalat, att det måhända vore rationellare att lägga arbetet med och ansvaret

för längdföringen på kronoombuden hos taxeringsnämnderna.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna överflyttningen av längdföringen

i nu ifrågavarande hänseende från taxeringsnämndsordförandena till

häradsskrivarna lämplig och tillstyrker sålunda det i propositionen framlagda

förslaget. Såsom departementschefen jämväl framhållit är den del av arbetet

med längdföringen, som kommer att övertagas av häradsskrivarna, fortfarande

att anse såsom ett led i taxeringen.

Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke kan tillstyrka bifall till de i de

likalydande motionerna I: 327 och II: 457 framställda yrkandena i förevarande

ämne.

Arvoden åt ordförande och kronoonibud i taxeringsnämnd.

Arvodena till ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna utgå

av statsmedel och stå i visst förhållande till det redovisade arbetet enligt särskilda

av Kungl. Majit fastställda grunder. Jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

bestämmer Kungl. Majit årligen det belopp, som skall ställas

till förfogande för varje länsstyrelse såsom ersättning för taxeringsarbetet.

Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna, för ersättning såvitt angår

årlig taxering åt Stockholms stad och för det i samband med taxeringsarbetet

lämnade biträde av tjänstemän i övriga städer samt vad som utanordnas till

kommuner såsom bidrag till kostnader för taxeringsarbetet må enligt samma

författningsrum sammanlagt utgöra högst ett belopp, motsvarande 3 procent

av grundbeloppet för hela riket av den i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

ingående bottenskatten, sådant grundbeloppet beräknats enligt

taxeringsnämndernas beslut. Enligt vad utskottet inhämtat motsvara de av

Kungl. Majit under år 1943 beviljade ersättningarna för ovannämnda ändamål

tillhopa omkring en procent av berörda grundbelopp.

Till ledning för bestämmandet av ifrågavarande arvoden lia taxeringsnämndsordförandena

att avlämna uppgifter angående omfattningen av det

genomgångna arbetsmaterialet. Dessa uppgifter sammanställas länsvis, varvid

för olika arbetsenheter beräknas ett fastställt pris enligt en i propositionen

(s. 103) återgiven sammanställning. Härjämte beräknas ett tillägg av

50 kronor för varje taxeringsdistrikt. På detta sätt erhålles ett beräknat gemensamt

ersättningsbelopp för samtliga ordförande och kronoombud i länets

taxeringsnämnder, vilket sedan underställes Kungl. Maj :ts prövning. Även

om det sålunda begärda beloppet beviljas, betyder emellertid detta ej att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

15

varje ordförande och kronoombud erhåller just den summa, som efter en

matematisk uträkning motsvarar hans på angivet sätt registrerade arbetsprestationer.

Länsstyrelsen skall nämligen enligt 145 § 4 mom. sista stycket

vid fördelningen av det anvisade beloppet fästa avseende »på den för de särskilda

uppdragens utförande erforderliga och därå nedlagda skicklighet, tid

och arbete». Jämkning äger därjämte rum till förmån för ordförandena och

kronoombuden i de mindre taxeringsdistrikten.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle arvodena till ordförande och kronoombud

höjas på så sätt att dels ersättningen för jordbrukspiga höjdes från

30 till 50 öre, dels den s. k. tilläggsersättningen höjdes från 50 till 100 kronor

per distrikt och dels å arvodesbeloppen utginge ett dyrtidstillägg med 20 procent.

De sålunda föreslagna höjningarna beräknades motsvara en kostnadsökning

av omkring 666,000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till det statsfinansiella läget och de

åtgärder, som genomförts i syfte att åstadkomma ett pris- och lönestopp,

funnit en allmän höjning av taxeringsarvodena icke nu kunna ifrågakomma.

Däremot har ansetts rimligt, att ersättningen för de arbetsenheter, för vilka

ersättningen med hänsyn till arbetets beskaffenhet vore alltför låg i förhållande

till de för övriga arbetsenheter utgående ersättningarna, något höjdes.

I enlighet därmed, har departementschefen i så måtto tillstyrkt de sakkunnigas

förslag, att ersättningsbeloppet för jordbrukspiga höjdes från 30 till

50 öre, varigenom beräknats uppkomma en kostnadsökning av cirka 80,000

kronor.

Emellertid har i propositionen avsetts, att kostnaderna för de föreslagna

taxeringskonsulenterna hos de lokala nämnderna delvis skulle komma att

motsvaras av minskade ersättningar till ordförandena och kronoombuden i

taxeringsnämnderna. Departementschefen har i detta sammanhang anfört,

att med nuvarande ersättningsgrunder skulle en taxeringskonsulent, som hade

att granska 1,000 rörelseidkardeklarationer, äga uppbära ersättning med

cirka 1,400 kronor. Departementschefen har dock ansett nödvändigt att något

höja ersättningen till taxeringskonsulenterna. Med ett beräknat antal av ungefär

150 taxeringskonsulenter för hela landet har den årliga kostnadsökningen,

inclusive resekostnader, antagits komma att uppgå till cirka 50,000 kronor.

Enligt propositionen synes sålunda, att döma av de nu anförda siffrorna,

hava åsyftats, att den nu utgående ersättningen för taxering av rörelseidkare

skulle i huvudsak frångå taxeringsnämndsordförandena och i stället tillfalla

taxeringskonsulenterna.

I de likalydande motionerna I: 336 och II: 470 har yrkats, att arvoden till

ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd måtte bestämmas i överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag. Vidare bär i motionen 11:468 hemställts,

att ersättning måtte utgå till taxeringsnämndsordförande för av honom

under taxeringsarbetet anlitat biträde.

Enligt vad utskottet inhämtat uppgingo de av Kungl. Maj:t beviljade ersättningarna

för arbetet i taxeringsnämnderna vid innevarande års taxering —

bortsett från Stockholms stad, där ersättningarna utgå efter särskilda grunder

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

— till sammanlagt 2,949,200 kronor. Med hänsyn till att dessa ersättningar

vid 1938 års taxering utgjorde allenast 1,990,000 kronor ha således ersättningarna

sedan sistnämnda år ökat med omkring 48 procent. Då denna stegring

emellertid torde motsvaras av ökade arbetsuppgifter för taxeringsnämnderna,

innebär densamma icke någon verklig arvodeshöjning för ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna.

Vid ställningstagandet till det i propositionen framlagda förslaget, att kostnaderna

för de blivande taxeringskonsulenterna väsentligen skola motsvaras

av minskade ersättningar lill ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna,

bör till en början beaktas, att antalet rörelseidkare är jämförelsevis

ringa i förhållande till det totala antalet skattskyldiga. Medan hela antalet

i inkomstlängd upptagna skattskyldiga, för vilka fastställts beskattningsbar

inkomst eller taxerat belopp, vid 1943 års taxering utgjorde omkring 2,800,000,

torde vid samma års taxering antalet rörelseidkare kunna antagas ha uppgått

till omkring 200,000 eller således till cirka 7 procent av förstnämnda

antal. Givet är dock att proportionen mellan rörelseidkare och andra skattskyldiga

kan variera inom de olika taxeringsdistrikten. Örn vidare hänsyn

tages till att en del rörelseidkare komma att taxeras av de särskilda taxeringsnämnderna,

där taxeringskonsulent ej skall förordnas, skulle måhända vid

tillämpning av de i propositionen föreslagna beräkningsgrunderna arvodesminskningen

i många taxeringsdistrikt ej komma att uppgå till mera betydande

belopp.

Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna den i propositionen

föreslagna nedsättningen av arvodena till ordförandena och kronoombuden

obillig gentemot dessa. Även om taxeringskonsulent granskat och inför taxeringsnämnden

föredragit en rörelseidkardeklaration, åvilar dock ansvaret för

taxeringen taxeringsnämnden och därvid närmast ordföranden. Visst tekniskt

arbete i samband med taxeringen såsom längdföring och meddelande av underrättelse

örn avvikelse från deklarationen skall därjämte fortfarande ombesörjas

av ordföranden. Syftet med de i den föreliggande propositionen föreslagna

lättnaderna åt ordförandena måste ju även anses vara att bereda dem

möjlighet att ägna mera tid åt sina kvarvarande arbetsuppgifter. Med beaktande

härav och med hänsyn till att enligt allmänt utbredd uppfattning redan

de nuvarande arvodena äro för låga har utskottet funnit en höjning av ordförandearvodena

böra vidtagas. Utskottet har därvid stannat för att föreslå

en höjning av det sammanlagda ersättningsbeloppet med 200,000 kronor utöver

vad som enligt propositionen skulle tillkomma ordförandena. Genom denna

höjning skulle ordförandena dels beredas viss gottgörelse för det arbete med

rörelseidkardeklarationer, som oavsett konsulenternas granskning ankommer

på ordförandena, och dels erhålla någon ökning av arvodet i övrigt, i den

mån sådan ökning kan anses påkallad.

_ I detta sammanhang vill utskottet understryka, att den nu föreslagna höjningen

av taxeringsnämndsordförandenas arvoden lika litet som den för närvarande

tillämpade taxan för ersättningarnas beräknande är avsedd att ligga

till grund vid beräknandet av arvodet till varje särskild ordförande. Liksom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

17

hittills skall taxan nied de av utskottet nu förordade jämkningarna i densamma

allenast tjäna till ledning vid Kungl. Maj:ts beslut om storleken av de belopp,

som skola ställas till varje länsstyrelses förfogande för ifrågavarande

ändamål. Länsstyrelserna böra däremot fortfarande äga frihet att med beaktande

av föreliggande omständigheter — exempelvis taxeringsdistriktets svårighetsgrad

eller den omsorg, varmed arbetet utförts — vidtaga jämkningar

vid arvodenas fördelning.

Med det anförda har utskottet besvarat de i de likalydande motionerna

1:336 och 11:470 framställda yrkandena. Det i motionen 11:468 framförda

yrkandet om ersättning till taxeringsnämndsordförande för av honom anlitat

biträde kan utskottet icke tillstyrka.

Ordförandeskapet i prövningsnämnd.

Enligt 9 § 2 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse är landshövdingen

—- i Stockholm överståthållaren eller, örn han icke är tillstädes,

underståthållaren — oxdförande i prövningsnämnd med rättighet att deltaga

i överläggningarna men ej i besluten.

I propositionen har i överensstämmelse med sakkunnigförslaget förordats,

att landskamrerare!! skall vara ordförande i prövningsnämnden och tillika

ledamot av densamma samt att en ny befattning — taxeringsintendenten —

skall inrättas å landskontoren för handläggning av landskamrerarens nuvarande

taxeringsuppgifter. Till stöd för detta förslag har departementschefen

anfört bland annat, att då prövningsnämnden hade att avgöra ärenden, som

till stor del vore av rättslig karaktär och ofta av invecklad sådan, vore det

naturligt att på ordföranden ställdes det kravet, att han vore väl förtrogen

med de rättsregler, som gällde på beskattningsväsendets område. Detta krav

vore så mycket mera berättigat som ordföranden icke borde besitta lägre kvalifikationer

på ifrågavarande område än den tjänsteman, som bevakade det

allmännas rätt hos prövningsnämnden. I likhet med de sakkunniga funne departementschefen

landshövdingen icke lämpligen böra ifrågakomma som

prövningsnämndens ordförande, då denne som regel icke besutte särskilda

kunskaper och erfarenheter på beskattningsväsendets område. Den person,

som bäst motsvarade de krav vilka med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet

borde ställas å ordföranden i prövningsnämnden, vore enligt departementschefens

mening landskamrerare^

I motionen 1:335 har yrkats, att prövningsnämnden skulle erhålla en av

Kungl. Maj:t utsedd ordförande, som icke vore landskamrerare, samt att på

omständigheterna finge bero, huruvida landshövdingen skulle utses därtill

eller ej. Landskamreraren borde däremot bibehållas vid sin nuvarande ställning

såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet.

I motionen I: 354 bar yrkats, att ordförande i prövningsnämnd skulle vara

landskamreraren eller annan person, som Kungl. Maj:t därtill utsåge för en

tid av 4 ai bland personer, som vore valbara till ledamöter i taxeringsnämnd

inom prövningsdistriktet. Till stöd för detta yrkande har anförts bland an
Bihang

till riksdagens protokoll 19i3 7 sami. Nr 57. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

nät, att det övervägande antalet landskamrerare sannolikt väl fyllde förutsättningarna

för ifrågavarande uppdrag men att så icke alltid kunde antagas

bliva fallet. Särskilt vid övergången till den nya ordningen vöre det av vikt,

att en prövning av vederbörande befattningshavares lämplighet såsom ordförande

bomme till stånd och att Kungl. Majit hade möjlighet att förordna

annan person såsom ordförande.

Utskottet linner i likhet med de sakkunniga och departementschefen den

nuvarande ordningen i fråga om ordförandeskapet i prövningsnämnden icke

vara tillfredsställande. Enligt föreskrift i taxeringsförordningen är visserligen

landshövdingen ordförande i prövningsnämnden, men han lärer i regel icke ha

tagit någon närmare befattning med prövningsnämndens arbete. Att landshövdingen

efter genomförandet av den i propositionen föreslagna omorganisationen

av prövningsnämnderna skulle kunna kvarstå såsom ordförande i

prövningsnämnden linner utskottet — med hänsyn jämväl till landshövdingens

övriga ämbetsåligganden — helt uteslutet. Av synnerlig vikt är också, att

det nuvarande systemet, enligt vilket landskamreraren har det avgörande inflytandet

i prövningsnämnden men utan att hava ansvar för de meddelade

besluten, bringas att upphöra.

Den i motionen 1:354 föreslagna anordningen, att landskamreraren ej

skulle vara självskriven ordförande i prövningsnämnden utan att Kungl.

Majit skulle äga att, där så befunnes lämpligt, utse annan person till ordförande,

finner utskottet icke böra ifrågakomma, då därigenom bland annat

skulle uppstå en bristande enhetlighet i organisationen, som icke vore tillfredsställande.

Vid utskottets ställningstagande till propositionen har frågan gällt, huruvida

landskamreraren eller någon utom länsstyrelsen stående person borde

vara ordförande i prövningsnämnden. Utskottet har därvid funnit tveksamt,

örn den i propositionen liksom även av de sakkunniga valda lösningen med

landskamreraren såsom ordförande i prövningsnämnden ur alla synpunkter

vore den bästa. Någon anledning till farhågor för att landskamrerarna, därest

de bleve ordförande i prövningsnämnderna, ej skulle handha sina nya arbetsuppgifter

på ett opartiskt sätt har utskottet visserligen icke ansett vara

förhanden. Utskottets tveksamhet har i stället berott därpå att landskamreraren

i den nya organisationen, trots ordförandeskapet i prövningsnämnden,

bomme att intaga en ledande ställning i fråga örn laxeringsarbetet inom länet.

I sin egenskap av opartisk ordförande i prövningsnämnden finge han vidare

fatta ståndpunkt till yrkanden som framställts och utredningar som verkställts

av honom underlydande personal, vilket i principiellt hänseende måste

anses mindre lämpligt. Ur denna synpunkt sett skulle enligt utskottets mening

en länsstyrelsen utomstående person såsom ordförande i prövningsnämnden

varit att föredraga.

Därest uppdraget såsom ordförande i prövningsnämnden skulle lämnas

åt annan än landskamreraren, befarar emellertid utskottet, att detta skulle

innebära en väsentlig försvagning av den i propositionen föreslagna prövningsnämndsorganisalionen.

Att i sådant fall på ordföranden uppställa kra
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

19

vet på samma kunskap om skatteförfattningarna och deras tillämpning som

den landskamreraren besitter vore naturligen icke möjligt. Enligt utskottets

mening torde dock detta krav icke kunna eftergivas, därest prövningsnämndsarbetet

skall kunna bedrivas med den effektivitet, som med den nya organisationen

avsetts. Ordföranden bör, örn han skall kunna hävda sig gentemot den

befattningshavare, som bevakar det fiskaliska intresset hos prövningsnämnden,

besitta minst samma kompetens som denne. Är detta icke fallet, lärer någon

förbättring i fråga om prövningsnämndernas arbetssätt knappast kunna påräknas

genom omorganisationen. Svårigheter skulle säkerligen även möta att finna

lämpliga personer, som äro villiga att för den långa tid det här gäller stå

till förfogande för uppdraget såsom ordförande i prövningsnämnden. Att en

anordning med en länsstyrelsen utomstående ordförande skulle förorsaka

ökade kostnader för staten torde även vara uppenbart.

Utskottet har således funnit övervägande skäl tala för att landskamreraren

blir ordförande i prövningsnämnden och tillstyrker fördenskull propositionen

i denna del. De i motionerna I: 335 och I: 354 framställda yrkandena

avstyrkas sålunda av utskottet.

Ehuru utskottet, såsom framgår av vad ovan anförts, icke ansett kunna

befaras, att de nuvarande landskamrerarna skulle i sina nya arbetsuppgifter

intaga en fiskalisk inställning till förekommande frågor, finner sig utskcttet

dock böra understryka, att iakttagandet av en fullständig opartiskhet från

ordförandens sida utgör en nödvändig förutsättning för att prövningsnämnden

skall kunna fungera på det sätt som avsetts.

I propositionen har föreslagits, att de förberedande sammanträden, som enligt

59 och 75 §§ hållas vid allmän fastighetstaxering och årlig taxering, skola

äga rum inför landskamreraren och ej, såsom nu är föreskrivet, inför länsstyrelsen

eller landskamreraren. I motionen I: 335 har yrkats, att dessa sammanträden

skulle bibehållas såsom sammanträden inför länsstyrelsen. Under

erinran att, såsom framgår av vad nu nämnts, ifrågavarande sammanträden

redan enligt gällande bestämmelser kunna hållas inför landskamreraren får

utskottet avstyrka bifall till motionen.

Antalet ledamöter i prövningsnämnd och sättet för deras utseende.

Enligt 9 § 1 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse skola

länsprövningsnämnderna bestå av minst 8, högst 15 ledamöter, vilka utses

årligen av länsstyrelsen bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd

inom prövningsdistriktet. Vidare stadgas i 89 §, att innan taxeringsnämnden

upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar föreslå 2 personer

till ledamöter i prövningsnämnden. Minst halva antalet ledamöter i

prövningsnämnden skall utses bland dem, som sålunda av taxeringsnämnderna

föreslagits. Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till ett

antal, motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

I propositionen föreslås sådan ändring av 9 §, att länsprövningsnämnd skall

bestå av — förutom landskamreraren såsom ordförande — minst 4, högst 8

ledamöter jämte suppleanter för dem, en för varje ledamot. Ledamöter och

suppleanter skola utses av Kungl. Majit för en tid av 4 år bland personer,

som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet.

Högst halva antalet ledamöter och suppleanter må vara medlemmar i taxeringsnämnd

inom distriktet. Bestämmelsen i 89 § örn skyldighet för taxeringsnämnderna

att föreslå 2 av sina medlemmar såsom ledamöter i prövningsnämnd

skall enligt propositionen upphävas. Länsstyrelserna ha nämligen ansetts

kunna oberoende av denna föreskrift för Kungl. Majit framlägga förslag

rörande vilka medlemmar av taxeringsnämnd, som eventuellt böra ingå såsom

ledamöter i länsprövningsnämnden. Såsom framgår av vad nyss sagts har den

del av ledamöterna och suppleanterna i prövningsnämnden, som äro medlemmar

i taxeringsnämnd, ansetts böra begränsas från »minst halva antalet»

till »högst halva antalet» ledamöter och suppleanter. Syftet härmed har varit,

att taxeringsnämndsmedlemmarna icke skola erhålla alltför stort inflytande

i prövningsnämnden.

Den från ett till fyra år förlängda mandattiden har motiverats med önskemålet

örn kontinuitet i prövningsnämndens avgöranden.

Vad angår antalet ledamöter i prövningsnämnden — vilket såsom ovan

nämnts för närvarande skall vara minst 8, högst 15 — föreslogo de sakkunniga,

att prövningsnämnden skulle bestå av, förutom ordföranden, 4 ledamöter

jämte en suppleant för varje ledamot. Till motivering för detta förslag

anförde de sakkunniga bland annat, att prövningsnämndens ledamöter hittills

i regel brukat fördela sig å subkommittéer, som var för sig behandlade

åt dem överlämnade ärenden. Antalet ledamöter i dessa subkommittéer syntes

i allmänhet växla från 3 till 5. Då dessa ledamöter vöre ense örn beslutet,

förekomme som regel ingen som helst sakbehandling i den samlade prövningsnämnden,

såvida icke beslutet skilde sig från landskamrerarens yrkande eller

fråga vore om ärende av mera vidlyftig eller svårartad beskaffenhet. De sakkunniga

ansågo sig fördenskull böra föreslå, att antalet ledamöter och suppleanter

i prövningsnämnden begränsades på sätt förut nämnts.

Departementschefen har funnit det nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden

alltför stort för att nämnden skulle kunna fungera rationellt.

Anledningen till att antalet ledamöter beslämts så högt som skett hade närmast

varit, att nämnden skulle äga tillgång till lokalkännedom beträffande

olika delar av länet. Det kunde emellertid ifrågasättas, särskilt beträffande

ett större län, huruvida 15 ledamöter kunde äga en mera ingående kännedom

örn länets olika delar. I de fall, då behov av lokalkännedom förelåge,

kunde detta tillgodoses genom att medlem av vederbörande taxeringsnämnd

inkallades för att lämna erforderliga upplysningar, varom föreskrift finnes

i 95 § av förslaget. Departementschefen har dock funnit det av de sakkunniga

föreslagna antalet ledamöter vara för litet för att möjliggöra att olika

kategorier skattskyldiga bleve på lämpligt sätt representerade i nämnden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57-

21

Med hänsyn härtill föreslås, att prövningsnämnden skall bestå av — förutom

ordföranden — minst 4 och högst 8 ledamöter jämte motsvarande antal

suppleanter samt att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att för varje län

bestämma det antal ledamöter, som skall ingå i prövningsnämnden. Därest

denna består av blott 5 medlemmar, böra samtliga dessa eller deras suppleanter

vara närvarande för att nämnden skall vara beslutför. Utgöres nämnden

av större antal medlemmar, torde för beslutförhet icke kunna krävas mera

än att ordföranden och 4 ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.

I 97 § har intagits en bestämmelse om att efter framställning av länsprövningsnämnd

Kungl. Majit äger medgiva, att i län, där med hänsyn till

ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder å 2 avdelningar,

vardera bestående av landskamreraren såsom ordförande och 4 ledamöter.

Motsvarande föreskrift angående fastighetsprövningsnämnd finnes j

72 § 2 mom.

I motionen I: 335 har yrkats, att nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden

bibehålies.. Till stöd härför har framhållits bland annat, att prövningsnämnden

borde vara utrustad med ett starkt och mångsidigt lekmannaelement

samt att det i propositionen föreslagna antalet ledamöter icke i detta

hänseende kunde ge samma resultat som det nuvarande antalet.

Utskottet finner i likhet nied departementschefen det nuvarande antalet

ledamöter i prövningsnämnden alltför stort för att nämnden skall kunna

fungera rationellt. På grund härav kan utskottet icke tillstyrka bifall till det

i ovannämnda motion framställda yrkandet. Då det emellertid inom vissa

län kail råda olika förhållanden inom skilda delar av länet, har inom utskottet

— nied hänsyn till betydelsen av att lokal- och personkännedom

finnes företrädd inom prövningsnämnden, i den mån så låter sig göra —

ifrågasatts, huruvida icke möjlighet kunde beredas för Kungl. Majit att, när

så bcfinnes påkallat, efter förslag av länsstyrelsen öka antalet ledamöter.

Utskottet har vid övervägande härav likväl funnit, att det knappast är möjligt

att på denna väg tillföra prövningsnämnden något större mått av lokalocli

personkännedom. För vinnande av sådan kännedom synes enligt utskottets

mening i stället böra begagnas den i propositionen anvisade möjligheten,

att medlem av vederbörande taxeringsnämnd inkallas till prövningsnämndens

sammanträde för lämnande av erforderliga upplysningar. Utskottet

tillstyrker således propositionen i denna del.

Såsom ovan nämnts föreslås i propositionen, att ledamöter och suppleanter

i prövningsnämnd, som för närvarande förordnas av länsstyrelsen, i stället

skola utses av Kungl. Majit. 1 administrativ ordning avses skola föreskrivas,

att länsstyrelse skall avgiva förslag dels angående det antal personer,

varav prövningsnämnden skall bestå, dels ock å personer, lämpliga att

såsom ledamöter och suppleanter deltaga i nämndens arbete. Ifrågavarande

ändring har föranletts av en önskan att giva prövningsnämndsledamöterna

en mera självständig .ställning i förhållande lill landskamreraren, vilken det

hittills ålegat att hos länsstyrelsen föredraga ärenden angående förordnande

av ledamöter i prövningsnämnden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1 de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 samt i motionen I: 335 har

yrkats, att ledamöter och suppleantér i prövningsnämnd skola utses av länsstyrelsen.

Till stöd för detta yrkande har framhållits bland annat, att länsstyrelsen

på grund av sin personkännedom torde äga den största möjligheten

att träffa ett riktigt val samt att med hänsyn till landskamrerarens förändrade

ställning något hinder icke borde möta mot motionärernas förslag.

Vidare har i motionen 11:458 yrkats sådan ändring av 9 § enligt den i

propositionen föreslagna lydelsen, att ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd

skola utses av Kungl. Majit efter förslag av vederbörande landsting

och stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting. Till stöd härför har

framhållits, att propositionen i ifrågavarande hänseende innebure en ytterligare

koncentration av makten att utse ledamöter i nämnden i länsstyrelsens

hand samt att prövningsnämnderna skulle erhålla en betydligt starkare position,

om de kunde förankras i de kommunala beslutande församlingarna.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, som redan i avgivet remissyttrande

uttalat sig för det i sistnämnda motion framförda förslaget, har i

skrivelse till utskottet framhållit, att vid bifall till samma motion de av vederbörande

landsting och stadsfullmäktige avgivna förslagen borde upptaga

minst dubbla antalet namn och att länsstyrelsen borde yttra sig över desamma.

Vidkommande först frågan, huruvida ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd

skola utses av Kungl. Majit eller av länsstyrelsen får utskottet

såsom sin mening uttala, att den i propositionen föreslagna omorganisationen

av prövningsnämnderna torde medföra, att de i prövningsnämndsarbetet

deltagande tjänstemännen — landskamreraren och taxeringsintendenten —

komma att utöva starkt inflytande på detta arbete. Det synes vid sådant förhållande

ligga vikt uppå, att förefintliga möjligheter att stärka lekmannaelementets

inflytande tillvaratagas. Genom den i propositionen föreslagna

anordningen, att ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd skola utses

av Kungl. Majit få dessa en mera auktoritativ ställning än örn desamma såsom

hittills skolat utses av länsstyrelsen. Utskottet tillstyrker sålunda det i

propositionen framlagda förslaget i delta hänseende. De i de likalydande

motionerna I: 327 och lii 457 samt i motionen I: 335 framställda yrkandena,

att ledamöter och suppleanter skola utses av länsstyrelsen avstyrkas följaktligen

av utskottet.

I syfte att möjliggöra att ledamöter och suppleanter utses ur en vidare

krets än som förutsättes i propositionen anser sig utskottet böra i anledning

av motionen lii 458 föreslå, att vederbörande landstings förvaltningsutskott

samt stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, skola avgiva förslag

till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd, upptagande högst

dubbla antalet ledamöter och suppleanter. Förslaget skall tillställas länsstyrelsen

för att vara tillgängligt vid upprättandet av länsstyrelsens förslag i ifrågavarande

hänseende. Länsstyrelsen skall dock icke vara bunden av de sålunda

avgivna förslagen, vilka emellertid böra åtfölja länsstyrelsens eget förslag

vid dettas överlämnande till Kungl. Majit. Föreskrifter i ifrågavarande

hänseende synas böra utfärdas i administrativ ordning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

23

Ersättning till ledamöter i fastighetsprövningsnänmd och prövningsnämnd.

Enligt 145 § 8 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse äga

ledamöter i fastighetsprövningsnänmd eller i prövningsnämnd att för sin inställelse

till sammanträde med nämnden åtnjuta dels resekostnadsersättning

enligt reseklass II i allmänna resereglementet, dels arvode med belopp, som

för dygn, varunder sammanträde ägt rum, utgör 12 kronor, om de äro bosatta

å sammanträdesorten, och 16 kronor, örn de ej äro bosatta å sammanträdesorten,

samt för dygn, varunder sammanträde ej ägt rum, motsvarar

traktamentsersättning enligt traktamentsklass D i allmänna resereglementet.

I propositionen har föreslagits höjning av ifrågavarande ersättning till 24 respektive

32 kronor örn dagen, vilka belopp enligt 145 § 11 mom. för närvarande

utgå till särskilda ledamöter av kammarrätten vid handläggning av

mål angående fastighetstaxering och virkestaxering. Bestämmelserna örn ersättning

till prövningsnämndsledamöter ha i samband därmed överflyttats till

nämnda författningsrum. Därjämte bär föreslagits, att dessa ledamöter skola

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass

I B i allmänna resereglementet. Departementschefen har till stöd för

den föreslagna höjningen av ersättningen anfört bland annat, att denna höjning

syntes skälig med hänsyn till det ökade ansvar och det mera omfattande

arbete, som enligt förslaget komme att åvila ledamöterna i prövningsnämnden,

samt att enligt förslaget .särskild ersättning icke utginge för det

arbete utöver sammanträdesdagarna, som avsåges skola ankomma på ledamöterna.

I de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 har yrkats, att ersättningen

till ledamöter i fastighetsprövningsnämnd och prövningsnämnd måtte bestämmas

till 18 respektive 24 kronor för dag samt att resekostnads- och

traktamentsersättning måtte utgå enligt rese- och traktamentsklass II C i allmänna

resereglemenet. Å andra sidan har i de likalydande motionerna I: 336

och II: 470 yrkats höjning av ifrågavarande ersättning, utöver vad i propositionen

föreslagits, samt att under alla förhållanden dagarvode borde utgå

för de dagar, då studium av akter och promemorior bedreves före sammanträdena.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna ersättningen skälig och

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del. De i de likalydande motionerna

I: 327 och II: 457 samt i de likalydande motionerna I: 336 och II: 470

framställda yrkandena avstyrkas sålunda av utskottet.

Tiden för anförande av besvär bos prövningsnänind.

Enligt propositionen har tiden för anförande av besvär hos prövningsnämnd

av skattskyldig, vilken tid enligt nuvarande bestämmelser utgår den

15 juli i länen och den 10 augusti i Stockholm, föreslagits till den 31 juli,

lika för Stockholm och riket i övrigt. Denna ändring sammanhänger med att

enligt förslaget tiden för avslutandet av arbetet i taxeringsnämnd i vissa fall

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

kan inträda först den 15 juni. Besvärstidens bestämmande till den 31 juli

är sålunda föranlett av hänsyn till de skattskyldigas behov av erforderlig

tid för besvärs anförande.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker följaktligen i

motionen II: 468 framställt yrkande, att ifrågavarande besvärstid bibehålies

oförändrad.

Beskattningsnämnderna vid allmän fastighetstaxering.

Enligt nuvarande bestämmelser är den allmänna fastighetstaxeringen i

första instans anordnad olika för landet och i städerna. På landet finnas beredningsnämnder,

som uppgöra förslag till taxering, och fastighetstaxeringsnämnder,

som pröva dessa förslag och besluta örn taxering. I städerna finnas

endast fastighetstaxeringsnämnder, vilka omedelbart verkställa taxeringen.

I propositionen föreslås bibehållande av den nuvarande organisationen med

både beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd på landet. Med syfte att

erhålla en förbättrad fastighetstaxering föreslås emellertid, att fastighetstaxeringsnämndens

ordförande skall leda och övervaka arbetet i beredningsnämnderna

inom fastighetstaxeringsdistriktet. Den, som förordnats att vara

ordförande i fastighetstaxeringsnämnd, kan i följd härav icke förordnas till

ordförande i beredningsnämnd inom distriktet, vilket enligt nuvarande bestämmelser

är medgivet. Därjämte föreslås en mindre utsträckning av fastighetstaxeringsnämndens

och fastighetsprövningsnämndens arbetsperiod.

I motionen 1:352 bär yrkats, att fastighetstaxeringen i första instans på

landsbygden anförtros åt endast ett slag av nämnder samt alt fastighetstaxeringsdistrikten

sammanföras gruppvis till större enheter, för vilka utses en

gemensam fastighetstaxeringskonsulent.

Enligt utskottets mening torde den i propositionen föreslagna ledningen och

övervakningen av arbetet i beredningsnämndema från fastighetstaxeringsnämndsordförandens

sida vara ägnad att medföra ett förbättrat taxeringsresultat.

Även örn mahända fog kan finnas för mera genomgripande ändringar

i fråga om fastighetstaxeringen, anser sig utskottet i detta sammanhang

icke kunna taga ställning till längre gående åtgärder än som i propositionen

föreslagits. Utskottet tillstyrker fördenskull propositionen i förevarande

hänseende och avstyrker följaktligen de i motionen I: 352 framställda

yrkandena.

Förbud för vissa befattningshavare att mot ersättning biträda skattskyldig

med upprättande av deklarationer lii. lii.

Departementschefen har i propositionen yttrat, att han i likhet med de sakkunniga

ansåge förbud böra införas för befattningshavare å landskontor att

mot ersättning lämna skattskyldiga inom länet biträde med upprättande av

deklarationer eller andra i skatteförfattningarna avsedda uppgifter eller annat

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

25

biträde i skatteärenden. Vidare har anförts, att bestämmelser därom torde

böra utfärdas i administrativ ordning.

Utskottet finner vad departementschefen sålunda uttalat väl motiverat men

ifrågasätter, huruvida icke ett förbud av detta slag borde gälla jämväl för

befattningshavare vid kammarrätten.

Åtgärder för vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen på taxcrings
väscndets

område.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inrättas en för hela riket gemensam

riksskattenämnd med uppgift att främja likformigheten i taxeringen mellan

de olika länen samt att därutöver utöva en rådgivande verksamhet för beskattningsmyndigheterna.

Nämnden skulle även övertaga de uppgifter, som

nu äro anförtrodda mellankonnnunala prövningsnämnden.

Departementschefen har i propositionen framhållit såsom en brist i taxeringsorganisationen,

att intet centralt organ funnes, som hade till uppgift att

verka för enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och övervakande

verksamhet. Emellertid vore departementschefen icke beredd att för

närvarande tillstyrka inrättandet av en riksskattenämnd. Det syntes befogat

att, innan denna fråga upptoges till slutlig prövning, avvakta erfarenheterna

av de nu föreslagna reformerna. Departementschefen har vidare yttrat, att

man, om denna mening godtoges, tills vidare finge lita till landskamreraremötena

för vinnande i görligaste mån av enhetlighet i taxeringen.

I de likalydande motionerna I: 355 och II: 492 har yrkats, att en central

nämnd, organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller beträffande

den centrala krigskonjunkturskattenämnden, inrättas med uppgift

att främja enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande, ledande och

övervakande verksamhet och att på begäran av skattskyldig meddela förliandsuttalanden

i beskattningsfrågor.

Utskottet vill för sin del erinra örn att 1941 års riksdag på hemställan av

samma års bevillningsutskott (betänkande nr 33) i skrivelse till Kungl. Majit

anhållit örn utredning och förslag rörande bland annat frågan örn inrättandet

av ett auktoritativt organ med befogenhet att göra uttalanden i beskattningsfrågor

till ledning för taxeringsmyndigheterna och de skattskyldiga. Enligt

utskottets mening torde den nya taxeringsorganisationen, även om densamma

eljest kan antagas komma att medföra goda verkningar nied avseende

å taxeringsförfarandet, icke kunna avhjälpa avsaknaden av ett centralt

organ med uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen genom en rådgivande,

ledande och övervakande verksamhet. Visserligen hava landskamreraremötena

likaledes till uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen, men

dessa torde ingalunda kunna fylla behovet av en central nämnd. Utskottet,

som finner angeläget att ett centralt organ snarast kommer till stånd, anser

sig fördenskull böra i anledning av de likalydande motionerna I: 355 och

II: 492 hemställa örn riksdagsskrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn

framläggande för riksdagen snarast möjligt av förslag örn inrättande av ett

sådan! organ.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

För vinnande av enhetlighet i rättstillämpningen torde skattedomstolarnas

avgöranden och därvid i främsta rummet de av regeringsrätten meddelade

utslagen äga en ej ringa betydelse. För dessa utslag redogöres i regeringsrättens

årsbok, varvid flertalet mål, nämligen de som ej bliva föremål för

ett mera utförligt referat, återfinnas under notisavdelningen för de på finansdepartementets

föredragning avgjorda mål och ärenden. Från och med årgång

1933 av denna årsbok har emellertid en stark nedskärning ägt rum

beträffande nämnda notisavdelning. Notiserna äro ofta avfattade på sådant

sätt, att därav ej framgår vare sig den i målet föreliggande tvistefrågan eller

huru denna blivit löst. Att detta förhållande visat sig vara till olägenhet för

taxeringsmyndigheterna framgår bland annat därav att föreningen Sveriges

landskamrerare i en den 7 november 1938 dagtecknad skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställt om åtgärder för möjliggörande av en mera fullständig redigering

av berörda notisavdelning.

Då utskottet finner angeläget, att alla de åtgärder bliva vidtagna, som

kunna främja en enhetlig rättstillämpning på taxeringsväsendets område, anser

sig utskottet höra i detta sammanhang understryka vikten av att de

hinder, som må förefinnas för en mera fullständig redigering av regeringsrättens

årsbok, snarast bliva undanröjda.

Viss deklarationskontroll.

Enligt 35 § 2 mom. taxeringsförordningen i dess nuvarande lydelse är efter

anmaning av landskamrerare idkare av jordbruk eller skogsbruk eller rörelse

skyldig avlämna uppgift örn belopp, som han utbetalt till namngiven annan

näringsidkare, därest beloppet är av beskaffenhet att i mottagarens hand utgöra

intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse. Denna bestämmelse innebär,

att näringsidkare, som ovan nämnts, enligt nu gällande föreskrifter icke

är skyldig att annat än efter anmaning av landskamrerare meddela uppgift

örn till annan näringsidkare utbetalda belopp. Uppgiftsskyldigheten föreligger

dessutom endast för det fall, att mottagarens namn angives i anmaningen.

Någon skyldighet att meddela generella uppgifter, exempelvis beträffande utbetalda

belopp till alla leverantörer eller vissa grupper av leverantörer, utan

att dessas namn angivas i anmaningen, föreligger däremot ej. Med denna bestämmelse

avses närmast att bereda möjlighet till kontroll av jordbrukares

deklarationer.

I propositionen föreslås utvidgning av möjligheten till deklarationskontroll

i förevarande hänseende. Enligt den föreslagna ändrade lydelsen av 35 § 2

mom. skall sålunda taxeringsintendent äga anmana idkare av jordbruk,

skogsbruk eller rörelse att meddela uppgift om till andra näringsidkare utbetalda

belopp, i den mån beloppen äro av beskaffenhet att i mottagarens band

utgöra intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse. Mottagarnas namn behöva

därvid icke angivas i anmaningen. Rätten till anmaning angående belopp,

som av näringsidkare, varom nu är fråga, utbetalts till annan namngiven näringsidkare,

har vidare enligt 55 § 1 mom. tillerkänts vederbörande taxerings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 67. 27

nämndsordförande och i förekommande fall vederbörande taxeringskonsulent.

Departementschefen har till stöd för det i propositionen framlagda förslaget

anfört bland annat, att den utvidgade, taxeringsintendenten anförtrodda

anmaningsrätten självfallet borde utövas med urskillning och omdöme. Det

borde sålunda icke komma i fråga att varje år infordra uppgifter beträffande

näringsidkarnas samtliga leverantörer. En dylik mera omfattande undersökning

borde icke göras annat än då förhållandena därtill föranledde. I övrigt

torde kontrollen böra utövas såsom en stickprovskontroll, lämpligen så

att varje år uppgifter infordrades rörande viss eller vissa grupper av skattskyldiga.

Utskottet har för sin del intet att erinra mot det i propositionen framlagda

förslaget i förevarande hänseende. Då emellertid den taxeringsintendenten

tillagda anmaningsrätten, om densamma begagnas i alltför stor utsträckning,

kan föranleda betydande svårigheter för de därav berörda näringsidkarna,

vill utskottet understryka departementschefens uttalande, att denna anmaningsrätt

bör utövas med urskillning och omdöme.

Enligt vad utskottet inhämtat förekommer på landsbygden ej sällan, alt

kringresande personer inköpa kreatur av jordbrukare för återförsäljning eller

slakt. Då dessa uppköpare mestadels på grund av verksamhetens ringa omfattning

ej äro bokföringspliktiga, har ifrågasatts, huruvida det i 35 § 2 mom.

föreskrivna anmaningsförfarandet kunde riktas gentemot dem. Utskottet finner

för sin del uppenbart, att så snart en verksamhet av angiven art kan anses

hava bedrivits yrkesmässigt d. v. s. vara att hänföra till rörelse, är uppköparen

skyldig att efter anmaning meddela de i nämnda författningsrum avsedda

uppgifterna. Fullgör uppköparen icke denna skyldighet, är han underkastad

ansvar enligt 142 § taxeringsförordningen, som stadgar bötesstraff

med högst 300 kronor. Den omständigheten, att uppköparen icke kan fullgöra

uppgiftsskyldiglieten av den anledningen att han underlåtit att anteckna

säljarens namn och adress, torde enligt utskottets mening icke kunna fritaga

honom från ansvar.

Föreskrifter angående bokgranskning och om bevisning i taxeringsprocessen.

I motionen II: 490 har föreslagits införande av bestämmelser, som normera

bokgranskningsinstitutet, och föreskrifter angående bevisning i taxeringsprocessen.

Vad angår frågan örn bokgranskningsinstitutet finner utskottet, då några

olägenheter av de nuvarande bestämmelserna i ifrågavarande hänseende icke

påvisats, ej anledning tillstyrka bifall till motionen i denna del.

Beträffande spörsmålet om bevisning i taxeringsprocessen har i motionen

framhållits, att taxeringsnämnderna ytterst sällan angåve några verkliga skäl

för sina beslut utan endast lämnade meddelande örn faktiskt gjorda avvikelser

samt att samma erinringar i stort sett gällde i fråga örn kammarrätten.

Utskottet finner vad sålunda anförts icke föranleda annat uttalande från

utskottets sida än alt taxeringsnämnderna givetvis böra vid avvikelse från

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

skattskyldigs deklaration meddela fullständig underrättelse angående skälen

för avvikelsen. Under påpekande härav avstyrker utskottet motionen jämväl

i denna del.

Föreskrifter om anmaning.

Enligt 38 § 3 mom. skall vid meddelande av anmaning den anmanade föreläggas

att inom viss efter omständigheterna lämpad tid av minst 5 dagar efter

delfåendet fullgöra vad som i anmaningen påfordras. Departementschefen

har i anslutning till detta stadgande anfört, att ändring av detsamma i syfte

att tillförsäkra de skattskyldiga nödig tid för avgivande av självdeklarationer

eller andra uppgifter icke syntes erforderlig. Emellertid har departementschefen

understrukit angelägenheten av att taxeringsmyndigheterna vid bestämmande

av den tid inom vilken deklarationer eller andra uppgifter efter

anmaning skola avgivas verkligen taga hänsyn till omfattningen av de uppgifter,

vederbörande skattskyldiga ha att lämna.

I motionen II: 490 har hemställts, att ovannämnda tid måtte utsträckas till

14 dagar.

Utskottet understryker det av departementschefen gjorda uttalandet örn att

taxeringsmyndigheterna skola vid bestämmandet av ovannämnda tid taga

hänsyn till omfattningen av de infordrade uppgifterna. Med anförande härav

avstyrker utskottet motionen.

I motionen II: 468 har yrkats, att den rätt att utfärda anmaning, varom

stadgas i 32 § 3 morn., borde tilläggas även taxeringsrevisor samt att motsvarande

rätt jämlikt 35 § 2 mom. första stycket borde tillkomma jämväl taxeringsrevisor

och taxeringsinspektör. Utskottet kan icke förorda bifall till detta

yrkande.

övergångsbestämmelserna.

Med hänsyn till att prövningsnämnderna enligt den nya organisationen icke

kunna förväntas träda i funktion omedelbart vid ikraftträdandet av ifrågavarande

lagstiftning, den I januari 1944, har utskottet funnit erforderligt att

komplettera övergångsbestämmelserna med föreskrifter i fråga örn dels handläggningen

av vissa ärenden, som ankomma på prövningsnämnd, för tiden

intill dess ledamöter och suppleanter blivit utsedda, dels ock rätt för landskamreraren

att utfärda anvisningar för 1944 åns taxering. I

I de likalydande motionerna I: 336 och II: 470 har, närmast med avseende

å 33 och 38 §§ taxeringsförordningen, hemställts, att administrativa detaljer

måtte utmönstras ur författningstexten. Då ett bifall till berörda yrkande förutsätter

en mera omfattande omarbetning av författningstexten än utskottet i

detta sammanhang kunnat verkställa, avstyrker utskottet bifall till berörda

yrkande.

Däremot har utskottet företagit vissa jämkningar i 98 § andra och fjärde

styckena, vilka jämkningar bland annat föranletts av den i propositionen föreslagna

förlängningen av prövningsnämndens arbetsperiod.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

29

Propositionen har till den del densamma avser förstärkning av personalen

vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet hänvisats till statsutskottet. Det

tillkommer sålunda icke bevillningsutskottet att taga ställning till de i sådant

hänseende framlagda förslagen. Utskottet kan dock ej underlåta att framhålla

vikten av att befattningshavarna inom den nya organisationen komma

att äga sådan kompetens och beredas sådan tjänsteställning, att denna organisation

kan fungera på ett tillfredsställande sätt.

I övriga delar föranleder propositionen ej någon erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 345, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas,

1) med bifall till de likalydande motionerna I: 353 av herr

Nordenson m. fl. och II: 491 av herr Lundberg i Hälsingborg

m. fl. samt motionen II: 490 av herrar Persson i Falla och

Janson i Frändesta, den sistnämnda motionen i vad den avser

deklarationstiden för bokföringspliktiga, för sin del antaga

följande såsom utskottets förslag betecknade

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 3 § 3 morn., 11 §, 89 §, 102 §, 103 § och 141

§ 3 mom. taxeringsförordningen1 den 28 september 1928 skola upphöra att

gälla, att 2 § 3 morn., 3 § 2 morn., 4 §, 5 § 2 morn., 6 § 1 morn., 7 §, 8 § 2, 3,

5 och 6 morn., 9 §, 10 §, 12—14 §§, 15 § 2 morn., 16 §, 28 §, 29 §, 32 § 2 och 3

morn., 33 §, 34 §, 35 § 2 och 3 inom., 36 § 1 och 3 morn., 38 § 3 morn., 39 §

4 morn., 41 §, 42 § 3 och 4 morn., 46 §, 49 § 4 morn., 51 §, 52 §, 55 § 1 morn.,

1 Senaste lydelse, se beträffande 51 § 1930:192; beträffande 13 § 1 morn., 36 § 1 morn., 68 §,

87 §, ICO § 1 morn., lil § 1 morn., 117 §, 119 § 1 och 3 morn., 123 § 1 och 3 mom. 1931:80;

beträffande 4 § 1932:279; beträffande 59 § 1 morn., 145 § 8 mom. 1932:292; beträffande 15 §

2 morn., 101 §, 103 §, 124 a § 2 morn., 135 §, 145 § 1, 5 och 7 mom. 1934:295; beträffande

14 § 2 morn., 32 § 3 morn., 33 §, 35 § 2 och 3 morn., 52 §, 55 § 1 morn., 79 § 1 och 2 morn.,

93 §, 140 § 1935:255; beträffande 8 § 3 mom. 1937:519; beträffande 5 § 2 morn., 12 § 1 morn.,

28 §, 29 § 1 morn., 34 §, 56 § 1 morn., 76 §, 77 §, 78 §, 80 §, 86 §, 90 § 2 morn., 91 § 2 morn.,

92 § 1 morn., 98 §, 99 §, 105 §, 118 §, 119 § 2 morn., 123 § 2 morn., 124 § 2 morn., 124 a § 1 morn.,

145 § 4 mom. 1938: 374; beträffande 95 § 1940:141; beträffande 122 § 2 mom. 1941: 571; beträffande

42 § 4 mom. 1943: 47; samt beträffande 38 § 3 morn., 39 § 4 morn., 49 § 4 morn., 141 § 5 morn.,

143 § 2 morn., 144 § 2 mom. 1943: 314.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

56 § 1 morn., 57 §, 58 § 1 morn., 59 §, 62 § 1 morn., 65 §, 66 § 2 morn.,

68 §, 69 § 1 och 3 morn., 70 §, 72 §, 73 §, 75—78 §§, 79 § 1 och 2 morn.,

80 §, 83 § 1 morn., 85—88 §§, 90 § 2 morn., 91 § 1 och 2 morn., 92 §

1 inom., 93—95 §§, 96 § 1 morn., 97—101 §§, 104 och 105 §§, 106 §

1 och 3 morn., 107 §, 109—113 §§, 115 §, 117—119 §§, 121—124 §§, 124

a §, 125 §, 127 §, 128 § 2 morn., 129 §, 134 §, 135 §, 139 §, 140 §, 141 §

5 morn., 143 § 2 morn., 144 § 2 och 3 morn., 145 § 1—5, 7, 8 och 11 mom.

samt 146 § 1 och 3 mom. nämnda förordning skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, saint att i samma förordning skola införas fyra nya

paragrafer, benämnda 64 a §, 80 a §, 97 a § och 104 a §, av den lydelse sorn

i det följande angives.

2 §.

3 mom. Där ej annat angives eller av sammanhanget framgår, förstås i

denna förordning med län jämväl Stockholms stad, med länsstyrelse jämväl

Överståthållarämbetet, med lånsprövningsnåmnd, varom i 3 § 2 mom. förmäles,

jämväl den i samma moment omnämnda Stockholms stads prövningsnämnd,

med landskamrerare jämväl skattedirektören hos Överståthållarämbetet

samt med taxeringsintendent jämväl enligt 10 § förordnat allmänt

ombud hos den mellankommunala prövningsnämnden ävensom i 16 § omförmäld

tjänsteman. Med vederbörande länsstyrelse avses, försåvitt fråga är

om den mellankommunala prövningsnämnden, Överståthållarämbetet.

3 §•

2 mom. Beskattningsnämnder vid årlig taxering äro i första instans taxeringsnämnder.

Taxeringsnämnderna äro dels lokala, var och en inom sitt

lokala taxeringsdistrikt, och dels särskilda, de sistnämnda med uppgift att

var och en inom sitt särskilda distrikt verkställa taxering som i 77 § 2 mom.

avses. En lokal taxeringsnämnd i Stockholm förordnas årligen av Överståthållarämbetet

att, utöver nämnden eljest tillkommande göromål, såsom en

för riket gemensam taxeringsnämnd (den gemensamma taxeringsnämnden)

handlägga ärenden, som avses i 77 § 4 mom.

över dessa nämnder äro prövningsnåmnder.

Varje län — — -—- (Stockholms stads prövningsnämnd).

Därjämte finnes---(den mellankommunala prövningsnämnden).

4 §•

Indelning i beredningsdistrikt och fastighetstaxeringsdistrikt verkställes av

länsstyrelsen senast den 31 augusti året näst före taxeringsåret. Senast den

30 november året näst före taxeringsåret fastställer länsstyrelsen indelningen

i lokala taxeringsdistrikt och antalet särskilda taxeringsnämnder i länet, därvid

tillika för varje särskild taxeringsnämnd skall angivas ej mindre vilka

grupper av skattskyldiga, som skola taxeras av nämnden, än även huruvida

nämndens distrikt skall utgöras av länet i dess helhet eller visst angivet om
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

råde inom detsamma. För stad, som ej deltager i landsting, skall alltid utses

minst en särskild taxeringsnämnd.

Åt distrikten skall givas den omfattning, som betingas av vederbörande

nämnds arbetsuppgifter och anses lämplig för arbetets behöriga slutförande

inom därtill anslagen tid. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen uppdela

kommun i två eller flera lokala distrikt eller förena två eller flera kommuner

å landet till ett lokalt distrikt. Fastighetstaxeringsdistrikten å landet skola

göras så stora, som omständigheterna lämpligen medgiva, och alltid omfatta

flera beredningsdistrikt; ett beredningsdistrikt må ej uppdelas mellan olika

fastighetstaxeringsdistrikt. I särskilda fall må länsstyrelsen vid uppdelning av

kommun i flera lokala taxeringsdistrikt förordna, att vid taxering för inkomst

eller förmögenhet beträffande viss grupp eller vissa grupper skattskyldiga

eller vid särskild fastighetstaxering eller vid virkestaxering annan indelning

skall tillämpas än som föreskrives för taxeringen i övrigt.

Innan länsstyrelsen---drätselkammaren infordras.

5 §•

2 mom. Besvär över val av ledamöter och suppleanter må anföras hos

länsstyrelsen senast före klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande;

och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i lagen

om kommunalstyrelse på landet är stadgat angående besvär över kommunalstämmas

eller kommunalfullmäktiges beslut. Finner länsstyrelsen anledning

förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp av skattskyldiga

icke, på sätt i 12 § 1 mom. tredje stycket sägs, blivit vederbörligen

företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, huru många ledamöter

för varje grupp skola väljas. Varder det därefter företagna valet överklagat

och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter

i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

6 §.

i morn. Fastighetstaxeringsnämnd består---— fyra ledamöter.

Ordföranden förordnas av länsstyrelsen i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt.

Ej må den, som förordnats till ordförande i någon av

de till distriktet hörande beredningsnämnderna, förordnas till ordförande i

fastighetstaxeringsnämnden.

Av ledamöterna förordnas en av länsstyrelsen och i övrigt inträda i nämnden:
ä

landet:

a) två av länets landsting valda ledamöter;

b) vederbörande beredningsnämndsordförande; ävensom

c) två kommunvis---vederbörande kommun;

och skola dessa ledamöter tjänstgöra, de av landsting valda i liela taxeringsdistriktet,

beredningsnämndsordföranden, då fråga är örn taxering av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fastighet inom ordförandens beredningsdistrikt, samt de av kommun valda,

då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, för vilken de valts;

samt

i stad:

tre av — — — valda ledamöter.

Val av---före taxeringsåret.

Örn utgången---och länsstyrelsen.

7 §•

1 mom. Fastighetsprövningsnämnd i län skall utgöras av medlemmarna av

den i 9 § omförmälda länsprövningsnämnden samt ytterligare nio ledamöter,

vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 april under taxeringsåret. Av sistnämnda

ledamöter skola tre utses bland dem, som deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas

arbete under året efter förordnande av länsstyrelsen eller

val av landsting, tre bland dem, som deltagit i samma arbete efter val av

kommun, samt tre bland personer inom länet, som icke deltagit i nämnda

arbete men genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i

fråga om fastighetsvärdering.

Enligt samma grunder, som gälla för utseende av ovannämnda nio ledamöter,

utser länsstyrelsen sex suppleanter för dem.

2 mom. Ordföranden i länsprövningsnämnden skall vara fastighetsprövningsnämndens

ordförande.

8 §•

2 mom. Länsstyrelsen förordnar---i nämnden.

Vid samma tillfälle förordnar länsstyrelsen en person (taxeringskonsulent)

att för visst antal lokala taxeringsdistrikt inom länet fullgöra de uppgifter,

som i 80 a § sägs. Sådant förordnande skall dock icke meddelas för taxeringsdistrikt,

som avses i 4 § andra stycket sista punkten.

Åt taxeringskonsulents verksamhetsområde skall givas den omfattning, som

betingas av hans arbetsuppgifter.

3 mom. Därjämte skola ledamöter i taxeringsnämnden ävensom suppleanter,

en för varje ledamot, väljas under december månad för nästkommande år.

Här avsedda ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd utses å

landet av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa

samt i stad av stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige icke finnas,

av allmän rådstuga. Antalet valda ledamöter i lokal taxeringsnämnd skall,

örn taxeringsdistriktet består av en kommun eller del av kommun, bestämmas

i sammanhang med valet och utgöra minst tre, högst åtta. Består taxeringsdistriktet

av två eller flera kommuner, bestämmes antalet ledamöter från

varje kommun av länsstyrelsen i samband med indelningen i taxeringsdistrikt

under iakttagande att ledamöterna skola vara högst fem från varje kommun,

dock sammanlagt högst tio.

I detta mom. avsedda ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd

väljas i stad, som icke deltager i landsting eller som enligt av länsstyrelsen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fastställd arbetsfördelning ensam skall utgöra verksamhetsområde för en eller

flera särskilda taxeringsnämnder, av stadsfullmäktige samt eljest av vederbörande

landstings förvaltningsutskott. Antalet valda ledamöter i särskild

taxeringsnämnd skall bestämmas i sammanhang med valet och utgöra minst

fem, högst åtta, därest desamma utses av landstings förvaltningsutskott, men

eljest minst tre och högst åtta. I Kalmar län skall dock för det fall, att särskild

taxeringsnämnd skall vara verksam inom båda landstingsområdena, antalet

ledamöter i nämnden enligt länsstyrelsens bestämmande utgöra sex eller

åtta, av vilka vartdera landstingets förvaltningsutskott väljer halva antalet.

5 mom. Om utgången —--i taxeringsnämnden.

över valen må besvär anföras i enahanda ordning, som i 5 § 2 mom.

första punkten sägs. Vad i nyssnämnda mom. i övrigt finnes stadgat skall

äga motsvarande tillämpning beträffande val som här avses; dock att, där

fråga är om besvär över val förrättat av landstings förvaltningsutskott, diariebevis

över att klaganden besvärat sig skall ingivas till ordföranden i förvaltningsutskottet.

Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund

därav, att vid valet icke iakttagits bestämmelsen i 12 § 1 mom. fjärde stycket

eller motsvarande bestämmelse i samma moment femte stycket första

punkten, har länsstyrelsen att erinra om den ifrågavarande bestämmelsen

samt att, såvitt möjligt, föreskriva vilka slag av skattskyldiga som skola väljas

och antalet av varje slag.

6 mom. Vederbörande skogs vårdsstyrelse må senast den 15 februari under

taxeringsåret utse ett ombud (skogsvårdsombud) med rättighet att vid virkestaxering

deltaga i taxeringsnämndens överläggningar men icke i dess beslut.

Har skogsvårdsombud utsetts, åligger det skogsvårdsstyrelsen att ofördröjligen

därom underrätta ej mindre ombudet än även ordföranden i taxeringsnämnden

och länsstyrelsen.

9 §.

Länsprövningsnämnd skall bestå ay landskamreraren såsom ordförande

samt minst fyra, högst åtta ledamöter jämte suppleanter för dem, en för

varje ledamot. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Majit för en

tid av fyra år bland personer, som äro valbara till ledamöter i taxeringsnämnd

inom prövningsdistriktet. Högst halva antalet ledamöter och suppleanter

må vara medlemmar i taxeringsnämnd inom distriktet.

10 §.

Den mellankommunala prövningsnämnden utgöres av ordförande och sju

ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit för en tid av fyra år. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande att vid förfall för ordföranden

tjänstgöra i hans ställe. För varje ledamot utser Kungl. Majit en suppleant.

Kungl. Majit förordnar för en tid av fyra år en person att vara allmänt

ombud hos den mellankommunala prövningsnämnden med skyldighet att

Bihanq till riksdaqens protokoll 19i3. 7 sunil. Nr t>7. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fullgöra de åligganden, som hos annan prövningsnämnd ankomma på taxeringsintendenten,

och ställer till hans förfogande lämpligt antal biträden.

Kungl. Majit utser protokoll- och längdförare hos nämnden.

12 §.

1 mom. Till medlemmar---taxeringens verkställande.

Av kommun må till ledamot eller suppleant i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd

eller taxeringsnämnd utses allenast den, som är inom kommunen

mantalsskriven, och av landsting må till ledamot eller suppleant i

fastighetstaxeringsnämnd utses allenast den, som är mantalsskriven i kommun

inom fastighetstaxeringsdistriktet. Av landstings förvaltningsutskott må till

ledamot eller suppleant i särskild taxeringsnämnd utses allenast den, som är

mantalsskriven i kommun inom nämndens verksamhetsområde; beträffande

Kalmar län skall därjämte iakttagas att den, som av någotdera landstingets

förvaltningsutskott väljes, skall vara mantalsskriven i kommun inom samma

landstings område. Ej må annan väljas till ledamot eller suppleant än den

som tillika under det år, då valet äger rum, haft att utgöra allmän kommunalskatt

eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å

förmögenhet och jämväl, i den mån utskylderna vid tiden för valet varit förfallna,

erlagt desamma.

Vid kommuns val av ledamöter i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd

eller lokal taxeringsnämnd, så ock vid förordnande av ledamöter i

fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd skall tillses, att om möjligt

såväl ägare eller brukare av fastighet som rörelseidkare, vilka bedriva

inom distriktet allmänt förekommande verksamhet, samt arbetare och andra

inkomsttagare komma att tillhöra nämnden ävensom att, såvitt möjligt är,

kännedom örn distriktets olika delar kommer att förefinnas inom densamma.

Vid val av ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd i distrikt,

som i 4 § andra stycket sista punkten avses, skall därjämte iakttagas, att

sådana personer skola utses som kunna antagas besitta .särskild insikt och

erfarenhet i de på nämndens handläggning ankommande taxeringsfrågorna.

Till medlemmar och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skola utses personer,

som kunna antagas besitta särskild insikt och erfarenhet i de taxeringsfrågor,

som ankomma på dylik nämnds handläggning. Därjämte bör tillses,

att inom nämnden kännedom såvitt möjligt kommer att förefinnas om olika

delar av nämndens verksamhetsområde.

2 mom. Ej må annan avsäga sig uppdrag såsom ordförande, ledamot eller

suppleant i beskattningsnämnd än:

kvinna;

ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

den som är boende utom vederbörande nämnds distrikt;

vid förordnandet eller valet den som under de fyra senaste åren, det år då

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

35

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förordnandet meddelas eller valet sker inberäknat, tjänstgjort såsom medlem

i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd eller taxeringsnämnd;

den som uppnått sextio års ålder; samt

den som eljest uppgiver hinder, vilket beträffande den som förordnats av

Kungl. Maj:t eller länsstyrelse godkännes av Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen

och beträffande annan godkännes av den kommun, det landsting eller det

landstings förvaltningsutskott, som förrättat valet.

3 mom. Medlem i beskattningsnämnd skall vara svensk medborgare.

Ej må sådant uppdrag utövas av den, som är omyndig eller försatt i konkurstillstånd,

eller av den, som icke under näst föregående kalenderår haft

att utgöra allmän kommunalskatt eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet, ej heller av den som icke, i den mån

utskylderna äro förfallna, erlagt desamma.

13 §.

1 mom. Av Kungl. Maj:t eller länsstyrelse meddelat förordnande såsom

ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd kan när som helst återkallas.

Avgår medlem -— -— -— den avgångne.

2 mom. Utebliver vald ledamot i beredningsnämnd, i fastighetslaxeringsnämnd

eller i taxeringsnämnd från utlyst sammanträde och finnes icke utsedd

suppleant för tillfället att tillgå, äga nämndens vid sammanträdet närvarande

medlemmar att, örn det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras,

inkalla annan till ledamot valbar person att i förrättningen deltaga.

14 §.

1 mom. Beskattningsnämnd så ock ordförande i taxeringsnämnd må för

utförande av sitt uppdrag i mån av behov åtnjuta biträde av sakkunnig, som,

då fråga är om biträde åt beskattningsnämnd i första instans eller örn biträde

åt ordförande i taxeringsnämnd, tillkallas av vederbörande ordförande efter

samråd med taxeringsintendenten men, då fråga är örn biträde åt fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd, utses av vederbörande nämnd. Finner

taxeringsintendent nödigt att vid handläggning av taxeringsfrågor anlita

biträde av sakkunnig, må han själv tillkalla sådan.

2 mom. Länsstyrelsen skall, under iakttagande av de närmare föreskrifter

Kungl. Majit finner nödigt meddela, träffa avtal med erforderligt antal i

skogshantering sakkunniga personer att, då de därtill kallas, lämna biträde

som i 1 mom. sägs. Där så prövas erforderligt, må länsstyrelsen ock träffa

dylikt avtal med i bokföring sakkunniga personer.

Taxeringsintendenten meddelar de sakkunniga nödiga anvisningar för fullgörande

av deras uppdrag.

15 §.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd i första instans äger anlita skrivbiträde,

som av ordföranden tillkallas. Vid uppläggandet och kompletterandet

av de längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxerings
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nämnd i stad, där magistrat finnes, skall erforderligt biträde lämnas av uppbörds-

eller annan tjänsteman, som ställes till förfogande i Stockholm av Överståthållarämbetet

och i annan stad av magistraten. I stad utan magistrat, där

debitering av kronoutskylder verkställes av annan än häradsskrivare, skall

erforderligt biträde lämnas av tjänsteman, som ställes till förfogande av drätselkammaren.

I övriga städer och på landet skall biträde lämnas av vederbörande

häradsskrivare i den utsträckning Kungl. Majit föreskriver.

16 §.

Där så anses oundgängligen nödvändigt, må länsstyrelse, efter Kungl. Majits

medgivande, förordna person med länsbokhållares eller taxeringsrevisors

kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller vissa grupper av sådana

ärenden fullgöra de åligganden, som enligt denna förordning åvila taxeringsintendenten.

28 §.

1 mom. Självdeklaration är dels allmän självdeklaration, dels särskild

självdeklaration.

2 mom. Deklarationsskyldig, som icke är fysisk person, oskift dödsbo eller

familjestiftelse, skall avgiva allmän självdeklaration inom det län, där han är

skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å

förmögenhet. Sådan deklarationsskyldig skall därjämte avgiva särskild självdeklaration

i varje annat län, inom vilket han är skattskyldig till kommunal

inkomstskatt. Här avsedd deklarationsskyldig, som icke är skattskyldig till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet,

skall avgiva särskild självdeklaration i varje län, inom vilket han är skattskyldig

till kommunal inkomstskatt.

Särskild självdeklaration skall dock i fall av behov efter anmaning avgivas

jämväl inom det län, där allmän självdeklaration avgives, ävensom i flera

exemplar.

Självdeklaration, som det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag

att avgiva, skall avlämnas i två exemplar, av vilka det ena är avsett för

den särskilda taxeringsnämnd, som har att taxera föreningen eller bolaget,

och det andra för den lokala taxeringsnämnden i den kommun, som är beskattningsort

för föreningen eller bolaget.

3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse

och som är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva dels i den kommun, där

han är mantalsskriven eller utan att vara mantalsskriven är skattskyldig till

sådan skatt, allmän självdeklaration till ledning vid taxering till nämnda skatter

och till kommunal inkomstskatt i samma kommun, dels i varje annan

kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt, särskild självdeklaration

till ledning vid taxering till sådan skatt. Här avsedd deklarationsskyldig,

som icke är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

37

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva särskild självdeklaration i

varje kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt.

Finnes inom kommun administrativt område, inom vilket menighet äger

utöva beskattningsrätt, och är deklarationsskyldig, som i detta mom. avses,

skattskyldig för inkomst eller förmögenhet såväl inom sådant område som

inom annan del av kommunen, skall, därest de delar av kommunen, varom

sålunda är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt, med avseende å självdeklarations

avgivande så anses, som om varje sådant distrikt utgjorde särskild

kommun.

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration — — — åligger honom.

Har skattskyldig---och skulder.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som haft intäkt genom

utdelning, för vilken jämlikt 7 § h) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skatteplikt icke föreligger, skall tillika lämna uppgift om utdelningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt,---30 § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt,---av försäkring.

Belopp, som---öretal bortfalla.

2 mom. Särskild självdeklaration skall för den kommun eller, i fall som

avses i 28 § 3 mom. andra stycket, för det distrikt, deklarationen avser, innefatta

de uppgifter, som erfordras för taxeringen inom kommunen eller distriktet;

och skall om sådan deklaration i tillämpliga delar gälla vad om

allmän självdeklaration är stadgat.

3 mom. Beträffande sådan allmän eller särskild självdeklaration, som

skattskyldig jämlikt 28 § 2 mom. har att avgiva inom län där skattskyldighet

till kommunal inkomstskatt för honom föreligger i flera kommuner eller särskilda

administrativa områden inom kommun, skall utöver vad ovan är stadgat

gälla, att i deklarationen skola upptagas de uppgifter, som erfordras för

taxeringen inom varje kommun eller område.

32 §.

2 mom. Efter anmaning är envar skyldig att i den omfattning, som i anmaningen

angivits, meddela för egen taxering för inkomst eller förmögenhet

erforderliga upplysningar utöver dem, som föranledas av deklarationsformuläret.

Dylika upplysningar skola avgivas skriftligen, men må, om de infordrats

av taxeringsnämndens ordförande eller taxeringskonsulent, meddelas muntligen

inför ordföranden eller konsulenten. I sistnämnda händelse skola upplysningarna

skriftligen avfattas av ordföranden eller taxeringskonsulenten

samt undertecknas av den, som meddelat dem.

3 mom. Skattskyldig, som under beskattningsåret enligt lag varit skyldig

föra handelsböcker eller, utan att sådan skyldighet förelegat, likväl fört

dylika böcker i av honom bedriven rörelse, åligger att efter anmaning av taxe
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ringsintendent, i den utsträckning denne prövar nödigt, tillhandahålla sin

bokföring med därtill hörande handlingar för granskning, varom förmäles i

79 och 93 §§. Enahanda skyldighet åligger rörelseidkare, som ej fört handelsböcker,

med avseende å av honom förda anteckningar rörande intäkter

och utgifter inom rörelsen jämte därtill hörande handlingar.

Vad nu---och handlingar.

33 §.

Till ledning---utbetalts, angående det utbetalda beloppet.

1 uppgift, som avses under a), skola vid angivandet av de åtnjutna förmånernas

belopp däri inräknas skatter, försäkringsavgifter och dylikt, som

arbetsgivaren erlagt för vederbörandes räkning, särskilda felräkningspenningar,

ersättning för representationskostnad vid kommunal eller enskild

tjänst ävensom gratifikationer i penningar eller annat, varjämte anteckning

skall göras angående de förmåner i övrigt, som följt med anställning eller

uppdrag, såsom fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst av

sportler, expeditionslösen, botes- eller beslagsandelar eller andra liknande,

ej till beloppet bestämda inkomster. Avser uppgiven förmån endast en del

av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

Har från annan arbetsgivare än statlig myndighet utgått särskild resekostnads-

eller traktamentsersättning, skall i uppgiften angivas beloppet av

sådan ersättning jämte antalet dagar, för vilka traktamentsersättning utgått.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagarens eller hans efterlevandes

pensionering, skall i uppgiften upptagas endast den återstående

avlöningen men upplysning lämnas om att sådant avdrag skett.

Beträffande annan---för lyftning.

Vid fullgörande —--och födelseår.

34 §.

Vanligt handelsbolag,---rederiet; samt

b) för varje kommun eller, i fall som avses i 28 § 3 mom. andra stycket,

för varje taxeringsdistrikt, dit någon av bolaget eller rederiet innehavd förvärvskälla

är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration,

med upplysning tillika örn den andel av inkomsten, som å varje

delägare belöper.

Äro bolagets — — — det distriktet.

Vid uppgift,--— där förmäles.

35 §.

2 mom. Efter anmaning är idkare av jordbruk, skogsbruk eller. rörelse

skyldig avlämna uppgift om belopp, som han utbetalt till namngiven annan

näringsidkare, därest beloppet är av beskaffenhet att i mottagarens hand utgöra

intäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

39

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Efter anmaning av taxeringsintendent är idkare av jordbruk, skogsbruk

eller rörelse skyldig att, ändå att mottagarna icke i anmaningen namngivas,

avlämna uppgift örn belopp som han utbetalt till andra näringsidkare, i den

mån beloppen äro av beskaffenhet som i första stycket sägs. Uppgift skall

därvid lämnas jämväl om mottagarnas namn och adress.

3 mom. Utövare av rörelse, som har att avlämna uppgift enligt 33 §, är

skyldig att, efter anmaning av taxeringsintendent, för kontroll av uppgifternas

riktighet och fullständighet tillhandahålla sina handelsböcker med därtill

hörande handlingar eller, därest handelsböcker icke förts, förda anteckningar

rörande intäkter och utgifter inom rörelsen.

Har rörelseidkare — — -— sådant avseende.

Angående den---93 §§ sägs.

36 §.

1 mom. Självdeklaration, som---— under taxeringsåret.

Staten, landsting--— 31 mars.

Verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag eller står

under offentlig kontroll, så ock annan,

som nästföregående år enligt lag

varit skyldig föra handelsböcker, må

tillgodonjuta anstånd med självdeklaration

avlämnande till den 15 mars,

därest räkenskapsåret gått till ända

senare än den 31 oktober året näst

före taxeringsåret.

På ansökan av deklarationsskyldig, som visar att i följd av hans förvärvskällors

särskilda beskaffenhet eller verksamhetens mera betydande omfattning

eller annan omständighet av säregen beskaffenhet hinder möter att avlämna

självdeklaration inom ovan stadgad tid, må, om den deklarationsskyldige

är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, taxeringsintendenten

i det län, där den deklarationsskyldige har att avgiva allmän

självdeklaration, och, om den deklarationsskyldige icke är skattskyldig till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, taxeringsintendenten i det län, där

den deklaration, ansökningen avser, skall avgivas, utsätta särskild tid för av
-

Verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag eller står

under offentlig kontroll, så ock annan,

som nästföregående år enligt lag

varit skyldig föra handelsböcker, må

tillgodonjuta liknande anstånd, därest

räkenskapsåret .gått till ända senare

än den 31 oktober året näst före taxeringsåret.

lämnandet.

Vad i---eller rederi.

3 mom. Uppgifter enligt 33 § skola vara avlämnade senast den 31 januari

under taxeringsåret.

Uppgifter enligt 34 § skola vara avlämnade senast den 15 februari under

taxeringsåret; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för

registreringspliktigt fartyg under enahanda villkor, som i 1 mom. tredje och

fjärde styckena sägs, åtnjuta där omförmält anstånd med avlämnande av

uppgift som i detta stvcke avses.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

38 §.

3 mom. Vid allmällings meddelande skall iakttagas, att densamma skall innehålla

föreläggande för den anmanade att, därest han avgiver självdeklaration,

annan uppgift eller upplysning skriftligen, avlämna densamma till den,

som utfärdat anmaningen, inom viss efter omständigheterna lämpad tid,

minst fem dagar efter delfåendet. Därjämte skall anmaning, som utfärdas av

ordförande i taxeringsnämnd eller taxeringskonsulent, innehålla meddelande

till den anmanade att, därest han vill begagna sig av medgiven rätt att muntligen

avgiva uppgift eller upplysning, för sådant ändamål inställa sig inför

ordföranden eller konsulenten å tid och ort, som i anmaningen angivas. Härutöver

skall anmaningen innehålla underrättelse om postadressen för den, som

utfärdat anmaningen, ävensom om den påföljd, som underlåtenhet att hörsamma

anmaningen medför enligt 39 eller 40 § eller 141 § 2 mom.

39 §.

4 mom. Angående ansvar i vissa fall för underlåtenhet att efter anmaning

avlämna självdeklaration meddelas föreskrifter i 141 § 2 mom.

41 §.

Särskild uppgift angående renskötsel, som avses i 26 § 3 morn., skall avfattas

å blankett enligt formulär, som fastställes av Kungl. Majit i anslutning

till de i 29 § 1 morn. meddelade föreskrifter. Sådan uppgift bör senast den 31

januari avlämnas antingen i den ordning, som i 37 § 1 mom. sägs, eller ock

till ordningsmannen i- den lappby, uppgiftslämnaren tillhör.

Det åligger ordningsman i lappby att granska till honom avlämnade uppgifter

samt å desamma anteckna ej mindre det antal egna renar och skötesrenar,

som för den skattskyldige finnes upptaget i senast upprättade renlängd,

än även de övriga upplysningar och erinringar, som han finner av

omständigheterna påkallade. Uppgifterna skola därefter av ordningsmannen

senast den 15 februari eller, om uppgift senare avlämnas, inom en vecka

efter avlämnandet översändas till landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där

taxeringen skall äga rum, med åliggande för denne att ofördröjligen vidarebefordra

dem till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

42 §.

3 mom. Envar, som utbekommit utdelning å svenska aktier, så ock envar,

som här i riket utbekommit

a) utdelning å andelar i svensk ekonomisk förening eller från utländsk

juridisk person eller

b) ränta, vilken---avsedd förskrivning,

är skyldig---kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas--— betalning sker.

Örn ansvar---i 141 § 4 mom.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

41

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4 mom. Med uppgifter,---om kupongskatt.

övriga enligt 3 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, skola för

varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna

avlämnas i enahanda ordning, som enligt 37 § 1 mom. är föreskriven

för där omförmälda uppgifter. Har i något fall utbetalning av utdelning skett

utan att uppgiftsskyldighet vederbörligen fullgjorts, skall vid uppgifternas

avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 3 mom.---de förstöras.

Om ansvar---motsvarande tillämpning.

46 §.

Efter anmaning---till vederbörande.

Efter anmaning är vidare envar skyldig att i den omfattning, som i anmaningen

angives, meddela för egen taxering för avverkat virke erforderliga

upplysningar utöver dem, som föranledas av deklarationsformuläret. Dylika

upplysningar skola avgivas skriftligen, men må, örn de infordrats av taxeringsnämndens

ordförande eller taxeringskonsulent, meddelas muntligen inför

ordföranden eller konsulenten. I sådan händelse skola upplysningarna

skriftligen avfattas av ordföranden eller taxeringskonsulenten samt undertecknas

av den, som meddelat dem.

49 §.

4 mom. Angående ansvar i vissa fall för underlåtenhet att efter anmaning

avlämna virkesdeklaration meddelas föreskrifter i 141 § 2 mom.

51 §.

Skyldighet att---skall fullgöras

för omyndig---om förmynderskap,

för sådan person, för vilken god man förordnats enligt 11 kap. 3 eller 4 §

nämnda lag, av gode mannen beträffande vad han har under sin förvaltning,

samt

för avliden —--i boet.

För annan —--annorlunda förordnar.

För bolag,---juridiska personer.

52 §.

För taxering erforderlig, i denna förordning icke särskilt omförmäld uppgift

skall, då ordförande i beskattningsnämnd i första instans, taxeringskonsulent

eller taxeringsintendent framställer begäran därom, lämnas av statligt

eller kommunalt verk, allmän inrättning eller överförmyndare, därvid skola

iakttagas de närmare bestämmelser angående uppgiftspliktens fullgörande,

som kunna av Kungl. Maj:t meddelas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

55 §.

1 mom. Rätt att utfärda anmaning, som i 32 § 3 mom. eller 35 § 2 mom.

andra stycket eller 35 § 3 mom. sägs, tillkommer taxeringsintendenten i det

län, där den uppgiftsskyldiges hemortskommun är belägen, eller, om han saknar

hemortskommun, taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet. I fråga

om skattskyldig, vilkens taxering bragts under mellankommunala prövningsnämndens

prövning, skall rätt till anmaning, som i 32 § 3 mom. avses, tillkomma

jämväl allmänna ombudet hos denna nämnd.

Rätt att utfärda anmaning i andra fall än ovan sägs tillkommer taxeringsintendent

samt ordföranden i vederbörande beskattningsnämnd i första instans.

Samma rätt tillkommer taxeringskonsulent, i den mån så erfordras för

fullgörande av honom åvilande granskning av deklaration eller annan uppgift,

dock att taxeringskonsulent icke äger anmana skattskyldig att avlämna

deklaration.

56 §.

I mom. Granskning av självdeklarationer må verkställas endast av ordförande

och kronoombud i vederbörande taxeringsnämnd, av den kommunvalda

eller landstingsvalda ledamot i taxeringsnämnd, som nämnden därtill utser,

och av tjänsteman, som omförmäles i 15 § 1 morn., vidare av ordförande

och ledamöter i vederbörande prövningsnämnd samt av taxeringsintendent och

vid hans granskningsarbete biträdande personer. Vid granskning inom taxeringsnämnd

må i särskilda fall biträda ytterligare en ledamot, som taxeringsnämnden

därtill utser. Taxeringskonsulent äger verkställa granskning av

självdeklaration, varmed han jämlikt 80 a § har att taga befattning, och må

han, i den mån så erfordras för fullgörande av honom åvilande granskningsskyldighet,

jämväl taga del av annan självdeklaration. Jämlikt 8 § 4 mom.

vald ledamot i taxeringsnämnd äger verkställa granskning av självdeklaration,

i den mån så erfordras för fullgörande av ledamotens åliggande enligt

81 §. Därjämte äger sakkunnig, som biträder vid taxeringsarbetet, verkställa

granskning av självdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas,

samt ordningsman i lappby och lappfogde verkställa granskning av självdeklaration,

som lapp inom vederbörande lappby eller lappfogdedistrikt avgivit.

Skrivbiträde, som av ordförande i taxeringsnämnd tillkallats, äger att i den

omfattning, ordföranden bestämmer, taga del av hos ordföranden befintliga

självdeklarationer.

För innehållet i självdeklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas

vidare redogörelse än som för taxeringen erfordras. Utan den skattskyldiges

skriftligen givna samtycke må självdeklaration icke i beskattningsnämnds

protokoll intagas i vidare mån än som påkallas av stadgandena i 83, 87, 98,

105 och 115 §§.

Självdeklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i

och för sin befattning böra erhålla del därav, ävensom i erforderliga fall,

med motsvarande tillämpning av vad i första stycket sägs, annan beskatt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

43

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ningsnämnd än den, som har att verkställa taxeringen. I fall som i 124 a §

sägs äger ock ombud för besvärsberättigad kommun taga del av självdeklaration,

vilken legat till grund för sådan taxering av inkomst, som besvären

kunna avse. Den som utför talan för kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle

eller landsting i fråga om viss skattskyldigs taxering för inkomst

eller förmögenhet äger likaledes taga del av självdeklaration, som avlämnats

för den skattskyldige.

Då besvär — — — annan vederbörande.

Självdeklaration, som---oundgängligen erfordras.

I övrigt---sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets---annorlunda föreskriver.

Vad ovan---anlitade medhjälpare.

57 §.

Ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd, taxeringsintendent, taxeringskonsulent

eller annan, som täger del i taxeringsarbetet, får icke, utom vid

vederbörande nämnds sammanträde och jämväl då endast med iakttagande

av vad i 56 § sägs, yppa innehållet av de i samma paragraf angivna deklarationer

och uppgifter för annan än den, som enligt samma paragraf själv

må taga del av desamma. Ej heller må annan, som, utan att deltaga i taxeringsarbetet,

jämlikt 56 § erhållit del av nämnda deklarationer och uppgifter,

till obehörig yppa något av deras innehåll.

Under överläggningarna---sätt utspridas.

Om ansvar---i 140 §.

58 §.

1 mom. När allmän---och förslag.

Sedan de i första stycket angivna handlingarna inkommit till länsstyrelsen,

har landskamreraren att, med erforderligt biträde av sakkunnig person, på

grundval av nämnda och eljest tillgängliga handlingar samt i mån av behov

inhämtade upplysningar upprätta förslag till en efter länets förhållanden

avpassad tabell för utfinnande av skogsmarkens och den växande skogens

värde per hektar vid olika avkastningsförmåga och virkespris (hjälptabell)

ävensom till de särskilda anvisningar för verkställande av taxering av skogsmark

och växande skog, som kunna finnas erforderliga för en riktig tillämpning

av de föreskrivna taxeringsgrunderna, såsom om medelbonitet och genomsnittligt

rotvärde för varje kommun i länet samt örn virkesprisens beräkning

med hänsyn till olika utdrivningsförhållanden, olika flottnings- och andra

transportkostnader, olika grovlek och därav betingat olika värde å det virke,

som kan regelmässigt utvinnas å en viss bonitet, med mera dylikt. Finnes

lämpligt upprätta olika hjälptabeller och anvisningar för skilda delar av länet,

må sådant ske.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

59 §.

1 mom. Senast den 25 oktober året näst före det, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, skola efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i

beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd

ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts enligt 5 § 3 morn.,

samt de fastighetstaxeringsnämndsledamöter, vilka enligt 6 § 1 mom. utsetts

av länets landsting, sammanträda inför landskamreraren å en eller flera

lämpliga orter för förberedande överläggningar rörande tillämpningen av de

allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen; och

äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka

på grund av sin verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande

fastighetsvärdena inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande

värdering av skogsmark och skog.

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning

av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering

och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde,

som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övriga av

honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värde.

Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom. andra stycket

upprättat förslag till hjälptabell och till särskilda anvisningar för värdering

av skogsmark och växande skog ävensom, i den mån så finnes erforderligt,

förslag till särskilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående

redovisningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark och bete å

skogsmark med mera. Avser sammanträdet överläggning angående taxeringen

inom allenast viss del av länet, skola redogörelserna och förslagen till tabell

och särskilda anvisningar därefter lämpas.

För sådana---för taxeringen.

Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på

grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas hjälptabell

ävensom de särskilda anvisningar, som kunna finnas erforderliga.

Länsstyrelsen har att skyndsamt tillställa ordförandena i beredningsnämnderna

och i fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd bestyrkta avskrifter

av det vid sammanträdet förda protokollet.

2 morn. Skulle för åstadkommande av en jämn och likformig taxering i

stad länsstyrelsen finna lämpligt, att sammanträde inför landskamreraren

hålles med ordförande och ledamöter av stadens fastighetstaxeringsnämnder,

må sådant sammanträde äga rum före taxeringsarbetets påbörjande. Därvid

skola stadgandena i 1 mom. hava motsvarande tillämpning.

3 mom. Sedan sammanträde enligt 1 mom. hållits och innan beredningsnämnderna

börja det egentliga arbetet, skall å landet ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden,

efter samråd med landskamreraren angående tid och

plats, sammankalla de av länsstyrelsen och landstinget utsedda ledamöterna

i fastighetstaxeringsnämnden ävensom samtliga ordförande i de till fastig
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

45

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hetstaxeringsdistriktet hörande beredningsnämnderna till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet. Vid överläggningarna bör uppmärksamhet

ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering inom fastighetstaxeringsdistriktets

olika delar samt åt spörsmål, som kunna förväntas

vålla beredningsnämnderna svårigheter.

Vid sammanträdet — -— — av protokollet.

62 §.

1 mom. Beredningsnämndens sammanträden hållas å tid och plats, som

ordföranden bestämmer efter samråd med ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.

Möter för ordinarie ledamot hinder att tillstädeskomma, skall

han i sitt ställe kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden

i beredningsnämnden.

Vid sammanträdena---två ledamöter.

64 a §.

Det åligger fastighetstaxeringsnämndens ordförande att för vinnande av

jämnhet och likformighet i taxeringen följa arbetet i beredningsnämnderna

inom fastighetstaxeringsdistriktet samt därvid i erforderlig utsträckning lämna

anvisningar för arbetets bedrivande. Han äger övervara beredningsnämndemas

sammanträden samt därunder deltaga i överläggningarna men icke i

besluten.

65 §.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd å landet åligger huvudsakligen:

a) att följa arbetet i beredningsnämnderna inom fastighetstaxeringsdistriktet

samt lämna anvisningar för arbetets bedrivande på sätt stadgas i 64 a §;

b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas

ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga

handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna tilllämpat

de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda

sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde

ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt;

c) att vidtaga åtgärder för införskaffande av de uppgifter och upplysningar,

som ytterligare må finnas erforderliga för taxeringen;

d) att kalla fastighetstaxeringsnämndens ledamöter till sammanträden och

örn utsatt tid och ställe härför på lämpligt sätt och i god tid underrätta länsstyrelsen;
e)

att leda nämndens arbete och vid sammanträdena föra ordet; samt

f) att ombesörja förandet av nämndens protokoll och längder.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd i stad har enahanda åligganden som

i 61 § stadgas för ordförande i beredningsnämnd. Det åligger honom att

om fastighetstaxeringsnämndens sammanträden lämna underrättelse som i

första stycket under d) sägs.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

66 §.

2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet,

skall ordföranden, efter samråd med landskamreraren angående tid och

plats, kalla de av länsstyrelsen och landstinget utsedda ledamöterna ävensom

samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de till fastighetstaxeringsdistriktet

hörande beredningsdistrikten till ett förberedande sammanträde.

Vid detta har ordföranden, med erforderligt biträde av beredningsnämndernas

ordförande, att avgiva noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter

vilka varje beredningsnämnd upprättat sitt förslag, ävensom för sin egen

mening, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna anses överensstämma

med resultatet av överläggningarna vid det i 59 § 1 mom. omförmälda

sammanträdet inför landskamreraren eller eljest med de priser, som

erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På grundval av dessa redogörelser

skola de vid sammanträdet närvarande taga under övervägande och för

anteckning till protokollet uttala sin mening, vilka allmänna jämkningar av

beredningsnämndernas förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig

taxering i hela fastighetstaxeringsdistriktet.

Avskrift av---angivna sammandragen.

68 §.

Såvitt ej annat föranledes av vad i lil § 1 mom. stadgas, må beslut icke

fattas av fastighetstaxeringsnämnd d landet, med mindre ordföranden och

föredraganden samt tillika en landstingsvald och en kommunvald ledamot

äro tillstädes, ej heller av fastighetstaxeringsnämnd i stad, med mindre

ordföranden samt minst två ledamöter äro tillstädes.

Envar ledamot--— biträde anlitats.

69 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens arbete bör taga sin början d landet

senast den 1 februari under taxeringsåret och i stad senast den 15 december

året dessförinnan. Arbetet skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och

i Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola

vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden

samt i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, dels tillhandahållas

dem, som hava att verkställa debitering av de på grund av taxeringen

utgående utskylder, dels offentligen framläggas inom vederbörande kommun

under minst fjorton dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

70 §.

1 mom. Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar blivit tillgängliga

för taxeringsintendenten, skall denne ingående granska längderna

ävensom de hos berednings- och fastighetstaxeringsnämndema förda proto
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

47

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kollen samt därefter hos fastighetsprövningsnämnden framställa yrkande om

de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en med skatteförfattningama

överensstämmande, jämn och likformig fastighetstaxering. Landskamreraren

har att sörja för införskaffandet av erforderliga yttranden över hos

fastighetsprövningsnämnden anförda besvär och gjorda framställningar; där

yttrandena därtill föranleda, skola påminnelser infordras från vederbörande.

Taxeringsintendenten har att åvägabringa för besvärens och framställningarnas

prövning eljest erforderlig utredning.

Vid granskningsarbetet må taxeringsintendenten åtnjuta nödigt biträde av,

förutom vederbörande tjänstemän hos länsstyrelsen, jämväl andra personer,

som av länsstyrelsen ställas till hans förfogande. Då i visst taxeringsärende

utredning genom särskild sakkunnig anses erforderlig, bör taxeringsintendenten

föranstalta därom.

2 mom. Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla ordförande

eller ledamot i fastighetstaxeringsnämnd i länet eller andra i fastighetsvärdering

kunniga och erfarna personer att under taxeringsintendentens granskningsarbete

infinna sig för upplysningars meddelande.

72 §.

1 mom. Fastighetsprövningsnämnd granskar---fastighetstaxerings
nämndernas

beslut.

Fastighetsprövningsnämnd eller dess ordförande äger, där så anses erforderligt,

kalla ordförande eller ledamot i fastighetstaxeringsnämnd i länet

eller andra i fastighetsvärdering kunniga och erfarna personer att infinna sig

vid sammanträde med fastighetsprövningsnämnden eller hos dess ordförande

för att meddela upplysningar.

Skattskyldig må, när omständigheterna därtill föranleda, kallas att muntligen

höras inför fastighetsprövningsnämnden vid äventyr att mål eller ärende

avgöres på förhandenvarande skäl.

2 mom. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd på ordförandens

kallelse i residensstaden eller, i anseende till inträffade utomordentliga händelser,

å annan samlingsort å sådan tid att nämndens arbeten ma vara avslutade

senast den 30 juni under taxeringsåret. Möter för ledamot hinder att

tillstädeskomma, bör anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden,

som inkallar suppleant i hans ställe.

Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden

annan föredragande av länsstyrelsen utsetts.

Taxeringsintendenten har att övervara nämndens sammanträden med skyldighet

att bevaka det allmännas intresse under iakttagande tillika att de

taxeringar, som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande

samt jämna och likformiga. Han har därvid att framställa de yrkanden örn

påförande av eller ändring i taxering, vartill han må finna anledning.

Landshövdingen äger närvara vid nämndens sammanträden samt deltaga

i överläggningarna men icke i besluten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Efter framställning av nämnden äger Kungl. Majit medgiva, att i län,

där med hänsyn till ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera bestående av landskamreraren såsom

ordförande och halva antalet ledamöter i nämnden; dock att, där antalet ledamöter

icke är jämnt, den ena avdelningen må utgöras av en ledamot mera än

den andra. Då avdelning vid överläggning till avgörande av ärende finner,

att fråga är örn beslut av principiell innebörd, så ock eljest då avdelning finner

sa böra ske, må avdelningen besluta att ärendet skall avgöras av nämnden

i dess helhet.

3 mom. Stockholms stads prövningsnämnd sammanträder för behandling

av ärenden rörande allmän fastighetstaxering å tid, som ordföranden

bestämmer sålunda, att behandlingen av dessa ärenden må vara avslutad senast

den 31 oktober.

73 §.

Alla beslut---av Kungl. Majit.

Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför

nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast

inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes

i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri

dagen för justeringen utsättes.

Vederbörande protokollförare---gjorda tillägg.

75 §.

Länsstyrelsen ma, innan taxeringsarbetet för året täger sin början, från varje

taxeringsnämnd inom länet eller viss del därav kalla ordföranden och

högst två andra medlemmar att å lämplig ort sammanträda inför landskamreraren

för överläggningar rörande taxeringsarbetet, och må till dylikt sammanträde

jämväl särskilda sakkunniga kallas för lämnande av upplysningar.

Vid överläggningarna bör uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för befordrande

av en likformig och rättvis taxering samt åt spörsmål, som vid tidigare

ars taxeringar varit föremal för oriktiga avgöranden av taxeringsnämnderna

eller som kunna förväntas under det förestående arbetet vålla nämnderna svårigheter.

Landskamreraren har att upprätta och för länsprövningsnämnden framlägga

förslag till anvisningar för årets taxering. Därest sammanträde enligt

första stycket hållits, skall förslaget uppgöras med ledning av vad som därvid

förekommit. Länsprövningsnämnden har att på grundval av ifrågavarande

förslag fastställa anvisningar för årets taxering ävensom senast den 15 januari

samma år överlämna anvisningarna till ordförandena i taxeringsnämnderna.

76 §.

Senast den 31 januari skola i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, till

taxeringsnämndens ordförande, utom i Stockholm, överlämnas avskrifter av

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

49

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fastighetslängderna, inkomstlängden, förmögenhetslängden, skogsaccislängden

och länsprövningsnämndens ändringslängder för nästföregående år, såvitt

taxeringsdistriktet angår.

Inom samma---för taxeringsdistriktet.

Efter anmälan---hava behov.

Erfordras för---mellankommunala prövningsnämnden.

77 §.

1 mom. Taxeringsnämnderna hava att, med i 85 § angivet undantag och

i enlighet med vad nedan i denna paragraf stadgas, verkställa taxering av

de skattskyldiga.

2 mom. Särskild taxeringsnämnd verkställer, utom i fall som i 4 mom.

sägs, taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt särskild skatt å förmögenhet av sådana skattskyldiga inom

nämndens taxeringsdistrikt, som icke äro fysiska personer, oskifta dödsbon

eller familjestiftelser.

3 mom. Lokal taxeringsnämnd verkställer taxering av de skattskyldiga inom

nämndens taxeringsdistrikt, i den mån taxeringarna icke skola handhavas

av särskild taxeringsnämnd eller av den i 4 mom. omförmälda gemensamma

taxeringsnämnden.

4 mom. Den gemensamma taxeringsnämnden har att verkställa dels taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och särskild skatt å förmögenhet

av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana

i 26 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt omförmälda

skattskyldiga, som jämlikt § 3 mom. 2 mantalsskrivningsförordningen skola

mantalsskrivas inom Stockholms stad och S:t Nikolai församling, dels ock

taxering till kommunal inkomstskatt av skattskyldiga, då sådan taxering skall

ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av den gemensamma taxeringsnämnden, anses

äga rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

78 §.

Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

d) att ordna och granska för taxeringen avlämnade deklarationer, uppgifter

och andra handlingar, vidtaga åtgärder för felande deklarationers och

andra uppgifters införskaffande samt i övrigt söka inhämta upplysningar till

ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering, dock att ordföranden icke

är skyldig att granska deklarationer, med vilka taxeringskonsulent har att

taga befattning, i vidare mån än ordföranden finner erforderligt, varjämte

länsstyrelsen, då särskilda skäl därtill föranleda, må för viss taxeringsnämnd

visst år medgiva, att deklarationer av enkel beskaffenhet, som avse huvudsakligen

inkomst av tjänst, efter ordförandens bestämmande granskas allenast

av kronoombudet;

W ht mg till riksdagens protokoll 1953. 7 sami. Nr 57.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

h) att även i andra fall än under e), f) och g) här ovan sägs, därest under

taxeringsarbetet framkommit förhållanden, som kunna antagas hava betydelse

för taxering i annat distrikt, lämna vederbörande taxeringsnämndsordförande

underrättelse därom;

i) att kalla taxeringsnämndens ledamöter till sammanträde och om utsatt

tid och ställe härför på lämpligt sätt och i god tid underrätta länsstyrelsen

och de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet;

k) att ombesörja förandet av nämndens protokoll och, i den utsträckning

Kungl. Maj:t föreskriver, dess längder; samt

l) att, därest---vinnande behövligt.

Det åligger därjämte ordförande i lokal taxeringsnämnd att på begäran av

ordförande i särskild taxeringsnämnd lämna de upplysningar till ledning för

taxeringen i sistberörda nämnd, som finnas erforderliga och som av ordföranden

i den lokala nämnden kunna lämnas.

79 §.

1 mom. Finner taxeringsnämndens ordförande för en behörig taxering av

skattskyldig, som i 32 § 3 mom. första stycket omförmäles, vara nödigt, att

granskning av den skattskyldiges bokföring verkställes, har han att till taxeringsintendenten

framställa begäran om dylik granskning. Därvid skall den

skattskyldiges deklaration med tillhörande handlingar överlämnas.

På taxeringsintendenten ankommer att bestämma, huruvida granskning

skall äga rum, samt att antingen själv verkställa granskningen, därvid i händelse

av behov biträde av sakkunnig må anlitas, eller låta granskningen

verkställas av taxeringsnämndens ordförande eller av annan person, som

därtill av taxeringsintendenten för varje särskilt fall utses. Så snart handläggningen

av ärendet slutförts, skall, där så erfordras, underrättelse om utgången

meddelas taxeringsnämndens ordförande, därvid den öfversända deklarationen

återställes.

Vad i---rederiets bokföring.

2 mom Anser taxeringsnämndens ordförande anledning föreligga att för

ändamål, som i 35 § 3 mom. sägs, granskning av där omförmäld rörelseidkares

bokföring äger rum, framställes begäran härom hos vederbörande

taxeringsintendent, vilken har att vidare förfara på sätt i 1 mom. sägs. Framkomma

vid granskningen omständigheter av beskaffenhet att kunna antagas

inverka a annan taxeringsnämnds taxeringsåtgärd, skall taxeringsintendenten

föranstalta om underrättelse härom till ordföranden i denna nämnd.

80 §.

Kronoombudet har med avseende å taxering för inkomst eller förmögenhet

till åliggande särskilt

a) att, oavsett den ordföranden tillkommande granskningsskyldigheten,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

51

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

granska alla inkommande självdeklarationer, andra uppgifter och upplysningar,

dock att kronoombudet icke är skyldigt att granska deklarationer,

med vilka taxeringskonsulent har att taga befattning, varjämte länsstyrelsen,

då särskilda skäl därtill föranleda, må för viss taxeringsnämnd visst år

medgiva, att deklarationer av enkel beskaffenhet, som avse huvudsakligen

inkomst av tjänst, efter ordförandens bestämmande granskas allenast av

denne;

b) att vid---iakttaget; samt

c) att, i den mån sådant må vara erforderligt och av ordföranden påkallas,

biträda honom under taxeringsarbetet och verkställa förekommande längdföring.

Med avseende å särskild fastighetstaxering och virkestaxering åligger det

kronoombudet att, i den mån ordföranden det påkallar, granska inkomna deklarationer

och andra för dessa taxeringar avlämnade uppgifter och upplysningar

samt verkställa förekommande längdföring.

80 a §.

Taxeringskonsulent åligger att granska självdeklarationer och andra uppgifter,

som avgivas av rörelseidkare vilka äro fysiska personer, oskifta dödsbon

eller familjestiftelser. Han har därjämte att granska andra deklarationer

och uppgifter av mera invecklad beskaffenhet, vilka taxeringsnämnd överlämnar

till honom för granskning.

Taxeringskonsulent äger, då fråga är örn deklaration eller annan uppgift

som av honom granskats, deltaga i taxeringsnämndens överläggningar men

icke i dess beslut.

83 §.

1 mom. Taxeringsnämndens sammanträden---underrätta ordfö
randen.

Vid sammanträdena---två ledamöter.

Ordföranden är föredragande i taxeringsnämnden; dock skall taxeringskonsulent

föredraga deklaration eller annan uppgift, som av honom granskats.

Vid föredragningen har ordföranden eller taxeringskonsulenten att, i den

omfattning stadgandena i 56 § medgiva, tillhandahålla ledamöterna alla för

taxeringen erhållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar samt

att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och framställningar,

vartill ordföranden eller konsulenten för en behörig taxering finner sig äga

anledning.

85 §.

Taxering till kommunal inkomstskatt på grund av 57 § 3 mom. kommunalskattelagen

må icke verkställas av taxeringsnämnd. Anser sådan nämnd anledning

föreligga att beträffande viss skattskyldig tillämpa berörda stadgande,

skall nämndens ordförande härom göra skriftlig anmälan hos taxeringsintendenten

i länet, som, därest granskningen och prövningen av den skattskyl
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

diges taxering ankomma på prövningsnämnden i länet, förfar enligt 93 §.

Är däremot fråga örn skattskyldig, vilkens taxering på grund av den ifrågasatta

åtgärden eller av annan orsak skall bliva föremål för granskning och

prövning av den mellankommunala prövningsnämnden, skall taxeringsintendenten

skyndsamt med eget yttrande överlämna ordförandens anmälan till

allmänna ombudet hos denna nämnd för den åtgärd, som enligt 93 § ankommer

på ombudet, och samtidigt härom underrätta taxeringsintendenten i annat

län, där den skattskyldige, såvitt kunnigt är, blivit taxerad till kommunal

inkomstskatt.

86 §.

För varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant distrikt består av mer än

en kommun, för varje kommun skola föras särskilda taxeringslängder, nämligen

två längder över taxeringen av fastigheter (fastighetslängder), av vilka

den ena skall upptaga fastigheter, som jämlikt 5 § 1, 3 eller 5 mom. kommunalskattelagen

äro undantagna från skatteplikt, och den andra skall upptaga

övriga fastigheter, med undantag för sådana, som avses i 5 § 2 mom.

nämnda lag, en längd över taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och till kommunal inkomstskatt (inkomstlängd), en längd över taxeringen

till särskild skatt å förmögenhet (förmögenhetslängd) ävensom en

längd över taxeringen till skogsaccis (skogsaccislängd). Hos den gemensamma

taxeringsnämnden skola föras särskild inkomstlängd och särskild förmögenhetslängd

över taxering för inkomst eller förmögenhet av skattskyldiga,

som omförmälas i 77 § 4 mom.

Hos särskild taxeringsnämnd skola föras inkomstlängd och förmögenhetslängd.

Särskilda längder skola förås för varje fögderi samt för varje stad,

där magistrat finnes.

De beslutade--- — skattskyldiges namn.

I inkomstlängden antecknas särskilt

dels i avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt yrkesbeteckning

för den skattskyldige, uppskattad inkomst av olika förvärvskällor, medgivet

avdrag för underskott å förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst, medgivna

allmänna avdrag som icke avse underskott å förvärvskälla, taxerat belopp,

beloppet av medgivna ortsavdrag, dock ej såvitt angår ensamstående

skattskyldig, samt beskattningsbart belopp med angivande tillika, där det

ej framgår av längdens uppställning, av den punkt i 18 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken grundbeloppet

för däri ingående bottenskatt skall beräknas;

dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad inkomst, beloppet av

medgivna ortsavdrag samt beskattningsbar inkomst;

dels ock, -—--här ovan.

I förmögenhetslängden — — — beskattningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter---Kungl. Majit.

Taxeringslängderna underskrivas---och ledamöter.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

53

% (Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

87 §.

Såvitt ej annat föranledes av vad i lil § 1 mom. stadgas, må beslut icke

fattas av lokal taxeringsnämnd, där taxeringsdistriktet omfattar blott en kommun

eller del därav, därest icke närvarande äro ordföranden, kronoombudet

och minst två kommunvalda ledamöter, ej heller, där taxeringsdistriktet omfattar

två eller flera kommuner, med mindre ordföranden, kronoombudet

och en ledamot från varje kommun äro tillstädes. Av särskild taxeringsnämnd

må, såvitt ej annat föranledes av bestämmelserna i nyssnämnda författningsrum,

beslut icke fattas, därest icke närvarande äro ordföranden,

kronoombudet och minst tre eller, där fråga är om nämnd, till vilken ledamöter

utsetts av stadsfullmäktige, minst två av de valda ledamöterna.

Ordföranden åligger att i alla de fall, då hans mening icke blivit följd, i vederbörande

taxeringslängds anteckningskolumn särskilt upptaga den taxering,

han ansett böra bestämmas. Var och en av de övriga medlemmarna av taxeringsnämnden

är det obetaget att få sin särskilda mening till protokollet antecknad,

om densamma skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen

avlämnas till ordföranden. Enahanda rätt att få sin särskilda mening till

protokollet antecknad tillkommer jämväl skogsvårdsombud så ock tillkallad

sakkunnig beträffande taxering, för vilken hans biträde anlitats, samt lappfogde

beträffande taxering av lapp för inkomst av renskötsel eller i sådan

rörelse nedlagd förmögenhet.

Det åligger taxeringskonsulent att i fråga örn ärenden, som av honom föredragits,

låta till protokollet anteckna sin mening, örn denna avviker från

nämndens beslut.

88 §.

I lånen skall lokal taxeringsnämnd hava avslutat sitt arbete, såvitt angår

annan taxering än virkestaxering, senast den 15 maj och beträffande virkestaxering

senast den 31 maj. Särskild taxeringsnämnd skall hava slutfört sitt

arbete senast den 31 maj. På framställning av ordföranden i särskild taxeringsnämnd

må länsstyrelsen medgiva utsträckning av den tid, inom vilken

nämndens arbete skall vara avslutat, dock ej till senare tidpunkt än den 15

juni. Sådant medgivande må, på framställning av ordföranden, lämnas jämväl

åt lokal taxeringsnämnd, därest så finnes oundgängligen erforderligt.

1 Stockholm skall taxeringsnämnd hava avslutat sitt arbete senast den 15

juni.

90 §.

2 mom. Har självdeklaration---eller upplysning.

I enahanda ordning skall underrättelse om påförd taxering för inkomst

eller förmögenhet eller för avverkat virke meddelas skattskyldig, som icke

avgivit deklaration eller uppgift till ledning för taxeringen och som icke heller

därtill anmanats.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

91 §.

1 mom. Senast den 15 juni skall taxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen

insända de deklarationer och andra skriftliga uppgifter och upplysningar,

som avlämnats till ledning vid taxeringen, ävensom de enligt 76 §

första, andra och tredje styckena taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna

längdavskrifterna och övriga handlingar. Har länsstyrelsen medgivit

utsträckning av den tid, inom vilken taxeringsnämnds arbete skall vara avslutat,

må länsstyrelsen jämväl förordna om utsträckning av förstnämnda

tid, dock längst till den 30 juni.

De upprättade taxeringslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning,

Kungl. Majit föreskriver.

2 mom. Taxeringslängderna, i huvudskrift eller avskrift, skola vara att

tillgå för landskamreraren, taxeringsintendenten och länsprövningsnämnden

samt i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, tillhandahållas dem, som hava

att verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder.

92 §.

1 mom. Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens

bestämmelser om beskattningsort är att hänföra till skilda prövningsdistrikt,

skola genom vederbörande taxeringsintendents försorg, så snart ske

kan efter det inkomst- och förmögenhetslängderna för året med tillhörande

handlingar inkommit till länsstyrelsen och senast den 31 juli, till den mellan - kommunala prövningsnämnden översändas de självdeklarationer och andra

handlingar, som avgivits till ledning vid den skattskyldiges taxering för inkomst

eller förmögenhet dels i kommun, till vilken dylik förvärvskälla är att

hänföra, dels ock, därest han inom annan kommun är skattskyldig till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, i denna kommun. Har den skattskyldige

under beskattningsåret varit gift, skola till den mellankommunala prövningsnämnden

jämväl översändas de självdeklarationer och andra handlingar, som

avgivits till ledning vid den andra makens taxering för inkomst eller förmögenhet

i nämnda kommuner, därest 52 § 1 mom. kommunalskattelagen eller

19 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är tilllämplig

å makarnas taxering. Samtidigt härmed skola överlämnas utdrag av

inkomst- och förmögenhetslängderna samt taxeringsnämndernas protokoll, såvitt

angår ifrågavarande taxeringar.

93 §.

Taxeringsintendenten har att i fråga örn de taxeringar, som enligt 96 §

skola handläggas av den prövningsnämnd, hos vilken han tjänstgör, noggrant

undersöka, huruvida dessa taxeringar äro med skatteförfattningarna överensstämmande

samt likformiga och rättvisa, samt för sådant ändamål granska

tillgängliga handlingar rörande samma taxeringar. Härvid skall särskilt uppmärksammas,

huruvida beträffande skattskyldig, som blivit för inkomst

taxerad i mera än ett taxeringsdistrikt, ojämnhet förefinnes mellan de olika

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

55

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

taxeringarna eller huruvida beträffande viss skattskyldig anledning föreligger

att tillämpa 57 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Finner taxeringsintendenten för en behörig taxering av skattskyldig, som i

32 § 3 mom. omförmäles, vara nödigt, att granskning verkställes av den skattskyldiges

bokföring eller, då den skattskyldige varit delägare i vanligt handelsbolag,

kommanditbolag eller rederi, av bolagets eller rederiets bokföring,

eller anser taxeringsintendenten anledning föreligga att för ändamål, som i

35 § 3 mom. sägs, granskning av där omförmäld rörelseidkares bokföring

äger rum, bör taxeringsintendenten föranstalta om sådan granskning, därvid

biträde av sakkunnig må anlitas. Tillkommer jämlikt 55 § 1 mom. anmaningsrätten

annan taxeringsintendent, bör framställning om granskning göras

hos denne. Angående granskningens utförande skall i varje fall gälla vad i

79 § 3 mom. sägs.

Jämväl i andra fall, då utredning genom särskild sakkunnig befinnes erforderlig,

skall taxeringsintendenten föranstalta därom.

Finner taxeringsintendenten anledning till erinran mot viss taxering eller anser

han 57 § 3 mom. kommunalskattelagen böra tillämpas beträffande viss

skattskyldig, skall, efter det den skattskyldige, där så ske kan och fråga icke

är allenast örn uppenbar felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

erhållit tillfälle att yttra sig, taxeringsintendenten hos prövningsnämnden

framställa yrkande om de åtgärder, som erfordras för åvägabringande

av en riktig taxering. Där så finnes lämpligt, skall framställningen delgivas

taxeringsnämndens ordförande.

Landskamreraren har att sörja för införskaffandet av erforderliga yttranden

över hos prövningsnämnden anförda besvär och gjorda framställningar;

där yttrandena därtill föranleda, skola påminnelser infordras från vederbörande.

Taxeringsintendenten har att åvägabringa för besvärens och framställningarnas

prövning eljest erforderlig utredning.

I fråga om sådana skattskyldiga, vilka skola taxeras till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt inom visst prövningsdistrikt och därjämte till kommunal

inkomstskatt inom annat prövningsdistrikt, utan att dock sådant fall

föreligger, som i 96 § 2 mom. avses, böra taxeringsintendenterna i de olika

distrikten samråda för åvägabringande av likformig taxering.

94 §.

1 mom. Vid fullgörande av vad i 93 § stadgas må taxeringsintendent åtnjuta

nödigt biträde av, förutom till hans förfogande stående tjänstemän.,

jämväl andra personer, som av länsstyrelsen ställas till hans förfogande.

2 mom. Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla ordförande eller

ledamot i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet att under taxeringsintendentens

granskningsarbete infinna sig för meddelande av upplysningar i

distriktet vidkommade taxeringsfrågor.

I fråga —--tillkommer länsstyrelsen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

95 §.

Prövningsnämnd beslutar över anförda besvär och gjorda framställningar

samt granskar och prövar årets taxeringar i övrigt.

Prövningsnämnd eller dess ordförande äger, där så anses erforderligt, kalla

ordförande eller ledamot i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet att infinna

sig vid sammanträde med prövningsnämnden eller hos dess ordförande

för att meddela upplysningar i taxeringsfrågor.

Skattskyldig må, när omständigheterna därtill föranleda, kallas att muntligen

höras inför prövningsnämnden vid äventyr att mål eller ärende avgöres

på förhandenvarande skäl.

Om rätt---och 129 §.

96 §.

1 mom. Länsprövningsnämnderna hava, envar för sitt prövningsdistrikt,

att taga befattning med taxeringarna därstädes, med undantag av dem som

jämlikt 2 mom. falla under den mellankommunala prövningsnämndens handläggning.

97 §.

Länsprövningsnämnd sammanträder på ordförandens kallelse i residensstaden

eller, i anseende till inträffade utomordentliga händelser, å annan

samlingsort å tid, som ordföranden bestämmer. Möter för ledamot hinder

att tillstädeskomma, bör anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden,

som inkallar suppleant i hans ställe.

Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden

annan föredragande av länsstyrelsen utsetts.

Nämnden är beslutför, då ordföranden och fyra ledamöter eller suppleanter

för dem äro tillstädes.

i axeringsintendenten har att övervara nämndens sammanträden med skyldighet

att bevaka det allmännas intresse under iakttagande tillika att de taxeringar,

som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande samt

likformiga och rättvisa. Han har att, under iakttagande av de i 97 a § givna

bestämmelserna angående den tid inom vilken dylika frågor skola väckas,

hos nämnden framställa de yrkanden örn påförande av eller ändring i taxering,

vartill han må finna anledning.

Landshövdingen äger närvara vid nämndens sammanträden samt deltaga i

överläggningarna men icke i besluten.

Efter framställning av nämnden äger Kungl. Maj:t medgiva, att i län, där

med hänsyn till ärendenas antal så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera bestående av landskamreraren såsom ordförande

och fyra ledamöter. Avdelning är icke beslutför med mindre ordföranden

och samtliga ledamöter eller suppleanter för dem äro närvarande. Då

avdelning vid överläggning till avgörande av ärende finner, att fråga är om

beslut av principiell innebörd, så ock eljest då avdelning finner så böra ske,

må avdelningen besluta att ärendet skall avgöras av nämnden i dess helhet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

57

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

97 a §.

Efter taxeringsårets utgång må taxeringsintendent eller medlem av länsprövningsnämnd

icke hos nämnden framställa yrkande, som avser samma

års taxering, där ej fall föreligger, som avses i 123 §, 124 a §, 128 § 2 morn.,

129 § eller 130 § denna förordning, 75 § 1 eller 2 mom. kommunalskattelagen,

24 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, 7 §

förordningen om särskild skatt å förmögenhet eller 16 § andra stycket lagen

om folkpensionering; vederbörande dock obetaget att efter taxeringsårets utgång

närmare angiva omfattningen av yrkande, som dessförinnan framställts.

Hava besvär jämlikt 118 § anförts rörande taxeringen av viss skattskyldig

eller av viss fastighet, må taxeringsintendenten eller medlem av länsprövningsnämnden

icke hos nämnden framställa yrkande rörande samma taxering

efter det nämnden avgjort nyssnämnda besvär.

Mål och ärenden rörande ett års taxering skola avgöras, så snart ske kan.

Där ej fall föreligger, som avses i något av de i första stycket omförmälda

författningsrum, skola av skattskyldiga anhängiggjorda besvärsmål såvitt

möjligt vara avgjorda i länen senast den 10 oktober och i Stockholm senast

den 31 oktober under taxeringsåret. Övriga mål och ärenden skola, där ej fall

föreligger som nyss sagts, vara avgjorda senast den 30 juni året näst efter

taxeringsåret.

98 §.

Alla beslut av länsprövningsnämnd skola, med angivande i förekommande

fall av skäl för avvikelse från skattskyldigs deklaration, upptagas i nämndens

protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig underlåtit att avgiva honom

av taxeringsintendenten avfordrad uppgift eller upplysning, anteckning

om sådan försummelse bör ske.

Taxering, som till följd av prövningsnämndens

beslut tillkommit eller

blivit fastställd annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas

i det exemplar av vederbörande

taxeringslängd, som är för nämnden

tillgängligt, och skall jämväl upptagas

i särskild längd (ä näringslängd),

som upplägges i skilda avdelningar

dels för särskild fastighetstaxering,

dels för taxering till kommunal

inkomstskatt och statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, dels

för taxering till särskild skatt å

förmögenhet och dels för virkestaxering.

Närmare föreskrifter örn längdföringen

meddelas av Kungl. Maj:t.

Taxering, som till följd av prövningsnämndens

beslut tillkommit eller

blivit fastställd annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas

i vederbörlig taxeringslängd

och jämväl upptagas i särskild längd

(and r i n g s l äng d), som upplägges

i skilda avdelningar dels för särskild

fastighetstaxering, dels för taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

samt kommunal inkomstskatt,

dels för taxering till särskild

skatt å förmögenhet och dels för virkestaxering.

Närmare föreskrifter om

längdföringen meddelas av Kungl.

Maj:t.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför

nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast

inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes

i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri

dagen för justeringen utsätter.

Vederbörande protokollförare ålig- Vederbörande protokollförare åligger

att med sin underskrift såväl å ger att med sin underskrift å såväl

taxeringslängderna som ändringslängden

vitsorda enligt nämndens beslut

införda ändringar eller gjorda tilllägg.

det för nämnden tillgängliga exemplaret

av taxeringslängden som å ändringslängden

vitsorda enligt nämndens

beslut införda ändringar eller gjorda

tillägg.

Vad i denna paragraf föreskrives om anteckningar i taxeringslängd och

i ändringslängd gäller icke i fråga örn sådana beslut rörande visst års taxering,

som meddelas senare än den 30 juni året därpå.

99 §.

Länsprövningsnämndens ändringslängder, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift,

skola i den ordning Kungl. Majit föreskriver tillhandahållas dem,

som verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder.

Stadgandet i denna paragraf har icke tillämpning beträffande Stockholm.

100 §.

1 mom. Det åligger protokollföraren hos länsprövningsnämnden att senast

å fjortonde dagen efter den, då protokollet justerats, i rekommenderat

brev med mottagningsbevis med allmänna posten tillsända dels ägare eller

därmed likställd innehavare av varje sådan fastighet, vilkens taxering varit

föremål för nämndens efter särskild prövning meddelade beslut, dels ock

varje skattskyldig, vilkens taxering för inkomst eller förmögenhet eiler för

avverkat virke varit föremål för nämndens efter särskild prövning meddelade

beslut, underrättelse örn beslutet medelst utdrag av nämndens protokoll.

Vad nu sagts äger icke tillämpning, då beslutet inneburit allenast, att

taxering för inkomst eller förmögenhet efter yrkande av annan än den skattskyldige

rättats i avseende å felaktighet vid beräkningen eller införingen i

inkomstlängden av ortsavdragen.

Har i---jämväl klaganden.

Vad ovan är sagt om ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet

skall hava avseende jämväl å annan, som i stället för ägaren eller innehavaren

är skattskyldig för den fastighet, varom fråga är.

2 mom. Å protokollsutdrag, som i 1 moni. omförmäles, skall vid utlämnandet

finnas tecknad underrättelse örn vad den har att iakttaga, som vill anföra

besvär över beslutet.

3 mom. Återkommer utsänt protokollsutdrag utan att mottagningsbevis

erhållits, skall utdraget skyndsamt delgivas vederbörande på sätt i 55 §

2 mom. sägs.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

59

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

101 §.

Innefattar sådant beslut rörande visst års taxering, som länsprövningsnämnd

meddelat senare än den 30 juni året därpå, att taxering

höjts eller överflyttats å annan, skall länsstyrelsen till dem, som hava att

verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, för

verkställighet översända utdrag av prövningsnämndens protokoll.

Har prövningsnämnd jämlikt 123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § gjort ändring

beträffande fastighetstaxering, skall, i den mån vederbörande icke erhållit

del av beslutet jämlikt 100 §, genom länsstyrelsens försorg utdrag

av nämndens protokoll rörande beslutet för kännedom tillställas, förutom

klaganden, den skattskyldige och, örn annan än den skattskyldige ägde fastigheten

vid den tidpunkt till vilken skattskyldighetfen hänför sig, jämväl denne,

den kommun, där fastigheten är belägen, så ock, där den skattskyldige

eller fastighetens ägare vid berörda tidpunkt hade sin hemortskommun i annat

län, taxeringsintendenten i det länet.

Stadgandet i första stycket har icke tillämpning beträffande Stockholm.

104 §.

Den mellankommunala prövningsnämnden sammanträder på ordförandens

kallelse i Stockholm å tid, som ordföranden bestämmer; dock må, i anseende

till inträffade utomordentliga händelser, Kungl. Majit kunna förordna

örn annan samlingsort. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, bör

anmälan därom ofördröjligen göras hos ordföranden, som inkallar suppleant

i hans ställe. Vid förfall för ordföranden skall vice ordföranden underrättas

samt dennes suppleant inkallas.

Ordföranden är föredragande i nämnden, där icke för vissa mål eller ärenden

annan föredragande av nämnden utsetts.

Nämnden är beslutför, då fem medlemmar äro tillstädes.

Allmänna ombudet hos nämnden har att övervara nämndens sammanträden

med skyldighet att bevaka det allmännas intresse under iakttagande

tillika att de taxeringar, som åsättas, bliva med skatteförfattningarna överensstämmande

samt likformiga och rättvisa. Han har att, under iakttagande av

de i 104 a § givna bestämmelserna angående den tid inom vilken dylika frågor

skola väckas, hos nämnden framställa de yrkanden örn påförande av

eller ändring i taxering, vartill han må finna anledning.

104 a §.

Efter taxeringsårets utgång må allmänna ombudet hos eller medlem av

den mellankommunala prövningsnämnden icke hos nämnden framställa yrkande,

som avser samma års taxering, där ej fall föreligger, som avses i

123 §, 124 a §, 128 § 2 mom. eller 130 § denna förordning, 75 § 1 eller 2 mom.

kommunalskattelagen, 24 § 1 mom. förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, 7 § förordningen örn särskild skatt å förmögenhet eller

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

16 § andra stycket lagen om folkpensionering; vederbörande dock obetaget

att efter taxeringsårets utgång närmare angiva omfattningen av yrkande,

som dessförinnan framställts.

Hava besvär jämlikt 118 § anförts rörande taxeringen av viss skattskyldig,

ma allmänna ombudet hos eller medlem av den mellankommunala prövningsnämnden

icke hos nämnden framställa yrkande rörande samma taxering

efter det nämnden avgjort nyssnämnda besvär.

Mål och ärenden rörande ett års taxering skola avgöras, så snart ske kan.

Där ej fall föreligger, som avses i något av de i första stycket omförmälda

författningsrum, skola av skattskyldiga anhängiggjorda besvärsmål såvitt

möjligt vara avgjorda senast den 5 oktober under taxeringsåret, övriga mål

och ärenden skola, där ej. fall föreligger som nyss sagts, vara avgjorda senast

den 30 juni året näst efter taxeringsåret.

105 §.

Alla beslut---bör ske.

Taxering, som till följd av nämndens beslut tillkommit eller som blivit fastställd

annorlunda än taxeringsnämnd bestämt, skall upptagas i särskild längd

(ändringslängd). En sådan längd föres för varje län, och skall i densamma

uppläggas särskild avdelning för taxering till särskild skatt å förmögenhet.

Vad i detta stycke stadgas skall icke gälla i fråga om sådana beslut rörande

visst års taxering, som meddelas senare än den 30 juni året därpå.

Justering av protokollet skall för varje sammanträde verkställas inför

nämnden, innan sammanträdet upplöses, eller av nämndens ordförande senast

inom åtta dagar efter sammanträdets avslutande. Justeringen bestyrkes

i vartdera fallet genom ett av ordföranden å protokollet tecknat intyg, däri

dagen för justeringen utsättes.

Vederbörande protokollförare---deras riktighet.

106 §.

1 mom. Den mellankommunala prövningsnämndens ändringslängder skola

inom tid, som Kungl. Majit bestämmer, översändas till vederbörande länsstyrelser.

Det åligger längdförarna hos länsprövningsnämnderna att örn den

mellankommunala prövningsnämndens beslut verkställa enahanda anteckningar,

som i 98 § äro föreskrivna beträffande beslut av länsprövningsnämnd.

3 mom. Innefattar sådant beslut rörande visst års taxering, som den mellankommunala

prövningsnämnden meddelat senare än den 30 juni året

därpå, att taxering höjts eller överflyttats å annan, skall protokollföraren

översända utdrag av nämndens protokoll till vederbörande länsstyrelse, som

har att vidtaga i 101 § omförmäld åtgärd för beslutets bringande till verkställighet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

61

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

107 §.

Länsstyrelsen har att vaka över att taxeringsarbetet ordnas och bedrives

ändamålsenligt.

Det åligger taxeringsintendenten att med biträde av tjänstemän å landskontoret

samt häradsskrivare, som länsstyrelsen i mån av behov därtill förordnar,

lämna ordförandena i beskattningsnämnderna i första instans inom

länet råd och upplysningar, på begäran av ordförande i sådan nämnd verkställa

utredning i invecklade taxeringsärenden samt övervaka nämndernas arbete.

Taxeringsintendenten liksom av honom därtill beordrad tjänsteman äger

för den skull närvara vid sammanträde med beskattningsnämnd i första instans

inom länet och. därunder deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

109 §.

Beskattningsnämnderna skola---och rättvis.

Anser ordförande i beskattningsnämnd i första instans, att nämnden icke

iakttager vad i första stycket stadgas, åligger det honom att sådant genast

anmärka. Dylik anmärkning ävensom nämndens i anledning därav meddelade

yttrande skola intagas i protokollet. Utdrag av protokollet skall genom

ordförandens försorg ofördröjligen tillställas taxeringsintendenten.

110 §.

Sammanträde med beskattningsnämnd skall hållas inom slutna dörrar.

Skattskyldig är dock berättigad att företräda inför beskattningsnämnd i

första instans för att meddela upplysningar rörande taxeringen, i vad honom

ängår. Vidare äger skattskyldig samt, om annan än denne besvärat sig,

jämväl klaganden vara tillstädes inför fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd

vid handläggning av mål eller ärende, som angår den skattskyldige,

samt därvid utföra sin talan.

Där så kan ske utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång, bör taxeringsnämnd

på stället meddela skattskyldig begärd upplysning om nämndens

beslut rörande hans taxering.

lil §•

1 mom. Ordförande eller---vid taxeringen.

Ordförande eller ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd

skall därjämte avträda, då fråga förekommer örn taxering, i vars

behandling inom annan beskattningsnämnd han tidigare deltagit.

Den som i annan befattning handlagt visst taxeringsärende må icke såsom

landskamrerare eller taxeringsintendent taga befattning med samma ärende.

2 mom. Är ordförande i beskattningsnämnd i första instans på grund av

vad i 1 moni. stadgats hindrad att i nämnden deltaga i behandling av visst

taxeringsärende och finnes ej ställföreträdare för honom förordnad, utser

nämnden inom sig viss ledamot att vid behandlingen av ärendet föra ordet.

Förekommer av dylik anledning hinder för av länsstyrelse förordnad ledamot

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i fastighetstaxeringsnämnd eller i taxeringsnämnd att deltaga i behandling av

visst taxeringsärende, må hans utevaro icke hindra nämnden att i ärendet

besluta.

Är landskamrerare på grund av vad i 1 mom. stadgas hindrad att i fastighetsprövningsnämnd

eller länsprövningsnämnd deltaga i behandling av visst

taxeringsärende, inträder i hans ställe den befattningshavare hos länsstyrelsen,

som av länsstyrelsen förordnats att i denna del fullgöra landskamrerarens

åligganden.

3 mom. Föreligger för ordförande eller ledamot i beskattningsnämnd hinder,

som i 1 mom. sågs, skall anteckning härom ske i nämndens protokoll.

112 §.

Uppstå skiljaktiga meningar inom beskattningsnämnd och måste till följd

därav omröstning anställas, skall denna vara öppen och den mening bliva gällande,

vilken flertalet biträtt, eller, om rösterna utfalla lika, den som länder

till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gäde den mening,

som biträdes av ordföranden.

113 §.

Kan av någon anledning taxeringsförrättning icke företagas eller fortgå, bör

anmälan därom av vederbörande nämnds ordförande göras hos länsstyrelsen

för vidtagande av den åtgärd förhållandet anses påkalla.

115 §.

Eftertaxering enligt vad därom i skatteförfattningama är stadgat verkställes

av taxeringsnämnder och prövningsnämnder. Om de vid dylik taxering

följda grunderna skall fullständig redogörelse intagas i nämndernas protokoll,

varjämte till den skattskyldige skall avlåtas meddelande örn eftertaxeringen

i samma ordning, som gäller för meddelande till skattskyldig om

avvikelse från deklaration.

117 §.

över beslut av fastighetstaxeringsnämnd må besvär anföras hos fastighetsprövningsnämnden
av

ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt fastigheten

rörer;

så ock av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting.

Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas i länen till länsstyrelsen före

klockan tolv på dagen den 15 maj och i Stockholm till Överståthållarämbetet

före klockan tolv på dagen den 10 augusti.

118 §.

över beslut av taxeringsnämnd må besvär anföras

a) i fråga örn taxering av fastighet:

av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt fastigheten

rörer;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

63

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

så ock av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting;

b) i fråga om taxering för inkomst eller förmögenhet:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

av vederbörande kommun, municipalsamhälle och landsting, såvitt angår

taxering till kommunal inkomstskatt;

c) i fråga örn taxering för avverkat virke:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

av vederbörande kommun;

så ock av vederbörande skogsvårdsstyrelse.

119 §.

Besvär enligt 118 § skola, skriftligen avfattade och ställda till den prövningsnämnd,

som enligt 96 § har att granska och pröva taxeringen i fråga,

ingivas till länsstyrelsen i det län, där den överklagade taxeringsåtgärden företagits,

därest ej sådant fall föreligger som i andra stycket här nedan avses.

Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens bestämmelser

om beskattningsort är att hänföra till två eller flera prövningsdistrikt,

skola besvär enligt 118 §, för såvitt de avse den skattskyldiges taxering

för inkomst eller förmögenhet i den kommun, där han taxerats eller

bort taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt

å förmögenhet, eller i sådan annan kommun, dit förvärvskällan är att hänföra,

skriftligen avfattade, ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas före klockan tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;

dock att kommun, municipalsamhälle, landsting eller skogsvårdsstyrelse,

som klagar, äger ingiva sina besvär före klockan tolv på dagen den

15 augusti samma år.

Hava besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden,

i stället före den stadgade besvärstidens utgång ingivits till länsstyrelsen

i något av de län, inom vilka klaganden taxerats eller bort taxeras

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet

eller dit av klaganden innehavd förvärvskälla är att hänföra, skall hinder

icke på grund därav föreligga för besvärens upptagande till prövning.

Länsstyrelsen har att omedelbart överlämna besvären till den mellankommunala

prövningsnämnden.

121 §.

1 mom. över beslut, som fastighetsprövningsnämnd meddelat, må besvär

anföras hos kammarrätten av taxeringsintendenten. Enahanda rätt att

anföra besvär tillkommer vederbörande kommun, municipalsamhälle och

landsting.

över beslut, som nu nämnts, må ock besvär anföras hos kammarrätten

av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt angår taxering

av fastigheten, i följande fall:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 57

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

a) om han hos fastighetsprövningsnämnden inom föreskriven tid överklagat

fastighetstaxeringsnämndens beslut och hans talan därstädes icke bifallits;

samt

b) örn fastighetsprövningsnämnden ändrat den av fastighetstaxeringsnämnden

verkställda taxeringen, utan att sådan ändring påyrkats av klaganden.

I det under a) omnämnda fallet må besvären dock innefatta endast fullföljande

helt eller delvis av yrkande, som klaganden framställt hos fastighetsprövningsnämnden.

1 det under b) omförmälda fallet må talan icke innefatta längre gående

yrkande än taxeringens bestämmande i enlighet med fastighetstaxeringsnämndens

beslut.

2 mom. Över beslut, som prövningsnämnd meddelat, må besvär anföras

hos kammarrätten av taxeringsintendenten. Enahanda rätt att anföra besvär

tillkommer ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt angår

taxering av fastigheten, annan skattskyldig, såvitt angår egen taxering för inkomst

eller förmögenhet eller för avverkat virke, där han ej enligt 39 eller

49 § förlorat talan, så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle, landsting

och skogsvårdsstyrelse, i den mån de jämlikt 118 § äga föra talan mot

taxeringsnämnds beslut.

Besvär må anföras i följande fall:

a) om inom föreskriven tid taxeringsintendenten framställt yrkande hos

prövningsnämnden om påförande av eller ändring i taxering eller annan klagande

där besvärat sig över taxeringsnämndens beslut men talan icke bifallits

av prövningsnämnden; samt

b) örn prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden verkställda

taxeringen, utan att sådan ändring påyrkats av klaganden.

Vad i 1 mom. tredje och fjärde styckena stadgas skall äga motsvarande

tillämpning beträffande besvär, varom i föregående stycke förmäles.

122 §.

1 mom. Besvär enligt 121 § 1 mom. skola, skriftligen avfattade, före klockan

tolv den 31 december under taxeringsåret ingivas till länsstyrelsen i det

län, där den överklagade taxeringsåtgärden vidtagits.

Besvär enligt 121 § 2 mom. över beslut av länsprövningsnämnd skola, skriftligen

avfattade, av skattskyldig ingivas till den länsstyrelse, som i första stycket

sägs, före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då han av beslutet

erhållit del. Taxeringsintendent samt kommun, municipalsamhälle, landsting

och skogsvårdsstyrelse skola till nämnda länsstyrelse ingiva sina besvär,

skriftligen avfattade, taxeringsintendenten före klockan tolv å sextionde dagen

samt annan klagande före samma tid å nittionde dagen efter den, då

länsprövningsnämndens protokoll justerades.

I fråga örn besvär enligt 121 § 2 mom. över beslut av den mellankommunala

prövningsnämnden skall vad i föregående stycke sägs äga motsvarande

tillämpning, dock att besvären skola ingivas till nämnden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

65

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Försummas något av vad nu föreskrivits, varda besvären icke upptagna

till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvären i stället för till

vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden

ingivits direkt till kammarrätten, utgöra hinder för besvärens upptagande

till prövning, därest besvären till kammarrätten inkommit före utgången

av den stadgade besvärstiden; i sådant fall skall kammarrätten omedelbart

överlämna besvären till vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala

prövningsnämnden för vidare behandling enligt 2 mom. I fråga

om besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden,

skola vidare bestämmelserna i 119 § sista stycket hava motsvarande tilllämp

liing.

2 mom. Omedelbart efter taxeringsårets utgång har länsstyrelsen, respektive

den mellankommunala prövningsnämnden att till kammarrätten insända

förteckning å besvär, som före nämnda tidpunkt anförts enligt 121 §. I länsstyrelsens

förteckning skola besvär över taxering av fastighet upptagas för

sig utan sammanblandning med övriga besvär. Inkomma besvär efter taxeringsårets

utgång, skall förteckning å sådana besvär omedelbart efter varje

månads utgång insändas till kammarrätten.

Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit, foga

såväl utdrag av taxeringslängd och beskattningsnämndernas protokoll, såvitt

den överklagade taxeringsfrågan angår, som ock de till nämnderna i frågan

ingivna handlingarna ävensom, där fråga är örn taxering av fastighet,

utdrag av taxeringslängd beträffande närmast föregående taxering av fastigheten.

Länsstyrelsen har därefter att infordra förklaringar och, där förklaringarna

därtill föranleda, påminnelser från vederbörande samt, inom sex

månader efter det att besvären inkommit till länsstyrelsen, överlämna handlingarna

till kammarrätten. Angå besvären taxering av fastighet, böra handlingarna

vara till kammarrätten inkomna inom fyra månder efter det att

besvären inkommit till länsstyrelsen.

Beträffande besvär, som inkommit till den mellankommunala prövningsnämnden,

har nämnden alt i tillämpliga delar förfara på enahanda sätt, som

stadgas i andra stycket.

123 §.

1 mom. Har fastighet -— —• — för fastigheten,

eller har---som vederbort,

eller har---äga rum,

eller har under löpande taxeringsperiod genom beslut av taxeringsnämnd

nytt taxeringsvärde åsatls fastighet eller jämlikt 8 § sista stycket kommunalskattelagen

taxeringsvärde fördelats å olika i taxeringsenhet ingående fastigheter

eller delar av fastigheter eller framställning om vidtagande av sådan

taxeringsåtgärd avslagits, men ägare eller därmed likställd innehavare av

fastigheten icke erhållit föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,

eller har---felaktigt taxerad,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 7 sami. Nr .57. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Majda förslag.) (Utskottets förslag.)

må fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare uti den i 124 §

angivna ordning häröver anföra besvär hos länsprövningsnämnden eller,

därest taxeringen redan varit föremål för beslut, som efter särskild prövning

meddelats av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd, hos kammarrätten.

2 mom. Den som---skattepliktig förmögenhet,

den som---taxeringen skett,

den som---en ort,

den som--— är skattskyldig,

den som — — — utgöra sådan skatt,

den som---till sådan skatt,

den som taxerats för inkomst eller förmögenhet å viss ort, ehuru skyldighet

enligt stadgandena i 26 och 28 §§ icke för honom förelegat att till ledning

för taxering å orten avgiva självdeklaration,

den som uti stadgad ordning avlämnat behörig självdeklaration och ej

gjort sig skyldig till sådan underlåtenhet, som enligt 39 § 1 mom. andra punkten

föranleder förlust av talan, men som blivit av taxeringsnämnd taxerad

för inkomst eller förmögenhet med avvikelse från deklarationen och icke erhållit

föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,

den som---nyss nämnts,

så ock — — — blivit felaktig,

må uti---hos kammarrätten.

Skall i fråga örn stiftelse, för vilken uti stadgad ordning avlämnats behörig

självdeklaration och för vilkens vidkommande ej sådan underlåtenhet

förekommit, som enligt 39 § 1 mom. andra punkten föranleder förlust av

talan, grundbelopp för den i statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående

bottenskatten enligt beslut av taxeringsnämnd beräknas enligt 18 §

2 mom. a) förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skall besvärsrätt,

som nyss sagts, såvitt angår denna taxeringsåtgärd, tillkomma stiftelsen

för det fall att stiftelsen ej erhållit föreskriven underrättelse rörande

taxeringsåtgärden senast den 30 juni.

3 mom. Den som---avgiva virkesdeklaration,

den som uti stadgad ordning avlämnat behörig virkesdeklaration men blivit

av taxeringsnämnd taxerad för avverkat virke med avvikelse från deklarationen

och icke erhållit föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,

den som---nyss nämnts,

så ock — — — blivit felaktig,

må uti den i 124 § angivna ordning häröver anföra besvär hos länsprövningsnämnden

eller, därest taxeringen redan varit föremål för länsprövningsnämnds

efter särskild prövning meddelade beslut, hos kammarrätten.

4 morn. Rätt till besvär enligt 1, 2 och 3 mom. i anledning av förelupen

felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende tillkommer jämväl

taxeringsintendenten så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

67

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

landsting och skogsvårdsstyrelse, i den mån de jämlikt 117 eller 118 § äga

föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds eller taxeringsnämnds beslut.

124 §.

1 mom. Besvär enligt 123 § skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen

i det län, där den överklagade taxeringsåtgärden företagits, eller,

i motsvarande fall som i 119 § andra stycket avses, till den mellankommunala

prövningsnämnden. Besvären skola ingivas, av skattskyldig inom natt och

år efter det utskylderna avfordrats honom och av annan klagande före utgången

av kalenderåret näst efter taxeringsåret.

Försummas något av vad sålunda föreskrivits, varda besvären icke upptagna

till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvär, som anföras

hos kammarrätten, i stället för till vederbörande länsstyrelse, respektive den

mellankommunala prövningsnämnden ingivits direkt till -kammarrätten, utgöra

hinder för besvärens upptagande till prövning, därest besvären till kammarrätten

inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden; i sådant

fall skall kammarrätten omedelbart överlämna besvären till vederbörande

länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden för vidare

behandling enligt 2 mom. I fråga om besvär, som skolat ingivas till den mellankommunala

prövningsnämnden, skola vidare bestämmelserna i 119 § sista

stycket hava motsvarande tillämpning.

Avse besvären — -—■ — senaste kravet.

2 mom. Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit,

foga såväl utdrag av taxeringslängd och beskattningsnämnds protokoll,

såvitt den överklagade taxeringen angår, som ock övriga till ärendet

hörande handlingar. Sedan därefter förklaringar över besvären och, där förklaringarna

därtill föranleda, påminnelser infordrats från vederbörande, överlämnas

handlingarna till länsprövningsnämnden i prövningsdistriktet eller,

därest taxeringen redan varit föremål för länsprövningsnämnds efter särskild

prövning meddelade beslut, till kammarrätten.

Beträffande besvär, som inkommit till den mellankommunala prövningsnämnden,

har nämnden att i tillämpliga delar förfara på enahanda sätt, som

stadgas i första stycket. Hava icke utdrag av inkomstlängd, förmögenhetslängd

och taxeringsnämnds protokoll, såvitt den överklagade taxeringen angår,

samt de till taxeringsnämnden i frågan ingivna handlingarna på grund

av stadgandet i 92 § tidigare överlämnats till den mellankommunala prövningsnämnden,

åligger det nämnden att översända besvären till vederbörande

länsstyrelse, som har att därvid foga ifrågavarande utdrag och handlingar

samt därefter skyndsamt återsända besvären med vidfogade handlingar till

nämnden.

124 a §.

1 mom. Har skattskyldig vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjutit

avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen eller har förmögenhet vid skatt
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skyldigs taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller till särskild

skatt å förmögenhet beräknats med hänsyn till fastighets taxeringsvärde, och

sker genom utslag av Kungl. Maj:t eller kammarrätten eller beslut jämlikt

123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § av länsprövningsnämnd sådan ändring beträffande

fastighetstaxeringen, att avdraget eller förmögenheten bör beräknas till

annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring

i taxeringen av inkomst eller förmögenhet anföras hos prövningsnämnden

eller, om denna taxering redan varit föremål för beslut av kammarrätten,

vilket ej överklagats, eller av Kungl. Maj:t, hos den som meddelat beslutet.

Är sagda taxering i annan ordning föremål för prövning av kammarrätten

eller Kungl. Majit, skola besvären anföras hos kammarrätten eller

Kungl. Majit för att prövas i sammanhang med prövning av målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig till underlåtenhet som avses i 39 § 1 morn., ävensom

taxeringsintendenten och, såvitt angår taxeringen till kommunal inkomstskatt,

kommun.

Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen i det län,

där den överklagade taxeringsåtgärden företagits, eller, i motsvarande fall

som i 119 § andra stycket avses, till den mellankommunala prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas, av skattskyldig eller kommun inom sex månader

och av taxeringsintendent inom åtta månader från den dag, då beslutet rörande

fastighetstaxeringen meddelades.

Försummas något av vad sålunda föreskrivits, varda besvären icke upptagna

till prövning. Ej må dock den omständigheten, att besvär, som anföras

hos kammarrätten eller Kungl. Majit, i stället för till vederbörande

länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden ingivits

direkt till kammarrätten eller Kungl. Majit, utgöra hinder för besvärens upptagande

till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den

stadgade besvärstiden; i sådant fall skola besvären omedelbart överlämnas

till vederbörande länsstyrelse, respektive den mellankommunala prövningsnämnden

för vidare behandling enligt 124 § 2 mom. I fråga örn besvär, som

skolat ingivas till den mellankommunala prövningsnämnden, skola vidare

bestämmelserna i 119 § sista stycket hava motsvarande tillämpning.

Besvär enligt---slutligen avgjort.

Vid besvär —- —- — motsvarande tillämpning.

2 mom. Besvär enligt denna paragraf böra ej, såvitt icke av skattskyldig

eller kommun anförda besvär eller andra särskilda omständigheter därtill

föranleda, anföras av taxeringsintendent, med mindre besvären avse rättelse

av avsevärt missförhållande, förorsakat av den ändrade fastighetstaxeringen.

125 §.

I fråga om klagan över prövningsnämnds beslut i anledning av besvär enligt

123 § skola stadgandena i 121 § 2 morn., 122 § 1 mom. andra, tredje och

fjärde styckena samt 122 § 2 mom. andra och tredje styckena hava motsvarande

tillämpning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

69

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

127 §.

Den som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål äger att,

utom i fall som i andra stycket här nedan stadgas, däri hos Kungl. Majit

söka ändring genom besvär, vilka, vid påföljd alt besvären eljest icke varda

upptagna till prövning, skola före klockan tolv å sextionde dagen efter den,

då klaganden av utslaget erhållit del, ingivas till finansdepartementet tillika

med bevis om dagen för utslagets delfående.

över utslag---icke föras.

128 §.

2 mom. Vid prövningsnämnds prövning av besvär enligt 123 § skola bestämmelserna

i 1 mom. hava motsvarande tillämpning å prövningsnämnden;

dock skall, därest under länsprövningsnämnds handläggning av besvär enligt

123 § fråga uppkommer örn vidtagande av här ovan omförmäld åtgärd beträffande

taxering inom annat prövningsdistrikt än det, som besvären angå,

ärendet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala

prövningsnämnden.

129 §.

Därest efter taxeringsårets utgång fastighets taxeringsvärde i anledning av

anförda besvär ändras eller taxeringsvärde åsättes fastighet, som icke blivit

taxerad, har länsprövningsnämnden i det prövningsdistrikt, där fastigheten

är belägen, att efter anmälan av taxeringsintendenten vidtaga däremot svarande

åtgärd för efterföljande år under taxeringsperioden, där ej beträffande

fastigheten sådant förhållande inträffat, som jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen

bör föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde.

Sådan anmälan hos länsprövningsnämnden må ock göras av fastighetens

ägare eller därmed likställd innehavare eller, om besvären anförts av annan

än ägaren eller innehavaren, av denne.

134 §.

Ordförande i beskattningsnämnd i första instans är skyldig att, då sådant

av vederbörande myndighet påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

taxering. Vid förfall för ordföranden må förklaringsskyldigheten åläggas

någon av nämndens ledamöter. Beskattningsnämnd må icke åläggas förklaringsskyldighet.

Av prövningsnämnd behandlad taxeringsfråga må återförvisas till nämnden

för förnyad behandling.

135 §.

Har genom---för verkställighet.

Utslag av kammarrätten eller Kungl. Majit beträffande fastighetstaxering

skall, därest utslaget innefattar ändring av länsprövningsnämndens beslut,

för kännedom tillställas, förutom klaganden, den skattskyldige och, örn annan

än den skattskyldige ägde fastigheten vid den lidpunkt till vilkeh skatt
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skyldigheten hänför sig, jämväl denne, den kommun, där fastigheten är belägen,

taxeringsintendenten i det län, där fastigheten är belägen, så ock, där

den skattskyldige eller fastighetens ägare vid berörda tidpunkt hade sin hemortskommun

i annat län, taxeringsintendenten i det länet.

139 §.

Den som blivit utsedd till medlem i prövningsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd

eller blivit inkallad i stället för ordinarie ledamot och utan vederbörligen

anmält laga förfall utebliver från nämndens sammanträde skall,

därest nämnden till följd av hans utevaro icke varder beslutför, böta tjugufem

kronor.

140 §.

Den som bryter mot vad i 57 § är stadgat vare, där han ej för sin förseelse

är underkastad ansvar för tjänstefel, straffad med dagsböter.

Vad som med stöd av bestämmelserna i denna förordning inhämtats vid

granskning av handelsbok eller annan räkenskapshandling må ej yppas i vidare

mån än som erfordras för vinnande av det med granskningen avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot straffes, där han ej för sin förseelse är underkastad

ansvar för tjänstefel, med dagsböter eller fängelse i högst sex

månader.

141 §.

5 mom. Vad i denna paragraf stadgas äger icke tillämpning, därest den

försumlige för sin underlåtenhet är underkastad ansvar för tjänstefel. Straff

för förseelse, som i 2 mom. eller 4 mom. andra punkten omförmäles, inträder

icke, där den försumlige visar giltig ursäkt för sin underlåtenhet.

143 §.

2 mom. Finner ordförande i taxeringsnämnd anledning antaga, att oriktig

uppgift, örn vilken ordföranden vid taxeringsarbetet erhållit kännedom, kan

medföra ansvar enligt skattestrafflagen, skall ordföranden göra anmälan därom

till taxeringsintendenten. Sådan anmälan skall göras senast vid den tid,

då taxeringsnämndens arbete för året avslutas.

Därest taxeringsintendent på grund av anmälan från ordförande i taxeringsnämnd

eller eljest finner, att någon gjort sig skyldig till brott, som avses

i skattestrafflagen, skall taxeringsintendenten göra anmälan därom till vederbörande

åklagare.

144 §.

2 mom. Där, i andra fall än i 143 § eller 1 mom. denna paragraf avses,

till följd av uraktlåtet fullgörande av de i denna förordning meddelade föreskrifter

eller av annan orsak fråga uppstår örn tillämpning av stadgat bötesansvar

eller förelagt vite, skall av vederbörande taxeringsintendent, ordförande

eller ledamot i beskattningsnämnd i första instans eller annan behörig

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

71

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

person anmälan därom göras hos länsstyrelsen, som har att, efter prövning

av härvid förekommande förhållanden, förordna om uttagande av de böter

eller vitén, vartill någon finnes hava gjort sig förfallen, samt vidtaga de åtgärder,

som anmäld försummelse eller utebliven verkställighet av vad i denna

förordning stadgas för övrigt kan påkalla.

3 mom. Den som icke åtnöjes med av länsstyrelse givet beslut, varigenom

han på grund av ovan meddelade stadganden blivit fälld till böter eller utgivande

av vite, äger att, med iakttagande av vad i allmänhet är stadgat angående

dylika besluts överklagande, över beslutet anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola före klockan tolv å trettionde dagen efter den, då klaganden

av beslutet erhållit del, ingivas till länsstyrelsen vid påföljd, örn den

tid försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning; dock må icke

den omständigheten, att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits

till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,

därest besvären till kammarrätten inkommit före utgången av den stadgade

besvärstiden. I sådant fall skola besvären omedelbart överlämnas till länsstyrelsen.

Sedan besvären inkommit till länsstyrelsen, har länsstyrelsen att infordra

förklaringar och, där förklaringarna därtill föranleda, påminnelser från vederbörande

samt skyndsamligen överlämna handlingarna till kammarrätten

med det yttrande, vartill omständigheterna giva anledning.

Om klagan---å virkestaxering.

Vid prövning---under bedömande.

145 §.

1 mom. Av statsmedel bestridas:

1) ersättning åt ordförandena i beredningsnämnderna, fastighetstaxeringsnämnderna

och taxeringsnämnderna, åt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna

i fastighetstaxeringsnämnderna, åt kronoombuden i taxeringsnämnderna

samt åt taxeringskonsulenterna;

2) bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för

taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 15 § 1 mom.

eller annorledes, därest Kungl. Maj:t finner dessa anstalter äga särskilt värde

för det allmänna;

3) gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna jämlikt 15 §

2 mom. lämnade biträde av städernas tjänstemän;

4) ersättning för det i samband med taxeringsförrättningarna jämlikt 107

§ lämnade biträde av häradsskrivare; samt

5) kostnader för taxeringen, vilka omförmälas i 5 och 6 samt 8—12 mom.

här nedan.

2 mom. Det åligger länsstyrelsen att de år, då allmän fastighetstaxering

äger ruin, senast den 1 maj, i Stockholm senast den 20 juli, till Kungl. Majit

inkomma med yttrande angående den ersättning, som för bestyr med nyssnämnda

taxering inom länet bör tillkomma envar av de personer, vilka enligt

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bestämmelserna i 1 mom. 1), 3) och 4) äro därtill berättigade, och skola

därvid angivas de grunder, som varit bestämmande vid ersättningarnas beräknande.

Motsvarande yttrande---under taxeringsåret.

Yttrande enligt---taxeringsnämndernas beslut.

3 mom. Kommun, som vill framställa anspråk på särskild ersättning enligt

1 mom. 2), bar att, såvitt angår allmän fastighetstaxering i länen, senast

den 10 april under taxeringsåret och, såvitt angår allmän fastighetstaxering

i Stockholm eller årlig taxering såväl i Stockholm som i länen, senast den 1

juli under taxeringsåret till länsstyrelsen inkomma med framställning därom

med angivande av grunderna för ersättningsbeloppets beräknande.

Länsstyrelsen har---andra styckena.

4 mom. Efter prövning--— kommun utanordnas.

Därvid må vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning

åt ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna samt åt de

av länsstyrelserna förordnade ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna

ävensom för det i samband med allmän fastighetstaxering lämnade biträde

jämlikt 107 § av häradsskrivare och jämlikt 15 §2 mom. av städernas tjänstemän

jämte vad som utanordnas till kommuner utgöra sammanlagt högst

ett belopp, motsvarande två hundradels procent av taxeringsvärdet å samtliga

fastigheter i riket, sadant detta värde beräknats enligt fastighetstaxerjngsnämndemas

beslut.

Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna samt åt taxeringskonsulenterna

ävensom för det i samband med den årliga taxeringen lämnade biträde

jämlikt 107 § av häradsskrivare och jämlikt 15 § 2 mom. av städernas tjänstemän

jämte vad som utanordnas till kommuner må sammanlagt utgöra högst

ett belopp, motsvarande tre procent av grundbeloppet för hela riket av den

i den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående bottenskatten, sådant

grundbeloppet beräknats enligt taxeringsnämndernas beslut.

Vid fördelningen---av länsstyrelsen.

5 morn. Till gäldande av de av Stockholms stads prövningsnämnds arbeten

föranledda utgifter, såsom gottgörelse åt tjänsteman, som förordnats att för

vissa fall fullgöra taxeringsintendentens åligganden, ersättning för biträde åt

taxeringsjntendenten vid förberedande göromål, arvode för protokoll- och

längdföi ingen, nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos

nämnden, ma Överståthållarämbetet, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, använda

erforderligt belopp. Kungl. Majit äger utfärda särskilda föreskrifter

rörande dispositionen av medel för ändamål, som nu sagts.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt 4, 5 och 6 mom. till olika personer

utbetalda ersättningsbeloppen, avseende sistförflutna budgetår, skall årligen

före juli månads utgång av länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

8 mom. De personer,--— rörande taxeringsarbetet,

de personer,----■ myndighets medgivande,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

73

(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

de ordförande---i 59 § 1 morn.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stad, som på

vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i

59 § 2 morn., ävensom

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd eller i taxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds

eller prövningsnämnds sammanträde för meddelande av

upplysningar,

äga att — — — allmänna resereglemente!

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sakkunnig, som

biträtt i taxeringsfrågor.

11 mom. Sådan i 126 § 2 mom. omförmäld ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare i statens tjänst, äger för tid, varunder han varit

inkallad till tjänstgöring, åtnjuta arvode med tjugufyra kronor om dagen,

om han är bosatt å sammanträdesorten, och med trettiotvå kronor om dagen,

om han är bosatt utom sammanträdesorten. Är sådan ledamot befattningshavare

i statens tjänst, skall han för tjänstgöringen åtnjuta, jämte ersättning

för avlöningsförmåner, som han får avstå under tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:! Därjämte

skall ledamot i förekommande fall för resedagar ånjuta rese- och

traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente!

146 §.

1 mom. Av kommun valda ledamöter i beredningsnämnd och i fastighetstaxeringsnämnd

ävensom av kommun jämlikt 8 § 3 mom. valda ledamöter i

lokal taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommun,

att av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor örn dagen, dels ock, da

de icke äro bosatta å förrättningsorten, övrig resekoslnadsersättning med

högst vad som på grund av allmänna resereglementet utgår till nämndeman.

Ersättning efter enahanda grunder må av kommunens medel utgå jämväl till

ordningsman i lappby för inställelse vid sammanträde enligt 83 § 2 mom.

De av---örn dagen.

Av landstings förvaltningsutskott och stadsfullmäktige valda ledamöter i

särskild taxeringsnämnd äga att för deltagande i nämndens sammanträden

åtnjuta ersättning enligt de i 145 § 8 mom. angivna grunderna. Ersättningen

gäldas beträffande ledamöter, valda av landstings förvaltningsutskott, av

landstinget och beträffande ledamöter, utsedda av stadsfullmäktige, av stadens

mede!

3 mom. Skogsvårdsombud åtnjuter ersättning, som vederbörande skogsvårdsstyrelse

anvisar av till dess förfogande stående skogsvårdsmede!

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944; dock skola förordningens

bestämmelser om åtgärder, vilka för verkställande av taxering skola enligt

förordningen vidtagas före taxeringsårets ingång, träda i kraft dagen

efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 30 juni 1943 (nr 489)

angående tillämpning av vissa särskilda bestämmelser rörande taxeringsår - farandet år 1942 i fråga om taxeringsförfarandet år 1944.

I samband med denna förordnings ikraftträdande skall följande iakttagas:

1) Ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd skola enligt denna för
-

ordning utses första gången för tiden

2) I fråga om besvär över 1943

och tidigare års taxeringar skola äldre

bestämmelser fortfarande gälla;

dock att efter förordningens ikraftträdande

landskamrerares åligganden

skola fullgöras av taxeringsintendent

samt på särskild prövningsnämnd

ankommande uppgifter skola

fullgöras av prövningsnämnd.

3) Vad i taxeringsförordningen i

dess hittills gällande lydelse finnes

stadgat angående vägstyrelse skall, såvitt

angår 1942 eller tidigare års taxe
-

den 1 januari 1944—den 30 juni 1947.

2) De uppgifter, som enligt äldre

bestämmelser ankomma på landskamrerare

eller särskild prövningsnämnd

eller särskild mellankommunal

prövningsnämnd, skola fortfarande

fullgöras av landskamrerare eller

sådan nämnd, intill dess ledamöter

och suppleanter i prövningsnämnd

blivit utsedda i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning.

3) Därest ledamöter och suppleanter

i prövningsnämnd icke utsetts så

tidigt, att nämnden hinner fastställa

och inom den i 75 § andra stycket

angivna tid till ordförandena i taxeringsnämnderna

överlämna anvisningar

för 19AA års taxering, har landskamreraren

att utfärda dylika anvisningar.

A) I fråga örn besvär över 1943

och tidigare års taxeringar skola äldre

bestämmelser fortfarande gälla;

dock att efter förordningens ikraftträdande

landskamrerares åligganden

skola fullgöras av taxeringsintendent

samt på särskild prövningsnämnd

ankommande uppgifter skola

fullgöras av prövningsnämnd.

5) Vad i taxeringsförordningen i

dess hittills gällande lydelse finnes

stadgat angående vägstyrelse skall, såvitt

angår 1942 eller tidigare års taxe
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

75

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ring, alltjämt äga tillämpning; dock

att på vägstyrelsen ankommande uppgifter

från och med den 1 januari 1944

fullgöras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

4) Uppgift rörande ersättningsbelopp,

utbetalda jämlikt 145 § 4, 5 och

6 mom. och avseende tiden den 1 december

1943—den 30 juni 1944, skall

av länsstyrelsen före utgången av juli

månad 1944 insändas till finansdepartementet.

(Utskottets förslag.)

ring, alltjämt äga tillämpning; dock

att på vägstyrelsen ankommande uppgifter

från och med den 1 januari 1944

fullgöras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

6) Uppgift rörande ersättningsbelopp,

utbetalda jämlikt 145 § 4, 5 och

6 mom. och avseende tiden den 1 december

1943—den 30 juni 1944, skall

av länsstyrelsen före utgången av juli

månad 1944 insändas till finansdepartementet.

2) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 3 och 62 §§ kommunalskattelagen den 28 september

1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering

av beskattningsnämnd i första instans verkställes, och med beskattningsår

det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår

icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast

före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

62 §.

Har skattskyldig---undgått taxering.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, da taxeringen

rätteligen bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den

skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo; dock att sådan taxering

icke må ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket

bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1944.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

3) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 21 § förordningen den 28 september

1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 21 § förordningen den 28 september 1928 om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

21 §.

Har skattskyldig---undandraga statsverket.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen rätteligen

bort av beskattningsnämnd i första instans verkställas. Har den skattskyldige

avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke

må ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning

efter honom blivit ingiven för registrering.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.

4) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14

juni 1933 (nr 357) örn åsättande i vissa fall av särskilt uppskatt
ningsvärde

å fastighet.

Härigenom förordnas, att 1, 4, 5, 8—10 och 13 §§ förordningen den 14

juni 1933 örn åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Har å fastighet ny-, till- eller ombyggnad verkställts efter den tidpunkt,

som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, må i den

ordning nedan stadgas fastigheten av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd

asättas särskilt uppskattningsvärde för fastighetsbelåning

(preliminärt taxeringsvärde) att gälla intill dess nytt taxeringsvärde, avseende

tidpunkt efter ny-, till- eller ombyggnaden, varder fastställt för fastigheten.

1 Senaste lydelse av 13 § se 1934: 296.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

77

Har fastighet nybildats genom avstyckning enligt 19 kap. lagen örn delning

av jord å landet eller 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad eller genom

sammanläggning enligt lagen om sammanläggning av fastigheter å landet

eller genom att tomt blivit rättsligen bestående, och linnes ej särskilt taxeringsvärde

fastställt för det område fastigheten omfattar, må ock sådan fastighet

av fastighetsprövningsnämnd eller länsprövningsnämnd åsättas preliminärt

taxeringsvärde att gälla intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt

efter nybildningen, varder fastställt för fastigheten eller för område,

vari den ingår.

Med länsprövningsnämnd avses i denna förordning jämväl Stockholms

stads prövningsnämnd.

4 §.

Framställning om åsättande av preliminärt taxeringsvärde å fastighet skall,

skriftligen avfattad och ställd till fastighetsprövningsnämnden eller länsprövningsnämnden,

ingivas beträffande fastighet i Stockholm till Överståthållarämbetet

och beträffande annorstädes belägen fastighet till länsstyrelsen i

länet. Framställning må ock på sökandens eget äventyr i betalt brev med

allmänna posten insändas till nu nämnd myndighet.

I framställningen — — — för uppskattningen.

Framställningen skall---ej mottagas.

5 §•

Då framställning, som i 4 § sägs, inkommit till där omförmäld myndighet,

skola vid framställningen fogas dels utdrag av senast upprättade fastighetslängd

i vad fastigheten angår dels ock den rörande fastigheten senast avlämnade

fastighetsdeklarationen, där denna är för myndigheten tillgänglig. Har

det fastigheten senast åsätta taxeringsvärdet ändrats efter besvär över fastighetsprövningsnämndens

eller länsprövningsnämndens beslut, skall jämväl avskrift

av det i anledning av besvären meddelade utslaget biläggas framställningen.

Handlingarna skola därefter ofördröjligen överlämnas till ordföranden

i fastighetstaxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen,

eller, om denna nämnd avslutat sin verksamhet, till ordföranden i vederbörande

lokala taxeringsnämnd; och åligger det ordföranden att skyndsamt

ombesörja den utredning, som för framställningens prövning anses erforderlig.

8 §•

Efter utgången av den enligt 7 § förelagda tid skall ärendet överlämnas

till fastighetsprövningsnämnden eller, om nämnden avslutat sitt arbete, till

länsprövningsnämnden; och har nämnden alt utan dröjsmål företaga ärendet

till slutligt avgörande.

Innan ärendet avgöres, skall taxeringsintendenten giva nämnden sin mening

tillkänna.

Nämndens beslut intages i nämndens protokoll.

över nämndens beslut må klagan icke förås.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

9 §.

Fastighetsprövningsnämndens eller länsprövningsnämndens beslut meddelas,

sökanden genom utdrag av protokollet.

Överstiger det —--275

Protokollsutdrag, som---tillsändas sökanden.

Protokollsutdrag, som —--stämpelavgiften utmätas.

10 §.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna skola föra särskilda liggare över

meddelade beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning

i liggaren skall verkställas inom tre dagar efter det fastighetsprövningsnämndens

eller länsprövningsnämndens protokoll justerats och till riktigheten bestyrkas

av protokollföraren hos nämnden.

Beslutet skall,---finnes infört.

Underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden skall tillika, utom

såvitt angår Stockholm, årligen av länsstyrelsen lämnas ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna

eller de lokala taxeringsnämnderna, envar såvitt

angår fastigheter inom nämndens distrikt. Sådan underrättelse skall avsändas,

de år då allmän fastighetstaxering äger rum, före januari månads utgång

och övriga år senast den 15 februari.

13 §.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd eller i lokal taxeringsnämnd så ock

av Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i sådan nämnd

må för på honom ankommande göromål enligt denna förordning, där så finnes

skäligt, åtnjuta särskild ersättning av statsmedel med belopp, som efter

förslag av Överståthållarämbetet eller länsstyrelsen bestämmes av fastighetsprövningsnämnden

eller länsprövningsnämnden under iakttagande av de särskilda

föreskrifter rörande disposition av medel för ändamålet, Kungl. Majit

må finna nödigt meddela, örn ersättning till sakkunnig, som biträtt vid

uppskattningen, gäller vad i 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen sägs.

Av landsting eller kommun vald ledamot i beskattningsnämnd, som deltagit

i sammanträde enligt 6 §, må uppbära ersättning efter vad i 146 § taxeringsförordningen

är stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

79

5) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 12

februari 1943 (nr 44) om kupongskatt.

Härigenom förordnas, att 6 §, 9 § 3 morn., 10 och 13 §§ samt 15 § 1 och 2

mom. förordningen den 12 februari 1943 örn kupongskatt skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

6 §.

Därest uppgifter om aktieutdelning inkomma till aktiebolag efter det bolaget

inbetalt kupongskatt enligt 5 § andra stycket, skall bolagets styrelse

senast å femtonde dagen efter utgången av det kalenderår under vilket de

inkommit överlämna dem till kupongskattekontoret, och skall efter beslut

av kupongskattenämnden till bolaget återbetalas kupongskatt belöpande å

sådana utdelningar, vid vilkas utbetalande kupongskatt ej bort innehållas

och för vilka uppgifter redovisas.

9 §•

3 mom. Aktiebolag är skyldigt att, efter anmaning från taxeringsintendenten

i det län där bolagets styrelse har sitt säte, för kontroll å kupongskatten

tillhandahålla kupongskattekontoret eller av taxeringsintendenten utsedd

person sina handelsböcker med därtill hörande handlingar.

Underlåter bolags----motsvarande tillämpning.

10 §.

Senast den 31 januari varje år skola de till kupongskattekontoret inkomna

uppgifter om aktieutdelningar, som avse det årets taxering, tillställas vederbörande

länsstyrelser för att tjäna till ledning vid taxeringen.

13 §.

Taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet äger, örn skäl därtill äro,

anmana den som uppburit utdelning utan att kupongskatt innehållits att inom

viss förelagd tid inkomma med en på heder och samvete avgiven försäkran

att han ej varit sådan bulvan för annan som i 1 § andra stycket avses.

Hörsammas ej--— finnes stadgat.

15 §.

1 mom. över beslut av kupongskattenämnden må besvär anföras hos

kammarrätten av

den som---vedel börande aktiebolag,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

så ock taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet.

Besvären skola, — — — delar gälla.

2 mom. över beslut av länsstyrelse enligt denna förordning må besvär

anföras av

vederbörande bolag

så ock taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet

samt, där —--honom rörer.

I fråga---motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.

B) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

1:355 av herr Velander m. fl. och 11:492 av herr

Lundberg i Hälsingborg m. fl., i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt för riksdagen

framlägga förslag om inrättande av en central nämnd med

uppgift att verka för enhetlighet i taxeringen;

C) att följande motioner, nämligen:

de likalydande motionerna 1:327 av herr Lindblom m. fl.

och II: 457 av herr Skagerlund m. fl.,

de likalydande motionerna I: 336 av herr Gustaf Elofsson

m. fl. och II: 470 av herr Nilsson i Göteborg m. fl.,

de likalydande motionerna 1:355 av herr Velander m. fl.

och II: 492 av herr Lundberg i Hälsingborg m. fl.,

motionen 1:335 av herrar Linnér och Albert Andersson, i

vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

motionen 1:352 av herrar Franzon och Anderberg,

motionen 1:354 av herr Holmström m. fl.,

motionen II: 458 av herrar Sundström i Skövde och Nilsson

i Kristinehamn,

motionen II: 468 av herr Jacobson m. fl., i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, samt

motionen 11:490 av herrar Persson i Falla och Janson i

Frändesta,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 4 december 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

81

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, Frans Ericson,

friherre Lagerfelt*, Velander, Eklund, Sandström, Hobert Berg och Ljungdahl; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg,

Kilbom, Karlsson d Grängesberg, Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde, Rosander* och

Karlsson i Granebo.

* loke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar friherre Lagerfelt, Velander, Ljungdahl, Hagberg i Malmö,

Jonsson i Skedsbygd och Karlsson i Granebo, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Någon tvekan torde icke kunna---(= utskottet sid. 8 från raden

8 uppifrån till sista raden på sidan) —--beträffande jordbrukares de
klarationer.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att så komplicerade och för

lekmännen svåröverskådliga som skatteförfaltningarna nu blivit, torde det få

anses ofrånkomligt, att vid taxeringen i större utsträckning än vad hittills

varit fallet anlitas på beskattningsområdet utbildade tjänstemän. Av vikt är

emellertid att — trots den ökade användningen av tjänstemän inom beskattningsnämnderna

— lekmannaelementet, som av gammalt i vårt land ansetts

betydelsefullt för åstadkommande av en rättvis beskattning, fortfarande äger

möjlighet att göra sig gällande. Den lösning av hithörande spörsmål, som i

propositionen föreslagits, synes näppeligen vara på alla punkter väl avvägd.

Utskottet återkommer i det följande härtill.

Utskottet övergår härefter till---(= utskottet från sid. 9 raden 13

uppifrån till sid. 11 raden 25 uppifrån)--—- nödvändigt, senare än den

15 mars.

Utskottet finner visserligen, att ett bibehållande av den nuvarande anståndstiden

för bokföringspliktiga skattskyldiga kan komma att medföra olägenheter

med avseende å taxeringsnämndernas arbete. Åtminstone kan så

bliva fallet i fråga örn de särskilda taxeringsnämnderna, vilka — om alla

skattskyldiga av detta slag skulle till fullo utnyttja anståndstiden — knappast

torde kunna utföra något egentligt taxeringsarbete före mars månads utgång.

Utskottet finner fördenskull vissa skäl tala för den i propositionen

föreslagna begränsningen av anståndstiden. Därest skattskyldig, varom här

är fråga, icke medhinner att färdigställa deklarationen före den lagstadgade

tiden, förefinnes möjlighet att jämlikt 36 § 1 mom. fjärde stycket efter ansökan

erhålla ytterligare anstånd. Med hänsyn till de av näringsorganisa
Bihang

till riksdagens protokoll 1103. 7 samt. Nr 57.

(i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

tionerna gjorda utfästelserna att vei’ka för ett tidigare avlämnande av deklarationerna

och under förväntan att dessa utfästelser även leda till åsyftat

resultat anser sig emellertid utskottet kunna förorda, att den nuvarande anståndstiden

bibehålies oförändrad. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till de

i de likalydande motionerna I: 353 och II: 491 samt i motionen II: 490 framställda

yrkandena.

Tiden för avlämnande av löneuppgifter och uppgifter angående utdelning

m. m.

Enligt 33 §---(= utskottet från sid. 12 raden 3 uppifrån till sid. 17

raden 10 uppifrån) —--anlitat biträde kan utskottet icke tillstyrka.

Ordförandeskapet i prövningsnämnd.

Enligt 9 § 2 mom. taxeringsförordningen--— (= utskottet från sid.

17 raden 13 uppifrån till sid. 18 raden 13 uppifrån)---—- ordförande i

prövningsnämnden finner utskottet —- med hänsyn jämväl till landshövdingens

övriga ämbetsåligganden — helt uteslutet.

Den i motionen I: 354 föreslagna anordningen, att landskamreraren ej

skulle vara självskriven ordförande i prövningsnämnden utan att Kungl.

Maj:t skulle äga att, där så befunnes lämpligt, utse annan person till ordförande,

finner utskottet icke böra ifrågakomma, då därigenom bland annat

skulle uppstå en bristande enhetlighet i organisationen, som icke vore tillfredsställande.

Vid utskottets ställningstagande till propositionen har frågan gällt, huruvida

landskamreraren eller någon utom länsstyrelsen stående person borde

vara ordförande i prövningsnämnden. Utskottet har därvid funnit tveksamt,

om den i propositionen liksom även av de sakkunniga valda lösningen med

landskamreraren såsom ordförande i prövningsnämnden ur alla synpunkter

vore den bästa. Någon anledning till farhågor för att landskamreraren, därest

han bleve ordförande i prövningsnämnden, ej skulle handha sina nya

arbetsuppgifter på ett i regel opartiskt och jämväl i övrigt tillfredsställande

sätt har utskottet visserligen icke ansett vara för handen. Dock torde det icke

kunna undgås, att landskamreraren på grund av befattningens hittillsvarande

ställning och blivande rekrytering kommer att av de skattskyldiga betraktas

såsom representant för statens fiskaliska intresse. I sin egenskap av ordförande

i prövningsnämnden hade han ock att fatta ståndpunkt till yrkanden

som framställts och utredningar som verkställts av honom underlydande

personal, vilket i principiellt hänseende måste anses mindre lämpligt.

Ur denna synpunkt sett skulle enligt utskottets mening en länsstyrelsen

utomstående person såsom ordförande i prövningsnämnden vara att föredraga.

Härtill kommer, att enligt propositionen, till skillnad från den hitintills

hävdvunna ordningen i vårt land, prövningsnämnden kan sägas bliva

icke en beskattningsnämnd utan »en verklig instans i taxeringsprocessen»

eller domstol, där kravet på en den starkaste processledning från ord
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

83

förandens sida träder i förgrunden. Att inom denna beskattningsdomstol,

där målens handläggning och avgörande väsentligen komma att grundas på

av taxeringsintendenten-åklagaren eller genom dennes försorg upprättade

föredragningspromemorior, lekmannasynpunkterna svårligen kunna komma

till behörigt uttryck, ligger i sakens natur. I betraktande härav och då prövningsnämnden

utgör det organ, som regelmässigt har att fastställa den taxering,

efter vilken de direkta skatterna till stat och kommun skola utgöras,

torde icke utan fog kunna göras gällande, att, med antagande av propositionens

förslag, vi för vårt lands vidkommande nått fram till vad som plägar

benämnas ämbets- eller tjänstemannataxering och detta utan att förslagets

innebörd i det hänseendet närmare klarlagts.

Från olika håll hava uttalats farhågor för att, därest uppdraget såsom ordförande

i prövningsnämnden anförtroddes annan än landskamreraren, detta

skulle innebära en väsentlig försvagning av den enligt propositionen föreslagna

prövningsnämndsorganisationen. Dessa farhågor sammanhänga med

den uppfattningen att på ordföranden måste ställas det kravet, att han för att

kunna hävda sig gentemot den befattningshavare, taxeringsintendenten, som

skulle hava att bevaka det fiskaliska intresset hos prövningsnämnden, måste

beträffande kunskap örn skatteförfattningarna och deras tillämpning besitta

minst samma kompetens som denne. Utan att vilja frånkänna de sålunda

antydda farhågorna varje berättigande, synas desamma likväl utskottet åtskilligt

överdrivna. Det har också förefallit utskottet som örn i förevarande

sammanhang funktionen hos den, som har att bevaka det fiskaliska intresset

hos prövningsnämnden, givits en annan innebörd än som måste vara att betrakta

såsom den naturliga och riktiga. Det fiskaliska intresset, vare sig det

nu företrädes av landskamreraren, såsom för närvarande, eller av taxeringsintendenten,

såsom enligt propositionen, får nämligen, synes det utskottet,

icke förutsättas sträcka sig längre eller gå vid sidan örn vad som inom ramen

för gällande skattelagstiftning enligt objektiva grunder är att anse såsom en

behörig och rättvis taxering med utrymme jämväl för billighet och skälighet

Med denna utgångspunkt kan utskottet icke finna motiverat att i fråga om

kunskap angående skatteförfattningarna och deras tillämpning uppställa samma

krav på ordföranden i prövningsnämnden som på landskamreraren eller

taxermgsintendenten. Med hänsyn icke minst därtill att stora befolkningsgrupper

kännbart drabbas av den direkta beskattningen, framstår det ock såsom

en angelägenhet av synnerlig vikt, att de skattskyldiga hysa förtroende för

beskattrungsnämnderna och kunna känna sig övertygade örn alt taxeringen

verkställes icke blott tekniskt riktigt utan också med insikt om deras levnadsförhållanden

och därmed sammanhängande skatteförmåga. Då på grund

harav lekmannaelementet inom prövningsnämnden icke torde böra försvagas

finnér utskottet sig böra, i anslutning till de i motionerna 1:335 och

V 354, f™“ställfa yrkanc,ena’ förorda att till ordförande i prövningsnämnden

skall forordnas utanför länsstyrelsen stående person. Landskamreraren

bor bibehållas vid sina nuvarande uppgifter, främst ledningen av taxerings
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

arbetet, samt vara föredragande hos prövningsnämnden. Inrättande av befattning

såsom taxeringsintendent blir därmed icke erforderligt.

Vid sitt sålunda angivna ståndpunktstagande har utskottet ansett sig kunna

förutsätta, att personer skola finnas att tillgå, som på grund av erfarenhet

och träning i allmänna värv eller annan verksamhet förvärvat nödiga insikter

och kompetens för att på ett fullt tillfredsställande sätt kunna leda prövningsnämndemas

arbete och som även skola befinnas villiga att mottaga sådant

uppdrag.

Beträffande organisationen av arbetet å landskontoren har utskottet ansett,

att på grund av arbetets omfattning en förstärkning av arbetskraften

vöre erforderlig. I stället för den enligt propositionen föreslagna taxeringsintendentsbefattningen

synes därför enligt utskottets mening böra inrättas en

länsassessorsbefattning i lönegrad A 27, vars innehavare då skulle under

landskamreraren vara föreståndare för taxeringsavdelningen och tillika

tjänstgöra såsom biträdande föredragande i prövningsnämnden. De för taxeringsintendenten

enligt propositionen (sid. 160) avsedda arbetsuppgifterna

skulle i anslutning härtill kunna uppdelas mellan landskamreraren och länsassessorn

sålunda:

Landskamreraren tillkommer

att vara föredragande hos prövningsnämnden;

att närmast under landshövdingen övervaka att taxeringsarbetet bedrives

på rätt sätt;

att, i anslutning därtill, närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden

och att granska det av nämnderna behandlade materialet;

att infordra deklarationer och andra taxeringsuppgifter;

att införskaffa skattskyldigs räkenskaper för granskning; samt

att föra talan hos prövningsnämnd och beskattningsdomstolar.

Länsassessorn tillkommer

att under landskamreraren vara föreståndare för taxeringsavdelningen;

att handhava utbildningen av nyutsedda ordförande och kronoombud i

taxeringsnämnd; samt

att verkställa utredning i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.

Länsassessorn skall vidare hava att jämte annan landskontorets personal

biträda landskamreraren vid fullgörande av de på honom ankommande uppgifterna.

Slutligen skall åt länsassessorn uppdragas att självständigt föredraga vissa

mål i prövningsnämnd samt fullfölja talan däri.

Uppdelningen av dessa mål synes lämpligen, såsom åtminstone inom åtskilliga

län hittills skett, kunna genomföras så, att landskamreraren övertager

besvärsmål och granskningar från vissa taxeringsdistrikt och länsassessorn

besvärsmål och granskningar från andra distrikt.

Enligt utskottets förslag skall landskamreraren omhänderhava ledningen

av taxeringsarbetet. Härigenom uppkommer för honom en viss ökning av

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

arbetsbördan i förhållande till vad som enligt propositionen för honom avsetts.

Denna ökning är dock icke ägnad att föranleda betänkligheter ur organisatorisk

synpunkt, då huvudmotivet därför just är att iandskamreraren såsom

landskontorets främste befattningshavare skall bibehållas vid denna ledning

i stället för att såsom enligt propositionen övergå till att vara allenast

medelsförvaltare.

Ovan har förutsatts, att beträffande Stockholms stad, i analogi med den för

länen föreslagna ordningen, skattedirektören icke heller skall vara ordförande

i prövningsnämnden. Organisatoriskt sett torde denna ändring av propositionens

förslag icke föranleda problem eller spörsmål, som i förevarande

sammanhang påkalla särskilda överväganden.

I propositionen har föreslagits, att —--(= utskottet från sid. 19 raden

18 nedifrån till sid. 21 raden 19 uppifrån) —--kunde ge samma re
sultat

som det nuvarande antalet.

Utskottet finner icke ådagalagt, att nuvarande antalet ledamöter i prövningsnämnden

är alltför stort för att nämnden skall kunna fungera rationellt.

Ur synpunkten av att möjligheterna till person- och lokalkännedom

inom nämnden böra så långt möjligt befordras måste det ock framstå såsom

tveksamt, huruvida den enligt propositionen verkställda avvägningen

av ledamotsantalet är den enda riktiga. Särskilt inom vissa län kunna förhållandena

vara väsentligt olika inom skilda delar därav. Utskottet tänker

därvid företrädesvis på de vidsträckta norrlandslänen samt Kalmar län, i

vilket sistnämnda den norra och den södra länsdelen samt Öland på grund

av i skilda hänseenden olika struktur framträda såsom särskilda enheter.

Det synes sålunda utskottet som örn möjlighet borde beredas Kungl. Majit

att på grund av prövning i varje särskilt fall, efter förslag av vederbörande

länsstyrelse, fastställa antalet ledamöter i prövningsnämnd till högst tolv

med motsvarande antal suppleanter för dem. Stadgande i nu angivet hänseende

bör meddelas i 9 § taxeringsförordningen.

Såsom ovan nämnts föreslås i propositionen — — — (= utskottet från

sid. 21 raden 10 nedifrån till sid. 22 raden 19 uppifrån) — ---namn och

att länsstyrelsen borde yttra sig över desamma.

Vidkommande först frågan, huruvida ledamöter och suppleanter i prövningsnämnd

skola utses av Kungl. Majit eller av länsstyrelsen, torde genom

den i propositionen föreslagna anordningen, att ledamöter och suppleanter

i prövningsnämnd skola utses av Kungl. Majit, dessa få en mera auktoritativ

ställning än örn de såsom hittills utsages av länsstyrelsen. Därigenom skulle

måhända ock lekmannaelementets inflytande i någon mån befordras. Utskottet

tillstyrker sålunda det i propositionen framlagda förslaget i förevarande

hänseende. De i de likalydande motionerna I: 327 och II: 457 samt i

motionen I: 335 framställda yrkandena, att ledamöter och suppleanter skola

utses av länsstyrelsen avstyrkas följaktligen av utskottet.

I syfte att___(= utskottet från sid. 22 raden 11 nedifrån till sid. 23

raden 8 nedifrån)---- samt i de likalydande motionerna I: 336 och

lii 470 framställda yrkandena avstyrkas sålunda av utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Därest enligt utskottets förslag till ordförande i prövningsnämnd förordnas

annan än landskamrerare, blir en utgiftsökning i form av ordförandearvoden

att räkna med. Klart är emellertid att denna utgiftsökning icke bör

inverka vid bedömandet av frågan örn vilken organisation av prövningsnämnderna,

som ur allmänna synpunkter måste framstå såsom mest ändamålsenlig

och lämplig. Till vilket belopp arvodet bör fastställas utgör ett avvägningsspörsmål,

väsentligen sammanhängande med omfattningen av prövningsnämnden

tillkommande uppgifter. Härutinnan saknas emellertid varje

erfarenhet. I avvaktan på att erfarenhet därom vinnes, har det synts utskottet

som örn arvodet till ordförande i prövningsnämnd skulle tillsvidare kunna

bestämmas till 1,000 kronor för verksamhetsår jämte dagarvode samt resekostnads-

och traktamentsersättning enligt samma grunder, som enligt propositionen

avsetts för ledamot av prövningsnämnd, med befogenhet dock för

Kungl. Majit, att, därest för viss prövningsnämnd på grund av arbetets omfattning

eller av annan anledning ett något högre arvode till ordföranden

kan anses motiverat, fastställa beloppet därav.

Tiden för anförande av besvär hos prövningsnämnd.

Enligt propositionen — — — (= utskottet från sid. 23 raden 5 nedifrån

till sid. 29 raden 8 uppifrån)---från utskottets sida.»,

dels att utskottets hemställan under A) 1) bort i nedan angivna delar hava

följande lydelse:

»Under åberopande---(= utskottet sid. 29 från raden 10 uppifrån

till raden 18 uppifrån)--— för bokföringspliktiga, ävensom i anled
ning

av motionen I: 335 av herrar Linnér och Albert Andersson samt mo
-

tionen I: 354 av herr Holmström m.

utskottets förslag betecknade

(Kungl. Maj:ts förslag.)

2 §•

3 mom. Där ej annat angives eller

av sammanhanget framgår, förstås i

denna förordning med l ä n jämväl

Stockholms stad, med länsstyrelse

jämväl Överståthållarämbetet,

med länsprövnings nämnd,

varom i 3 § 2 mom. förmäles, jämväl

den i samma moment omnämnda

Stockholms stads prövningsnämnd,

med landskamrerare jämväl

skattedirektören hos Överståthållarämbetet

samt med taxeringsintendent

jämväl enligt 10 § förordnat allmänt

ombud hos den mellankommunala

fl. för sin del antaga följande såsom

(Utskottets förslag.)

2 §•

3 mom. Där ej annat angives eller

av sammanhanget framgår, förstås i

denna förordning med län jämväl

Stockholms stad, med länsstyrels

e jämväl Överståthållarämbetet, med

länsprövningsnämnd, varom

i 3 § 2 mom. förmäles, jämväl den i

samma moment omnämnda Stockholms

stads prövningsnämnd, med

landskamrerare jämväl skattedirektören

hos Överståthållarämbetet,

enligt 10 § förordnat allmänt ombud

hos den mellankommunala prövningsnämnden

ävensom i 16 § omför
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

87

(Kungl. Maj:ts förslag.)

prövningsnämnden ävensom i 16 §

omförmäld tjänsteman. Med vederbörande

länsstyrelse avses, försåvitt

fråga är om den mellankommunala

prövningsnämnden, Överståthållarämbetet.

9 §.

Länsprövningsnämnd skall bestå

av landskamreraren såsom ordförande

samt minst fyra, högst åtta ledamöter

jämte suppleanter för dem, en för varje

ledamot. Ledamöter och suppleanter

utses av Kungl. Maj:t för en tid

av fyra år bland personer, som äro

valbara till ledamöter i taxeringsnämnd

inom prövningsdistriktet.

Högst halva antalet ledamöter och

suppleanter må vara medlemmar i

taxeringsnämnd inom distriktet.

72 §.

2 m o m. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd

på ordförandens

kallelse i residensstaden eller, i

anseende till inträffade utomordentliga

händelser, å annan samlingsort å

sådan tid att nämndens arbeten må

vara avslutade senast den 30 juni under

taxeringsåret. Möter för ledamot

(Utskottets förslag.)

mäld tjänsteman. Med vederbörande

länsstyrelse avses, försåvitt fråga är

om den mellankommunala prövningsnämnden,

Överståthållarämbetet.

9 §•

Länsprövningsnämnd skall bestå av

ordförande samt minst fyra, högst

åtta'' ledamöter. Ordförande och ledamöter

av prövningsnämnden utses av

Kungl. Maj:t. En av ledamöterna skall

förordnas till vice ordförande att vid

förfall för ordföranden tjänstgöra i

hans ställe. För varje ledamot utser

Kungl. Maj:t en suppleant. Ordförande

samt ledamöter och suppleanter

skola utses för en tid av fyra år bland

personer, som äro valbara till ledamöter

i taxeringsnämnd inom prövningsdistriktet.

Högst halva antalet ledamöter

och suppleanter må vara medlemmar

i taxeringsnämnd inom distriktet.

Där på grund av förhållandena i

visst län för vinnande av nödig tillgång

till lokal- och personkännedom

beträffande länets olika delar så prövas

erforderligt, äger Kungl. Maj:t,

efter förslag av länsstyrelsen, fastställa

antalet ledamöter till högst tolv med

motsvarande antal suppleanter för

dem.

72 §.

2 mom. I län sammanträder fastighetsprövningsnämnd

på ordförandens

kallelse i residensstaden eller, i

anseende till inträffade utomordentliga

händelser, å annan samlingsort å

sådan tid att nämndens arbeten må

vara avslutade senast den 30 juni under

taxeringsåret. Möter för ledamot

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen göras hos

ordföranden, som inkallar suppleant

i hans ställe.

Ordföranden är föredragande i

nämnden, där icke för vissa mål eller

ärenden annan föredragande av länsstyrelsen

utsetts.

Taxering sintendenten har att övervara

nämndens sammanträden med

skyldighet att bevaka det allmännas

intresse under iakttagande tillika att

de taxeringar, som åsättas, bliva med

skatteförfattningarna överensstämmande

samt jämna och likformiga.

Han har därvid att framställa de yrkanden

örn påförande av eller ändring

i taxering, vartill han må finna

anledning.

Landshövdingen äger närvara vid

nämndens sammanträden samt deltaga

i överläggningarna men icke i besluten.

Efter framställning av nämnden

äger Kungl. Majit medgiva, att i län,

där med hänsyn till ärendenas antal

så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera

bestående av landskorna raren såsom

ordförande och halva antalet ledamöter

i nämnden; dock att, där antalet

ledamöter icke är jämnt, den ena avdelningen

må utgöras av en ledamot

mera än den andra. Då avdelning vid

överläggning till avgörande av ärende

finner, att fråga är örn beslut av principiell

innebörd, så ock eljest då avdelning

finner så böra ske, må avdelningen

besluta att ärendet skall avgöras

av nämnden i dess helhet.

97 §.

Länsprövningsnämnd sammanträder

på ordförandens kallelse i resi
-

(Utskottets förslag.)

hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen göras hos

ordföranden, som inkallar suppleant

i hans ställe.

Landskamreraren är föredragande

i nämnden, där icke för vissa mål eller

ärenden annan föredragande avlänsstyrelsen

utsetts.

Landskamreraren Ilar att bevaka

det allmännas intresse under iakttagande

tillika att de taxeringar, som

åsättas, bliva med skatteförfattningarna

överensstämmande samt jämna

och likformiga. Han har därvid att

framställa de yrkanden örn påförande

av eller ändring i taxering, vartill

han må finna anledning.

Landshövdingen äger närvara vid

nämndens sammanträden samt deltaga

i överläggningarna men icke i besluten.

Efter framställning av nämnden

äger Kungl. Majit medgiva, att i län,

där med hänsyn till ärendenas antal

så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera

bestående av ordföranden och halva

antalet ledamöter i nämnden; dock

att, där antalet ledamöter icke är

jämnt, den ena avdelningen må utgöras

av en ledamot mera än den

andra. Då avdelning vid överläggning

till avgörande av ärende finner, att

fråga är om beslut av principiell innebörd,

så ock eljest då avdelning

finner så böra ske, må avdelningen

besluta att ärendet skall avgöras av

nämnden i dess helhet.

97 §.

Länsprövningsnämnd sammanträder

på ordförandens kallelse i resi
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

89

(Kungl. Maj:ts förslag.)

den^staden eller, i anseende till inträffade

utomordentliga händelser, å annan

samlingsort å tid, som ordföranden

bestämmer. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen göras hos

ordföranden, som inkallar suppleant

i hans ställe.

Ordföranden är föredragande i

nämnden, där icke för vissa mål eller

ärenden annan föredragande av länsstyrelsen

utsetts.

Nämnden år beslutför, då ordföranden

och fyra ledamöter eller suppleanter

för dem åro tillstädes.

Taxeringsintendenten har att övervara

nämndens sammanträden med

skyldighet att bevaka det allmännas

intresse under iakttagande tillika att

de taxeringar, som åsättas, bliva med

skatteförfattningarna överensstämmande

samt likformiga och rättvisa.

Han har att, under iakttagande av de

i 97 a § givna bestämmelserna angående

den tid inom vilken dylika frågor

skola väckas, hos nämnden framställa

de yrkanden om påförande av

eller ändring i taxering, vartill han

må finna anledning.

Landshövdingen äger närvara vid

nämndens sammanträden samt deltaga

i överläggningarna men icke i besluten.

Efter framställning av nämnden

äger Kungl. Majit medgiva, att i län,

där med hänsyn till ärendenas antal

så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera

bestående av landskamreraren såsom

ordförande och fyra ledamöter. Avdelning

är icke beslutför med mindre

ordföranden och samtliga ledamöter

eller suppleanter för dem äro närvarande.

Då avdelning vid överläggning

(Utskottets förslag.)

densstaden eller, i anseende till inträffade

utomordentliga händelser, å annan

samlingsort å tid, som ordföranden

bestämmer. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen göras hos

ordföranden, som inkallar suppleant

i hans ställe.

Nämnden är beslutför, då ordföranden

och fyra ledamöter eller suppleanter

för dem äro tillstädes.

Landskamreraren är föredragande

i nämnden, där icke för vissa mål eller

ärenden annan föredragande av

länsstyrelsen utsetts.

Landskamreraren har att bevaka

det allmännas intresse under iakttagande

tillika att de taxeringar, som

åsättas, bliva med skatteförfattningarna

överensstämmande samt likformiga

och rättvisa. Han har att, under

iakttagande av de i 97 a § givna bestämmelserna

angående den tid inom

vilken dylika frågor skola väckas, hos

nämnden framställa de yrkanden örn

påförande av eller ändring i taxering,

vartill han må finna anledning.

Landshövdingen äger närvara vid

nämndens sammanträden samt deltaga

i överläggningarna men icke i besluten.

Efter framställning av nämnden

äger Kungl. Majit medgiva att i län,

där med hänsyn lill ärendenas antal

så finnes erforderligt, nämnden sammanträder

å två avdelningar, vardera

bestående av ordföranden och fyra

ledamöter. Avdelning är icke beslutför

med mindre ordföranden och samtliga

ledamöter eller suppleanter för dem

äro närvarande. Då avdelning vid

ö\ er läggning till avgörande av ärende

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

till avgörande av ärende finner, att

fråga är om beslut av principiell innebörd,

så ock eljest då avdelning finner

så böra ske, må avdelningen besluta

att ärendet skall avgöras av nämnden

i dess helhet.

(Utskottets förslag.)

finner, att fråga är örn beslut av prin

cipiell innebörd, så ock eljest då av

delning finner så böra ske, må avdel

ningen besluta att ärendet skall avgöras

av nämnden i dess helhet.

145 §.

11 mom. Sådan i 126 § 2 morn.

omförmäld ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare

i statens tjänst, äger för tid, varunder

han varit inkallad till tjänstgöring,

åtnjuta arvode med tjugufyra

kronor om dagen, örn han är bosatt å

sammanträdesorten, och med trettiotvå

kronor om dagen, om han är bosatt

utom sammanträdesorten. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte

skall ledamot i förekommande fall

för resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglemente!.

»,

145 §.

11 mom. Sådan i 126 § 2 mom. omförmäld

ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare

i statens tjänst, äger för tid, varunder

han varit inkallad till tjänstgöring,

åtnjuta arvode med tjugufyra

kronor örn dagen, örn han är bosatt å

sammanträdesorten, och med trettiotvå

kronor om dagen, om han är bosatt

utom sammanträdesorten. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Majit. Därjämte

skall ledamot i förekommande fall för

resedagar ånjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna resercglementet.

Ordförande i prövningsnämnd skall

äga åtnjuta dels fast arvode till belopp

av 1,000 kronor för år räknat,

dels ock dagarvode samt rese- och

traktamentsersättning i likhet med ledamot

av sådan nämnd, Kungl. Maj.t

dock obetaget att, därest för viss prövningsnämnd

på grund av särskilda

förhållanden ett högre fast arvode till

ordföranden kan anses böra utgå, fastställa

beloppet därav.»,

dels att i den i utskottets hemställan under A) 1) intagna författningstexten

följande stadganden, nämligen 10 § andra stycket, 14 § 1 mom. och 2

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

91

inom. andra stycket, 16 §, 32 § 3 mom. första stycket, 35 § 2 mom. andra

stycket och 3 mom. första stycket, 36 § 1 mom. fjärde stycket, 52 §, 55 §

1 mom. första och andra styckena, 56 § 1 mom. första stycket, 57 § första

stycket, 70 § 1 mom. första och andra styckena samt 2 morn., 79 § 1 mom.

första och andra styckena samt 2 morn., 85 §, 92 § 1 inom., 93 §, 94 § lomm.

och 2 mom. första stycket, 97 a § första och andra styckena, 98 § första

stycket, 101 § andra stycket, 107 § andra stycket, 109 § andra stycket, 121 §

1 mom. första stycket samt 2 mom. första och andra styckena, 122 § 1 mom.

andra stycket, 123 § 4 morn., 124 a § 1 mom. andra och tredje styckena samt

2 morn., 129 § första stycket, 135 § andra stycket, 143 § 2 mom. första och

andra styckena samt 144 § 2 mom. bort i stället för ordet »taxeringsintendent»

eller böjningsform av detta ord innehålla ordet »landskamrerare» eller

böjningsform av detta ord, dock att i 55 § 1 mom. första stycket orden

»taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet» skola utbytas mot orden

»skattedirektören hos Överståthållarämbetet»,

dels att i den i utskottets hemställan under A) 1) intagna författningstexten

ändring bort vidtagas sålunda, att i 69 § 3 mom. och 91 § 2 mom.

ordet »taxeringsintendenten» skall utgå, att i lil § 1 mom. tredje stycket

orden »eller taxeringsintendent» skola utgå, att 145 § 5 mom. skall i stället

för orden »taxeringsintendentens» och »taxeringsintendenten» innehålla orden

»skattedirektörens» och »skattedirektören», samt att i övergångsbestämmelserna

tredje stycket punkt 4) orden »landskamrerares åligganden skola

fullgöras av taxeringsintendent samt» skola utgå,

dels att i den i utskottets hemställan under A) 4) intagna författningstexten

8 § andra stycket bort i stället för ordet »taxeringsintendenten» innehålla

ordet »landskamreraren»,

dels ock att i den i utskottets hemställan under A) 5) intagna författningstexten

9 § 3 mom. första stycket hort i stället för ordet »taxeringsintendenten»

innehålla ordet »landskamreraren» samt 13 § första stycket, 15 §

1 mom. första stycket och 15 § 2 mom. första stycket bort i stället för orden

»taxeringsintendenten hos Överståthållarämbetet» innehålla orden »skattedirektören

hos Överståthållarämbetet».

II) av herrar Elon Andersson, Sandberg och Jonsson i Skedsbygd, vilka

ansett,

dels att utskottets yttrande beträffande »Tiden för avlämnande av löneuppgifter

och uppgifter angående utdelning m. m.» bort hava följande lydelse:
»Enligt

33 § — ---(= utskottet från sid. 12 raden 3 uppifrån till sid. 13

raden 6 uppifrån) — — — motionen II: 468.

Mot den i propositionen föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnandet

av uppgifter enligt 42 § 3 mom. har utskottet intet att erinra.

Vad angår den föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnande av

uppgifter enligt 33 § skulle därigenom måhända kunna vinnas den fördelen,

alt löntagare kunde förväntas tidigare än nu är fallet erhålla uppgift från

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

vederbörande arbetsgivare å under beskattningsåret åtnjutna lönebelopp, vilken

uppgift i ett stort antal fall torde ur kontrollsynpunkt vara behövlig vid

deklarationens upprättande. Därigenom skulle möjliggöras för sådana skattskyldiga

att tidigare än nu avlämna deklarationerna. Häremot bör emellertid

ställas den olägenhet, som framflyttningen av ovannämnda tid torde komma

att medföra särskilt för jordbrukare och mindre företagare, vilka sakna ordnad

bokföring. För sådana företagare torde uträknande av de anställdas under

beskattningsåret åtnjutna löneförmåner lämpligast ske i samband med

upprättandet av den egna deklarationen. I varje fall måste det anses rimligt,

att arbetsgivarna för avgivandet av ifrågavarande uppgifter ha en ej alltför

knappt tillmätt tid till sitt förfogande. Då vidare mantalslängden icke är

färdigställd förrän i slutet av februari samt föga lärer vara att vinna genom

ett påbörjande av det egentliga taxeringsarbetet före mottagandet av mantalslängden,

finner utskottet den föreslagna framflyttningen av tiden för avlämnande

av uppgifter enligt 33 § ej heller vara av någon större betydelse

med hänsyn till taxeringsarbetet. För kontrollen av deklarationerna är det

dessutom av vikt, att löneuppgifterna såsom nu vanligen sker åtfölja deklarationerna

och vid granskningen av dessa kunna avstämmas mot däri gjorda

avdrag för löne- och arbetskostnader. Detta kan icke ske, om löneuppgifterna

insändas vid en tidigare tidpunkt, i all synnerhet om man förutsätter att

framflyttningen skall ge ordföranden möjlighet att tidigare än nu börja sorteringen

av desamma. Utskottet, som finner de med förslaget förenade olägenheterna

väga tyngre än fördelarna av detsamma, tillstyrker bifall till de

i de likalydande motionerna 1:327 och 11:457 samt i motionen 11:468 framställda

yrkandena i så måtto, att tiden för avlämnandet av nämnda uppgifter

bibehålies oförändrad till den 15 februari under taxeringsåret.»,

dels ock att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag,

såvitt avser ändrad lydelse av 36 § 3 mom. taxeringsförord,

ningen samt att vidtaga därav föranledd ändring i förord
ningens

ingress.

III) av herr Sandberg, som ansett,

dels att utskottets yttrande i fråga om »Ersättning till ledamöter i fastighetsprövningsnämnd

och prövningsnämnd» bort hava följande lydelse:

»Enligt 145 § 8 mom. taxeringsförordningen —---(= utskottet sid. 23

från raden 2 uppifrån till raden 12 nedifrån)--- — före sammanträdena.

Utskottet finner ifrågavarande ersättning skäligen icke böra utgå med högre

belopp än som föreslagits i ovannämnda motioner eller således med aderton

kronor om dagen, om ledamoten är bosatt å sammanträdesorten, och med

tjugufyra kronor örn dagen, om han är bosatt utom sammanträdesorten,

samt att resekostnads- och traktamentsersättning utgår enligt rese- och traktamentsklass

II C i allmänna resereglementet. Utskottet tillstyrker således bifall

till de likalydande motionerna 1:327 och 11:457. De yrkanden, som

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 93

framställts i de likalydande motionerna I: 336 och II: 470, avstyrkas däremot

av utskottet.»,

dels ock att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att 145 § 8 och 11 mom. förslaget

till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

skola hava följande såsom reservantens förslag

betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag.)

145 §.

8 mom. De personer,---rö
rande

taxeringsarbetet,

de personer, —--myndighets

medgivande,

de ordförande ----i 59 § 1

morn.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

i stad, som på

vederbörlig kallelse inställt sig till sådant

sammanträde, varom förmäles i

59 § 2 morn., ävensom

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

eller i taxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse

inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds

eller prövningsnämnds

sammanträde för meddelande

av upplysningar,

äga att---allmänna resereg
lementet.

Ersättning efter ovannämnda grunder

tillkommer jämväl sakkunnig, som

biträtt i taxeringsfrågor.

(Reservantens förslag.)

145 §.

8 mom. De personer,---rö
rande

taxeringsarbetet,

de personer, —--myndighets

medgivande,

de ordförande — — — i 59 § 1

morn.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

i stad, som på

vederbörlig kallelse inställt sig till sådant

sammanträde, varom förmäles i

59 § 2 morn., ävensom

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

eller i taxeringsnämnd,

som på vederbörlig kallelse

inställt sig före eller under fastighetsprövningsnämnds

eller prövningsnämnds

sammanträde för meddelande

av upplysningar,

äga att--- — allmänna resereg
lementet.

Ersättning efter ovannämnda grunder

tillkommer jämväl sakkunnig, som

biträtt i taxeringsfrågor.

Ledamot av fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd, som

icke är befattningshavare i statens

tjänst, äger för tid, varunder han varit

inkallad till tjänstgöring, åtnjuta

arvode med aderton kronor örn dagen,

örn han är bosatt å sammanträdesorten,

och med tjugufgra kronor örn dagen,

örn han är bosatt utom sammanträdesorten.

Är sådan ledamot befattningshavare

i statens tjänst, skall han

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

11 mom. Sådan i 126 § 2 mom.

omförmäld ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetspr

öv ning snämnd eller prövningsnåmnd,

som icke år befattningshavare

i statens tjänst, äger för tid, varunder

han varit inkallad till tjänstgöring,

åtnjuta arvode med tjugufyra kronor

örn dagen, örn han är bosatt å sammanträdesorten,

och med trettiotvå

kronor örn dagen, örn han är bosatt

utom sammanträdesorten. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte

skall ledamot i förekommande fall för

resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersåttning

enligt allmänna resereglementet.

(Reservantens förslag.)

för tjänstgöringen åtnjuta, jämte ersättning

för avlöningsförmåner'', som

han får avstå under tjänstledighet för

ifrågavarande uppdrag, arvode med

belopp, som bestämmes av Kungl.

Maj:t. Därjämte skall ledamot i förekommande

fall för resedagar åtnjuta

rese- och traktamentsersåttning enligt

allmänna resereglementet..

1 1 m o m. I 126 § 2 morn. omförmäld

ledamot av kammarrätten, som

icke är befattningshavare i statens

tjänst, åtnjuter för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, arvode

med tjugufyra kronor örn dagen, örn

han år bosatt i Stockholm, och med

trettiotvå kronor örn dagen, örn han

är bosatt utom Stockholm. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst skall gälla vad som för motsvarande

fall är stadgat enligt 8 mom.

439167. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:525 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 septembe a1 i texten