Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för läkare vid fristående centraldispensärer jämte en i ämnet väckt motion.

1943-03-16 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet i statens pensionsanstalt för läkare vid fristående centraldispensärer jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

1

Kr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående delaktighet

i statens pensionsanstalt för läkare vid fristående

centraldispensärer jämte en i ämnet väckt motion.

I en den 12 februari 1943 dagtecknad proposition nr 60, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, i

huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen förordade grunder, utfärda

bestämmelser i fråga om delaktighet i statens pensionsanstalt för läkare

vid fristående centraldispensärer.

I anledning av förevarande proposition har i andra kammaren av herr von

Friesen väckts motionen nr 303, vari föreslagits, att riksdagen måtte bemyndiga

Kungl. Majit att utfärda bestämmelser i fråga om delaktighet i statens

pensionsanstalt för läkare vid fristående centraldispensärer med ett för dessa

beräknat pensionsunderlag av 6,000 kronor.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

I enlighet med beslut av 1937 års riksdag (prop. nr 85; statsutskottets uti.

nr 102; riksd. skr. nr 246) hava genom kungörelse den 18 juni samma år

(nr 400) meddelats bestämmelser rörande statsbidrag till dispensärverksamhet

för tuberkulosens bekämpande. I kungörelsen betecknas som centraldispensär

sådan för röntgenundersökning utrustad dispensär, som förestås av

läkare med behörighet till läkarbefattning vid annat sanatorium än kustsanatorium

och därmed jämförligt sanatorium och som förfogar över minst

en dispensärsköterska. Centraldispensär är antingen fristående eller förlagd

till sjukvårdsanstalt. Inom dispensärvården verksamma befattningshavares

tjänstgöringsförhållanden skola vara närmare reglerade genom av medicinalstyrelsen

godkända instruktioner. Enligt medicinalstyrelsens cirkulär den 15

december 1937 angående av styrelsen utarbetade normalinstruktioner för

läkare vid centraldispensärer m. m. förordnas läkare vid fristående centraldispensär

av medicinalstyrelsen för en tid av högst fem år i sänder.

För närvarande finnas inom riket sammanlagt 20 fristående centraldispensärer,

anordnade av landsting och med avlöningsförmåner till vid dem anställda

läkare, som i regel uppgå till 8,000 å 9,000 kronor jämte visst rörligt

tillägg. Vid de inom Älvsborgs län anordnade två centraldispensärerna utgå

Bihang till riksdagens protokoll I9i3. 8 sami. Nr 23—28.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bankoutskottets utlåtande nr 23-

dock avlöningsförmånerna till vardera av två läkare med allenast 3,840 kronor.

Statens pensionsanstalt har anfört bland annat följande:

Av handlingarna i ärendet framgår, att de två dispensärerna i Hallands

län och de två dispensärerna i Älvsborgs län intaga en särställning såtillvida,

att de förra hava gemensam läkare, vilken uppgivits vara pensionsförsäkrad

i Sveriges kommunalanställdas pensionskassa, och att läkarna

vid de senare äro så lågt avlönade, att deras befattningar uppenbarligen

liro att anse såsom bisysslor.

Genom vad medicinalstyrelsen anfört och vitsordat synes det få anses ådagalagt,

att dispensärläkarna, ehuru de ej torde vara helt upptagna av sina befattningar,

dock i avseende å tjänstgöringens omfattning i allmänhet fylla de

krav, som böra uppställas såsom villkor för pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

I betraktande av nu angivna förhållanden och då ett inordnande under

pensionsanstaltens reglemente av läkarna vid de fristående centraldispensärer,

som avses i kungörelsen nr 400/1937, icke synes innebära avvikelse

från hittills tillämpade grunder för delaktighet i pensionsanstalten, vill anstalten

icke motsätta sig, att sådan delaktighet beredes sagda läkare.

Framställningen synes avse, att dispensärläkarna skola i pensionshänseende

likställas med av Konungen utnämnda sanatorieläkare. Detta skulle

innebära bl. a., att delaktigheten i pensionsanstalten skulle bliva obligatorisk

och att tjänstepensionsunderlaget skulle bestämmas till 6,000 kronor.

Då från pensionsrätt skulle undantagas såväl de dispensärläkare, för vilka

befattningen utgör bisyssla, som den läkare, vilken uppgivits vara tillförsäkrad

icke-statlig pensionsrätt, synes hinder icke möta att göra delaktigheten

obligatorisk. Sker ej ändring i fråga örn tillsättningen, torde dock

anslutningen till pensionsanstalten böra vara valfri för de före pensionsregleringen

anställda läkarna.

Vad däremot angår tjänstepensionsunderlagets storlek, torde de i handlingarna

förekommande uppgifterna rörande löneförmånerna — vilka synas

avse år 1939 -— icke motivera ett likställande av dispensärläkarna med sanatorieläkarna.

Av pensionsanstalten införskaffade översikter över nuvarande

löneförmåner för dels läkarna vid ifrågavarande centraldispensärer,

dels ock lasaretts- och sanatorieläkare utvisa, att medeltalet av grundlönerna

för de 15 centraldispensärläkare, örn vilka här är fråga, utgör 8,727

kronor under det att för de 11 sanatorieläkarna i motsvarande län medeltalet

av begynnelselönerna utgör 10,352 kronor och av slutlönerna 11,878

kronor. Härtill kommer att de senare i motsats till de förra åtnjuta förmån

av fri bostad eller — i ett fall — ersättning därför med 3,000 kronor.

Centraldispensärläkarna åtnjuta sålunda väsentligt lägre löneförmåner än

sanatorieläkarna. Skillnaden mellan löneförmånerna är av den storleksordning,

att det torde få anses påkallat att för centraldispensärläkarna fastställa

ett lägre tjänstepensionsunderlag än det för sanatorieläkare gällande,

6,000 kronor. Av de för närvarande till pensionsanstalten obligatoriskt anslutna

befattningshavarna torde distriktstandläkarna vara i avlöningshänseende

närmast jämställda med ifrågavarande dispensärläkare. Ovan angivna

medeltal av grundlönerna för de senare, 8,727 kronor, överensstämmer tämligen

nära med medeltalet av den för distriktstandläkare fastställda minimilönen

i lägsta lönegraden. 7,800 kronor, och minimilönen i högsta lönegraden,

9,300 kronor, för sådan läkare, som ej åtnjuter andel av inflytande

taxeavgifter. Med hänsyn härtill synes tjänstepensionsunderlaget för centraldispensärläkare

lämpligen böra bestämmas till samma belopp som för

distriktstandläkare eller till 4.500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

3

Föredragande departementschefen har anfört:

Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande tjänstgöringsförhållandena

för läkarna vid de fristående centraldispensärerna anser jag mig

kunna förorda, att delaktighet i statens pensionsanstalt beredes dessa läkare.

Från pensionsrätt böra emellertid undantagas såväl de dispensärläkare, för

vilka befattningen utgör bisyssla, som läkare, vilken tillförsäkrats icke-statlig

pensionsrätt.

I fråga om pensionsunderlagets storlek ansluter jag mig till pensionsanstaltens

förslag, att detsamma bestämmes till 4,500 kronor. Även i övrigt

kan jag biträda pensionsanstaltens förslag beträffande pensionsvillkoren.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut

i ämnet, vidtaga erforderliga ändringar i pensionsanstaltens reglemente, vilka

böra träda i kraft den 1 juli 1943. I samband därmed torde Kungl. Majit

även hava att taga ställning till frågan örn sättet för centraldispensärläkarnas

tillsättning.

Enligt utskottets mening synas de i motionen anförda synpunkterna på

frågan om tjänstepensionsunderlaget för läkare vid centraldispensär värda

beaktande. Emellertid torde förutsättningar för en mera gynnsam beräkning

av pensionsunderlaget än vad som i propositionen förordas icke föreligga,

förrän en omreglering av löneförmånerna genomförts. Vid sådant förhållande

finner sig utskottet icke för närvarande kunna tillstyrka, att åtgärder vidtagas

i motionens syfte. Utskottet förutsätter emellertid, att sedan en dylik omreglering

kommit till stånd, pensionsfrågan åter upptages.

Åberopande det anförda och då utskottet icke i övrigt funnit anledning till

erinran mot Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionen 11:303, må bifalla

Kungl. Majits förevarande proposition.

Stockholm den 16 mars 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Berling*, Sandén, Friggeråker*, Sylwan,

Ohlin och Leander;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen*, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hall, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby och Malmborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:98 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående delaktighet i statens pension saust al t för läkare vid fristående centraldispensärer a1 i texten