Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn rätt för jordbrukare och jordbruksarbetare, som inkallats till beredskapstjänstgöring, att räkna sig viss tjänstledighet för jordbruksarbete till godo såsom fullgjord beredskapst jänstgöring stid.

1943-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1943:2, Utlåtande i anledning av väckt motion örn rätt för jordbrukare och jordbruksarbetare, som inkallats till beredskapstjänstgöring, att räkna sig viss tjänstledighet för jordbruksarbete till godo såsom fullgjord beredskapst jänstgöring stid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1943 kl. 11 f. m.

Första kammarenis andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn rätt för jordbrukare och jordbruksarbetare,

som inkallats till beredskapstjänstgöring, att räkna

sig viss tjänstledighet för jordbruksarbete till godo såsom

fullgjord beredskapst jänstgöring stid.

I en inom riksdagens första kammare väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 147, ha herr Verner Andersson och herr Gustavson

hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära, att sådana

bestämmelser med avseende på inkallade jordbrukares och jordbruksarbetares

tjänstledighet för jordbruksarbete utfärdas, att dylik tjänstledighet med högst

en månad räknas som fullgjord tjänstgöringstid.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 218, väckts av herr

Pettersson i Dahl m. fl.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen II: 218.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från chefen för försvars- Yttranden.

staben och statens arbetsmarknadskommission. Över motionen II: 218, som av

andra kammaren hänvisats till dess tredje tillfälliga utskott, har detta utskott

införskaffat yttranden jämväl från lantbruksstyrelsen, statens livsmedelskommission,

Sveriges allmänna lantbruksförbund, riksförbundet landsbygdens folk

samt landsorganisationen i Sverige.

Chefen för försvarsstaben erinrar örn att det nu gällande systemet med

hempermittering av jordbrukare ej tillkommit i syfte att minska beredskapstjänstgöringen

för jordbrukarna utan i det allmännas intresse, att jordbrukets

behov av arbetskraft säkerställes vid de tidpunkter då detta behov är särskilt

stort. Under hempermittering för jordbruksarbete — liksom för skogsarbete

och annat arbete — utöva de värnpliktiga sitt civila yrke och åtnjuta vanlig

civil inkomst. Ur rättvisesynpunkt finnes ej anledning att de i jordbruksnäringen

sysselsatta skola få såsom militär tjänstgöringstid räkna tid varunder

de hempermitterats. Försvarsstabschefen framhåller vidare, att de värnpliktiga,

som hempermitteras för jordbruk eller annat arbete, i stor utsträckning

få kortare verklig beredskapstjänstgöring än övriga värnpliktiga. Vid vanliga

beredskapsförband, som organiseras för vissa tjänstgöringsomgångar, ha nämligen

de värnpliktiga ej att fullgöra ett bestämt antal dagars tjänstgöring, utan

förbanden hempermitteras i sin helhet vid omgångens slut, oberoende av örn

viss personal under tjänstgöringsomgången åtnjutit hempermittering. ÖverBiha/ng

Ull riksdagens protokoll 1943. IS sami. 2 avd. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammar ms andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

gången till fältdepå och tjänsten vid denna medför emellertid ett begränsat

behov av arbetskraft. Detta behov tillgodoses främst med frivilligt kvarbeordrad

personal ur förbandet eller med särskilt inkallade värnpliktiga, som tidigare

icke alls eller endast kortare tid fullgjort beredskapstjänstgöring. Skulle behovet

icke kunna fyllas på angivet sätt, tagas lämpligen i anspråk värnpliktiga,

vilka åtnjutit hempermittering under tjänstgöringsomgången eller tidigare omgångar,

dock med hänsynstagande till jordbrukets behov av arbetskraft. Försvarsstabschefen

anser icke att motionärerna förebragt något bärande skäl för

ändring i gällande bestämmelser eller praxis utan avstyrker motionen.

Statens arbetsmarknadskommission anser, att någon oklarhet örn huruvida

värnpliktiga jordbrukare med s. k. uppgiftskort, vilka under kortare perioder

hempermitterats för sådd och skörd, få räkna den tid, de äro hempermitterade,

sig till godo som fullgjord militär beredskapstjänstgöring, ej synes behöva

föreligga. De värnpliktiga ifråga ha nämligen hempermitterats, ej beviljats

tjänstledighet. Jämlikt 5 § krigsledighetsbestämmelserna (SFS nr 986/1940)

är hempermittering ett avbrott i den militära tjänstgöringen och kan sålunda

ej få tillgodoräknas sorn sådan. I högkvartersorder den 26 juni 1942 har till

yttermera visso lämnats närmare bestämmelser i berörda hänseenden. Vid bedömandet

av lämpligheten att bereda jordbrukare de i och för sig önskvärda

fördelar, som i motionen ifrågasättas, böra beaktas de liknande krav, som i sådant

fall möjligen komma att ställas från andra näringsområden. Det bör likaledes

beaktas, att en dylik avlastning av jordbruksnäringen kommer att medföra

ökade anspråk på andra kategorier värnpliktiga. Den i motionen väckta

frågan synes sålunda i själva verket sammanhänga med frågan örn en rättvis

fördelning över huvud taget av de bördor, som samhället på grund av krisen

måste ålägga medborgarna.

Lantbruksstyrelsen anser det önskvärt, att, därest så med hänsyn till den

militära beredskapen finnes kunna ske, permission, som beviljas jordbrukare

och jordbruksarbetare, må kunna åtminstone delvis räknas såsom fullgjord beredskapstjänstgöring.

Huruvida sådant tillgodoräknande för jordbrukares del

bör omfatta så lång tid som en månad, vilket föreslagits i motionen, synes dock

tveksamt. En tid av förslagsvis tjugo dagar årligen synes lantbruksstyrelsen

mera skälig.

Statens livsmedelskommission framhåller, att det ur jordbrukets produktionssynpunkt

naturligen måste vara fördelaktigt ju mindre jordbrukets arbetskraft

tages i anspråk för militärändamål. Ur rättvisesynpunkt synes motionen emellertid

knappast kunna tillstyrkas. Fråga uppstår då enligt livsmedelskommissionen,

örn det för jordbruksproduktionens upprätthållande kan anses nödvändigt

med inskränkningar i jordbrukarnas beredskapstjänstgöring i enlighet

med motionärernas förslag. Givetvis är det av den största betydelse, att all tillgänglig

arbetskraft inom jordbruket kan ställas till förfogande under de bråda

tiderna för sådden samt skördens tagande. Härför är emellertid redan sörjt

genom det hempermitteringssystem med uppgiftskort, som kommit till använd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

3

ning. Under vinterhalvåret torde däremot knappast med fog kunna påstås, att

icke jordbruket kan i viss utsträckning minska sin arbetskraft. I den mån militärmyndigheterna

förlägga inkallandet av jordbrukspersonalen till fullgörande

av sådan tjänst, som ersätter hempermittering för jordbruksarbete, till de tider,

som«ur jordbrukssynpunkt äro mindre arbetskrävande, synes sålunda ej

heller ur produktions- och försörjningssynpunkt anledning förefinnas att

tillstyrka bifall till motionärernas förslag. Av motionärerna har emellertid

framhållits, att kvarhållande av de värnpliktiga jordbrukarna ofta sker i direkt

anslutning till tjänstgöringens fullgörande. Detta kan mången gång leda till

att jordbrukarna få stanna kvar i tjänstgöring under tider, då jordbruket

visserligen icke kräver så stor arbetsstyrka som under de med hempermitteringssystemet

avsedda tiderna men dock i största utsträckning sysselsätter sin arbetskraft.

I synnerhet gäller detta s. k. ensambrukare, som under sommarhalvåret

örn möjligt icke borde inkallas till militärtjänstgöring. Livsmedelskommissionen

finner därför det med motionen avsedda syftet väl kunna tillgodoses

genom att de militära myndigheterna föreläggas att icke inkalla jordbrukare

till fullgörande av sådan beredskapstjänst, från vilken hempermittering för

jordbruksarbetet tidigare erhållits, annat än under oktober—mars månader

(för betdistrikten december—mars).

Riksförbundet landsbygdens folk framhåller, att förbundet i sin verksamhet

upprepade gånger träffat på fall sådana, som av motionärerna anföras, och

där det även klart kunnat visas, att ur ren samhällelig synpunkt det varit synnerligen

önskvärt att vederbörande jordbrukare så fort som möjligt kommit

hem från sin militärtjänst. Trots detta har vederbörande blivit kvarhållen för

att fullgöra militärtjänst under tid motsvarande den, varunder han åtnjutit

skördepermission. Det har icke beaktats att den skördepermission, som jordbrukare

och jordbruksarbetare erhålla, är för knappt tillmätt för att de skola

kunna tillfredsställande utföra sitt jordbruksarbete. När samhället under nuvarande

tid är så oerhört beroende av största möjliga livsmedelsproduktion,

måste det betecknas som ett allvarligt slöseri med resurser örn jordbrukare och

jordbruksarbetare kvarhållas i militärtjänst enbart därför att någon form av

social rättvisa skall skipas. Då man kan antaga, att jordbrukets svårigheter med

anskaffandet av behövlig arbetskraft komma att ytterligare skärpas under innevarande

år, anser sig förbundet på det livligaste böra tillstyrka, att de av motionärerna

framförda synpunkterna vinna riksdagens gillande.

Sveriges lantbruks förbund delar motionärernas uppfattning, att frågan örn

och i vilken utsträckning 8. k. skördepermission under beredskapstjänstgöring

skall få tillgodoräknas som fullgjord beredskapstjänstgöring ej lämpligen bör

vara helt beroende av vederbörande förbandscbefs eget bestämmande. Då förbandschefen

endast har att taga hänsyn till behovet av manskap vid varje

särskilt tillfälle, lämnas självfallet stort utrymme för godtycke, och anledning

gives till irritation och missnöje. Under innevarande år torde anskaffandet av

arbetskraft i tillräcklig omfattning, särskilt vid sådd oell skörd, bereda ännu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andr a tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

Utskottet.

större svårigheter än tidigare, och hempermittering av arbetskraft för jordbrukets

behov erfordras i en avsevärd omfattning, om livsmedelsförsörjningen skall

kunna säkras. Under sådana förhållanden måste det te sig särskilt obilligt, att

jordbrukare och jordbruksarbetare, som i den allmänna beredskapens intresse utnyttja

möjligheterna till permission under längre eller kortare tid, skulle kvarhållas

i tjänst vid förbandets hemförlovning i övrigt, för att en blott formell rättvisa

skall skipas. Därest denna kategori ej utnyttjar den av statlig myndighet anvisade

permissionsmöjligheten, torde ett läge lätt uppkomma, då militär personal

måste utkommenderas för sånings- och bärgningsarbete å landsbygden. I de

fall sådan kommendering skett i jordbruksbygder, dit militära förband förlagts,

har ej ifrågasatts annat än att jordbruksarbetet skall räknas som fullgjord

beredskapstjänstgöring. Förbundet hemställer, att ovan anförda synpunkter

måtte beaktas vid ifrågavarande ärendes fortsatta behandling inom riksdagen.

Landsorganisationen, som icke anser sig ha att bedöma motionärernas förslag

ur militär synpunkt, vill inte motsätta sig en allmän reglering av frågan örn

privilegiering av viss militär permissionstid men kan icke biträda förslaget örn

en särbehandling av frågan för jordbrukarnas och jordbruksarbetarnas vidkommande.

Med hänsyn till livsmedelsförsörjningen i landet är det av den största betydelse,

att icke jordbruksproduktionen genom brist på arbetskraft blir försatt

i ett sådant läge, att den icke kan fylla sin viktiga samhällsfunktion. Utan tvivel

ha de militära inkallelserna skapat många svårlösta problem i fråga örn jordbrukets

förseende med erforderlig arbetskraft. För att i görligaste mån tillgodose

behovet av arbetskraft åt jordbruket under de tider detta behov är som störst,

d. v. s. vid tiden för sådden och för skördens tagande, har tillskapats ett särskilt

system för hempermittering av de i jordbruket sysselsatta.

I motionen har nu föreslagits att tid, varunder värnpliktiga sålunda åtnjuta

ledighet för jordbruksarbete, skulle få tillgodoräknas som fullgjord beredskapstjänstgöring

intill högst en månad varje år. Ett genomförande av en sådan

ordning såsom allmän regel för värnpliktiga jordbrukare och jordbruksarbetare

skulle emellertid enligt utskottets mening vara ägnat att väcka betänkligheter

med hänsyn till att därigenom avsteg skulle ske från principen att inkallelserna

i största utsträckning böra drabba alla så rättvist som möjligt. Ej heller bör

förbises att, om motionärernas förslag genomfördes, värnpliktiga tillhörande

andra yrkesgrupper, vilka komma i åtnjutande av ledighet från militärtjänstgöring

för fullgörande av ur samhällets synpunkt betydelsefulla arbetsuppgifter,

med fog skulle kunna göra gällande anspråk på motsvarande förmån som

i motionen ifrågasatts för jordbrukare och jordbruksarbetare.

I detta sammanhang torde även beaktas de i högkvartersorder den 26 juni

1942 lämnade närmare föreskrifterna rörande ledighet, varom nu är fråga.

Enligt dessa föreskrifter böra värnpliktiga, som åtnjutit ledighet för jordbruksarbete,

inkallas eller kvarhållas för fullgörande av mot ledigheten sva
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarans andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2. 5

rande tjänstgöring endast då behov av personalen i fråga föreligger vid vederbörande

förband och nied hänsynstagande till jordbrukets behov av arbetskraft

; någon inkallelse enbart för tillgodoseende av kravet på rättvisa bör icke

förekomma. Såsom framgår av det utav chefen för försvarsstaben i ärendet

avgivna yttrandet få också dc värnpliktiga, som hempermitterats för bland

annat jordbruksarbete, i stor utsträckning kortare verklig beredskapst jänstgöring

än övriga värnpliktiga.

Av ovan angivna skäl anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till motionen.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen i ärendet anfört vill utskottet

dock understryka vikten av att vid inkallandet till beredskapstjänstgöring

av jordbrukare och jordbruksarbetare — och särskilt s. k. ensambrukare

— hänsyn i möjligaste mån tages till jodbrukets behov av arbetskraft under

olika årstider, ävensom av att hos de militära chefer, som närmast ha att handlägga

ärenden angående inkallelser och hempermitteringar, inskärpes betydelsen

av att en sådan anpassning sker. Med en smidig tillämpning av gällande

föreskrifter, vilken tager hänsyn till jordbrukets berättigade krav, torde syftet

med motionen i huvudsak kunna bliva tillgodosett.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1943.

På utskottets vägnar:

IVAR EKSTRÖMER.

Närvarande: herrar Ekströmer, Heuman, Anders Andersson, Emil Estersson och Näsström,

fru Sjöström-Bengtsson samt herr Ljungdahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.