Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning för olgcksfall i arbete åt flottningsarbctaren J. A. Gustavssons änka och minderåriga barn.

1943-03-09 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning för olgcksfall i arbete åt flottningsarbctaren J. A. Gustavssons änka och minderåriga barn.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr li
-

li

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning för olgcksfall

i arbete åt flottningsarbctaren J. A. Gustavssons

änka och minderåriga barn.

I en inom andra kammaren under nr 79 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, hemställer herr Jansson i

Kalix, att riksdagen måtte besluta, att olycksfallsersättning efter vanliga

grunder skall utbetalas till flottningsarbetaren J. A. Gustavssons efterlevande

maka samt till deras minderåriga barn, utan hänsyn till att preskriptionstiden

gått till ända.

I fråga örn motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från riksförsäkringsanstalten, som anfört följande:

Såsom av motionen framgår drabbades Gustavsson den 23 september

1930 av olycksfall i arbete och ådrog sig därvid en skada i huvudet. På

grund av olycksfallet utgav riksförsäkringsanstalten sjukpenning för tiden

från och med den 24 september till och med den 4 december 1930, vilken

sistnämnda dag Gustavsson enligt ett den 11 december 1930 av doktor W.

Behrman, Kalix, utfärdat läkarintyg var återställd utan men av olycksfallet.

Vidare utgav anstalten den 2 mars 1931 ersättning för läkarvård

och läkarintyg på grund av olycksfallet enligt en av nyssnämnde läkare

utställd räkning.

Sedan därefter från doktor Jonas Kallander, Kalix, den 6 mars 1942 till

riksförsäkringsanstalten inkommit vissa handlingar, i vilka meddelats, att

Gustavsson avlidit den 25 januari 1942 till följd av hjärnsjukdom, förklarade

anstalten genom beslut den 10 april 1942, att enär intet förekommit

i ärendet, förrän de av doktor Kallander insända handlingarna inkommo

till anstalten, funne anstalten rätten till ytterligare ersättning på

grund av olycksfallet den 23 september 1930 jämlikt kungl, förordningen

den 4 mars 1862 örn tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer

vara förverkad. Efter anförda besvär fastställdes detta beslut av försäkringsrådet

genom utslag den 25 september 1942.

I anledning av föreliggande motion får riksförsäkringsanstalten erinra

om vad statsrådet och chefen för socialdepartementet anfört i proposition

nr 23 lill innevarande års riksdag angående ersättning i visst fall i anledning

av olycksfall i arbete. Statsrådet anför därvid, bland annat, all enligt

stadgad praxis är en fordran, som grundas på lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, underkastad preskription. Skäl kunna dock stundom

föreligga att, trots att en sådan fordran blivit preskriberad, utgiva ersätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 14.

Utskottet.

ning av statsmedel i anledning av olycksfallet. En ansökan om sådan ersättning

synes nämligen böra bifallas i fall, då det måste anses vara särskilt

obilligt gentemot den skadade, om han bleve utan varje ersättning. En

förutsättning för utgivande av ersättning måste uppenbarligen jämväl vara,

att det icke föreligger någon tvekan örn att den yppade skadan förorsakats

av det olycksfall, om vilket är fråga. Med hänsyn till det bedömande ur

billighetssynpunkter, som sålunda bör ske, synes fråga örn utgivande av

ersättning i fall, då anspråket därpå preskriberats, böra prövas i varje särskilt

fall.

Riksförsäkringsanstalten får ytterligare anföra, att anstalten funnit samband

föreligga mellan det Gustavsson övergångna olycksfallet och den

hjärnsjukdom, till följd varav denne sedermera avlidit. Riksförsäkringsanstalten

skulle förty till de efterlevande utgivit ersättning enligt bestämmelserna

i olycksfallsförsäkringslagen, därest omförmält preskriptionshinder

icke varit för handen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då enligt riksförsäkringsanstaltens

mening i förevarande fall sådana skäl föreligga, att ersättning

av statsmedel må utgivas, får anstalten för sin del tillstyrka, att i förevarande

fall Gustavssons efterlevande må beredas ersättning från dagen

för dödsfallet den 25 januari 1942 motsvarande den, som skulle utgått enligt

olycksfallsförsäkringslagen. Ersättningen torde lämpligen böra utbetalas

av riksförsäkringsanstalten av det under tolfte huvudtiteln (efter den

1 juli 1943 femte huvudtiteln) uppförda anslaget angående statsverket åliggande

av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i

arbete m. m.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit och under hänvisning jämväl

till den ståndpunkt utskottet intagit i sitt denna dag avgivna utlåtande

nr 13, får utskottet tillstyrka det i motionen framställda förslaget. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 79,

må medgiva, att till flottningsarbetaren J. A. Gustavssons

änka Signe Ingeborg Gustavsson och makarnas minderåriga

barn må av det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. för tiden räknat

från och med den 25 januari 1942 utbetalas ersättning

med belopp, som, därest preskription ej mellankommit,

skulle hava till dem utgått jämlikt lagen den 17 juni 1916

om försäkring för olycksfall i arbete.

Stockholm den 9 mars 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 13.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1943

300946

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:78 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ersättning för olycksfall i arbete åt flottningsarbetaren J. A. Gustavssons änka och minderåriga barn. a1 i texten