Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940

1943-12-04 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1943:58, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 4 december 1943 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 13 december

1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt, m. m.,

jämte en i ämnet väckt motion.

I en den 8 oktober 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 351, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december

1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt,

2) förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr

252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande

vissa varor fogade varuförteckningen, samt

3) förordning angående beräkningen av allmän omsättningsskatt för vissa

skodon med bottnar av trä.

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen

väckta motionen nr 356 i första kammaren av herr Franzon, vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förevarande proposition

måtte besluta, att den årliga taxeringen till allmän omsättningsskatt

skall handhavas av prövningsnämnd.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen.

Sedan fråga uppkomit om upphävande av den skärpta omsättningsskatten

å pälsvaror och ersättande av densamma med en särskild skatt, hemställde

chefen för finansdepartementet hos Kungl. Maj:t örn bemyndigande att tillkalla

högst fem sakkunniga med uppdrag att inom finansdepartementet biträda

med en undersökning på vad sätt en intensifierad kontroll skulle kunna

anordnas till vinnande av förbättring i rådande förhållanden såväl inom

pälsvarubranschen som i övrigt inom omsättningsskatteförordningens tillämplighetsområde.

Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Maj:t framhöll departementschefen,

att det i förevarande sammanhang funnes anledning att be
Bihanq

till riksdagens protokoll 1953. 7 sami. Nr 58.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

röra även ett med den allmänna omsättningsskatten förknippat spörsmål av

mera vidsträckt innebörd. Vid införande av denna beskattningsform hade

diskuterats, huruvida taxeringen till allmän omsättningsskatt borde anförtros

åt beskattningsnämnderna vid den årliga taxeringen eller åt länsstyrelserna.

Statsmakternas beslut hade inneburit, att förstnämnda alternativ valdes. Sedan

detta system för första gången tillämpats vid 1942 års taxering, finge skäl

anses föreligga att upptaga till omprövning, vilketdera av de förut angivna

alternativen för taxering till allmän omsättningsskatt som kunde anses mest

tillfredsställande.

Sedan Kungl. Maj:t den 5 juni 1942 lämnat departementschefen det begärda

bemyndigandet, tillkallade denne fem sakkunniga med uppdrag att inom finansdepartementet

biträda med utredning rörande kontrollen över den allmänna

omsättningsskattens utgörande ävensom rörande taxeringen till sådan

skatt. De sakkunniga voro landskamreraren Alarik Wigert, byråchefen i

kontrollstyrelsen Sven Almgren, t. f. byråchefen därstädes Gösta Karnell, t. f.

häradsskrivaren Aldor Lindén samt revisionschefen Erik Wingård.

De sakkunniga, som i första hand upptogo till behandling spörsmål om

åstadkommande av en intensifierad kontroll över den allmänna omsättningsskattens

utgörande, avgåvo den 7 oktober 1942 en promemoria angående

vissa åtgärder för förbättring av kontrollen över redovisningen av skärpt omsättningsskatt

samt angående utökning av personalen vid länsstyrelsernas

omsättningsskatteavdelningar m. m.

Till de förslag rörande kontrollen över redovisningen av skärpt omsätl

ningsskatt, som framlagts i promemorian, har Kungl. Maj:t tagit ställning vid

framläggandet till innevarande års riksdag av proposition nr 267 med förslag

till omläggning av pälsvarubeskattningen. övriga i promemorian behandlade

frågor ha varit föremål för fortsatt utredning av de sakkunniga, vilka

den 28 januari 1943 avgåvo slutligt betänkande i ämnet. Betänkandet innefattar

— förutom förslag till vissa föreskrifter av beskaffenhet att böra utfärdas

i administrativ ordning — förslag till ändring i förordningen örn allmän

omsättningsskatt, vilket såsom Bilaga A fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll.

Över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Vissa frågor rörande omsättningsbeskattningens utformning i materiellt

avseende lia varit föremål för behandling vid innevarande års riksdag. I de

likalydande motionerna nr 122 i första kammaren av herrar Sylwan och

Velander samt nr 174 i andra kammaren av herr Henriksson har sålunda

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam

utredning med förslag till sådana tillägg och ändringar i lagstiftningen

örn allmän omsättningsskatt, att nu rådande osäkerhet och ojämnhet i tilllämpningen

av nämnda lagstiftning undanröjdes. De ändringar och tillägg,

som åsyftas i motionerna, avse dels gränsdragningen mellan begreppen butikshandelsvaror

och icke-butikshandelsvaror, dels bestämmandet av den sub
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

3

jekliva skattskyldigheten främst vid s. k. bortlämningsarbeten samt vid arbeten

innefattande såväl reparation som nytillverkning dels ock vissa mera speciella

områden av beskattningen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande i ämnet (nr 44) har bevillningsutskottet

erinrat örn att det av omsättningsskattesakkunniga i januari 1943

framlagda förslaget ännu vore under övervägande inom finansdepartementet,

samt förklarat, att utskottet med hänsyn härtill ansåge anledning icke föreligga

att för det dåvarande hos Kungl. Majit hemställa örn utredning i de av

motionärerna avsedda frågorna. Utskottet har emellertid uttalat, att, då sagda

spörsmål vore av sådan art, att desamma syntes påkalla uppmärksamhet, utskottet

förutsatte, att Kungl. Majit vid den fortsatta behandlingen av nyssnämnda

förslag toge hänsyn till de i motionerna framförda synpunkterna i

den mån så befunnes böra ske.

I den föreliggande propositionen har departementschefen förklarat sig för

närvarande icke vara beredd att taga ställning till de i ovannämnda motioner

berörda spörsmålen, vilka ej ägde sådant närmare samband med de sak-,

kunnigas förslag, att de borde upptagas till avgörande samtidigt med dessa.

Departementschefen har emellertid vidare yttrat, att dessa frågor skulle bliva

föremål för fortsatt uppmärksamhet inom finansdepartementet.

Däremot ha — förutom de frågor, som innefattas i de sakkunnigas förslag

— i propositionen upptagits till behandling två särskilda frågor, avseende

undantagande från den skärpta omsättningsskatten av vissa slag av mattor

och skodon.

Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för de i propositionen

framlagda förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen:

Beskattningsförfarandet, s. 16—44,

Särskilda kontrollföreskrifter, s. 44—47,

För omsättningsskattekontrollen erforderlig personal m. m., sid. 47—63,

Detaljmotivering, s. 63—64, samt

Omsättningsskatten å vissa mattor och skodon, s. 64—72.

Propositionen innebär i huvudsak, att ändrade bestämmelser föreslås angående

kontrollen över den allmänna omsättningsskatten. Med förslaget avses,

att för åstadkommande av en effektiv kontroll över denna skatt en fortlöpande

saklig granskning skall äga rum beträffande de skattskyldigas redovisningsuppgifter,

vilken granskning skall ankomma på länsstyrelsen. Efter

räkenskapsårets utgång skall taxering till allmän omsättningsskatt äga rum,

vilken likaledes skall verkställas av länsstyrelsen. För undvikande av skiljaktiga

beslut i en för inkomst- och omsättningsskattetaxeringarna gemensam

saki råga skall emellertid omsättningsskattetaxeringen verkställas först sedan

inkomsttaxeringen blivit avgjord av prövningsnämnden.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

I likhet med departementschefen finner utskottet en skärpt kontroll över

den allmänna omsättningsskatten vara påkallad och ansluter sig fördenskull

till det i propositionen framlagda förslaget i denna del. Vidkommande frågan,

huruvida taxeringen till omsättningsskatt skall verkställas av länsstyrelsen

eller, såsom i den väckta motionen föreslagits, av prövningsnämnden får utskottet

framhålla, att vad som i främsta rummet kan tala för taxeringens

verkställande av beskattningsnämnd torde vara den lokal- och personkännedom,

som där förefinnes. Då emellertid sådan kännedom knappast i någon

större utsträckning kan tänkas vara för handen hos prövningsnämnden, finner

utskottet detta skäl icke giva anledning till taxeringens hänskjutande till sådan

nämnd. Med beaktande härav och då omsättningsskattetaxeringen i

många fall torde gälla rent tekniska frågor, vilka icke äga något samband

med inkomsttaxeringen, samt det i sådana fall, där dylikt samband föreligger,

genom det i propositionen framlagda förslaget synes vara sörjt för att

skiljaktiga beslut icke bliva fattade, tillstyrker utskottet propositionen jämväl

i denna del.

Med vad sålunda anförts har utskottet tagit ställning till det i ovannämnda

motion framställda yrkandet.

Utskottet tillstyrker jämväl de i propositionen framlagda förslagen örn undantagande

från skärpt omsättningsskatt av vissa slag av mattor och skodon.

Beträffande författningstexten har utskottet funnit anledning föreslå vissa

formella jämkningar i 36 § omsättningsskatteförordningen och i förordningen

om viss ändring i den vid förordningen angående skattesatsen för den allmänna

omsättningsskatten beträffande vissa varor fogade varuförteckningen.

Jämkningen i sistnämnda förordning består däri att framför statistiska numren

1001—1002: 2 införts ordet »ur».

Slutligen får utskottet i anledning av vad departementschefen anfört rörande

de i utskottets betänkande nr 44 berörda frågorna örn vissa ändringar i

omsättningsskatteförordningen framhålla, att utskottet finner det angeläget att

dessa frågor, såvitt möjligt, snarast bringas till lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att riksdagen funnit

vissa formella jämkningar böra vidtagas i de genom Kungl.

Maj:ts förevarande proposition nr 351 framlagda förfaltningsförslagen

samt med avslag å motionen 1:356,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

1) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

13 december 1910 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. samt anvisningarna till 4 § förordningen

den 13 december 1940 örn allmän omsättningsskatt1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att förordningen från och med

överskriften före 7 § till bestämmelserna angående förordningens ikraftträdande

skall hava den lydelse, som av det följande framgår.

4 §•

1 mom. Skattepliktig omsättning---till bestämmelseorten.

Vederlag enligt a) inräknas i den skattepliktiga omsättningen för den månad,

varunder vederlaget influtit kontant eller eljest kommit den skattskyldige

till godo; dock äger länsstyrelsen på framställning av skattskyldig medgiva,

att uppkomna fordringar må inräknas i omsättningen enligt bokföringsmässiga

grunder.

Vid beräkning av skattepliktig omsättning i rörelse må, såvitt länsstyrelsen

icke finner hinder därför möta, den skattskyldiges försäljning eller uttag av

viss vara eller visst slag av varor angivas med ledning av hans inköp av samma

varor på sätt av anvisningarna närmare framgår. Skattskyldig, som önskar

begagna denna beräkningsmetod, har att därom göra anmälan till länsstyrelsen.

Kontrollföreskrifter.

7 §•

Kontrollen över den allmänna omsättningsskatten utövas av länsstyrelsen.

Taxeringsintendenten samt, efter förordnande av länsstyrelsen, annan där

anställd tjänsteman, som har att bereda eller handlägga ärenden angående

allmän omsättningsskatt, är berättigad att under sedvanlig arbetstid vinna

tillträde till kontors- och andra lokaler för rörelse eller annan verksamhet, där

uppgifter av betydelse för kontrollen kunna inhämtas.

8 §.

/ mom. Skattskyldig, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker, skall

ordna sin bokföring på sådant sätt, att den möjliggör kontroll över den allmänna

omsättningsskatten. Annan skattskyldig skall i fråga örn rörelse dag

1 Senaste lydelse, se beträffande 18 och 19 §§ 1941:972 samt beträffande 25 § och 26 § 1 mom

1943: 328.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

för dag föra anteckningar angående inkomster och utgifter samt vid räkenskapsårets

utgång upprätta förteckning över varulager och fordringar. Vad

i bokföringslagen är stadgat rörande förvaring av handelsbok m. m. skall

äga motsvarande tillämpning beträffande anteckningar och förteckningar,

som nu sagts, jämte tillhörande handlingar.

2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent är skattskyldig pliktig att

tillhandahålla länsstyrelsen eller tjänsteman, som i 7 § andra stycket avses,

förda handelsböcker och anteckningar jämte tillhörande handlingar för

granskning ävensom att i den omfattning, som i anmaningen angivits, skriftligen

meddela för bedömande av hans egen skattskyldighet erforderliga upplysningar.

I fråga om granskning av handelsböcker m. m., skall vad i 79 § 3 mom.

taxeringsförordningen stadgas äga motsvarande tillämpning.

9 §.

Skattskyldig skall senast den 20 i varje månad till länsstyrelsen i det län,

inom vilket han under det löpande kalenderåret taxeras enligt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, avlämna uppgift (huvuduppgift)

rörande den skattepliktiga omsättningen under nästföregående kalendermånad

samt grunderna för omsättningens beräknande. Har omsättningen

beräknats på sätt i 4 § 1 mom. tredje stycket sägs, skall den skattskyldige

därjämte inom två månader efter räkenskapsårets utgång lämna särskild

uppgift (tilläggsuppgift) avseende den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsåret.

Länsstyrelsen äger på framställning medgiva, att i stället för uppgifter enligt

första stycket må inom den tid efter räkenskapsårets utgång, som länsstyrelsen

bestämmer, avlämnas allenast uppgift avseende hela räkenskapsåret.

Sådant medgivande må lämnas endast den, vars skattepliktiga omsättning

för året kan antagas icke överstiga 3,000 kronor.

För varje förvärvsverksamhet, som är att anse såsom självständig rörelse

(särskild förvärvskälla), skall särskild uppgift lämnas.

Uppgift skall avgivas på heder och samvete samt avfattas å blankett enligt

formulär, som fastställes av Kungl. Majit.

Belopp, som avse beräkningen av den skattepliktiga omsättningen, skola utföras

i jämna krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.

10 §.

Enahanda skyldighet att för granskning tillhandahålla handelsböcker och

handlingar, som i 8 § 2 mom. stadgas för skattskyldig, åligger jämväl annan,

hos vilken uppgifter av betydelse för kontrollen över den allmänna omsättningsskatten

kunna inhämtas.

Rörelseidkare är efter anmaning av taxeringsintendent pliktig att med angivande

av mängd och pris lämna skriftlig uppgift å de varor, som han under

viss tid sålt till eller köpt av namngiven näringsidkare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

7

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

11 §•

Taxeringsnämnd skall i den ordning Konungen bestämmer tillhandahålla

länsstyrelsen uppgifter, som kunna hava betydelse för kontrollen över den

- allmänna omsättningsskatten.

12 §.

Tjänsteman, som i 7 § andra stycket avses, är berättigad att taga del av

deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning för egen taxering för inkomst

eller förmögenhet.

13 §.

Hos länsstyrelsen skall föras register över skattskyldiga inom länet (omsättningsskatteregister).

•

I registret skall anteckning ske om påförda och inbetalda ska ttebelopp, om

vidtagna åtgärder i beskattningsärenden samt om förhållanden i övrigt, som

finnas vara av betydelse för kontrollen.

14 §.

Länsstyrelsen ävensom ordförande i taxeringsnämnd bör, i den utsträckning

så kan ske, tillhandagå skattskyldig med upplysningar beträffande honom

åliggande uppgiftsskyldighet.

Taxering till allmän omsättningsskatt m. m.

15 §.

Taxering till allmän omsättningsskatt skall avse räkenskapsår och verkställas

av länsstyrelsen.

Skattepliktig omsättning beräknas och taxeras särskilt för varje förvärvskälla.

16 §.

Skattskyldig taxeras till allmän omsättningsskatt i det län, inom vilket han

för inkomst under räkenskapsåret skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Eftertaxering, som i 25 § omförmäles, skall ske i det län, där taxeringen

bort verkställas, om den skett i rätt tid.

Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo.

17 §-

Skall taxeringen verkställas i annat län än det, där den skattskyldiges

uppgifter enligt 9 § avlämnats, skola uppgifterna och övriga handlingar av betydelse

för den blivande taxeringen jämte erforderliga meddelanden ur omsättningsskatteregistret

översändas till länsstyrelsen i förstnämnda län.

18 §.

Taxeringen verkställes så snart ske kan efter det frågan örn den skattskyldiges

taxering för inkomst under räkenskapsåret blivit avgjord av prövnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nämnden, dock att, där frågan av nämnden avgjorts under taxeringsåret,

taxeringen till allmän omsättningsskatt skall ske senast den 31 december

sagda år.

19 §.

För varje län skall föras särskild längd över taxeringen till allmän omsättningsskatt

(omsättningsskattelängd). Formulär till längden fastställes av

Kungl. Majit.

20 §.

Har skattskyldig taxerats för högre skattepliktig omsättning än han för

räkenskapsåret enligt 9 § eller eljest till länsstyrelsen uppgivit, åligger det

länsstyrelsen att ofördröjligen i rekommenderat brev med mottagningsbevis

underrätta den skattskyldige om avvikelsen och skälen därför. Underrättelsen

skall tillika innefatta upplysning örn vad den, som icke åtnöjes med länsstyrelsens

beslut, har att iakttaga vid anförande av besvär över beslutet. En avskrift

av underrättelsen skall biläggas handlingarna i ärendet.

21 §.

1 mom. över länsstyrelses beslut rörande taxering till allmän omsättningsskatt

må besvär anföras hos kammarrätten av taxeringsintendenten och den

skattskyldige. Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen

av taxeringsintendenten sist före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då

länsstyrelsens beslut meddelades, samt av den skattskyldige sist före klockan

tolv å sextionde dagen efter den, då han av beslutet erhöll del.

Försummas något av vad nu föreskrivits, upptagas besvären icke till prövning;

dock må den omständigheten, att besvär ingivits direkt till kammarrätten

icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning, om de dit

ingivits före utgången av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skall kammarrätten

omedelbart överlämna besvären till vederbörande länsstyrelse för

vidare behandling enligt 2 mom.

2 mom. Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit,

foga såväl utdrag av omsättningsskattelängd, såvitt den överklagade

taxeringen angår, som ock övriga till ärendet hörande handlingar. Sedan

därefter förklaringar över besvären och, om förklaringarna därtill föranleda,

påminnelser infordrats från vederbörande, överlämnas handlingarna till

kammarrätten. Därvid skall tillika uppgivas, huruvida frågan om den skattskyldiges

taxering för inkomst under tid, som avses i besvären, dragits under

kammarrättens prövning.

22 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i mål rörande taxering

till allmän omsättningsskatt, äger att däri hos Kungl. Majit söka ändring

genom besvär, vilka, vid påföljd att besvären eljest icke upptagas till prövning,

skola före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då klaganden av

utslaget erhållit del, ingivas till finansdepartementet tillika med bevis örn

dagen för utslagets delfående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58■ “

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

23 §.

Om kammarrätten eller Kungl. Majit vid prövning av anförda besvär i mål

rörande taxering till allmän omsättningsskatt befriar någon från taxering

på den grund, att annan person i stället bort taxeras, må kammarrätten eller

Kungl. Majit efter vederbörandes hörande överflytta taxeringen å denne.

24 §.

Besvär, varom i denna förordning förmäles, må jämte tillhörande handlingar

kunna, under iakttagande av stadgad tid och ordning, på klagandens

eget äventyr i betalt brev med posten insändas till vederbörande myndighet.

Eftertaxering.

25 §.

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering till allmän omsättningsskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har

han, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning,

och har därav föranletts, att han icke blivit taxerad till allmän omsättningsskatt

eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han

eftertaxeras till allmän omsättningsskatt att utgå med det belopp, som genom

berörda förfarande undandragits statsverket.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen

rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, må taxering dock icke

ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning

efter honom blivit ingiven för registrering.

Uppbörd.

26 §.

Skattskyldig skall samtidigt med avlämnande av huvuduppgift eller uppgift,

som i 9 § andra stycket avses, inbetala den skatt, som belöper å den

uppgivna skattepliktiga omsättningen.

Utvisar tilläggsuppgift, att skatt belöper å den skattepliktiga omsättningen

under räkenskapsåret till högre belopp än som tidigare erlagts, skall felande

belopp inbetalas, då tilläggsuppgiften lämnas.

Inbetalning sker genom insättning å länsstyrelsens postgirokonto.

27 §.

Försummar skattskyldig att inbetala skatt, som det enligt 26 § aligger honom

att erlägga, skall oguldet belopp uppdebiteras och indrivas.

Finnes eljest, innan taxering för räkenskapsåret skett, att skattskyldig för

någon redovisningsperiod underlåtit att erlägga allmän omsättningsskatt eller

erlagt sådan skatt med för lågt belopp, må taxeringsintendenten förelägga

den skattskyldige att inom viss tid, ej understigande tio dagar, inbetala det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

felande skattebeloppet. Efterkommer den skattskyldige icke föreläggandet,

och inkommer han ej heller inom den föreskrivna tiden med erinran mot

föreläggandet, skall det felande beloppet uppdebiteras och indrivas. Inkommer

den skattskyldige inom sagda tid med erinran, skall ärendet hänskjutas

till länsstyrelsen, som prövar huruvida föreläggandet skall lända till efterrättelse.

Innebär länsstyrelsens beslut, att infordrade beloppet skall helt eller

delvis erläggas, skall beloppet, örn detsamma icke kan antagas inflyta

i annan ordning, uppdebiteras och indrivas.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, som i andra stycket sägs, må talan

icke föras.

28 §.

Där allmän omsättningsskatt på grund av taxering skall utgå med högre

belopp, än det ålegat den skattskyldige att jämlikt 26 § eller 27 § andra

stycket inbetala, skall överskjutande belopp erläggas i den ordning Kungl.

Majit bestämmer.

Uppgår ej överskjutande beloppet eller detta belopp jämte annat samtidigt

debiterat belopp till en krona, må länsstyrelsen förordna om avkortning.

Har skattskyldig inbetalat allmän omsättningsskatt med högre belopp än

enligt den fastställda taxeringen skolat erläggas, ankommer det på länsstyrelsen

att snarast möjligt utan särskild ansökan föranstalta om restitution.

Centrala omsättningsskattenämnden.

29 §.

Kungl. Majit förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala omsättningsskattenämnden)

med uppgift att

dels, efter framställning från skattskyldig eller när anledning därtill eljest

uppkommer, meddela bindande förklaring beträffande frågan, huruvida viss

vara eller visst slag av varor skall i beskattningshänseende hänföras till butikshandelsvaror

eller ej, samt beträffande frågan, huruvida viss vara är att

hänföra till något av de i 2 § 1 mom. a) eller b) angivna varuslagen,

dels, efter framställning från kammarrätten eller länsstyrelse, avgiva yttranden

i ärenden rörande allmän omsättningsskatt,

dels ock, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag

till föreskrifter rörande tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när tre medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110 §, lil § 1 mom. samt

112 § taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar

gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58■ 11

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

30 §.

Ordförande och ledamöter i den centrala omsättningsskattenämnden samt

hos nämnden anställda tjänstemän äga rätt att taga del av uppgift, som avgivits

till ledning för beräkningen av allmän omsättningsskatt, ävensom i förekommande

fall av deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning för egen

taxering för inkomst eller förmögenhet.

Ansvarsbestämmelser m. m.

31 §.

Underlåter någon att fullgöra vad honom enligt 8, 9 eller 10 § åligger, bote

högst trehundra kronor, och förelägge länsstyrelsen honom lämpligt vite.

32 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som vid meddelande av upplysning jämlikt

8 § 2 mom. eller vid lämnande av uppgift, varom i 9 § förmäles, lämnat

oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

33 §.

Den, som jämlikt stadgande i denna förordning erhållit del av uppgift

enligt 8, 9 eller 10 § eller av deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning

för egen taxering för inkomst eller förmögenhet, må ej i vidare mån än hans

tjänsteutövning fordrar offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.

Ej heller må den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt

denna förordning, i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Bryter någon häremot

straffes, där han ej för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel,

med dagsböter eller fängelse högst sex månader.

34 §.

1 mom. Förseelse, som avses i 31 §, må åtalas, förutom vid laga domstol

i brottmål, vid den rätt, där den felande skall svara i tvistemål i allmänhet.

2 morn. Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla

kronan.

Särskilda bestämmelser.

35 §.

För allmän omsättningsskatt, som påförts avliden person eller oskift dödsbo

efter honom, svarar dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är

boet skiftat, svarar bodelägare icke för mera än vad av skatten på hans lott

belöper och icke i något fall med mera än hans lott i boet utgör.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

36 §.

I denna förordning förstås med

län jämväl Stockholms stad samt

med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet.

Vad i förordningen

stadgas beträffande taxering sintendent

skall ifråga örn Stockholms

stad gälla uppbördsintendenten

vid överståthållaråmbetets avdelning

för skatteärenden.

(Utskottets förslag.)

36 §.

I denna förordning förstås med

län jämväl Stockholms stad samt

med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet.

Vad i förordningen

stadgas beträffande taxering sintendent

skall ifråga om Stockholms

stad gälla uppbördsintendenten

vid Överståthållarämbetet.

37 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944, dock att i fråga om

besvär över 1943 och tidigare års taxeringar äldre bestämmelser fortfarande

skola gälla.

Anvisningar

till 4 §.

1. Att märka---vid inkomstbeskattningen.

2. Den i 4 § 1 mom. tredje stycket angivna beräkningsmetoden — den s. k.

indirekta metoden — innebär, att under viss redovisningsperiod inköpta varor

upptagas till det vid inköpstillfället (inköpsfakturans ankomstdatum) gällande

försäljningspriset och redovisas såsom försålda under samma period.

Metoden förutsätter, att den sålunda beräknade omsättningen vid räkenskapsårets

utgång justeras, så att den verkliga försäljningen (jämte uttagen) erhålles.

Härvid skall hänsyn tagas till lagret av ifrågavarande varor vid räkenskapsårets

början och slut samt till den omständigheten, att en del varor varit

underkastade s. k. svinn (viktlättnad, felvägning, felmätning o. dyl.). Förekommer

kreditförsäljning måste även beaktas dels varufordringarnas storlek

vid räkenskapsårets början och slut dels ock under året uppkommen förlust

å sådana fordringar. Därest prisändringar förekommit under en redovisningsperiod,

skall omräkning äga rum i redovisningen för samma period.

Säljas varor till lägre priser än de beräknade försäljningspriserna eller förekomma

returer till leverantörer, skall likaledes omräkning med beaktande

härav äga rum vid redovisningen för perioden. Nu angivna justeringar behöva

dock ej vidtagas, där de inträdda förändringarna i lager, fordringar etc.

äro förhållandevis obetydliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande nr 58-

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Den indirekta redovisningsmetoden må företrädesvis användas i fråga

om försäljning och uttag av varor, vilka enligt 2 § 1 mom. a) och b) äro

skattefria.

Försäljning och uttag av varor, som icke äro butik shandelsvaror och som

ej heller avses i 1 § d), må beräknas efter indirekt metod, där försäljningen

och uttagen äro av ringa omfattning. Denna metod kan sålunda komma till

användning vid redovisningen för en lanthandlares försäljning (i ringa utsträckning)

av byggnadsmaterialier.

Försäljning och uttag av skattepliktiga varor må beräknas efter indirekt

metod i sådana fall, då försäljningen och uttagen utgöra en relativt obetydlig

del av totala omsättningen. Såsom exempel härpå kan nämnas försäljning

av skattepliktiga varor i en mjölkaffär och försäljning i en manufakturaffär

av väskor, vilka äro underkastade skärpt omsättningsskatt.

3. Den i----av skatteplikt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor fogade varuförteckningen.

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 angående

skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor

fogade varuförteckningen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1

i

Statistiskt nr

V a r u s 1 a g

Skattesats,

procent av den

skattepliktiga

omsättningen

999, 1000

Mattor, ej särskilt nämnda, även försedda med

sömnadsarbete eller fransar:

innehållande silke........

20

ur 1001—

helt eller delvis av ull eller andra djur-

1002: 2

hår, utan inblandning av silke, knutna,

dock icke där antalet knutar per kvadrat- meter uppgår till högst 25,000 ........

20

ur 1185: 1

Skodon:

av lackerade--— eller fiskskinn ........

20

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.

1 Senaste lydelse av förteckningen se 1943:478.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

15

3) antaga följande

Förslag

till

förordning angående beräkningen av allmän omsättningsskatt

för vissa skodon med bottnar av trä.

Härigenom förordnas, att vid tillämpning av förordningen den 25 maj

1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor skola från de slag av skodon, beträffande vilka allmän

omsättningsskatt jämlikt nämnda förordning skall utgå med högre

skattesats än fem procent, undantagas sådana skodon med bottnar av trä,

som enligt gällande bestämmelser angående reglering av handeln med och

förbrukningen av läder och skodon m. m. må fritt försäljas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.

Stockholm den 4 december 1943.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Frans

Ericson, friherre Lagerfelt*, Velander, Eklund, Sandström och Ljungdahl; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Sandberg, Karlsson i Grängesberg,

Rosander*, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn*, Olson i Göteborg*, Ohlsson i Kastlösa*,

Bladh* och Andersson i Vigelsbo.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:526 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940 a1 i texten