Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna.

1943-03-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för personal vid de

kungl, teatrarna.

I en den 15 januari 1943 dagtecknad proposition nr 34, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats, träffa

överenskommelser örn statens övertagande av de kungl, teatrarnas pensionsinrättning

(understödsförening), kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa

(understödsförening) samt kungl, dramatiska teaterns arbetares

pensionskassa (understödsförening) ävensom utfärda bestämmelser angående

delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare vid de kungl,

teatrarna och meddela de beslut i övrigt, som må föranledas av övertagandet.

I fråga om motiveringen för Kungl. Majits ifrågavarande förslag får utskottet,

i den mån icke redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till

propositionen.

Pensioneringen av kungl, teaterns (operans) personal — frånsett hovkapellets

medlemmar, som äro delaktiga i statens pensionsanstalt — samt av

personalen vid dramatiska teatern ombesörjes för närvarande av tre pensionskassor,

nämligen de kungl, teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),

kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa (understödsförening)

samt kungl dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening).

Dessas verksamhet omfatlar endast tjänstepensionering, ej

familjepensionering.

Enligt stadgarna för de kungl, teatrarnas pensionsinrättning är envar, som

vid operan eller dramatiska teatern innehar fast anställning å aktörs-, baletteller

korstaten eller innehar viss i stadgarna angiven fast anställning å tjänstemannastaten,

berättigad och senast ett år efter vunnen anställning, d. v. s.

ett år efter det anställningskontrakt trätt i kraft, skyldig att ingå såsom delägare

i pensionsinrättningen.

Delägarna äro efter anställning och garanterad årsinkomst indelade i pensionsgrupper,

och för varje sådan grupp är fastställd en viss huvudpension.

Högsta huvudpensionsbelopp, 3,300 kronor, gäller för manlig aktör med en

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 8 sami. Nr 18. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

garanterad årsinkomst av minst 8,000 kronor och lägsta huvudpensionsbelopp,

1,300 kronor, för kvinnlig tjänsteman eller balettmedlem med en garanterad

årsinkomst av mindre än 4,200 kronor. Rätt till pension med ett årligt

belopp, som svarar mot huvudpensionen, inträder för delägare, som tillhört

pensionsinrättningen minst 15 år och erlagt alla föreskrivna avgifter samt

uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern. Denna växlar mellan

41 år, gällande för balettmedlem, och 60 år, gällande för befattningshavare

å tjänstemannastaten. Överstiger antalet tjänstår 15, utgår tilläggspension.

Enligt särskild övergångsbestämmelse skall pensionstagare tillkommande

pension tills vidare minskas med en tiondel av sitt belopp. Å pensionen utgår

ej något dyrtidstillägg.

Teatercheferna äro icke i denna egenskap berättigade att ingå såsom delägare

i pensionsinrättningen.

Enligt stadgarna för kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa är

envar, som innehar fast anställning vid operan av i stadgarna närmare angivet

slag, pliktig att ingå såsom delägare i kassan. Delägarna äro uppdelade i

fyra pensionsgrupper med årliga pensionsbelopp utgörande högst 1,140 och

lägst 665 kronor.

Rätt till egenpension tillkommer delägare, som vid avgång ur tjänst uppnått

65 levnadsår och erlagt stadgade avgifter under minst 10 år. Delägare,

som erlagt avgifter under minst 30 år, erhåller full pension. Annan delägare

erhåller pension med så många trettiondedelar av full pension, som svarar

mot det antal år, för vilka avgifter erlagts.

Stadgarna för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa äro utformade

i nära anslutning till dem, som gälla för operans arbetare, och pensionsvillkoren

äro desamma. Tillgångarna ha ännu icke nått sådan storlek,

att kassan kunnat börja verkställa utbetalningar till delägarna.

Den 12 maj 1942 hava särskilda inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga,

vilka antagit benämningen 1941 års teatcrpcnsionsutredning, avgivit

betänkande med förslag till pensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal.

Vid betänkandet äro bland annat fogade dels förslag till vissa ändringar

i reglementet för statens pensionsanstalt, dels ock förslag till överenskommelser

örn statens övertagande av teatrarnas pensionskassors rörelse.

Principerna för en pensionsreglering.

I teaterpensionsutredningens betänkande ha framhållits vissa omständigheter,

som ansetts göra en reformering av pensionsförhållandena för operans

och dramatiska teaterns personal påkallad. Salunda har anförts, att relationen

mellan tjänstepension och avlöning för teaterpersonalen i åtskilliga fall

vore betydligt ogynnsammare än för statstjänstemän och andra befattningshavare

med statligt ordnad pensionering. Ytterligare har anmärkts, att pensionerna

icke vore förenade med några tilläggsförmåner, som stöde i förhållande

till levnadskostnadernas växlingar, samt att familjepensionsrätt helt saknades.

Utredningsmännen ha vidare anfört, att arbetsgivarna — kungl, teaterns

aktiebolag och kungl, dramatiska teaterns aktiebolag — icke utan särskilda

tillskott torde kunna gälda de merkostnader, som betingades av en rationellt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

3

ordnad pensionering, innefattande även familjepensionering och införande

av rörliga pensionstillägg. En dylik omreglering av pensioneringen kunde

därför enligt betänkandet icke åvägabringas utan statens bidrag. Att staten

lämnade sin medverkan och garanti till teaterpersonalens pensionering

ansåge utredningsmännen även motiverat nied hänsyn till vissa andra

omständigheter. Sålunda vore både operans och dramatiska teaterns

verksamhet sedan länge i väsentlig grad beroende av statligt understöd i

form av bidrag av lotterimedel. Dessutom hade statsverket redan vid flera

tillfällen lämnat sin medverkan till pensionering av befattningshavare vid

statsunderstödda institutioner.

I betänkandet har förordats, att teaterpersonalen anslutes till statens pensionsanstalt.

Därvid har förutsatts, att pensionsanstaltens reglemente i princip

skall göras tillämpligt å teaterpersonalen men att vid reglementet skall

fogas ett särskilt kapitel, avseende denna personal och innehållande delvis

ganska långt gående avvikelser från reglementets allmänna grunder.

Enligt förslaget skall anslutningen lill pensionsanstalten omfatta hela den

vid operan och dramatiska teatern fast anställda personalen. Utredningsmännen

ha i fråga härom anfört i huvudsak följande:

Beträffande omfattningen av en pensionering genom statens pensionsanstalt

synas några invändningar icke kunna resas mot en anslutning till pensionsanstalten

av den till teatrarnas aktörs-, tjänstemanna-, kor- och balettstater

hänförliga, fast anställda personalen. Att vid anslutning till statens

pensionsanstalt av personal vid statsunderstödda institutioner arbetarpersonal

ej medtagits, kan giva anledning till en viss tvekan, huruvida den vid

operan och dramatiska teatern anställda tekniska personalen däremot bör

anslutas till pensionsanstalten, då en del av denna personal i vissa avseenden

kan jämställas med arbetare. Krav på en statligt organiserad arbetarpensionering,

som framställts av institutioner, vilka för sin verksamhet varit

beroende av statligt understöd i minst samma utsträckning som vad fallet är

med de kungl, teatrarna, lia nämligen tidigare avvisats. Emellertid bör enligt

utredningens mening de kungl, teatrarnas tekniska personal på grund av

arten av dess åligganden icke jämställas med arbetare i vanlig bemärkelse.

Detta gäller särskilt dem, vilka tjänstgöra såsom scen-, belysnings- eller attributarbetare.

Vidare gäller, att teaterarbetaren även därutinnan intager en

särställning, att han i motsats till andra arbetare icke kan räkna med att få

syssla enbart med vad till hans speciella yrkesgren hör utan också måste

vara beredd att biträda även med helt andra göromål. Någon anledning att

icke hänföra även denna personal under statens pensionsanstalt synes därför

icke föreligga.

Statens pensionsanstalt har förklarat sig i princip icke lia något att erinra

mot den av utredningsmännen föreslagna anordningen att inordna teaterpersonalen

under pensionsanstaltens reglemente.

Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:

Med hänsyn till de kungl, teatrarnas karaktär av statsunderstödda institutioner

finner jag det skäligt, att staten lämnar sin medverkan till pensionsfrågans

lösande genom att medgiva anslutning till statens pensionsanstalt,

såsom tidigare skett beträffande hovkapellets medlemmar. På grund av vad

i ärendet blivit upplyst örn den tekniska personalens ställning och arbetsuppgifter

anser jag hinder icke böra möta för genomförande av anslutningen

även såvitt angår denna personal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Pensionsålder, tjänstår m. m.

Beträffande de villkor för pensionsrättens inträde, som böra uppställas

med avseende å befattningshavares levnadsålder samt anställningens varaktighet

m. m., har teaterpensionsutredningen anfört:

Särskilt beträffande balettpersonalen gäller, att anställningen i många fall

börjar redan före fyllda 18 år. För dylik anställningstid före 18-årsåldern

har någon pensionsrätt icke ansetts böra förekomma. Först för spelår, som

inträffar efter det befattningshavaren uppnått 18 år, skall pensionsrätt kunna

tillförsäkras och i anslutning därtill har i ett särskilt stadgande föreslagits,

att tjänstårsberäkningen skall ske från och med det första spelår, för vilket

pensionsrätt tillförsäkrats, vilket innebär ett undantag från reglementet för

pensionsanstalten. Enligt detta äger nämligen befattningshavare räkna tjänstår

allenast för den tid han efter fyllda 20 år innehaft pensionsberättigande

befattning. Avvikelsen har ansetts motiverad med hänsyn till att förevarande

befattningshavargrupper i stor utsträckning komma tidigt i tjänst men dessutom

tidigt pensioneras.

För undvikande av att den, som allenast för kortare tid erhåller anställning,

skall komma i åtnjutande av pensionsrätt har föreslagits, att dylik rätt

icke heller skall få tillförsäkras befattningshavare förrän han varit fast anställd

under minst ett sammanhängande spelår. För teaterchef föreslås, att

pensionsrätt skall föreligga redan från tillträdet av befattningen.

I likhet med vad eljest allmänt gäller som villkor för pensionsrätt har föreslagits,

att befattningshavare, vilkens befattning är att anse såsom bisyssla,

icke må tillförsäkras pensionsrätt. Såsom exempel på sådana för närvarande

befintliga befattningshavare må teaterläkaren anföras. Är viss stadigvarande

verksamhet, som i och för sig är att betrakta såsom bisyssla, förenad med

befattning, vilken ansetts böra grunda pensionsrätt, skola emellertid även

löneförmånerna för bisysslan inräknas i den pensionsgrundande lönen.

Utredningsmännen ha anfört, att det vid teatrarna kunde vara en normal

företeelse, att en befattningshavare efter uppnåendet av pensionsåldern i en

befattning överginge till annan tjänst med högre pensionsålder. Exempel härå

utgjorde aktör, som bleve regissör, och dansör, som överginge till att bli balettmästare.

Utredningen har därför föreslagit, att möjlighet till erhållande

av tjänste- och familjepension även för sådan senare tjänstgöring beredes.

Utredningsmännens förslag i fråga om pensionsåldrarna innebär för flera

personalgrupper en höjning, vidtagen i syfte att undvika alltför kraftig stegring

av pensionskostnaderna. De högsta pensionsåldrarna äro enligt förslaget

65 och 63 år, gällande för manliga respektive kvinnliga befattningshavare

tillhörande tjänstemannastaterna och den tekniska personalen. De lägsta pensionsåldrarna,

45 och 41 år, avse manlig respektive kvinnlig balettmedlem.

Det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår har i förslaget satts

jämförelsevis lågt för vissa personalgrupper. Sålunda skulle enligt förslaget

endast erfordras 25 tjänstår för skådespelare, 22 tjänstår för manlig solist

och skådespelerska samt 20 tjänstår för kvinnlig solist och för balettmedlem.

I betänkandet har anförts:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

o

Det för olika befattningar föreslagna antalet för hel pension erforderliga

tjänstår har avvägts så, att flertalet befattningshavare kan antagas erhålla

hel pension. För skådespelare och skådespelerskor har tjänstårsantalet, 25

respektive 22 år, i förhållande till pensionsåldrarna, 60 respektive 55 år,

satts relativt lågt. Anledningen härtill är den, att flertalet dylika befattningshavare

för erhållande av anställning vid nationalscenen måst kvalificera sig

vid enskilda teatrar, där pensionsrätt saknas, varefter de vid något högre

levnadsålder komma i dramatiska teaterns tjänst.

Utredningsmännens förslag att, där innehavare av med pensionsrätt förenad

befattning jämväl innehar en bisyssla vid teatern, löneförmånerna för

denna skola inräknas i den pensionsgrundande lönen, har statens pensionsanstalt

förklarat sig icke biträda för det fall att bisysslan är fristående.

Föredragande departementschefen har anfört:

Statens pensionsanstalts erinran i fråga örn tillgodoräknandet av bisyssla

synes befogad. I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot utredningsmännens

förslag i förevarande delar.

Tjänstepensionsbelopp och tjänstepensionsavgifter.

Beträffande tjänstepensionsunderlagen har teaterpensionsutredningen föreslagit,

att dessa sättas i relation till de individuella lönerna och icke, såsom

eljest enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet sker, fastställas till särskilda, för olika slag av befattningar

bestämda belopp. Anledningen härtill har enligt betänkandet varit,

att lönerna i många fall, företrädesvis i fråga om aktörer och solister, icke

vore knutna till befattningarna som sådana utan i stället betingade av den personliga

förmågan. I betänkandet har vidare anförts:

Det bär synts utredningen lämpligt, att man vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget

utgår från lönen, inklusive alla rörliga tillägg, och — för

erhållande av en av levnadskostnadernas växlingar i stort sett oberoende

bottenlön — från denna bruttolön drager icke de faktiska tilläggen utan i

stället de tillägg, som efter vissa enhetligt fastställda normer kunna beräknas

ingå i lönen. Utredningen har därvid ansett ligga närmast till hands att föreslå,

att detta avdrag skall beräknas efter samma grunder som de rörliga tillläggen

å löner, som utgå enligt civila avlöningsreglementet. Sedan man sålunda

kommit fram till det belopp, i förslaget kallat årsavlöningens grundbelopp,

vilket kan anses utgöra en motsvarighet till en statstjänstemans fasta

avlöning, gäller det att ställa tjänstepensionsunderlaget i sådant förhållande

till detta grundbelopp, att pensionsförmånerna bli desamma för den teateranställde

och för statstjänstemannen.

Med utgångspunkt från relationstalen mellan tjänstepensionsunderlag och

avlöning för statstjänsteman i Stockholm och under beaktande av att hel

tjänstepension av utredningen föreslås skola regelmässigt motsvara icke det

högsta pensionsunderlag, som gällt för befattningshavaren, utan, såsom nedan

närmare skall beröras, medeltalet av pensionsunderlagen under de 10

spelår, då underlagen varit högst, har utredningen funnit sig böra förorda,

att tjänstepensionsunderlaget bestämmes lill 55 procent av avlöningens grundbelopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

Utredningen, som funnit det enligt pensionsanstaltens reglemente nu gällande

högsta pensionsunderlaget —- 6,000 kronor — för lågt för förevarande

befattningshavare, av vilka en del åtnjuta höga löner, föreslår, att tjänstepensionsunderlaget

för teatrarnas personal maximeras till 8,000 kronor.

Enär, vad teatrarnas personal beträffar, lönekurvan för ett flertal befattningshavare

starkt faller mot slutet av anställningstiden och en pension, beräknad

efter det senaste pensionsunderlaget, därför skulle ställa sig mindre

förmånlig, har utredningen föreslagit, att beloppet av hel tjänstepension i princip

skall utgöra medeltalet av de tio högsta tjänstepensionsunderlag, som

vederbörande under sin tjänstetid uppnått.

Utredningen har härefter beträffande frågan om beräknande av tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsbelopp för teaterchef anfört:

Teatercheferna förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid, för närvarande för

två år i sänder, varunder lön åtnjutes efter av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Lönerna utgå för närvarande till operachefen med 23,000 kronor jämte

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna för statens oreglerade verk samt till chefen

för dramatiska teatern med 25,000 kronor, med rätt för vederbörande

att å ett belopp av 5,000 kronor erhålla kristillägg enligt det s. k. ramavtalet.

Ifråga om tjänstepensionsunderlaget får utredningen föreslå, att detta, lika

för båda teaterchefsbefattningarna, fastställes till samma belopp, som ovan

för personalen föreslagits såsom högsta pensionsunderlag, eller 8,000 kronor.

Bestämmelserna om förordnandepension ha ansetts böra med vissa modifikationer

göras tillämpliga å teaterchef. Utredningen har ansett sig böra

föreslå, att genast börjande tjänstepension icke skall utgå, örn teaterchef av

annan anledning än olycksfall i tjänsten eller sjukdom avgått från förordnande

av kortare varaktighet än sex år. Beträffande reduktionen av genast

börjande tjänstepension för teaterchef i fall då antalet tjänstår understiger

12 ha utredningsmännen, med hänvisning till den för sjukpension vanliga

minimigränsen föreslagit, att reduktionen skall ske till lägst s/4.

Beträffande det procenttal, efter vilket tjänstepensionsunderlaget bör beräknas

i förhållande till årsavlöningens grundbelopp, ha statens pensionsanstalt

och statskontoret tillstyrkt, att procenttalet bestämmes till 50. Denna

avvikelse från utredningsmännens förslag har av statskontoret motiverats på

följande sätt:

Därest den pensionsgrundande avlöningen beräknades till medeltalet av

avlöningarna under de tio spelår, då vederbörande åtnjutit den högsta avlöningen,

syntes nyssnämnda medelavlöning närmast motsvara slutlönen för en

statlig tjänsteman. Med utgångspunkt härifrån skulle vid tillämpning av det

av utredningen förordade procenttalet den teateranställdes tjänstepension

uppgå till större belopp än som kunde anses motiverat för ernående av syftet

med den föreslagna anordningen, nämligen att anställningshavaren skulle

komma i åtnjutande av ungefärligen lika stora pensionsförmåner som en

statstjänsteman i Stockholm med samma totala löneförmåner.

Föredragande departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Den av teaterpensionsutredningen förordade metoden att fastställa personliga,

med årsavlöningen växlande tjänstepensionsunderlag skiljer sig från de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18-

7

nuvarande grunderna i reglementet för statens pensionsanstalt och lär icke

kunna antagas få någon allmännare användning vid en översyn av reglementet.

Emellertid möta sådana svårigheter för en sakligt tillfredsställande och

enhetlig pensionsreglering för teaterpersonalen i närmare anslutning till pensionsreglementet,

att utredningens förslag i denna del synes få godtagas. Av

skäl, som statskontoret och pensionsanstalten anfört, bör emellertid tjänstepensionsunderlaget

för annan befattningshavare än teaterchef bestämmas till

50 i stället för i betänkandet föreslagna 55 procent av årsavlöningens grundbelopp.

Förslaget örn bestämmande av högsta pensionsunderlaget till 8,000 kronor,

eller 2,000 kronor högre än det i pensionsanstaltens reglemente fastställda

maximum av 6,000 kronor, har motiverats med att sistnämnda belopp anses

vara alltför lågt i förhållande till de löner, som i en del fall kunna förekomma

vid teatrarna. Då maximibeloppet 8,000 kronor, vilket understiger det

högsta i allmänna tjänstepensionsreglementet medgivna underlaget, synes

skäligt och dess fastställande för teaterpersonalen icke torde medföra några

olägliga konsekvenser för den blivande revisionen av pensionsanstaltens reglemente,

biträder jag utredningsmännens förslag.

Vad i betänkandet föreslagits örn beräknande av tjänstepension för teaterchef

har icke föranlett erinran i yttrandena och giver ej heller anledning till

erinran från min sida.

Befattningshavares tjänstepensionsavgift och huvudmannens årsavgift böra

i enlighet med pensionsanstaltens förslag bestämmas till 3.25 procent av årsavlöningens

grundbelopp. Till huvudmansavgifterna bör hänsyn tagas vid beräknande

av de bidrag av lotterimedel, som tillerkännas teatrarna.

Förtidspension m. m.

I betänkandet har teaterpensionsutredningen föreslagit införande av vissa

särskilda bestämmelser för teaterpersonalen angående förtidspension, sjukpension

och uppskjuten tjänstepension.

Med hänsyn särskilt till den höjning av pensionsåldrarna, som föreslagits,

har utredningen förordat, att tealerpersonalen, utom teaterchef, skall kunna

komma i åtnjutande av förtidspension bestämd i viss anslutning till allmänna

tjänstepensionsreglementets grunder. I fråga härom anföres i betänkandet

bland annat:

Förtidspensionen har för teaterpersonalen huvudsakligen avsetts att bli

tillämplig vid sådana fall av sjukdom, invaliditet eller arbetsoförmåga, där

de för erhållande av vanlig sjuk- eller invalidpension uppställda, relativt

stränga kraven på otjänstbarhet icke äro uppfyllda. Framför allt torde man

kunna räkna med att förtidspension såsom ersättning för sjukpension kommer

att tillämpas beträffande den personal vid de kungl, teatrarna, som på

grund av uppträdande å scen eller eljest i särskilt hög grad måste besitta

frisk fantasi och vitalitet. För dessa befattningshavare böra icke uppställas

samma villkor för erhållande av förtidspension, som i allmänhet gälla enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet. Enär icke beträffande ifrågavarande

teaterpersonalgrupper förtidspensionen skulle fylla sin uppgift, därest för erhållande

av pensionen skulle krävas för full tjänstepension erforderligt antal

tjänstår, har utredningen funnit antalet tjänstår lämpligen böra bestämmas

till 7o av det för hel tjänstepension erforderliga antalet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

I fråga om sjukpensionering innebär förslaget, att befattningshavare vid

avgång skall äga rätt till genast börjande tjänstepension, om han därvid till

följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga finnes vara för

framtiden förhindrad att behörigen sköta sin tjänst.

I fråga om beräknande av uppskjuten tjänstepension ha utredningsmännen

föreslagit avvikelse från pensionsanstaltens reglemente i första hand sålunda,

att vid försäkringsteknisk beräkning av pensionen icke blott befattningshavarens

egna avgifter skola tillgodoräknas honom utan även statens

och huvudmannens bidrag. Som särskilt skäl för medgivande av denna förmån

för teaterpersonalen har i motiven åberopats, att förtidsavgångar vid

teatern vore en normal företeelse, betingad av en ur teaterverksamhetens synpunkt

naturlig och lämplig cirkulation av arbetskrafterna inom facket. Genom

förslagets bestämmelser med däri jämväl innefattade reduktionsregler

uppnås praktiskt taget samma resultat som vid tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementets bestämmelser örn tjänstelivränta. Reduktion för

felande tjänstår skall dock enligt förslaget icke ske vid beräkning av uppskjuten

tjänstepension för den, som utan rätt lill genast börjande tjänstepension

avgått från befattning såsom teaterchef. Undantaget har enligt motiven

föranletts närmast därav att bestämmelserna om beräknande av uppskjuten

tjänstepension ansetts eljest leda till alltför ofördelaktigt resultat i fall då

teaterchef tidigare innehaft pensionsberättigande befattning och på grund av

teaterchefsförordnandet lämnat även denna befattning med rätt allenast till

uppskjuten pension.

I förslaget har vidare upptagits en särbestämmelse för det fall, att befattningshavare

avgått med ålders- eller förtidspension från exempelvis en aktörbefattning

och övergått till exempelvis en befattning å tjänstemannastaten

men sedermera frånträder den senare befattningen med rätt till uppskjuten

tjänstepension. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall i dylikt fall pensionen

för den senare befattningen — beräknad såsom uppskjuten tjänstepension

med viss särskild jämkning — utgå omedelbart efter avgången från

denna befattning och sålunda redan innan pensionsåldern för samma befattning

uppnåtts.

Föredragande departementschefen har tillstyrkt förslagen i fråga om förtidspensionering

och sjukpension. Med avseende å beräknandet av uppskjuten

tjänstepension har departementschefen anfört:

Då något indexreglerat tillägg icke utgår å tjänstelivränta, bör dylikt tilllägg

vid genomförande av utredningsmännens förslag ej heller utgå å den

uppskjutna tjänstepensionen. Jag tillstyrker för min del, att frågan löses på

detta sätt och att således uppskjuten tjänstepension beräknas såsom utredningsmännen

föreslagit men att en särskild bestämmelse meddelas, enligt vilken

dyrtidstillägg ej skall utgå på den uppskjutna tjänstepensionen. Sistnämnda

bestämmelse bör även gälla teaterchef.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

9

Familjepension srätt och famil jepensionsavgifter.

De enligt, reglementet för statens pensionsanstalt utgående familjepensionerna

äro betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionerna än familjepensionerna

enligt allmänna familjepensionsreglementet. Såväl teaterpensionsutredningen

som statens pensionsanstalt har utgått ifrån att frågan örn ändring

av pensionsanslaltens reglemente i denna del upptages vid den blivande

översynen av reglementet. Pensionsanstalten har emellertid, liksom statskontoret,

bestämt uttalat sig emot förslaget att i avvaktan på denna översyn

meddela särskilda, förmånligare bestämmelser för teaterpersonalen, som i

allt fall komme att få en avsevärd förbättring i sina villkor genom att över

huvud erhålla familjepensionsrätt. Med hänsyn till vad pensionsanstalten

härutinnan anfört, har föredragande departementschefen för egen del icke

ansett sig kunna tillstyrka, att bestämmelse nu meddelas om beräknande av

familjepensionsunderlag för teaterpersonalen på annat sätt än som följer av

de allmänna grunderna i pensionsanstaltens reglemente. Frågan om beredande

av familjepensionsrätt för änkling har likaledes synts böra göras beroende

av en blivande översyn av pensionsanstaltens reglemente.

Pensionsanstaltens förslag att bestämma familjepensionsavgiften till 1.5

respektive 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp har biträtts av departementschefen.

Vissa övergångsbestämmelser.

Enligt utredningsförslaget skall pensionsunderlag beräknas efter årsavlöningens

grundbelopp, varmed förstås årsavlöningen minskad med ett belopp,

som motsvarar kompensation för levnadskostnadsstegring över 1935

års nivå, beräknad enligt de grunder, som gälla inom civila avlöningsreglementets

tillämpningsområde. Under en övergångstid efter de nya bestämmelsernas

ikraftträdande måste vid beräknande av pension hänsyn tagas även

till pensionsunderlag för tidigare förfluten tid. Teaterpensionsutredningen

har föreslagit, att pensionsunderlag för spelår, som ligger i tiden före den 1

juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen utan sådan minskning för dyrtidskompensation,

som nyss berörts. Till motivering härav har i betänkandet

anförts:

Enär procenttal för beräknande av tillägg å löner, utgående enligt civila

avlöningsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1939, funnits fastställda

för andra kvartalet både år 1940 och 1941, kan årsavlöningens grundbelopp

sålunda beräknas i fråga om ett vart av spelåren 1940—1941 och 1941—

1942. Beträffande tidigare spelår kunde ifrågasättas, huruvida icke årsavlöningen

borde reduceras med ledning av de indextal, som då gällt för fastställande

av dyrtidslillägg å slatliga löner. Emellertid bar från personalhåll framhållits,

att lönerna för kungl teatrarnas personal — frånsett under de sista

spelåren — sedan föregående världskrig icke satts i direkt relation till lev
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

nadskostnaderna, varför en dylik regel skulle bli synnerligen orättvis. Härtill

kommer, att för större delen av den personal, varom här är fråga, de tio

högsta årsavlöningarna infallit efter år 1925, d. v. s. under en tid, då levnadskostnaderna

ej voro högre än att de med högst tio procent överstego 1935

års genomsnittliga nivå.

I fråga om tillgodoräknande av anställningstid före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande innebär utredningsförslaget, att all anställning, som en

sådan befattningshavare, för vilken de nya bestämmelserna vid ikraftträdandet

eller sedermera bli gällande, efter fyllda 18 år innehaft vid någon av de

kungl, teatrarna före ikraftträdandet, skall tillgodoräknas för pension, därest

anställningen varit att betrakta såsom fast och icke haft karaktären av bisyssla.

Utredningsmännen ha vidare föreslagit, att befattningshavare, vilken såväl

omedelbart före som omedelbart efter tidpunkten för de nya bestämmelsernas

ikraftträdande innehar anställning vid någon av de kungl, teatrarna, erhåller

möjlighet att, om han så önskar, efter anmälan kvarstå å vederbörande

kassas pensionsbestämmelser.

Föredragande departementschefen har lämnat utredningsförslaget på förevarande

punkter utan erinran.

Frågor rörande pensionsförhållandena för viss tidigare

avgången personal m. m.

De i ärendet föreliggande förslagen till överenskommelser mellan staten

och pensionskassorna — vilka äro upprättade under förutsättning att pensionsregleringen

skulle genomföras från och med den 1 juli 1942 — innehålla

bestämmelser avsedda att tillförsäkra även tidigare avgångna delägare

samt efterlevande till tidigare avgångna eller avlidna delägare vissa förmåner.

Förslaget örn tjänstepensionering av kassadelägare, som avgått ur tjänst

före de blivande nya bestämmelsernas ikraftträdande, innebär, att delägare,

som avgått tidigast från och med den 1 juli 1940, skall vara berättigad att

från ikraftträdandet få sin pension omräknad efter de nya bestämmelserna,

under det att delägare, som avgått före utgången av juni månad 1940, skall

behålla den äldre pensionen, dock med de förbättringar att 10-procentavdraget

för delägare i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning bortfaller och

att dyrtidstillägg utgår enligt vad som gäller beträffande nyreglerade pensioner

från statens pensionsanstalt.

I fråga om familjepensionsrätt för efterlevande till kassadelägare, som avgått

ur tjänst eller avlidit före ikraftträdandet, innebär förslaget i huvudsak,

att de efterlevande skola erhålla familjepension, örn delägaren levat den 1

juli 1940, varvid pensionen skall beräknas efter vissa särskilda grunder, om

delägaren avgått ur tjänst före nämnda dag. Även dessa familjepensioner

skola enligt förslaget vara förenade med dyrtidstillägg.

Ytterligare innebär förslaget, att de understöd, som enligt i det föregående

omnämnda bestämmelser utgått till vissa delägare, kunna få bibehållas, varvid

understöden från teatrarnas pensionsinrättning skola höjas med Vs, samt

att understöden skola förenas med dyrtidstillägg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

11

I förslaget till överenskommelse med de kungl, teatrarnas pensionsinrättning

har intagits en bestämmelse, enligt vilken teaterchefen Harald André

skall komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension och rätt till familjepension

för sin tidigare anställning såsom regissör vid operan. Tjänstepensionen,

som enligt förslaget skall börja utgå vid Andrés avgång från teaterchefsbelattningen,

skall därvid med avgångsåldern som grund beräknas såsom

om de nya bestämmelserna — kap. XI i pensionsanstaltens reglemente

med tillhörande övergångsstadganden — vore tillämpliga å honom jämväl i

fråga om regissörsanställningen.

I nyssnämnda förslag till överenskommelse har vidare intagits en bestämmelse

om gratifikation av 2,000 kronor att i samband med övertagandet utgå

till vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson.

Föredragande departementschefen har anfört:

Om kassorna biträda överenskommelserna, sådana dessa komma att av

statsmakterna godkännas, synes övertagandet av kassorna böra ske med retroaktiv

verkan från och med den 1 januari 1943.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits av statskontoret och

statens pensionsanstalt, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att de nya pensionsbestämmelserna

göras tillämpliga beträffande sådana kassadelägare,

som icke vid nämnda tid kvarstått i tjänst.

Jag har emellertid icke något att erinra mot att de före den 1 januari 1943

avgångna delägarna i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning befrias från

10-procentsavdraget å pensionerna. Utöver vad som följer av förslaget till

överenskommelse med pensionsinrättningen torde från statens sida böra medgivas,

att denna förbättring får räknas för tiden efter ingången av juli 1941.

Enlig vad i ärendet blivit upplyst lia pensionerna från inrättningen under

nämnda tid redan utbetalats utan ifrågavarande avdrag. Jämväl synes det

skäligt, att de pensioner, som skola utgå enligt kassornas reglementen, från

och med den 1 januari 1943 förenas med rätt till dyrtidstillägg och därmed

följande rätt till kristillägg enligt de grunder, som gälla för nyreglerade pensioner

från pensionsanstalten.

Vidare tillstyrker jag, att de omedelbart före övertagandet utgående särskilda

understöden efter pensionsanstaltens prövning få bibehållas, att därvid

de från teatrarnas pensionsinrättning utgående understöden må förbättras

i samma mån som pensionerna enligt inrättningens reglemente samt

att dessa och övriga ifrågavarande understöd från och med den 1 januari

1943 förenas med dyrtidstillägg och kristillägg.

Jämväl biträder jag förslagen angående teaterchefen Andrés pensionsrätt

och om gratifikation till en befattningshavare hos de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.

Kostnadsberäkningar.

Enligt den föreslagna överenskommelsen mellan staten och pensionskassorna

skola dessa vid pensionsregleringens genomförande överlämna sina

tillgångar till staten. I verkställd utredning lia intagits balansräkningar för

kassorna, i vilka bland tillgångarna ingår kapitalvärdet av såväl befattningshavarnas

egna avgifter som teaterbolagens avgifter och statens bidrag, medan

såsom skulder upptagits kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna, allt beräknat

med utgångspunkt från de av utredningsmännen föreslagna bestämmel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

serna. I pensionsförpliktelserna har såvitt angår befattningshavare, som den

1 juli 1940 kvarstått i tjänst, inberäknats dyrtidstillägg motsvarande 1935

års levnadskostnadsnivå. Balansräkningarna utvisa för de kungl, teatrarnas

pensionsinrättning ett överskott av 1,197,400 kronor, för operans arbetares

pensionskassa ett underskott av 164,334 kronor och för dramatiska teaterns

arbetares pensionskassa ett underskott av 242,400 kronor. För de tre kassorna

tillsammans utvisa balansräkningarna således ett överskott av omkring 790,000

kronor.

De jämkningar i utredningsmännens förslag, vilka i propositionen förordats,

torde föranleda en ökning av det sammanlagda överskottet med bortåt

800,000 kronor.

Vad beträffar årskostnaderna för statens bidrag till pensioneringen av teaterpersonalen

— inberäknat huvudmansavgifterna såsom ytterst åvilande

staten — torde dessa årskostnader kunna beräknas till omkring 130,000 kronor,

vartill emellertid komma kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg å

äldre tjänstepensioner och understöd samt för dylika tillägg å pensioner enligt

de nya bestämmelserna utöver vad som svarar mot 1935 års levnadskostnadsnivå.

Utskottets yttrande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär det föreliggande

förslaget, att den vid de kungl, teatrarna fast anställda personalen skulle —

i likhet med vad som redan skett beträffande hovkapellets medlemmar — beredas

delaktighet i statens pensionsanstalt. I samband härmed skulle staten

övertaga de vid teatrarna förefintliga enskilda pensionskassornas tillgångar

och förbindelser.

Med hänsyn till det bristfälliga sätt, på vilket den ifrågavarande personalens

pensionsförhållanden för närvarande äro ordnade, framstår det enligt

utskottets mening såsom ett önskemål, att en pensionsreglcring kommer till

stånd, varigenom dess pensionering anpassas i huvudsak efter de principer,

som gälla för statens pensionsanstalts verksamhet. I betraktande av det

starka inflytande från statens sida, som gör sig gällande i fråga om teatrarnas

verksamhet, måste det enligt utskottetts uppfattning jämväl ur det allmännas

synpunkt vara motiverat, att en mera ordnad pensionering nu kommer

till stånd för den vid teatrarna fast knutna personalen. Utskottet finner

sig därför böra tillstyrka förslaget att inordna teaterpersonalen under pensionsanstaltens

reglemente. Härigenom kommer personalen i åtnjutande icke blott

— såsom för närvarande är fallet — av tjänstepension utan även av en ordnad

familjepensionering. Vidare kommer relationen mellan pension och avlöning

att fastställas efter vedertagna principer, vilket icke är fallet vid den nuvarande

pensioneringen genom teaterkassorna.

Beträffande de former, under vilka tjänstepensioneringen bör genomföras,

innebär förslaget vissa avvikelser från pensionsreglementets huvudgrunder.

Dessa avvikelser äro emellertid betingade av de säregna anställningsförhållan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18.

13

den, sam gälla för teaterpersonalen. Med hänsyn härtill vill utskottet icke

påyrka någon jämkning i förslaget, även om det på någon punkt måhända

kunde sättas i fråga, huruvida icke bestämmelserna i reglementet kunnat

tillämpas oförändrade. De regler, som föreslagits skola gälla i fråga örn rätt

till förtidspension, sjukpension och uppskjbten tjänstepension, ha synts

utskottet väl ansluta sig till de speciella anställnings- och tjänstgöringsförhållandena

på förevarande område.

Vad familjepensioneringen angår är utskottet i likhet med chefen för finansdepartementet

av den uppfattningen, att tillräckliga skäl saknas att vid

beräknande av familjepensionsunderlag för teaterpersonalen avvika från de

allmänna grunderna i pensionsanstaltens reglemente.

De föreslagna övergångsbestämmelserna m. m. hava icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker, att de föreliggande preliminära överenskommelserna

godkännas med de av departementschefen förordade jämkningarna och att

således riksdagen lämnar Kungl. Majit bemyndigande att träffa slutlig överenskommelse

med de kungl, teatrarnas pensionskassor i enlighet med vad i

propositionen förordats.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 9 mars 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Berling, Nordenson*, Friggeråker, Sundvik*, Leander,

Lindbärg och Johansson i Fårekulla*;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Naii. Andersson

i Munkaljungby, Eriksson i Sandby, Malmborg och Persson i Norrby.

* Ej närvarit vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:81 Skrivelse till Konungen i anledning av vackt motion om visst tillägg till övergångsbestämmelsenia till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala a1 i texten