Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Horssjöns torrläggningsföretag av dr 1937 i Jönköpings län.

1943-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1943:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande Horssjöns torrläggningsföretag av dr 1937 i Jönköpings län.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till bestridande av vissa kostnader för utredning

rörande Horssjöns torrläggningsföretag av dr 1937 i

Jönköpings län.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 5 mars 1943 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 117, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att till bidrag för bestridande av kostnader för utredning

rörande Horssjöns torrläggningsföretag av år 1937 i Jönköpings län må

från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1,960 kronor.

I anledning av ansökan av Gustaf Fransson i Hädinge m. fl. verkställde

lantbruksingenjören C. Berner efter vederbörligt förordnande och med biträde

av gode män syneförrättning avseende torrläggning av den s. k. Horssjön

med kringliggande marker i Kävsjö och Värnamo socknar av Jönköpings

län. I utlåtande den 12 maj 1937 förklarade synemännen, som ansågo

att företaget icke vore att anse såsom sänkning av sjö, att laga hinder mot

företagets utförande icke förelåge. Företaget skulle benämnas Horssjöns

torrläggningsföretag av år 1937. Mot synemännens utlåtande anförde vissa

sakägare besvär hos Söderbygdens vattendomstol med yrkande att förrättningen

måtte undanröjas eller ock klagandena befrias från delaktighet i

företaget. Vattendomstolen fann i utslag den 22 augusti 1938, att företaget

vore att anse som dikningsföretag samt att alla ägare till eller delägare i

mark, som vunne båtnad genom företaget, vore skyldiga deltaga i kostnaden

för detsamma. Vattenöverdomstolen, varest förenämnda klagande sökte ändring

i vattendomstolens utslag, fann i dom den 17 mars 1939 ej skäl att göra

ändring i vattendomstolens utslag.

Sedan målet fullföljts till Kungl. Majit, förklarade Kungl. Majit i dom den

27 september 1940, att företaget vore att anse såsom vattenavledning. Vid

sådant förhållande och då, enligt vad hos Kungl. Majit blivit utrett angående

områdets natur och betydelse såsom uppehållsort och häckningsplats för

olika slag av fåglar, det måste antagas att ett genomförande av företaget

skulle förorsaka en sådan bestående förändring av naturförhållandena, att

betydande förlust för landets djurvärld vore att befara, fann Kungl. Majit,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

21

att företaget icke finge komma till stånd samt förklarade att till följd härav

sökandena till företaget skulle vara skyldiga att svara för uppkomna kostnader

för detsamma.

I en till Kungl. Majit ställd skrift den 28 februari 1941 har Sven Gustaf

Fransson, Frans Oskar Svensson, dödsboet efter Johan Alg. Johansson, Axel

Malm, Harry Eriksson, Gustaf Petterson, Axel Nilsson, Thage Petterson samt

Tor Ivar Johansson, alla såsom sökande till förenämnda syneförrättning,

hemställt om ersättning av statsmedel med 22,316 kronor för den förlust som

tillskyndats dem genom att ifrågavarande torrläggningsföretag icke fått komma

till stånd samt med 4,400 kronor för kostnader för syneförrättningen rörande

företaget. Vidare ha nämnda personer med undantag för Thage Petterson

i en till jordbruksdepartementet den 26 januari 1943 inkommen skrift

förnyat sin framställning om ersättning för sistnämnda kostnader, vilka därvid

angivits till 3,510 kronor, över framställningarna ha utlåtanden avgivits

av lantbruksstyrelsen den 15 februari 1943 och av statskontoret den 5 mars

1943. Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat yttrande av jordbrukskonsulenten

hos Jönköpings läns hushållningssällskap H. Drake rörande

storleken av de indirekta förluster, som åsamkats sökandenas fastigheter

därigenom att företaget ej fått komma till stånd.

Sökandenas senare framställning innehåller följande av lantbruksingenjören

Berner vitsordade sammanställning beträffande de direkta kostnader,

sökandena fått vidkännas för ifrågavarande företag.

Kostnader för syneförrättning inklusive godemansarvoden

samt hantlangnings- och materialkostnader .............. kronor 2,608

Räntor å lån efter avdrag av ränteinkomster ............ » 625

Kostnader för arbetsstyrelsens resor, traktamenten och arvoden

under rättegången ................................ » 230

Porton, telefon o. d.................................. »__47

kronor 3,510.

I anledning av en vid 1942 års riksdag väckt motion om ersättning åt personer,

som av hänsyn till det allmännas intressen hindras från att torrlägga

sin mark, yttrade utskottet i huvudsak följande:

»Vid bedömande av frågan huruvida ersättning av allmänna medel skäligen

bör utgå till enskilda personer på grund av ingripanden från det allmännas

sida synes man böra skilja mellan de fall, då ingripandet riktar sig mot

någon redan bestående enskild rätt eller rättighet, och de fall, då så icke är

förhållandet. I det förra fallet synas allmänna rättsgrundsatser bjuda att ersättning

beredes den som sålunda avhänts eller lider intrång i sin rätt eller

sina intressen. I det senare fallet te sig förhållandena enligt utskottets uppfattning

väsentligt annorlunda, i det att någon ovillkorlig rätt icke förefinnes

för en enskild medborgare att genom vattenavledning förändra de bestående

naturförhållandena eller förorsaka intrång i andra därav beroende allmänna

intressen, innan domstol eller eventuellt Kungl. Majit meddelat tillstånd till

företaget. I sistnämnda fall är det allmänna intresset redan beslående, medan

det enskilda intresset är nytillträdande. Enligt vattenlagens bestämmelser

tillkommer det i dylika fall den beslutande myndigheten att pröva, örn före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

taget må komma till stånd eller icke. Därest skadan är större än nyttan, skall

föreskrivas, att företaget icke må utföras. I dylika fall bör enligt utskottets

uppfattning ersättning icke i allmänhet tillkomma torrläggningsintressets representanter.

I anslutning till vad som anföres i motionen kan utskottet emellertid

icke bortse från, att förhållandena ibland kunna vara sådana, att dylik

ersättning torde kunna ifrågasättas. Sålunda kan det allmänna intresset ha

uppträtt så pass sent under företagets planläggning, att de enskilda jordägarna

icke skäligen bort räkna med detsamma vid undersökningarnas igångsättande,

samt vidare företagets planerande ha åsamkat jordägarna avsevärda

kostnader. Att såsom motionärerna ifrågasätta företaga en utredning av

berörda förhållanden och med ledning av vad som därunder kan framkomma

söka utforma generella regler för de fall, då ersättning i nämnda avseende

bör ifrågakomma, torde emellertid enligt utskottets uppfattning icke

vara lämpligt och för övrigt erbjuda synnerligen stora svårigheter bland annat

i avseende å bestämmandet av ersättningens storlek och den lämpligaste

formen för densammas erläggande. Utskottet vill sålunda icke förorda någon

sådan utredning som föreslås i motionen. Utskottet förutsätter emellertid, att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan och från fall till fall

bedömer, huruvida omständigheterna skäligen böra föranleda framställning

i ämnet till riksdagen.»

Till följd av en vid samma riksdag väckt motion om viss ersättning åt

sökandena till Horssjöns torrläggningsföretag av år 1937 yttrade utskottet

bland annat följande:

»Utskottet har funnit sådana särskilda omständigheter föreligga, att starka

billighetsskäl synas tala för att sökandena till företaget i fråga av statsverket

erhålla bidrag till de förrättningskostnader, de visa sig ha fått vidkännas.

Beträffande sättet för anvisande av statsbidrag vill emellertid utskottet erinra

örn att Kungl. Majit jämlikt kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431) angående

villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag i vissa fall

kan bevilja bidrag med upp till 75 procent av den godkända utredningskostnaden

för torrläggningsföretag. För den händelse sökandena till ifrågavarande

företag icke i nämnda ordning kunna erhålla statsbidrag, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Vad

angår frågan om ersättning av statsmedel till sökandena för »den förlust de

komma att göra genom att företaget icke får komma till stånd» anser sig utskottet

i enlighet med sitt utlåtande nr 31/1942 icke kunna tillstyrka sådan

ersättning.»

I ärendet ha yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Efter redogörelse för innehållet i nämnda yttranden har föredraganden,

statsrådet Domö, anfört följande:

»I likhet med lantbruksstyrelsen och statskontoret kan jag icke tillstyrka

sökandenas framställning i vad den avser ersättning för den förlust, som må

ha åsamkats dem genom att ifrågavarande torrläggningsföretag icke fått

komma till stånd. Däremot finner jag, i anslutning till vad 1942 års riksdags

jordbruksutskott i sitt utlåtande nr 52 anfört, starka billighetsskäl tala för

att sökandena till företaget av statsmedel erhålla bidrag till de direkta kostnader

för det planerade företaget som de fått vidkännas. Bidraget synes böra utgå

i enlighet med de i 14 § kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431) angivna

grunderna och bör, med hänsyn lill vad statskontoret anfört, beräknas å de

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

23

för syneförrättning m. m. upptagna kostnaderna, 2,608 kronor. På grund härav

förordar jag, att för ändamålet må anvisas ett belopp av

runt tal 1,960 kronor, vilket belopp bör utgå av statens avdikningsanslag.

Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Beloppet torde icke böra

inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas

jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.»

Såsom framgår av det föregående har frågan örn ersättning åt sökandena

till Horssjöns torrläggningsföretag av år 1937 varit föremål för behandling

vid 1942 års riksdag till följd av i ämnet väckt motion. Kungl. Maj:ts förevarande

förslag synes stå i överensstämmelse med de principer, riksdagen

vid nämnda tillfälle gav uttryck åt. Utskottet får alltså tillstyrka bifall till

förslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 6 april 1943.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

/75x2,608 _\ .

\ ioo "I 1

Utskottet.

Närvarande: se utlåtande nr 19.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning, rörande Horssjöns torrläggni a1 i texten