Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 41

1943-04-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:41, Bankoutskottets memorial nr 41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1913 kl. 2 e. m.

Memorial i anledning av riksdagens byggnadskommittés slutliga

berättelse angående riksdagshusets ombyggnad.

1938 års riksdag uppdrog åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som förordats i en vid bankoutskottets

utlåtande nr 36 fogad, av herr Holmgren m. fl. avgiven reservation låta verkställa

ändrings- och reparationsarbeten beträffande riksdagshuset. De arbeten,

som skulle komma till utförande, utgjorde dels samtliga i fullmäktiges

förslag i frågan till riksdagen såsom nödvändiga betecknade arbeten, dels

ock de i förslaget angivna förändringar, som avsågo ökning av utrymmet

samt förbättring av kommunikationerna inom riksdagshuset, nied undantag

av ifrågasatt anordnande av en nedre central hall samt av fyra nya hissar i

samband med borttagande av de två östra hissarna. De beräknade kostnaderna

för ifrågavarande arbeten utgjorde sammanlagt 2 808 000 kronor och

fördelade sig på de olika arbetsmomenten på följande sätt:

1) Modernisering av de två östra hissarna .......................... 42 000

2) Ny vindsvåning ............................................... 332 000

3) Förändring och isolering av sidopartiernas barriärer och krönande

partier ...................................................... 330 000

4) Fogning med Igaskitt av mittpartiets barriärer och granitpartier samt

omläggning av asfalttaket å mittpartiet .......................... 115 000

5) Ändringsarbeten i huvudvåningens entresolvåning ................. 9 000

6) Ombyggnad av de två trapptornen i västra fasaden................ 325 000

7) Inredande av en ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan 36 000

8) Inredande av rum i norra trappan till pressens lokaler............ 16 000

9) Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården .......... 24 000

10) Modernisering av restauranglokalerna och dess ekonomilokaler .... 253 000

11) Omdispositioner av rum och mindre förändringar oell därmed förenade

ommålningar ........................................... 155 000

12) Byggnadsarbeten i samband med värme, ventilation och sanitära

installationer ................................................. 218 000

13) Värme, ventilation och sanitära installationer..................... 678 000

14) Komplettering av elektriskt signalsystem ......................... 20 000

15) Elektriska installationer ....................................... 155 000

16) Utvändiga reparationer av fasaderna ............................ 100 000

Summa kronor 2 808 000

Arbetena skulle enligt riksdagens beslut utföras etappvis och fördelas på

en tidrymd av tre år.

Bihang till riksdagens protokoll 194.1. 8 sami. Nr 41.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 41.

För att närmast leda arbetet med riksdagshusets ombyggnad tillsatte fullmäktige

en kommitté, benämnd riksdagens byggnadskommitté, och utsågo

till ledamöter av kommittén riksgäldsfullmäktiges dåvarande ordförande

fil. dr K. Hildebrand, tillika kommitténs ordförande, generaldirektören H.

Leo, ordföranden och vice ordföranden i 1938 års bankoutskott redaktören

0. H. Åkerberg och kommendören B. F:son Holmgren, riksgäldsfullmäktigen

A. Lindqvist, ledamoten av riksdagens första kammare byggmästaren

J. M. Bäckström, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren

1. J. Pettersson i Rosta, riksgäldsdirektören F. Sandberg samt byggnadsrådet

R. Hjorth. Kommittén tillsatte ett särskilt arbetsutskott för handläggningen

av löpande ärenden samt beredning av viktigare ärenden m. m. Till ledamöter

av utskottet utsågos ordföranden herr Hildebrand samt herrar Sandberg

och Hjorth.

Till arkitekt för ombyggnads- och reparationsarbetena antog kommittén

f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson och såsom byggmästare för ombyggnadsarbetena

byggmästaren O. Engkvist, Stockholm. Åt ingenjören Karl G. Eklund

uppdrog kommittén att leda och kontrollera arbetena beträffande

modernisering av värme- och ventilationsanordningarna i riksdagshuset.

Omedelbart efter det egentliga riksdagsarbetets avslutande i juni 1938

påbörjades första etappens ändrings- och reparationsarbeten, vilka fullföljdes

före nästa riksdags början, i stort sett enligt det uppgjorda programmet

med undantag av vissa till värme och ventilation hörande installationsarbeten.

Under andra ombyggnadsetappen år 1939 skedde emellertid en viss förskjutning

i den ursprungliga planen för arbetenas utförande till följd av urtima

riksdagens inkallande redan i början av september, vilket hade till följd att

vissa i andra etappen ingående arbeten tills vidare måste uppskjutas, såsom

anordnandet av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården, medan andra

arbeten endast kunde delvis färdigställas. Så var förhållandet med moderniseringen

av de två östra hissarna samt inredandet av rum i den södra

referenttrappan. Dessutom uppskötos under denna etapp vissa installationsarbeten

för värme och ventilation m. m. Vissa arbeten måste forceras, delvis

genom arbete på övertid, för att bli färdiga i tid till nästa riksdags början.

Med hänsyn till det allt mer skärpta utrikespolitiska och statsfinansiella

läget under våren 1940 beslöt byggnadskommittén i maj samma år låta

verkställa utredning angående möjligheterna att^ väsentligt inskränka tredje

etappens arbeten, varvid tanken var att endast sådana återstående ändringsoch

reparationsarbeten, som icke utan allvarlig olägenhet kunde uppskjutas,

skulle komma till utförande. Utredningen resulterade i ett förslag till fullmäktige

om sådan inskränkning. Enligt detta förslag skulle bl. a. ombyggnaden

av de två västra trapptornen med undantag av hissarnas färdigställande

tills vidare uppskjutas. Vidare skulle ändringsarbetena i huvudvåningens

entresol ställas på framtiden liksom även vissa till omdispositioner och

mindre förändringar hörande arbeten jämte för ifrågavarande arbeten behövliga

installationsarbeten för värme, ventilation, sanitära och elektriska

anordningar. De för nämnda arbeten beräknade kostnaderna uppgingo till

772 800 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 41.

3

Den tredje etappens arbeten skulle därför enligt kommitténs förenämnda

förslag begränsas till följande arbeten: ombyggnad av östra och västra hissarna,

inredning av rum i södra trappan till pressens lokaler, arbeten i pressreferenternas

ruin, anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården

samt av förrådsrum under kamrarnas plenisalar ävensom för ifrågavarande

arbeten erforderliga installationer för värme, ventilation, sanitära och elektriska

anordningar jämte byggnadsarbeten i samband därmed. Dessa arbeten

hade kostnadsberäknats till sammanlagt 409 200 kronor. Med hänsyn till

förefintlig reservation å anslagen för de två första ombyggnadsetapperna erfordrades

emellertid allenast en ytterligare anslagsanvisning av 369 000 kronor,

vilken efter fullmäktiges därom till bankoutskottet gjorda framställning

beslöts av 1940 års lagtima riksdag.

Den på så sätt begränsade tredje etappens arbeten kunde trots urtima riksdagens

inkallande genomföras enligt de uppgjorda planerna och voro i

huvudsak avslutade före 1941 års riksdags början nied undantag för vissa

mindre kompletterings-, justerings- och målningsarbeten, vilka emellertid

avslutades under januari månad.

I skrivelse till fullmäktige den 26 mars 1941 tillstyrkte kommittén på anförda

skäl, att de återstående arbetena med riksdagshusets ombyggnad snarast

möjligt måtte fullföljas och avslutas, varvid kommittén förutsatte, att

ifrågavarande arbeten ej skulle komma till utförande, örn detta till följd av

ändrade förhållanden på det politiska eller statsfinansiella området skulle

framstå såsom mindre lämpligt. För bedömande av det för arbetenas utförande

erforderliga anslaget hade kommittén låtit verkställa förnyad kostnadsberäkning,

vilken kom att sluta på 996 400 kronor, innebärande i jämförelse

med den tidigare kostnadsberäkningen, å 772 800 kronor, en ökning

med 221 600 kronor. Denna merkostnad var förorsakad av dels de fördyringar

av material och arbete, som inträtt sedan föregående kostnadsberäkning,

dels av ändringar i förhållande till det ursprungliga programmet,

som skett för en del kvarstående arbeten och vilka kostnader ej tidigare

beaktats. Sedan riksdagen på fullmäktiges därom till bankoutskottet ingivna

framställning till Riksdagens bus: Reparations- och ändringsarbeten

m. m. för budgetåret 1941/42 anvisat ovannämnda belopp, 996 400 kronor,

såsom reservationsanslag, vidtogo omedelbart de förberedande arbetena för

den fjärde och sista ombyggnadsetappen. Efter vårsessionens avslutande

utfördes arbetena i forcerad takt och kunde, trots den mellankommande

höstsessionen, i stort sett avslutas före den nya riksdagens början i januari

1942. Endast mindre kompletterings-, justerings- och målningsarbeten återstodo

då. Dessa kunde emellertid avslutas under januari månad med undantag

för dels vissa till ventilationsanläggningen hörande arbeten i källarvåningen,

vilka drogo något längre tid, dels vissa mindre arbeten, såsom ombyggnad

av telefonrummen vid plenisalarna samt målning i korridorer i

huvudvåningen och övre våningen, vilka arbeten icke kunnat utföras på

grund av riksdagens långa höstsession utan måst uppskjutas till sommaren

1942.

Byggnadskommittén har till fullmäktige lämnat årsredor/örelser för de utförda

ombyggnadsarbetena å riksdagshuset i januari vart och ett av åren

1939—1942, vilka redogörelser av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet

med fullmäktiges berättelser till utskottet. Redogörelserna ha tryckts såsom

bilaga till utskottets memorial nr 2 för nämnda år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr Al.

Sedan ombyggnadsarbetena i riksdagshuset i det närmaste avslutats, avgav

byggnadskommittén den 29 juni 1942 till fullmäktige en sammanfattande

redogörelse för sin verksamhet. Såsom framgår av det ovanstående,

meddelade kommittén emellertid, att vissa av de till fjärde etappen hörande

ombyggnadsarbetena icke kunnat slutföras till början av 1942 års riksdag

på grund av att 1941 års riksdags höstsession blev av så långvarig karaktär.

Då arbetena voro av den naturen, att de icke lämpligen kunde utföras under

pågående riksdagsarbete, hade de ansetts böra anstå till sommaren 1942.

Ifrågavarande arbeten, bland vilka även upptagits några mindre, i ombyggnadsplanen

tidigare icke inräknade arbeten, finnas angivna å sid. 41 o. f. i

kommitténs berättelse.

Med skrivelse till bankoutskottet den 18 februari 1943 ha fullmäktige i

riksgäldskontoret överlämnat nämnda berättelse och samtidigt meddelat, att

jämväl de vid dess avgivande återstående ombyggnadsarbetena numera helt

slutförts. Berättelsen är icke tryckt men föreligger i en begränsad stencilerad

upplaga, som finnes tillgänglig å riksdagens ekonomibyrå (tryckeriexpeditionen)

.

I sin skrivelse ha fullmäktige lämnat följande uppgifter angående kostnaderna

för riksdagshusets ombyggnad:

Beträffande totalkostnaderna för riksdagshusets ombyggnad har kommittén

å sid. 28 o. f. lämnat en sammanställning, vilken emellertid med hänsyn

till de då ännu återstående arbetena var att betrakta såsom allenast preliminär.

Enligt de slutgiltiga siffror, som nu föreligga rörande ifrågavarande

kostnader, uppgå dessa till sammanlagt kr. 3 664 540: 49 enligt följande uppställning:
-

I och II etapperna .............................. kronor 2 089 488: 56

III etappen ..................................... » 386 537: 57

IV » (inklusive 1942 års arbeten) ........... > 1 188 514: 36

Summa kostnader ............................... kronor 3 664 540:49

Då sammanlagt anvisats ....................... » 3 475 400: —

har sålunda ett överskridande ägt rum med........ kronor 189 140: 49,

av vilket belopp kronor 125 630:— avförts på riksdagshusets omkostnadsanslag

för budgetåret 1941/42 samt återstoden, kronor 63 510:49, på omkostnadsanslaget

för budgetåret 1942/43.

Till sin huvudsakliga del hänför sig ifrågavarande merkostnad till de

underhållsarbeten, som utom ombyggnadsprogrammet under fjärde etappen

(se sid. 31 i kommitténs berättelse) och därefter tillkommit, samt i övrigt

på inträffade prisstegringar.

Fullmäktige ha i sin skrivelse framhållit, att de med avgivandet av nyssnämnda

rapport slutfört det dem av 1938 års riksdag meddelade uppdraget

att låta verkställa ändrings- och reparationsarbeten beträffande riksdagshuset.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr il.

5

Bankoutskottet har ansett sig böra bringa den av byggnadskommittén av- utskottet.

givna berättelsen samt fullmäktiges slutrapport till riksdagens kännedom;

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 april 1943.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Nordenson, Sandén, Sylwan, Ohlin,

Leander, Lindbärg och Bodin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

Hall, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby, Mattsson i Eneryda och Malmborg.

*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.