Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna.
1943-03-09 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1943:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt i statens pensionsanstalt för personal vid de kungl, teatrarna.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 18
1
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt
i statens pensionsanstalt för personal vid de
kungl, teatrarna.
I en den 15 januari 1943 dagtecknad proposition nr 34, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats, träffa
överenskommelser örn statens övertagande av de kungl, teatrarnas pensionsinrättning
(understödsförening), kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa
(understödsförening) samt kungl, dramatiska teaterns arbetares
pensionskassa (understödsförening) ävensom utfärda bestämmelser angående
delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare vid de kungl,
teatrarna och meddela de beslut i övrigt, som må föranledas av övertagandet.
I fråga om motiveringen för Kungl. Majits ifrågavarande förslag får utskottet,
i den mån icke redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till
propositionen.
Pensioneringen av kungl, teaterns (operans) personal — frånsett hovkapellets
medlemmar, som äro delaktiga i statens pensionsanstalt — samt av
personalen vid dramatiska teatern ombesörjes för närvarande av tre pensionskassor,
nämligen de kungl, teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),
kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa (understödsförening)
samt kungl dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening).
Dessas verksamhet omfatlar endast tjänstepensionering, ej
familjepensionering.
Enligt stadgarna för de kungl, teatrarnas pensionsinrättning är envar, som
vid operan eller dramatiska teatern innehar fast anställning å aktörs-, baletteller
korstaten eller innehar viss i stadgarna angiven fast anställning å tjänstemannastaten,
berättigad och senast ett år efter vunnen anställning, d. v. s.
ett år efter det anställningskontrakt trätt i kraft, skyldig att ingå såsom delägare
i pensionsinrättningen.
Delägarna äro efter anställning och garanterad årsinkomst indelade i pensionsgrupper,
och för varje sådan grupp är fastställd en viss huvudpension.
Högsta huvudpensionsbelopp, 3,300 kronor, gäller för manlig aktör med en
Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 8 sami. Nr 18. 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
garanterad årsinkomst av minst 8,000 kronor och lägsta huvudpensionsbelopp,
1,300 kronor, för kvinnlig tjänsteman eller balettmedlem med en garanterad
årsinkomst av mindre än 4,200 kronor. Rätt till pension med ett årligt
belopp, som svarar mot huvudpensionen, inträder för delägare, som tillhört
pensionsinrättningen minst 15 år och erlagt alla föreskrivna avgifter samt
uppnått den för befattningen stadgade pensionsåldern. Denna växlar mellan
41 år, gällande för balettmedlem, och 60 år, gällande för befattningshavare
å tjänstemannastaten. Överstiger antalet tjänstår 15, utgår tilläggspension.
Enligt särskild övergångsbestämmelse skall pensionstagare tillkommande
pension tills vidare minskas med en tiondel av sitt belopp. Å pensionen utgår
ej något dyrtidstillägg.
Teatercheferna äro icke i denna egenskap berättigade att ingå såsom delägare
i pensionsinrättningen.
Enligt stadgarna för kungl, teaterns (operans) arbetares pensionskassa är
envar, som innehar fast anställning vid operan av i stadgarna närmare angivet
slag, pliktig att ingå såsom delägare i kassan. Delägarna äro uppdelade i
fyra pensionsgrupper med årliga pensionsbelopp utgörande högst 1,140 och
lägst 665 kronor.
Rätt till egenpension tillkommer delägare, som vid avgång ur tjänst uppnått
65 levnadsår och erlagt stadgade avgifter under minst 10 år. Delägare,
som erlagt avgifter under minst 30 år, erhåller full pension. Annan delägare
erhåller pension med så många trettiondedelar av full pension, som svarar
mot det antal år, för vilka avgifter erlagts.
Stadgarna för kungl, dramatiska teaterns arbetares pensionskassa äro utformade
i nära anslutning till dem, som gälla för operans arbetare, och pensionsvillkoren
äro desamma. Tillgångarna ha ännu icke nått sådan storlek,
att kassan kunnat börja verkställa utbetalningar till delägarna.
Den 12 maj 1942 hava särskilda inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga,
vilka antagit benämningen 1941 års teatcrpcnsionsutredning, avgivit
betänkande med förslag till pensionsreglering för de kungl, teatrarnas personal.
Vid betänkandet äro bland annat fogade dels förslag till vissa ändringar
i reglementet för statens pensionsanstalt, dels ock förslag till överenskommelser
örn statens övertagande av teatrarnas pensionskassors rörelse.
Principerna för en pensionsreglering.
I teaterpensionsutredningens betänkande ha framhållits vissa omständigheter,
som ansetts göra en reformering av pensionsförhållandena för operans
och dramatiska teaterns personal påkallad. Salunda har anförts, att relationen
mellan tjänstepension och avlöning för teaterpersonalen i åtskilliga fall
vore betydligt ogynnsammare än för statstjänstemän och andra befattningshavare
med statligt ordnad pensionering. Ytterligare har anmärkts, att pensionerna
icke vore förenade med några tilläggsförmåner, som stöde i förhållande
till levnadskostnadernas växlingar, samt att familjepensionsrätt helt saknades.
Utredningsmännen ha vidare anfört, att arbetsgivarna — kungl, teaterns
aktiebolag och kungl, dramatiska teaterns aktiebolag — icke utan särskilda
tillskott torde kunna gälda de merkostnader, som betingades av en rationellt
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
3
ordnad pensionering, innefattande även familjepensionering och införande
av rörliga pensionstillägg. En dylik omreglering av pensioneringen kunde
därför enligt betänkandet icke åvägabringas utan statens bidrag. Att staten
lämnade sin medverkan och garanti till teaterpersonalens pensionering
ansåge utredningsmännen även motiverat nied hänsyn till vissa andra
omständigheter. Sålunda vore både operans och dramatiska teaterns
verksamhet sedan länge i väsentlig grad beroende av statligt understöd i
form av bidrag av lotterimedel. Dessutom hade statsverket redan vid flera
tillfällen lämnat sin medverkan till pensionering av befattningshavare vid
statsunderstödda institutioner.
I betänkandet har förordats, att teaterpersonalen anslutes till statens pensionsanstalt.
Därvid har förutsatts, att pensionsanstaltens reglemente i princip
skall göras tillämpligt å teaterpersonalen men att vid reglementet skall
fogas ett särskilt kapitel, avseende denna personal och innehållande delvis
ganska långt gående avvikelser från reglementets allmänna grunder.
Enligt förslaget skall anslutningen lill pensionsanstalten omfatta hela den
vid operan och dramatiska teatern fast anställda personalen. Utredningsmännen
ha i fråga härom anfört i huvudsak följande:
Beträffande omfattningen av en pensionering genom statens pensionsanstalt
synas några invändningar icke kunna resas mot en anslutning till pensionsanstalten
av den till teatrarnas aktörs-, tjänstemanna-, kor- och balettstater
hänförliga, fast anställda personalen. Att vid anslutning till statens
pensionsanstalt av personal vid statsunderstödda institutioner arbetarpersonal
ej medtagits, kan giva anledning till en viss tvekan, huruvida den vid
operan och dramatiska teatern anställda tekniska personalen däremot bör
anslutas till pensionsanstalten, då en del av denna personal i vissa avseenden
kan jämställas med arbetare. Krav på en statligt organiserad arbetarpensionering,
som framställts av institutioner, vilka för sin verksamhet varit
beroende av statligt understöd i minst samma utsträckning som vad fallet är
med de kungl, teatrarna, lia nämligen tidigare avvisats. Emellertid bör enligt
utredningens mening de kungl, teatrarnas tekniska personal på grund av
arten av dess åligganden icke jämställas med arbetare i vanlig bemärkelse.
Detta gäller särskilt dem, vilka tjänstgöra såsom scen-, belysnings- eller attributarbetare.
Vidare gäller, att teaterarbetaren även därutinnan intager en
särställning, att han i motsats till andra arbetare icke kan räkna med att få
syssla enbart med vad till hans speciella yrkesgren hör utan också måste
vara beredd att biträda även med helt andra göromål. Någon anledning att
icke hänföra även denna personal under statens pensionsanstalt synes därför
icke föreligga.
Statens pensionsanstalt har förklarat sig i princip icke lia något att erinra
mot den av utredningsmännen föreslagna anordningen att inordna teaterpersonalen
under pensionsanstaltens reglemente.
Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:
Med hänsyn till de kungl, teatrarnas karaktär av statsunderstödda institutioner
finner jag det skäligt, att staten lämnar sin medverkan till pensionsfrågans
lösande genom att medgiva anslutning till statens pensionsanstalt,
såsom tidigare skett beträffande hovkapellets medlemmar. På grund av vad
i ärendet blivit upplyst örn den tekniska personalens ställning och arbetsuppgifter
anser jag hinder icke böra möta för genomförande av anslutningen
även såvitt angår denna personal.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Pensionsålder, tjänstår m. m.
Beträffande de villkor för pensionsrättens inträde, som böra uppställas
med avseende å befattningshavares levnadsålder samt anställningens varaktighet
m. m., har teaterpensionsutredningen anfört:
Särskilt beträffande balettpersonalen gäller, att anställningen i många fall
börjar redan före fyllda 18 år. För dylik anställningstid före 18-årsåldern
har någon pensionsrätt icke ansetts böra förekomma. Först för spelår, som
inträffar efter det befattningshavaren uppnått 18 år, skall pensionsrätt kunna
tillförsäkras och i anslutning därtill har i ett särskilt stadgande föreslagits,
att tjänstårsberäkningen skall ske från och med det första spelår, för vilket
pensionsrätt tillförsäkrats, vilket innebär ett undantag från reglementet för
pensionsanstalten. Enligt detta äger nämligen befattningshavare räkna tjänstår
allenast för den tid han efter fyllda 20 år innehaft pensionsberättigande
befattning. Avvikelsen har ansetts motiverad med hänsyn till att förevarande
befattningshavargrupper i stor utsträckning komma tidigt i tjänst men dessutom
tidigt pensioneras.
För undvikande av att den, som allenast för kortare tid erhåller anställning,
skall komma i åtnjutande av pensionsrätt har föreslagits, att dylik rätt
icke heller skall få tillförsäkras befattningshavare förrän han varit fast anställd
under minst ett sammanhängande spelår. För teaterchef föreslås, att
pensionsrätt skall föreligga redan från tillträdet av befattningen.
I likhet med vad eljest allmänt gäller som villkor för pensionsrätt har föreslagits,
att befattningshavare, vilkens befattning är att anse såsom bisyssla,
icke må tillförsäkras pensionsrätt. Såsom exempel på sådana för närvarande
befintliga befattningshavare må teaterläkaren anföras. Är viss stadigvarande
verksamhet, som i och för sig är att betrakta såsom bisyssla, förenad med
befattning, vilken ansetts böra grunda pensionsrätt, skola emellertid även
löneförmånerna för bisysslan inräknas i den pensionsgrundande lönen.
Utredningsmännen ha anfört, att det vid teatrarna kunde vara en normal
företeelse, att en befattningshavare efter uppnåendet av pensionsåldern i en
befattning överginge till annan tjänst med högre pensionsålder. Exempel härå
utgjorde aktör, som bleve regissör, och dansör, som överginge till att bli balettmästare.
Utredningen har därför föreslagit, att möjlighet till erhållande
av tjänste- och familjepension även för sådan senare tjänstgöring beredes.
Utredningsmännens förslag i fråga om pensionsåldrarna innebär för flera
personalgrupper en höjning, vidtagen i syfte att undvika alltför kraftig stegring
av pensionskostnaderna. De högsta pensionsåldrarna äro enligt förslaget
65 och 63 år, gällande för manliga respektive kvinnliga befattningshavare
tillhörande tjänstemannastaterna och den tekniska personalen. De lägsta pensionsåldrarna,
45 och 41 år, avse manlig respektive kvinnlig balettmedlem.
Det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår har i förslaget satts
jämförelsevis lågt för vissa personalgrupper. Sålunda skulle enligt förslaget
endast erfordras 25 tjänstår för skådespelare, 22 tjänstår för manlig solist
och skådespelerska samt 20 tjänstår för kvinnlig solist och för balettmedlem.
I betänkandet har anförts:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
o
Det för olika befattningar föreslagna antalet för hel pension erforderliga
tjänstår har avvägts så, att flertalet befattningshavare kan antagas erhålla
hel pension. För skådespelare och skådespelerskor har tjänstårsantalet, 25
respektive 22 år, i förhållande till pensionsåldrarna, 60 respektive 55 år,
satts relativt lågt. Anledningen härtill är den, att flertalet dylika befattningshavare
för erhållande av anställning vid nationalscenen måst kvalificera sig
vid enskilda teatrar, där pensionsrätt saknas, varefter de vid något högre
levnadsålder komma i dramatiska teaterns tjänst.
Utredningsmännens förslag att, där innehavare av med pensionsrätt förenad
befattning jämväl innehar en bisyssla vid teatern, löneförmånerna för
denna skola inräknas i den pensionsgrundande lönen, har statens pensionsanstalt
förklarat sig icke biträda för det fall att bisysslan är fristående.
Föredragande departementschefen har anfört:
Statens pensionsanstalts erinran i fråga örn tillgodoräknandet av bisyssla
synes befogad. I övrigt finner jag icke anledning till erinran mot utredningsmännens
förslag i förevarande delar.
Tjänstepensionsbelopp och tjänstepensionsavgifter.
Beträffande tjänstepensionsunderlagen har teaterpensionsutredningen föreslagit,
att dessa sättas i relation till de individuella lönerna och icke, såsom
eljest enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller enligt allmänna
tjänstepensionsreglementet sker, fastställas till särskilda, för olika slag av befattningar
bestämda belopp. Anledningen härtill har enligt betänkandet varit,
att lönerna i många fall, företrädesvis i fråga om aktörer och solister, icke
vore knutna till befattningarna som sådana utan i stället betingade av den personliga
förmågan. I betänkandet har vidare anförts:
Det bär synts utredningen lämpligt, att man vid beräkningen av tjänstepensionsunderlaget
utgår från lönen, inklusive alla rörliga tillägg, och — för
erhållande av en av levnadskostnadernas växlingar i stort sett oberoende
bottenlön — från denna bruttolön drager icke de faktiska tilläggen utan i
stället de tillägg, som efter vissa enhetligt fastställda normer kunna beräknas
ingå i lönen. Utredningen har därvid ansett ligga närmast till hands att föreslå,
att detta avdrag skall beräknas efter samma grunder som de rörliga tillläggen
å löner, som utgå enligt civila avlöningsreglementet. Sedan man sålunda
kommit fram till det belopp, i förslaget kallat årsavlöningens grundbelopp,
vilket kan anses utgöra en motsvarighet till en statstjänstemans fasta
avlöning, gäller det att ställa tjänstepensionsunderlaget i sådant förhållande
till detta grundbelopp, att pensionsförmånerna bli desamma för den teateranställde
och för statstjänstemannen.
Med utgångspunkt från relationstalen mellan tjänstepensionsunderlag och
avlöning för statstjänsteman i Stockholm och under beaktande av att hel
tjänstepension av utredningen föreslås skola regelmässigt motsvara icke det
högsta pensionsunderlag, som gällt för befattningshavaren, utan, såsom nedan
närmare skall beröras, medeltalet av pensionsunderlagen under de 10
spelår, då underlagen varit högst, har utredningen funnit sig böra förorda,
att tjänstepensionsunderlaget bestämmes lill 55 procent av avlöningens grundbelopp.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utredningen, som funnit det enligt pensionsanstaltens reglemente nu gällande
högsta pensionsunderlaget —- 6,000 kronor — för lågt för förevarande
befattningshavare, av vilka en del åtnjuta höga löner, föreslår, att tjänstepensionsunderlaget
för teatrarnas personal maximeras till 8,000 kronor.
Enär, vad teatrarnas personal beträffar, lönekurvan för ett flertal befattningshavare
starkt faller mot slutet av anställningstiden och en pension, beräknad
efter det senaste pensionsunderlaget, därför skulle ställa sig mindre
förmånlig, har utredningen föreslagit, att beloppet av hel tjänstepension i princip
skall utgöra medeltalet av de tio högsta tjänstepensionsunderlag, som
vederbörande under sin tjänstetid uppnått.
Utredningen har härefter beträffande frågan om beräknande av tjänstepensionsunderlag
och tjänstepensionsbelopp för teaterchef anfört:
Teatercheferna förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid, för närvarande för
två år i sänder, varunder lön åtnjutes efter av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Lönerna utgå för närvarande till operachefen med 23,000 kronor jämte
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna för statens oreglerade verk samt till chefen
för dramatiska teatern med 25,000 kronor, med rätt för vederbörande
att å ett belopp av 5,000 kronor erhålla kristillägg enligt det s. k. ramavtalet.
Ifråga om tjänstepensionsunderlaget får utredningen föreslå, att detta, lika
för båda teaterchefsbefattningarna, fastställes till samma belopp, som ovan
för personalen föreslagits såsom högsta pensionsunderlag, eller 8,000 kronor.
Bestämmelserna om förordnandepension ha ansetts böra med vissa modifikationer
göras tillämpliga å teaterchef. Utredningen har ansett sig böra
föreslå, att genast börjande tjänstepension icke skall utgå, örn teaterchef av
annan anledning än olycksfall i tjänsten eller sjukdom avgått från förordnande
av kortare varaktighet än sex år. Beträffande reduktionen av genast
börjande tjänstepension för teaterchef i fall då antalet tjänstår understiger
12 ha utredningsmännen, med hänvisning till den för sjukpension vanliga
minimigränsen föreslagit, att reduktionen skall ske till lägst s/4.
Beträffande det procenttal, efter vilket tjänstepensionsunderlaget bör beräknas
i förhållande till årsavlöningens grundbelopp, ha statens pensionsanstalt
och statskontoret tillstyrkt, att procenttalet bestämmes till 50. Denna
avvikelse från utredningsmännens förslag har av statskontoret motiverats på
följande sätt:
Därest den pensionsgrundande avlöningen beräknades till medeltalet av
avlöningarna under de tio spelår, då vederbörande åtnjutit den högsta avlöningen,
syntes nyssnämnda medelavlöning närmast motsvara slutlönen för en
statlig tjänsteman. Med utgångspunkt härifrån skulle vid tillämpning av det
av utredningen förordade procenttalet den teateranställdes tjänstepension
uppgå till större belopp än som kunde anses motiverat för ernående av syftet
med den föreslagna anordningen, nämligen att anställningshavaren skulle
komma i åtnjutande av ungefärligen lika stora pensionsförmåner som en
statstjänsteman i Stockholm med samma totala löneförmåner.
Föredragande departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
Den av teaterpensionsutredningen förordade metoden att fastställa personliga,
med årsavlöningen växlande tjänstepensionsunderlag skiljer sig från de
Bankoutskottets utlåtande nr 18-
7
nuvarande grunderna i reglementet för statens pensionsanstalt och lär icke
kunna antagas få någon allmännare användning vid en översyn av reglementet.
Emellertid möta sådana svårigheter för en sakligt tillfredsställande och
enhetlig pensionsreglering för teaterpersonalen i närmare anslutning till pensionsreglementet,
att utredningens förslag i denna del synes få godtagas. Av
skäl, som statskontoret och pensionsanstalten anfört, bör emellertid tjänstepensionsunderlaget
för annan befattningshavare än teaterchef bestämmas till
50 i stället för i betänkandet föreslagna 55 procent av årsavlöningens grundbelopp.
Förslaget örn bestämmande av högsta pensionsunderlaget till 8,000 kronor,
eller 2,000 kronor högre än det i pensionsanstaltens reglemente fastställda
maximum av 6,000 kronor, har motiverats med att sistnämnda belopp anses
vara alltför lågt i förhållande till de löner, som i en del fall kunna förekomma
vid teatrarna. Då maximibeloppet 8,000 kronor, vilket understiger det
högsta i allmänna tjänstepensionsreglementet medgivna underlaget, synes
skäligt och dess fastställande för teaterpersonalen icke torde medföra några
olägliga konsekvenser för den blivande revisionen av pensionsanstaltens reglemente,
biträder jag utredningsmännens förslag.
Vad i betänkandet föreslagits örn beräknande av tjänstepension för teaterchef
har icke föranlett erinran i yttrandena och giver ej heller anledning till
erinran från min sida.
Befattningshavares tjänstepensionsavgift och huvudmannens årsavgift böra
i enlighet med pensionsanstaltens förslag bestämmas till 3.25 procent av årsavlöningens
grundbelopp. Till huvudmansavgifterna bör hänsyn tagas vid beräknande
av de bidrag av lotterimedel, som tillerkännas teatrarna.
Förtidspension m. m.
I betänkandet har teaterpensionsutredningen föreslagit införande av vissa
särskilda bestämmelser för teaterpersonalen angående förtidspension, sjukpension
och uppskjuten tjänstepension.
Med hänsyn särskilt till den höjning av pensionsåldrarna, som föreslagits,
har utredningen förordat, att tealerpersonalen, utom teaterchef, skall kunna
komma i åtnjutande av förtidspension bestämd i viss anslutning till allmänna
tjänstepensionsreglementets grunder. I fråga härom anföres i betänkandet
bland annat:
Förtidspensionen har för teaterpersonalen huvudsakligen avsetts att bli
tillämplig vid sådana fall av sjukdom, invaliditet eller arbetsoförmåga, där
de för erhållande av vanlig sjuk- eller invalidpension uppställda, relativt
stränga kraven på otjänstbarhet icke äro uppfyllda. Framför allt torde man
kunna räkna med att förtidspension såsom ersättning för sjukpension kommer
att tillämpas beträffande den personal vid de kungl, teatrarna, som på
grund av uppträdande å scen eller eljest i särskilt hög grad måste besitta
frisk fantasi och vitalitet. För dessa befattningshavare böra icke uppställas
samma villkor för erhållande av förtidspension, som i allmänhet gälla enligt
allmänna tjänstepensionsreglementet. Enär icke beträffande ifrågavarande
teaterpersonalgrupper förtidspensionen skulle fylla sin uppgift, därest för erhållande
av pensionen skulle krävas för full tjänstepension erforderligt antal
tjänstår, har utredningen funnit antalet tjänstår lämpligen böra bestämmas
till 7o av det för hel tjänstepension erforderliga antalet.
8
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
I fråga om sjukpensionering innebär förslaget, att befattningshavare vid
avgång skall äga rätt till genast börjande tjänstepension, om han därvid till
följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga finnes vara för
framtiden förhindrad att behörigen sköta sin tjänst.
I fråga om beräknande av uppskjuten tjänstepension ha utredningsmännen
föreslagit avvikelse från pensionsanstaltens reglemente i första hand sålunda,
att vid försäkringsteknisk beräkning av pensionen icke blott befattningshavarens
egna avgifter skola tillgodoräknas honom utan även statens
och huvudmannens bidrag. Som särskilt skäl för medgivande av denna förmån
för teaterpersonalen har i motiven åberopats, att förtidsavgångar vid
teatern vore en normal företeelse, betingad av en ur teaterverksamhetens synpunkt
naturlig och lämplig cirkulation av arbetskrafterna inom facket. Genom
förslagets bestämmelser med däri jämväl innefattade reduktionsregler
uppnås praktiskt taget samma resultat som vid tillämpning av allmänna
tjänstepensionsreglementets bestämmelser örn tjänstelivränta. Reduktion för
felande tjänstår skall dock enligt förslaget icke ske vid beräkning av uppskjuten
tjänstepension för den, som utan rätt lill genast börjande tjänstepension
avgått från befattning såsom teaterchef. Undantaget har enligt motiven
föranletts närmast därav att bestämmelserna om beräknande av uppskjuten
tjänstepension ansetts eljest leda till alltför ofördelaktigt resultat i fall då
teaterchef tidigare innehaft pensionsberättigande befattning och på grund av
teaterchefsförordnandet lämnat även denna befattning med rätt allenast till
uppskjuten pension.
I förslaget har vidare upptagits en särbestämmelse för det fall, att befattningshavare
avgått med ålders- eller förtidspension från exempelvis en aktörbefattning
och övergått till exempelvis en befattning å tjänstemannastaten
men sedermera frånträder den senare befattningen med rätt till uppskjuten
tjänstepension. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall i dylikt fall pensionen
för den senare befattningen — beräknad såsom uppskjuten tjänstepension
med viss särskild jämkning — utgå omedelbart efter avgången från
denna befattning och sålunda redan innan pensionsåldern för samma befattning
uppnåtts.
Föredragande departementschefen har tillstyrkt förslagen i fråga om förtidspensionering
och sjukpension. Med avseende å beräknandet av uppskjuten
tjänstepension har departementschefen anfört:
Då något indexreglerat tillägg icke utgår å tjänstelivränta, bör dylikt tilllägg
vid genomförande av utredningsmännens förslag ej heller utgå å den
uppskjutna tjänstepensionen. Jag tillstyrker för min del, att frågan löses på
detta sätt och att således uppskjuten tjänstepension beräknas såsom utredningsmännen
föreslagit men att en särskild bestämmelse meddelas, enligt vilken
dyrtidstillägg ej skall utgå på den uppskjutna tjänstepensionen. Sistnämnda
bestämmelse bör även gälla teaterchef.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
9
Familjepension srätt och famil jepensionsavgifter.
De enligt, reglementet för statens pensionsanstalt utgående familjepensionerna
äro betydligt lägre i förhållande till tjänstepensionerna än familjepensionerna
enligt allmänna familjepensionsreglementet. Såväl teaterpensionsutredningen
som statens pensionsanstalt har utgått ifrån att frågan örn ändring
av pensionsanslaltens reglemente i denna del upptages vid den blivande
översynen av reglementet. Pensionsanstalten har emellertid, liksom statskontoret,
bestämt uttalat sig emot förslaget att i avvaktan på denna översyn
meddela särskilda, förmånligare bestämmelser för teaterpersonalen, som i
allt fall komme att få en avsevärd förbättring i sina villkor genom att över
huvud erhålla familjepensionsrätt. Med hänsyn till vad pensionsanstalten
härutinnan anfört, har föredragande departementschefen för egen del icke
ansett sig kunna tillstyrka, att bestämmelse nu meddelas om beräknande av
familjepensionsunderlag för teaterpersonalen på annat sätt än som följer av
de allmänna grunderna i pensionsanstaltens reglemente. Frågan om beredande
av familjepensionsrätt för änkling har likaledes synts böra göras beroende
av en blivande översyn av pensionsanstaltens reglemente.
Pensionsanstaltens förslag att bestämma familjepensionsavgiften till 1.5
respektive 0.2 procent av årsavlöningens grundbelopp har biträtts av departementschefen.
Vissa övergångsbestämmelser.
Enligt utredningsförslaget skall pensionsunderlag beräknas efter årsavlöningens
grundbelopp, varmed förstås årsavlöningen minskad med ett belopp,
som motsvarar kompensation för levnadskostnadsstegring över 1935
års nivå, beräknad enligt de grunder, som gälla inom civila avlöningsreglementets
tillämpningsområde. Under en övergångstid efter de nya bestämmelsernas
ikraftträdande måste vid beräknande av pension hänsyn tagas även
till pensionsunderlag för tidigare förfluten tid. Teaterpensionsutredningen
har föreslagit, att pensionsunderlag för spelår, som ligger i tiden före den 1
juli 1940, skall beräknas efter årsavlöningen utan sådan minskning för dyrtidskompensation,
som nyss berörts. Till motivering härav har i betänkandet
anförts:
Enär procenttal för beräknande av tillägg å löner, utgående enligt civila
avlöningsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1939, funnits fastställda
för andra kvartalet både år 1940 och 1941, kan årsavlöningens grundbelopp
sålunda beräknas i fråga om ett vart av spelåren 1940—1941 och 1941—
1942. Beträffande tidigare spelår kunde ifrågasättas, huruvida icke årsavlöningen
borde reduceras med ledning av de indextal, som då gällt för fastställande
av dyrtidslillägg å slatliga löner. Emellertid bar från personalhåll framhållits,
att lönerna för kungl teatrarnas personal — frånsett under de sista
spelåren — sedan föregående världskrig icke satts i direkt relation till lev
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
nadskostnaderna, varför en dylik regel skulle bli synnerligen orättvis. Härtill
kommer, att för större delen av den personal, varom här är fråga, de tio
högsta årsavlöningarna infallit efter år 1925, d. v. s. under en tid, då levnadskostnaderna
ej voro högre än att de med högst tio procent överstego 1935
års genomsnittliga nivå.
I fråga om tillgodoräknande av anställningstid före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande innebär utredningsförslaget, att all anställning, som en
sådan befattningshavare, för vilken de nya bestämmelserna vid ikraftträdandet
eller sedermera bli gällande, efter fyllda 18 år innehaft vid någon av de
kungl, teatrarna före ikraftträdandet, skall tillgodoräknas för pension, därest
anställningen varit att betrakta såsom fast och icke haft karaktären av bisyssla.
Utredningsmännen ha vidare föreslagit, att befattningshavare, vilken såväl
omedelbart före som omedelbart efter tidpunkten för de nya bestämmelsernas
ikraftträdande innehar anställning vid någon av de kungl, teatrarna, erhåller
möjlighet att, om han så önskar, efter anmälan kvarstå å vederbörande
kassas pensionsbestämmelser.
Föredragande departementschefen har lämnat utredningsförslaget på förevarande
punkter utan erinran.
Frågor rörande pensionsförhållandena för viss tidigare
avgången personal m. m.
De i ärendet föreliggande förslagen till överenskommelser mellan staten
och pensionskassorna — vilka äro upprättade under förutsättning att pensionsregleringen
skulle genomföras från och med den 1 juli 1942 — innehålla
bestämmelser avsedda att tillförsäkra även tidigare avgångna delägare
samt efterlevande till tidigare avgångna eller avlidna delägare vissa förmåner.
Förslaget örn tjänstepensionering av kassadelägare, som avgått ur tjänst
före de blivande nya bestämmelsernas ikraftträdande, innebär, att delägare,
som avgått tidigast från och med den 1 juli 1940, skall vara berättigad att
från ikraftträdandet få sin pension omräknad efter de nya bestämmelserna,
under det att delägare, som avgått före utgången av juni månad 1940, skall
behålla den äldre pensionen, dock med de förbättringar att 10-procentavdraget
för delägare i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning bortfaller och
att dyrtidstillägg utgår enligt vad som gäller beträffande nyreglerade pensioner
från statens pensionsanstalt.
I fråga om familjepensionsrätt för efterlevande till kassadelägare, som avgått
ur tjänst eller avlidit före ikraftträdandet, innebär förslaget i huvudsak,
att de efterlevande skola erhålla familjepension, örn delägaren levat den 1
juli 1940, varvid pensionen skall beräknas efter vissa särskilda grunder, om
delägaren avgått ur tjänst före nämnda dag. Även dessa familjepensioner
skola enligt förslaget vara förenade med dyrtidstillägg.
Ytterligare innebär förslaget, att de understöd, som enligt i det föregående
omnämnda bestämmelser utgått till vissa delägare, kunna få bibehållas, varvid
understöden från teatrarnas pensionsinrättning skola höjas med Vs, samt
att understöden skola förenas med dyrtidstillägg.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
11
I förslaget till överenskommelse med de kungl, teatrarnas pensionsinrättning
har intagits en bestämmelse, enligt vilken teaterchefen Harald André
skall komma i åtnjutande av uppskjuten tjänstepension och rätt till familjepension
för sin tidigare anställning såsom regissör vid operan. Tjänstepensionen,
som enligt förslaget skall börja utgå vid Andrés avgång från teaterchefsbelattningen,
skall därvid med avgångsåldern som grund beräknas såsom
om de nya bestämmelserna — kap. XI i pensionsanstaltens reglemente
med tillhörande övergångsstadganden — vore tillämpliga å honom jämväl i
fråga om regissörsanställningen.
I nyssnämnda förslag till överenskommelse har vidare intagits en bestämmelse
om gratifikation av 2,000 kronor att i samband med övertagandet utgå
till vaktmästaren vid pensionsinrättningen Emil Andersson.
Föredragande departementschefen har anfört:
Om kassorna biträda överenskommelserna, sådana dessa komma att av
statsmakterna godkännas, synes övertagandet av kassorna böra ske med retroaktiv
verkan från och med den 1 januari 1943.
I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits av statskontoret och
statens pensionsanstalt, anser jag mig icke kunna tillstyrka, att de nya pensionsbestämmelserna
göras tillämpliga beträffande sådana kassadelägare,
som icke vid nämnda tid kvarstått i tjänst.
Jag har emellertid icke något att erinra mot att de före den 1 januari 1943
avgångna delägarna i de kungl, teatrarnas pensionsinrättning befrias från
10-procentsavdraget å pensionerna. Utöver vad som följer av förslaget till
överenskommelse med pensionsinrättningen torde från statens sida böra medgivas,
att denna förbättring får räknas för tiden efter ingången av juli 1941.
Enlig vad i ärendet blivit upplyst lia pensionerna från inrättningen under
nämnda tid redan utbetalats utan ifrågavarande avdrag. Jämväl synes det
skäligt, att de pensioner, som skola utgå enligt kassornas reglementen, från
och med den 1 januari 1943 förenas med rätt till dyrtidstillägg och därmed
följande rätt till kristillägg enligt de grunder, som gälla för nyreglerade pensioner
från pensionsanstalten.
Vidare tillstyrker jag, att de omedelbart före övertagandet utgående särskilda
understöden efter pensionsanstaltens prövning få bibehållas, att därvid
de från teatrarnas pensionsinrättning utgående understöden må förbättras
i samma mån som pensionerna enligt inrättningens reglemente samt
att dessa och övriga ifrågavarande understöd från och med den 1 januari
1943 förenas med dyrtidstillägg och kristillägg.
Jämväl biträder jag förslagen angående teaterchefen Andrés pensionsrätt
och om gratifikation till en befattningshavare hos de kungl, teatrarnas pensionsinrättning.
Kostnadsberäkningar.
Enligt den föreslagna överenskommelsen mellan staten och pensionskassorna
skola dessa vid pensionsregleringens genomförande överlämna sina
tillgångar till staten. I verkställd utredning lia intagits balansräkningar för
kassorna, i vilka bland tillgångarna ingår kapitalvärdet av såväl befattningshavarnas
egna avgifter som teaterbolagens avgifter och statens bidrag, medan
såsom skulder upptagits kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna, allt beräknat
med utgångspunkt från de av utredningsmännen föreslagna bestämmel
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
serna. I pensionsförpliktelserna har såvitt angår befattningshavare, som den
1 juli 1940 kvarstått i tjänst, inberäknats dyrtidstillägg motsvarande 1935
års levnadskostnadsnivå. Balansräkningarna utvisa för de kungl, teatrarnas
pensionsinrättning ett överskott av 1,197,400 kronor, för operans arbetares
pensionskassa ett underskott av 164,334 kronor och för dramatiska teaterns
arbetares pensionskassa ett underskott av 242,400 kronor. För de tre kassorna
tillsammans utvisa balansräkningarna således ett överskott av omkring 790,000
kronor.
De jämkningar i utredningsmännens förslag, vilka i propositionen förordats,
torde föranleda en ökning av det sammanlagda överskottet med bortåt
800,000 kronor.
Vad beträffar årskostnaderna för statens bidrag till pensioneringen av teaterpersonalen
— inberäknat huvudmansavgifterna såsom ytterst åvilande
staten — torde dessa årskostnader kunna beräknas till omkring 130,000 kronor,
vartill emellertid komma kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg å
äldre tjänstepensioner och understöd samt för dylika tillägg å pensioner enligt
de nya bestämmelserna utöver vad som svarar mot 1935 års levnadskostnadsnivå.
Utskottets yttrande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär det föreliggande
förslaget, att den vid de kungl, teatrarna fast anställda personalen skulle —
i likhet med vad som redan skett beträffande hovkapellets medlemmar — beredas
delaktighet i statens pensionsanstalt. I samband härmed skulle staten
övertaga de vid teatrarna förefintliga enskilda pensionskassornas tillgångar
och förbindelser.
Med hänsyn till det bristfälliga sätt, på vilket den ifrågavarande personalens
pensionsförhållanden för närvarande äro ordnade, framstår det enligt
utskottets mening såsom ett önskemål, att en pensionsreglcring kommer till
stånd, varigenom dess pensionering anpassas i huvudsak efter de principer,
som gälla för statens pensionsanstalts verksamhet. I betraktande av det
starka inflytande från statens sida, som gör sig gällande i fråga om teatrarnas
verksamhet, måste det enligt utskottetts uppfattning jämväl ur det allmännas
synpunkt vara motiverat, att en mera ordnad pensionering nu kommer
till stånd för den vid teatrarna fast knutna personalen. Utskottet finner
sig därför böra tillstyrka förslaget att inordna teaterpersonalen under pensionsanstaltens
reglemente. Härigenom kommer personalen i åtnjutande icke blott
— såsom för närvarande är fallet — av tjänstepension utan även av en ordnad
familjepensionering. Vidare kommer relationen mellan pension och avlöning
att fastställas efter vedertagna principer, vilket icke är fallet vid den nuvarande
pensioneringen genom teaterkassorna.
Beträffande de former, under vilka tjänstepensioneringen bör genomföras,
innebär förslaget vissa avvikelser från pensionsreglementets huvudgrunder.
Dessa avvikelser äro emellertid betingade av de säregna anställningsförhållan
-
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
13
den, sam gälla för teaterpersonalen. Med hänsyn härtill vill utskottet icke
påyrka någon jämkning i förslaget, även om det på någon punkt måhända
kunde sättas i fråga, huruvida icke bestämmelserna i reglementet kunnat
tillämpas oförändrade. De regler, som föreslagits skola gälla i fråga örn rätt
till förtidspension, sjukpension och uppskjbten tjänstepension, ha synts
utskottet väl ansluta sig till de speciella anställnings- och tjänstgöringsförhållandena
på förevarande område.
Vad familjepensioneringen angår är utskottet i likhet med chefen för finansdepartementet
av den uppfattningen, att tillräckliga skäl saknas att vid
beräknande av familjepensionsunderlag för teaterpersonalen avvika från de
allmänna grunderna i pensionsanstaltens reglemente.
De föreslagna övergångsbestämmelserna m. m. hava icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker, att de föreliggande preliminära överenskommelserna
godkännas med de av departementschefen förordade jämkningarna och att
således riksdagen lämnar Kungl. Majit bemyndigande att träffa slutlig överenskommelse
med de kungl, teatrarnas pensionskassor i enlighet med vad i
propositionen förordats.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.
Stockholm den 9 mars 1943.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Berling, Nordenson*, Friggeråker, Sundvik*, Leander,
Lindbärg och Johansson i Fårekulla*;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Naii. Andersson
i Munkaljungby, Eriksson i Sandby, Malmborg och Persson i Norrby.
* Ej närvarit vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:81 Skrivelse till Konungen i anledning av vackt motion om visst tillägg till övergångsbestämmelsenia till tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala a1 i texten