Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren M. Sandberg att för löneklassplcicering tillgodoräkna sig viss föregående anställning.

1943-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:38, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren M. Sandberg att för löneklassplcicering tillgodoräkna sig viss föregående anställning.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren

M. Sandberg att för löneklassplcicering

tillgodoräkna sig viss föregående anställning.

I en inom andra kammaren under nr 254 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har fru Gustafson jämte tre

av kammarens övriga ledamöter hemställt, att riksdagen måtte medgiva e. o.

riksgäldsvaktmästaren Karl Gustaf Manfred Sandberg rätt att för placering

i löneklass vid tillträdandet av innehavande extra ordinarie befattning samt

sedermera för uppflyttning i högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna

sig den tid, varunder han innehaft anställning hos riksdagen och

kyrkomöte.

Till stöd för det i motionen väckta förslaget anföres följande:

»Från och med den 1 juli 1942 antogo fullmäktige i riksgäldskontoret e. o.

nattvakten vid riksdagens hus M. Sandberg att vara e. o. riksgäldsvaktmästare

i lönegraden Eo 7. I enlighet med bestämmelserna i 8 § 5 morn. i

icke-ordinariereglementet för riksdagens verk angående placering i högre

löneklass vid tillträdandet av e. o. befattning av tjänsteman med föregången

långvarig statsanställning gjorde fullmäktige framställning hos delegerade

för riksdagens verk örn att Sandberg skulle äga tillgodoräkna sig viss föregående

anställning hos riksdagen, riksdagens hus och kyrkomötet. Med

hänvisning till de principer, som i liknande fall tillämpas vid allmänna

civilförvaltningen, beslöto delegerade att lämna framställningen utan bifall.

Sandberg, som är född den 10 mars 1898 och under åren 1914—1922

varit anställd vid flottan, har alltsedan 1934 bestritt en e. o. nattvaktstjänst

vid riksdagens hus med placering i 3:e lönegraden för e. o. tjänstemän.

Vidare har han under riksdagstid åren 1923 och 1925—1927 tjänstgjort

såsom extra portvakt samt åren 1928—1934 såsom vaktmästare å tryckeriexpeditionen

under riksdagar och kyrkomöten. Under åren 1934—1938

skötte han vaktmästarsysslan jämsides med nattvaktstjänsten, men efter

sistnämnda år har han beviljats ledighet under riksdagarna från nattvaktssysslan.

Då Sandberg sökte anställning i riksgäldskontoret, torde han ha räknat

med, att avlöningen som e. o. riksgäldsvaktmästare icke skulle understiga

vad han under en följd av år uppburit på grund av sin anställning hos riksdagen,

riksdagens hus och kyrkomötet. I denna uppfattning måste han

ha styrkts, då riksdagen år 1936 medgivit rätt för riksgäldsvaktmästaren

Nils Lundin att för placering i löneklass få tillgodoräkna sig anställning

vid riksdagens tryckeriexpedition. Sannolikt har även inverkat på Sandbergs

ställningstagande vetskapen om att en planerad — nu genomförd —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets utlåtande nr 38.

3

omläggning av nattbevakningen i riksdagshuset skulle underlättas, om han

frånträdde sin befattning som e. o. nattvakt. Fullmäktige i riksgäldskontoret

hava också i sin framställning till delegerade framhållit, att det synts

dem angeläget, att Sandberg icke skulle lida avlöningsminskning.

De av delegerade åberopade principer, som tillämpas i liknande fall, torde

avse det förhållandet, att Sandberg innehade en e. o. befattning i 3:e lönegraden

och från denna befordrades till Eo 7. Bestämmelsen i 8 § 5 mom.

i icke-ordinariereglementet har ansetts gälla första tillträdandet av e. o.

befattning och skulle sålunda icke vara tillämplig på Sandbergs fall.

Det torde emellertid vara otvivelaktigt, att Sandbergs tidigare tjänstgöring

i riksdagen varit avgörande vid hans anställande som e. o. vaktmästare.

Hans tjänstgöring som nattvakt har varit av helt annan art och

kan mera anses lia varit en bisyssla än tjänstgöringen vid riksdagens tryckeriexpedition

beroende på det särskilda förhållandet, att riksdagen ej

har arbete åt sina tjänstemän under hela året. I flera år skötte Sandberg

även bägge tjänsterna samtidigt. Endast den omständigheten att befattningen

som nattvakt varit extra ordinarie, har hindrat Sandbergs högre

löneklassplacering. Örn han däremot endast haft tillfällig anställning som

nattvakt eller enbart tjänstgjort i riksdagen, skulle något formellt skäl ej

kunnat åberopas för avslag å fullmäktiges framställning.»

Förenämnda 8 § 5 mom. i icke-ordinariereglementet för riksdagens verk

är av följande lydelse:

»Finnér vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman, som tillträder

extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning

och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för

placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 §

1 mom. skulle hänföras, har myndigheten att underställa frågan om löneklassuppflysningen

delegerades prövning.»

Såsom den i motionen lämnade utredningen utvisar, har Sandberg vid

befordran den 1 juli 1942 till e. o. riksgäldsvaktmästare i 7:e lönegraden

enligt 7 § 1 mom. icke-ordinariereglementet för riksdagens verk placerats

i 6:e löneklassen. En av fullmäktige i riksgäldskontoret hos delegerade för

riksdagens verk gjord framställning, att Sandberg skulle jämlikt stadgandet

i ovan intagna 8 § 5 mom. av samma reglemente placeras i högre löneklass

med hänsyn till sin föregående anställning hos riksdagen och kyrkomöte,

har lämnats utan bifall av delegerade. Härvid lia delegerade hänvisat till

de principer, som i liknande fall tillämpas vid allmänna civilförvaltningen.

Nyssnämnda stadgande, vilket har sin motsvarighet i det inom statsförvaltningen

gällande avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän

(civila icke-ordinariereglementet), medgiver nämligen icke något tillgodoräknande

av tjänstgöring under sådana förhållanden, som föreligga i nu

förevarande ärendet. Stadgandet, som uttryckligen är begränsat lill sådana

fall, då tjänsteman tillträder första extra ordinarie anställning, kan överhuvud

taget icke tillämpas på Sandberg, som vid befordran till lönegraden

Eo 7 redan innehade e. o. befattning i 3:e lönegraden. 1 motiveringen till

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

här ifrågavarande stadgande i civila icke-ordinariereglementet utsäges dessutom,

att med stadgandet avses särskilt de fall, då en tjänstinnehavare

under ett avsevärt antal år innehaft statsanställning utanför den vanliga

tjänstemannakarriären och med större avlöningsförmåner än som skulle tillkomma

honom i den extra-ordinarie tjänsten.

Av det anförda framgår, att frågan örn Sandbergs löneklassplacering

redan prövats och avgjorts i den ordning, som fastställts av riksdagen och

med tillämpning av i avlöningsreglementet givna föreskrifter. Den föreliggande

motionen innebär, att riksdagen i detta särskilda fall skulle dispensera

från dessa föreskrifter. Utskottet kan för sin del med hänsyn till

konsekvenserna icke tillstyrka en sådan åtgärd. Ett bifall till motionen

skulle nämligen kunna åberopas av andra tjänstemän, som i likhet med

Sandberg före befordran till högre lönegrad och vid sidan av sin statstjänst

innehaft anställning hos riksdagen eller ock innehaft annan arvodestjänst

eller bisyssla. Det förhållandet, att riksdagen tidigare i några fall

medgivit tillgodoräknande av tjänstgöring hos riksdagen för uppflyttning

i löneklass, saknar numera betydelse, sedan i och med 1939 års lönereglering

rätten att tillgodoräkna föregående likvärdig tjänstgöring i princip

borttagits.

Under åberopande av det anförda får utskottet avstyrka bifall till den

väckta motionen och hemställer alltså,

att förevarande motion II: 254 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 mars 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sandén, Sundvik, Sylwan, Lindbärg, Bodin och

Johansson i Fårekulla*;

från andra kammaren: herrar Svedman*, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Hall, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby och Söderdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1943

341334

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.