Bankoutskottets memorial nr 1
1943-01-16 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1943:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1943 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1942, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1943.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordenson, Sandén, Friggeråker,
Sundvik, Sylwan och Ohlin;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Hall, Andersson i Munkaljungby, Ericsson i Åtvidaberg och Sundberg.
Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 1.
1
BanJcoutsJcottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i
riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1942.
De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och främmande länder ha
icke i mera avsevärd grad förändrats under år 1942. Betalningarna i valutor
mellan Sverige och utlandet ha till följd av den begränsade utrikeshandel,
som kunnat upprätthållas, varit starkt inskränkta. Spärrningen av de svenska
tillgodohavandena i Förenta staterna har kvarstått, men dess verkningar ha
i avsevärd grad kunnat mildras genom att den generella licens för Sverige,
som i Förenta staterna handhaves av svenska beskickningens och riksbankens
representant i New York, fortsatt att vara i kraft.
På den svenska valutamarknaden höjdes den 23 januari säljkursen på
danska kronor från 81.25 till 87.90, samtidigt som clearingkursen med Danmark
steg från 81.os till 87.70 för 100 danska kronor. Dessa kurs justeringar
berodde på den uppvärdering av den danska kronan i förhållande till övriga
valutor och till guld, som efter underhandlingar med bland andra riksbanken
vidtogs av Danmarks Nationalbank. I början av augusti upptogs den portugisiska
escudon och i början av oktober den argentinska peson till officiell
notering. Säljkursen för 100 escudos fastställdes till 17.60 kronor, och
undergick sedermera smärre fluktuationer för att vid årsskiftet uppgå till
18.10. För den argentinska valutan var säljkursen till en början 101 och
från den 22 december 100 kronor för 100 pesos. I övrigt ha icke de officiella
valutanoteringarna förändrats under året.
Utvecklingen av den löpande betalningsbalansen med utlandet har alltsedan
försommaren 1940 medfört ett valutatillflöde till den svenska marknaden.
Huvuddelen av de inströmmande valutorna tillfördes riksbanken.
Genom att en omplacering från valutor till guld av riksbankens utländska
reserver i viss utsträckning ägt rum, sjönko emellertid riksbankens valutatillgångar
under året, medan guldbehållningen väsentligt ökades. Om hänsyn
tages till valutornas inköpspriser och icke till de i nedanstående tabell
redovisade bokföringsvärdena samt om inom landet köpt guld icke medräknas,
kan nettoinströmningen av guld och valutor under år 1942 beräknas
ha uppgått till omkring 269 milj. kr. Då samtidigt affärsbankernas valuta
-
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
ställning enligt bokföringsvärdena undergick en försämring med omkring
16 milj. kr., kan den sammanlagda valutainströmningen till bankerna anslås
till omkring 253 milj. kr.
Riksbankens och affärsbankernas guld och valutor.
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)
Riks-
bankens
guldbe-
hållning
(dags-
värde)
Riksbankens ställning till
utlandet
Affärsbankernas ställning till
utlandet
till-
gångar1)
skulder
netto
tillgångar
skulder
netto
1941 december
938.2
834.2
74.o
+
760.3
101.3
226.7
— 125.4
1942 mars . . .
1,162.4
707.7
75.7
+
632.o
97.4
228.3
— 130.9
juni . . . .
1,296.9
59ö.o
53.o
+
543.0
95.4
237.1
— 141.7
september
1,347.6
585.6
35.6
+
550.o
101.6
236.2
— 134.7
december
1,406.7
579.6
28.3
+
551.3
93.2
234.1
—140.9
Vid bedömandet av den inverkan, som betalningsförbindelserna med utlandet
ha på den inhemska kreditmarknadens läge, bör utom riksbankens
nettoförvärv av guld och valutor jämväl beaktas övriga utlandet berörande
transaktioner, som ha en ur kreditmarknadssynpunkt likartad karaktär. Hit
höra särskilt de valutabelopp, som inköpts av riksbanken och därefter ställts
till statens förfogande för finansiering av statliga uppköp i utlandet, betalningarna
över clearing och sådan kreditgivning till utlandet, som giver
upphov till ett tillskott av betalningsmedel på marknaden. En beräkning,
6om täger hänsyn till samtliga dessa faktorer, giver vid handen, att medan
förändringar i betalningsförhållandena gentemot utlandet under år 1941 gåvo
till resultat en ökning av penningmarknadens likvida medel med omkring
550 milj. kr., motsvarande ökning för år 1942 stannade vid omkring 150
milj. kr.
Huvudsakligen som en följd av ovan berörda förhållanden samt på grund
av de fortsatta statliga utbetalningsöverskotten har utvecklingen på kreditmarknaden
i vissa avseenden präglats av en expansion. Sålunda har sedelcirkulationen
uppvisat en stegring under året, samtidigt som allmänhetens
behållning på inlåningsräkningar i kreditinstituten vuxit. A andra sidan har bankernas
totala utlåning icke visat någon nämnvärd tendens att ökas. För affärsbankernas
del ha hypotekslånen undergått en viss ökning, huvudsakligen
till följd av den stegring av lånen mot statsobligationer, som stått i samband
med de två under hösten emitterade premielånen, samt i någon mån
på grund av ökning av inteckningslånen. Då samtidigt portföljen av inhemska
växlar minskats, har den totala utlåningen inom landet icke visat
*) Avser endast sådana tillgångar, som medräknas i den supplementära sedeltäckningen.
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
några mera betydande förändringar under året. Genom att affärsbankernas
inlåning ökats, ha betydande placeringar i skattkammarväxlar och kortfristiga
statsobligationer kunnat göras.
I bankofullmäktiges skrivelse den 21 april 1942 angående penningpolitiken
betonades vikten av effektiva åtgärder för att främja det enskilda sparandet.
Fullmäktige framhöllo bland annat, att oberoende av de krav på
ökat sparande, som den statsfinansiella situationen ställde, hänsynen till
den penningpolitiska och allmänt ekonomiska utvecklingen gåve anledning
att starkt betona angelägenheten av att åtgärder för att främja sparandet
vidtoges. Beträffande ränteutvecklingen anförde fullmäktige, att den räntestabilisering
som åsyftades avsåge att giva en fast utgångspunkt för en
mera restriktiv politik på penning- och kapitalmarknaderna.
Önskvärdheten av och motiven för en stabilisering av räntenivån utvecklades
ytterligare i fullmäktiges skrivelse den 1 oktober 1942 till riksgäldskontoret,
i vilken riksbanken hemställde att statens skuldförbindelser till
ett belopp av 500 miljoner kronor måtte för fullföljande av riksbankens
valuta vårdande verksamhet vid behov ställas till förfogande.
Den eftersträvade ränteutvecklingen har i huvudsak realiserats. Bankernas
in- och utlåningsräntor ha sålunda varit oförändrade. Räntan på skattkammarväxlar
med en löptid av högst sex månader har legat på det mot
slutet av föregående år uppnådda enprocentsläget. Vissa från riksgäldskontoret
rekvirerade skattkammarväxlar ha vid några tillfällen försålts på
den inhemska marknaden av riksbanken. Läget på obligationsmarknaden har
varit sådant att långfristiga 3 Va procents statsobligationer noterats omkring
pari.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1942 till 19,381,373: 25 kronor
mot 19,476,338: 40 kronor år 1941. Härvid har liksom under år 1941 resultatet
av handeln med guld icke medräknats, medan å andra sidan de
under år 1942 förhållandevis obetydliga kostnaderna för guldtransporter
icke belastats vinst- och förlustkontot.
Arets vinstresultat har i betydande grad påverkats av de inkomster, som
riksbanken haft till följd av försäljningar, som verkställts inom landet av
obligationer inköpta på den svenska marknaden eller förvärvade från utlandet.
Härvid ha dels kursvinster uppstått, dels räntor tillförts riksbanken.
Även vissa poster svenska aktier, som befunnit sig på utländska händer,
ha inköpts av riksbanken för försäljning inom landet. De obligationer, som
riksbanken förvärvat inom landet huvudsakligen under senare delen av år
1941 och de första månaderna år 1942, ha under återstoden av året så gott
som helt försålts.
Av betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens verksamhet
under årets senare del har även varit, att fullmäktige i oktober beslöto gottgöra
riksgäldskontoret ränta på medel innestående på kontorets checkräkning
i riksbanken intill ett belopp, motsvarande storleken av kontorets
6
BanJcoutsJcottets memorial nr 1.
växelkrediter i riksbanken, och efter samma räntesats som tillämpas för
dessa krediter. Detta beslut kommer även att påverka riksbankens vinst
för år 1943.
Guldbehållningen har vid uppgörandet av bokslutet för år 1942 upptagits
till ett värde av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och
bokföringspriserna har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.
Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden
mellan försäljningspriset och bokföringsvärdet.
De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets
slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan
tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.
Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den
31 december 1942 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 446,399,404: 96
kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1941 utgjorde 243,699,075: 66
kronor.
8
BanJcoutsJcotteis memorial nr 1.
Vinst- och
194 1
1
9
4 2
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
Räntor på checkräkning...............
46
99
72
91
Avskrivna eller inom linjen förda, såsom osäkra
ansedda fordringar.................
4,074
62
2,851
51
2,924
42
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt inspektören för pappersbruket
53,419
27
52,509
32
Avlöningar till direktionsledamöterna samt vika-
rier för deputerade................
111,999
86
111,606
—
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.......
2,895,550
03
2,716,055
74
Arvoden till styrelseledamöterna vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem.......
1(4,299
49
104,329
09
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskonto-
ret i Malmö.....................
2,400
—
2,400
—
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .
611,746
27
731,381
78
Arvoden och särskilda ersättningar........
48,345
89
27,856
28
Rörligt tillägg.....................
484,961
06
481,375
10
Kristillägg.......................
193,^10
GG
465,560
11
Barntillägg......................
23,289
12
20,755
53
4,713,828
95
(4,529,921
65
Pensioner m. m.:
Pensioner till f. d. befattningshavare.......
352,809
93
389,461
67
» åt efterlevande till f. d. befattnings-
havare...................
219,971
71
230,060
41
Diverse pensioner och understöd.........
7,387
14
7,296
—
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
81,351
—
71,331
—
» > efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
1,860
—
1,873
60
» å diverse pensioner och understöd
2,438
—
2,319
—
Rörligt tillägg.....................
—
—
10,252
05
Kristillägg.......................
31,343
88
80,253
49
Barntillägg.......................
—
—
27
—
792,874
22
(697,161
66
Förvaltningsutgifter...............
1,394,336
01
1,416,275
36
Kostnader för sedeltryckeriet'').........
410,344
10
466,440
38
Kostnader för pappersbruket i Tumba'') . . .
890,182
81
673,111
98
Övriga utgifter.........
298,932
74
696,477
45
8,225,000
58
8,761,932
76
Vinst..........................
19,476,338
40
19,381,373
25
Summa
27,701,338
98
28,143,306
01
*) Förlag för löpande utgifter utöver av tryckeriet, resp. pappersbruket gottgjorda belopp.
Övriga utgifter i avlöningsbänseende, bestridda av huvudkontoret:
1941 | 1942
. • 103,292:79 I 110,017:45
. . 46,119:— | 45,459:40
för tryckeriet . . .
» Tumba bruk .
BanJcoutsJcottets memorial nr 1.
9
förlusträkning.
1941
1
9 4 2
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade växlar...........
606,497
13
341,453
48
> > hypoteks- och kommunlin.......
3,255,468
42
3,443,589
21
» » avbetalningslån..............
2,046,701
89
1,853,153
51
> » kredit i checkräkning..........
979,143
69
113,780
92
Avgifter för kredit i checkräkning........
8,991
62
12,367
76
Inkasseringsavgifter m. m..............
1,043
38
801
45
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
lånefordringar....................
8,634
65
4,600
24
7fi9 74G
57
Utrikesrörelse..........
8,403,741
70
7,166,038
61
Svenska statspapper och obligationer .
11,212,346
98
13,574,581
35
Övriga inkomster.
Provisioner.......................
362,690
46
718,905
59
Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .
192,582
11
195,458
58
Ersättningar för utländska clearingar.......
101,022
15
100,000
—
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................
63,075
—
81,750
—
Inkomster av fastigheter..............
310,677
55
316,321
84
Diverse .........................
148,722
25
220,503
47
1,632,939
48
Summa
27,701,338
98
28,143,306
01
10
Bankoutskottets memorial nr 1
Utgående
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
Utländskt guldmynt..............
Annan kassatillgäng:
Silvermynt...................
Brons-, järn- och kopparmynt........
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
Utländska bankers sedlar..........
Svenska statspapper och
obligationer.
Eiksgäldskontorets växelkrediter......
Andra svenska statspapper.........
Andra svenska obligationer.........
Lånerörelse.
Eediskonterade växlar............
Diskonterade växlar..............
Hypoteks- och kommunlån.........
Avbetalningslån................
Kredit i checkräkning............
På indrivning beroende medel.......
Utrikesrörelse.
Utländska statspapper och obligationer. .
Växlar, betalbara i utlandet.........
Fordran hos utländsk bank eller bankir
Kursdifferenskonto . . . 291,835,819:17
Guldregleringskonto . — 48,136,743: 51
Hos riksgäldskontoret innestående
medel..........
Till Riksgäldskontorets förfogande
ställda medel........
Övriga tillgångar.......
1941
1
9
4 2
Kronor
K ronor
Kronor
45,991,115
46,010,245
399,493,828
36
647,957,597
72
46,846,343
19
44,171,571
04
738,139,413
76
492,331,286
55
369,241
79
148,965
70
4,778
07
15,953
78
23,528,472
24
54,465.590
53
525,735
79
507,503
09
55,138,013
10
516,759,514
44
793,277,426
86
620,000,000
541,000,000
21,301,046
53
6,094,378
83
68,451,999
88
2,766,805
—
549,861,183
83
176,552
89
11,086,777
44
9,232,182
20
86,935,880
43
130.578,374
07
46,485,654
—
45,468,384
—
2,182,990
78
4,175,037
10
11,362
71
15,773
48
189,646,303
74
515,887,050
62
453,115,561
58
7,860,966
34
7,536,331
77
432,100,880
19
225,054,791
65
685,706,685
—
275,557,251
89
243,699,075
66
170,842,153
07
446,399,404
96
6,767,843
18
6,767,843
18
308,940,962
89
675,046,904
05
27,575,601
56
183,705,312
31
,916,047,606
70|
|3,530,411,063
93
Summa
Bankoutskottets memorial nr 1.
11
balansräkning.
1941
19 4 2
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
1,699,699,908
92
2,015,544,724
14
Postväxelräkning.......
3,847,018
72
3,252,914
71
Depositionsräkning......
42,934,351
02
72,462,125
70
Kapitalräkning........
97,137,116
71
45,279,097
34
Uppsägningsräkning......
36,000,000
—
101,201,284
75
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
297,457,874
10
743,867,574
65
Skuld till bankaktiebolag..........
416,850,456
41
161,410,356
15
Övriga medel .................
5,596,476
60
25,371,166
07
930,649,096
87
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir . . .
73,960,104
56
28,280,446
74
Övriga skulder........
95,250,963
19
186,546,663
96
Kapital.
Grundfond...................
50,000,000
_
50,000,000
—
Avbetalningslånefond.............
50,000,000
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
_
20,000,000
—
Tjänstepensionsfond.............
2,863,441
32
2,863,441
32
Familjepensionsfond.............
3,904,401
86
3,904,401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
1,069,154
89
1,045,493
29
vinst för året ................
19,476,338
40
19,381,373
25
147,194,709
72
Ansvarsförbindelser . . . 36,734,039: 42
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av Riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken
nom. Schw. Frea 10,000,000 (4,000
aktier å 2,500: — Schw. Frcs),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frcs 7,500,000: —.
Summa
2,916,047,606|70|
|3,530,411,063
93
12
BanJcoutsJcottets memorial nr 1.
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1941 och
1942 års slut.
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
Aktier i Internationella Banken...............
1941
1942
Kronor
Kronor
33,226
14,972,400
1,800,000
22
33,226
14,972,400
1,800,000
22
Summa
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
sedeltryckeriet................
Göteborg...........................
16,805,626
22
16,805,626
22
4.250.000
1.200.000
800,000
425.000
200.000
280,000
380.000
175.000
150.000
380.000
550.000
160.000
230.000
240.000
325.000
137.000
313,300
428,600
250.000
535.000
175.000
250.000
315.000
275.000
115.000
2,433,500
i M li i l il i i l l i i i l ii ii ii i il
4.250.000
1.200.000
800,000
425.000
200.000
280,000
380.000
175.000
150.000
380.000
550.000
160.000
230.000
240.000
325.000
137.000
313,300
428,600
250.000
535.000
175.000
250.000
315.000
275.000
115.000
2,433,500
1 II 1 1 II II II II 1 1 1 1 1 II II II 1 II
Halmstad...........................
Härnösand..........................
Jönköping...........................
Kalmar............................
Karlskrona..........................
Karlstad............................
Kristianstad.........................
Linköping...........................
Mariestad...........................
Norrköping..........................
Nyköping...........................
Sundsvall...........................
Uppsala............................
Vänersborg..........................
Örebro.............................
Östersund...........................
Tumba ............................
Summa
14,972,400
—
14,972,400
—
Skulder.
Utelöpande postväxlar ....................
12,277
39
12,277
39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................
338,477
90
338,473
40
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
> K 4''/! % » ..........
5,527
07
5,527
07
» »3#» ..........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,674,089 31
1,674,084
81
Bankoutskottets memorial nr 1.
13
Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,
som de olika kontoren den 31 december 1942 hade fått sig tilldelade, samt
antal och belopp av vid samma, tidpunkt utestående lån.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
13,295,000
11,128
12,941,872
36
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,350,000
3,215
2,942,377
—
Malmö........
3,250,000
2,672
2,990,629
62
Falun.........
1,250,000
795
1,083,377
—
Gävle ........
1,850,000
1,575
1,606,446
-
Halmstad......
1,200,000
553
1,071,856
—
Härnösand.....
1,050,000
721
879,236
—
Jönköping......
2,400,000
1,633
2,131,535
—
Kalmar .......
725,000
501
606,584
—
Karlskrona.....
1,050,000
850
911,398
—
Karlstad.......
730,000
476
660,915
—
Kristianstad.....
585,000
366
557,093
—
Linköping......
1,350,000
797
1,246,974
—
Luleå.........
2,150,000
2,114
1,813,626
-
Mariestad......
700,000
329
583,567
—
Norrköping.....
1,600,000
1,387
1,531,006
—
Nyköping......
910,000
543
878,153
—
Sundsvall......
1,075,000
1,026
925,701
—
Umeå........
2,125,000
1,564
1,807,493
—
Uppsala.......
3,570,000
2,762
3,384,163
—
Visby.........
1,150,000
644
891,343
—
Vänersborg.....
775,000
447
669,913
-
Västerås.......
1,050,000
781
975,151
—
Växjö........
500,000
259
380,642
—
Örebro........
1,150,000
907
1,002,726
—
Östersund......
1,160.000
754
1,009,768
-
Summa
50,000,000
38,799
45,483,544
98
Den 31 december 1942 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:
A-lån
B-låu
C-lån
Kr. 28,195,113:98
» 16,590,961: —
» 697,470: —
Kr. 45,483,544: 98
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.
Från spannmålskredit/onden voro den 31 december 1942 två krediter beviljade,
nämligen en vid huvudkontoret på 100,000 kronor, varav intet
utestod, och en vid avdelningskontoret i Karlskrona på 400,000 kronor, varav
utestod ett belopp av 178,433: 26 kronor.
Bosättningslånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och
belopp av utestående lån den 31 december 1942 framgå av följande sammanställning.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
6,090,000
10,450
5,838,332
87
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,950,000
4,947
2,775,555
55
Malmö.........
2,700,000
4,768
2,612,286
49
Falun........
700,000
1,326
685,330
—
Gävle........
1,050,000
1,905
995,569
90
Halmstad......
600,000
1,016
588,684
—
Härnösand.....
350,000
823
339,038
71
Jönköping.....
1,150,000
1,945
1,135,161
—
Kalmar.......
375,000
799
357,390
89
Karlskrona.....
350,000
718
322,067
25
Karlstad......
950,000
1,749
884,598
—
Kristianstad ....
450,000
1,030
414,269
—
Linköping.....
475,000
1,245
432,721
—
Luleå........
475,000
1,010
458,601
—
Mariestad......
575,000
1,017
566,879
—
Norrköping.....
550,000
1,100
521,340
—
Nyköping......
675,000
1,245
660,275
—
Sundsvall......
350,000
705
315,882
—
Umeå........
350,000
678
326,920
—
Uppsala.......
425,000
742
420,292
-
Visby........
160,000
269
147,553
—
Vänersborg.....
500,000
993
473,391
—
Västerås......
675,000
1,252
659,078
—
Växjö........
300,000
588
271,577
—
Örebro.......
1,000,000
1,603
973,745
—
Östersund.....
275,000
637
262,105
—
Summa
24,500,000
44,560
23,438,642
66
*) varav kr. 1,500,000 förskotterats av riksbanken.
BankoutsJcottets memorial nr 1.
15
Riksbankens styrelse och vissa styrelseåtgärder.
§ 1.
Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1942,
hava undertecknade Rooth och Jonsson, vilka voro i tur att avgå, fått
sina uppdrag förnyade för valperioden 1942—1945.
Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1943 försiggått
hava utsetts bankrådet Harald Magnusson och ledamoten av riksdagens
första kammare Johan Fritjof Ekman samt ledamoten av riksdagens
andra kammare John Helmer Bergvall (samtliga omvalda).
Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.
Därjämte hava fullmäktige meddelat bankdirektören Ferdinand Wallberg
förlängt förordnande att vara vice riksbankschef.
Fullmäktige hava meddelat bankrådet Magnusson fortsatt uppdrag att
handlägga göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.
Magnusson tjänstgör alltjämt såsom finansråd vid svenska beskickningen
i Förenta staterna och såsom riksbankens och valutakontorets representant
därstädes, med stationeringsort i New York.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1943 hava fullmäktige för sin
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
fil. dr Karl Hildebrand och f. d. bankokommissarien Arvid Bertil att för
år 1943 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar vara, herr Hildebrand
ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil ombud vid revisionen
av samma verk.
Med anledning av föreskrift i 15 § Kungl, förordningen den 5 juni 1942
om jordbrukets kreditkassor hava fullmäktige för en tid av tre år utsett
bankrådet Hjalmar Ekengren och tf. bankrådet Klas Böök att vara ledamo t
resp. suppleant i styrelsen för Svenska Jordbrukskreditkassan.
16
Bankoutskottets memorial nr 1.
§ 3.
Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt
rum eller beslutats:
l:o) Direktörerna.
Till direktörer vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar och Sundsvall efter
Per Samzelius, Frans Lindgren, Theodor Winbladh och Carl Georg Conradi,
vilka samtliga uppnått eller före den 1 oktober 1943 uppnå 65 års ålder,
hava förordnats
vid kontoret i Falun direktören vid kontoret i Umeå Axel Lalander,
vid kontoret i Gävle kamreraren i lönegraden RA 24 vid huvudkontoret
David Olsson,
vid kontoret i Kalmar kamreraren i lönegraden RA 22 därstädes Gunnar
Sahlberg samt
vid kontoret i Sundsvall kamreraren i lönegraden RA 24 därstädes Sture
Laurén
med tillträde för samtliga den 1 oktober 1943.
Såsom efterträdare till direktör Lalander vid kontoret i Umeå har förordnats
kamreraren i lönegraden RA 24 därstädes Johannes Strandh.
Vid kontoret i Norrköping har förordnandet för Carl Dahl, vilken redan
1941 uppnått 65 års ålder, förlängts till utgången av mars 1943. Till hans
efterträdare har utsetts kamreraren i lönegraden RA 24 vid nämnda kontor
Nils Hollström.
2:o) Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter.
Vid kontoret i Malmö har till suppleant efter Jöns Petter Berglund, vilken
avlidet, utsetts direktören Sven Gustafsson.
Vid kontoret i Gävle har till styrelseledamot efter f. d. rådmannen Erik
Leksell, vilken avlidit, utsetts suppleanten, grosshandlaren Nils Kjellerstedt.
Vid kontoret i Halmstad har till ledamot av styrelsen efter direktören
Edward Löfgren, vilken uppnått 70 års ålder, utsetts suppleanten, landssekreterare
Gunnar Wennergren.
Vid kontoret i Jönköping har kamreraren Carl Albin Estberg utsetts till
styrelsesuppleant.
Vid kontoret i Karlskrona har till styrelseledamot efter redaktören Richard
Sjöström, vilken avlidit, utsetts riksdagsmannen Helmer Wikström, Karlskrona.
Vid kontoret i Karlstad har till ledamot av styrelsen efter vice konsuln
John Löfberg, vilken undanbett sig återval, utsetts suppleanten, disponenten
Axel Kjellander. Till suppleant har utsetts vice konsuln Henning Johnson.
Vid kontoret i Kristianstad har till suppleant utsetts snickaren Anders
Brandt.
Vid kontoret i Nyköping har till ledamot av styrelsen efter f. d. häradsskrivaren
Nils Ödman, vilken uppnått 70 års ålder, utsetts suppleanten,
Bankouiskottets memorial nr 1.
17
länsassessorn Herman Ekvall. Till suppleanter vid samma kontor ha utsetts
kronokassören Bror Gustaf Forsell, disponenten Arvid Vilhelm Eugen
Ståhlbrand och barnavårdsinspektören Walle Andersson, samtliga nyvalda.
Vid kontoret i Sundsvall lia till suppleanter utsetts grosshandlaren Richard
Fridolf Norrlin, bibliotekarien Carl August Nordlander och assessorn Helge
Emanuel Thomson, samtliga nyvalda.
Vid kontoret i Umeå har till ledamot av styrelsen efter handlanden Ivar
Eriksson, vilken avlidit, utsetts suppleanten, direktören Gunnar Utterström,
samt till ny suppleant grosshandlaren Robert Arvid Röring.
§4.
Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under år 1942 framgå av
följande uppställning:
På högst tre
månader:
På längre tid
än tre, högst
sex månader:
På högst en
månads upp- sägning:
För växlar ..............
För lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av
svenska staten, allmänna
hypoteksbanken och Ko- nungariket Sveriges stads-
3 %
y/2%
hypotekskassa.........
obligationer, utfärdade av
svenska bostadskreditkas- san, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner,
landsting, inteckningsbo- lag, Göteborgs hypoteks- kassa och Aktiebolaget In-
3 %
37 2%
3 %
dustrikredit...........
3l/i%
4 %
37*%
aktier................
41/* %
5 %
—
mot annan säkerhet.......
4 %
\xh%
—
Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit
av växlar med högst 90 dagars återstående löptid har beräknats 7* procent
lägre diskonto än vad som följer av ovanstående uppställning. Vid rediskontering
eller belåning av svenska statens skattkammarväxlar tillämpas
från och med den 20 januari 1942 för alla kategorier låntagare tillsvidare
gällande returdiskonto.
För lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska jordbrukskreditkassan
eller centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av vissa obligationer
eller av inteckningar, skall räntan utgöra 3 procent, detta även örn
lånetiden överstiger tre månader. Beträffande inteckningslån tillämpas dock
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 1. 2
18
BanlcoutsJcottets memorial nr 1.
denna räntesats endast under förutsättning, att inteckningen ligger inom 50
procent av fastighetens taxeringsvärde.
Räntan å lån till inteckningsbolag ävensom till vissa hypoteks- och tomträttskassor
mot säkerhet av inteckningar inom 50 procent av taxeringsvärdet
utgör tillsvidare likaledes 3 procent.
§ 5.
Jämlikt medgivande av 1942 års riksdag (prop. nr 185, riksdagens skrivelse
nr 242) må riksgäldskontoret intill utgången av budgetåret 1942/43
förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldsbevis intill ett belopp av
420 miljoner kronor, ställa medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd,
avsedda att användas för förvärv från riksbanken av för nämndens
verksamhet erforderliga belopp i guld och valutor. Med stöd av detta bemyndigande
hade riksbanken vid utgången av år 1942 ställt ett belopp av
256 miljoner kronor till reservförrådsnämndens förfogande mot riksgäldskontorets
förbindelse, att vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar
motsvarande beloppet.
Riksbanken har vidare lämnat riksgäldskontoret kredit till ett belopp,
som vid årsskiftet uppgick till 285 miljoner kronor, för likvid i utländska
valutor eller guld av inköp i utlandet för andra statliga myndigheter än
reservförrådsnämnden.
§ 6.
Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor,
utgjorde utlåningen vid 1942 års utgång sammanlagt 45,483,544 kronor
98 öre.
Räntan å lån från fonden utgör för närvarande 4 %.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 13 intagna
uppgifterna.
§ 7-
Till statens bosättningslånefond har riksdagen hittills såsom kapital anvisat
sammanlagt 23 miljoner kronor.
Då dessa medel sistlidna höst blivit i det närmaste förbrukade, ha fullmäktige
hos Kungl. Majit hemställt, att förslag måtte avlåtas till riksdagen
örn att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ett reservationsanslag
av 3 miljoner kronor. Samtidigt hemställes, att för nästkommande
budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 4.3 miljoner kronor.
I avvaktan på att förstnämnda medel skola bliva tillgängliga har riksbanken
för undvikande av stagnation i låneutgivningen tillfälligtvis ställt
erforderliga medel till förfogande.
Utlåningen från fonden vid årsskiftet utgjorde 23,438,642 kronor 66 öre.
BanJcoutslcottets memorial nr 1. 19
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 14.
Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maid fastställts till 4 % (S. F. S.
679/42).
§ 8.
Från spannmålskreditfonden, vilken för närvarande uppgår till 2,500,000
kronor, hade vid årsskiftet beviljats två krediter å sammanlagt 500,000
kronor (se sid. 14).
Räntan å lån från fonden, som intill den 1 september 1942 utgjorde
4.i %, har av fullmäktige för innevarande konsumtionsår fastställts till 3.5 %.
§ 9.
För utlämnande av lån för anordnande av skyddsrum anvisade 1940 års
riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
å 15 miljoner kronor. Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 28
augusti 1942 har medgivits, att anslaget må disponeras jämväl under innevarande
budgetår.
Vid riksbankens samtliga kontor funnos per den 31 december 1942 utestående
sammanlagt 1,181 lån å tillhopa 2,111,995 kronor 64 öre. Motsvarande
siffror vid föregående årsskifte utgjorde 1,263 lån, respektive 2,461,031
kronor.
Räntan å lån från fonden utgör 5 %.
§ 10.
Från den enligt beslut av 1941 års riksdag inrättade fonden för hantverksoch
småindustrikredit, vilken fond skall förvaltas av riksbanken, har någon
utlåning hittills icke förekommit.
§ Il
Riksbanken
har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingarna med Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Norge, SovjetUnionen,
Turkiet och Tyskland.
I enlighet med vad som förutsatts vid avslutandet av gällande svenskfinska
handels- och betalningsavtal har riksbanken medverkat vid fullgörande
av likvider i samband med varuutbytet mellan Sverige och Finland.
Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse
för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.
Den mellan riksbanken och Bank of England i december 1939 ingångna
betalningsöverenskommelsen har med vissa jämkningar förlängts.
Överenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada örn reglering
av vissa betalningar mellan de båda länderna har varit i kraft under året.
20
BanJcoutshottets memorial nr 1.
§ 12.
Jämlikt beslut av 1941 års riksdag har riksgäldskontoret per den 30 juni
1942 övertagit vissa av riksbanken till finska staten lämnade krediter å
sammanlagt 80.4 miljoner kronor.
§ 13.
Genom beslut av Kungl. Majit den 15 maj 1942 har riksbanken bemyndigats
att köpa och sälja å Stockholms fondbörs noterade svenska aktier,
i den mån aktierna köpas av riksbanken i samband med att de förvärvas
från utlandet.
§ 14.
I syfte att söka ernå en viss minskning av förekommande överskottsmedel
på penningmarknaden bereddes allmänheten tillfälle att före utgången
av november månad 1942 till riksbanken inbetala värnskatt, som förfölle
till betalning i februari—mars 1943, ävensom å kronodebetsedel debiterade
utskylder, som förfölle till betalning i april samma år. Vederbörande insättare
tillerkändes därvid viss räntegottgörelse.
I enlighet härmed inbetalades till riksbanken utskylder till ett sammanlagt
belopp av c:a 15 miljoner kronor.
§ 15.
Den 6 och den 7 oktober 1942 hava representanter för centralbankerna
i Danmark, Finland och Sverige sammanträtt i Stockholm för överläggningar
i frågor av gemensamt intresse.
§ 16.
Sammanlagda kostnaden för de valvsutrymmen, vilka fullmäktige omförmält
under § 18 i sin berättelse till bankoutskottet vid 1941 års riksdag
och vilka, exklusive viss inredning, kostnadsberäknats till 204,000 kronor,
hava uppgått till 245,891 kronor 98 öre.
§ 17.
Arbetena med ombyggnad av riksbankens kontorsfastighet i Göteborg,
vartill 1941 års riksdag anvisat förslagsvis 750,000 kronor, äro under utförande
och beräknas bliva färdiga under förra hälften av innevarande år.
Igångsättandet av de arbeten, för vilkas utförande 1942 års riksdag ställt
ytterligare förslagsvis 220,000 kronor till förfogande för beredande av lokaler
åt Andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben, har av skilda
orsaker blivit fördröjt. Uppdrag har numera lämnats åt G. Albert Gustafssons
byggnadsaktiebolag, vilket på entreprenad har sig anförtrott utförandet
av förstnämnda ombyggnadsarbeten, att på räkning verkställa jämväl nu
ifrågavarande arbeten.
Bankoutskottets memorial nr 1.
21
Enligt nu föreliggande räkenskaper och beräkningar kommer det att uppstå
viss ej obetydlig kostnadsbesparing på de år 1941 beslutade arbetena,
under det att de föregående år beslutade arbetena — väsentligen på grund
av inträdda prisstegringar — komma att bliva dyrare än som beräknats.
Kostnaden för samtliga arbeten torde emellertid icke komma att med mera
än omkring 20,000 kronor överstiga sammanlagda beloppen av de för sagda
arbeten anvisade anslagen eller 990,000 kronor.
§ 18.
Utredningen angående riksbankens omorganisation föreligger numera färdig.
Resultatet innefattas i ett av vice riksbankschefen Wallberg utarbetat
förslag i ämnet.
Efter förberedande behandling inom fullmäktige ha på anmodan yttranden
över förslaget avgivits av föreståndarna för huvudkontorets olika avdelningar,
förvaltaren vid Tumba bruk och föreståndaren för sedeltryckeriet,
flertalet kontorsstyrelser i landsorten, särskilda av fullmäktige efter förslag
av kontorsstyrelserna utsedda granskningsmän ävensom av vederbörande
personalsammanslutningar.
Såvitt förslaget avser personalens löneställning och övergångsbestämmelserna,
har detsamma granskats av en av fullmäktige tillsatt kommitté, bestående
av generaldirektören Erik Stridsberg, ordförande, statssekreteraren
E. A. Westling och statskommissarien B. E. Johnsson.
Förslaget jämte inkomna yttranden äro för närvarande föremål för
genomgång av herr Wallberg.
Inom den närmaste tiden komma fullmäktige att upptaga ärendet till
slutlig behandling och därefter göra de framställningar till Bankoutskottet,
vartill anledning må föreligga.
§ 19.
Sedan 1942 års riksdag utfärdat nya tjänste- och familjepensionsreglementen
för riksdagens verk, hava delegerade för riksdagens verk utfärdat
dels vissa särskilda övergångsbestämmelser till familjepensionsreglementet,
dels ock föreskrifter rörande tillämpning av ifrågavarande båda reglementen.
Fullmäktige hava uppdragit åt 1941 års pensionskommitté att, i anslutning
till de av nästföregående års riksdag godkända tjänste- och familjepensionsreglementena
för arbetare vid den allmänna statsförvaltningen, utarbeta
förslag till nya sådana reglementen för arbetarna vid riksbankens
sedeltryckeri och pappersbruk.
§ 20.
På framställning av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk
medgivit, att ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän i riksbanken nästlidna
höst beviljades tjänstledighet för deltagande i skördearbete under samma
22
Bankoutskottets memorial nr 1.
villkor, som gälla för befattningshavare med avlöning enligt civila avlöningsreglementet
eller civila icke-ordinarie reglementet (S. F. S. 754/1942).
Enahanda medgivande lämnades sedermera av fullmäktige beträffande
arbetarna vid Tumba bruk.
§ 21.
Expeditionstiden vid riksbankens huvudkontor har från och med 1 oktober
1942 utsträckts med en halv timme per dag och omfattar numera tiden
kl. 9.30—lö.oo, lördagar och helgdagsaftnar kl. 9.30—13.oo.
§ 22.
I anledning av att riksbanken icke tillmötesgått vissa av Civilförvaltningens
personalförbund framförda önskemål beträffande anställningsvillkoren
för huvudkontorets kontorsbud, har personalförbundet, såsom omnämnts
i fullmäktiges berättelse till 1942 års statsrevisorer, förklarat huvudkontoret
i blockad i fråga örn nyanställning av vaktpersonal. Förhandlingar
hava i denna fråga ägt rum med personalförbundet, men .någon överenskommelse
har ännu icke kommit till stånd. Riksbanken har för närvarande
icke några kontorsbud.
§ 23.
Genom stämning till Stockholms rådhusrätt har trafikbilägaren Wiktor
Claesson, Ronehamn, Gotland, anhängiggjort talan mot riksbanken med
yrkande om utbekommande av 5,000 kronor jämte ränta och rättegångskostnader.
Claessons talan grundas på att han vid kontoret i Visby inlöst
två av honom utställda och vid nämnda kontor diskonterade växlar å sammanlagt
nyssnämnda belopp, å vilka Claessons namn skulle ha förfalskats.
Genom dom den 29 december 1942 har rådhusrätten bifallit Claessons talan.
Åtgärder hava vidtagits för målets fullföljande i högre instans.
§ 24.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året verkställts.
Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts:
av undertecknad Booth vid kontoren i Halmstad, Luleå, Norrköping, Umeå
och Orebro,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Kalmar och Karlskrona,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Malmö, Jönköping, Kristianstad,
Mariestad, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö och Östersund
samt
av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Falun, Gävle,
Härnösand, Karlstad, Linköping, Sundsvall och Uppsala.
Vid inspektion av kontoret i Östersund deltog undertecknad Gränebo.
Vid inspektion av kontoren i Kalmar och Linköping deltog undertecknad
Anderson.
Bankoutskottets memorial nr 1. 23
Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.
§ 25.
För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren
för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen
R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat
ifrågavarande räkningar.
§ 26.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser från
styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor.
Stockholm den 14 januari 1943.
DAG HAMMARSKJÖLD.
Ivar Rooth. A. Amnér. Edv. Björnsson.
C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.
Hjalmar Ekengren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.