Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940
1943-12-04 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1943:58, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
1
Nr 58.
Ankom till riksdagens kansli den 4 december 1943 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt, m. m.,
jämte en i ämnet väckt motion.
I en den 8 oktober 1943 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 351, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt,
2) förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr
252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande
vissa varor fogade varuförteckningen, samt
3) förordning angående beräkningen av allmän omsättningsskatt för vissa
skodon med bottnar av trä.
Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.
Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen
väckta motionen nr 356 i första kammaren av herr Franzon, vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
måtte besluta, att den årliga taxeringen till allmän omsättningsskatt
skall handhavas av prövningsnämnd.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen.
Sedan fråga uppkomit om upphävande av den skärpta omsättningsskatten
å pälsvaror och ersättande av densamma med en särskild skatt, hemställde
chefen för finansdepartementet hos Kungl. Maj:t örn bemyndigande att tillkalla
högst fem sakkunniga med uppdrag att inom finansdepartementet biträda
med en undersökning på vad sätt en intensifierad kontroll skulle kunna
anordnas till vinnande av förbättring i rådande förhållanden såväl inom
pälsvarubranschen som i övrigt inom omsättningsskatteförordningens tillämplighetsområde.
Vid anmälan av ärendet inför Kungl. Maj:t framhöll departementschefen,
att det i förevarande sammanhang funnes anledning att be
Bihanq
till riksdagens protokoll 1953. 7 sami. Nr 58.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
röra även ett med den allmänna omsättningsskatten förknippat spörsmål av
mera vidsträckt innebörd. Vid införande av denna beskattningsform hade
diskuterats, huruvida taxeringen till allmän omsättningsskatt borde anförtros
åt beskattningsnämnderna vid den årliga taxeringen eller åt länsstyrelserna.
Statsmakternas beslut hade inneburit, att förstnämnda alternativ valdes. Sedan
detta system för första gången tillämpats vid 1942 års taxering, finge skäl
anses föreligga att upptaga till omprövning, vilketdera av de förut angivna
alternativen för taxering till allmän omsättningsskatt som kunde anses mest
tillfredsställande.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 juni 1942 lämnat departementschefen det begärda
bemyndigandet, tillkallade denne fem sakkunniga med uppdrag att inom finansdepartementet
biträda med utredning rörande kontrollen över den allmänna
omsättningsskattens utgörande ävensom rörande taxeringen till sådan
skatt. De sakkunniga voro landskamreraren Alarik Wigert, byråchefen i
kontrollstyrelsen Sven Almgren, t. f. byråchefen därstädes Gösta Karnell, t. f.
häradsskrivaren Aldor Lindén samt revisionschefen Erik Wingård.
De sakkunniga, som i första hand upptogo till behandling spörsmål om
åstadkommande av en intensifierad kontroll över den allmänna omsättningsskattens
utgörande, avgåvo den 7 oktober 1942 en promemoria angående
vissa åtgärder för förbättring av kontrollen över redovisningen av skärpt omsättningsskatt
samt angående utökning av personalen vid länsstyrelsernas
omsättningsskatteavdelningar m. m.
Till de förslag rörande kontrollen över redovisningen av skärpt omsätl
ningsskatt, som framlagts i promemorian, har Kungl. Maj:t tagit ställning vid
framläggandet till innevarande års riksdag av proposition nr 267 med förslag
till omläggning av pälsvarubeskattningen. övriga i promemorian behandlade
frågor ha varit föremål för fortsatt utredning av de sakkunniga, vilka
den 28 januari 1943 avgåvo slutligt betänkande i ämnet. Betänkandet innefattar
— förutom förslag till vissa föreskrifter av beskaffenhet att böra utfärdas
i administrativ ordning — förslag till ändring i förordningen örn allmän
omsättningsskatt, vilket såsom Bilaga A fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll.
Över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.
Vissa frågor rörande omsättningsbeskattningens utformning i materiellt
avseende lia varit föremål för behandling vid innevarande års riksdag. I de
likalydande motionerna nr 122 i första kammaren av herrar Sylwan och
Velander samt nr 174 i andra kammaren av herr Henriksson har sålunda
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam
utredning med förslag till sådana tillägg och ändringar i lagstiftningen
örn allmän omsättningsskatt, att nu rådande osäkerhet och ojämnhet i tilllämpningen
av nämnda lagstiftning undanröjdes. De ändringar och tillägg,
som åsyftas i motionerna, avse dels gränsdragningen mellan begreppen butikshandelsvaror
och icke-butikshandelsvaror, dels bestämmandet av den sub
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
3
jekliva skattskyldigheten främst vid s. k. bortlämningsarbeten samt vid arbeten
innefattande såväl reparation som nytillverkning dels ock vissa mera speciella
områden av beskattningen.
I sitt av riksdagen godkända betänkande i ämnet (nr 44) har bevillningsutskottet
erinrat örn att det av omsättningsskattesakkunniga i januari 1943
framlagda förslaget ännu vore under övervägande inom finansdepartementet,
samt förklarat, att utskottet med hänsyn härtill ansåge anledning icke föreligga
att för det dåvarande hos Kungl. Majit hemställa örn utredning i de av
motionärerna avsedda frågorna. Utskottet har emellertid uttalat, att, då sagda
spörsmål vore av sådan art, att desamma syntes påkalla uppmärksamhet, utskottet
förutsatte, att Kungl. Majit vid den fortsatta behandlingen av nyssnämnda
förslag toge hänsyn till de i motionerna framförda synpunkterna i
den mån så befunnes böra ske.
I den föreliggande propositionen har departementschefen förklarat sig för
närvarande icke vara beredd att taga ställning till de i ovannämnda motioner
berörda spörsmålen, vilka ej ägde sådant närmare samband med de sak-,
kunnigas förslag, att de borde upptagas till avgörande samtidigt med dessa.
Departementschefen har emellertid vidare yttrat, att dessa frågor skulle bliva
föremål för fortsatt uppmärksamhet inom finansdepartementet.
Däremot ha — förutom de frågor, som innefattas i de sakkunnigas förslag
— i propositionen upptagits till behandling två särskilda frågor, avseende
undantagande från den skärpta omsättningsskatten av vissa slag av mattor
och skodon.
Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för de i propositionen
framlagda förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna
sidor i propositionen, nämligen:
Beskattningsförfarandet, s. 16—44,
Särskilda kontrollföreskrifter, s. 44—47,
För omsättningsskattekontrollen erforderlig personal m. m., sid. 47—63,
Detaljmotivering, s. 63—64, samt
Omsättningsskatten å vissa mattor och skodon, s. 64—72.
Propositionen innebär i huvudsak, att ändrade bestämmelser föreslås angående
kontrollen över den allmänna omsättningsskatten. Med förslaget avses,
att för åstadkommande av en effektiv kontroll över denna skatt en fortlöpande
saklig granskning skall äga rum beträffande de skattskyldigas redovisningsuppgifter,
vilken granskning skall ankomma på länsstyrelsen. Efter
räkenskapsårets utgång skall taxering till allmän omsättningsskatt äga rum,
vilken likaledes skall verkställas av länsstyrelsen. För undvikande av skiljaktiga
beslut i en för inkomst- och omsättningsskattetaxeringarna gemensam
saki råga skall emellertid omsättningsskattetaxeringen verkställas först sedan
inkomsttaxeringen blivit avgjord av prövningsnämnden.
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
I likhet med departementschefen finner utskottet en skärpt kontroll över
den allmänna omsättningsskatten vara påkallad och ansluter sig fördenskull
till det i propositionen framlagda förslaget i denna del. Vidkommande frågan,
huruvida taxeringen till omsättningsskatt skall verkställas av länsstyrelsen
eller, såsom i den väckta motionen föreslagits, av prövningsnämnden får utskottet
framhålla, att vad som i främsta rummet kan tala för taxeringens
verkställande av beskattningsnämnd torde vara den lokal- och personkännedom,
som där förefinnes. Då emellertid sådan kännedom knappast i någon
större utsträckning kan tänkas vara för handen hos prövningsnämnden, finner
utskottet detta skäl icke giva anledning till taxeringens hänskjutande till sådan
nämnd. Med beaktande härav och då omsättningsskattetaxeringen i
många fall torde gälla rent tekniska frågor, vilka icke äga något samband
med inkomsttaxeringen, samt det i sådana fall, där dylikt samband föreligger,
genom det i propositionen framlagda förslaget synes vara sörjt för att
skiljaktiga beslut icke bliva fattade, tillstyrker utskottet propositionen jämväl
i denna del.
Med vad sålunda anförts har utskottet tagit ställning till det i ovannämnda
motion framställda yrkandet.
Utskottet tillstyrker jämväl de i propositionen framlagda förslagen örn undantagande
från skärpt omsättningsskatt av vissa slag av mattor och skodon.
Beträffande författningstexten har utskottet funnit anledning föreslå vissa
formella jämkningar i 36 § omsättningsskatteförordningen och i förordningen
om viss ändring i den vid förordningen angående skattesatsen för den allmänna
omsättningsskatten beträffande vissa varor fogade varuförteckningen.
Jämkningen i sistnämnda förordning består däri att framför statistiska numren
1001—1002: 2 införts ordet »ur».
Slutligen får utskottet i anledning av vad departementschefen anfört rörande
de i utskottets betänkande nr 44 berörda frågorna örn vissa ändringar i
omsättningsskatteförordningen framhålla, att utskottet finner det angeläget att
dessa frågor, såvitt möjligt, snarast bringas till lösning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att riksdagen funnit
vissa formella jämkningar böra vidtagas i de genom Kungl.
Maj:ts förevarande proposition nr 351 framlagda förfaltningsförslagen
samt med avslag å motionen 1:356,
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
1) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den
13 december 1910 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt.
Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. samt anvisningarna till 4 § förordningen
den 13 december 1940 örn allmän omsättningsskatt1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att förordningen från och med
överskriften före 7 § till bestämmelserna angående förordningens ikraftträdande
skall hava den lydelse, som av det följande framgår.
4 §•
1 mom. Skattepliktig omsättning---till bestämmelseorten.
Vederlag enligt a) inräknas i den skattepliktiga omsättningen för den månad,
varunder vederlaget influtit kontant eller eljest kommit den skattskyldige
till godo; dock äger länsstyrelsen på framställning av skattskyldig medgiva,
att uppkomna fordringar må inräknas i omsättningen enligt bokföringsmässiga
grunder.
Vid beräkning av skattepliktig omsättning i rörelse må, såvitt länsstyrelsen
icke finner hinder därför möta, den skattskyldiges försäljning eller uttag av
viss vara eller visst slag av varor angivas med ledning av hans inköp av samma
varor på sätt av anvisningarna närmare framgår. Skattskyldig, som önskar
begagna denna beräkningsmetod, har att därom göra anmälan till länsstyrelsen.
Kontrollföreskrifter.
7 §•
Kontrollen över den allmänna omsättningsskatten utövas av länsstyrelsen.
Taxeringsintendenten samt, efter förordnande av länsstyrelsen, annan där
anställd tjänsteman, som har att bereda eller handlägga ärenden angående
allmän omsättningsskatt, är berättigad att under sedvanlig arbetstid vinna
tillträde till kontors- och andra lokaler för rörelse eller annan verksamhet, där
uppgifter av betydelse för kontrollen kunna inhämtas.
8 §.
/ mom. Skattskyldig, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker, skall
ordna sin bokföring på sådant sätt, att den möjliggör kontroll över den allmänna
omsättningsskatten. Annan skattskyldig skall i fråga örn rörelse dag
1 Senaste lydelse, se beträffande 18 och 19 §§ 1941:972 samt beträffande 25 § och 26 § 1 mom
1943: 328.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
för dag föra anteckningar angående inkomster och utgifter samt vid räkenskapsårets
utgång upprätta förteckning över varulager och fordringar. Vad
i bokföringslagen är stadgat rörande förvaring av handelsbok m. m. skall
äga motsvarande tillämpning beträffande anteckningar och förteckningar,
som nu sagts, jämte tillhörande handlingar.
2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent är skattskyldig pliktig att
tillhandahålla länsstyrelsen eller tjänsteman, som i 7 § andra stycket avses,
förda handelsböcker och anteckningar jämte tillhörande handlingar för
granskning ävensom att i den omfattning, som i anmaningen angivits, skriftligen
meddela för bedömande av hans egen skattskyldighet erforderliga upplysningar.
I fråga om granskning av handelsböcker m. m., skall vad i 79 § 3 mom.
taxeringsförordningen stadgas äga motsvarande tillämpning.
9 §.
Skattskyldig skall senast den 20 i varje månad till länsstyrelsen i det län,
inom vilket han under det löpande kalenderåret taxeras enligt förordningen
örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, avlämna uppgift (huvuduppgift)
rörande den skattepliktiga omsättningen under nästföregående kalendermånad
samt grunderna för omsättningens beräknande. Har omsättningen
beräknats på sätt i 4 § 1 mom. tredje stycket sägs, skall den skattskyldige
därjämte inom två månader efter räkenskapsårets utgång lämna särskild
uppgift (tilläggsuppgift) avseende den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsåret.
Länsstyrelsen äger på framställning medgiva, att i stället för uppgifter enligt
första stycket må inom den tid efter räkenskapsårets utgång, som länsstyrelsen
bestämmer, avlämnas allenast uppgift avseende hela räkenskapsåret.
Sådant medgivande må lämnas endast den, vars skattepliktiga omsättning
för året kan antagas icke överstiga 3,000 kronor.
För varje förvärvsverksamhet, som är att anse såsom självständig rörelse
(särskild förvärvskälla), skall särskild uppgift lämnas.
Uppgift skall avgivas på heder och samvete samt avfattas å blankett enligt
formulär, som fastställes av Kungl. Majit.
Belopp, som avse beräkningen av den skattepliktiga omsättningen, skola utföras
i jämna krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.
10 §.
Enahanda skyldighet att för granskning tillhandahålla handelsböcker och
handlingar, som i 8 § 2 mom. stadgas för skattskyldig, åligger jämväl annan,
hos vilken uppgifter av betydelse för kontrollen över den allmänna omsättningsskatten
kunna inhämtas.
Rörelseidkare är efter anmaning av taxeringsintendent pliktig att med angivande
av mängd och pris lämna skriftlig uppgift å de varor, som han under
viss tid sålt till eller köpt av namngiven näringsidkare.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
7
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
11 §•
Taxeringsnämnd skall i den ordning Konungen bestämmer tillhandahålla
länsstyrelsen uppgifter, som kunna hava betydelse för kontrollen över den
- allmänna omsättningsskatten.
12 §.
Tjänsteman, som i 7 § andra stycket avses, är berättigad att taga del av
deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning för egen taxering för inkomst
eller förmögenhet.
13 §.
Hos länsstyrelsen skall föras register över skattskyldiga inom länet (omsättningsskatteregister).
•
I registret skall anteckning ske om påförda och inbetalda ska ttebelopp, om
vidtagna åtgärder i beskattningsärenden samt om förhållanden i övrigt, som
finnas vara av betydelse för kontrollen.
14 §.
Länsstyrelsen ävensom ordförande i taxeringsnämnd bör, i den utsträckning
så kan ske, tillhandagå skattskyldig med upplysningar beträffande honom
åliggande uppgiftsskyldighet.
Taxering till allmän omsättningsskatt m. m.
15 §.
Taxering till allmän omsättningsskatt skall avse räkenskapsår och verkställas
av länsstyrelsen.
Skattepliktig omsättning beräknas och taxeras särskilt för varje förvärvskälla.
16 §.
Skattskyldig taxeras till allmän omsättningsskatt i det län, inom vilket han
för inkomst under räkenskapsåret skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Eftertaxering, som i 25 § omförmäles, skall ske i det län, där taxeringen
bort verkställas, om den skett i rätt tid.
Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo.
17 §-
Skall taxeringen verkställas i annat län än det, där den skattskyldiges
uppgifter enligt 9 § avlämnats, skola uppgifterna och övriga handlingar av betydelse
för den blivande taxeringen jämte erforderliga meddelanden ur omsättningsskatteregistret
översändas till länsstyrelsen i förstnämnda län.
18 §.
Taxeringen verkställes så snart ske kan efter det frågan örn den skattskyldiges
taxering för inkomst under räkenskapsåret blivit avgjord av prövnings
-
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
nämnden, dock att, där frågan av nämnden avgjorts under taxeringsåret,
taxeringen till allmän omsättningsskatt skall ske senast den 31 december
sagda år.
19 §.
För varje län skall föras särskild längd över taxeringen till allmän omsättningsskatt
(omsättningsskattelängd). Formulär till längden fastställes av
Kungl. Majit.
20 §.
Har skattskyldig taxerats för högre skattepliktig omsättning än han för
räkenskapsåret enligt 9 § eller eljest till länsstyrelsen uppgivit, åligger det
länsstyrelsen att ofördröjligen i rekommenderat brev med mottagningsbevis
underrätta den skattskyldige om avvikelsen och skälen därför. Underrättelsen
skall tillika innefatta upplysning örn vad den, som icke åtnöjes med länsstyrelsens
beslut, har att iakttaga vid anförande av besvär över beslutet. En avskrift
av underrättelsen skall biläggas handlingarna i ärendet.
21 §.
1 mom. över länsstyrelses beslut rörande taxering till allmän omsättningsskatt
må besvär anföras hos kammarrätten av taxeringsintendenten och den
skattskyldige. Besvären skola, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen
av taxeringsintendenten sist före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då
länsstyrelsens beslut meddelades, samt av den skattskyldige sist före klockan
tolv å sextionde dagen efter den, då han av beslutet erhöll del.
Försummas något av vad nu föreskrivits, upptagas besvären icke till prövning;
dock må den omständigheten, att besvär ingivits direkt till kammarrätten
icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning, om de dit
ingivits före utgången av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skall kammarrätten
omedelbart överlämna besvären till vederbörande länsstyrelse för
vidare behandling enligt 2 mom.
2 mom. Länsstyrelsen har att vid de besvär, som till länsstyrelsen inkommit,
foga såväl utdrag av omsättningsskattelängd, såvitt den överklagade
taxeringen angår, som ock övriga till ärendet hörande handlingar. Sedan
därefter förklaringar över besvären och, om förklaringarna därtill föranleda,
påminnelser infordrats från vederbörande, överlämnas handlingarna till
kammarrätten. Därvid skall tillika uppgivas, huruvida frågan om den skattskyldiges
taxering för inkomst under tid, som avses i besvären, dragits under
kammarrättens prövning.
22 §.
Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i mål rörande taxering
till allmän omsättningsskatt, äger att däri hos Kungl. Majit söka ändring
genom besvär, vilka, vid påföljd att besvären eljest icke upptagas till prövning,
skola före klockan tolv å sextionde dagen efter den, då klaganden av
utslaget erhållit del, ingivas till finansdepartementet tillika med bevis örn
dagen för utslagets delfående.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 58■ “
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
23 §.
Om kammarrätten eller Kungl. Majit vid prövning av anförda besvär i mål
rörande taxering till allmän omsättningsskatt befriar någon från taxering
på den grund, att annan person i stället bort taxeras, må kammarrätten eller
Kungl. Majit efter vederbörandes hörande överflytta taxeringen å denne.
24 §.
Besvär, varom i denna förordning förmäles, må jämte tillhörande handlingar
kunna, under iakttagande av stadgad tid och ordning, på klagandens
eget äventyr i betalt brev med posten insändas till vederbörande myndighet.
Eftertaxering.
25 §.
Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid
taxering till allmän omsättningsskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har
han, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning,
och har därav föranletts, att han icke blivit taxerad till allmän omsättningsskatt
eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han
eftertaxeras till allmän omsättningsskatt att utgå med det belopp, som genom
berörda förfarande undandragits statsverket.
Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen
rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, må taxering dock icke
ske senare än två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning
efter honom blivit ingiven för registrering.
Uppbörd.
26 §.
Skattskyldig skall samtidigt med avlämnande av huvuduppgift eller uppgift,
som i 9 § andra stycket avses, inbetala den skatt, som belöper å den
uppgivna skattepliktiga omsättningen.
Utvisar tilläggsuppgift, att skatt belöper å den skattepliktiga omsättningen
under räkenskapsåret till högre belopp än som tidigare erlagts, skall felande
belopp inbetalas, då tilläggsuppgiften lämnas.
Inbetalning sker genom insättning å länsstyrelsens postgirokonto.
27 §.
Försummar skattskyldig att inbetala skatt, som det enligt 26 § aligger honom
att erlägga, skall oguldet belopp uppdebiteras och indrivas.
Finnes eljest, innan taxering för räkenskapsåret skett, att skattskyldig för
någon redovisningsperiod underlåtit att erlägga allmän omsättningsskatt eller
erlagt sådan skatt med för lågt belopp, må taxeringsintendenten förelägga
den skattskyldige att inom viss tid, ej understigande tio dagar, inbetala det
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
felande skattebeloppet. Efterkommer den skattskyldige icke föreläggandet,
och inkommer han ej heller inom den föreskrivna tiden med erinran mot
föreläggandet, skall det felande beloppet uppdebiteras och indrivas. Inkommer
den skattskyldige inom sagda tid med erinran, skall ärendet hänskjutas
till länsstyrelsen, som prövar huruvida föreläggandet skall lända till efterrättelse.
Innebär länsstyrelsens beslut, att infordrade beloppet skall helt eller
delvis erläggas, skall beloppet, örn detsamma icke kan antagas inflyta
i annan ordning, uppdebiteras och indrivas.
Över länsstyrelsens beslut i ärende, som i andra stycket sägs, må talan
icke föras.
28 §.
Där allmän omsättningsskatt på grund av taxering skall utgå med högre
belopp, än det ålegat den skattskyldige att jämlikt 26 § eller 27 § andra
stycket inbetala, skall överskjutande belopp erläggas i den ordning Kungl.
Majit bestämmer.
Uppgår ej överskjutande beloppet eller detta belopp jämte annat samtidigt
debiterat belopp till en krona, må länsstyrelsen förordna om avkortning.
Har skattskyldig inbetalat allmän omsättningsskatt med högre belopp än
enligt den fastställda taxeringen skolat erläggas, ankommer det på länsstyrelsen
att snarast möjligt utan särskild ansökan föranstalta om restitution.
Centrala omsättningsskattenämnden.
29 §.
Kungl. Majit förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala omsättningsskattenämnden)
med uppgift att
dels, efter framställning från skattskyldig eller när anledning därtill eljest
uppkommer, meddela bindande förklaring beträffande frågan, huruvida viss
vara eller visst slag av varor skall i beskattningshänseende hänföras till butikshandelsvaror
eller ej, samt beträffande frågan, huruvida viss vara är att
hänföra till något av de i 2 § 1 mom. a) eller b) angivna varuslagen,
dels, efter framställning från kammarrätten eller länsstyrelse, avgiva yttranden
i ärenden rörande allmän omsättningsskatt,
dels ock, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag
till föreskrifter rörande tillämpning av denna förordning.
Nämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.
Nämnden är beslutför, när tre medlemmar äro tillstädes.
Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde
av sakkunniga.
Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110 §, lil § 1 mom. samt
112 § taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar
gälla.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58■ 11
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
30 §.
Ordförande och ledamöter i den centrala omsättningsskattenämnden samt
hos nämnden anställda tjänstemän äga rätt att taga del av uppgift, som avgivits
till ledning för beräkningen av allmän omsättningsskatt, ävensom i förekommande
fall av deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning för egen
taxering för inkomst eller förmögenhet.
Ansvarsbestämmelser m. m.
31 §.
Underlåter någon att fullgöra vad honom enligt 8, 9 eller 10 § åligger, bote
högst trehundra kronor, och förelägge länsstyrelsen honom lämpligt vite.
32 §.
Om ansvar i vissa fall för den, som vid meddelande av upplysning jämlikt
8 § 2 mom. eller vid lämnande av uppgift, varom i 9 § förmäles, lämnat
oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.
33 §.
Den, som jämlikt stadgande i denna förordning erhållit del av uppgift
enligt 8, 9 eller 10 § eller av deklaration, som skattskyldig avgivit till ledning
för egen taxering för inkomst eller förmögenhet, må ej i vidare mån än hans
tjänsteutövning fordrar offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.
Ej heller må den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt
denna förordning, i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Bryter någon häremot
straffes, där han ej för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel,
med dagsböter eller fängelse högst sex månader.
34 §.
1 mom. Förseelse, som avses i 31 §, må åtalas, förutom vid laga domstol
i brottmål, vid den rätt, där den felande skall svara i tvistemål i allmänhet.
2 morn. Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla
kronan.
Särskilda bestämmelser.
35 §.
För allmän omsättningsskatt, som påförts avliden person eller oskift dödsbo
efter honom, svarar dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är
boet skiftat, svarar bodelägare icke för mera än vad av skatten på hans lott
belöper och icke i något fall med mera än hans lott i boet utgör.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
36 §.
I denna förordning förstås med
län jämväl Stockholms stad samt
med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet.
Vad i förordningen
stadgas beträffande taxering sintendent
skall ifråga örn Stockholms
stad gälla uppbördsintendenten
vid överståthållaråmbetets avdelning
för skatteärenden.
(Utskottets förslag.)
36 §.
I denna förordning förstås med
län jämväl Stockholms stad samt
med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet.
Vad i förordningen
stadgas beträffande taxering sintendent
skall ifråga om Stockholms
stad gälla uppbördsintendenten
vid Överståthållarämbetet.
37 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944, dock att i fråga om
besvär över 1943 och tidigare års taxeringar äldre bestämmelser fortfarande
skola gälla.
Anvisningar
till 4 §.
1. Att märka---vid inkomstbeskattningen.
2. Den i 4 § 1 mom. tredje stycket angivna beräkningsmetoden — den s. k.
indirekta metoden — innebär, att under viss redovisningsperiod inköpta varor
upptagas till det vid inköpstillfället (inköpsfakturans ankomstdatum) gällande
försäljningspriset och redovisas såsom försålda under samma period.
Metoden förutsätter, att den sålunda beräknade omsättningen vid räkenskapsårets
utgång justeras, så att den verkliga försäljningen (jämte uttagen) erhålles.
Härvid skall hänsyn tagas till lagret av ifrågavarande varor vid räkenskapsårets
början och slut samt till den omständigheten, att en del varor varit
underkastade s. k. svinn (viktlättnad, felvägning, felmätning o. dyl.). Förekommer
kreditförsäljning måste även beaktas dels varufordringarnas storlek
vid räkenskapsårets början och slut dels ock under året uppkommen förlust
å sådana fordringar. Därest prisändringar förekommit under en redovisningsperiod,
skall omräkning äga rum i redovisningen för samma period.
Säljas varor till lägre priser än de beräknade försäljningspriserna eller förekomma
returer till leverantörer, skall likaledes omräkning med beaktande
härav äga rum vid redovisningen för perioden. Nu angivna justeringar behöva
dock ej vidtagas, där de inträdda förändringarna i lager, fordringar etc.
äro förhållandevis obetydliga.
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 58-
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Den indirekta redovisningsmetoden må företrädesvis användas i fråga
om försäljning och uttag av varor, vilka enligt 2 § 1 mom. a) och b) äro
skattefria.
Försäljning och uttag av varor, som icke äro butik shandelsvaror och som
ej heller avses i 1 § d), må beräknas efter indirekt metod, där försäljningen
och uttagen äro av ringa omfattning. Denna metod kan sålunda komma till
användning vid redovisningen för en lanthandlares försäljning (i ringa utsträckning)
av byggnadsmaterialier.
Försäljning och uttag av skattepliktiga varor må beräknas efter indirekt
metod i sådana fall, då försäljningen och uttagen utgöra en relativt obetydlig
del av totala omsättningen. Såsom exempel härpå kan nämnas försäljning
av skattepliktiga varor i en mjölkaffär och försäljning i en manufakturaffär
av väskor, vilka äro underkastade skärpt omsättningsskatt.
3. Den i----av skatteplikt.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
2) antaga följande
Förslag
till
förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj
1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor fogade varuförteckningen.
Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 angående
skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor
fogade varuförteckningen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1
i
Statistiskt nr
V a r u s 1 a g
Skattesats,
procent av den
skattepliktiga
omsättningen
999, 1000
Mattor, ej särskilt nämnda, även försedda med
sömnadsarbete eller fransar:
innehållande silke........
20
ur 1001—
helt eller delvis av ull eller andra djur-
1002: 2
hår, utan inblandning av silke, knutna,
dock icke där antalet knutar per kvadrat- meter uppgår till högst 25,000 ........
20
ur 1185: 1
Skodon:
av lackerade--— eller fiskskinn ........
20
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.
1 Senaste lydelse av förteckningen se 1943:478.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
15
3) antaga följande
Förslag
till
förordning angående beräkningen av allmän omsättningsskatt
för vissa skodon med bottnar av trä.
Härigenom förordnas, att vid tillämpning av förordningen den 25 maj
1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten
beträffande vissa varor skola från de slag av skodon, beträffande vilka allmän
omsättningsskatt jämlikt nämnda förordning skall utgå med högre
skattesats än fem procent, undantagas sådana skodon med bottnar av trä,
som enligt gällande bestämmelser angående reglering av handeln med och
förbrukningen av läder och skodon m. m. må fritt försäljas.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1944.
Stockholm den 4 december 1943.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, Ekman, Frans
Ericson, friherre Lagerfelt*, Velander, Eklund, Sandström och Ljungdahl; samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö*, Sandberg, Karlsson i Grängesberg,
Rosander*, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn*, Olson i Göteborg*, Ohlsson i Kastlösa*,
Bladh* och Andersson i Vigelsbo.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:526 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december 1940 a1 i texten