Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m., såvitt angår anslagsfråga.

1943-02-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1943:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m., såvitt angår anslagsfråga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1943 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om jämkning av arrendeavtal i vissa fall,

m. m., såvitt angår anslagsfråga.

(lia avd.)

1 en till riksdagen den 5 februari 1943 avlåten, till jordbruksutskottet i

vad angår anslagsfråga hänvisad proposition, nr 29, har Kungl. Majit, under

åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit

riksdagen bland annat att till Kostnader i samband med jämkning av

vissa arrendeavtal för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Enligt lagen den 6 mars 1942 (nr 72) om jämkning av arrendeavtal i vissa

fall kunde arrendator påfordra skälig jämkning i arrendeavtal under förutsättning

att detta slutits före den 1 september 1940 och arrendatorn däri åtagit

sig att utgöra arrendet till minst hälften genom avlämnande av mjölk,

smör eller annat jordbruksalster. Sådan jämkning kunde ock äga rum, därest

i före sistnämnda dag slutet arrendeavtal rörande fastighet, som icke tillhörde

kronan eller vöre anslagen till ecklesiastikt ändamål, arrendet till minst hälften

utsattes i jordbruksalster att lösas med penningar efter senast fastställda

pris enligt litt. A i länets markegångstaxa eller enligt annan jämförlig värdesättning.

Såsom förutsättning för att jämkning som här avses skulle kunna

ske fordrades tillika, att arrendevillkoren på grund av rådande förhållanden

befunnes för arrendatorn oskäligt tyngande. Jämkningen kunde endast

avse det i jordbruksalster bestämda arrendet såvitt anginge, då arrendet

skulle utgöras genom avlämnande av jordbruksalster, tiden från och med

den 14 mars 1941 till och med den 31 december 1942 och, då arrendet utsatts

i jordbruksalster att lösas med penningar, tiden från och med den 14 mars

1941 till den 14 mars 1942 (1 §).

I 2 § av lagen stadgades, att, därest arrendator, som skulle frånträda den

arrenderade fastigheten under år 1942, enligt arrendeavtalet åtagit sig att vid

frånträdandet avlämna viss myckenhet stråfoder eller annat jordbruksalster,

arrendatorn skulle äga, där brist förefanns i den fastställda myckenheten på

grund av omständigheter, till vilka han icke varit vållande, rätt att i skälig

omfattning vinna befrielse från skyldighet att ersätta bristen. Lagens 3 §

upptog föreskrifter rörande förfarandet, för den händelse jordägaren och

arrendatorn icke kunde enas örn den jämkning av arrendet, till vilken arren
Blhanq

till riksdagens protokoll 194.1. 10 sami. Nr 1—.5.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

datorn enligt 1 § vore berättigad, eller om det sätt, varpå jämkningen skulle

komma arrendatorn till godo, eller, i fall som avsåges i 2 §, örn arrendatorns

befrielse från ersättningsskyldighet gentemot jordägaren eller omfattningen

därav. I dylika fall skulle frågan avgöras av en särskild nämnd. Sådan

nämnd skulle bestå av tre personer och tillsättas för område, som Kungl.

Maj :t ägde bestämma. En av ledamöterna, vilken tillika skulle vara ordförande

i nämnden, skulle utses av Kungl. Maj:t. För varje hushållningssällskaps

verksamhetsområde skulle av länsstyrelsen utses två ledamöter, vilka skulle

tjänstgöra i nämnden vid behandling av ärende angående arrendeavtal rörande

fastighet inom det område, för vilket de utsetts. Den ene av dessa ledamöter

skulle vara ägare av jordbruksfastighet och den andre arrendera sådan

fastighet. För ordföranden och varje ledamot skulle förordnas en suppleant.

Ville arrendator påkalla nämndens prövning av tvist som avsåges i lagen,

skulle han vid äventyr av talans förlust bevisligen därom hava underrättat

jordägaren före utgången av år 1942. Mot nämndens beslut kunde

talan icke föras (3 §).

Där ej annorlunda mellan jordägaren och arrendatorn åsämjdes, kunde

den jämkning av det i jordbruksalster bestämda arrendet, till vilken arrendatorn

enligt 1 § vore berättigad, icke utan synnerliga skäl av nämnden bestämmas

på sådant sätt, att därigenom arrendet för den tid jämkningen avsåge

nedsattes med mer än två tredjedelar av prisstegringen å ifrågakomna

jordbruksalster efter den 14 mars 1940. Befrielse från skyldighet att ersätta

sådan brist som avsåges i 2 § kunde ej mot jordägarens bestridande utan

synnerliga skäl medgivas till större del än två tredjedelar av bristen (4 §).

Ersättning till nämndens ordförande och ledamöter skulle bestämmas enligt

de grunder som Kungl. Maj:t fastställde. Ersättningen till ordföranden

skulle gäldas av allmänna medel (5 §).

Av nämnden meddelad dom skulle efter överexekutors förordnande gå i

verket lika som domstols lagakraftägande dom (6 §). Utöver vad i 3—5 §§

stadgats skulle beträffande nämnden bestämmelserna i lagen den 14 juni 1929

om skiljemän i tillämpliga delar lända till efterrättelse (7 §). Kungl. Maj:t

ägde meddela för lagens tillämpning erforderliga föreskrifter (8 §).

I kungörelse den 6 mars 1942 (nr 73) ha upptagits bestämmelser angående

nämnd, som avsåges i ifrågavarande lag. Enligt kungörelsen skulle finnas

fem nämnder.

För täckande av kostnaderna för de i lagen omförmälda nämnderna anvisades

under anslagstiteln Kostnader i samband med jämkning av vissa

arrendeavtal å tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

För att vinna upplysning rörande verkningarna av förutberörda lagstiftning

samt för att erhålla grundval för bedömande av frågan huruvida lagstiftning

av motsvarande innehåll alltjämt erfordrades ha utlåtanden infordrats

från dels ordförandena i de i 3 § av lagen omförmälda nämnderna dels

ock lantbruksstyrelsen. Yttranden lia även inkommit från Sveriges lantbruks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.

3

förbund och riksförbundet landsbygdens folk (RLF). I samtliga yttranden

med undantag av ett har tillstyrkts en förlängning av ifrågavarande lagstiftning.

Departementschefen, som föreslagit fortsatt lagsstiftning i ämnet, har samtidigt

tillstyrkt, att till täckande av kostnaderna för ifrågavarande nämnder

måtte för nästa budgetår å riksstaten under nionde huvudtiteln anvisas ett

anslag av 10,000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna att beräkna medelsåtgången

borde anslaget erhålla förslagsanslags natur.

Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader i samband med jämkning

av vissa arrendeavtal för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

Stockholm den 26 februari 1943.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Alfred

Andersson, friherre Beck-Friis, Näslund, Nils Olsson och Bondeson samt.

från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Mäler, Carlström, Andersson i

Surahammar, Jacobson, Jonsson i Fjäle, Larsson i Karlstad och Svensson i Alingsås.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds ;proposition med förslag till lag om jämkning av arrendeavtal i vissa fall, m. m., såvitt angår anslagsfråga a1 i texten