Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1943-01-16 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1943 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1942, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling, Nordenson, Sandén, Friggeråker,

Sundvik, Sylwan och Ohlin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hall, Andersson i Munkaljungby, Ericsson i Åtvidaberg och Sundberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1942.

De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och främmande länder ha

icke i mera avsevärd grad förändrats under år 1942. Betalningarna i valutor

mellan Sverige och utlandet ha till följd av den begränsade utrikeshandel,

som kunnat upprätthållas, varit starkt inskränkta. Spärrningen av de svenska

tillgodohavandena i Förenta staterna har kvarstått, men dess verkningar ha

i avsevärd grad kunnat mildras genom att den generella licens för Sverige,

som i Förenta staterna handhaves av svenska beskickningens och riksbankens

representant i New York, fortsatt att vara i kraft.

På den svenska valutamarknaden höjdes den 23 januari säljkursen på

danska kronor från 81.25 till 87.90, samtidigt som clearingkursen med Danmark

steg från 81.os till 87.70 för 100 danska kronor. Dessa kurs justeringar

berodde på den uppvärdering av den danska kronan i förhållande till övriga

valutor och till guld, som efter underhandlingar med bland andra riksbanken

vidtogs av Danmarks Nationalbank. I början av augusti upptogs den portugisiska

escudon och i början av oktober den argentinska peson till officiell

notering. Säljkursen för 100 escudos fastställdes till 17.60 kronor, och

undergick sedermera smärre fluktuationer för att vid årsskiftet uppgå till

18.10. För den argentinska valutan var säljkursen till en början 101 och

från den 22 december 100 kronor för 100 pesos. I övrigt ha icke de officiella

valutanoteringarna förändrats under året.

Utvecklingen av den löpande betalningsbalansen med utlandet har alltsedan

försommaren 1940 medfört ett valutatillflöde till den svenska marknaden.

Huvuddelen av de inströmmande valutorna tillfördes riksbanken.

Genom att en omplacering från valutor till guld av riksbankens utländska

reserver i viss utsträckning ägt rum, sjönko emellertid riksbankens valutatillgångar

under året, medan guldbehållningen väsentligt ökades. Om hänsyn

tages till valutornas inköpspriser och icke till de i nedanstående tabell

redovisade bokföringsvärdena samt om inom landet köpt guld icke medräknas,

kan nettoinströmningen av guld och valutor under år 1942 beräknas

ha uppgått till omkring 269 milj. kr. Då samtidigt affärsbankernas valuta
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

ställning enligt bokföringsvärdena undergick en försämring med omkring

16 milj. kr., kan den sammanlagda valutainströmningen till bankerna anslås

till omkring 253 milj. kr.

Riksbankens och affärsbankernas guld och valutor.

(Miljoner kronor; vid månadens slut.)

Riks-

bankens

guldbe-

hållning

(dags-

värde)

Riksbankens ställning till

utlandet

Affärsbankernas ställning till

utlandet

till-

gångar1)

skulder

netto

tillgångar

skulder

netto

1941 december

938.2

834.2

74.o

+

760.3

101.3

226.7

— 125.4

1942 mars . . .

1,162.4

707.7

75.7

+

632.o

97.4

228.3

— 130.9

juni . . . .

1,296.9

59ö.o

53.o

+

543.0

95.4

237.1

— 141.7

september

1,347.6

585.6

35.6

+

550.o

101.6

236.2

— 134.7

december

1,406.7

579.6

28.3

+

551.3

93.2

234.1

—140.9

Vid bedömandet av den inverkan, som betalningsförbindelserna med utlandet

ha på den inhemska kreditmarknadens läge, bör utom riksbankens

nettoförvärv av guld och valutor jämväl beaktas övriga utlandet berörande

transaktioner, som ha en ur kreditmarknadssynpunkt likartad karaktär. Hit

höra särskilt de valutabelopp, som inköpts av riksbanken och därefter ställts

till statens förfogande för finansiering av statliga uppköp i utlandet, betalningarna

över clearing och sådan kreditgivning till utlandet, som giver

upphov till ett tillskott av betalningsmedel på marknaden. En beräkning,

6om täger hänsyn till samtliga dessa faktorer, giver vid handen, att medan

förändringar i betalningsförhållandena gentemot utlandet under år 1941 gåvo

till resultat en ökning av penningmarknadens likvida medel med omkring

550 milj. kr., motsvarande ökning för år 1942 stannade vid omkring 150

milj. kr.

Huvudsakligen som en följd av ovan berörda förhållanden samt på grund

av de fortsatta statliga utbetalningsöverskotten har utvecklingen på kreditmarknaden

i vissa avseenden präglats av en expansion. Sålunda har sedelcirkulationen

uppvisat en stegring under året, samtidigt som allmänhetens

behållning på inlåningsräkningar i kreditinstituten vuxit. A andra sidan har bankernas

totala utlåning icke visat någon nämnvärd tendens att ökas. För affärsbankernas

del ha hypotekslånen undergått en viss ökning, huvudsakligen

till följd av den stegring av lånen mot statsobligationer, som stått i samband

med de två under hösten emitterade premielånen, samt i någon mån

på grund av ökning av inteckningslånen. Då samtidigt portföljen av inhemska

växlar minskats, har den totala utlåningen inom landet icke visat

*) Avser endast sådana tillgångar, som medräknas i den supplementära sedeltäckningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

några mera betydande förändringar under året. Genom att affärsbankernas

inlåning ökats, ha betydande placeringar i skattkammarväxlar och kortfristiga

statsobligationer kunnat göras.

I bankofullmäktiges skrivelse den 21 april 1942 angående penningpolitiken

betonades vikten av effektiva åtgärder för att främja det enskilda sparandet.

Fullmäktige framhöllo bland annat, att oberoende av de krav på

ökat sparande, som den statsfinansiella situationen ställde, hänsynen till

den penningpolitiska och allmänt ekonomiska utvecklingen gåve anledning

att starkt betona angelägenheten av att åtgärder för att främja sparandet

vidtoges. Beträffande ränteutvecklingen anförde fullmäktige, att den räntestabilisering

som åsyftades avsåge att giva en fast utgångspunkt för en

mera restriktiv politik på penning- och kapitalmarknaderna.

Önskvärdheten av och motiven för en stabilisering av räntenivån utvecklades

ytterligare i fullmäktiges skrivelse den 1 oktober 1942 till riksgäldskontoret,

i vilken riksbanken hemställde att statens skuldförbindelser till

ett belopp av 500 miljoner kronor måtte för fullföljande av riksbankens

valuta vårdande verksamhet vid behov ställas till förfogande.

Den eftersträvade ränteutvecklingen har i huvudsak realiserats. Bankernas

in- och utlåningsräntor ha sålunda varit oförändrade. Räntan på skattkammarväxlar

med en löptid av högst sex månader har legat på det mot

slutet av föregående år uppnådda enprocentsläget. Vissa från riksgäldskontoret

rekvirerade skattkammarväxlar ha vid några tillfällen försålts på

den inhemska marknaden av riksbanken. Läget på obligationsmarknaden har

varit sådant att långfristiga 3 Va procents statsobligationer noterats omkring

pari.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1942 till 19,381,373: 25 kronor

mot 19,476,338: 40 kronor år 1941. Härvid har liksom under år 1941 resultatet

av handeln med guld icke medräknats, medan å andra sidan de

under år 1942 förhållandevis obetydliga kostnaderna för guldtransporter

icke belastats vinst- och förlustkontot.

Arets vinstresultat har i betydande grad påverkats av de inkomster, som

riksbanken haft till följd av försäljningar, som verkställts inom landet av

obligationer inköpta på den svenska marknaden eller förvärvade från utlandet.

Härvid ha dels kursvinster uppstått, dels räntor tillförts riksbanken.

Även vissa poster svenska aktier, som befunnit sig på utländska händer,

ha inköpts av riksbanken för försäljning inom landet. De obligationer, som

riksbanken förvärvat inom landet huvudsakligen under senare delen av år

1941 och de första månaderna år 1942, ha under återstoden av året så gott

som helt försålts.

Av betydelse för det ekonomiska resultatet av riksbankens verksamhet

under årets senare del har även varit, att fullmäktige i oktober beslöto gottgöra

riksgäldskontoret ränta på medel innestående på kontorets checkräkning

i riksbanken intill ett belopp, motsvarande storleken av kontorets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanJcoutsJcottets memorial nr 1.

växelkrediter i riksbanken, och efter samma räntesats som tillämpas för

dessa krediter. Detta beslut kommer även att påverka riksbankens vinst

för år 1943.

Guldbehållningen har vid uppgörandet av bokslutet för år 1942 upptagits

till ett värde av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och

bokföringspriserna har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.

Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden

mellan försäljningspriset och bokföringsvärdet.

De utländska valutorna hava upptagits till lägre kurser än de vid årets

slut gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan

tillämpade kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.

Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen den

31 december 1942 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 446,399,404: 96

kronor. Motsvarande saldo vid slutet av år 1941 utgjorde 243,699,075: 66

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BanJcoutsJcotteis memorial nr 1.

Vinst- och

194 1

1

9

4 2

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelse.

Räntor på checkräkning...............

46

99

72

91

Avskrivna eller inom linjen förda, såsom osäkra

ansedda fordringar.................

4,074

62

2,851

51

2,924

42

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-

mäktige samt inspektören för pappersbruket

53,419

27

52,509

32

Avlöningar till direktionsledamöterna samt vika-

rier för deputerade................

111,999

86

111,606

—

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.......

2,895,550

03

2,716,055

74

Arvoden till styrelseledamöterna vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

1(4,299

49

104,329

09

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskonto-

ret i Malmö.....................

2,400

—

2,400

—

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

611,746

27

731,381

78

Arvoden och särskilda ersättningar........

48,345

89

27,856

28

Rörligt tillägg.....................

484,961

06

481,375

10

Kristillägg.......................

193,^10

GG

465,560

11

Barntillägg......................

23,289

12

20,755

53

4,713,828

95

(4,529,921

65

Pensioner m. m.:

Pensioner till f. d. befattningshavare.......

352,809

93

389,461

67

» åt efterlevande till f. d. befattnings-

havare...................

219,971

71

230,060

41

Diverse pensioner och understöd.........

7,387

14

7,296

—

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

81,351

—

71,331

—

» > efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

1,860

—

1,873

60

» å diverse pensioner och understöd

2,438

—

2,319

—

Rörligt tillägg.....................

—

—

10,252

05

Kristillägg.......................

31,343

88

80,253

49

Barntillägg.......................

—

—

27

—

792,874

22

(697,161

66

Förvaltningsutgifter...............

1,394,336

01

1,416,275

36

Kostnader för sedeltryckeriet'').........

410,344

10

466,440

38

Kostnader för pappersbruket i Tumba'') . . .

890,182

81

673,111

98

Övriga utgifter.........

298,932

74

696,477

45

8,225,000

58

8,761,932

76

Vinst..........................

19,476,338

40

19,381,373

25

Summa

27,701,338

98

28,143,306

01

*) Förlag för löpande utgifter utöver av tryckeriet, resp. pappersbruket gottgjorda belopp.

Övriga utgifter i avlöningsbänseende, bestridda av huvudkontoret:

1941 | 1942

. • 103,292:79 I 110,017:45

. . 46,119:— | 45,459:40

för tryckeriet . . .

» Tumba bruk .

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets memorial nr 1.

9

förlusträkning.

1941

1

9 4 2

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade växlar...........

606,497

13

341,453

48

> > hypoteks- och kommunlin.......

3,255,468

42

3,443,589

21

» » avbetalningslån..............

2,046,701

89

1,853,153

51

> » kredit i checkräkning..........

979,143

69

113,780

92

Avgifter för kredit i checkräkning........

8,991

62

12,367

76

Inkasseringsavgifter m. m..............

1,043

38

801

45

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

8,634

65

4,600

24

7fi9 74G

57

Utrikesrörelse..........

8,403,741

70

7,166,038

61

Svenska statspapper och obligationer .

11,212,346

98

13,574,581

35

Övriga inkomster.

Provisioner.......................

362,690

46

718,905

59

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

192,582

11

195,458

58

Ersättningar för utländska clearingar.......

101,022

15

100,000

—

Ersättning för bestyr med statens bosättnings-

lån..........................

63,075

—

81,750

—

Inkomster av fastigheter..............

310,677

55

316,321

84

Diverse .........................

148,722

25

220,503

47

1,632,939

48

Summa

27,701,338

98

28,143,306

01

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1

Utgående

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

Utländskt guldmynt..............

Annan kassatillgäng:

Silvermynt...................

Brons-, järn- och kopparmynt........

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

Utländska bankers sedlar..........

Svenska statspapper och

obligationer.

Eiksgäldskontorets växelkrediter......

Andra svenska statspapper.........

Andra svenska obligationer.........

Lånerörelse.

Eediskonterade växlar............

Diskonterade växlar..............

Hypoteks- och kommunlån.........

Avbetalningslån................

Kredit i checkräkning............

På indrivning beroende medel.......

Utrikesrörelse.

Utländska statspapper och obligationer. .

Växlar, betalbara i utlandet.........

Fordran hos utländsk bank eller bankir

Kursdifferenskonto . . . 291,835,819:17

Guldregleringskonto . — 48,136,743: 51

Hos riksgäldskontoret innestående

medel..........

Till Riksgäldskontorets förfogande

ställda medel........

Övriga tillgångar.......

1941

1

9

4 2

Kronor

K ronor

Kronor

45,991,115

46,010,245

399,493,828

36

647,957,597

72

46,846,343

19

44,171,571

04

738,139,413

76

492,331,286

55

369,241

79

148,965

70

4,778

07

15,953

78

23,528,472

24

54,465.590

53

525,735

79

507,503

09

55,138,013

10

516,759,514

44

793,277,426

86

620,000,000

541,000,000

21,301,046

53

6,094,378

83

68,451,999

88

2,766,805

—

549,861,183

83

176,552

89

11,086,777

44

9,232,182

20

86,935,880

43

130.578,374

07

46,485,654

—

45,468,384

—

2,182,990

78

4,175,037

10

11,362

71

15,773

48

189,646,303

74

515,887,050

62

453,115,561

58

7,860,966

34

7,536,331

77

432,100,880

19

225,054,791

65

685,706,685

—

275,557,251

89

243,699,075

66

170,842,153

07

446,399,404

96

6,767,843

18

6,767,843

18

308,940,962

89

675,046,904

05

27,575,601

56

183,705,312

31

,916,047,606

70|

|3,530,411,063

93

Summa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

balansräkning.

1941

19 4 2

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

1,699,699,908

92

2,015,544,724

14

Postväxelräkning.......

3,847,018

72

3,252,914

71

Depositionsräkning......

42,934,351

02

72,462,125

70

Kapitalräkning........

97,137,116

71

45,279,097

34

Uppsägningsräkning......

36,000,000

—

101,201,284

75

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

297,457,874

10

743,867,574

65

Skuld till bankaktiebolag..........

416,850,456

41

161,410,356

15

Övriga medel .................

5,596,476

60

25,371,166

07

930,649,096

87

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir . . .

73,960,104

56

28,280,446

74

Övriga skulder........

95,250,963

19

186,546,663

96

Kapital.

Grundfond...................

50,000,000

_

50,000,000

—

Avbetalningslånefond.............

50,000,000

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

_

20,000,000

—

Tjänstepensionsfond.............

2,863,441

32

2,863,441

32

Familjepensionsfond.............

3,904,401

86

3,904,401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

1,069,154

89

1,045,493

29

vinst för året ................

19,476,338

40

19,381,373

25

147,194,709

72

Ansvarsförbindelser . . . 36,734,039: 42

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av Riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken

nom. Schw. Frea 10,000,000 (4,000

aktier å 2,500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7,500,000: —.

Summa

2,916,047,606|70|

|3,530,411,063

93

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BanJcoutsJcottets memorial nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1941 och

1942 års slut.

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken...............

1941

1942

Kronor

Kronor

33,226

14,972,400

1,800,000

22

33,226

14,972,400

1,800,000

22

Summa

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

sedeltryckeriet................

Göteborg...........................

16,805,626

22

16,805,626

22

4.250.000

1.200.000

800,000

425.000

200.000

280,000

380.000

175.000

150.000

380.000

550.000

160.000

230.000

240.000

325.000

137.000

313,300

428,600

250.000

535.000

175.000

250.000

315.000

275.000

115.000

2,433,500

i M li i l il i i l l i i i l ii ii ii i il

4.250.000

1.200.000

800,000

425.000

200.000

280,000

380.000

175.000

150.000

380.000

550.000

160.000

230.000

240.000

325.000

137.000

313,300

428,600

250.000

535.000

175.000

250.000

315.000

275.000

115.000

2,433,500

1 II 1 1 II II II II 1 1 1 1 1 II II II 1 II

Halmstad...........................

Härnösand..........................

Jönköping...........................

Kalmar............................

Karlskrona..........................

Karlstad............................

Kristianstad.........................

Linköping...........................

Mariestad...........................

Norrköping..........................

Nyköping...........................

Sundsvall...........................

Uppsala............................

Vänersborg..........................

Örebro.............................

Östersund...........................

Tumba ............................

Summa

14,972,400

—

14,972,400

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12,277

39

12,277

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat

papper .......................

338,477

90

338,473

40

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1,315,328

04

1,315,328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> K 4''/! % » ..........

5,527

07

5,527

07

» »3#» ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1,674,089 31

1,674,084

81

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de belopp,

som de olika kontoren den 31 december 1942 hade fått sig tilldelade, samt

antal och belopp av vid samma, tidpunkt utestående lån.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

13,295,000

11,128

12,941,872

36

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

3,350,000

3,215

2,942,377

—

Malmö........

3,250,000

2,672

2,990,629

62

Falun.........

1,250,000

795

1,083,377

—

Gävle ........

1,850,000

1,575

1,606,446

-

Halmstad......

1,200,000

553

1,071,856

—

Härnösand.....

1,050,000

721

879,236

—

Jönköping......

2,400,000

1,633

2,131,535

—

Kalmar .......

725,000

501

606,584

—

Karlskrona.....

1,050,000

850

911,398

—

Karlstad.......

730,000

476

660,915

—

Kristianstad.....

585,000

366

557,093

—

Linköping......

1,350,000

797

1,246,974

—

Luleå.........

2,150,000

2,114

1,813,626

-

Mariestad......

700,000

329

583,567

—

Norrköping.....

1,600,000

1,387

1,531,006

—

Nyköping......

910,000

543

878,153

—

Sundsvall......

1,075,000

1,026

925,701

—

Umeå........

2,125,000

1,564

1,807,493

—

Uppsala.......

3,570,000

2,762

3,384,163

—

Visby.........

1,150,000

644

891,343

—

Vänersborg.....

775,000

447

669,913

-

Västerås.......

1,050,000

781

975,151

—

Växjö........

500,000

259

380,642

—

Örebro........

1,150,000

907

1,002,726

—

Östersund......

1,160.000

754

1,009,768

-

Summa

50,000,000

38,799

45,483,544

98

Den 31 december 1942 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:

A-lån

B-låu

C-lån

Kr. 28,195,113:98

» 16,590,961: —

» 697,470: —

Kr. 45,483,544: 98

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.

Från spannmålskredit/onden voro den 31 december 1942 två krediter beviljade,

nämligen en vid huvudkontoret på 100,000 kronor, varav intet

utestod, och en vid avdelningskontoret i Karlskrona på 400,000 kronor, varav

utestod ett belopp av 178,433: 26 kronor.

Bosättningslånefondens fördelning på de olika kontoren samt antal och

belopp av utestående lån den 31 december 1942 framgå av följande sammanställning.

Tilldelat

Utestående lån

belopp

Kronor

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

6,090,000

10,450

5,838,332

87

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,950,000

4,947

2,775,555

55

Malmö.........

2,700,000

4,768

2,612,286

49

Falun........

700,000

1,326

685,330

—

Gävle........

1,050,000

1,905

995,569

90

Halmstad......

600,000

1,016

588,684

—

Härnösand.....

350,000

823

339,038

71

Jönköping.....

1,150,000

1,945

1,135,161

—

Kalmar.......

375,000

799

357,390

89

Karlskrona.....

350,000

718

322,067

25

Karlstad......

950,000

1,749

884,598

—

Kristianstad ....

450,000

1,030

414,269

—

Linköping.....

475,000

1,245

432,721

—

Luleå........

475,000

1,010

458,601

—

Mariestad......

575,000

1,017

566,879

—

Norrköping.....

550,000

1,100

521,340

—

Nyköping......

675,000

1,245

660,275

—

Sundsvall......

350,000

705

315,882

—

Umeå........

350,000

678

326,920

—

Uppsala.......

425,000

742

420,292

-

Visby........

160,000

269

147,553

—

Vänersborg.....

500,000

993

473,391

—

Västerås......

675,000

1,252

659,078

—

Växjö........

300,000

588

271,577

—

Örebro.......

1,000,000

1,603

973,745

—

Östersund.....

275,000

637

262,105

—

Summa

24,500,000

44,560

23,438,642

66

*) varav kr. 1,500,000 förskotterats av riksbanken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets memorial nr 1.

15

Riksbankens styrelse och vissa styrelseåtgärder.

§ 1.

Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1942,

hava undertecknade Rooth och Jonsson, vilka voro i tur att avgå, fått

sina uppdrag förnyade för valperioden 1942—1945.

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under år 1943 försiggått

hava utsetts bankrådet Harald Magnusson och ledamoten av riksdagens

första kammare Johan Fritjof Ekman samt ledamoten av riksdagens

andra kammare John Helmer Bergvall (samtliga omvalda).

Fullmäktige hava därefter inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive

huvudkontoret och avdelningskontoren,

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och

till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.

Därjämte hava fullmäktige meddelat bankdirektören Ferdinand Wallberg

förlängt förordnande att vara vice riksbankschef.

Fullmäktige hava meddelat bankrådet Magnusson fortsatt uppdrag att

handlägga göromål, som ankomma på ledamot av direktionen.

Magnusson tjänstgör alltjämt såsom finansråd vid svenska beskickningen

i Förenta staterna och såsom riksbankens och valutakontorets representant

därstädes, med stationeringsort i New York.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1943 hava fullmäktige för sin

del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett

fil. dr Karl Hildebrand och f. d. bankokommissarien Arvid Bertil att för

år 1943 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar vara, herr Hildebrand

ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil ombud vid revisionen

av samma verk.

Med anledning av föreskrift i 15 § Kungl, förordningen den 5 juni 1942

om jordbrukets kreditkassor hava fullmäktige för en tid av tre år utsett

bankrådet Hjalmar Ekengren och tf. bankrådet Klas Böök att vara ledamo t

resp. suppleant i styrelsen för Svenska Jordbrukskreditkassan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 3.

Inom styrelserna för avdelningskontoren hava följande förändringar ägt

rum eller beslutats:

l:o) Direktörerna.

Till direktörer vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar och Sundsvall efter

Per Samzelius, Frans Lindgren, Theodor Winbladh och Carl Georg Conradi,

vilka samtliga uppnått eller före den 1 oktober 1943 uppnå 65 års ålder,

hava förordnats

vid kontoret i Falun direktören vid kontoret i Umeå Axel Lalander,

vid kontoret i Gävle kamreraren i lönegraden RA 24 vid huvudkontoret

David Olsson,

vid kontoret i Kalmar kamreraren i lönegraden RA 22 därstädes Gunnar

Sahlberg samt

vid kontoret i Sundsvall kamreraren i lönegraden RA 24 därstädes Sture

Laurén

med tillträde för samtliga den 1 oktober 1943.

Såsom efterträdare till direktör Lalander vid kontoret i Umeå har förordnats

kamreraren i lönegraden RA 24 därstädes Johannes Strandh.

Vid kontoret i Norrköping har förordnandet för Carl Dahl, vilken redan

1941 uppnått 65 års ålder, förlängts till utgången av mars 1943. Till hans

efterträdare har utsetts kamreraren i lönegraden RA 24 vid nämnda kontor

Nils Hollström.

2:o) Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter.

Vid kontoret i Malmö har till suppleant efter Jöns Petter Berglund, vilken

avlidet, utsetts direktören Sven Gustafsson.

Vid kontoret i Gävle har till styrelseledamot efter f. d. rådmannen Erik

Leksell, vilken avlidit, utsetts suppleanten, grosshandlaren Nils Kjellerstedt.

Vid kontoret i Halmstad har till ledamot av styrelsen efter direktören

Edward Löfgren, vilken uppnått 70 års ålder, utsetts suppleanten, landssekreterare

Gunnar Wennergren.

Vid kontoret i Jönköping har kamreraren Carl Albin Estberg utsetts till

styrelsesuppleant.

Vid kontoret i Karlskrona har till styrelseledamot efter redaktören Richard

Sjöström, vilken avlidit, utsetts riksdagsmannen Helmer Wikström, Karlskrona.

Vid kontoret i Karlstad har till ledamot av styrelsen efter vice konsuln

John Löfberg, vilken undanbett sig återval, utsetts suppleanten, disponenten

Axel Kjellander. Till suppleant har utsetts vice konsuln Henning Johnson.

Vid kontoret i Kristianstad har till suppleant utsetts snickaren Anders

Brandt.

Vid kontoret i Nyköping har till ledamot av styrelsen efter f. d. häradsskrivaren

Nils Ödman, vilken uppnått 70 års ålder, utsetts suppleanten,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets memorial nr 1.

17

länsassessorn Herman Ekvall. Till suppleanter vid samma kontor ha utsetts

kronokassören Bror Gustaf Forsell, disponenten Arvid Vilhelm Eugen

Ståhlbrand och barnavårdsinspektören Walle Andersson, samtliga nyvalda.

Vid kontoret i Sundsvall lia till suppleanter utsetts grosshandlaren Richard

Fridolf Norrlin, bibliotekarien Carl August Nordlander och assessorn Helge

Emanuel Thomson, samtliga nyvalda.

Vid kontoret i Umeå har till ledamot av styrelsen efter handlanden Ivar

Eriksson, vilken avlidit, utsetts suppleanten, direktören Gunnar Utterström,

samt till ny suppleant grosshandlaren Robert Arvid Röring.

§4.

Riksbankens officiella diskonto och räntesatser under år 1942 framgå av

följande uppställning:

På högst tre

månader:

På längre tid

än tre, högst

sex månader:

På högst en

månads upp- sägning:

För växlar ..............

För lån:

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av

svenska staten, allmänna

hypoteksbanken och Ko- nungariket Sveriges stads-

3 %

y/2%

hypotekskassa.........

obligationer, utfärdade av

svenska bostadskreditkas- san, svenska skeppshypo- tekskassan, kommuner,

landsting, inteckningsbo- lag, Göteborgs hypoteks- kassa och Aktiebolaget In-

3 %

37 2%

3 %

dustrikredit...........

3l/i%

4 %

37*%

aktier................

41/* %

5 %

—

mot annan säkerhet.......

4 %

\xh%

—

Vid rediskontering åt affärsbanker och centralkassor för jordbrukskredit

av växlar med högst 90 dagars återstående löptid har beräknats 7* procent

lägre diskonto än vad som följer av ovanstående uppställning. Vid rediskontering

eller belåning av svenska statens skattkammarväxlar tillämpas

från och med den 20 januari 1942 för alla kategorier låntagare tillsvidare

gällande returdiskonto.

För lån, som beviljas affärsbanker, sparbanker, Svenska jordbrukskreditkassan

eller centralkassor för jordbrukskredit mot säkerhet av vissa obligationer

eller av inteckningar, skall räntan utgöra 3 procent, detta även örn

lånetiden överstiger tre månader. Beträffande inteckningslån tillämpas dock

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

BanlcoutsJcottets memorial nr 1.

denna räntesats endast under förutsättning, att inteckningen ligger inom 50

procent av fastighetens taxeringsvärde.

Räntan å lån till inteckningsbolag ävensom till vissa hypoteks- och tomträttskassor

mot säkerhet av inteckningar inom 50 procent av taxeringsvärdet

utgör tillsvidare likaledes 3 procent.

§ 5.

Jämlikt medgivande av 1942 års riksdag (prop. nr 185, riksdagens skrivelse

nr 242) må riksgäldskontoret intill utgången av budgetåret 1942/43

förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldsbevis intill ett belopp av

420 miljoner kronor, ställa medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd,

avsedda att användas för förvärv från riksbanken av för nämndens

verksamhet erforderliga belopp i guld och valutor. Med stöd av detta bemyndigande

hade riksbanken vid utgången av år 1942 ställt ett belopp av

256 miljoner kronor till reservförrådsnämndens förfogande mot riksgäldskontorets

förbindelse, att vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar

motsvarande beloppet.

Riksbanken har vidare lämnat riksgäldskontoret kredit till ett belopp,

som vid årsskiftet uppgick till 285 miljoner kronor, för likvid i utländska

valutor eller guld av inköp i utlandet för andra statliga myndigheter än

reservförrådsnämnden.

§ 6.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50 miljoner kronor,

utgjorde utlåningen vid 1942 års utgång sammanlagt 45,483,544 kronor

98 öre.

Räntan å lån från fonden utgör för närvarande 4 %.

Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 13 intagna

uppgifterna.

§ 7-

Till statens bosättningslånefond har riksdagen hittills såsom kapital anvisat

sammanlagt 23 miljoner kronor.

Då dessa medel sistlidna höst blivit i det närmaste förbrukade, ha fullmäktige

hos Kungl. Majit hemställt, att förslag måtte avlåtas till riksdagen

örn att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ett reservationsanslag

av 3 miljoner kronor. Samtidigt hemställes, att för nästkommande

budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 4.3 miljoner kronor.

I avvaktan på att förstnämnda medel skola bliva tillgängliga har riksbanken

för undvikande av stagnation i låneutgivningen tillfälligtvis ställt

erforderliga medel till förfogande.

Utlåningen från fonden vid årsskiftet utgjorde 23,438,642 kronor 66 öre.

s. 19 Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets memorial nr 1. 19

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 14.

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maid fastställts till 4 % (S. F. S.

679/42).

§ 8.

Från spannmålskreditfonden, vilken för närvarande uppgår till 2,500,000

kronor, hade vid årsskiftet beviljats två krediter å sammanlagt 500,000

kronor (se sid. 14).

Räntan å lån från fonden, som intill den 1 september 1942 utgjorde

4.i %, har av fullmäktige för innevarande konsumtionsår fastställts till 3.5 %.

§ 9.

För utlämnande av lån för anordnande av skyddsrum anvisade 1940 års

riksdag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag

å 15 miljoner kronor. Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 28

augusti 1942 har medgivits, att anslaget må disponeras jämväl under innevarande

budgetår.

Vid riksbankens samtliga kontor funnos per den 31 december 1942 utestående

sammanlagt 1,181 lån å tillhopa 2,111,995 kronor 64 öre. Motsvarande

siffror vid föregående årsskifte utgjorde 1,263 lån, respektive 2,461,031

kronor.

Räntan å lån från fonden utgör 5 %.

§ 10.

Från den enligt beslut av 1941 års riksdag inrättade fonden för hantverksoch

småindustrikredit, vilken fond skall förvaltas av riksbanken, har någon

utlåning hittills icke förekommit.

§ Il
Riksbanken

har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för

clearingarna med Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Norge, SovjetUnionen,

Turkiet och Tyskland.

I enlighet med vad som förutsatts vid avslutandet av gällande svenskfinska

handels- och betalningsavtal har riksbanken medverkat vid fullgörande

av likvider i samband med varuutbytet mellan Sverige och Finland.

Riksbanken har vidare fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse

för betalningsspärren gentemot Frankrike och Spanien samt betalningsöverenskommelsen

med Bulgarien.

Den mellan riksbanken och Bank of England i december 1939 ingångna

betalningsöverenskommelsen har med vissa jämkningar förlängts.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada örn reglering

av vissa betalningar mellan de båda länderna har varit i kraft under året.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

BanJcoutshottets memorial nr 1.

§ 12.

Jämlikt beslut av 1941 års riksdag har riksgäldskontoret per den 30 juni

1942 övertagit vissa av riksbanken till finska staten lämnade krediter å

sammanlagt 80.4 miljoner kronor.

§ 13.

Genom beslut av Kungl. Majit den 15 maj 1942 har riksbanken bemyndigats

att köpa och sälja å Stockholms fondbörs noterade svenska aktier,

i den mån aktierna köpas av riksbanken i samband med att de förvärvas

från utlandet.

§ 14.

I syfte att söka ernå en viss minskning av förekommande överskottsmedel

på penningmarknaden bereddes allmänheten tillfälle att före utgången

av november månad 1942 till riksbanken inbetala värnskatt, som förfölle

till betalning i februari—mars 1943, ävensom å kronodebetsedel debiterade

utskylder, som förfölle till betalning i april samma år. Vederbörande insättare

tillerkändes därvid viss räntegottgörelse.

I enlighet härmed inbetalades till riksbanken utskylder till ett sammanlagt

belopp av c:a 15 miljoner kronor.

§ 15.

Den 6 och den 7 oktober 1942 hava representanter för centralbankerna

i Danmark, Finland och Sverige sammanträtt i Stockholm för överläggningar

i frågor av gemensamt intresse.

§ 16.

Sammanlagda kostnaden för de valvsutrymmen, vilka fullmäktige omförmält

under § 18 i sin berättelse till bankoutskottet vid 1941 års riksdag

och vilka, exklusive viss inredning, kostnadsberäknats till 204,000 kronor,

hava uppgått till 245,891 kronor 98 öre.

§ 17.

Arbetena med ombyggnad av riksbankens kontorsfastighet i Göteborg,

vartill 1941 års riksdag anvisat förslagsvis 750,000 kronor, äro under utförande

och beräknas bliva färdiga under förra hälften av innevarande år.

Igångsättandet av de arbeten, för vilkas utförande 1942 års riksdag ställt

ytterligare förslagsvis 220,000 kronor till förfogande för beredande av lokaler

åt Andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben, har av skilda

orsaker blivit fördröjt. Uppdrag har numera lämnats åt G. Albert Gustafssons

byggnadsaktiebolag, vilket på entreprenad har sig anförtrott utförandet

av förstnämnda ombyggnadsarbeten, att på räkning verkställa jämväl nu

ifrågavarande arbeten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

Enligt nu föreliggande räkenskaper och beräkningar kommer det att uppstå

viss ej obetydlig kostnadsbesparing på de år 1941 beslutade arbetena,

under det att de föregående år beslutade arbetena — väsentligen på grund

av inträdda prisstegringar — komma att bliva dyrare än som beräknats.

Kostnaden för samtliga arbeten torde emellertid icke komma att med mera

än omkring 20,000 kronor överstiga sammanlagda beloppen av de för sagda

arbeten anvisade anslagen eller 990,000 kronor.

§ 18.

Utredningen angående riksbankens omorganisation föreligger numera färdig.

Resultatet innefattas i ett av vice riksbankschefen Wallberg utarbetat

förslag i ämnet.

Efter förberedande behandling inom fullmäktige ha på anmodan yttranden

över förslaget avgivits av föreståndarna för huvudkontorets olika avdelningar,

förvaltaren vid Tumba bruk och föreståndaren för sedeltryckeriet,

flertalet kontorsstyrelser i landsorten, särskilda av fullmäktige efter förslag

av kontorsstyrelserna utsedda granskningsmän ävensom av vederbörande

personalsammanslutningar.

Såvitt förslaget avser personalens löneställning och övergångsbestämmelserna,

har detsamma granskats av en av fullmäktige tillsatt kommitté, bestående

av generaldirektören Erik Stridsberg, ordförande, statssekreteraren

E. A. Westling och statskommissarien B. E. Johnsson.

Förslaget jämte inkomna yttranden äro för närvarande föremål för

genomgång av herr Wallberg.

Inom den närmaste tiden komma fullmäktige att upptaga ärendet till

slutlig behandling och därefter göra de framställningar till Bankoutskottet,

vartill anledning må föreligga.

§ 19.

Sedan 1942 års riksdag utfärdat nya tjänste- och familjepensionsreglementen

för riksdagens verk, hava delegerade för riksdagens verk utfärdat

dels vissa särskilda övergångsbestämmelser till familjepensionsreglementet,

dels ock föreskrifter rörande tillämpning av ifrågavarande båda reglementen.

Fullmäktige hava uppdragit åt 1941 års pensionskommitté att, i anslutning

till de av nästföregående års riksdag godkända tjänste- och familjepensionsreglementena

för arbetare vid den allmänna statsförvaltningen, utarbeta

förslag till nya sådana reglementen för arbetarna vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk.

§ 20.

På framställning av fullmäktige hava delegerade för riksdagens verk

medgivit, att ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän i riksbanken nästlidna

höst beviljades tjänstledighet för deltagande i skördearbete under samma

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

villkor, som gälla för befattningshavare med avlöning enligt civila avlöningsreglementet

eller civila icke-ordinarie reglementet (S. F. S. 754/1942).

Enahanda medgivande lämnades sedermera av fullmäktige beträffande

arbetarna vid Tumba bruk.

§ 21.

Expeditionstiden vid riksbankens huvudkontor har från och med 1 oktober

1942 utsträckts med en halv timme per dag och omfattar numera tiden

kl. 9.30—lö.oo, lördagar och helgdagsaftnar kl. 9.30—13.oo.

§ 22.

I anledning av att riksbanken icke tillmötesgått vissa av Civilförvaltningens

personalförbund framförda önskemål beträffande anställningsvillkoren

för huvudkontorets kontorsbud, har personalförbundet, såsom omnämnts

i fullmäktiges berättelse till 1942 års statsrevisorer, förklarat huvudkontoret

i blockad i fråga örn nyanställning av vaktpersonal. Förhandlingar

hava i denna fråga ägt rum med personalförbundet, men .någon överenskommelse

har ännu icke kommit till stånd. Riksbanken har för närvarande

icke några kontorsbud.

§ 23.

Genom stämning till Stockholms rådhusrätt har trafikbilägaren Wiktor

Claesson, Ronehamn, Gotland, anhängiggjort talan mot riksbanken med

yrkande om utbekommande av 5,000 kronor jämte ränta och rättegångskostnader.

Claessons talan grundas på att han vid kontoret i Visby inlöst

två av honom utställda och vid nämnda kontor diskonterade växlar å sammanlagt

nyssnämnda belopp, å vilka Claessons namn skulle ha förfalskats.

Genom dom den 29 december 1942 har rådhusrätten bifallit Claessons talan.

Åtgärder hava vidtagits för målets fullföljande i högre instans.

§ 24.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum ha under året verkställts.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts:

av undertecknad Booth vid kontoren i Halmstad, Luleå, Norrköping, Umeå

och Orebro,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Kalmar och Karlskrona,

av undertecknad Björnsson vid kontoren i Malmö, Jönköping, Kristianstad,

Mariestad, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö och Östersund

samt

av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Falun, Gävle,

Härnösand, Karlstad, Linköping, Sundsvall och Uppsala.

Vid inspektion av kontoret i Östersund deltog undertecknad Gränebo.

Vid inspektion av kontoren i Kalmar och Linköping deltog undertecknad

Anderson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 23

Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits

vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.

§ 25.

För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara föreståndaren

för räkenskapsavdelningen K. G. Simonsson och tjänstemannen

R. Eckerström, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignerat

ifrågavarande räkningar.

§ 26.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser från

styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor.

Stockholm den 14 januari 1943.

DAG HAMMARSKJÖLD.

Ivar Rooth. A. Amnér. Edv. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Conrad Jonsson. Ivar Anderson.

Hjalmar Ekengren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.