Utlåtande i anledning av väckt motion om pension åt förre kontorsskrivaren G. A. Lindahl.
1943-05-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1943:52, Utlåtande i anledning av väckt motion om pension åt förre kontorsskrivaren G. A. Lindahl.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 52.
1
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om pension åt förre kontorsskrivaren
G. A. Lindahl.
I en inom första kammaren under nr 25 av herr Berg, Robert, väckt
motion, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, hemställes,
att riksdagen måtte besluta, att sjukpension i enlighet med de bestämmelser,
som återfinnas i allmänna tjänstepensionsreglementet, måtte
beviljas f. d. kontorsskrivaren G. A. Lindahl, räknat från och med den 1 juli
1941.
I fråga om motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Lindahl är född den 21 juni 1891 och således 51 år gammal;
att han varit anställd såsom kontorist å dåvarande räkenskapskontoret
vid flottans station i Karlskrona under åren 1911—1917 och såsom kontorsskrivare
av 2:a klass å ekipagedepartementet vid Karlskrona örlogsvarv för
tiden därefter intill utgången av juni månad 1941;
att, sedan Lindahl ställts under åtal för vissa förbrytelser i tjänsten m. m.,
överläkaren vid S:t Sigfrids sjukhus F. Weström i rättspsykiatriskt utlåtande
den 17 oktober 1940 förklarat sig anse, att Lindahl vid tiden för de åtalade
gärningarnas begående befunnit sig i sådant sinnestillstånd, som avses i
5 kap. 5 § strafflagen;
att medicinalstyrelsen, under hänvisning till vad medlemmen av styrelsens
vetenskapliga råd, professorn V. Wigert i ärendet anfört, den 10 januari
1941 avgivit det utlåtandet, att Lindahl vid liden för de åtalade gärningarnas
begående befunnit sig i sådant tillstånd, som avses i 5 kap. 6 § strafflagen;
att Lindahl genom utslag den 27 februari 1941 av vederbörande fältkrigsrätt
jämlikt bl. a. 5 kap. 6 § strafflagen dömts till visst frihetsstraff för i
tjänsten begångna förbrytelser ävensom till avsättning från sin anställning
vid ekipagedepartementet;
att varvschefen vid Karlskrona örlogsvarv med stöd av bestämmelsen i
2 kap. 4 § militära icke-ordinariereglementet uppsagt Lindahl från dennes
anställning med utgången av juni månad 1941;
att krigshovrätten genom utslag den 24 april 1942, såvitt nu är i fråga,
Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 8 sami. Nr 52—53.
2
Bankoulskottets utlåtande nr 52.
dömt Lindahl, i stället för till avsättning, till mistning under ett år av anställningen
såsom kontorsskrivare av 2:a klass;
att, sedan Lindahl i skrivelse till marinförvaltningen den 5 juni 1941 anhållit
om avsked med sjukpension, ämbetsverket genom beslut den 7 december
1942 funnit sig icke kunna författningsenligt bevilja ansökningen, enär
Lindahl icke längre kvarstode i statens tjänst, i följd varav Lindahl allenast
blivit berättigad till uppskjuten livränta;
att överläkaren Weström i utlåtande den 19 december 1942 såsom sin
mening uttalat, att det sjukliga tillstånd hos Lindahl, som av Weström beskrivits
i ett den 12 november samma år avgivet intyg avseende sjukpension
åt Lindahl, på samma sätt förefunnits före den tidpunkt, då Lindahl entledigades;
samt
att Lindahl alltjämt lider av psykisk ohälsa.
Över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört marinförvaltningen.
Marinförvaltningen har anfört i huvudsak följande:
Enligt läkarintyg utfärdat den 19 december 1942 av överläkaren vid S:t
Sigfrids sjukhus i Växjö framgår, att det sjukliga tillstånd vari Lindahl befinner
sig redan på samma sätt förefunnits före den tidpunkt, då Lindahl
entledigats. Med hänsyn härtill synes Lindahl, därest utredning rörande
sjukdomstillståndet företetts av honom före entledigandet, hava bort sjukpensioneras.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker marinförvaltningen bifall
till förevarande motion.
Statskontoret har anfört:
Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen torde det icke vara
»uteslutet, att den psykiska ohälsa, varav Lindahl enligt de avgivna läkarutlåtandena
lider, förelegat hos honom redan vid liden för hans entledigande
från anställningen vid örlogsvarvet i Karlskrona samt varit av sådan
beskaffenhet, att Lindahl skulle hava varit berättigad att komma i åtnjutande
av sjukpension jämlikt stadgandet i 27 § av det för honom då gällande
militära tjänstepensionsreglementet, därest frågan härom uppkommit
till behandling innan beslutet om hans entledigande meddelades. Statskontoret
är emellertid icke berett att på grundval av den nu föreliggande
utredningen taga ställning till detta spörsmål. Enligt statskontorets mening
är det nödvändigt, att saken ytterligare utredes. Sålunda bör i första hand
medicinalstyrelsen beredas tillfälle uttala sig i ärendet och därvid särskilt
yttra sig över huruvida Lindahl vid tiden för entledigandet varit till följd
av sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring. I
I anledning av vad statskontoret sålunda anfört har utskottet införskaffat
förnyat utlåtande från statskontoret, som hört medicinalstyrelsen.
Medicinalstyrelsen har efter alt ha tagit i övervägande innehållet i handlingarna
i ärendet jämte förberörda av överläkaren Weström den 17 oktober
Bankoulskottets utlåtande nr 52.
3
1940 avgivna rättspsykiatriska utlåtande samt en den 20 december 1940
dagtecknad komplettering av samma utlåtande rörande Lindahl avgivit det
utlåtandet, att Lindahl vid tiden för entledigandet till följd av begynnande
psykisk och fysisk ålderdomssvaghet varit oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring.
Statskontoret har i sitt förnyade utlåtande anfört:
Då Lindahl genom varvschefens vid Karlskrona örlogsvarv med stöd av
2 kap. 4 § militära icke-ordinariereglementet (nr 276/1939) meddelade beslut
entledigats från sin anställning vid örlogsvarvet före uppnådd pensionsålder,
utan att entledigandet synes hava föranletts därav, att Lindahl
till följd av sjukdom, nedsatt arbetsförmåga etc. blivit oförmögen till fortsatt
tillfredsställande tjänstgöring, är han jämlikt bestämmelserna i det
för honom gällande militära tjänstepensionsreglementet (nr 167/1935) icke
berättigad till pension utan endast till uppskjuten livränta. Genom medicinalstyrelsens
nu gjorda uttalande torde det emellertid få anses ådagalagt,
att Lindahl vid tiden för entledigandet varit på grund av sjukdom eller
nedsatt arbetsförmåga oförmögen till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring.
Därest detta förhållande varit för den avskedande myndigheten känt, skulle
Lindahl vid entledigandet rätteligen hava bort beviljas avsked med rätt
till sjukpension jämlikt föreskriften i 27 § c) militära tjänstepensionsreglementet.
Vid nu angivna förhållanden finner statskontoret det rimligt, att
Lindahl beredes ersättning för den pensionsrätt, som han genom entledigandet
gått förlustig. Ämbetsverket får fördenskull förorda, att Lindahl
— under förutsättning att han avsäger sig den honom tillkommande
rätten till uppskjuten livränta — av riksdagen tillerkännes en årlig pension
till beloppet motsvarande vad som skulle hava tillkommit honom, därest
han sjukpensionerats vid tiden för entledigandet.
Jämlikt militära tjänstepensionsreglementet gäller för den av Lindahl
tidigare innehavda befattningen som kontorsskrivare av 2:a klass (lönegrad
MEo 13) ett pensionsunderlag av 2 436 kronor. Såsom framgår av
bifogade, av statskontoret införskaffade tjänstematrikelkort1 synes Lindahl
i pensionshänseende hava vid avgången den 30 juni 1941 kunnat tillgodoräkna
en sammanlagd tid av 22 år 4 månader 1 dag, därav över 3 år i den
senast innehavda befattningen. Vid sådant förhållande skulle sjukpensionen
för Lindahl — vilken vidkänts i tjänstepensionreglementet fastställt
pensionsavdrag — hava uppgått till ett belopp av 1 836 kronor för år
räknat jämte därå belöpande dyrtidstillägg. Omräknad enligt kungörelsen
den 20 mars 1942 (nr 164) med utgångspunkt från det i allmänna tjänslepensionsreglementet
(nr 1008/1941) för befattningen fastställda pensionsunderlaget
—• 3 072 kronor — kommer pensionen att uppgå till 2 304 kronor
för år jämte därå belöpande rörligt tillägg. Enligt hittills tillämpad
praxis utgår icke rörligt tillägg å de från anslaget till diverse pensioner
och understöd med mera beviljade riksdagspensionerna, utan hava dessa
pensioner i stället så gott som undantagslöst avvägts med utgångspunkt
från att dyrtidstillägg skulle utgå å desamma. Med hänsyn härtill får statskontoret
föreslå, att i förevarande fall, då pensionen bör utmätas efter de
i allmänna tjänstepensionsreglementet fastställda grunderna, pensionen av
praktiska skäl måtte anvisas att utgå från det för de reglementsenligt be- 1
1 Hiir uteslutet.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 52.
Utskottet.
viljade pensionerna avsedda anslaget, i förevarande fall anslaget till pensionering
av militära befattningshavare.
Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret föreslå, att
Lindahl måtte under sin återstående livstid från anslaget till pensionering
av militära befattningshavare uppbära en årlig pension å 2 304 kronor
jämte därå belöpande rörligt tillägg, att utgå förslagsvis från och med den
1 januari 1943, under villkor dock att Lindahl avstår från den honom
tillkommande rätten till uppskjuten livränta.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner sig utskottet böra föreslå,
att Lindahls pensionsfråga löses på det sätt, statskontoret förordat,
innebärande att Lindahl, under villkor att han avstår från den honom tillkommande
rätten till uppskjuten livränta, tillerkännes en årlig pension av
2 304 kronor jämte därå belöpande rörligt tillägg. I betraktande av omständigheterna
i samband med Lindahls avgång ur tjänst har utskottet
emellertid ansett sig böra biträda motionärens yrkande, att pensionen bestämmes
att utgå räknat från och med den 1 juli 1941.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion 1:25,
må medgiva, att förre kontorsskrivaren av 2:a klass G. A.
Lindahl må, räknat från och med den 1 juli 1941, under
sin återstående livstid från anslaget till pensionering av
militära befattningshavare uppbära en årlig pension av
2 304 kronor jämte därå belöpande rörligt tillägg, under villkor
likväl att Lindahl avstår från den honom tillkommande
rätten till uppskjuten livränta.
Stockholm den 14 maj 1943.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Berling*, Sandén*, Friggeråker,
Sundvik*, Sylwan* och Johansson i Fårekulla*;
från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg*, K. A. Westman*,
Hall*, Andersson i Munkaljungby, Eriksson i Sandby*, Malmborg och Dickson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:222 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om pension åt förre kontorsskrivaren G. A. Lindahl. a1 i texten