Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren M. Sandberg att för löneklassplcicering tillgodoräkna sig viss föregående anställning.
1943-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1943:38, Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren M. Sandberg att för löneklassplcicering tillgodoräkna sig viss föregående anställning.
Dokumentets text
2
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1943 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för e. o. riksgäldsvaktmästaren
M. Sandberg att för löneklassplcicering
tillgodoräkna sig viss föregående anställning.
I en inom andra kammaren under nr 254 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har fru Gustafson jämte tre
av kammarens övriga ledamöter hemställt, att riksdagen måtte medgiva e. o.
riksgäldsvaktmästaren Karl Gustaf Manfred Sandberg rätt att för placering
i löneklass vid tillträdandet av innehavande extra ordinarie befattning samt
sedermera för uppflyttning i högre löneklass i samma befattning tillgodoräkna
sig den tid, varunder han innehaft anställning hos riksdagen och
kyrkomöte.
Till stöd för det i motionen väckta förslaget anföres följande:
»Från och med den 1 juli 1942 antogo fullmäktige i riksgäldskontoret e. o.
nattvakten vid riksdagens hus M. Sandberg att vara e. o. riksgäldsvaktmästare
i lönegraden Eo 7. I enlighet med bestämmelserna i 8 § 5 morn. i
icke-ordinariereglementet för riksdagens verk angående placering i högre
löneklass vid tillträdandet av e. o. befattning av tjänsteman med föregången
långvarig statsanställning gjorde fullmäktige framställning hos delegerade
för riksdagens verk örn att Sandberg skulle äga tillgodoräkna sig viss föregående
anställning hos riksdagen, riksdagens hus och kyrkomötet. Med
hänvisning till de principer, som i liknande fall tillämpas vid allmänna
civilförvaltningen, beslöto delegerade att lämna framställningen utan bifall.
Sandberg, som är född den 10 mars 1898 och under åren 1914—1922
varit anställd vid flottan, har alltsedan 1934 bestritt en e. o. nattvaktstjänst
vid riksdagens hus med placering i 3:e lönegraden för e. o. tjänstemän.
Vidare har han under riksdagstid åren 1923 och 1925—1927 tjänstgjort
såsom extra portvakt samt åren 1928—1934 såsom vaktmästare å tryckeriexpeditionen
under riksdagar och kyrkomöten. Under åren 1934—1938
skötte han vaktmästarsysslan jämsides med nattvaktstjänsten, men efter
sistnämnda år har han beviljats ledighet under riksdagarna från nattvaktssysslan.
Då Sandberg sökte anställning i riksgäldskontoret, torde han ha räknat
med, att avlöningen som e. o. riksgäldsvaktmästare icke skulle understiga
vad han under en följd av år uppburit på grund av sin anställning hos riksdagen,
riksdagens hus och kyrkomötet. I denna uppfattning måste han
ha styrkts, då riksdagen år 1936 medgivit rätt för riksgäldsvaktmästaren
Nils Lundin att för placering i löneklass få tillgodoräkna sig anställning
vid riksdagens tryckeriexpedition. Sannolikt har även inverkat på Sandbergs
ställningstagande vetskapen om att en planerad — nu genomförd —
Bankoutskotlets utlåtande nr 38.
3
omläggning av nattbevakningen i riksdagshuset skulle underlättas, om han
frånträdde sin befattning som e. o. nattvakt. Fullmäktige i riksgäldskontoret
hava också i sin framställning till delegerade framhållit, att det synts
dem angeläget, att Sandberg icke skulle lida avlöningsminskning.
De av delegerade åberopade principer, som tillämpas i liknande fall, torde
avse det förhållandet, att Sandberg innehade en e. o. befattning i 3:e lönegraden
och från denna befordrades till Eo 7. Bestämmelsen i 8 § 5 mom.
i icke-ordinariereglementet har ansetts gälla första tillträdandet av e. o.
befattning och skulle sålunda icke vara tillämplig på Sandbergs fall.
Det torde emellertid vara otvivelaktigt, att Sandbergs tidigare tjänstgöring
i riksdagen varit avgörande vid hans anställande som e. o. vaktmästare.
Hans tjänstgöring som nattvakt har varit av helt annan art och
kan mera anses lia varit en bisyssla än tjänstgöringen vid riksdagens tryckeriexpedition
beroende på det särskilda förhållandet, att riksdagen ej
har arbete åt sina tjänstemän under hela året. I flera år skötte Sandberg
även bägge tjänsterna samtidigt. Endast den omständigheten att befattningen
som nattvakt varit extra ordinarie, har hindrat Sandbergs högre
löneklassplacering. Örn han däremot endast haft tillfällig anställning som
nattvakt eller enbart tjänstgjort i riksdagen, skulle något formellt skäl ej
kunnat åberopas för avslag å fullmäktiges framställning.»
Förenämnda 8 § 5 mom. i icke-ordinariereglementet för riksdagens verk
är av följande lydelse:
»Finnér vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman, som tillträder
extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning
och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för
placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 §
1 mom. skulle hänföras, har myndigheten att underställa frågan om löneklassuppflysningen
delegerades prövning.»
Såsom den i motionen lämnade utredningen utvisar, har Sandberg vid
befordran den 1 juli 1942 till e. o. riksgäldsvaktmästare i 7:e lönegraden
enligt 7 § 1 mom. icke-ordinariereglementet för riksdagens verk placerats
i 6:e löneklassen. En av fullmäktige i riksgäldskontoret hos delegerade för
riksdagens verk gjord framställning, att Sandberg skulle jämlikt stadgandet
i ovan intagna 8 § 5 mom. av samma reglemente placeras i högre löneklass
med hänsyn till sin föregående anställning hos riksdagen och kyrkomöte,
har lämnats utan bifall av delegerade. Härvid lia delegerade hänvisat till
de principer, som i liknande fall tillämpas vid allmänna civilförvaltningen.
Nyssnämnda stadgande, vilket har sin motsvarighet i det inom statsförvaltningen
gällande avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän
(civila icke-ordinariereglementet), medgiver nämligen icke något tillgodoräknande
av tjänstgöring under sådana förhållanden, som föreligga i nu
förevarande ärendet. Stadgandet, som uttryckligen är begränsat lill sådana
fall, då tjänsteman tillträder första extra ordinarie anställning, kan överhuvud
taget icke tillämpas på Sandberg, som vid befordran till lönegraden
Eo 7 redan innehade e. o. befattning i 3:e lönegraden. 1 motiveringen till
Utskottet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 38.
här ifrågavarande stadgande i civila icke-ordinariereglementet utsäges dessutom,
att med stadgandet avses särskilt de fall, då en tjänstinnehavare
under ett avsevärt antal år innehaft statsanställning utanför den vanliga
tjänstemannakarriären och med större avlöningsförmåner än som skulle tillkomma
honom i den extra-ordinarie tjänsten.
Av det anförda framgår, att frågan örn Sandbergs löneklassplacering
redan prövats och avgjorts i den ordning, som fastställts av riksdagen och
med tillämpning av i avlöningsreglementet givna föreskrifter. Den föreliggande
motionen innebär, att riksdagen i detta särskilda fall skulle dispensera
från dessa föreskrifter. Utskottet kan för sin del med hänsyn till
konsekvenserna icke tillstyrka en sådan åtgärd. Ett bifall till motionen
skulle nämligen kunna åberopas av andra tjänstemän, som i likhet med
Sandberg före befordran till högre lönegrad och vid sidan av sin statstjänst
innehaft anställning hos riksdagen eller ock innehaft annan arvodestjänst
eller bisyssla. Det förhållandet, att riksdagen tidigare i några fall
medgivit tillgodoräknande av tjänstgöring hos riksdagen för uppflyttning
i löneklass, saknar numera betydelse, sedan i och med 1939 års lönereglering
rätten att tillgodoräkna föregående likvärdig tjänstgöring i princip
borttagits.
Under åberopande av det anförda får utskottet avstyrka bifall till den
väckta motionen och hemställer alltså,
att förevarande motion II: 254 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 mars 1943.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Sandén, Sundvik, Sylwan, Lindbärg, Bodin och
Johansson i Fårekulla*;
från andra kammaren: herrar Svedman*, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,
Hall, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby och Söderdahl.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1943
341334
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.