Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1943-01-16 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1943 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1942 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1943..

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bi hann till riksdagen* protokoll 19 il 8 sami. Nr 2.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1943 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet, avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till

1942 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra örn att riksgäldskontoret alltsedan år 1921

för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats

för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika

verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret

1941/42, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande textoch

tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet, varvid jämväl

lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång. Fullmäktige anse

sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till årsboken och

inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en kompletterande

översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1942.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1942.

1942 års premieobligationslån. Vid sammankomster den 18 och 21 maj

1942 fattade fullmäktige beslut angående emission under nästföljande september

av ett nytt premieobligationslån å 150,000,000 kr., benämnt svenska

statens premieobligationslån av år 1942. Lånet skulle vara fördelat å 1,500

serier med 2,000 obligationer å nom. 50 kr. i varje serie. För lånet är icke

fastställt någon återbetalningstid. Sedan minst 20 vinstutlottningar verkställts,

skall riksgäldskontoret äga rätt att inlösa obligationerna med 50 kr. för obligation.

Vinstutlottnnig å lånet verkställes två gånger årligen, i maj och november,

med början år 1943; första vinstutlottningen äger dock rum i februari

sagda år. Vinstplanen upptager bl. a. en högsta vinst å 250,000 kr., en vinst

å 100,000 kr., 2 vinster å 50,000 kr. samt 4 vinster å 25,000 kr. Sammanlagt

utlottas vid varje vinstutlottning 19,500 vinster till ett belopp av 2,438,000 kr.

I syfte att göra vinstplanen ytterligare attraktiv komma vidare sex obligationer

med samma ordningsnummer, som den obligation, varå högsta vinsten

utfallit, samt tillhörande de tre serierna närmast före och närmast efter den

serie, sistnämnda obligation tillhör, att vid varje utlottning tilldelas en sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2. 3

skild premie å 5,000 kr. Härvid anses serie 1,500 gå närmast före serie 1 och

serie 1 följa närmast efter serie 1,500.

På grund av den stora omfattningen av förhandsrekvisitioner å ifrågavarande

premieobligationslån beslöto fullmäktige vid sammanträde den 27

augusti utgiva en andra emission av 1942 års premieobligationslån å 150

milj. kr. och även i övrigt på oförändrade villkor.

Försäljningen av 1942 års premieobligationer tog sin början den 1 september

hos riksgäldskontoret, riksbanken, postanstalter, banker, sparbanker,

mäklare och kommissionärer. Såvitt angår första emissionen skulle härvid

även försäljning- mot avbetalning såsom vid tidigare premielån äga rum genom

posten samt vissa av riksgäldskontoret auktoriserade kommissionärer.

Försäljningspriset utgjorde från början 50 kr. för obligation, men sedan lånet

(första emissionen) blivit börnoterat fr. o. m. den 14 september och kursen

därvid omedelbart kom att ligga över pari, höjdes försäljningspriset i

riksgäldskontorets kassa samma dag till kr. 50: 50 resp. vid köp av hel serie

kr. 51: 75 för obligation och den 15 september till 51 kr. resp. 52 kr. Under

tiden 16—19 september utgjorde försäljningspriset kr. 51:25 resp. kr. 52:50

men sjönk därpå till 51 kr. resp. 52 kr. för obligation, vilka priser blevo

bestående.

Första emissionen slutsåldes under första hälften av november månad. Vad

beträffar försäljningen av andra emissionen hade denna i viss utsträckning

tagit sin början samtidigt med försäljningen av första emissionen huvudsakligen

för tillgodoseende av bankernas och andra större placerares behov, varvid

interimsbevis å tecknade belopp utlämnades i stället för obligationer, vilka

senare icke förelago färdigtryckta förrän inemot mitten av november. Omkring

en månad senare hade även andra emissionen helt funnit placering,

varefter båda emissionerna såsom en enhet uppfördes till notering å fondbörsen

fr. o. m. den 5 januari 1943.

T. o. m. den 30 december 1942 hade valuta influtit till riksgäldskontoret

för försålda obligationer av 1942 års premieobligationslån å sammanlagt nom.

251,402,150 kr.

1942 års 2°/o statslån. För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning

beslöto fullmäktige den 1 september 1942 att utgiva ett nytt statslån, löpande

med 2% ränta och benämnt Svenska statens 2 °/o obligationslån av den 15

september 1942. Emissionen av detta lån ägde rum i samverkan med ett

konsortium, representerat av Aktiebolaget Göteborgs Bank. Aktiebolaget

Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Banken Aktiebolag, Stockholms Enskilda

Bank Aktiebolag, Stockholms Intecknings Garanti Aktiebolag och

Sparbankernas Bankaktiebolag. Efter överläggningar med konsortiet bestämdes

att det nya lånets belopp skulle utgöra 500,000,000 kronor; att obligationerna

till detsamma skulle dagtecknas den 15 september 1942 och förfalla

till betalning den 15 december 1944: att obligationerna skulle förses

med fem räntekuponger, betecknade med n:ris 1—5. förfallande till betalning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

n:ris 1 och 3 den 15 mars 1943 resp. den 15 mars 1944,

» 2 » 4 » 15 sept. 1943 * » 15 sept. 1944,

nr 5 »15 dec. 1944;

samt att obligationerna skulle utfärdas i valörer å 50,090, 100,000, 250,000

och 500,000 kronor till det antal av varje valör, som framdeles bestämdes.

Kontrakt rörande det nya lånet avslöts mellan riksgäldskontoret och ovannämnda

konsortium den 1 september 1942. I kontraktet föreskrevs bl. a., att

konsortiet skulle övertaga lånet fast till en kurs av 997/s %>, med likvid under

tiden 15—30 september 1942, samt att lånet skulle av konsortiet utbjudas

till teckning fr. o. m. den 3 september 1942 till parikurs.

Likvid för lånet har till fullo influtit till riksgäldskontoret.

Med hänsyn till den korta löptiden redovisas lånet i riksgäldskontorets

räkenskaper såsom tillfällig statsskuld.

Svenska statens 3 °U lån för inlösen av enskilda järnvägar. Sedan 1942

års riksdag beslutat statsförvärv fr. o. m. den 1 juli 1942 av Blekinge kustbanor,

varvid likvid skulle äga rum genom tillhandahållande av statsobligationer

å nom. 1,653,250 kr., hava fullmäktige utgivit ytterligare en emission

_ 1942 års emission — av förevarande lån. Obligationerna av denna

emission, vilka äro utställda i valörer a 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50

kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli 1942 och förfalla till betalning den

1 juli 1952 samt äro försedda med 10 st. årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.

Den 20 november 1942 meddelade Kungl. Majit sin garanti å ifrågavarande

lån.

1933 års 4 °!o statslån av den 15 mars. Den 10 december beslöto fullmäktige

att till inlösen den 15 mars 1943 uppsäga förevarande lån. I samband

med kungörandet av uppsägningen tillkännagavs, att meddelande sedermera

skulle lämnas angående de villkor, varå innehavare av obligationer av lånet

kunde få desamma utbytta mot nya statsobligationer.

193i års 3 °lo statslån. Till och med den 30 juni 1942 hade av ifrågavarande

lån placerats obligationer a nom. 136,538,300 kr. Under senare halvåret

1942 hava å lånet försålts obligationer å ytterligare nom. 28,200 kr. till

en medelkurs av 92.68 %. Den 31 december hade sålunda av ifrågavarande

lån placerats obligationer å sammanlagt nom. 136,566,500 kr. Lånet är ännu

icke avslutat.

Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1941/42 hade såsom statsskuld

för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av kr. 41,271,981: 20,

motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills redovisade försålda

och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december 1942 utgjorde

statsskulden för utelöpande sparobligationer kr. 77,204.100:20. Härav belöpte

c:a 55 milj. kr. på tredje försvarslånet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott^}, memorial nr 2.

o

Inlåning d rikskonton. Såsom ett led i den fortgående statliga låneverksamheten

med sikte på att uppsuga överflödig köpkraft beslöto fullmäktige

den 26 november i princip biträda ett förslag om införande av en ny låneform

för tid9bundet sparande för statens räkning medelst s. k. rikskonton.

Den nya låneformen var avsedd att komplettera de redan befintliga sparformerna

oell dess huvuduppgift skulle vara att uppsamla smäire belopp

nysparade medel, som kunna undandras konsumtionen för en längre tid.

Beträffande inlåningen å rikskonton, vilken efter det erforderliga avtal

träffats örn medverkan av posten samt banker och sparbanker och alla detaljbestämmelser

i övrigt utformats, är avsedd att påbörjas under instundande

mars månad, må i korthet följande nämnas.

Med hänsyn till syftet med den nya sparformen har det ansetts önskvärt,

att den upptas av samtliga bankinrättningar i riket, vilka vid inlåning på

rikskonto skola i eget namn utfärda motböcker till allmänheten. Riksgäldskontorets

befattning med rikskontoinlåningen kommer att — frånsett medverkan

i propagandaverksamheten för densamma — i huvudsak inskränka

sig till ärenden i samband med medelsredovisningen. Å rikskonton insatta

medel skola för att komma i åtnjutande av högsta förräntning vara bundna

under en tid av 6 år, insättningsåret ej medräknat. Ränta gottgöres under

denna fö nitsättning efter en räntefot av 372 %>, d. v. s. samma räntesats som

gäller för sparobligationema. I olikhet mot sparobligationerna sker emellertid

gottskrivning av räntan vid varje års slut. Räntan lägges till kapitalet

men står till förfogande för dem, som önska lyfta den. Medel, som insatts å

rikskonto, kunna disponeras av insättaren även före utgången av bindningstiden.

Då räntegottgörelse ansetts böra fortlöpande lämnas efter 372 %>, har

man vid förtidsuttag måst kräva ränteåterbäiing, vilken för enkelhetens skull

fastställts till ett belopp, motsvarande 7ioo av det uttagna beloppet, dock att

ränteåterbäringen ej får överstiga den ränta, som upplupit å det uttagna

beloppet.

Inlåningen å rikskonto har på grund av de speciella förmåner i ränteavseende,

som medföljer denna låneform. ansetts böra i viss utsträckning begränsas.

Maximibeloppet för insättning å rikskonto har sålunda bestämts till

300 kronor för kalenderkvartal, varjämte föreskrivits, att tillgodohavande å

sådant konto ej annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet

må ökas utöver 4.000 kronor.

Statsskuldförbindelser. Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning

mot statsskuldförbindelser ökades under senare halvåret 1942 med 23,175.000

kronor till 324.080.000 kronor. Största delen av denna ökning kommer på

pensionsstyrelsen (7.5 milj. kr.) och postsparbanken (15 milj. kr.). Med undantag

för ett mindre belopp förfalla samtliga ifrågavarande förbindelser till

betalning efter 45 år, dock med rätt för riksgäldskontoret att sedan 10 år

förflutit från utfärdandet inlösa desamma efter minst 3 månader i förväg

verkställd uppsägning.

Den 5 november medgåvo fullmäktige på därom gjord framställning alt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

postgirokontoret finge för tiden 1 januari 1943—31 mars 1945 i riksgäldskontoret

placera ett belopp av högst 75 mili. kr. mot statsskuldförbindelser,

löpande med 2 % ränta.

Lan hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid ingången av budgetåret

1942/43 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom

lån hos statsinstitutioner och fonder m. m„ till kr. 597,615,489: 37. Under

senare halvåret 1942 ökades detta belopp med (netto) kr. 8,961,538:10,

i följd varav här berörda del av statsskulden den 31 december utgjorde

kr. 606,577,027: 47.

Av staten övertagna lån. Riksgäldskontorets skuld för av staten övertagna

lån uppgick den 30 juni 1942 till 11,379,107 kronor 38 öre. I samband med

statens övertagande av Blekinge kustbanor fr. o. m. den 1 juli 1942 övertog

staten jämväl betalningsskyldigheten för ett säljarens obligationslån å

ett kapitalbelopp av 3,121,000 kronor.

Staten har vidare vid förvärv av fastigheten nr 17 i kvarteret Skansen i

Stockholm övertagit betalningsansvaret för i fastigheten intecknad gäld å

sammanlagt 1,224,985 kronor 89 öre.

Under senare halvåret 1942 har riksgäldskontorets skuld för av staten

övertagna lån minskats dels genom amorteringar med 218,621 kronor 93 öre

dels ock genom återbetalning av ett lån med 7,829 kronor 82 öre, så att skulden

den 31 december 1942 uppgick till sammanlagt 15,498,641 kronor 52

öre.

Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1942 utgjorde riksgäldskontorets skuld på

grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 300 milj. kr. Ifrågavarande

växlar inlöstes å resp. förfallodagar, nämligen den 10 juli med 100

milj. kr. samt den 30 september med återstående 200 milj. kr. Å andra sidan

verkställdes även under senare halvåret 1942 en icke obetydlig upplåning

mot skattkammarväxlar. Början gjordes den 10 juli, då växlar för sammanlagt

200 milj. kr., förfallande till betalning den 28 december 1942. övertogos

av riksbanken och sparbankernas bankaktiebolag till ett diskonto av 1 °/o.

Vidare emitterades den 23 juli och den 8 augusti skattkammarväxlar per den

28 december 1942 å tillhopa 200 milj. kr. samt den 22 augusti ytterligare

skattkammarväxlar per den 30 januari 1943 å 100 milj. kr. Samtliga dessa

växlar övertogos i huvudsak av affärsbankerna och sparbankernas bankaktiebolag

till ett diskonto av 1 °/o. Till omsättning av de växlar å sammanlagt

400 milj. kr., vilka förföllo till betalning den 28 december 1942, utbjödos

nya växlar å samma belopp, vilka försåldes lill affärsbankerna och sparbankernas

bankaktiebolag samt, till en mindre del, riksbanken till samma diskonto

som tidigare, eller 1 °/o. Sistnämnda växlar förfalla till betalning den

27 februari 1943 (209,800,000 kr.) resp. den 28 juni 1943 (190,200,000 kr.).

Den 31 december 1942 uppgick sålunda beloppet av utelöpande skattkammarväxlar

till 500 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

Växelkredit nr 2. Den 14 september inbetalade riksgäldskontoret efter därom

med riksbanken träffad överenskommelse 55 milj. kr. till riksbanken,

att avräknas å ifrågavarande kredit. Beloppet motsvarade skillnaden mellan

kreditens dåvarande belopp, 340 milj. kr., och nettobeloppet för i utlandet

med guld eller valutor likviderade inköp av krigsmateriel den 30 juni 1942,

c:a 285 milj. kr.

Växelkredit nr 3. Den 4 oktober kunde riksgäldskontoret med hänsyn till

sin dåvarande goda kassaställning helt återbetala ifrågavarande kredit med

78,400,000 kr.

Tillfällig upplåning i riksbanken. För stärkande av riksgäldskontorets

kassaställning upptogo fullmäktige den 18 juli ett tillfälligt lån i riksbanken

å 25 milj. kr., vilket emellertid återbetalades redan den 21 i samma månad.

Vissa till riksbanken överlämnade skattkammarväxlar. Med åberopande av

1942 års riksdagsbeslut ang. dispositionen över riksgäldskontorets skuldförbindelser

i riksbankens valuta vårdande verksamhet hemställde bankofullmäktige

i skrivelse den 1 oktober 1942, att riksgäldsfullmäktige ville till riksbanken

överlämna skuldförbindelser till ett sammanlagt belopp av 500 milj. kr.

I anledning av denna hemställan ha hittills efter därom träffad överenskommelse

överlämnats 2 skattkammarväxlar å tillhopa 35,243,769:41 kr. dagtecknade

den 21 november 1942 och förfallande till betalning den 31 juli

1943.

Den genom riksbanken verkställda inlåningen frän vissa statsinstitutioner.

som den 30 juni 1942 uppgick till 381,432,508 kronor 91 öre, ökades under

tiden t. o. m. den 31 december 1942 med 263,801,520 kronor 64 öre till

645,234,029 kronor 55 öre.

Såsom deposition på ett år överlämnade statens krigsförsäkringsnämnd

under senare halvåret 1942 sammanlagt 25,000,000 kronor.

Under samma tid har domänverket till förvaltning överlämnat överskottsmedel

till belopp av sammanlagt 14.000,000 kronor med villkor örn medlens

återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning.

Exportkreditfonden har under tiden t. o. m. den 31 december 1942 gottgjorts

med sammanlagt 550,000 kronor.

I anledning av framställning av Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

medgåvo fullmäktige i december 1942, att bolaget finge under nämnda månad

och januari 1943 till riksgäldskontoret för förvaltning överlämna sammanlagt

15,000,000 kronor, att förräntas efter en räntefot av U/2 procent för

år och återbetalas ett år efter skedd uppsägning. Den 31 december 1942 mottog

riksgäldskontoret i enlighet härmed ett belopp av 3,700,000 kronor.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstårkning,

som den 30 juni 1942 uppgick till 3,100,000 kronor, ökade under tiden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

t. o. m. den 31 december 1942 med 1,000,000,000 kronor och utgjorde sålunda

sistnämnda dag 4,100,000,000 kronor.

Fullmäktige i riksbanken lia medgivit, alt riksgäldskontoret finge, räknat

fr. o. m. den 15 oktober 1942, åtnjuta räntegottgörelse å medel, innestående

å riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken intill ett maximibelopp motsvarande

sammanlagda beloppet av växelkrediterna nr 1 och 2 efter samma

ränta som riksgäldskontoret erlade på nyssnämnda krediter.

Sparpropaganda: I anslutning till uttalanden av 1942 års riksdag (bankoutskottets

uti. nr 57 och riksdagens skr. nr 366) angående vikten av att det

enskilda sparandet ökades, har enligt beslut av fullmäktige under senare

halvåret 1942 av riksgäldskontoret i olika former bedrivits propaganda för

sparverksamhet, vilken särskilt varit inriktad på sparobligationerna, icke

blott under emissionstiden för tredje försvarslånet utan även under tiden därefter.

Fullmäktige hava för avsikt att i fortsättningen intensifiera sparpropagandan

och utvidga densamma att omfatta sparverksamhet i allmänhet

enligt riktlinjer, som planerats i nära samarbete med riksbanken och olika

kreditinstitut.

Riksdagen uppdrog år 1936 åt fullmäktige, att låta i överensstämmelse med

det för 1921—1930 års riksdagar upprättade register verket utarbeta och i en

upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ett fullständigt person- och

sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1931 1940. Ifråga
varande

registerverk föreligger numera färdigtryckt.

Ombyggnadsarbetena i riksdagshuset äro nu helt avslutade. Den a\ tullmäktige

tillsatta kommittén för arbetenas planenliga bedrivande, Riksdagens

byggnadskommitté, hav efter avslutandet av sin verksamhet den 29 juni 1942

tili fullmäktige avgivit en sammanfattande redogörelse för samtliga ombvggnadsetapperna,

med undantag för vissa då ännu återstående arbeten, jamte

redovisning av anslagna medel. Ifrågavarande redogörelse kommer att av

fullmäktige med särskild skrivelse överlämnas till bankoutskottet, varvid slutlig

medelsredovisning kommer att lämnas.

Stockholm den 9 januari 1943.

AXEL LINDQVIST

ERNST ERIKSSON

ANDERS ÖRNE

ARTUR RYBERG

TORSTEN STRÖM

KARL MAGNUSSON

IVAR ÖSTERSTRÖM

j Eric Öhlin.

437060.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.