Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjånstinnehavares rätt till pension, allmänna t jämteoch familjepensionsreglementena samt folkskolam tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m., jämte väckt motion i fråga örn förbättring av vissa äldre reservstatspensioner.

1943-06-18 · 76 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 76 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1943:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjånstinnehavares rätt till pension, allmänna t jämteoch familjepensionsreglementena samt folkskolam tjänsteoch familjepensionsreglementen, m. m., jämte väckt motion i fråga örn förbättring av vissa äldre reservstatspensioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag

till vissa ändringar i lagen angående civila tjånstinnehavares

rätt till pension, allmänna t jämte- och familjepensionsreglementena

samt folkskolam tjänste- och

familjepensionsreglementen, m. m., jämte väckt motion

i fråga örn förbättring av vissa äldre reservstatspensioner.

I en den 26 februari 1943 dagtecknad proposition, nr 169, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna vid propositionen

fogade förslag till

1) kungörelse örn ändrad lydelse av 24 § 1 och 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008) samt

2) kungörelse om ändrad lydelse av 15 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009).

Kungl. Majit har vidare i en den 14 maj 1943 dagtecknad proposition,

nr 286, som likaledes hänvisats till bankoutskottets handläggning, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 §

lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension;

2) godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

örn ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet den 30

december 1941 (nr 1008),

örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet den 30

december 1941 (nr 1009),

örn ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.

folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699) samt

om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den 18

juli 1942 (nr 700);

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i propositionen förordats

a) meddela bestämmelser om ändring i reglementet för statens pensions
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

anstalt i anledning av förstatligande av den allmänna väghållningen på landet

från och med den 1 januari 1944, samt

b) meddela föreskrifter om pensionsförhållandena för

dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet av

den allmänna väghållningen på landet övergå i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart före den 1

januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt, vilket åtagit sig att självt

svara för personalens pensionering,

dels den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänste- eller familjepension

från vägdistrikt,

dels den, som i samband med nedläggande av Bjärred—Lund—Harlösa

järnväg eller Jönköping—Gripenbergs järnväg övergått i statens järnvägars

tjänst såsom tillfällig anställningshavare men därefter vid statens järnvägar

erhåller befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,

dels ock vissa f. d. tjänstemän, vilka i samband med statens övertagande av

enskild järnväg eller bandel övergått i statens järnvägars tjänst och sedermera

avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 samt på vilka de

av 1935 års riksdag bestämda grunderna i fråga om fyllnadspension vid avgången

varit tillämpliga; samt

4) besluta i propositionen förordad jämkning i gällande särskilda grunder

för dyrtidstillägg av statsmedel å pension, som utgår från enskild pensionsinrättning.

I samband med förenämnda propositioner har utskottet till behandling förehaft
dels

Kungl. Maj:ts proposition den 5 mars 1943, nr 143, angående krigsmaktens

reservpersonal, såvitt nämnda proposition avser riksdagens godkännande

av vissa i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 5 mars

1943 angivna grunder för pensionsförmåner åt personal tillhörande krigsmaktens

reservstater;

dels ock en inom andra kammaren under nr 326 av herrar Håstad och

Dickson väckt motion, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal måtte besluta

att giva Kungl. Maj:t rätt att efter ansökan i varje särskilt fall pröva, huruvida

från reservstat pensionsavgångna äldre officerare och underofficerare,

vilka under krigsåren varit inkallade under avsevärdare tid till beredskapstjänstgöring,

kunna komma i åtnjutande av högre pension.

Propositionen nr 143, i vilken bland annat framlagts förslag till grunder

för såväl avlöning som pension åt reservstatspersonalen, har jämväl i

sistnämnda del hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning. I

den sedermera framlagda propositionen nr 286 har emellertid förordats, att

reservstatspersonalen inordnas under allmänna tjänstepensionsreglementet,

därvid i nämnda reglemente skola angivas tjänstepensionsunderlag och

tjänstepensionsavdrag för beställningshavare å reservstat. Statsutskottet har

med hänsyn härtill i sitt utlåtande nr 198, sid. 47—48, förklarat, att det icke

ankomme på nämnda utskott att avgiva något yttrande angående de i pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 70.

3

positionen nr 143 föreslagna pensionsbeloppen för reservstatspersonalen eller

i anledning av vad i förenämnda motion anförts. Med utgångspunkt härifrån

har bankoutskottet ansett sig böra till behandling upptaga propositionen

nr 143, såvitt densamma avser grunderna för pensionering av sådana

beställningshavare, liksom ock motionen 11:326.

Utskottet kommer att i det följande redogöra för innehållet i propositionen

nr 286 samt därvid yttra sig över de i densamma framlagda förslagen punktvis

under samma rubriker som i propositionen. De i propositionen nr 169

framlagda förslagen behandlas under punkten 2 med rubriken »Rätt till

förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta», och de här ifrågavarande

förslagen i propositionen nr 143 beröras under punkten 6 med

rubriken »Pensionsreglering för personal tillhörande krigsmaktens reservstater».

I sistnämnda sammanhang kommer redogörelse jämväl att lämnas

för det motionsvis framställda yrkandet.

Beträffande motiveringen för de föreliggande förslagen får utskottet, i

den mån redogörelse för dem ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionerna

och motionen.

1. Pensionsprövande myndighet vid tvångspensionering.

Enligt 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet prövas frågor örn

rätt att komma i åtnjutande av förtidspension eller förordnandepension av

Kungl. Majit. Frågor om rätt att komma i åtnjutande av pension i andra

fall prövas av den myndighet, som har att fastställa pensionsförmånens belopp.

Sistnämnda förfaringssätt är bland annat tillämpligt i sådana i 8 §

4 mom. tjänstepensionsreglementet avsedda fall, där Kungl. Majit förklarar

tjänsteman skyldig att avgå och entledigar honom (s. k. tvångspensionering).

Enligt 11 § 1 och 2 mom. får entledigande ej ske utan att frågan örn rätt till

pension dessförinnan avgjorts eller i samband med entledigandet avgöres.

Bestämmelser motsvarande dem, som innefattas i nu nämnda författningsrum,

finnas i 3 § 1 morn., 6 § 3 mom. och 9 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Enligt sistnämnda författningsrum må entledigande ej ske

utan att frågan om rätt till pension dessförinnan avgjorts.

I propositionen nr 286 ha 5 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

och 3 § 1 morn. folkskolans tjänstepensionsreglemente föreslagits skola

jämkas på sådant sätt, att frågan örn rätt att komma i åtnjutande av pension

i samband med tvångsentledigande skall prövas av Kungl. Majit. I samband

härmed har föreslagits en jämkning i avfattningen av 9 § 1 mom. folkskolans

tjänstepensionsreglemente.

För de sålunda föreslagna reglementsändringarna synas utskottet prak- Utskottet.

tiska skäl tala. Utskottet tillstyrker därför förslagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

2. Rätt till förordnandepension samt tjänste- och familjelivränta.

Bestämmelser angående tjänstepension för ordinarie tjänsteman, som tillsatts

medelst förordnande för viss tid, återfinnas i 24 § allmänna tjänstepensionsreglementet.

Sådan tjänsteman äger rätt att vid avgång från befattningen,

som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension

(förordnandepension) huvudsakligen i de fall, då antingen tjänsten av

honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd eller ock förordnandet utlöper

och av annan anledning än av tj änstemannen därom uttryckt önskan icke efterföljes

av förnyat förordnande. Enligt angivna regler är rätten till förordnandepension

icke knuten till viss pensionsålder, och så snart tjänsten innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, är tjänstemannen även vid frivillig avgång

från befattningen berättigad till tjänstepension. Dessa för tjänstemännen fördelaktiga

bestämmelser sammanhänga med att det ligger i förordnandeanställningens

natur, att den efter jämförelsevis kort tid kan komma att upphöra,

samt med önskemålet att kunna för förordnandetjänster förvärva även personer,

som förut icke varit i statens tjänst och som icke kunna förutsättas efter

upphörande av förordnandet bliva tagna i anspråk för andra uppgifter inom

statsförvaltningen.

Med de nu angivna likartade regler gälla enligt 24 § för innehavare av befattning

såsom chef för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen. Å andra sidan gälla enligt 33 och 35 §§ för

innehavare av rektorsbefattningar vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

vissa undantag från bestämmelserna i 24 §.

Reglerna om förordnandepensioner äro emellertid jämförelsevis restriktiva

i ett avseende. Den ifrågavarande tjänstetiden av 12 år skall nämligen ha intjänats

i den vid avgången innehavda befattningen, och tjänstetid i tidigare

befattning — vare sig förordnande- eller annan befattning — tillgodoräknas

därvid icke. Dock har genom bestämmelser, som vid 1942 års riksdag

införts i reglementet, möjlighet bereus tjänsteman, som tidigare innehaft fullmakts-

eller därmed i pensionshänseende likställd befattning och som uppnått

60 års ålder och 30 års sammanlagd tjänstetid, att efter särskilt Kungl.

Maj:ts medgivande komma i åtnjutande av förordnandepension vid frivillig

avgång, även örn han ej intjänat 12 år i förordnandebefattningen.

Hel förordnandepension utgår i princip endast örn tjänsten innehafts minst

12 år.

Förordnandetjänsteman, som avgår utan rätt till tjänstepension, äger under

vissa villkor komma i åtnjutande av tjänstelivränta enligt bestämmelser

under 5 avd. i reglementet.

Såsom nyss nämnts, förutsattes för rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,

att vederbörande tjänsteman avgår ur statens tjänst. Enahanda

förutsättning gäller enligt 26 § 1 mom. samma reglemente för rätt

till tjänstelivränta och enligt 1 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet

för rätt till familjelivränta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

5

Föredragande departementschefen har i propositionen nr 169 anfört följande.

»Den företagna utredningen har enligt min uppfattning givit vid handen,

att behov föreligger av en begränsning av den nuvarande rätten till oavkortad

förordnandepension vid frivillig avgång efter 12 års förordnandetid. En

dylik ändring får anses påkallad redan med hänsyn tagen till det nuvarande

beståndet av förordnandebefattningar. Jämväl förhandenvaron av vissa

frågor avseende utsträckt anlitande av anställningsformen förordnande för

viss tid synes motivera, att en ändring av pensionsvillkoren i denna del tages

i övervägande.

Vad angår sättet för genomförande av begränsningen, har statskontoret

avvisat tanken att för hel förordnandepension kräva ytterligare en intjänt

förordnandeperiod av 6 år eller sammanlagt 18 års förordnandetid. Såsom

motivering härför har statskontoret — som utgått ifrån att en eventuell dylik

skärpning skulle gälla vid avgång över huvud taget — anfört, att skärpningen

skulle alltför mycket minska möjligheterna att erhålla hel förordnandepension.

Å andra sidan har även statskontorets förslag att vid frivillig avgång

fordra 55 års levnadsålder för erhållande av hel pension mött den erinran,

att det leder till en alltför stark begränsning av pensionsrätten. Såsom

en del av remissmyndighetema framhållit, torde emellertid ett tillfredsställande

resultat kunna vinnas genom att den av statskontoret föreslagna regeln

göres tillämplig endast i fall, då förordnandetiden understiger 18 år. I enlighet

härmed bör den ifrågasatta reduktionen av förordnandepensionen inträda

vid frivillig avgång i fall, då tjänstemannen innehaft tjänsten minst 12

men icke 18 år och ännu icke uppnått en levnadsålder av 55 år. I fråga

örn beräknandet av pensionen i dylikt fall ansluter jag mig till statskontorets

förslag örn minskning av tjänstepensionsunderlagets belopp med en

sjättedel för varje påbörjat antal av 5 år, varmed levnadsåldern vid avgången

understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar.

Framhållas bör emellertid att, oavsett de nu förordade generella bestämmelserna,

anledning lär kunna förekomma att i särskilt fall, då fråga är om

inrättande av ny förordnandebefattning, taga under övervägande, om innehavare

av befattningen över huvud skall äga rätt till pension vid frivillig

avgång eller vara underkastad exempelvis liknande regler som innehavare

av rektorsbefattning.

Härefter återstår frågan örn medgivande av pensionsrätt i sådana fall, då

vederbörande vid frivillig avgång icke kan tillgodoräkna sig 12 års tjänst i

den senast innehavda förordnandebefattningen men tidigare innehaft annan

med tjänstepensionsrätt förenad befattning. Vad beträffar de fall, då övergång

skett från fullmakts- eller därmed jämförlig befattning till förordnandebefattning,

har såsom förut nämnts år 1942 vidtagits ändring i tjänstepensionsreglementet

innebärande en viss eftergift från 12-årsvillkoret. Tillräcklig

anledning att för dessa fall ifrågasätta ytterligare eftergift beträffande

förutsättningarna för erhållande av förordnandepension synes icke

föreligga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Vad åter angår de fall, då övergång skett från en förordnandebefattning

till annan, synes en jämkning i villkoren för pensionsrätt vid avgång från

den senare befattningen kunna ifrågasättas. Visserligen har gjorts gällande,

att ett eftergivande av fordran på 12 års tjänstetid i den senaste förordnandebefattningen,

innebärande att hänsyn även finge tagas till tjänstetiden i tidigare

befattning, skulle försvaga garantien för att den som erhåller en förordnandebefattning

också under avsedd tid ägnar sig åt denna. Emellertid

måste det anses som en mindre tillfredsställande konsekvens av de nuvarande

bestämmelserna, att befordran från en förordnandebefattning till annan

kan medföra försämring av pensionsvillkoren och under vissa förhållanden

innebära, att en redan intjänt rätt till pension vid frivillig avgång förfaller.

Det synes icke uteslutet, att detta förhållande kan i sin mån påverka rekryteringsmöjligheterna

i ogynnsam riktning.

Med hänsyn härtill vill jag förorda, att en ändring av hithörande bestämmelser

vidtages i syfte att tjänsteman, som vid frivillig avgång ur statens

tjänst icke hunnit förvärva rätt till förordnandepension enligt de nuvarande

reglerna i den senaste förordnandebefattningen, likväl erhåller pensionsrätt

i händelse han tidigare innehaft annan befattning, som skulle ha berättigat

honom till förordnandepension, om han kvarstått i denna befattning intill

avgången ur statens tjänst. Givetvis bör härvid fordras, att befattningarna

innehafts i oavbruten följd. Sålunda medgiven pension bör beräknas som örn

tjänstemannen intill avgången kvarstått i den ifrågavarande tidigare befattningen.

Att gå härutöver och jämväl medgiva en jämkning uppåt av pensionsunderlaget

med hänsyn till att högre underlag gällt för den senast innehavda

befattningen synes icke påkallat.

Med den rätt till tjänstepension, som sålunda medgives, följer rätt till familjepension

enligt allmänna familjepensionsreglementet. Även familjepensionen

bör i här avsedda fall beräknas som örn tjänstemannen intill avgången

kvarstått i den tidigare förordnandebefattningen. Ett tillägg av denna innebörd

bör göras i allmänna familjepensionsreglementet.»

De av departementschefen förordade ändringarna, som innefattas i de i

propositionen nr 169 framlagda författningsförslagen, ha avsetts skola träda

i kraft den 1 juli 1943. Vid avgång från befattning, som tillträtts före ikraftträdandet,

skall enligt en föreslagen övergångsbestämmelse den nya reduktionsregeln

icke äga tillämpning utom i fall, då samtidigt fråga är om tilllämpning

av den nya regeln om rätt till pension beräknad med hänsyn till

tidigare anställning.

I propositionen nr 286 har föredragande departementschefen anfört att,

oavsett den nuvarande lydelsen av 24 § 1 mom. och 26 § 1 mom. allmänna

tjänstepensionsreglementet samt 1 § 1 mom. allmänna familjepensionsreglementet,

rätt till förordnandepension, tjänstelivränta och familjelivränta

självfallet vore avsedd att föreligga jämväl om vederbörande tjänsteman

efter avgång från den pensionsberättigande befattningen skulle komma att

kvarstå i statens tjänst såsom innehavare av befattning, vilken icke är förenad

med tjänstepensionsrätt. I anslutning härtill har i propositionen före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

7

slagits förtydligande tillägg härom i nämnda författningsrum i tjänstepensionsreglementet

ävensom viss komplettering av stadgandet i 1 § 2 mom. d)

familjepensionsreglementet.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet starka skäl

tala för att en viss skärpning vidtages i villkoren för hel förordnandepension,

där avgång ur statens tjänst sker frivilligt vid relativt låg levnadsålder.

Det förslag, som i sådant hänseende framlagts i propositionen nr 169, finner

utskottet väl avvägt, och utskottet tillstyrker därför förslagets genomförande.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen nr 169 eller under punkten 2 i propositionen

nr 286 föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

3. Vissa av ändringar i militära löneplaner föranledda ändringar

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena gälla delvis skilda

bestämmelser för å ena sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst fullmakt

(konstitutorial) och å andra sidan ordinarie tjänster tillsatta medelst förordnande

för viss tid. Det för fullmaktstjänsterna gällande pensionsåldersbegreppet

har ingen tillämplighet beträffande förordnandetjänsterna. För rätt

att komma i åtnjutande av tjänstepension gälla andra förutsättningar för förordnande-

än för fullmaktstjänster Delvis i anslutning härtill ha för förordnandetjänster

fastställts tjänstepensionsunderlag, som stå i annan relation

till lönen än som gäller för fullmaktstjänst i motsvarande löneläge. Då

tjänstepensionsavdragen, familjepensionsunderlagen och familjepensionsavdragen

korrespondera mot tjänstepensionsunderlagen, föreligga även i dessa

hänseenden olikheter mellan fullmakts- och förordnandetjänster.

Inom militära avlöningsreglementets tillämpningsområde förekomma såväl

fullmakts- som förordnandetjänster i löneplanema Ob och Cb. Den förra

löneplanen innehåller 5 lönegrader (Ob 1—5) med lönebelopp av 15,000,

16,000, 18,000, 22,000 och 24,000 kronor, därav lönegraderna 4 och 5 användas

för förordnandetjänster. Den senare löneplanen upptager 3 lönegrader

(Cb 1—3) med lönebelopp av 14,000, 17,000 och 18,000 kronor, varav lönegraden

Cb 2 användes för förordnandetjänst.

I en den 14 maj 1943 dagtecknad proposition, nr 285, ha föreslagits ändringar

i militära avlöningsreglementet innebärande ändrad konstruktion av

löneplanerna Ob och Cb. I båda löneplanema skola utöver de nuvarande lönegraderna

upptagas lönegrader med 20,000 kronors lön, avsedda för förordnandetjänster.

Vidare skall löneplanen Ob utökas med en lönegrad med

17,000 kronors lön, likaledes avsedd för förordnandetjänsl, och löneplanen

Cb med en lönegrad med 16,000 kronors lön avsedd för fullmaktstjänst. Efter

de nya lönegradernas införande med därav föranledd omnumrering av de

nuvarande lönegraderna erhålla löneplanerna följande konstruktion. Löneplanen

Ob skall innehålla lönegrader med ordningsnumren 1—7 och lönebe
-

Uiskotta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

loppen 15,000, 16,000, 17,000, 18,000, 20,000, 22,000 och 24,000 kronor.

Lönegraderna 1, 2 och 4 skola användas för fullmaktstjänster, lönegraderna

3 och 5—7 för förordnandetjänster. Löneplanen Cb skall innehålla lönegrader

med ordningsnumren 1—5 samt lönebeloppen 14,000, 16,000, 17,000,

18,000 och 20,000 kronor. Av dessa skola lönegraderna 1 och 2 användas

för fullmaktstjänster samt 3—5 för förordnandetjänster.

Med utgångspunkt från nämnda förslag ha i propositionen nr 286 föreslagits

följande ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Pensionsåldern skall angivas till 60 år för lönegraderna Ob 1 och 2 samt

65 år för lönegraderna Ob 4 samt Cb 1 och 2. De pensionsunderlag och

pensionsavdrag, som för närvarande angivas för fullmaktslönegraden Ob 3,

skola i stället hänföra sig till lönegraden Ob 4. Motsvarande belopp för fullmaktslönegraden

Cb 3 utgå, och å andra sidan fastställas pensionsunderlag

och pensionsavdrag för den nya fullmaktslönegraden Cb 2. Sistnämnda lönegrad

överensstämmer i lönehänseende med lönegraden Ob 2 militära avlöningsreglementet

och lönegraden B 2 civila avlöningsreglementet, varför även

dessa lönegraders pensionsunderlag och pensionsavdrag skola gälla för densamma.

Vad härefter angår de för förordnandetjänster avsedda lönegraderna,

skola de belopp, som för närvarande angivas för lönegraderna Ob 5 och 4 samt

Cb 2, i stället hänföras till lönegraderna Ob 7 och 6 samt Cb 3. För de nya

lönegraderna Ob 5 och Cb 5 med 20,000 kronors lön skola med hänsyn till

överensstämmelsen i fråga om lönebelopp och användning fastställas samma

pensionsunderlag och pensionsavdrag som för lönegraden C 12 civila avlöningsreglementet.

På motsvarande sätt fastställas för den nya lönegraden

Ob 3 samma belopp, som gälla för den nuvarande lönegraden Cb 2, vilken

framdeles skall benämnas Cb 3. Vad slutligen angår den nya lönegraden

Cb 4, upptager denna samma lönebelopp, 18,000 kronor, som den nuvarande

lönegraden Cb 3 men är i motsats till denna avsedd för förordnandetjänster.

Då ifrågavarande nya lönegrad i fråga örn såväl lönebelopp som användningssätt

överensstämmer med den civila lönegraden C 10, fastställas för

densamma samma pensionsunderlag och pensionsavdrag som för nämnda

lönegrad.

De förordade ändringarna i militära avlöningsreglementets löneplaner ha

avsetts skola träda i kraft den 1 juli 1943. I överensstämmelse härmed ha

de nya lönegradsbeteckningarna kommit till användning i de personalförteckningar,

som genom propositionen nr 235 framlagts för riksdagens godkännande.

Jämväl de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena lia föreslagits

skola träda i kraft den 1 juli 1943. I propositionen nr 235 har emellertid

förutsatts, att intill dess försvarets sjukvårdsförvaltning organiserats,

vilket icke beräknats kunna ske från och med början av budgetåret 1943/44,

den medelst fullmakt tillsatta, hittills i nuvarande lönegraden Cb 3 uppförda

beställningen såsom generalfältläkare skall vara placerad i nya lönegraden

Cb 4 för att sedermera, i och med tillsättandet av beställningen såsom generalläkare

och chef för sjukvårdsförvaltningen, utgå ur personalförteckningen.

Med hänsyn härtill lia i anslutning till de föreslagna ändringarna i pensionsreglementena

meddelats övergångsbestämmelser av innebörd, att för

beställningen såsom generalfältläkare skall i fråga om pensionsålder, tjänsteoch

familjepensionsavdrag samt tjänste- och familjepensionsunderlag gälla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

9

vad i reglementena i deras lydelse omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats

med avseende å beställning tillhörande lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

De under ifrågavarande punkt framlagda förslagen avse i huvudsak en

teknisk omläggning, föranledd av den ändrade utformning löneplanerna

Ob och Cb enligt propositionen nr 285 skola erhålla. Sistnämnda proposition

har tillstyrkts av statsutskottet i dess utlåtande nr 196, och vid bifall till densamma

torde jämväl de här föreslagna ändringarna i pensionsreglementena

böra vidtagas.

4. Vissa frågor rörande tjänstårsberäkning.

Enligt 17 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet må såsom tjänstår

tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken tjänsteman

varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag

göras för tid, under vilken ledighet av visst slag åtnjutits. Enligt 17 § 2 mom.

må såsom tjänstår jämväl tillgodoräknas tid, varunder tjänsteman varit underkastad

andra tjänstepensionsbestämmelser, i den omfattning sådan tid

fått tillgodoräknas enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden,

m. m. Reservstatstid må likväl tillgodoräknas endast i den

mån i reglementet meddelade särskilda bestämmelser därtill föranleda. Sådana

bestämmelser finnas meddelade i 31 § 2 punkten b) med avseende å beställningshavare,

som avses i militära avlöningsreglementet eller manskapsavlöningsreglementet

och som från reservstat övergått till beställning på

aktiv stat; sådan beställningshavare må såsom tjänstår tillgodoräknas den

tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i reservstatsbeställningen, ävensom

av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten, den del

Kungl. Majit bestämmer.

17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet innehåller, att på prövning

i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och i vad mån såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra fall än i 1 och

2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens tjänst. Delvis

såsom undantag från denna bestämmelse om prövning i varje särskilt fall

finnas vissa tillgodoräkningsbestämmelser för beställningshavare vid försvarsväsendet

meddelade i 31 § 2 punkten.

Bestämmelserna i 17 § 4 mom. avse att reglera tjänstårsberäkningen i sådant

fall, där en tjänsteman samtidigt innehaft mer än en med tjänstepensionsrätt

förenad befattning. I princip få de parallella tjänståren sammanräknas,

dock med viss maximering.

I propositionen nr 286 har 17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

föreslagits skola erhålla en på sådant sätt jämkad avfattning, att på

prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, örn och i vad mån

tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens

tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej är

medgiven enligt särskilt stadgande. Beträffande skälen härför anföres i propositionen

följande.

Av den nuvarande avfattningen framgår ej fullt klart, huruvida Kungl.

Majit äger medgiva tillgodoräkning av sådan tid, varunder tjänsteman in
-

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nehaft med tjänstepensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra tjänstepensionsbestämmelser förenad befattning men som ej må

tillgodoräknas på grund av bestämmelser i 1 och 2 mom. I regel bör väl tillgodoräkning

såsom tjänstår för statlig pensionsförmån ej få ske av tid, varunder

befattningshavare åtnjutit sådan ledighet, som avses i pensionsreglementenas

bestämmelser om avdrag vid tjänstårsberäkningen. Inom vissa grenar

av den offentliga förvaltningen förekommer emellertid en uppdelning

mellan stat och kommun, varvid ej sällan innehavare av till den statliga förvaltningen

hörande, pensionsberättigande tjänst av statsmyndighet förordnas

att uppehålla befattning inom kommunens förvaltningsområde. Exempel

härå föreligger, där hovrätt förordnar innehavare av pensionsberättigande

befattning vid det statliga domstolsväsendet att tjänstgöra såsom borgmästare

eller rådman i stad med egen jurisdiktion eller där justitiekanslern förordnar

innehavare av pensionsberättigande befattning inom det statliga åklagarväsendet

att uppehålla stadsfiskalsbefattning. För dessa och liknande

fall synes önskvärt, att möjlighet hålles öppen att — på samma sätt som

där förordnandet å den icke statliga befattningen föregått tillträdande av

pensionsberättigande statstjänst — efter prövning av föreliggande omständigheter

medgiva tillgodoräkning.

Under denna punkt i propositionen har vidare lämnats en sammanfattande

redogörelse för vissa under punkten 6 närmare behandlade frågor

rörande rätt att såsom tjänstår tillgodoräkna tid, varunder beställning å

reservstat innehafts.

Utskottet. Utskottet har icke funnit något att erinra emot att den i propositionen

förordade jämkningen vidtages i 17 § 3 morn. allmänna tjänstepensionsreglementet

och att sålunda Kungl. Maj:t erhåller befogenhet medgiva tillgodoräkning

såsom tjänstår av tid, då befattningshavare innehaft pensionsberättigande

anställning utan att på grund därav äga tjänstårsberäkningsrätt.

Såsom i propositionen anförts, bör emellertid denna befogenhet utnyttjas

endast i vissa specialfall.

Till frågan om tjänstårsberäkning för reservstatstid återkommer utskottet

under punkten 6.

5. Pensionsreglering för häradshövdingar.

Allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha hittills icke ägt

tillämpning å häradshövdingarna. För dessa gäller i tjänstepensionshänseende

lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension. I familjepensionshänseende voro häradshövdingarna intill statens

övertagande den 1 juli 1937 av civilstatens änke- och pupillkassa delaktiga

i denna kassa, och för de häradshövdingar, som ägt sådan delaktighet,

gälla numera bestämmelserna i kungörelsen den 4 juni 1937, nr 356.

För andra häradshövdingar regleras familjepensionsförhållandena genom

kungörelsen den 4 juni 1937, nr 357. Samtliga häradshövdingar äro vidare

jämte landssekreterare och landskamrerare skyldiga att tillhöra en för dem

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 11

gemensam enskild pensionsförening för understöd åt deras änkor och oförsörjda

barn.

Vid 1942 års riksdag (prop. nr 252; r. skr. nr 488) ha godkänts vissa huvudgrunder

för en omorganisation från och med den 1 juli 1943 av domsagoförvaltningen

m. m., bland annat innebärande en omreglering av häradshövdingarnas

avlöningsförhållanden. Enligt förslag i den till innevarande års

riksdag avlåtna propositionen nr 198 angående vissa anslag till bland annat

häradsrätterna samt i propositionen nr 285 med förslag till vissa ändringar

i civila avlöningsreglementet m. m. skall civila avlöningsreglementet från

och med den 1 juli 1943 äga tillämpning å häradshövdingarna, vilka därvid

skola tillhöra lönegraden B 2. Därmed bliva häradshövdingarna underkastade

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Då 1907 års civila pensionslag icke skall äga tillämpning å häradshövding,

som blir underkastad civila avlöningsreglementet, har i propositionen

nr 286 föreslagits en sålunda ändrad lydelse av 2 § nämnda lag, att från

dennas tillämpning undantages — förutom statsrådsämbete samt befattning,

som är uteslutande prästerlig — befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra efter lagens ikraftträdande av Kungl. Majit

och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Vid allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning å häradshövdingarna

skall enligt vad i propositionen nr 252/1942 förordats gälla en särskild

övergångsanordning i fråga örn åldersgränsen för häradshövdings avgångsskyldighet.

Enligt civila pensionslagens nuvarande lydelse är häradshövding

på samma sätt som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i regel avgångsskyldig

först vid 67 års ålder men pensionsberättigad vid avgång, som

sker då han fyllt 65 år. I denna lydelse, som civila pensionslagen erhållit

genom lag den 30 juni 1934, är den emellertid endast tillämplig å häradshövding,

som utnämnts eller erhållit transport efter den 30 juni 1935

eller ock anmält, att den nya lydelsen må tillämpas på honom. Annan häradshövding

är avgångsskyldig först vid fyllda 70 år och pensionsberättigad

vid avgång som sker då han fyllt 67 år. Med biträdande av ett av 1937 års

domsagoutredning framställt förslag förordades i 1942 års proposition, att häradshövdingar

tillhörande sistnämnda kategori skulle, om de överginge på

den nya lönestaten och därmed bleve underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet,

under en övergångstid av 6 år få bibehållas vid en högre

åldersgräns för avgångsskyldigheten än som följde av reglementets bestämmelser.

Sålunda skulle åldersgränsen bibehållas vid 70 år under de två åren

närmast efter den nya lönestatens ikraftträdande samt därefter utgöra 69 år

under två år och 68 år under de därpå följande två åren. Sänkningen av

åldersgränsen till 67 år avsågs skola bliva fullt genomförd den 1 juli 1949.

Mot vad sålunda anfördes framställde riksdagen icke någon erinran.

Enligt allmänna tjänstepensionsreglementet är domare avgångsskyldig med

rätt till ålderspension innan han uppnått 67 års ålder, örn han under tillhopa

sex månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet av

annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Även 1907 års

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

civila pensionslag innehåller såväl i den före den 1 juli 1935 som den därefter

gällande lydelsen vissa liknande undantagsföreskrifter, vilka emellertid

äro av delvis annan innebörd. Att på grund härav meddela någon övergångsbestämmelse

till allmänna tjänstepensionsreglementet i anslutning till

dettas ikraftträdande för häradshövdingarna har likväl icke ifrågasatts.

I propositionen nr 286 har anförts, att den av 1942 års riksdag i princip

beslutade övergångsanordningen i fråga örn åldersgränsen för häradshövdings

avgångsskyldighet lämpligen borde komma till uttryck genom en

särskild föreskrift i den författning örn ändringar i allmänna tjänstepensionsreglementet,

som betingades av de i annat sammanhang förordade förslag,

vilka berörde reglementet. Denna föreskrift syntes med en av tekniska

skäl vidtagen jämkning böra erhålla den utformningen, att häradshövding,

för vilken pensionslagen omedelbart före den 1 juli 1943 gällt i sin lydelse

före den 1 juli 1935, äger kvarstå i tjänst intill fyllda 70 år, om han den 1

juli 1943 eller dessförinnan fyllt 67 år, intill fyllda 69 år, om han vid

sistnämnda tidpunkt fyllt 64 men ej 67 år, och intill fyllda 68 år, om han

vid samma tidpunkt fyllt 61 men ej 64 år, dock att härigenom icke göres

ändring i den jämlikt allmänna tjänstepensionsreglementet gällande avgångsskyldigheten

för den, som under tillhopa sex månader efter pensionsålderns

inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av

offentligt uppdrag. Med denna utformning bleve sänkningen av åldersgränsen

till 67 år genomförd den 1 juli 1950.

Vid allmänna familjepensionsreglementets tillämpning beträffande nuvarande

häradshövdingar komma vissa från reglementet avvikande föreskrifter

att tillämpas jämlikt 2 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna.

I propositionen nr 286 har uttalats, att häradshövdingarnas

skyldighet att tillhöra enskild pensionsinrättning skall bortfalla i och

med inordnandet under allmänna familjepensionsreglementet.

UtsloUet. I enlighet med det i propositionen nr 198 framställda förslaget har riksdagen

numera beslutat, att häradshövding skall tillhöra lönegraden B 2 civila

avlöningsreglementet (r. skr. nr 290). De i anslutning härtill under förevarande

punkt i propositionen nr 286 framlagda förslagen ha icke föranlett

erinran från utskottets sida. Utskottet vill sålunda icke motsätta sig den

något utvidgade övergångsanordning, som propositionen nr 286 innefattar

i förhållande till vad som förutsattes vid föregående års proposition

och riksdagsbeslut i ärendet.

6. Pensionsreglering för personal tillhörande krigsmaktens

reservstater.

Allmänna tjänstepensionsreglementet är för närvarande icke tillämpligt

beträffande beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet. Tjänstepensionsbestämmelsema

för dessa beställningshavare finnas intagna i de för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

13

fattningar, som reglera reservstaternas organisation, beställningshavarnas

avlöning m. m. Dessa författningar äro förordningarna den 23 juli 1936 (nr

474 och 476) angående arméns reservstater och angående kustartilleriets reservstat.

Å reservstatspensionerna utgå dyrtidstillägg och för närvarande även

kristillägg.

I familjepensionshänseende är reservstatspersonalen liksom personalen på

aktiv stat underkastad allmänna familjepensionsreglementet.

I propositionen nr 143 har framlagts förslag till ändringar i åtskilliga hänseenden

beträffande reservstatspersonalens avlöningsvillkor m. m. och i samband

därmed även till nya tjänstepensionsbelopp för denna personal. Reservstatspersonalens

tjänstepensionsbestämmelser ha emellertid förutsatts skola

utbrytas ur den författning, varigenom reservstaternas organisation och personalens

avlöningsförhållanden m. m. regleras, och i stället inordnas i allmänna

tjänstepensionsreglementet. Förslag till de ändringar, som böra vidtagas

i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena med hänsyn till

reservstatspersonalens inordnande under förstnämnda reglemente, ha framlagts

i propositionen nr 286.

I den mån ej annat särskilt angives, hänför sig den av utskottet i det följande

lämnade redogörelsen till de förslag, som framlagts i propositionen nr

286.

Tjänstepensionsreglementet. Föredragande departementschefen har anfört

följande allmänna synpunkter på frågan örn tjänstepensionsreglering för

reservstatspersonalen:

De nu gällande bestämmelserna om reservstatspensioner förete betydande

avvikelser från stadgandena i allmänna tjänstepensionsreglementet. I viss

utsträckning bero dessa avvikelser på reservstatspersonalens säregna anställnings-

och avlöningsförhållanden. I den mån detta är fallet böra även efter

reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet

gälla specialbestämmelser för denna personal. För vissa av de nu föreliggande

olikheterna i pensionshänseende mellan reservstatspersonal och andra statstjänstemän

saknas emellertid bärande reella skäl. Den omständigheten, att

pensionsbestämmelserna för reservstatspersonalen meddelats fristående från

de pensionsförfattningar, som utgjort deras förebild, har föranlett, att dessa

bestämmelser erhållit en jämförelsevis summarisk utformning. Vidare innefattar

allmänna tjänstepensionsreglementet en modernisering av pensionslagstiftningen,

som hittills icke erhållit motsvarighet i reservstatsförordningarna.

De avvikelser från allmänna tjänstepensionsreglementets stadganden, som lia

sin grund i dylika förhållanden, böra självfallet icke bibehållas.

Reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet

har departementschefen funnit icke påkalla annan ändring i de allmänna

bestämmelser, vilka ingå såsom en första avdelning av

reglementet, än att där bör angivas, att reglementet äger tillämpning å ordinarie

beställningshavare tillhörande krigsmaktens reservstater. De uppgifter i

fråga örn reservstatspersonalens pensionering, som hittills åvilat arméförvaltningens

civila departement och marinförvaltningen, komme att överilyttas

till statskontoret, vilket förutsatts i den till innevarande års riksdag avlåtna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

propositionen nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets centrala

förvaltning (sid. 275).

Under allmänna tjänstepensionsreglementets andra avdelning, vilken upptager

bestämmelser om tjänstepensionsavdrag, ha föreslagits

vissa till årsbeloppet fastställda pensionsavdrag för reservstatspersonalen.

Under det att pensionsavdragen enligt gällande reservstatsbestämmelser i alla

pensionslägen utgöra 3 procent av pensionsunderlagen, ha i propositionen

föreslagits tjänstepensionsavdrag beräknade med utgångspunkt från den relation

mellan pensionsavdrag och pensionsunderlag, som gäller för annan under

allmänna tjänstepensionsreglementet inordnad personal. För belysande av innebörden

härav har i propositionen angivits, att avdragsbeloppen komma att

utgöra 3.0 och 3.4 procent av pensionsunderlaget för underofficerare tillhörande

löneklasserna 1 och 7 samt 3.2 och 5.6 procent av pensionsunderlaget

för officerare tillhörande löneklasserna 4 och 15.

Beträffande frågan, på vad sätt olika löneställningar för reservstatspersonalen

böra betecknas, har departementschefen förutsatt, att lönegrads- och

löneklassbeteckningar genomgående komma till användning i den blivande

nya reservstatsförordningen. För de beställningshavare, som enligt hittillsvarande

terminologi hänförts till lönegrader och löneklasser med någon av

beteckningarna Oa, UO och Ca, åtföljd av nummer, borde annan ändring

härvid ej vidtagas, än att beteckningen Rs fogades till litterabeteckningarna

för undvikande av sammanblandning med militära avlöningsreglementets

motsvarande beteckningar. För överstebeställning borde löneställningen betecknas

med lönegrad OaRs 6, löneklass 15, och för generalmajorsbeställning

med lönegrad och löneklass ObRs utan nummerbeteckning.

De i allmänna tjänstepensionsreglementets tredje avdelning innefattade bestämmelserna

om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.

ha föreslagits skola erhålla tillämpning även beträffande beställningshavare

å reservstat. I fråga örn de pensionsåldrar, som för framtiden böra gälla för

beställningshavare å reservstat, har departementschefen biträtt ett av särskilda

sakkunniga framlagt förslag, enligt vilket beställningshavare å reservstat

skola vara underkastade enahanda bestämmelser, som gälla för innehavare

av motsvarande beställningar på aktiv stat, därvid'' pensionsåldern för generalmajor

på reservstat liksom för närvarande anknytes till en levnadsålder

av 60 år. Pensionsåldern för beställningshavare på reservstat borde inträda

halvårsvis den 1 april och den 1 oktober liksom hittills varit fallet för såväl

dessa beställningshavare som beställningshavare på aktiv stat.

I fråga örn förutsättningarna för rätt att komma i åtnjutande

av pension skilja sig gällande reservstatsbestämmelser från allmänna

tjänstepensionsreglementets stadganden huvudsakligen i två avseenden.

Å ena sidan äger beställningshavare å reservstat, i motsats till exempelvis

beställningshavare å aktiv stat, rätt till pension vid frivillig avgång ur

tjänst före uppnådd pensionsålder, såframt han uppnått den för lägre beställning

föreskrivna pensionsåldern. Å andra sidan saknas för reservstatsperso
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

15

nal sådan möjlighet att vid förtidsavgång erhålla förtidspension, som föreligger

för andra tjänstemän. I propositionen har föreslagits, att dessa olikheter

icke skola bibehållas. Departementschefen har erinrat om att bestämmelsen

om rätt till pension vid frivillig avgång har sin upprinnelse i en motsvarande

föreskrift i det för beställningshavare på aktiv stat tidigare gällande cirkuläret

den 22 juni 1877 (nr 22) angående ny pensionsreglering för armén, vilken

föreskrift upphört att gälla i samband med ikraftträdandet av 1935 års

militära tjänstepensionsreglemente och icke erhållit någon motsvarighet vare

sig i nämnda reglemente eller i allmänna tjänstepensionsreglementet. I stället

har åt Kungl. Majit inrymts befogenhet att under vissa förutsättningar —

bland annat att avgången icke är stridande mot statens intressen — medgiva

förtidsavgående beställningshavare rätt till förtidspension, varjämte beställningshavare,

som avgår utan rätt till pension, bereus möjlighet att erhålla

en — såsom pension ej betecknad — livränta. Skälen för denna omläggning

vore tillämpliga även i fråga om beställningshavare å reservstat.

Beträffande pensionens storlek följer av reservstatspersonalens

inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet, att pensionen kommer

att bestå av grundbelopp och rörligt tillägg. Vidare kommer grundbeloppet

att — i motsats till vad hittills varit fallet beträffande reservstatspensionerna

— göras beroende av, förutom det tillämpliga pensionsunderlaget, jämväl

pensioneringsanledningen och antalet tjänstår.

Vad först angår pensionsunderlagen, må framhållas, att reservstatspersonalens

löner och pensioner i stort sett avvägts i viss relation till de för

personalen å aktiv stat fastställda motsvarande förmånerna. Reservstatspensionerna

ha i sort sett avvägts att motsvara 90 procent av lönerna å reservstat,

innebärande att pensionen i en viss beställning å reservstat i princip motsvarar

den före senaste pensionsreglering utgående pensionen i närmast lägre tjänstegrad

å aktiv stat. Reservstatslönerna äro genomsnittligt sett tillmätta på det

sätt, att de motsvara ungefär 60 procent av de i 1927 års officersavlöningsreglemente

upptagna lönebeloppen å A-ort i motsvarande beställning å aktiv

stat. Någon reglering av reservstatslönerna i anslutning till 1939 års militära

lönereglering har icke ägt rum.

I propositionen nr 143 har anmälts förslag i fråga örn löne- och pensionsförmåner

för reservstatspersonalen, avgivna av 1942 års reservbefälssakkunniga

och av försvarsväsendets lönenämnd i dennas yttrande över de sakkunnigas

förslag. De sakkunnigas förslag innebär en viss reell löne- och pensionsförbättring

för reservstatspersonalen. För de högre reservstatsbeställningarna

skulle pensionerna sammanfalla med pensionsbeloppen i närmast

lägre grader å aktiv stat, medan lönebeloppen skulle överstiga pensionerna

med 5 procent; för övriga beställningar å reservstat skulle de löne- och pensionsbelopp,

som erhölles med tillämpning av nuvarande relationstal mellan

reservstatslön och lön enligt militära avlöningsreglementet, respektive mellan

reservstatslön och pension, förhöjas med i genomsnitt 5 procent. Lönenämnden

har ifrågasatt nödvändigheten av så omfattande förbättringar, som

följde av sakkunnigförslaget. Lönenämnden, som föreslagit, att x-eservstats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

lönerna skola — med vissa mindre avvikelser inom regementsofficersgraderna

— motsvara 60 procent av de enligt militära avlöningsreglementet utgående

lönerna å A-ort, har funnit den nuvarande beräkningsgrunden för pensionerna

— enligt vilken dessa fastställts att motsvara genomsnittligt sett 90

procent av reservstatslönerna — alltjämt böra äga principiell giltighet, även

örn därmed följde, att reservstatspensionerna komme att understiga pensionsbeloppen

i närmast lägre grader å aktiv stat. Bärande skäl att i fortsättningen

upprätthålla den hittillsvarande relationen mellan reservstatspension och

pension å aktiv stat syntes nämligen icke vara för handen, då pensionsförmånerna

för den aktiva personalen vid senaste pensionsreglering utmätts med

utgångspunkt från C-ort i stället för, såsom tidigare, A-ort; någon anledning

att vidtaga motsvarande omläggning beträffande reservstatspersonalen funnes

icke. Då rörligt tillägg och kristillägg avsåges skola utgå å reservstatspensionerna

efter samma grunder, som gälla för beräkning av tillägg å den

aktiva personalens motsvarande förmåner, borde såsom utgångspunkt vid

en jämförelse mellan gällande och av lönenämnden föreslagna pensionsbelopp

lämpligen räknas med nuvarande belopp ökade med 12 procent eller

samma procenttal, varmed dyrtidstillägg inarbetats i pensionerna vid senaste

allmänna pensionsreglering. Vid inräknande av dyrtidstillägg i reservstatslönerna

efter 10 procent och i reservstatspensionerna efter 12 procent

komme emellertid nuvarande reservstatspension att motsvara icke 90 utan

91.636 procent av reservstatslönen. För att efter övergången till systemet med

rörligt tillägg erhålla samma relation mellan lön och pension som för närvarande

hade lönenämnden fördenskull grundat sina beräkningar av reservstatspensionerna

på procenttalet 91.636.

De av lönenämnden föreslagna pensionsbeloppen framgå av en å sid. 114

i propositionen nr 143 intagen tabell.

Den i propositionen nr 143 förordade pensionsunderlagsskalan överensstämmer

med den av lönenämnden föreslagna. 1 propositionen nr 286 ha

samma belopp upptagits, därvid dock de belopp, som icke äro i helt krontal

jämnt delbara med 12, föreslagits jämkade uppåt för vinnande av sådan delbarhet.

Reservstatspersonalens inordnande under allmänna tjänstepensionsreglementet

har ansetts böra medföra vissa ändringar i pensionsreglementenas regler

om tjänstårsberäkning. Härom har departementschefen i propositionen

nr 286 anfört följande.

Såsom tjänstår bör beställningshavare å reservstat äga tillgodoräkna dels

den tid, han kunnat tillgodoräkna vid övergången till reservstaten, dels ock

den tid han tillhört denna. Härför påkallas en ändring i 31 § 2 punkten allmänna

tjänstepensionsreglementet, varigenom de i detta författningsrum meddelade

bestämmelserna om tillgodoräkning av bland annat manskapstid för i

militära tjänstepensionsreglementet avsedda beställningshavare bringas i tilllämpning

även å reservstatspersonal. Å andra sidan böra i 17 § reglementet

vidtagas vissa jämkningar i syfte att förebygga, att reservstatspersonalens

inordnande under reglementet skall medföra att reservstatstid -— i motsats

till vad hittills gällt — får i full omfattning tillgodoräknas såsom tjänstår

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

17

för den, som innehaft beställning å reservstat men före pensionsålderns inträde

övergått till beställning å aktiv stat vid försvarsväsendet eller till civil

befattning. För sådan befattningshavare bör emellertid få tillgodoräknas den

del av reservstatstiden, varunder han tjänstgjort i reservstatsbeställningen, eller

den större del därav, som Kungl. Majit medgiver. Såvitt angår den, som

övergått till civil befattning, innebär detta en utvidgning av tjänstårsberäkningsrätten,

då nämligen civil befattningshavare för närvarande ej äger räkna

reservstatstid såsom tjänstår; en sådan jämkning förordades av arméförvaltningen

i ämbetsverkets yttrande över det av 1938 års pensionssakkunniga avgivna

betänkandet med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen.

Jämkningen bör erhålla motsvarighet i 14 § folkskolans tjänstepensionsreglemente.

Allmänna tjänstepensionsreglementets bestämmelser om beräkning av ålders-,

invalid- och förtidspensions grundbelopp ha föreslagits

skola gälla även för beställningar å reservstat. För dylika beställningar

borde jämväl krävas samma antal tjänstår för hel pension som för motsvarande

beställningar å aktiv stat.

En olikhet föreligger mellan allmänna tjänstepensionsreglementets regel

för beräkning av sjukpensionens grundbelopp och motsvarande

för reservstatspersonal gällande bestämmelser. Enligt 20 § allmänna tjänstepensionsreglementet

skall sådant grundbelopp på samma sätt som ålderspensions

grundbelopp fastställas på grundval av det tillämpliga pensionsunderlaget

samt förhållandet mellan vid avgången tillgodoräkningsbart och för

hel pension erforderligt antal tjänstår; grundbeloppet skall dock utgöra lägst

75 procent av pensionsunderlaget, i den mån beloppet icke därigenom överstiger

grundbeloppet av den ålderspension, som skulle ha tillkommit vederbörande

tjänsteman, örn han kvarstått i sin befattning intill pensionsålderns inträde.

Enligt gällande reservstatsbestämmelser utgår däremot oavkortad pension

även vid sjukpensionering. Till stöd för bibehållande av denna för reservstatspersonalen

gynnsammare avvägning av sjukpensionen i förhållande

till pensionsunderlaget har departementschefen ansett kunna anföras, att redan

pensionsunderlaget för reservstatspersonalen är avvägt med hänsyn till att

vederbörande före pensionsåldern lämnat den aktiva tjänsten. I anslutning därtill

har i propositionen föreslagits, att grundbeloppet av sjukpension för beställningshavare

å reservstat i princip skall sammanfalla med grundbeloppet

av don ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren, om han

under oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning intill pensionsålderns

inträde. Sjukpensionens grundbelopp skall emellertid icke få överstiga

grundbeloppet av den sjukpension, som skulle lia tillkommit beställningshavaren,

örn han intill avgången innehaft beställning å aktiv stat inom lönegrad

motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning är hänförd. Vad särskilt

angår beställning såsom generalmajor å reservstat, skall sådan beställning

i nu förevarande hänseende anses motsvara beställning å aktiv stat i lönegrad

Ob 2 militära avlöningsreglementet.

De i femte avdelningen av allmänna tjänstepensionsreglementet införda bestämmelserna

örn t j ä n s t e 1 i v r ä n t a, de i sjätte avdelningen upptagna

Bihang till riksdagens protokoll 1943. S sami. Nr 70. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

föreskrifterna med avseende å sammanträffande av förmåner

ävensom reglementets föreskrifter örn skyldighet för ordinarie beställningshavare,

som är att hänföra till militär eller civilmilitär personal, att efter avgång

nied ålders- eller förtidspension tillhöra reserv ha föreslagits skola

erhålla tillämpning beträffande reservstatspersonalen.

Beträffande vissa föreslagna övergångsbestämmelser torde få

hänvisas till propositionen, sid. 40 och 41. Här må allenast nämnas, att de

nya avlönings- och pensionsbestämmelserna för beställningshavare å reservstat

icke avsetts skola bliva tillämpliga å den, som valt att alltjämt vara underkastad

de äldre avlöningsföreskrifterna.

Familjepensionsregleinentet. Såsom förut nämnts är reservstatspersonalen

för närvarande inordnad under allmänna familjepensionsregleinentet.

Då allmänna tjänstepensionsreglementet hittills icke varit tillämpligt å reservstatspersonalen,

ha i familjepensionsreglementet för vissa fall meddelats

särskilda föreskrifter för denna personal. Vid reservstatspersonalens inordnande

under allmänna tjänstepensionsreglementet bliva dessa särskilda

föreskrifter obehövliga. I propositionen nr 286 ha med hänsyn härtill föreslagits

ändringar i 1 § 1 morn., 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. familjepensionsreglementet.

Vidare ha jämkningar föreslagits i 12 § allmänna familjepensionsreglemenlet

och 12 § folkskolans familjepensionsreglemente i syfte

att den omfattning, vari reservstatstid får tillgodoräknas såsom tjänstår för

den, som från beställning å reservstat övergått till beställning på aktiv stat

eller civil befattning, skall bliva densamma i tjänste- och familjepensionsavseende.

För befattningshavare å reservstat tillämpas för närvarande i princip det

familjepensionsunderlag, som gäller för innehavare av motsvarande beställning

på aktiv stat, dock lägst det underlag, som för vederbörande beställningshavare

gällt omedelbart före överflyttningen till reservstat. I enlighet

härmed tillämpas för generalmajors-, majors-, fältläkar- och regementsläkarbeställningar

å reservstat, vilka kunna rekryteras antingen från motsvarande

eller närmast lägre beställning på aktiv stat, samma familjepensionsunderlag

som gälla för respektive lönegraderna Ob 3, Oa 4, Ca 28 och Ca 26

militära avlöningsreglementet. För innehavare av överstebeställning å reservstat

tillämpas, örn han å den aktiva staten tillhört lönegrad Oa 5 eller Oa 6,

det för sistnämnda lönegrad gällande familjepensionsunderlaget men om han

å aktiv stat tillhört Ob-löneplanen det för honom omedelbart före överflyttningen

gällande beloppet. I fråga örn annan beställningshavare å reservstat tilllämpas

det familjepensionsunderlag, som vid tiden för överflyttningen till reservstat

varit för honom gällande, eller, såvitt angår den som vid överflyttningen

innehade furirsbeställning på aktiv stat, ett familjepensionsunderlag

av 792 kronor. Familjepensionsavdragen äro avvägda efter samma grunder

för reservstatspersonal som för annan personal.

I propositionen nr 286 har departementschefen anfört, att det måhända

kunde ifrågasättas, huruvida tillräcklig anledning förelåge att för reserv
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

19

statspersonalen avväga familjepensionsnivån med utgångspunkt från förhållandena

å aktiv stat, då tjänstepensionsnivån avvägts på grundval av förhållandena

å reservstaten. Departementschefen har emellertid förklarat sig icke

vara beredd att nu föreslå någon principiell förändring i fråga om reservstatspersonalens

familjepensionering. Den jämkningen horde likväl vidtagas, alt

för generalmajorsbestänning å reservstat fastställdes samma familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag som för beställning på aktiv stat tillhörande

lönegrad Ob 2 — ej såsom nu Ob 3 — militära avlöningsreglementet.

Avgörande härför vore, att tjänstepensionsunderlaget för generalmajor å reservstat

avvägts med utgångspunkt från lönen för beställningshavare på aktiv

stat i lönegraden Ob 2.

I anslutning till ändringarna i allmänna familjepensionsreglementet och

folkskolans familjepensionsreglemente ha föreslagits vissa övergångsbestämmelser,

för vilkas innebörd redogörelse lämnats å sid. 42 i propositionen nr

286.

I den i anledning av propositionen nr 143 väckta motionen 11: 326 har hemställts,

att riksdagen måtte besluta giva Kungl. Majit rätt att efter ansökan i

varje särskilt fall pröva, huruvida från reservstat pensionsavgångna äldre

officerare och underofficerare, vilka under krigsåren varit inkallade under

avsevärdare tid till beredskapstjänst, kunna komma i åtnjutande av högre

pension.

Till stöd därför har anförts i huvudsak följande.

För närvarande finnes det ett flertal pensionsavgångna äldre, före detta reservstatsofficerare

och reservstatsunderofficerare, vilka övergått till reservstat

enligt 1914 års bestämmelser och vilka nu åtnjuta pension antingen efter dåvarande

bestämmelser, om de pensionerats från reservstat före ikraftträdandet

av 1936 års reservstatsförordning, eller efter bestämmelserna i denna

förordning, om de pensionerats efter dess ikraftträdande. Många av dessa

officerare och underofficerare ha varit inbeordrade till beredskapstjänstgöring

i oavbruten eller så gott som oavbruten följd sedan krigsutbrottet. Detta

gäller framför allt välmeriterad och fullt tjänstduglig sådan personal. Sina

civila anställningar ha åtskilliga fått lämna, och när de en gång åter bli frikallade

från militärtjänstgöringen, lia de nått en så hög ålder, att svårigheter

uppstå för dem att erhålla ett arbete, som giver dem det nödiga tillskottet

till den mycket låga reservstatspensionen. Inte minst med hänsyn till nuvarande

skattetryck riskera de att råka i ekonomiskt trångmål. Med tanke både

härpå och på den långvariga beredskapstjänstgöringen synes det skäligt att

införa en individuell undantagsbestämmelse, utformad på så sätt att det må

ankomma på Kungl. Majit att efter ansökan i varje särskilt fall pröva, huruvida

före den nya författningens ikraftträdande från reservstat pensionsavgångna

äldre officerare och underofficerare, som varit inkallade under avsevärdare

tid till beredskapstjänst under nu pågående krig, må, ehuru deras

pensioner redan blivit fastställda, kunna komma i åtnjutande av högre pension,

antingen genom att bliva överförda till den nya reservstatsförordningen

eller genom uppfattning i högre pensionsklass enligt den äldre reservstatsförordningen

eller genom båda dessa sätt i förening.

Till stöd härför må särskilt framhållas, att all denna pensionsavgångna reservstatspersonal,

sorn under inkallelse kommit i åtnjutande av krigslön,

måst vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelser i krigsavlöningsregle
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

mentet, motsvarande de för aktiv personal i samma löneklass gällande. Denna

personal får alltså, fastän den en gång fullgjort alla sina egna skyldigheter

beträffande reservstatspensionen, ånyo betala pensionsavgifter och

detta för en pension, som den aldrig kan komma i åtnjutande av.

Utskottet. Förslaget att nu inordna reservstatspersonalen under allmänna tjänstepensionsreglementet

på motsvarande sätt som den redan tidigare inordnats

under allmänna familjepensionsreglementet finner utskottet vara ägnat att

medföra beaktansvärda fördelar ur systematiska och andra synpunkter, varför

utskottet biträder förslaget. De reella frågor, som möta vid den avsedda

tjänstepensionsregleringen, avse främst vilka tjänstepensionsunderlag, som

böra gälla för ifrågavarande personalgrupp, och vilka specialbestämmelser,

som böra meddelas i pensionsreglementet med avseende å reservstatspersonalen.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, ha två alternativa

grunder för tjänstepensionsunderlagens avvägning varit föremål för

övervägande. Enligt det ena alternativet skulle reservstatspensionen i princip

ställas i viss relation till de pensionsförmåner, vilka tillkomma beställningshavare

på aktiv stat. Det andra alternativet innebär, att pensionerna för

reservstatspersonal liksom för annan personal skola fastställas i viss relation

till den lön, som tillkommit samma personal. Cheferna för finans- och

försvarsdepartementen lia i propositionerna nr 169 och 286 förordat en lösning

enligt det senare alternativet, därvid relationen mellan reservstatspension

och reservstatslön skulle, i viss anslutning till vad som tidigare gällt

på detta område, utgöra något över 91 procent. Utskottet, som jämväl anser

den sålunda föreslagna grunden äga principiella företräden, har funnit de

med tillämpning av densamma beräknade pensionsunderlagen väl avvägda

och tillstyrker därför förslagens genomförande.

I propositionen nr 286 ha föreslagits särskilda grunder för beräkning av

sjukpensions grundbelopp, såvitt angår beställningshavare å reservstat. Sådant

grundbelopp skall i princip sammanfalla med grundbeloppet av den

ålderspension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren, örn han under

oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning intill pensionsålderns

inträde, allenast med den jämkningen att sjukpensionens grundbelopp icke

må överstiga grundbeloppet av den sjukpension, som skulle ha tillkommit beställningshavaren,

örn han intill avgången innehaft beställning å aktiv stat

inom lönegrad motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning är

hänförd. Utskottet anser det i och för sig kunna ifrågasättas, huruvida icke

en viss reduktion härutöver kunde vara motiverad i vissa fall, där beställningshavaren

vid sjukpensioneringen endast kan tillgodoräkna ett fåtal tjänstår,

men vill, särskilt i betraktande av vad tidigare gällt för reservstatspersonalen,

icke motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vad i övrigt föreslagits i fråga om tjänste- och familjepensioner för beställningshavare

å reservstat har icke föranlett någon erinran eller särskilt

uttalande från utskottets sida. Utskottet tillstyrker sålunda pensionsregle
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 21

ringens genomförande i enlighet med det av Kungl. Maj:t framställda förslaget.

Det i motionen 11:326 framställda förslaget finner sig utskottet böra avstyrka

bland annat med hänsyn till de konsekvenser som elt bifall till förslaget

skulle erhålla för andra personalgruppers vidkommande. Reservstatspersonalen

kan enligt utskottets mening icke anses intaga någon sådan särställning,

som kan motivera att för densamma bör införas en anordning

av den i motionen avsedda innebörden. Utskottet föreslår därför, att motionen

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

7. Pensionsbestämmelser för befattningar vid försvarets

läroverk.

I anslutning till beslut vid innevarande års riksdag (IV H. T., sid. 100 ff.;

r. skr. nr 4) om uppförande å personalförteckning för försvarets läroverk

av följande ordinarie tjänster, nämligen en befattning som rektor i lönegrad

E 13, 3 befattningar såsom lektor i lönegrad A 27 samt 5 befattningar

såsom adjunkt i lönegrad A 23 ha under ifrågavarande rubrik i propositionen

nr 286 föreslagits vissa ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Beträffande pensionsrätt för rektor vid detta läroverk

ha de särbestämmelser föreslagits skola erhålla tillämpning, som för innehavare

av andra rektorsbefattningar innefattas i 33 § 1, 3 och 4 punkterna

i tjänstepensionsreglementet samt i 21 § familjepensionsreglementet. Vidare

föreslås pensionsåldern för lärarpersonalen vid försvarets läroverk skola inträda

vid utgången av respektive kalenderhalvår på samma sätt som för

personal vid de allmänna läroverkens vidkommande föreskrivits i 33 § 2

punkten tjänstepensionsreglementet. Bestämmelser härom ha intagits i ett nytt

moment av 31 § tjänstepensionsreglementet och i en ny paragraf i familjepensionsreglementet,

betecknad såsom 20 §. Av förslaget i sistnämnda del

föranledes en omnumrering av 20—25 §§ i familjepensionsreglementet ävensom

en viss jämkning i lydelsen av 19 § och den för närvarande i 23 § 2 mom.

innefattade föreskriften i fråga om navigationsskolorna.

Utskottet tillstyrker de i propositionen nr 286 föreslagna pensionsbestämmelserna

för befattningar vid försvarets läroverk.

8. Vissa bestämmelser beträffande personal tillhörande

försvarsväsendet.

I 31 § allmänna tjänstepensionsreglementet meddelas under rubriken armén,

marinen och flygvapnet vissa bestämmelser innebärande tillägg till

eller undantag från stadgandena i 2—5 avdelningarna av reglementet. Under

förevarande punkt av propositionen nr 286 har bland annat föreslagits en

ändrad uppställning av nämnda paragraf i syfte att vinna överensstämmelse

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

med fjärde huvudtitelns uppställning. Enligt förslaget upptagas i paragrafen

samtliga de institutioner, å vilkas personalförteckningar finnas beställningshavare

underkastade militära avlöningsreglementet.

I de bestämmelser, vilka nu finnas meddelade i 31 §, lia dessutom föreslagits

vissa ändringar på grund av reservstatspersonalens inordnande under

reglementet och av andra skäl. I avseende härå må särskilt framhållas följande.

I allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha meddelats vissa

bestämmelser för att klarlägga huru reglementena skola tillämpas i de fall,

då tjänsteman samtidigt innehar mer än en med pensionsrätt enligt reglementena

förenad befattning. Med utgångspunkt från att det samtidiga tjänstinnehavet

även medför rätt att erhålla avlöning å båda befattningarna har

föreskrivits, att pensionsavdrag skola verkställas i båda befattningarna. I

tjänstepensionsreglementet har förutsatts att pension eller livränta skall utgå

för varje befattning enligt för densamma tillämpliga bestämmelser, och att

särskilda familjepensionsförmåner skola utgå har uttryckligen fastslagits i

familjepensionsreglementet. På de sammanträffande pensionsförmånerna bliva

bestämmelserna i 29 § tjänstepensionsreglementet och 18 § 1 mom. familjepensionsreglementet

tillämpliga. För två fall, där tjänsteförening sker med

frånträdande av löneförmånerna för endera tjänsten, nämligen dels det fall,

då ordinarie tjänsteman med frånträdande av tjänstens utövning innehar

högre extra ordinarie befattning, dels ock det fall, då rektor samtidigt innehar

lärarbefattning, ha meddelats bestämmelser av annat innehåll. Dessa innebära,

att pensionsavdrag allenast verkställes i den befattning, för vilken pensionsunderlaget

är högst, alltså i den extra ordinarie befattningen respektive

rektorsbefattningen. Vidare må vid samtidig avgång från tjänsterna endast

utgå en tjänstepension eller en tjänstelivränta, och då den, som i detta fall

innehar familjepensionsrätt för två tjänster, avlider, äga de efterlevande endast

erhålla en familjepension eller en familjelivränta. Tjänstepensionens

grundbelopp, tjänstelivräntans belopp eller familjepensionstalet skall därvid

utgöra det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade.

Tjänsteförening av sistnämnda slag kommer vid bifall till ett förslag, framlagt

i propositionen nr 235 till innevarande års riksdag angående vissa avlönings-

m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, att äga rum i ytterligare

ett fall. Enligt vad i propositionen förordats skall efter omorganisation

av arméförvaltningen den omedelbara ledningen av nämnda ämbetsverk utövas

av en å arméförvaltningens personalförteckning uppförd, medelst förordnande

för viss tid tillsatt souschef, vilken bör vara en av cheferna för tygoch

intendenturavdelningarna. Chefskapet för dessa avdelningar avses skola

utövas av generalfälttygmästaren respektive generalintendenten, som äro tillsatta

medelst fullmakt och vilkas beställningar äro uppförda å arméns personalförteckning

under generalitetet. Den till souschef förordnade avdelningschefen

förutsättes under tiden för förordnandet frånträda de förmåner,

som äro förenade med generalfälttygmästar- eller generalintendentsbeställningen.

I anslutning härtill ha i propositionen nr 286 förordats vissa special
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

23

bestämmelser i pensionsavseende av i huvudsak samma innehåll som de för

nämnda två fall meddelade föreskrifterna.

I nuvarande 31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet äro bestämmelser

meddelade angående skyldighet för f. d. beställningshavare vid

försvarsväsendet att tillhöra vederbörlig reserv. Sådan skyldighet föreligger

för ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal och avgått från tjänsten med ålders- eller förtidspension

eller med förordnandepension i vissa fall. Efter inträdet i reserven föreligger

skyldighet att kvarstå i denna intill fyllda 70 år för den, som innehaft beställning,

för vilken gäller en pensionsålder av 65 år, eller beställning tillhörande

lönegraden Ob 5, Ob 4 eller Cb 2, och intill 65 år för annan beställningshavare.

Rätten att åtnjuta pension har gjorts på visst sätt beroende

av denna skyldighets fullgörande. I nämnda författningsrum angives

även den pensionsavgångna personalens tjänstgöringsskyldighet i reservanställningen.

I propositionen nr 286 har i anslutning till den i propositionen nr 285 föreslagna

omläggningen av löneplanerna Ob och Cb militära avlöningsreglementet

förordats sådan ändring i nyssnämnda föreskrift, att däri angives, att

skyldighet att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år föreligger för innehavare

av beställning, för vilken gäller en pensionsålder av 65 år eller som tillsättes

medelst förordnande för viss tid. Vidare har, på sätt förutsatts i propositionen

nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal, föreslagits, att de i

nuvarande 31 § 3 punkten allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade

föreskrifterna om pensionsavgången militär och civilmilitär personals tjänstgöringsskyldighet

skola utgå och ersättas med ett stadgande, att personalen

skall ha tjänstgöringsskyldighet i enlighet med vad därom av Kungl. Majit

stadgas.

De under förevarande punkt i propositionen nr 286 framlagda förslagen,

vilka avse vissa jämkningar av reell och formell natur i de för försvarsväsendet

gällande specialbestämmelserna, finner utskottet lämpliga. Utskottet får

därför tillstyrka förslagens genomförande.

9. Vissa bestämmelser angående befattningshavare tillhörande

poliskåren i Boden.

I enlighet med beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 342; r. skr. nr 458)

har från och med den 1 oktober 1942 inrättats en statlig poliskår i Boden.

I propositionen anmäldes bland annat förslag rörande skyldighet för befattningshavare

vid poliskåren att tillhöra reserv. I ett av särskilda inom försvarsdepartementet

tillkallade sakkunniga den 7 mars 1942 framlagt betänkande

med förslag till omorganisation av fästningspolisen i Boden hade förordats,

att personalen skulle ha skyldighet att viss tid efter inträde i pensionsåldern,

förslagsvis intill 65 års ålder, kvarstå i poliskårens reserv med

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skyldighet att, då Kungl. Majit så funne erforderligt, återinträda i tjänstgöring.

Nämnda förslag biträddes av föredragande departementschefen, som

särskilt framhöll, att skyldigheten för pensionerad personal att under visst

antal år stå till förfogande för tjänstgöring vid poliskåren på ett lyckligt sätt

löste frågan, huru vid exceptionella tillfällen en lämplig förstärkning av den

aktiva polispersonalen snabbt skulle kunna genomföras. Ej heller riksdagen

framställde någon erinran mot vad sålunda föreslagits.

I en den 30 juni 1942 utfärdad kungörelse om poliskåren i Boden (nr 713)

har under 17 § stadgats, att poliskommissarie och lägre manlig befattningshavare

vid poliskåren, som avgår vid uppnådd pensionsålder, är skyldig att

intill 65 års ålder kvarstå i poliskårens reserv med skyldighet att, då Kungl.

Majit därom förordnar, tjänstgöra vid poliskåren.

I anslutning till vad sålunda förekommit har i propositionen nr 286 förordats,

att i 32 § reglementet intages ett nytt moment, betecknat 5 morn., med

föreskrifter örn skyldighet för vissa till kåren hörande befattningshavare att

efter avgång med pension tillhöra poliskårens reserv. För dessa föreskrifter

borde de bestämmelser utgöra förebild, som med avseende å beställningshavare

vid försvarsväsendet meddelats i nuvarande 31 § 3 punkten tjänstepensionsreglementet.

Föreskrifterna borde i enlighet därmed innebära följande.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare i högst lönegraden

A 18 eller Eo 18 skall efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

vara pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå i reserven

intill fyllda 65 år med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Majit därom

förordnar. Därest sådan pensionstagare före den tidpunkt, då skyldighet

att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från anställningen i reserven

eller, utan att ha erhållit avsked, upphör att vara svensk medborgare eller

utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande makts krigstjänst, skall gälla

vad för sådant fall föreskrives i 31 § reglementet.

Utskottet. I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att bestämmelserna

om skyldighet att tillhöra den för poliskåren i Boden inrättade reserven

böra erhålla samma innebörd som föreskrifterna om skyldighet att

tillhöra krigsmaktens reserver och att bestämmelserna böra införas i allmänna

tjänstepensionsreglementet. Utskottet tillstyrker sålunda de i propositionen

framlagda förslagen i ämnet.

10. Pensionsförhållandena för vissa nya befattningar vid

Lunds universitet.

Till de befattningar vid universiteten, som icke inordnats under 1941 års

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, höra befattningarna vid

universitetet i Lund såsom lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare

vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,

och lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

25

polikliniken vid nämnda sjukvårdsinrättningar. Anledningen till att lärarbefattningen

i fysikalisk diagnostik icke inordnats under pensionsreglementena

är, enligt vad som framgår av propositionen nr 277 till 1939 års lagtima riksdag,

att denna befattning, ehuru uppförd på ordinarie stat, ansetts närmast

lia karaktären av bisyssla; befattningens innehavare åtnjuter i denna sin

egenskap från universitetets stat avlöning (lön och tjänstgöringspenningar) å

3.000 kronor jämte ålderstillägg samt från landstinget överläkararvode av

4.000 kronor jämte arvode såsom föreståndare för centraldispensären och

länsbyrån av 6,000 kronor. Även läraren i ortopedi, vilken från universitetets

stat åtnjuter avlöning av 4,800 kronor jämte ålderstillägg och från landstinget

överläkararvode av 4,000 kronor, har ansetts ha sin huvudsakliga verksamhet

utom universitetet.

Beträffande nämnda båda lärarbefattningar har i innevarande års statsverksproposition

(VIII H. T., sid. 123 och 170), delvis i anledning av ändrade

förhållanden i fråga om den med befattningarna förenade undervisningsskyldigheten,

förslag framlagts om en omreglering från och med den

1 juli 1943 av löneförmånerna, innefattande att befattningarna utan ändring

i tjänstebenämningen skola tillhöra laboratorsgraden, d. v. s. förenas med

avlöning av 9,000 kronor. Detta förslag har bifallits av riksdagen (skr. nr 8).

Med hänsyn härtill har i propositionen nr 286 föreslagits, att befattningarna

skola inordnas under allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena och

därvid i pensionsavseende jämställas med den under reglementena redan inordnade

personalen i laboratorsgraden. På grund härav ha föreslagits ändringar

i 1 § 1 moni., 7 § 3 mom. och 16 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

samt i 6 § 3 mom. och 11 § 3 mom. allmänna familjepensionsreglementet,

ävensom i den vid förstnämnda reglemente fogade tjänståldersförteckningen.

Enligt beslut av 1941 års riksdag skall lärarbefattningen i medicinsk radiologi

vid Lunds universitet vid nuvarande innehavares avgång efter uppnådd

pensionsålder den 30 juni 1943 förändras till en ordinarie lärarbefattning i

röntgendiagnostik med samma löneställning. I innevarande års statsverksproposition

har vidare tillstyrkts, att från och med den 1 juli 1943 skall vid

universitetet inrättas en ordinarie befattning i laboratorsgraden såsom lärare

i radioterapi. Även sistnämnda förslag har bifallits av riksdagen. I propositionen

nr 286 ha dessa båda befattningar föreslagits skola på nyss angivna

sätt inordnas under allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena.

Då innehavarna av lärarbefattningarna i fysikalisk diagnostik, ortopedi,

röntgendiagnostik och radioterapi vid Lunds universitet enligt riksdagens beslut

skola intaga samma ställning i anställnings- och avlöningshänseende som

nuvarande tjänstemän i den s. k. laboratorsgraden, finner utskottet skäl tala

för att de jämväl i pensionshänseende jämställas med berörda tjänstemän.

Förslagen under ifrågavarande punkt av propositionen nr 286 lia sålunda icke

föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

11. Vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna för befattningshavare

vid allmänna läroverk m. fl.

I de avdelningar av allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,

som innehålla tillägg till eller undantag från de allmänna reglementsbestämmelserna,

finnas bland annat specialregler för vissa statliga läroanstalter.

Beträffande tid för pensionsålderns inträde samt pensionsförhållandena för

rektorer och förutvarande rektorer finnas sådana bestämmelser i 33 § tjänstepensionsreglementet

och 21 § familjepensionsreglementet, vilka paragrafer

äro tillämpliga vid åtskilliga läroanstalter under åttonde huvudtiteln. Nämnda

bestämmelser äga jämlikt 35 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet och 23

§ 2 mom. familjepensionsreglementet motsvarande tillämpning beträffande

befattningshavare vid de under tionde huvudtiteln hörande navigationsskolorna.

I punkt 7 av propositionen nr 286 har förordats, att de skola erhålla

motsvarande tillämpning jämväl beträffande befattningshavare vid försvarets

läroverk. I samband med att bestämmelse härom införes i familjepensionsreglementet

ha vissa jämkningar föreslagits i 19 och följande paragrafer i

reglementet.

Enligt beslut vid 1942 års riksdag (prop. nr 255; r. skr. nr 406) skall högre

lärarinneseminariet nedläggas med utgången av innevarande budgetår. Statens

skolköksseminarium och hushållsskola, som hittills ingått i högre lärarinneseminariet,

skall emellertid enligt förslag i årets statsverksproposition

(VIII H. T., sid. 266) bestå såsom särskild läroanstalt. Till följd av nämnda

organisationsändringar och med beaktande av att läroanstalterna för dövstumma

numera benämnas dövstumskolor ha föreslagits ändrade rubriker till

33 § allmänna tjänstepensionsreglementet och nuvarande 21 § allmänna familjepensionsreglementet.

Enligt 24 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet fastställes grundbeloppet

av förordnandepension i princip på grundval av det pensionsunderlag,

som gäller för den senast innehavda förordnandetjänsten, samt den tid

varunder denna tjänst innehafts. Om sistnämnda tid understiger 12 år, utgår

i allmänhet avkortad pension. I fråga örn den, som vid tjänstens tillträdande

innehade annan med tjänstepensionsrätt förenad befattning, skall

emellertid iakttagas, att grundbeloppet ej må understiga det belopp, vartill

det skulle lia beräknats, om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått

i sin förra befattning och det lör denna gällande pensionsunderlaget

varit ökat med halva skillnaden mellan underlagen för de båda befattningna.

För den, som endast innehaft förordnande under en 6-årsperiod eller

successivt innehaft förordnande å en viss tjänst en period och å en högre

tjänst en period, kommer därför regelmässigt grundbeloppet att understiga

pensionsunderlaget vid avgången. De i det föregående under punkten 2 föreslagna

ändringarna i allmänna tjänstepensionsreglementet innebära icke något

avsteg från nu angivna grundsatser.

Bestämmelserna i nämnda författningsrum i allmänna tjänstepensionsreg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

27

lementet äro bland annat tillämpliga å den, som med rätt till pension avgår

från rektorsbefattning vid allmänt läroverk eller annan därmed jämförlig

läroanstalt. Emellertid skall enligt 63 § 6 mom. civila avlöningsreglementet

lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergå till

sin innehavande ordinarie lärarbefattning, och med hänsyn härtill har i

33 § 3 punkten andra stycket a) allmänna tjänstepensionsreglementet föreskrivits,

att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av rektorspension

skall gälla, att tjänstemannen jämväl är berättigad till pension för

lärartjänsten. Efter övergång till lärarbefattningen skall jämlikt 4 punkten

i sistnämnda paragraf i tjänstepensionshänseende i regel gälla vad för denna

befattning finnes stadgat. Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

— en eller flera — innehafts under minst 12 år i oavbruten följd,

skola dock, där tjänstemannen inom viss av Kungl. Majit bestämd tid anmäler

sin önskan därom, med avseende å tjänstepensionsunderlag och

tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas de stadganden, som gällde

vid tiden för frånträdande av förordnandet.

Sistnämnda stadgande innebär, att för den, som efter övergång från rektors-

till lärartjänst kvarstår vid rektors pensionsunderlag, pensionens grundbelopp

kommer att bestämmas med utgångspunkt från detta underlag och

det sammanlagda antalet tjänstår. För den, som efter vartannat innehaft två

rektorsbefattningar med olika pensionsunderlag och sedan övergått till lärarbefattning,

kommer därför, förutsatt att han vid avgång från lärarbefattning

kan tillgodoräkna för hel pension erforderligt antal tjänstår, pensionens grundbelopp

att motsvara pensionsunderlaget för den sist innehavda rektorstjänsten

oavkortat. Pensionsvillkoren bliva härmed förmånligare för den, som

frånträtt rektorat och övergått lill lärarbefattning, än för den, som avgår

med rektorspension.

Fråga om vissa ändringar i förevarande bestämmelser har berörts i propositionen

nr 167 till innevarande års riksdag med förslag till tjänste- och familjepensionsreglementen

för de högre kommunala skolorna. I anledning av

vissa i nämnda sammanhang framkomna förslag om ändring i gällande

pensionsbestämmelser för rektorer och f. d. rektorer har departementschefen

i berörda proposition förklarat dels att han icke kunde tillstyrka,

att hel förordnandepension skulle få utgå, om den fordrade tjänstetiden av

12 år icke intjänats i en och samma förordnandebefattning, dels att han å

andra sidan icke vore beredd att framlägga förslag om åvägabringande av

likformighet mellan ifrågavarande regler genom skärpning av det nuvarande

villkoret för bibehållande av rektors pensionsavdrag och pensionsunderlag,

enligt vilket 12 års tjänstetid skall lia intjänats i en eller flera rektorsbefattningar

i följd och ej nödvändigtvis i en och samma rektorsbefattning. Det i

propositionen framlagda förslaget till tjänstepensionsrcglemente för högre

kommunala skolor har i enlighet härmed i dessa hänseenden givils i huvudsak

samma utformning som allmänna tjänstepensionsreglementet.

Med erinran härom har departementschefen i propositionen nr 286 för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

klarat sig fortfarande icke vilja förorda ett frångående av den princip

som finge anses ligga till grund för regeln, att den, som innehaft två rektorstjänster

sammanlagt 12 år och därefter återgår till lärarbefattning, äger i vissa

avseenden bibehålla den ställning i pensionsavseende, som han haft såsom

innehavare av den senare av de båda rektorstjänsterna. Däremot syntes en

sådan jämkning böra vidtagas i den nuvarande bestämmelsen i ämnet, att

den, som återgått till lärartjänst, icke bibehölles vid rektors pensionsunderlag

utan garanterades samma pension — eller livränta — som örn han intill

avgången alltjämt innehaft den senare rektorstjänsten. Genom en sådan

jämkning komrne den förutnämnda principen till ett mera adekvat uttryck

än för närvarande och undanröjdes den nu bestående oegentligheten, att

under vissa förutsättningar lärare, som tidigare varit rektor, erhölle högre

pension än om han alltjämt innehaft rektorsbefattningen. Till jämförelse har

departementschefen erinrat om att kvarstående vid rektors pensionsunderlag

enligt de pensionsbestämmelser, som för nu avsedda befattningshavare gällde

före deras inordnande under civila tjänstepensionsreglementet, var liktydigt

med bibehållande av rektors pensionsrätt överhuvud taget, sådan

denna vid ifrågavarande tid var beskaffad.

I enlighet med nämnda uttalanden har 33 § 4 punkten andra stycket allmänna

tjänstepensionsreglementet föreslagits erhålla följande innebörd. Om

med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under minst 12

år i oavbruten följd, skall, där tjänstemannen i vederbörlig ordning anmäler

sin önskan om kvarstående vid rektors tjänstepensionsrätt, med avseende å

tjänstepensionsavdrag fortfarande tillämpas vad som gäller för den frånträdda

rektorstjänsten. Med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta,

vartill tjänstemannen må bliva berättigad, skall i sådant fall iakttagas,

att pensionens grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga

det belopp, vartill det skulle ha bestämts, om han intill avgången

ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten. Genom övergångsbestämmelse

har emellertid ansetts böra sörjas för att ändringen icke medför

försämring för den, som nu kvarstår vid rektors pensionsunderlag. Av

huvudsakligen formella skäl har även stadgandet i nuvarande 21 § 3 punkten

allmänna familjepensionsreglementet föreslagits skola undergå viss

jämkning.

Utskottet. Såsom departementschefen anfört, kan den nuvarande regeln örn kvarstående

vid rektors pensionsunderlag i vissa fall medföra mindre tilltalande

konsekvenser. Det i propositionen framlagda förslaget, att den, som återgått

till lärartjänst, icke skall bibehållas vid rektors pensionsunderlag utan

i stället under given förutsättning äga kvarstå vid rektors pensionsrätt, synes

förebygga dylika konsekvenser och motsvarar i och för sig bättre det

syfte, ifrågavarande anordning bör äga. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed

den föreslagna omläggningen. I övrigt har utskottet icke funnit något

att erinra mot vad i propositionen föreslagits under ifrågavarande punkt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

29

12. Bilagorna till allmänna tjänstepensionsreglementet.

I den såsom bilaga A vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade pensionsdldersförteckningen

ha i propositionen nr 286 föreslagits följande ändringar.

Tredje huvudtiteln. Pensionsåldern för kanslist i lönegraden A 12

vid beskickning eller konsulat har föreslagits höjd från 60 till 63 år, vilken

sistnämnda pensionsålder är gällande för kanslist i samma lönegrad vid utrikesdepartementet.

Förslaget står, enligt vad i propositionen (sid. 52) anföres,

i samband med ändrade rekryteringsförhållanden. Intill 1939 lia förste

kanslisttjänsterna i lönegraden A 16, för vilka pensionsåldern är 65 år, varit

förbehållna män och kanslisttjänsterna tillsatts med kvinnliga befattningshavare.

I enlighet med ett i 1939 års statsverksproposition i princip förordat

förslag (III H. T., sid. 31) av 1938 års sakkunniga för utredning av frågan

om en särskild lönereglering för utrikesrepresentationens tjänstemän rekryteras

de två slagen av befattningar numera icke längre på nämnda sätt, utan

den första anställningen avser alltid befattning såsom kanslist i lönegraden A

12; befordran till förste kanslistbefattning i lönegraden A 16 kan i mån av

kompetens vinnas av såväl kvinnlig sorn manlig befattningshavare. För

framtiden borde icke upprätthållas skillnad i pensionsåldershänseende mellan

kanslist i utrikesdepartementet och kanslist vid beskickning eller konsulat,

utan pensionsåldern borde fastställas till 63 år även för de sistnämnda

kanslisterna.

Fjärde huvudtiteln. Pensionsåldersförteckningen till allmänna

tjänstepensionsreglementet har, såvitt* angår fjärde huvudtiteln, för närvarand

den uppställningen, att under rubriken allmänna civilförvaltningen

verksvis upptagas vissa civila befattningar, under det att beställningar, som

avses i militära avlöningsreglementet, redovisas under rubriken försvarsväsendet

med underrubrikerna armén, marinen och flygvapnet. Med hänsyn till

att ordinarie beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet äger tillämpning,

numera finnas ej endast å personalförteckningarna för de tre försvarsgrenarna

utan även å de särskilda personalförteckningarna för försvarsdepartementet,

kemiska anstalten, karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

och garnisonssjukhusen samt till att i den till årets riksdag avlåtna propositionen

nr 235 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln

föreslagits uppförande av ordinarie beställningar, å vilka militära avlöningsreglementet

skall äga tillämpning, jämväl vid vissa av de centrala förvaltningarna,

har pensionsåldersförteckningen till allmänna tjänstepensionsreglementet

nu föreslagits erhålla ändrad uppställning. Pensionsåldersförteckningens

första avdelning, vilken nu har rubriken »Civila befattningshavare i allmänhet»,

avses skola erhålla rubriken »Befattningshavare i allmänhet». Återstoden

av pensionsåldersförteckningen erhåller rubriken »Befattningshavare

vid vissa verk», och därunder upptagas såsom underavdelningar dels allmänna

civilförvaltningen och försvarsväsendet, dels statens affärsdrivande

verk. Under den förra underavdelningen upptagas befattningarna liksom nu

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

huvudtitelsvis. Under fjärde huvudtiteln upptagas jämväl sådana beställningar,

för vilka militära avlöningsreglementet gäller.

I fråga om den närmare avfattningen av pensionsåldersförteckningen, såvitt

angår fjärde huvudtiteln, hänvisas till propositionen nr 286 sid. 53

och 54. De därvid framställda förslag och gjorda uttalanden, som äro av

reell innebörd, äro följande.

Efter omorganisationen av försvarets centrala förvaltning komma beställningar

med inplacering i militär eller civilmilitär lönegrad att finnas uppförda

å vissa centrala förvaltningsmyndigheters personalförteckningar. Departementschefen

har ansett vissa skäl tala för afl högre pensionsålder fastställes

för dessa beställningar än för beställningar i samma lönegrad vid truppförband

etc. Denna fråga syntes emellertid kräva särskild utredning. Innan

resultatet därav förelåge, borde för dessa befattningar ej fastställas annan

pensionsålder än den, som i allmänhet gällde för den lönegrad, till vilken

respektive befattning vore hänförd.

Vad angår armén, borde pensionsåldern för poliskommissarie utgå ur förteckningen,

då beställningen såsom poliskommissarie numera överflyttats till

den under femte huvudtiteln hörande poliskåren i Boden.

I anslutning till vad i punkt 6 anförts borde i en not till avdelningarna för

armén, marinen och flygvapnet angivas, att för å reservstat uppförd ''beställning

med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

Femte huvudtiteln. Befattningen såsom assistent av 4:e klass å

övergångsstat vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och alkoholistanstalt

därstädes har föreslagits skola såsom numera obefintlig uteslutas ur

pensionsåldersförteckningen (V H. T. 1943, sid. 72; r. skr. nr 5). Vidare har

i anslutning till beslut vid årets riksdag (V H. T., sid. 100; r. skr. nr 5) befattningen

såsom föreståndarinna vid statens skyddshem betecknats såsom rektor.

1942 års riksdag har i samband med beslut om inrättande från och med

den 1 oktober 1942 av en statlig poliskår i Boden (prop. nr 342; r. skr. nr

458) beslutat om lägre pensionsålder för åtskilliga till poliskåren hörande

befattningshavare än som eljest gäller för befattningshavare i respektive

lönegrad. Sålunda skall dels — med undantag från allmänna tjänstepensionsreglementets

regel örn 65 års pensionsålder för ordinarie tjänstemän

tillhörande högre lönegrad än den 12:e — tillämpas en pensionsålder av

63 år för stadsfiskal, 60 år för poliskommissarie och 57 år för överkonstapel,

dels ock — med avvikelse från pensionsreglementets regel om 60 års pensionsålder

för tjänstemän i högst 12 lönegraden — tillämpas 57 års pensionsålder

för inspektionskonstapel och kriminalkonstapel samt 55 års pensionsålder

för konstapel. I enlighet härmed ha nämnda befattningar och för dem

beslutade pensionsåldrar föreslagits skola införas i pensionsåldersförteckningen

under rubriken poliskåren i Boden.

Sjätte huvudtiteln. För närvarande gäller enligt pensionsåldersförteckningen

63 års pensionsålder för följande befattningar vid väg- och val
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

31

tenbyggnadsstyrelsen, nämligen järnvägsinspektor, luftfartsinspektör, väginspektör,

byråchef och broinspektor samt byråchef och vägtrafikinspektör.

Under rubriken vägorganisationen i länen angives samma pensionsålder för

vägingenjör.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet har chefen

för försvarsdepartementet funnit särskild pensionsålder icke vara erforderlig

för någon av de till vägväsendet hänförliga befattningarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Nu gällande undantag härutinnan borde därför upphävas,

och några nya undantagsbestämmelser för styrelsens vidkommande

borde icke införas. En pensionsålder av 63 år borde däremot bibehållas beträffande

järnvägs- och luftfartsinspektörerna. För vägförvaltningarnas vidkommande

syntes en pensionsålder av 63 år lämpligen böra bestämmas för

samtliga ingenjörsbefattningar — vägingenjörer i lönegraden A 26 och ingenjörer

i lönegraderna A 21 och A 19 — samt för övervägmästare, vägmästare

och ritare. För annan ordinarie personal vid vägförvaltningarna än här

nämnts syntes bestämmelse om särskild pensionsålder ej vara erforderlig.

Åttonde huvudtiteln. Med anledning av högre lärarinneseminariets

nedläggande med utgången av juni månad 1943 (prop. nr 255/1942;

r. skr. 406) ha ur pensionsåldersförteckningen rubriken högre lärarinneseminariet

och därunder uppförda befattningar föreslagits skola utgå. Å

andra sidan borde vid genomförande av förslag, som förelagts innevarande

års riksdag (VII H. T., sid. 266; prop. nr 150, sid. 104 och 137) under rubriken

de allmänna läroverken angivas, att pensionsåldern för övningsskollärare

utgör 63 år.

Nionde huvudtiteln. Benämningen statens veterinärbakteriologiska

anstalt har föreslagits skola ersättas med statens veterinärmedicinska

anstalt (jfr prop. nr 129/1943, sid. 83).

Pensionsålder för befattning å övergångsstat. Då i anledning

av organisationsändring ordinarie befattning blir övertalig eller utbytes

mot befattning i lägre lönegrad, plägar befattningens dåvarande innehavare

överflyttas till övergångsstat utan ändring i löneställningen. I anslutning

härtill uppföres den av honom innehavda befattningen i respektive personalförteckning

ävensom i avlöningsreglementets tjänsteförteckning å övergångsstat.

Vad angår pensionsåldern för sådan befattningshavare, angives i en

not till pensionsåldersförteckningen, att för å övergångsstat uppförd befattning

med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande befattning upptagen pensionsålder. I

sådana fall, där befattning på ordinarie stat med samma tjänstebenämning ej

finnes men särskild pensionsålder ansetts böra gälla för den å övergångsstat

uppförda befattningen, har pensionsåldern för denna direkt angivits i pensionsåldersförteckningen.

Departementschefen har anfört, att enär pensionsåldern för befattning,

som uppföres på övergångsstat, icke syntes böra höjas, även örn så skedde

beträffande motsvarande befattning på ordinarie stat, i nyssnämnda not

borde intagas en föreskrift av innebörd, att för befattning, som uppförts på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, tillämpas

samma pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat

eller, om lägre pensionsålder gäller för befattning på ordinarie stal

med samma tjänstebenämning, sistberörda pensionsålder. Härigenom vunnes

även, att pensionsåldersförteckningen icke behövde tyngas med angivande av

särskild pensionsålder för befattningar, som framdeles uppföras på övergångsstat.

I den såsom bilaga B vid allmänna tjänstepensionsreglementet fogade

tjänstäldersförteckningen) vari angivas de ordinarie befattningar, beträffande

vilka det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25, ha föreslagits

följande ändringar.

Fjärde huvudtiteln. Tjänståldersförteckningen har föreslagits skola

erhålla en uppställning, som ansluter sig till den för pensionsåldersförteckningen

föreslagna. Under rubriken allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet

skola huvudtitels- och verksvis upptagas samtliga ifrågakommande

befattningar utom de till statens affärsdrivande verk hörande. Under fjärde

huvudtiteln borde upptagas beställningarna såsom byråöverläkare samt

förste och andre byråläkare vid försvarets sjukvårdsförvaltning. De ordinarie

fänriksbeställningarna vid marinen och flygvapnet borde såsom numera

obefintliga utgå ur förteckningen. I denna borde angivas, att det för hel

pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25 beträffande beställning å reservstat

med samma tjänstebenämning som i förteckningen upptagen beställning.

Femte huvudtiteln. På sätt tidigare omnämnts gäller enligt 1942 års

riksdags beslut 55 års pensionsålder för konstapel vid poliskåren i Boden

och 57 års pensionsålder för kriminalkonstapel, inspektionskonstapel och

överkonstapel vid samma kår. För dessa befattningshavare har det för hel

pension erforderliga antalet tjänstår föreslagits skola utgöra 25. Ifrågavarande

befattningar borde därför under rubriken poliskåren i Boden införas i

tjänståldersförteckningen.

Åttonde huvudtiteln. De icke lönereglerade ordinarie tjänster vid

universiteten samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, å vilka allmänna

tjänstepensionsreglementet äger tillämpning, äro samtliga upptagna i tjänståldersförteckningen.

Bland annat upptages under rubriken Lunds universitet

befattningen i medicinsk radiologi. Såsom under punkt 10 anförts avses

nämnda befattning från och med den 1 juli 1943 skola ändras till en befattning

såsom lärare i röntgendiagnostik. Ändring borde på grund härav vidtagas

i tjänståldersförteckningen, i vilken vidare borde införas de befattningar

vid samma universitet såsom lärare i fysikalisk diagnostik, ortopedi

och radioterapi, beträffande vilka framlagts förslag att allmänna tjänstepensionsreglementet

skall erhålla tillämpning.

Vid bifall till i propositionen nr 214/1943 framställt förslag borde i tjänståldersförteckningen

benämningen lärare vid tandläkarinstitutet ersättas med

professor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

33

Tjänstålder för befattning å övergångsstat. I viss motsvarighet

till vad i det föregående föreslagits i fråga om pensionsålder för innehavare

av befattning å övergångsstat har föreslagits, att vid tjänståldersförteckningen

skall fogas en not av innehåll, att för befattning, som uppförts

å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare tidpunkt, det för

hel pension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra 25, såframt nämnda

tjänstålder för hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före

överflyttningen till övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie

stat nied samma tjänstebenämning.

De under ifrågavarande punkt i propositionen nr 286 framställda förslagen utskottet.

om ändrad pensions- och tjänstålder kunna i huvudsak lämnas utan erinran

av utskottet. Utskottet biträder sålunda bland annat de förslag, som framlagts

i fråga örn kanslistbefattningarna vid beskickningar och konsulat, vissa befattningar

vid vägväsendet samt befattningar å övergångsstat. Likaså föranleder

förslaget om ändrad uppställning av pensions- och tjänståldersförteckningarna

icke någon erinran från utskottets sida.

I förteckningarna torde jämväl på i propositionen föreslaget sätt böra införas

vissa befattningar vid poliskåren i Boden. Della skulle bland annat innebära,

att pensionsåldern för konstapel vid poliskåren i enlighet nied beslut

vid 1942 års riksdag angives utgöra 55 år. Inom utskottet har emellertid

yppats en viss tvekan, huruvida nämnda pensionsålder för konstaplarna kan

anses vara lämpligt avvägd ur de synpunkter, som böra anläggas på ifrågavarande

spörsmål. Vissa skäl synas utskottet tala för att en något högre pensionsålder

kunde fastställas utan att detta innebure menliga verkningar för tjänståliggandenas

behöriga skötande. Vid polisväsendet torde säkerligen förekomma

göromål, för vilkas utförande icke fordras sådana särskilda förutsättningar

i fråga om fysisk spänst, att så låg pensionsålder som 55 år därav motiveras.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga och, om ändring finnes böra ske, därom förelägger riksdagen

förslag.

13. Pensionsfrågor sammanhängande med förstatligande av den

allmänna väghållningen på landet.

Vid 1942 års riksdag godkändes vissa huvudgrunder för förstatligande av

den allmänna väghållningen på landet (prop. nr 122; r. skr. nr 325). Principbeslutet

bygger i väsentliga delar på förslag, innefattade i ett den 9 april 1941

dagtecknat betänkande av 1938 års sakkunniga för utredning örn vägväsendets

förstatligande (vägförstatligandekommittén). Efter riksdagsbeslutet tillkallades

med stöd av Kungl. Majlis bemyndigande den 12 juni 1942 inom

kommunikationsdepartementet särskilda sakkunniga (1942 års vägsakkunniga)

med uppdrag, bland annat, att avgiva förslag till de åtgärder i organisations-

och övriga hänseenden, som erfordrades för att genomföra ett förstat
Bihcing

till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70. .3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

ligande av den allmänna väghållningen på landet. Dessa sakkunniga avgåvo

den 27 januari 1943 förslag till utformning av den statliga vägorganisationen

m. m. (SOU 1943: 1). Sedermera har i en den 30 april 1943 dagtecknad proposition,

nr 224, förslag framlagts angående den statliga vägorganisationen

samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor. Propositionen avser förstatligande

av den allmänna väghållningen på landet från och med den 1

januari 1944.

I propositionen nr 286 har framlagts förslag rörande reglering av de särskilda

spörsmål, vilka i pensionshänseende uppkomma vid förstatligande av

den allmänna väghållningen på landet. Förslagen grunda sig väsentligen på

en av statskontoret efter samråd med 1942 års vägsakkunniga och statens

pensionsanstalt verkställd utredning, vars resultat framlagts i en med skrivelse

den 20 april 1943 överlämnad promemoria (i propositionen och här

nedan benämnd promemorian). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som beretts

tillfälle att taga del av nämnda promemoria, har i anledning därav gjort

vissa uttalanden i en den 7 maj 1943 dagtecknad promemoria. Vidare har

svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet i en den 12 maj 1943

dagtecknad framställning gjort vissa uttalanden i ämnet.

Pensions för hållandena för personal, vilken erhåller pensionsberättigande

anställning. Flertalet av de spörsmål av övergångsnatur, som i pensionshänseende

uppställa sig vid ett förstatligande av den allmänna väghållningen

på landet, avse det sätt varpå pensioneringen skall ordnas för personal, vilken

erhåller sådan anställning i statens tjänst, som normalt är förenad med pensionsrätt.

Här kunna följande fyra frågekomplex urskiljas.

1. Av propositionen framgår, att vägdistrikten i viss omfattning sörjt för

pensionering av hos dem anställd personal, därvid följande fyra pensioneringstyper

kommit till användning, nämligen pensionering hos statens pensionsanstalt,

hos enskild pensionsinrättning, hos vägdistriktet och genom anslutning

till pensionsstyrelsens frivilliga försäkring.

I den mån pensionsberättigande statsanställning vinnes av sådan personal

vid vägdistrikten, för vilken pensionering i en eller annan form

ordnats genom vederbörande vägdistrikts försorg, uppställer sig frågan, huruvida

sådan personal bör undantagas från de statliga pensionsreglementenas

tillämpning och alltså fortfarande bibehållas vid densamma redan tillförsäkrade

pensionsförmåner. Anses pensionsreglementena böra erhålla tillämpning,

uppkommer frågan, i vad mån personalen därjämte bör bibehållas vid

densamma hittills tillförsäkrad pensionsrätt, eller där detta icke skall ske,

på vilket sätt den nuvarande pensioneringen skall avvecklas.

2. Beträffande sådan arbetarpersonal hos vägdistrikt, som erhåller statsanställning,

inställer sig frågan, huruvida någon modifikation påkallas i den

i allmänhet gällande förutsättningen för tillämpningen av 1942 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare, att arbetaren skall ha haft statsanställning

viss s. k. väntetid.

3. I fråga om all sådan personal, som tidigare haft anställning hos vägdistrikt

och å vilken pensionsreglementena erhålla tillämpning, är vidare

fråga, om och i vad mån den tidigare anställningen bör få tillgodoräknas såsom

tjänstår. Särskilda spörsmål uppkomma härvid i fråga om den personal,

som tidigare haft pensionsrätt.

4. I den mån pensionsreglementena erhålla tillämpning å personal, vilken

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

35

tidigare haft pensionsrätt, och tidigare pensionsförsäkringar i samband därmed

avvecklas, uppkommer slutligen frågan, huruvida för det bortfallande

försäkringsbeloppet bör beredas kompensation i annan form än genom särskilda

medgivanden i fråga om tjänstårsberäkning.

Beträffande det sätt, varpå de ovan under punkt 1 omförmälda frågorna

borde regleras, har jöredragande departementschefen anfört följande:

»Då sådan hos vägdistrikt anställd personal, för vilken vägdistriktet anordnat

pensionering i en eller annan form, erhåller anställning i statens tjänst,

vilken normalt är förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena eller motsvarande pensionsreglementen för arbetare,

uppkommer frågan, huruvida dessa reglementen böra erhålla tillämpning

å personalen eller de hittillsvarande grunderna för dess pensionering

även i fortsättningen böra tillämpas. Såsom bland annat statens pensionsanstalt

anfört synes det böra undvikas, att staten för pensionering av hos

densamma anställd personal erlägger avgifter till enskilda pensionsanstalter.

Med hänsyn såväl härtill som till önskvärdheten av en enhetlig reglering av

den statliga personalens pensionsförhållanden tillstyrker jag att, på sätt i promemorian

förordats, nämnda pensionsreglementen erhålla tillämpning å här

avsedda personalgrupper.

Vid denna lösning inställer sig närmast spörsmålet, huruvida den övertagna

personalen jämväl bör bibehållas vid den pension, som intjänats enligt

de hittills tillämpade pensioneringsgrundema. Detta synes lia förutsatts av

vägförstatligandekommittén, enligt vars förslag emellertid den statliga pensionen

skulle minskas med ett belopp motsvarande den före förstatligandet

intjänta pensionen. Mot en sådan minskning ha å andra sidan vissa personalsammanslutningar

uttalat sig. Lösningen av denna fråga bör i huvudsak

bero på det sätt, varpå den statliga pensionen skall beräknas. Såsom närmare

utvecklats i promemorian kan ifrågakomma alt såsom tjänstår för den statliga

pensionen tillgodoräkna jämväl sådan tid före förstatligandet, som lagts

till grund för den icke-statliga pensionens bestämmande; en förutsättning

härför bör emellertid vara, att antingen rätten till sistnämnda pension upphör

eller ock den statliga pensionen minskas med motsvarande belopp. En annan

lösning kan däremot vara påkallad, om medgivande till tillgodoräkning icke

lämnas. I promemorian har föreslagits, att tillgodoräkning av här avsedd tid

skall få förekomma och att i anslutning därtill den hittillsvarande pensioneringen

i allmänhet skall avvecklas. Genom ändringar i reglementet för statens

pensionsanstalt skulle den delaktighet i anstalten, som tillkommit viss

Personal vid vägdistrikten, bringas alt upphöra. För att personal med pensionsrätt

hos enskild pensionsinrättning skulle vinna statlig pensionsrätt, innefattande

sådan tillgodoräkning, som nyss nämnts, skulle rättigheterna i förhållande

till pensionsinrättningen överlåtas å statsverket. Den, för vilkens

pensionering vägdistrikt tidigare åtagit sig att självt svara, skulle vid erhållande

av pensionsberätligande statsanställning avstå från den av vägdistriktet

utfästa pensionen. Pension på grund av inbetalning till pensionsstyrelsens

Irivilliga försäkring skulle däremot få behållas, men den statliga pensionen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skulle minskas med motsvarande belopp. Mot vad sålunda föreslagits bär jag

icke något att erinra.

Vad angår frågan, huruvida den övertagna personal, som varit försäkrad

i enskild pensionsinrättning, skall vara skyldig att till statsverket överlåta

sin rätt i förhållande till inrättningen mot medgivande att för den statliga

pensionen tillgodoräkna tjänstår för anställningstid före förstatligandet, lia i

promemorian framlagts två alternativa förslag. Enligt det ena, betecknat såsom

alternativ 1, skall sådan skyldighet föreligga för den, som vid förstatligandet

ej fyllt 55 år, enligt alternativ 2 skall däremot valfrihet finnas oavsett

levnadsåldern. Enligt båda alternativen skall den, som kommer att behålla

pensionen hos den enskilda pensionsinrättningen, icke erhålla rätt till

tjänstårsberäkning för tid före förstatligandet. I promemorian har framhållits,

att en tillfredsställande reglering av de sammanträffande pensionerna

ej i alla fall kan vinnas genom föreskrifter örn dylik begränsning av tjänstårsberäkningen;

bland annat skulle vid invalidpensionsfall konstruktionen

med pension dels från staten, dels från enskild pensionsinrättning kunna

leda till det mindre önskvärda resultatet, att vederbörande bleve berättigad

till två hela pensioner. Enligt promemorian borde helst genomföras en

lösning enligt alternativ 1, varjämte möjlighet borde införas att reducera

statlig invalidpension för den, som ägde bibehålla sin pensionsrätt hos den

enskilda pensionsinrättningen. För egen del har jag emellertid, särskilt med

tanke på de normala fall, då avgång sker med ålderspension, funnit övervägande

skäl tala för att den åsyftade valfriheten medgives även den, som ej

ännu uppnått 55 års ålder vid förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att spörsmålet

löses på i huvudsak det sätt, som innefattas i alternativ 2. Jämväl med

denna utgångspunkt bör självfallet kunna vidtagas skälig reduktion av statlig

invalidpension, och detsamma bör gälla i fråga örn statlig sjukpension.

Vidare synes, utöver vad i promemorian förutsatts, en viss begränsning av

tjänstårsberäkningen för statlig pension för den, som kvarstar vid pensionsrätt

i enskild pensionsinrättning, böra övervägas. Till denna fråga återkommer

jag i det följande. Att staten icke skall bidraga till upprätthållande av

pensionsförsäkringen hos den enskilda inrättningen, synes självfallet. Ej heller

bör staten i förevarande fall bereda dyrtidstillägg eller andra tilläggsförmåner

å pension, som utgår från enskild pensionsinrättning.»

Beträffande de uppkommande frågorna örn avvecklingen av försäkringar

övertagna av statsverket samt örn dispositionen av därför inflytande medel

har i promemorian framhållits, att den omfattning, i vilken sådana anställningshavare

vid vägdistrikt, som äro pensionsförsäkrade i enskilda försäkringsanstalter,

komma att erhålla pensionsberättigande anställning vid den

statliga vägorganisationen, kunde överblickas först sedan de nya tjänsterna

blivit besatta med sina nya innehavare, samt att det tidigast i samband därmed

kunde fastställas, vilka försäkringar, som blivit överlåtna å statsverket.

Vid sådant förhållande syntes tiden ännu icke vara inne att träffa avgörande

om den slutliga dispositionen av de övertagna försäkringarna. Härom syntes

för övrigt i vissa fall vara nödvändigt att upptaga förhandling med veder
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

37

börande försäkringsanstalt. Med hänsyn härtill har i promemorian föreslagits,

att statskontoret erhåller ett bemyndigande att, efter samråd med försäkringsinspektionen,

med ifrågavarande försäkringsanstalter träffa den uppgörelse

rörande de övertagna försäkringarna, som kan visa sig godtagbar för

statsverket. Bemyndigandet borde innefatta rätt för statskontoret att besluta

beträffande de övriga frågor, som kunde uppkomma i samband med övertagandet

av försäkringarna. De medel, som på detta sätt tillkomme statsverket,

syntes böra helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

I promemorian har vidare, med avseende å sådana fall av pensionering

genom vägdistrikts egen försorg, i vilka fondering skett av befattningshavarnas

avgifter eller vägdistriktets avsättningar till pensionskostnaderna, föreslagits,

att ifrågavarande medel skola överföras till statsverket och därvid

helt tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Vad i promemorian föreslagits i fråga om avvecklingen av försäkringar

övertagna av statsverket samt om dispositionen av därför inflytande medel

föranleder ej erinran från min sida; i den mån medlen inflyta i form av livränta

böra de likväl ej tillföras civila tjänstepensionsfondens kapital utan

bokföras såsom inkomst för fonden. Jag tillstyrker vidare det i promemorian

framställda förslaget att de medel, som vissa vägdistrikt fonderat för bestridande

av pensionskostnaderna, tillgodoföras civila tjänstepensionsfonden. Ett

i propositionen nr 224 till årets riksdag gjort uttalande, att vägdistriktens tillgångar,

däribland kontanter, banktillgodohavanden och fordringar, ej skola

avräknas mot vägdistriktens skulder utan ingå såsom rörelsemedel i den

föreslagna förrådsfonden och att å andra sidan skulderna böra övertagas av

riksgäldskontoret, har enligt sakens natur icke avseende å pensionsfonderna

och pensionsförpliktelserna.»

Beträffande det under punkt 2 avsedda spörsmålet har departementschefen

erinrat, att enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare för reglementets

tillämpning fordras bland annat, att vederbörande arbetare skall ha

innehaft anställning en viss minsta tid. Under denna s. k. väntetid skall han

i regel ha haft sådan arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en

arbetstid av normal omfattning. Beträffande den, som vid kommunal verksamhets

nedläggande övergått till anställning i statens tjänst, må emellertid

även anställning hos den föregående arbetsgivaren tillgodoräknas såsom

väntetid. För personal, som haft anställning hos vägdistrikt, Ilar nu föreslagits

en utvidgning i två olika hänseenden av sistnämnda medgivande. Dels

skulle få tillgodoräknas även anställning hos annat vägdistrikt än det,

där vederbörande var anställd vid förstatligandet. Dels skulle anställning hos

vägdistrikt få tillgodoräknas såsom väntetid jämväl för den, som ej övergått

i statens tjänst i samband med väghållningens förstatligande, såframt han

inom tre år därefter vinner sådan anställning, som avses i arbetarpensionsreglementet.

Med beaktande av de särskilda omständigheterna i förevarande

fall — bland annat måste det anses naturligt, ali den hittillsvarande vägorga
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

nisationen betraktas såsom en enhet — har departementschefen förklarat sig

tillstyrka vad sålunda föreslagits.

Vad härefter angår de under punkt 3 avsedda frågorna om tjänstårsberäkning

för anställningstid före förstatligandet, framgår av det förut anförda,

att dessa frågor avses skola regleras på olika sätt för olika fall. Departementschefen

har härom anfört följande.

»Vissa förslag ha framlagts rörande rätt till tjänstårsberäkning för tid före

förstatligandet för annan personal än sådan, som haft pensionsrätt hos enskild

pensionsinrättning och efter erhållande av statsanställning bibehåller

denna pensionsrätt. Den tid, varunder anställningshavaren — vad angår arbetare

efter uppnådd ålder av 18 år — tjänstgjort hos väghållningsdistrikt,

vägdistrikt eller i statens tjänst och som ej författningsenligt tillgodoräknas,

skulle enligt ett i promemorian framställt förslag till två tredjedelar få tagas

i beräkning såsom tjänstår. Endast sådan tid skulle dock få tillgodoräknas,

varunder vederbörande innehaft anställning, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Detta förslag finner jag mig kunna i princip

tillstyrka. Huruvida, såsom en personalsammanslutning ifrågasatt, tillgodoräkning

i nämnda omfattning jämväl bör få ske av tid, varunder arbetaranställning

innehafts hos entreprenör för vägunderhållet, finner jag vara

mera tveksamt. Såsom i promemorian framhållits, har statstjänsteman enligt

hittills tillämpad praxis icke fått i pensionsavseende tillgodoräkna tid, varunder

han utan att inneha statsanställning utfört arbete åt enskilda personer,

vilka enligt åtagande haft att fullgöra viss uppgift för statens räkning. Detta

skäl talar onekligen med en viss styrka emot att arbetare skulle medgivas

tillgodoräkna sig tid, varunder han varit anställd hos entreprenör för vägunderhållet.

Särskilt i sådana fall, där arbetaren uppnår pensionsåldern inom

relativt kort tid efter förstatligandet, kunna dock billighetsskäl tala för att

tillgodoräkning av entreprenörsanställningen medgives i syfte att bringa upp

pensionen till ej alltför lågt belopp. Efter övervägande av de skäl, som kunna

tala för en lösning i den ena eller andra riktningen, har jag funnit mig böra

förorda, att för sådan arbetare, som erhåller anställning i statens tjänst i

samband med förstatligandet eller senast tre år därefter, tillgodoräkning av

den anställningstid hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetaren

haft vägarbete såsom huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla, må kunna

efter prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver tillgodoräknas till

två tredjedelar, i den mån så erfordras, för att antalet tjänstår ej skall understiga

25. Jag förutsätter härvid, att fråga om dylikt medgivande skall efter

ansökning upptagas till prövning i samband med att statsanställningen erhålles.

Någon automatiskt verkande regel angående tillgodoräkningen bör

icke meddelas, bland annat med hänsyn till att vissa entreprenörer jämväl

haft arbetare anställda för annan sysselsättning än vägarbete. Jag utgår

från att den sålunda förordade anordningen — såsom betingad av de särskilda

förhållanden, vilka varit rådande inom vägväsendet — icke bör medföra

några konsekvenser för behandlingen i pensionsavseende av andra fall,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 39

där arbete utförts åt enskild person, som åtagit sig att fullgöra uppgifter

för statens räkning.

Vad i fråga om tjänstårsberäkningen förordats beträffande den, som ej

tidigare haft pensionsrätt, bör i och för sig även gälla beträffande den, som

tidigare ägt pensionsrätt och vid statsanställningens erhållande antingen förlorar

denna eller ock erhåller statlig pension, vilken minskas med belopp

motsvarande vad som utgår på grund av den tidigare gällande pensioneringen.

Här skulle emellertid enligt promemorian viss tid före förstatligandet

få tillgodoräknas i full utsträckning. Sålunda skulle för den, som haft pensionsrätt

hos statens pensionsanstalt, tillgodoräknas den tid, vilken varit att

anse såsom tjänstår enligt pensionsanstaltens reglemente. För den, som varit

försäkrad i enskild pensionsinrättning, skulle tillgodoräknas den tid,

vilken lagts till grund för bestämmandet av pensionen från den enskilda

inrättningen. För den, som vägdistrikt åtagit sig att självt pensionera och

som genom egna avgifter bidragit till pensioneringen, skulle tillgodoräknas

den tid, vilken tagits i beräkning för bestämmande av den utfästa pensionen.

För den, som haft pensioneringen ordnad genom anslutning till pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring, skulle tillgodoräknas den tid, varunder

avgiftsbetalning för pensioneringen skett. För vissa fall har emellertid angivits,

att endast sådan tid bör få tillgodoräknas, varunder vederbörande innehaft

sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Vad sålunda föreslagits synes mig i huvudsak lämpligt. Enligt

min mening bör dock även den, som vägdistrikt utfäst sig att självt pensionera

utan att avkräva pensionsavgifter, medgivas att i full omfattning såsom

tjänstår tillgodoräkna den anställningstid, på vilken pensionsutfästelsen skäligen

kan antagas lia grundats. Visserligen har det enligt utredningen i flertalet

här åsyftade fall förhållit sig så, att den utfästa pensionen beräknats

till minskat belopp med hänsyn till att avgifter icke erlagts. Att för sådana

fall, då pensionsrätt överhuvud taget förelegat, göra tjänstårsberäkningen

beroende på avvägningen av pensionsbeloppets storlek och anställningshavarens

vederlag —- i form av kontant bidrag eller arbete — för pensionsrätten

synes emellertid i princip knappast lämpligt. Vidare bör sådan tid,

vilken under vissa förutsättningar skulle få tillgodoräknas i full omfattning,

få tagas i beräkning utan att särskild undersökning behöver verkställas, i

vad mån därunder innehafts anställning, som utgjort vederbörandes huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. I övrigt tillstyrker jag de förevarande

förslagen i promemorian.

Beträffande den, som haft pensionsrätt hos enskild pensionsinrättning och

bibehåller denna rätt, bör å andra sidan i enlighet med vad i promemorian

förutsatts, såsom tjänstår för bestämmande av den statliga pensionen ej få

tillgodoräknas tid före förstatligandet. Då emellertid hel pension enligt de

statliga pensionsbestämmelserna intjänas på 30 år och pensionen sålunda

icke växer med ytterligare tjänstår, oaktat pensionsavdrag verkställas intill

avgången ur tjänst, bör beträffande den, som kvarstår vid pensionsrätt i en
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

skild pensionsinrältning, därjämte iakttagas, att större antal tjänstår icke i

något fall tillgodoräknas honom för statlig pension än att detsamma ökat

med den tid före förstatligandet, som lagts till grund för bestämmandet av

pensionen från den enskilda inrättningen, uppgår till högst 30.»

Beträffande slutligen det ovan under punkt 4 berörda spörsmålet har departementschefen

förklarat sig biträda ett i promemorian framställt förslag,

enligt vilket, såvitt angår den, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig

att självt svara, kompensation av statsmedel skall kunna utgå i den mån de

statliga tjänste- och familjepensionsförmånerna visa sig understiga vad enligt

vägdistriktets utfästelser skulle ha ifrågakommit, om anställningshavaren

vid vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst och ej erhållit statsanställning.

Pensionsförhållandena för personal, som icke erhåller pensionsberåttigande

anställning. Utöver de i det föregående berörda pensionsfrågorna uppkomma

vid vägväsendets förstatligande spörsmål, vilka avse personal, som

icke erhåller pensionsberättigande anställning i anslutning till förstatligandet.

Härom har departementschefen anfört följande:

»Med avseende å sådan personal vid vägdistrikten, som allenast erhåller med

pensionsrätt ej förenad statsanställning, har i promemorian föreslagits i huvudsak

följande. Tidigare pensionsförsäkringar skola uppsägas. Beträffande

sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit sig att självt

svara, skall det ankomma på statsverket att fullgöra vägdistriktets åtaganden

i fråga om tjänste- respektive familjepensionering. I övrigt skall frågan om

beredande av pension av statsmedel åt här avsedd tjänsteman bedömas enligt

de grunder, som pläga tillämpas i fråga om beredande av riksdagspensioner;

hänsyn skall därvid bland annat tagas till den pension, som kan tillkomma

vederbörande på grund av vägdistriktets för honom tecknade försäkring

eller eljest gjorda utfästelser. Vad angår arbetare, som vunnit statlig

anställning före uppnådda 60 år, skall pensionsfrågan bedömas enligt de s. k.

summariska arbetarpensionsbestämmelserna, och vid dessas tillämpning skall

tillgodoräknas tid, varunder arbetaren efter fyllda 18 år innehaft sådan anställning

hos vägdistrikt eller väghållningsdistrikt, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Vad sålunda föreslagits kan jag i

stort sett biträda. I huvudsaklig överensstämmelse med den ståndpunkt,

som jag i det föregående intagit till frågan örn tillgodoräkning såsom tjänstår

av tid för anställning hos entreprenör, anser jag mig emellertid böra förorda,

att vid de summariska arbetarpensionsbestämmelsernas tillämpning

må i fråga om den, som erhåller anställning i statens tjänst i samband med

förstatligandet eller senast tre år därefter, fästas avseende vid den anställningstid

hos entreprenör för vägunderhållet, varunder arbetarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla varit vägarbete, i den mån den sammanlagda

anställningstid, vartill hänsyn får tagas, därigenom icke kommer

att överstiga 25 år. Bland annat med hänsyn till möjligheten att arbetaren

efter erhållande av den icke pensionsberättigande anställningen övergår till

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

41

med pensionsrätt förenad anställning bör jämväl i detta fall förutsättas att

frågan göres till föremål för utredning i samband med den första statsanställningens

erhållande. Från personalhåll ha uttalats önskemål, att de

summariska pensioneringsgrunderna skola tillämpas även för det fall, att

en arbetare erhåller statlig anställning efter det han fyllt 60 år. Med anledning

härav vill jag erinra, att anställning, som avses i ifrågavarande pensioneringsbestämmelser,

enligt därom meddelade föreskrifter må innehavas

efter 60-årsåldern allenast efter särskild prövning att vederbörande arbetare

med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som tillhöra

anställningen, kan anses äga tillfredsställande tjänstduglighet i denna. Om

arbetare, som redan uppnått 60 års ålder, erhåller mera stadigvarande anställning

i statens tjänst och på grund därav föreligga skäl att bereda honom

understöd i någon form, torde frågan därom lämpligen böra göras till föremål

för särskilt beslut av Kungl. Majit och riksdagen.

Såsom i promemorian förordats torde anställningshavare, vilken av vägdistrikt

tillförsäkrats pensionsrätt och som efter vägväsendets förstatligande

övergår från icke pensionsberättigande till pensionsberättigande statsanställning

och under den tid han innehaft med pensionsrätt ej förenad statsanställning

upprätthållit sin försäkring genom fortsatt inbetalning av egna avgifter,

böra medgivas rätt till full tjänstårsberäkning jämväl för sagda tid, därest

han å statsverket överlåter sin rätt enligt pensionsförsäkringen.

I fråga örn den personal vid vägdistrikten, som blir övertalig i anledning

av förstatligandet, ha i promemorian föreslagits åtgärder i syfte att fritaga

statsverket från skyldighet att upprätthålla gällande pensionsförsäkringar.

Beträffande sådan personal, för vilkens pensionering vägdistrikt åtagit

sig att självt svara, skall det emellertid ankomma på statsverket att fullgöra

vägdistriktets åtaganden i fråga om tjänste- respektive familjepension.

Vad sålunda föreslagits kan jag i huvudsak biträda. På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anfört bör i särskilt fall understöd i lämplig form kunna

beredas övertalig anställningshavare; detta bör kunna ifrågakomma jämväl

beträffande arbetare. Att för behandlingen av sådana fall nu uppdraga några

allmänna riktlinjer torde likväl knappast låta sig göra. I propositionen nr

224 till årets riksdag har förordats, att dylika frågor från fall till fall underställas

riksdagens prövning.»

Sådana pensionsförmåner, som vid förstatligandet utgå från vägdistrikten,

ha i propositionen förutsatts skola därefter bestridas från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m.

Efter alt lia redogjort för de avsedda grunderna för reglering av hithörande

spörsmål har departementschefen gjort följande uttalanden i fråga örn de

medgivanden, som förutsattes från riksdagens sida, och örn den omfattning,

vari generella föreskrifter borde utfärdas:

»För en reglering enligt nu angivna grunder av de olika pensionsfrågor, som

sammanhänga med vägväsendets förstatligande, påkallas i åtskilliga hänseenden

riksdagens medgivande. Svårighet föreligger att i förväg överblicka de

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Utskottet.

olika detaljspörsmal, som kunna uppkomma i anledning av omorganisationen,

och möjligt är att avvikelser från föreskrifter, vilka tillkommit under

riksdagens medverkan, kunna visa sig påkallade jämväl i andra hänseenden

än de i det föregående särskilt angivna. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra föreslå, att Kungl. Majit inhämtar ett generellt bemyndigande att reglera

hithörande frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad här anförts,

vilket bemyndigande bör förutsättas innefatta befogenhet för Kungl. Majit

att i förevarande hänseende vidtaga de kompletteringar och jämkningar SOm

kunna visa sig erforderliga. Ett särskilt bemyndigande bör utverkas att vidtaga

de erforderliga ändringarna i reglementet för statens pensionsanstalt.

I promemorian har föreslagits, att regleringen av de med vägväsendets förstatligande

sammanhängande pensionsfrågorna i viss utsträckning skall ske

genom utfärdande av generella föreskrifter. Frågan i vad mån detta bör ske,

torde få anmälas för Kungl. Majit, när riksdagens beslut i ämnet föreligger.»

Såsom inledningsvis anförts, har Kungl. Majit, såvitt här är i fråga, hemställt

örn riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i propositionen förordats

meddela bestämmelser örn ändring i reglementet för statens pensionsanstalt

i anledning av förstatligande av den allmänna väghållningen på landet från

och med den 1 januari 1944 samt

meddela föreskrifter om pensionsförhållandena för

dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet av den

allmänna väghållningen på landet övergå i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart före den 1

januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt, vilket åtagit sig att självt

svara för personalens pensionering,

dels ock den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänste- eller familjepension

från vägdistrikt.

Såsom framgår av det föregående, påkallar förstatligandet av den allmänna

väghållningen på landet ståndpunktstagande till en råd pensionsspörsmål. I

propositionen lia framlagts vissa riktlinjer för lösningen av huvudfrågorna

och hemställts om ett generellt bemyndigande för Kungl. Majit att reglera hithörande

frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen anförts.

Detta bemyndigande har förutsatts skola innefatta befogenhet för

Kungl. Majit att i förevarande hänseende vidtaga de kompletteringar och

jämkningar, som kunde visa sig erforderliga. Utskottet anser sig icke böra

motsätta sig att Kungl. Majit i detta fall lämnas ett dylikt bemyndigande av

tämligen stor räckvidd, då åtskilliga av de spörsmål, som här möta, äro av

övervägande teknisk natur och problemen dessutom svårligen kunna i alla

sina detaljer överblickas utan nära kontakt med pensionsbestämmelsernas tilllämpning.

Vad angår de riktlinjer, enligt vilka ifrågavarande spörsmål avsetts skola

i sak regleras, må nämnas följande.

Beträffande sådan personal, för vars pensionering vederbörande vägdistrikt

;,3

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

43

tidigare i en eller annan form sörjt och som erhåller statsanställning, vilken

normalt är förenad med pensionsrätt, har i propositionen föreslagits, att allmänna

tjänstepensionsreglementet respektive 1942 års tjänstepensionsreglemente

skall erhålla tillämpning. I alla de fall, där det enligt sakens natur är

möjligt, skall emellertid vederbörande anställningshavare, om han så önskar,

äga bibehållas vid sin före förstatligandet invänta pensionsrätt. Den pensionsrätt,

som vinnes genom inträdet i statens tjänst, erhåller i sådant fall en i

vissa hänseenden begränsad innebörd. Örn däremot anställningshavaren till

förmån för staten avstår från sin invänta pension, avses staten skola sörja

för hans pensionering på i stort sett samma sätt som om anställningen hos

vägliållningsdistrikt eller vägdistrikt inneburit pensionsberättigande statsanställning.

I de fall, där vägdistrikt åtagit sig att självt svara för anställningshavarens

pensionering, skall även kunna utgå kompensation av statsmedel i

den mån de statliga pensionsförmånerna visa sig understiga vad enligt vägdistriktets

utfästelser skulle ha ifrågakommit, örn anställningshavaren vid

vägförstatligandet avgått ur vägdistriktets tjänst och ej erhållit statsanställning.

Vad sålunda föreslagits synes utskottet innebära en lämplig lösning,

genom vilken samtidigt statens och personalens berättigade intressen bliva i

behörig mån tillgodosedda. Utskottet förordar sålunda de härutinnan i propositionen

uppdragna riktlinjerna.

I propositionen ha vidare beträffande pensionsförhållandena för den, som

vinner pensionsberättigande anställning i statens tjänst, framställts vissa förslag,

vilka ha avseende å både personal, som tidigare ägt pensionsrätt, och

annan personal. Hit höra förslag, innebärande vissa modifikationer i arbetarpensionsreglementets

bestämmelser örn väntetid. Vidare ha beträffande tjänstårsberäkning

för pension framlagts förslag, delvis innebärande undantag från

bestämmelserna i nämnda reglemente, delvis utgörande vissa på förhand

uppdragna riktlinjer för prövning av frågor om tillgodoräkning såsom tjänstår

enligt 17 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet. Utskottet har

särskilt uppmärksammat, att enligt propositionen skall under vissa förutsättningar

och i viss omfattning kunna såsom tjänstår tillgodoräknas tid, varunder

anställning innehafts hos entreprenör för vägunderhållet. Mot ett dylikt

medgivande kunna givetvis, såsom ock i propositionen framhållits, resas principiella

invändningar. Utskottet bär emellertid i likhet med departementschefen

funnit de på ifrågavarande område tidigare rådande speciella förhållandena

kunna motivera ett avsteg från eljest gällande grunder. Utskottet vill

sålunda icke motsätta sig genomförande av vad i nu omförmälda hänseenden

föreslagits.

Utskottet har jämväl funnit de riktlinjer godlagbara, som i propositionen

uppdragits för behandlingen av frågor rörande sådan personal vid vägdistrikt,

vilken ej vid förstatligandet erhåller pensionsberättigande statsanställning.

Dessa frågor avse dels personal, som först efter förstatligandet erhåller sådan

anställning, dels personal, som allenast erhåller med pensionsrätt ej förenad

statsanställning, dels ock personal, vilken blir övertalig i anledning av för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

statligandet. I viss utsträckning avses sådana spörsmål, varom här är fråga,

skola från fall till fall underställas riksdagens prövning.

Utskottet, som slutligen ej heller funnit något all erinra mot vad i propositionen

anförts i fråga om sättet för pensionskostnaders bestridande eller örn

disponerandet av pensionsfonder, övertagna från vägdistrikt, eller av medel,

som inflyta till statsverket genom övertagande av pensionsförsäkringar, tecknade

genom vägdistrikts försorg, finner sålunda vad i propositionen förordats

i allmänhet utgöra en lämplig lösning och tillstyrker därför, att Kungl. Majit

lämnas ett bemyndigande av föreslagen innebörd. I samband därmed bör

Kungl. Majit jämväl erhålla ett bemyndigande att vidtaga erforderliga jämkningar

i reglementet för statens pensionsanstalt.

14. Undantagande av viss personal vid statens järnvägar från

allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning m. m.

Enligt föreskrift i 1934 års civila tjänstepensionsreglemente skulle, där ej

Kungl. Majit annorlunda förordnade, från reglementets tillämpning undantagas

tjänsteman, vilken vid statens övertagande av enskilt företag övergått

till i reglementet avsedd befattning. I 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

finnes en motsvarande bestämmelse, vilken därjämte avser sådan

tjänsteman, som i samband med enskilt företags nedläggande övergått till befattning,

som avses i reglementet. För sådan tjänsteman vid statens järnvägar,

vilken kvarstår såsom delägare i enskild pensionsinrättning eller i av statens

järnvägar i samband med statsinlösen eller nedläggande övertagen enskild pensionsinrättning

och som jämlikt 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

är undantagen från dettas tillämpning, gäller en särskild kungörelse

den 30 juni 1942, nr 697. Denna innehåller bland annat bestämmelser om fyllnadspension

från statens järnvägar till den, som antingen blivit tillförsäkrad

sådan förmån i de kontraktsbestämmelser, som reglera statens övertagande

av det enskilda företaget eller personals övertagande av staten i samband med

företagets nedläggande, eller ock medgives dylik förmån genom särskilt beslut

av Kungl. Maj :t.

I propositionen nr 286 har under punkten 14 anmälts en av svenska järnvägarnas

kontorspersonals- och arbetsledare!örbund gjord framställning, vari

hemställts, att vissa förutvarande anställningshavare vid Bjärred—Lund—

Harlösa och Jönköping—Gripenbergs järnvägar, vilka i samband med nedläggandet

av nämnda järnvägar beretts anställning i tillfällig tjänst vid statens

järnvägar, måtte vid erhållande av ordinarie eller extra ordinarie befattning

undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets tillämpning och medgivas

rätt till fyllnadspension enligt bestämmelserna i kungörelsen nr 697/

1942. Förbundet har anfört, att hinder för att bereda anställningshavarna

dylik befattning syntes föreligga, om de därigenom skulle bliva underkastade

allmänna tjänstepensionsreglementet.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningen och därvid bland

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

45

annat framhållit, att förenämnda stadgande i 2 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet

icke vore tillämpligt beträffande i nu förevarande framställning

avsedd anställningshavare, som före uppnåendet av den enligt reglementet

gällande pensionsåldern erhåller ordinarie eller extra ordinarie befattning,

enär befattningen icke tillträtts i samband med den enskilda järnvägens

nedläggande utan först senare. Dylik tjänsteman skulle alltså bliva underkastad

bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket i en

del fall komme att medföra mindre pensionsförmåner och lägre pensionsålder.

Härigenom skulle han även komma i sämre ställning än sådana befattningshavare,

som efter den 1 juli 1942 kunde komma att övertagas i statens

tjänst i samband med nedläggandet av enskilt företag. På grund härav syntes

jämväl nu ifrågavarande personal böra undantagas från reglementets tilllämpning.

En av järnvägsstyrelsen överlämnad förteckning över de förutvarande befattningshavare

vid ifrågavarande enskilda järnvägar, som i samband med

dessas nedläggande övertagits i och alltjämt inneha tillfällig anställning vid

statens järnvägar och som kvarstå såsom delägare i enskilda pensionsinrättningar,

upptager 11 sådana befattningshavare vid Bjärred—Lund—Harlösa

järnväg och 16 vid Jönköping—Gripenbergs järnväg.

Departementschefen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att

ifrågavarande befattningshavare vid erhållande av ordinarie eller extra ordinarie

anställning vid statens järnvägar undantagas från allmänna tjänstepensionsreglementets

tillämpning och i stället få sina pensionsförhållanden

ordnade i enlighet med kungörelsen nr 697/1942. Departementschefen har

därför tillstyrkt, att Kungl. Majit utverkade riksdagens bemyndigande att

meddela föreskrifter av angivna innebörd, och i anslutning därtill anfört,

att om sådant bemyndigande lämnades Kungl. Majit torde äga medgiva,

att vid kungörelsens tillämpning finge utgå fyllnadspension.

Utskottet tillstyrker, att riksdagen lämnar Kungl. Majit ett bemyndigande utskottet.

av det begärda innehållet. Såsom departementschefen anfört, äger Kungl.

Majit, om sådant bemyndigande lämnas, medgiva att fyllnadspension må utgå

till den i propositionen avsedda personalen.

15. Undantagande av vissa f. d. befattningshavare vid statens

järnvägar från tillämpning av kungörelsen nr 697/1942 m. m.

Den personal, som övergått i statens järnvägars tjänst i samband med enskild

järnvägs eller handels förstatligande, har icke underkastats de för befattningshavare

i statens tjänst i allmänhet gällande pensionsbestämmelserna, i

den mån personalen varit delaktig i enskild pensionsinrättning, som ej kunnat

avvecklas. Å pensionen från pensionsinrättningen ha emellertid fått utgå dyrtidstillägg

och kristillägg av statsmedel. Vidare Ira här avsedda tjänstemän berättigats

att under vissa förutsättningar från statens järnvägar erhålla fyllnads
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

pension, avsedd att bringa deras pensionsförmåner i viss proportion till förmånerna

enligt de statliga pensionsförfattningarna. Där fyllnadspension åtnjutits,

lia dyrtidstillägg och kristillägg fått utgå på sammanlagda beloppet av pensionen

från den enskilda pensionsinrättningen och fyllnadspensionen. Fyllnadspensionen

har beräknats på olika sätt. Enligt de bestämmelser i ämnet, som

meddelades i anslutning till 1920 års pensionslag för kommunikationsverken,

skulle fyllnadspensionen fastställas till det belopp, varmed pensionen från

den enskilda inrättningen, till den del densamma ej kunde anses täckt genom

de av tjänstemannen erlagda avgifterna, understeg statspensionsdelen av den

pension, som vid pensionslagens tillämpning skulle utgått. De nya bestämmelser

i ämnet, som meddelades i anslutning till civila tjänstepensionsreglementets

tillkomst, inneburo utan principiell ändring, att fyllnadspensionen

skulle fastställas till det belopp, varmed den av tjänstemannens avgifter ej

täckta delen av pensionen från den enskilda inrättningen understege två tredjedelar

av den pension, som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning.

Vid dessa bestämmelsers tillkomst uppmärksammades dock, att nämnda

regel liksom den dittills gällande i vissa fall skulle kunna leda till att en

från pensionsreglementets tillämpning undantagen tjänsteman erhölle sammanlagt

större pensionsförmån från staten och enskild pensionsinrättning

än som skulle utgått vid pensionsreglementets tillämpning, och en maximeringsregel

meddelades för att förhindra ett sådant resultat. Bestämmelserna

innefattas i en med stöd av riksdagens beslut (prop. nr 125/1935; r. skr. nr

124) den 12 april 1935 utfärdad kungörelse, nr 146.

I anslutning till civila tjänstepensionsreglementets ersättande från och med

den 1 juli 1942 med det vid 1941 års riksdag antagna allmänna tjänstepensionsreglementet

ha nya bestämmelser örn fyllnadspension enligt riksdagens

beslut (prop. nr 310/1942; r. skr. nr 452) utfärdats. Dessa bestämmelser,

vilka innehållas i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 697, lia utformats på ett

sätt, varigenom man sökt undanröja den dittills bestående oegentligheten,

att den, som åtnjöt så stor pension från enskild pensionsinrättning, att han

ej var berättigad till fyllnadspension, likväl erhöll rörliga tilläggsförmåner

beräknade å hela sin pension. Den nya konstruktionen av fyllnadspensionsbestämmelserna

innebär, att till utgångspunkt tages grundbeloppet av pension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, vilket belopp emellertid

minskas i den mån en tredjedel av detsamma överstiger den del av pensionen

från den enskilda pensionsinrättningen, som kan anses täckt av

tjänstemannens egna avgifter. Å sålunda framkommande belopp beräknas

rörligt tillägg och kristillägg. Fyllnadspension utgår, i den mån summan

av dessa pensionsförmåner överstiger pensionen från den enskilda inrättningen.

Den som åtnjuter fyllnadspension är enligt föreskrift i kungörelsen

nr 698/1942 icke berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel å fyllnadspensionen

eller å sådan pension från enskild pensionsinrättning, vartill hänsyn

tagits vid fyllnadspensionens fastställande. Ej heller kristillägg åtnjutes av

sådan pensionstagare.

Kungörelsen nr 697/1942, vilken trätt i kraft den 1 juli 1942, är i första

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr HO.

47

hand avsedd för sådana fall, där avgång ur tjänst sker efter ikraftträdandet.

Enligt särskild föreskrift i kungörelsen skall emellertid fyllnadspension efter

nämnda dag till beloppet fastställas och utgå enligt kungörelsens föreskrifter

även i fråga örn den, som avgått ur tjänst under tiden 1 juli 1939—30

juni 1942 och på vilken därvid de tidigare fyllnadspensionsbestämmelsema

varit tillämpliga. «

I propositionen nr 286 har under punkt 15 anmälts en av järnvägsstyrelsen

gjord framställning om att befattningshavare, som avgått ur tjänst under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942, skall undantagas från tillämpningen av

kungörelsen nr 697/1942, därest bestämmelserna i nämnda kungörelse skulle

för honom medföra försämrade pensionsförmåner. Föreskriften örn tillämpning

av de nya fyllnadspensionsbestämmelsema å vissa före den 1 juli

1942 ur tjänst avgångna befattningshavare hade kommit att i 12 fall medföra

en försämring av tidigare utgående pensionsförmåner. Verkställd undersökning

hade givit vid handen, att försämring i dessa fall skulle inträda även

om jämförelsen mellan de olika pensionsförmånerna gjordes vid indextalet

156 (juli 1914 = 100) eller den levnadskostnadsnivå, efter vilken allmänna

tjänstepensionsreglementets pensionsunderlag avvägts. Enär bestämmelserna

i kungörelsen tillkommit för att förbättra pensionerna för ifrågavarande

personalgrupp, vore det skäligt att för de fall, då de nya bestämmelserna i

stället medfört försämring, åtgärder vidtoges för tillrättaläggande härav.

Departementschefen har förklarat sig med viss tvekan biträda järnvägsstyrelsens

förslag och gjort följande uttalanden i ämnet.

»Syftet med att de av 1942 års riksdag beslutade grunderna för beräkning

av fyllnadspensioner gjorts tillämpliga på vissa redan pensionerade tjänstemän

har varit att bringa dessas pensionsförmåner upp till den nivå, som

följer av nämnda grunder. En pensionsförbättring lärer också ha uppkommit

för det övervägande antalet av anordningen berörda tjänstemän, både

sådana som före omregleringen åtnjutit fyllnadspension enligt de tidigare

grunderna och sådana som tidigare ej erhållit sådan pension med hänsyn

till storleken av den från enskild pensionsinrättning uppburna pensionen.

De 12 fall, i vilka en försämring uppkommit, äro enligt vad jag inhämtat

sådana, i vilka pensionen från den enskilda inrättningen före den 1 juli 1942

i full omfattning ökats med dyrtids- och kristillägg, trots att den uppgått

till högre belopp än motsvarande pension enligt de statliga bestämmelserna.

Med hänsyn härtill och då rätt till dyrtids- och kristillägg icke är garanterad

pensionstagarna, kan förslaget att undantaga dem från tillämpningen av de

nya fyllnadspensionsgrunderna vara ägnat att väcka tvekan. Emellertid synas

billighetsskäl kunna anföras lill stöd för att ifrågavarande under tiden

juli 1939—juni 1942 avgångna pensionstagare icke försättas i sämre ställning

än de före den 1 juli 1939 avgångna. Jag föreslår därför, att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att här avsedd pensionstagare, för

vilken fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942 vid indextalet 156

(juli 1914 = 100) antingen ej utgår eller ock understiger procentuellt dyr
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tidstillägg vid samina indextal å honom från enskild pensionsinrättning tillkommande

pension, må undantagas från nämnda kungörelses tillämpning.»

I anslutning härtill har vidare i propositionen hemställts, att riksdagen

måtte besluta viss av departementschefen förordad jämkning i gällande särskilda

grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å pension, som utgår från enskild

pensionsinrättning. Departementschefen har härom anfört.

»Enligt vad jag inhämtat torde det i undantagsfall kunna förekomma, att

här avsedd tjänsteman äger rätt till en pension från enskild pensionsinrättning,

som ej endast överstiger grundbeloppet av den pension, som vid allmänna

tjänstepensionsreglementets tillämpning kunnat utgå, utan även den

summa av grundbelopp med därå belöpande tillägg, som enligt kungörelsen

nr 697/1942 utgör utgångspunkten vid bedömande om och i vad mån fyllnadspension

må utgå. Då i dessa fall kompensation av statsmedel för inträdd

stegring av levnadskostnaderna icke medgives i form av fyllnadspension, synes

den ej heller böra beredas i form av dyrtidstillägg. Den med stöd av

1942 års riksdags beslut meddelade föreskriften om undantagande av den,

som åtnjuter fyllnadspension enligt kungörelsen nr 697/1942, från rätt att å

pension erhålla dyrtidstillägg torde därför böra jämkas att avse även den,

som i nyssnämnda fall icke åtnjuter fyllnadspension. Jämväl härom torde

framställning böra avlåtas till riksdagen. Ändringen bör av billighetsskäl icke

avse den, som före den 1 juli 1943 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg å

den honom från enskild pensionsinrättning tillkommande pensionen.»

Utskottet. Utskottet finner i likhet med departementschefen billighetsskäl tala för

att de i ärendet avsedda, under tiden juli 1939—juni 1942 avgångna pensionstagare

icke försättas i sämre ställning än de före den 1 juli 1939 avgångna.

På grund härav tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda

förslaget örn bemyndigande för Kungl. Maj:t att från tillämpning av kungörelsen

nr 697/1942 undantaga sådan nu avsedd pensionstagare, för vilken

fyllnadspension enligt nämnda kungörelse vid indextalet 156 (juli 1914

= 100) antingen ej utgår eller ock understiger procentuellt dyrtidstillägg

vid samma indextal å honom från enskild pensionsinrättning tillkommande

pension.

Vad härefter angår det i propositionen framställda förslaget örn viss

jämkning i gällande särskilda grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å

pension, som utgår från enskild pensionsinrättning, anser utskottet, att dyrtidstillägg

av statsmedel icke bör få utgå å pension från enskild pensionsinrättning,

i den mån detta skulle medföra att vederbörande pensionstagare

i anledning därav skulle erhålla större sammanlagda pensionsförmåner än som

kunna utgå vid tillämpning av fyllnadspensionsbestämmelserna. Utskottet

tillstyrker i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits,

att i gällande grunder för dyrtidstillägg å pension från enskild pensionsinrättning

vidtages erforderlig jämkning till förebyggande av ett sådant

resultat. Huruvida, på sätt i propositionen anförts, ändringen icke bör avse

den, som före den 1 juli 1943 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg å den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

49

honom från enskild pensionsinrättning tillkommande pensionen, finner utskottet

i och för sig tveksamt. Då billighetsskäl kunna tala för en sådan lösning,

har utskottet emellertid icke velat motsätta sig vad härutinnan föreslagits

i propositionen.

Utskottets hemställan.

Utskottet har i det föregående under punkterna 1—12 förklarat sig kunna

biträda de olika förslag till ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena samt

folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen, som innefattas i de författningsförslag,

vilka finnas fogade vid Kungl. Maj:ts propositioner nr 169

och 286. De förslag till ändringar i allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena,

som fogats vid nämnda propositioner, torde emellertid böra sammanföras

till en kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet

och en kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet.

Utskottets biträdande av det vid propositionen nr

286 fogade förslaget till ändringar i allmänna tjänstepensionsreglementet innefattar

jämväl, att utskottet tillstyrker de grunder för pension åt beställningsliavare

tillhörande krigsmaktens reservstater, som förordats i propositionen

nr 143.

Under åberopande av vad sålunda i skilda sammanhang anförts, och särskilt

med hänvisning till vad här ovan samt under punkterna 6 samt 13—15

uttalats, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda

propositioner nr 169 och 286 ävensom till propositionen nr

143, såvitt densamma avser grunder för pensionering av beställningshavare

tillhörande krigsmaktens reservstater, må

1) för sin del antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad

lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension (Bilaga A);

2) för sin del godkänna härvid fogade förslag till

a) kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008) (Bilaga

B),

b) kungörelse örn ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009) (Bilaga

C),

c) kungörelse örn ändrad lydelse av 3 § 1 mom. 9 § 1

morn. samt 14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 699) (Bilaga D), och

d) kungörelse örn ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjcpensionsreglementc

den 18 juli 1942 (nr 700) (Bilaga E);

samt

Bihang till riksdagens protokoll 10i3. 8 sami. Nr 70.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

3) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen nr 286 förordats

a) meddela bestämmelser om ändring i reglementet för statens

pensionsanstalt i anledning av förstatligande av den allmänna

väghållningen på landet från och med den 1 januari

1944, samt

b) meddela föreskrifter örn pensionsförhållandena för

dels vissa anställningshavare, som med anledning av förstatligandet

av den allmänna väghållningen på landet övergå

i statens tjänst,

dels i statens tjänst icke övergående personal, som omedelbart

före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt,

vilket åtagit sig att självt svara för personalens

pensionering,

dels den, som omedelbart före samma dag åtnjutit tjänsteeller

familjepension från vägdistrikt,

dels den, som i samband med nedläggande av Bjärred—

Lund—Harlösa järnväg eller Jönköping—Gripenbergs järnväg

övergått i statens järnvägars tjänst såsom tillfällig anställningshavare

men därefter vid statens järnvägar erhåller

befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet,

dels ock vissa f. d. tjänstemän, vilka i samband med statens

övertagande av enskild järnväg eller bandel övergått i

statens järnvägars tjänst och sedermera avgått ur tjänst under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 samt på vilka de av

1935 års riksdag bestämda grunderna i fråga om fyllnadspension

vid avgången varit tillämpliga;

B) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits proposition

nr 286, må besluta av utskottet förordad jämkning i gällande

särskilda grunder för dyrtidstillägg av statsmedel å pension,

som utgår från enskild pensionsinrättning; samt

C) att motionen 11:326 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 juni 1943.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Sundvik*, Sylwan, Leander, Lindbärg*,

Nisser* och Elofsson i Vä*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Falkenberg*, K. A. Westman, Hall, Sundberg,

Nilsson i Landskrona, Malmborg, Wiberg och Molander*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

51

Bilaga A.

F örslag

Ull

lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 11 oktober 1907 (nr 85)

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänsUnnehavares rätt till pension1 skall hava följande ändrade lydelse.

2 §.

Denna lag äger icke tillämpning i fråga örn statsrådsämbete, befattning, som

är uteslutande prästerlig, eller befattning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra efter lagens ikraftträdande av Kungl. Maj:t och

riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1943.

1 Senaste lydelse, se SFS 1938:1.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga B.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1008).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 morn., 5 § 1 morn., 7 § 2 och 3 morn., 9 §

2 och 4 morn., 16 § 2 och 3 morn., 17 § 1—4 morn., 24 § 1, 3 och 4 morn.,

26 § 1 morn., 31 § och 33 § 3 och 4 punkterna allmänna tjänstepensionsreglementet

den 30 december 1941 ävensom rubriken till sistnämnda paragraf

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att till 32 § reglementet

skall fogas ett nytt moment, betecknat 5 morn., av den lydelse nedan

angives, dels ock att de vid reglementet såsom bilagor A och B fogade förteckningarna

skola erhålla ändrad lydelse pa sätt bilagor vid denna kungörelse

utvisa.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente---och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen

professor, prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk radiologi,

radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk diagnostik

vid Lunds universitet och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund

entomologiska avdelning;

d) ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet

eller tillhör någon av krigsmaktens reservstater;

e) beställningshavare tillhörande---fastställd personalförteckning.

5 §•

/ mom. Fråga örn---reglemente prövas

a) i fall som avses i 8 § 4 morn., 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl.

Maj:t; samt

b) i andra---av statskontoret.

Pension eller---omförmälda myndigheten.

1 Senaste lydelse av 7 § 2 morn., 9 § 2 morn., 16 § 2 morn., 24 § 1 och 4 morn., 31 § 2 och

3 punkterna samt 33 § 3 punkten ävensom av de vid reglementet såsom bilagor A. och B

fogade förteckningarna, se SFS 1942:690.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

53

7 §•

2 morn. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., tjänstepensionsavdragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

eller löneklassema angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

avdrag

kronor

Ob

1

516

4

• 561

7

612

2

528

5

591

3

510

6

606

Cb

1

492

3

510

5

591

2

528

4

528

C. Beställningar å reservstat.

Löneklass

Tjänstepen- sions avdrag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

OaRs 4

75

OaRs 8

147

OaRs 12

270

> 5

90

> 9

174

» 13

294

> 6

108

» 10

204

> 14

315

» 7

126

» 11

234

> 15

393

ObRs

480

UORs 1

48

UORs 4

63

UORs 7

87

» 2

51

> 5

69

> 3

57

» 6

75

CaRs 22

138

CaRs 26

204

CaRs 30

282

» 23

153

» 27

222

> 31

303

> 24

171

> 28

240

> 25

186

> 29

261

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman--- 474 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan---492 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande nr 70-

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 366 kronor,

för sakkunnig--- — lönegraden A 26.

1 fråga---särskilt tjänstepensionsavdrag.

9 §•

2 mom. För följande---angivna levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses 1 civila avlöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

°b {

’ 1,2

4

60

65

Cb

1,2

65

C. Beställningar & reservstat.

Lönegrad

Levnadsår

1 2,3

50

OaRs < 4, 5

55

1 6

60

ObRs

60

UORs 1, 2

50

CaRs 22, 26, 28

63

D. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För här---65 år.

För extra---— ordinarie tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda

befattningar ävensom för innehavare av vissa beställningar å reservstat

skall utan hinder av vad under A—C här ovan sägs gälla den pensionsålder,

som angives i den såsom bilaga A till reglementet fogade pensionsåldersförteckningen.

För ovan---särskild pensionsålder.

4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och

manskapsavlöningsreglementet, ävensom för beställningar å reservstat inträder

pensionsåldern, där den i 2 morn. avsedda levnadsåldern uppnås under

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

55

tiden 1 oktober—-31 mars, vid utgången av mars månad, men eljest vid utgången

av september månad.

För övriga---levnadsålder uppnås.

16 §.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna eller löneklasserna angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila aviöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära aviöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Ob

1

8,580

2

8,820

4

9,372

Cb

1

8,268

2

8,820

C. Beställningar & reservstat.

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag

kronor

Löneklass

Tjänstepen-

sionsunderlag

kronor

OaRs

4

2,352

OaRs 8

3,624

OaRs 12

5,472

1

5

2,628

» 9

4,068

> 13

5,760

»

6

2,916

» 10

4,500

> 14

6,048

»

7

3,228

» 11

4,992

» 15

7,008

ObRs

8,112

UORs

1

1,620

UORs 4

1,992

UORs 7

2,532

I

2

1,716

» 5

2,172

1

3

1,836

y 6

2,352

CaRs

22

3,468

CaRs 26

4,524

CaRs 30

5,616

1

23

3,720

» 27

4,800

» 31

5,880

>

24

3,984

• 28

5,064

>

25

4,248

» 29

5,340

D. Beställningar, som avses i manskapsavltfningsregiementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

För tjänsteman---8,016 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 8,268 kronor samt

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska med ikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska

institutionens i Lund entomologiska avdelning 6,696 kronor.

I fråga---särskilt tjänstepensionsunderlag.

17 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom

andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under

vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen---kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under---i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman

varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med

därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,

vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast

underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna

i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, örn och

i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller

utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning

ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning----särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 1 och 2 mom. samt nästföregående stycke

stadgats gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat

må vid bestämmande av pensionsförmån för befattning av annat slag

tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt

ej Kungl. Maj:t annat medgiver. 24

24 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman---sistnämnda lagrum.

Innehavare av —--uttryckt önskan.

I denna---30 år.

Bestämmelserna i---uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med

frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad

befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning,

vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,

under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 57

för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens

tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning, vilken

avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i---paragraf avses.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,

som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av olycksfall

i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget (grundbelopp

av hel pension);

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej

uppnått en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt

önskan får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke

får detsamma förnyat, tjänstepensionsunderlaget minskat med en sjättedel

för varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången

understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar (grundbelopp av avkortad

pension vid frivillig avgång);

c) eljest tjänstepensionsunderlaget minskat med Vi6o-del för varje full

fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieodelar

(grundbelopp av avkortad pension).

I fråga---innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten är grundad på föreskriften i 1 mom. femte stycket,

skall grundbeloppet, oavsett ovan meddelade bestämmelser, beräknas som om

tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i den tidigare befattning,

som i nämnda författningsrum avses.

Vad i---denna paragraf.

4 morn. Tjänstepensionsunderlagen för---följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet-S

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

C

1

6,000

7

8,040

13

10,080

2

6,180

8

8,280

14

10,200

3

6,420

9

8,520

15

10,200

4

7,020

10

8,820

16

10,920

6

7,800

11

9,120

17

10,920

6

7,800

12

9,840

E

1

6,420

6

7,020

11

7,800

2

6,720

7

7,020

12

7,800

3

6,720

8

7,020

13

7,800

4

6,720

9

7,020

14

7,800

5

6,720

10

7,800

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bankoutskottets utlåtande nr 70.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Ob

3

8,520

6

10,080

5

9,840

7

10,200

Cb

3

8,520

4

8,820

5

9,840

C. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.

26 §.

1 mom. Den som---folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning---nyss sagts.

Där tjänsteman---en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket

förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad

befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

31 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén,

marinen, flygvapnet och kemiska anstalten.

1. I fråga---pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare

av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,

som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglementets

tillämpning iakttagas, dels att tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i

förordnandebeställningen, dels ock, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna,

att allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå

ävensom att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara

det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Beställningshavare, som avses i militära avlöningsreglementet eller

manskapsavlöningsreglementet, ävensom beställningshavare å reservstat må,

oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas följande tid, nämligen
a)

officer (musikdirektör)---sådan tid;

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

59

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet

eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra

graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i

sådan anställning; samt

c) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid såsom

lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid försvarsväsendet.

Annan icke-ordinarie---manskap vid försvarsväsendet.

Vid tjänstårsberäkning---till efterrättelse.

4. För beställningshavare å reservstat skall grundbeloppet av sjukpension

utan avseende å bestämmelserna i 20 § motsvara grundbeloppet av den

ålderspension, som skulle hava tillkommit beställningshavaren, därest han

under oförändrade förhållanden kvarstått i sin beställning till pensionsålderns

inträde. Sjukpensionens grundbelopp må likväl icke överstiga grundbeloppet

av den sjukpension, som skulle hava utgått, om beställningshavaren

intill avgången kvarstått å aktiv stat och innehaft beställning å sådan stat

tillhörande lönegrad motsvarande den, till vilken hans reservstatsbeställning

är hänförlig, eller, såvitt angår till lönegraden ObRs hänförlig beställningshavare,

innehaft beställning å aktiv stat tillhörande lönegraden Ob 2 militära

avlöningsreglementet.

5. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

eller med förordnandepension i andra fall än i 24 § 1 mom. första

stycket b) avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven

intill fyllda 70 år, örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder

av 65 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i

annat fall intill fyllda 65 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring

i enlighet med vad därom av Kungl. Maj:t stadgas.

Erhåller pensionstagare---anställningen upphör.

Har pensionstagare--— främmande tjänst.

Där tjänstepension —--- två tredjedelar.

6. Har den---erhålla tjänstelivränta.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i

fråga om rektorsbefattning skola de i 33 § meddelade bestämmelserna äga

motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdclningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande

beställningshavare, vilken är underkastad militära avlöningsreglementet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

32 §.

Femte huvudtiteln.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden

A 18, Eo 18 eller lägre lönegrad, är efter avgång från tjänsten med

ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå

i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl.

Majit därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från

anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att

vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande

makts krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 31 § 1 mom.

5 punkten andra, tredje och fjärde styckena.

33 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, småskoleseminaricrna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de

tekniska läroverken.

3. Beträffande innehavare---äga tillämpning.

I fråga —---skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första stycket

b) och c) samt 24 § 1 mom. sista stycket stadgas, att tjänstemannen jämväl

är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där---beräknade beloppen.

4. övergår rektor---äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen, såframt han inom

viss av Kungl. Majit fastställd tid anmäler sin önskan därom, kvarstå vid

rektors tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall dels med avseende å tjänstepensionsavdrag

fortfarande tillämpas vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten,

dels ock med avseende å den tjänstepension eller tjänstelivränta,

vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens

grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det belopp,

vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången ur tjänst

alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

61

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande och med avseende å allmänna

tjänstepensionsreglementets tillämpning från och med nämnda dag å häradshövding

skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Reglementet skall, oavsett stadgandet i 1 § 1 mom. d), icke äga tillämpning

å sådan beställningshavare å reservstat, vilken åtnjuter avlöning enligt

förordningen den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller

förordningen samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat.

2. Häradshövding, för vilken lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension omedelbart före den 1 juli 1943 gällt

i sin lydelse före den 1 juli 1935, äger utan hinder av stadgandet i 8 § 1 mom.

a) kvarstå i tjänst intill fyllda 70 år, om han den 1 juli 1943 eller dessförinnan

fyllt 67 år, intill fyllda 69 år, örn han vid sistnämnda tidpunkt fyllt

64 men ej 67 år, och intill fyllda 68 år, om han vid samma tidpunkt fyllt 61

men ej 64 år. Härigenom göres likväl ej ändring i den jämlikt nämnda författningsrum

gällande skyldigheten att avgå från tjänsten för den, som under

tillhopa sex månader efter den i reglementet stadgade pensionsålderns inträde

åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt

uppdrag.

3. För innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i fråga örn

tjänstepensionsavdrag, pensionsålder och tjänstepensionsunderlag gälla vad i

reglementet i dess lydelse omedelbart före den 1 juli 1943 stadgats med avseende

å beställning tillhörande lönegraden Cb 3 militära avlöningsreglementet.

4. Vid reglementets tillämpning å den, som innehade beställning å reservstat

såsom major omedelbart innan reglementet blev för honom gällande,

skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget för beställningen ej må understiga

den pension jämte procentuellt dyrtidstillägg därå vid indextalet 156

(juli 1914 = 100), som enligt därom gällande föreskrifter skolat tillkomma

beställningshavaren, om han ej blivit underkastad reglementet.

5. För den, som innehaft beställning å reservstat utan att detta reglemente

därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att detta ej följer

av reglementets bestämmelser, tillgodoräknas såsom tjänstår i samma omfattning

som om reglementet under nämnda tid varit för honom gällande.

6. Bestämmelserna i 24 § 3 mom. första stycket i dess hittillsvarande lydelse

skola alltjämt äga tillämpning, där den befattning, från vilken avgång

sker, tillträtts före den 1 juli 1943 och pensionsrätten är grundad på annan

föreskrift i 24 § 1 mom. än den i femte stycket meddelade.

7. Vid bestämmande av tjänstepension eller tjänstelivränta för lärare, för

vilken omedelbart före den 1 juli 1943 enligt därom meddelade bestämmelser

tillämpats tjänstepensionsavdraget för av honom tidigare innehavd rektorsbefattning,

skall iakttagas, att pensionens grundbelopp respektive livrän
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

tans belopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts,

om reglementet alltjämt gällt i sin tidigare lydelse.

8. Den i 10 punkten av de vid reglementet fogade övergångsbestämmelserna

förekommande hänvisningen till 31 § 2 punkten reglementet skall efter

denna kungörelses ikraftträdande avse 31 § 1 mom. 3 punkten reglementet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

63

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänste''

pensionsreglementet.

För innehavare---angivna levnadsålder.

A. Befattningshavare i allmänhet.1

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Eldare av 2:a klass..................

63

Kansliskrivare ......................

63

B. Befattningshavare vid vissa verk.1

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

1. Allmänna civilförvaltningen

Marinförvaltningen.

och försvarsväsendet.

Andre kemist på övergångsstat ......

63

63

Andra huvudtiteln.

Försvarsstaben.

63

Tredje huvudtiteln.

Armén.*

Utrikesdepartementet.

Löjtnant vid intendenturkåren........

Musikdirektör ......................

55

55

Kanslist............................

63

Kapten vid fälttygkåren ............

55

Beskickningar och konsulat.

Kapten vid fortifikationskåren........

55

Kanslist............................

63

Kapten vid intendenturkåren........

55

Sergeant vid fortifikationskåren......

55

Fjärde huvudtiteln.

Fanjunkare vid fortifikationskåren....

55

Poliskonstapel ......................

55

Försvarets civilförvaltning.

Polisöverkonstapel ..................

55

63

Bataljonsveterinär ..................

60

Bataljonsläkare......................

60

Arméförvaltningen.

Regementsveterinär..................

60

Förrådsförman......................

63

60

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare

tidpunkt, tillämpas samma pensionsålder som gällt omedelbart före överflyttningen till övergångsstat

eller, örn lägre pensionsålder gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning,

sistberörda pensionsålder. För å övergångsstat tidigare uppförd befattning med

samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen, gäller i förteckningen för

vederbörande befattning upptagen pensionsålder.

* För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Verk och befattningar

Fältveterinär...........

Fältläkare.............

Överfältläkaren .......

Överfältveterinären.....

Marinen.1

Lev
nads
ålder,

år

Verk och befattningar

Lev
nads
ålder,

år

60

60

60

60

Sjökarteverket.

Gravör ................

Ritare..................

Förste gravör ..........

Förste ritare............

63

63

63

63

Löjtnant vid marinintendenturkåren..

Musikdirektör ......................

Kapten vid marinintendenturkåren ..

Kommendörkapten av 2. graden vid

marinintendenturkåren............

Kommendörkapten av 1. graden vid

marinintendenturkåren............

Marinö verintendenten................

Underofficer av 2. graden............

Flaggunderofficer....................

Polisöverkonstapel, tillika poliskommissarie.

.............................

Mariningenjör av 2. graden..........

Marinläkare av 1. graden, annan än

sjukhusläkare ....................

Mariningenjör av 1. graden..........

Specialingenjör av 3. graden..........

Förste mariningenjör................

Specialingenjör av 2. graden..........

Marindirektör av 2. graden..........

Specialingenjör av 1. graden..........

Marindirektör av 1. graden..........

55

55

55

60

60

65

55

55

60

60

60

60

60

60

60

60

60

60

Garnisonssj ukh lisen.

Sjuksköterska .............

Bataljonsläkare.............

55

60

Femte huvudtiteln.

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

och statens alkoholistanstalt

därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat

55

Statens alkoholistanstalt d Venngarn.

Statens skyddshem.

Folkskollärare.......................

Rektor .............................

Avdelningsföreståndare, tillika lärare..

Avdelningsföreståndare, tillika redogörare

............................

60

60

60

60

Landsfiskalerna.

Flygvapnet.1

Musikdirektör ......................

Kapten i intendenturbefattning......

Major i intendenturbefattning........

Överstelöjtnant i intendenturbefattning

Chefen för krigsflygskolan............

Chef för flygflottilj..................

Verkmästare av 2. klassen ..........

Verkmästare av 1. klassen ..........

Flygläkare av 1. graden..............

Flygingenjör av 3. graden............

Flygingenjör av 2. graden............

Förste flygläkare....................

Flygingenjör av 1. graden............

Flygdirektör av 2. graden............

Flygöverläkaren.....................

Flygdirektör av 1. graden............

55

55

60

60

55

55

60

60

60

60

60

60

60

60

60

60

Landsfiskal .....................

Poliskåren i Boden.

Konstapel .......................

Inspektionskonstapel .............

Kriminalkonstapel ...............

Överkonstapel ...................

Poliskommissarie.................

Stadsfiskal.......................

Sjätte huvudtiteln.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägsinspektor ...............

Luftfartsinspektör ...............

Vägförvaltningarna.

Ritare...........................

Vägmästare .....................

63

55

57

57

57

60

63

63

63

63

63

1 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i pensionsåldersförteckningen,

gäller i förteckningen för vederbörande beställning upptagen pensionsålder.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

65

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

övervägmästare ....................

63

Statens veterinärmedicinska anstalt.

Ingenjör ............................

63

Vägingenjör ........................

63

Sjunde huvudtiteln.

Tionde huvudtiteln.

Åttonde huvudtiteln.

2. Statens affärsdrivande

verk.

Chalmers tekniska högskola.

Postverket.

63

_

Maskinist ..........................

63

De allmänna läroverken.

Telegr atverket.

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lärare i musik.....................

63

övningsskollärare ..................

63

Statens järnvägar.

Nionde huvudtiteln.

Statens vattenfallsverk.

Veterinärhögskolan.

Domänverket.

---------

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 8 sami. Nr 70.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Tjänstålderaförteckning tillhörande allmänna tjänste''

pensionsreglementet.

För följande---utgöra 25.1

Verk och befattningar

Verk och befattningar

1. Allmänna civilförvaltningen och

försvarsväsendet.

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Fältläkare

Andra huvudtiteln.

Överfältläkaren

Marinen.*

Fjärde huvudtiteln.

Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

Andre byråläkare

Förste byråläkare

Byråöverläkare

Kapten, annan än vid marinintendenturkåren

Flaggkorpral

Mariningenjör av 2. graden

Marinläkare av 1. graden

Mariningenjör av 1. graden

Försvarsstaben.

Specialingenjör av 3. graden

Föreståndare för fotografiska centrallabora- toriet på övergångsstat

Förste mariningenjör

Specialingenjör av 2. graden

Marindirektör av 2. graden

Armén.1 * 3

Specialingenjör av 1. graden

Fänrik

Förste marinläkare

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifika-

Marindirektör av 1. graden

tionskåren och intendenturkåren

Flygvapnet.4

Ryttmästare

Löjtnant

Sergeant, annan än vid fortifikationskåren

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Musiksergeant

Sergeant

Fanjunkare, annan än vid fortifikationskåren

Fanjunkare

Styckjunkare

Flygläkare av 1. graden

Musikfanjunkare

Flygingenjör av 3. graden

Musikstyckjunkare

Flygingenjör av 2. graden

Poliskonstapel

Förste flygläkare

Polisöverkonstapel

Flygingenjör av 1. graden

1 För befattning, som uppförts å övergångsstat från och med den 1 juli 1943 eller senare

tidpunkt, skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25, såframt nämnda

tjänstålder för hel pension antingen gällt för befattningen omedelbart före överflyttningen till

övergångsstat eller ock gäller för befattning å ordinarie stat med samma tjänstebenämning.

4 För beställning å reservstat med samma tjänstebenämning, som angives i tjänståldersförteckningen,

skall det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

67

Verk och befattningar

Flygdirektör av 2. graden

Flygöverläkaren

Flygdirektör av 1. graden

Kemiska anstalten.

Professor

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

Regementsläkare

Garnisonssj ukh usen.

Sjuksköterska

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Femte huvudtiteln.

Barnmorskeläroanstalterna.

Överlärare

Poliskåren i Boden.

Konstapel

Inspektionskonstapel

Kriminalkonstapel

Överkonstapel

Åttonde huvudtiteln.

Verk och befattningar

Lunds universitet.

Föreståndare för den zoologiska institutionens

entomologiska avdelning

Observator

Lärare i fysikalisk diagnostik

Lärare i ortopedi

Lärare i radioterapi

Lärare i röntgendiagnostik

Professor

Tandläkarinstilutel.

Professor

Nionde huvudtiteln.

Tionde huvudtiteln.

2. Statens affärsdrivande verk.

Telegrafverket.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Bilaga C.

Förslag

Ull

kungörelse om ändring i vissa delar av allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 (nr 1009).

Härigenom förordnas, dels att 1 § 1 och 2 morn., 6 §, 7 § 1 morn., 10 §

1 morn., 11 och 12 §§, 15 § 1 och 2 mom. och 19 § allmänna familjepensionsreglementet

den 30 december 1941 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives, dels att en ny paragraf, betecknad 20 §, av nedan angivna lydelse

skall införas i reglementet, dels ock att nuvarande 20—25 §§ samma reglemente

skola betecknas 21—26 §§, varefter 21 § 4 morn., rubriken till 22 §

och 3 punkten samma paragraf samt 24 § 2 mom. skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.1

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad allmänna tjänslepensionsreglementet,

avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället

innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt nämnda reglemente,

under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt minst tre

år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad

med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under---nyss sagts.

2 mom. Utöver vad---tjänstepensionsreglementet; samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1

mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt

förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av

befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som

efter erhållet avsked från beställning vid försvarsväsendet kvarstår såsom

lönlös över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

men på grund av vad i 14 § 2 mom. andra stycket, 31 §

1 mom. 5 punkten, 31 § 3 mom. eller 32 § 5 mom. nämnda reglemente stadgas

vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

1 Senaste lydelse av 6 § 2 morn., 11 § 2 mom. och 15 § 2 morn., se SFS 1942: 691.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

69

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2 eller 3 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie---innehade befattningen.

Vad i---lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsavdragen

för år räknat för de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila aviöningsreglementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Ob

1

474

4

576

7

627

2

504

5

606

3

465

6

618

Cb

1

435

3

465

5

606

2

504

4

504

C. Beställningar & reservstat.

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsavdrag

kronor

OaRs 2

192

OaRs 4

324

OaRs 6

435

» 3

267

T> 5

366

ObRs

504

UORs 1

132

UORs 2

153

CaRs 22

249

CaRs 26

327

CaRs 28

369

D. Beställningar, som avses i manskapsaviöningsregiementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,

till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön enligt

löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsavdrag, som vid tiden för överflyttningen

varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat, som

överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv stat, tillämpas

ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

För tjänsteman — — — 411 kronor.

För extra--— ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 435 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 327 kronor,

för sakkunnig---lönegraden A 26.

I fråga---särskilt familjepensionsavdrag.

4 mom. För tjänsteman---delbara tal.

7 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;

ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes---respektive 25.

11 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning

tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått

med rätt till pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan, skola,

där ej annat följer av vad här nedan sägs, familjepensionsunderlagen för

de särskilda lönegraderna utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pesionns-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Ob

1

3,156

2

3,264

4

3,492

Cb

1

3,036

2

3,264

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70. 71

C. Beställningar å reservstat.

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

Lönegrad

Familjepen-

sionsunderlag

kronor

OaRs 2

1,752

OaRs 4

2,520

OaRs 6

3,036

» 3

2,232

» 5

2,724

ObRs

3,264

UORs 1

1,224

UORs 2

1,392

CaRs 22

2,148

CaRs 26

2,532

CaRs 28

2,736

D. Beställningar, som avses i manskapsavlönlngsreglementet.

E. Extra ordinarie befattningar.

Oavsett vilken lönegrad beställningen tillhör skall dock för överste å reservstat,

till vilken omedelbart före överflyttningen till sådan stat utgått lön

enligt löneplan Ob, tillämpas det familjepensionsunderlag, som vid tiden för

överflyttningen varit för honom gällande, samt för underofficer å reservstat,

som överflyttats till sådan stat från beställning såsom furir på aktiv

stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

För tjänsteman--- 2,928 kronor.

För extra---ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan--- 3,036 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i ortopedi, medicinsk

radiologi, radioterapi eller röntgendiagnostik, observator, lärare i fysikalisk

diagnostik vid Lunds universitet eller föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning 2,532 kronor.

I fråga---särskilt familjepensionsunderlag.

12 §.

Såsom tjänstär---av familjepension

a) tid, som---allmänna tjänstepensionsreglementet,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a), samt

c) tid, som —--åtnjöt förtidspension.

Därest det---tjänstepensionsreglementet avses.

15 §.

1 mom. Beträffande familjepension---förra befattningen.

Där den avlidne åtnjöt tjänstepension enligt 24 § 1 mom. femte stycket

allmänna tjänstepensionsreglementet, skall familjepensionstalet, oavsett Bestämmelserna

i övrigt i denna paragraf, beräknas som örn tjänstemannen

intill avgången ur statens tjänst kvarstått i den tidigare befattning, som i

nämnda författningsrum avses.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för---följande belopp:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets utlåtande nr 70•

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlönlngsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

C

1

2,328

7

2,940

13

3,732

2

2,388

8

3,036

14

3,780

3

2,448

9

3,132

15

3,780

4

2,640

10

3,264

16

4,020

5

2,868

11

3,384

17

4,020

6

2,868

12

3,660

E

1

2,448

6

2,640

11

2,868

2

2,544

7

2,640

12

2,868

3

2,544

8

2,640

13

2,868

4

2,544

9

2,640

14

2i868

5

2,544

10

2,868

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlönlngsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Ob

3

3,132

6

3,732

5

3,660

7

3,780

Cb

3

3,132

4

3,264

5

3,660

C. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

19 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola

i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan

under 20—25 §§ meddelas.

20 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där i enlighet med beslut av Kungl. Majit och riksdagen innehavare av

medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,

som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall familjepensionsavdrag

verkställas allenast i förordnandebeställningen.

Där avliden beställningshavare vid frånfälle innehade familjepensionsrätt

enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förord
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

73

nandebeställning, må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en

familjepension eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda

förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna

beräknade familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

21 §.

Femte huvudtiteln.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår

uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/$0 för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

22 §.

Åttonde huvudtiteln.

De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt de

tekniska läroverken.

3. Beträffande avliden---äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 33 § 4 punkten andra stycket

allmänna tjänstepensionsreglementet sägs kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt,

skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt. I sådant

fall skall dels med avseende å familjepensionsavdrag fortfarande tillämpas

vad som gäller för den frånträdda rektorstjänsten, dels ock med avseende

å den familjepension eller familjelivränta, vartill rätt må föreligga efter

tjänstemannens frånfälle, iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga

det tal, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 8 sami. Nr 70-

6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bankoutskoltets utlåtande nr 70.

24 §.

Tionde huvudtiteln.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 22 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande den, som innehar eller innehaft beställning å någon av

krigsmaktens reservstater och för vilken allmänna familjepensionsreglementet

omedelbart före den 1 juli 1943 varit tillämpligt, skall reglementet, såframt

han icke är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet, alltjämt tilllämpas

i sin omedelbart före nämnda dag gällande lydelse.

2. Beträffande innehavare av beställning såsom generalfältläkare skall i

fråga om familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag gälla vad i

allmänna familjepensionsreglementet i dess lydelse omedelbart före den 1

juli 1943 stadgats med avseende å beställning tillhörande lönegraden Cb 3

militära avlöningsreglementet.

3. Beträffande den, som innehade beställning å reservstat såsom generalmajor

omedelbart innan allmänna tjänstepensionsreglementet blev för honom

gällande, skola för nämnda beställning tillämpas ett familjepensionsavdrag

av 576 kronor och ett familjepensionsunderlag av 3,492 kronor.

4. Vid allmänna familjepensionsreglementets tillämpning beträffande den,

som innehaft beställning å reservstat utan att allmänna tjänstepensionsreglementet

därvid ägt tillämpning, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas

såsom tjänstår, ändå att detta ej följer av förstnämnda reglementes bestämmelser.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

75

Bilaga D.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt

14 § 2 och 4 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18

juli 1942 (nr 699).

Härigenom förordnas, att 3 § 1 morn., 9 § 1 mom. samt 14 § 2 och 4 mom.

folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola hava ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

1 mom. Fråga om---reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 3 mom. och 10 § 2 mom. av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller---statens pensionsanstalt.

9 §■

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke

meddelas utan att frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller

i samband med beslutet avgöres.

Underlåter befattningshavare--— entlediga befattningshavaren.

14 §.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare

varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i

övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra

tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning — — — av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats

gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å någon

av krigsmaktens reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen

fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Majit annat medgiver.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets utlåtande nr 70.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

För den, som innehaft beställning å reservstat utan att därvid vara underkastad

allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december 1941 (nr 1008),

må tid för sådant tjänstinnehav, ändå att sådant icke följer av bestämmelserna

i detta reglemente, tillgodoräknas såsom tjänstår, dock med den inskränkning,

som angives i 14 § 4 mom. andra stycket.

Bilaga E.

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 12 § folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 luli 1942 (nr 700).

Härigenom förordnas, att 12 § folkskolans familjepensionsreglemente den

18 juli 1942 skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som---folkskolans tjänstepensionsreglemente,

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a), samt

c) tid, som---pensionsålderns inträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1943.

Såvitt angår den, som innehaft beställning å någon av krigsmaktens reservstater

och därvid åtnjutit avlöning antingen enligt föreskrifterna i förordningen

den 23 juli 1936 (nr 474) angående arméns reservstater eller förordningen

samma dag (nr 476) angående kustartilleriets reservstat eller ock enligt

tidigare meddelade föreskrifter, må tid för sådant tjänstinnehav tillgodoräknas

såsom tjänstår, ändock att detta icke följer av vad i 12 § a) sägs.

438289. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:466 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med f örslag till vissa ändringar i lagen angående civila tjänst innehav ares rätt till pensi s. 15 i texten