Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.
1943-03-12 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1943:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1943 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet
väckta motioner.
(lia avd.)
Till jordbruksutskottet har hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, vilka avse jordbruksärenden.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda framställningar.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4 januari
1943 (Kapitalbudgeten: bilaga 6).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
Statens allmänna fastighetsfond.
l:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 1 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 58,000 kronor för slutförande
av byggnadsarbeten vid högskolans bujatrisk-obstetriska institution.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande
kapitalinvestering måtte anvisas 29,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av
58,000 kronor.
2:o) Nybyggnad för statens vetcrinärbakteriologiska anstalt. Under punkt
2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 520,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 10 sami. Nr 7. 1
U tskottet.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
V tskottet.
Utskottet.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn till den stegring i byggnadskostnaderna, som inträtt efter
framläggandet av 1941 års kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande byggnadsföretag,
torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag till företagets utförande
böra anvisas ytterligare 430,000 kronor. Då jag vidare icke har något
att erinra mot förslaget om en medelsanvisning av 90,000 kronor för inrättande
av skyddsrum för personalen vid veterinärbakteriologiska anstalten
samt för förvaring av sera och stamkulturer, skulle alltså för nästa budgetår
behöva upptagas ett investeringsanslag av (430,000 + 90,000 =) 520,000
kronor till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt.»
Å driftbudgeten föreslås anvisning av 260,000 kronor till avskrivning av
förevarande kapitalinvestering.
Utskottet biträder Kungl. Majds framställning och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska
anstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 520,000 kronor.
3:o) Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. m. Under punkt
3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens
skogsförsöksanstalt m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 400,000 kronor.
Framställningen avser medelsanvisning för slutförande av ifrågavarande
byggnadsarbeten för skogsförsöksanstalten och skogshögskolan.
Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 200,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinringar mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, hemställer sålunda,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt
m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 400,000 kronor.
Statens utlåningsfonder.
4:o) Lånefonden för inköp av ädla aversion. Under punkt 4 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 150,000 kronor.
Bestämmelser angående villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen
den 4 juli 1913 (nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917,
116/1920 och 630/1937 gjorda ändringar. För innevarande budgetår har till
ifrågavarande fond anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7. 3
Kungl. Maj:t har från och med 1938 beviljat lån från fonden till följande
belopp:
År
Lånebelopp
1938 ...................
1939 ...................
..... » 168,500
1940 ...................
..... » 181,500
1941 ...................
..... » 230,400
1942 (t. o. m. 31 aug.).....
..... » 133,400.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
Vid framläggande för 1942 års riksdag av förslag till kapitalinvestering i
lånefonden för inköp av ädla avelston beräknades behovet av lån från fonden
till 200,000 kronor för budgetåret 1941/42 och till 230,000 kronor för
budgetåret 1942/43. Med hänsyn till den betydelse den varmblodiga hästaveln
äger ur försvarssynpunkt anser jag det angeläget, att en utvidgad låneverksamhet
möjliggöres för nästa budgetår. Därest riksdagen icke framställer
någon erinran däremot, synes fördenskull under budgetåret 1943/44 få beviljas
lån intill ett sammanlagt belopp av 300,000 kronor. För tillgodoseende
av det sålunda beräknade lånebehovet torde en kapitalinvestering i fonden
av 150,000 kronor vara erforderlig.»
Å driftbudgeten föreslås anvisning av 150,000 kronor till avskrivning å
förevarande kapitalinvestering.
Utskottet, som biträder föredragande statsrådets förslag om en utvidgning
av låneverksamheten för nästa budgetår, har ingen erinran att framställa
mot den med hänsyn härtill verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av
150,000 kronor.
5:o) Statens kaninavelslånefond. Vid 1938 års riksdag (kapitalbudgeten:
bil. 8, punkt 7; r. skr. nr 236) beslöts inrättande av statens kaninavelslånefond,
som skulle förvaltas av statskontoret. Den 30 juni 1938 meddelade
Kungl. Maj:t närmare bestämmelser angående ifrågavarande lånerörelse (se
kapitalbudgeten 1939: bil. 7, sid. 12). Såsom kapitaltillskott till fonden lia
för budgetåren 1938/39, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av
respektive 10,000, 5,000 och 5,000 kronor.
I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31 augusti 1942 överlämnad
framställning har Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund anhållit örn
anvisande för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande
fond av 15,000 kronor, vilket belopp enligt riksförbundets mening i första
hand borde användas till främjande av uppfödningen av angorakaniner för
ullproduktion.
Utsi-otid.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt förbundets anslagsäskande.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»I nuvarande läge kan jag icke förorda, att ytterligare medel anvisas till
ifrågavarande lånefond. Jag har emellertid här velat anmäla ärendet för att
riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans läge.»
Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riks
-
dagen
omförmäla.
6:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r.
skr. nr 281) beslöts inrättande av statens fjäderfälånefond, varifrån lån må
beviljas ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg
eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932
(nr 235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare villkor
och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond. Såsom kapital för
fonden ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret 1931/32 200,000 kronor,
för budgetåret 1935/36 150,000 kronor och för budgetåret 1939/40
100,000 kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av sistnämnda anslag ett belopp av 50,000
kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande fond
av 50,000 kronor.
Föredragande statsrådet har anfört följande i ärendet:
»Lika med lantbruksstyrelsen anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet
bör fullföljas även under budgetåret 1943/44. Vad beträffar det för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget torde återstående del av detta anslag
före utgången av innevarande budgetår få tillföras lånefonden. Under
sådan förutsättning synes anvisande av nytt anslag för ändamålet ej vara
behövligt.»
Förestående har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
7:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av
gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna
i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr
186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i
kungörelse den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående
tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om
statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat
reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av
J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.
5
1,000,000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till
belopp av 100,000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp
av respektive 300,000, 350,000, 1,000,000, 500,000 och 150,000 kronor,
eller sålunda tillhopa 4,500,000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag
(särsk. utsk. uti. nr 17, sid. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt
reservationsanslag anvisat 500,000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den
mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande
av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas
för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40
disponibla anslagsmedlen ett belopp av 500,000 kronor icke tagits i anspråk
utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1942 anfört, att det icke
syntes erforderligt att för budgetåret 1943/44 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond.
Ehuru såsom lantbruksstyrelsen anfört något nytt anslag för ifrågavarande
ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår, har emellertid föredragande
statsrådet här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle
att taga del av anslagsfrågans läge, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
omförmäla.
8:o) Statens kalkbrukslånefond. Vid 1932 års riksdag beslöts inrättande
av ifrågavarande fond (prop. nr 201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för lån
ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 461), däri
ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934 och 609/1937. Såsom
kapital till fonden ha anvisats resei-vationsanslag av för budgetåret 1932/33
400,000 kronor, för budgetåret 1936/37 200,000 kronor och för budgetåret
1940/41 likaledes 200,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
om ett kapitaltillskott till fonden för budgetåret 1943/44 av 150.000 kronor,
därvid styrelsen räknat med att en reservation å 200,000 kronor skulle få användas
för ändamålet.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget till kalkbrukslånefonden får tagas i anspråk
jämväl under budgetåret 1943/44. Vid sådant förhållande och då lånefonden
hittills anlitats i förhållandevis ringa utsträckning, synes någon kapitalinvestering
i fonden icke vara erforderlig för nästa budgetår. Jag har emellertid
här velat anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans
läge.»
Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
9:o) Frukt- och potatislagerhusf»uden. Under punkt 9 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till Frukt- och potatislagerhusfonden för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,000,000 kronor.
Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2, bil. 20, punkt 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande
av ifrågavarande utlåningsfond. Bestämmelser för lån ur fonden äro
meddelade i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 298) med däri genom kungörelsen
nr 828/1941 vidtagen ändring. Lån må beviljas med högst 75 procent av
kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Såsom kapital till fruktoch
potatislagerhusfonden anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 375,000 kronor. Härefter
ha för budgetåret 1942/43 till fonden anvisats två reservationsanslag,
vartdera å 500,000 kronor.
Med skrivelse den 17 september 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat
en till Kungl. Majit ställd framställning av Sveriges frukt- och trädgårdsodlares
riksförbund, förening u. p. a., vari förbundet hemställt om ytterligare
förstärkning av frukt- och potatislagerhusfonden för att möjliggöra uppförandet
av planerade centrallagerhus för köksväxter och frukt, kostnadsberäknade
till 4,875,000 kronor, på 27 i förbundets framställning angivna platser
i landet. Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns vidare fogad ett meddelande
från svenska lantmännens riksförbund, förening u. p. a., att förbundet
planerade att uppföra dels under budgetåret 1942/43 8 potatislagerhus
för en beräknad sammanlagd byggnadssumma av 800,000 kronor, dels ock
under budgetåret 1943/44 1 större potatislagerhus i Stockholm, kostnadsberäknat
till 500,000 kronor, 1 i Göteborg, kostnadsberäknat till 250,000 kronor,
samt ytterligare 9 mindre lagerhus, kostnadsberäknade till 950,000 kronor.
Totalkostnaden för de av svenska lantmännens riksförbund planerade
potatislagerhusen skulle sålunda komma att belöpa sig på omkring 2,500,000
kronor.
Lantbruksstyrelsen har hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ett
kapitalökningsanslag till frukt- och potatislagerhusfonden av 1,500,000 kronor.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande-.
»Såsom av ärendet framgår torde ansökningar om lån till betydande belopp
för uppförande av lagerhus inom olika delar av landet vara att förvänta från
Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund samt svenska lantmännens
riksförbund jämte till förbunden anslutna föreningar. Med hänsyn till önskvärdheten
ur folkförsörjningssynpunkt av att få till stånd utökade lagringsmöjligheter
för frukt, grönsaker och rotfrukter och då de å ifrågavarande lånefond
tillgängliga medlen icke synas tillräckliga för att möta beräknad efterfrågan
å låneunderstöd, vill jag förorda, att för budgetåret 1943/44 anvisas
ytterligare medel för ändamålet. Kapitalökningsanslaget till fonden bör enligt
min mening bestämmas till 1,000,000 kronor. Jag tillåter mig erinra om att
jag i annat sammanhang (IX H. T. p. 125) denna dag föreslagit, att till bidrag
till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. för nästa budgetår
under nionde huvudtiteln uppföres ett anslag av 120,000 kronor.»
J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.
7
Å driftbudgeten föreslås att lill avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 180,000 kronor.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,000,000
kronor.
10:o) Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr.
nr 377) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska
andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden
för budgetåret 1930/31 2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden
uppgick vid sagda tid till omkring 400,000 kronor. Utlåningen fran mejerilånefonden
är reglerad genom kungörelsen den 12 september 1930 (nr 339)
med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och 610/1937 gjorda
ändringar. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden ha sedermera för budgetåren
1931/32, 1933/34, 1934/35, 1938/39 och 1941/42 anvisats reservationsanslag
å respektive 2,000,000, 2,000,000, 1,000,000, 370,000 och 2,000,000 kronor.
I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, har beslut meddelats om återleverering till riksgäldskontoret
av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreskrivits,
att 370,000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk utan
skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att fondens
disponibla medel torde vara tillräckliga för låneverksamheten under nästa
budgetår.
Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1943/44, har föredragande
statsrådet dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans
läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
omförmäla.
Illo) Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217;
r. skr. nr 275) beslöts inrällande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån
statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande lill enskild person
eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses
skola användas gemensamt av flera jordbrukare. Närmare bestämmelser
för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938
(nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond, ändrad beträffande
9 § genom kungörelsen nr 521/1941. Lån må enligt nämnda paragraf beviljas
allenast under förutsättning, bland annat, att av den åkerareal, som inne
-
Ulakottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
haves av de jordbrukare, vilka äro medlemmar i den lånesökande sammanslutningen,
minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar
åker; dock att lån må beviljas utan hinder därav, att nämnda förutsättning ej
uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,
efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.
Kungl. Majit har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet
i sitt av 1940 års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit önskvärdheten
av att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende likställdes
med jordbruksmaskiner.
Såsom kapital för fonden ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats
reservationsanslag av respektive 1,000,000, 1,200,000, 2,000,000 och 1,700,000
kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att det icke
syntes erforderligt att anvisa kapitaltillskott till fonden för nästa budgetår.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört torde det icke vara nödvändigt
att för budgetåret 1943/44 anvisa något kapitaltillskott till ifrågavarande
fond. Jag har emellertid här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen
tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.»
I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 140 av herr
Bondeson m. fl. samt II: 141 av herr Larsson i Karlstad m. fl., vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av kapitalbudgeten, nionde huvudtiteln,
punkt 11, Jordbrukets maskinlånefond, måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Majit begära sådan ändring av fondens utlåningsbestämmelser, att
den i 9 § stadgade arealgränsen höjes från 15 till 20 hektar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Vad angår motionärernas förslag om höjning av arealgränsen i bestämmelserna
för ifrågavarande låneverksamhet må erinras, att lantbruksstyrelsen
visserligen kan för särskilt fall, på ansökning av vederbörande hushållningssällskap,
efter prövning av omständigheterna medgiva undantag från regeln,
att av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen minst 65 procent
skola tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar åker. Såsom motionärerna
anfört innebär dock denna omgång ett ofta onödigt fördröjande av
ärendets behandling och kan medföra att frågan om maskinköpet förlorar
sin aktualitet. Till stöd för ändringsförslaget kan vidare åberopas, att arealgränsen
är 20 hektar vid liknande former av bidragsverksamhet påjorbrukets
område, såsom beträffande statsbidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk, till gödselvårdsanläggningar och till siloanläggningar.
I enlighet med det anförda och då den gemensamma maskinanvändningen
inom jordbruket torde främjas med ett genomförande av motionärernas
förslag, vill utskottet tillstyrka att ifrågavarande arealgräns höjes från
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
9
15 till 20 hektar. Denna nya bestämmelse torde böra få gälla även lån, som
av hushållningssällskap beviljas med anlitande av medel, vilka före ändringens
vidtagande ställts till sällskapets förfogande från ifrågavarande fond. På
Kungl. Maj:t torde böra få ankomma att meddela erforderlig författningsändring
i ämnet.
Även örn det nu tillstyrkta ändringsförslaget måhända kommer att medföra
ökad utlåning, torde något kapitaltillskott till fonden icke vara erforderligt
för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till de likalydande motionerna
I: 140 och II: 141, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från
jordbrukets maskinlånefond måtte ändras på sätt utskottet
ovan föreslagit.
12:o) Spannmålslagerhusfonden. Under punkt 12 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 800,000 kronor.
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr. nr 376) beslöts inrättande av
spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för
lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342)
med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda
ändringar. Såsom kapitaltillskott till fonden ha för budgetåren 1930/31—
1935/36 med undantag av budgetåret 1931/32 anvisats reservationsanslag av
respektive 850,000, 500,000 1,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor. Därjämte
ha anvisats 1,000,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1933/34. För budgetåren 1939/40 och 1940/41 ha anvisats reservationsanslag
av 1,000,000 respektive 750,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 800,000 kronor såsom kapitalökning
till spannmålslagerhusfonden.
Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 116,000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Majits förevarande framställning och hemställer,
att riksdagen må till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 800,000 kronor.
13 :o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag
(prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av ifrågavarande fond. Bestämmelser
rörande utlåningen från fonden återfinnas i kungörelsen den 7
juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna nr 391/1938 och 354/1940
U Iskottet,
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
gjorda ändringar. Såsom kapital för fonden ha för budgetåren 1935/36,
1936/37, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av respektive
20.000. 000, 20,000,000, 5,000,000 och 5,000,000 kronor.
I skrivelse den 3 september 1942 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit
anfört, att nämnden funnit den statliga sekundärlånerörelsen böra
fortgå jämväl under budgetåret 1943/44, men att särskilt kapitalökningsanslag
till fonden icke torde vara erforderligt för samma budgetår.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»I likhet med lånenämnden anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet bör
upprätthållas även under nästkommande budgetår. På grund av vad nämnden
anfört torde emellertid anvisande av nytt kapital till fonden icke vara
behövligt. Jag har dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle
att taga del av anslagsfrågans läge.»
Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
14:o) Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r.
skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser
för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr
386), ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Såsom kapital
till fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1933/34
1.000. 000 kronor, för budgetåret 1937/38 500,000 kronor, för budgetåret
1940/41 1,000,000 kronor och för budgetåret 1942/43 500,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att disponibla
lånemedel torde var tillfyllest för att tillgodose lånebehovet under nästa
budgetår.
Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalökningsanslag
till fonden icke torde böra äskas för budgetåret 1943/44, har
föredragande statsrådet dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen
tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.
Detta har utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
15:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen
1) medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från egnahemslånefonden
intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000 kronor för
jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt
dock för Kungl. Maj :t att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill,
medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter;
2)
till Egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 2,000,000 kronor.
J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.
11
Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt
gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den
7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, ändrad
genom kungörelsen nr 578/1942, skola från fonden utlämnas jordbrukson,
skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av ofullständigt jordbruk ävensom
egnahemsstatslån till låneförmedlare.
Å driftbudgeten föreslås, att 200,000 kronor anvisas till avskrivning å
förevarande kapitalinvestering.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställer, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån
från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor,
därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och
8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för
Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter;
2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 anvisa
ett investeringsanslag av 2,000,000 kronor.
16 :o) Jordförmedlingsfonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907 års
riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den
statliga egnahemsverksamheten kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas
förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning såsom
rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att helt eller
huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare kunna enligt
21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet
förlagslån från jordförmedlingsfonden tilldelas
kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till arbetarsmåbruk.
I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen — med förmälan
att jordförmedlingsfondens kontanta behållning den 1 juli 1942 uppgick till
omkring 97,000 kronor — anfört, att, ehuru det vore önskvärt att jordförmedlingsverksamheten
för egnahemsändamål kunde befrämjas i erforderlig
utsträckning, styrelsen i nuvarande läge icke funne sig böra hemställa om
något nytt kapitaltillskott till jordförmedlingsfonden.
I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag har föredragande statsrådet
ansett, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behövde äskas för
budgetåret 1943/44. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del
av anslagsfrågans läge har föredraganden här velat anmäla ärendet.
Förestående har utskottet härigenom velat för riksdagen
U tskotlet.
omförmäla.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
17:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års riksdag
(prop. 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den 7
juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i
samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden
(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,
utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga
utgifter för igångsättande av driften å fastigheten. Såsom kapitalökning till
arrendelånefonden ha för budgetåren 1934/35—1938/39 och 1940/41 anvisats
reservationsanslag av respektive 300,000, 300,000, 175,000, 300,000, 200,000
och 150,000 kronor.
I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen förklarat sig anse,
att fondens kontanta behållning den 1 juli 1942, omkring 466,000 kronor,
syntes vara tillräcklig för utlämnande av arrendelån såväl under innevarande
budgetår som under budgetåret 1943/44. Något nytt kapitalökningsanslag
erfordrades sålunda icke för sistnämnda budgetår.
Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott
till arrendelånefonden icke torde vara erforderligt för budgetåret
1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för ärendet, på
det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom.
Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
18:o) Arbefarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181;
r. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för
användningen av denna fond numera gällande bestämmelser, meddelade i
kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet,
må från fonden utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner,
vilka med anlitande härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare
och därmed likställda arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva
mindre lägenheter, ägnade att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk,
drivet vid sidan av annan verksamhet. I kungörelsen den 20 juni 1941 (nr
485) ha meddelats föreskrifter angående förhöjning av beviljade arbetarsmåbrukslån
i vissa fall. Såsom kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden
ha för budgetåren 1933/34—1942/43 anvisats reservationsanslag
av respektive 7,500,000 (därav 5,000,000 kronor å tilläggsstat), 5,000,000,
5.000. 000, 4,400,000, 10,000,000, 3,000,000, 4,000,000, 1,950,000, 2,000,000 och
1.000. 000 kronor.
I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen anfört, att något
kapitalökningsanslag till fonden icke behövde anvisas för budgetåret 1943/44.
Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till arbetarsmåbrukslånefonden icke torde vara behövligt för budgetåret
1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för ärendet,
på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
13
19:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 19 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva
1) att under budgetåret 1943/44 må beviljas lån från statens avdikningslånefond
å tillhopa högst 3,000,000 kronor;
2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål
varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande
särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens
avdikningslånefond.
Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i
kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett
av budgetåren 1938/39—1941/42 uppgått till 2,800,000 kronor. För budgetåret
1942/43 har utlåningens storlek bestämts till högst 3,000,000 kronor.
Utskottet, som tillstyrker förevarande framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva,
1) att under budgetåret 1943/44 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 3,000,000 kronor;
2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 medgiva anstånd med
erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.
20:o) Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande
av täckdikningslånefonden. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade
i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna
nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar.
Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats bestämmelser
om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.
Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden
beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen har
senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor
såsom kapitalökning för fonden,
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1942 anfört, att det icke
syntes erforderligt att anvisa något kapitaltillskott till fonden för budgetåret
1943/44. Styrelsen bar härvid meddelat följande uppgifter rörande låneverksamhetens
omfattning.
Under åren 1932—1941 lia lån från fonden förmedlats av hushållningssällskapen
i den omfattning, som framgår av följande tabell:
Utskottet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
Kronor
1932 .................................. 908,261
1933 .................................. 1,267,848
1934 ................................. 1,825,421
1935 .................................. 1,934,946
1936 ............................•...... 1,964,253
1937 .................................. 1,880,176
1938 .................................. 1,416,543
1939 .................................. 1,306,058
1940 .................................. 505,417
1941 .................................. 628,344.
Ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för
budgetåret 1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för
ärendet, på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
21 :o) Bevattningslånefonden. Vid 1942 års riksdag (prop. nr 141; r. skr.
nr 220) beslöts inrättande av en statlig lånefond, benämnd bevattningslånefonden,
från vilken lån skulle kunna beviljas till utförande av anläggningar
för konstgjord bevattning inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Närmare
bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den
5 juni 1942 (nr 543) angående lån från bevattningslånefonden. Såsom kapital
för fonden har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
för budgetåret 1943/44 av ett reservationsanslag av 500,000 kronor
såsom kapitalökning till ifrågavarande fond.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen ha intill den 15 december
1942 inkommit ansökningar om lån från ifrågavarande utlåningsfond å tillhopa
endast cirka 60,000 kronor. Med hänsyn härtill torde de såsom kapital
till fonden hittills anvisade medlen, 500,000 kronor, vara tillräckliga för
upprätthållande i önskvärd omfattning av utlåningsverksamheten även under
budgetåret 1943/44. Jag kan sålunda icke förorda, att något kapitalökningsanslag
anvisas till fonden för nästa budgetår. Emellertid har jag här velat
anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans
läge.»
Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
22:o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande
av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt
de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskaps
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
15
fond, utlämnas lån till fiskare som genom förlust av eller skada å fiskredskap
råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har lämnats i IX
H. T. 1937, sid. 322. Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha
för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8,000 respektive
13,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att något kapitaltillskott
till fonden icke syntes erforderligt för budgetåret 1943/44.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»Jag vill förorda, att Kung. Maj:t i sinom tid medgiver, att erforderligt belopp
av det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till fonden får tagas i
anspråk jämväl under budgetåret 1943/44. Vid sådant förhållande torde anvisande
för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för ändamålet ej vara behövligt.
För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge har jag här velat anmäla ärendet.»
Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
23:o) Skogsväglånefonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr
268) beslöts inrättande av skogsväglånefonden, varifrån lån må beviljas för
utförande av vägbyggnader å skog i enskild ägo. För ändamålet upptogs för
budgetåret 1941/42 i samband med fondens inrättande ett reservationsanslag
av 900,000 kronor. Sedermera ha å tilläggsstat I till riksstaten för sagda budgetår
anvisats ytterligare 300,000 kronor. För löpande budgetår ha däremot
icke anvisats några medel till fonden. Bestämmelser angående lån från fonden
äro meddelade i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 492).
I skrivelse den 16 september 1942 har skogsstyrelsen anmält, att någon
medelsanvisning för nästa budgetår icke syntes behövlig, då fonden endast i
ringa omfattning förväntades komma att anlitas. Anledningen härtill torde
vara den, att de skogsvägar, som under rådande förhållanden på arbetsmarknaden
kunde komma till utförande, i stor utsträckning vore sådana, som
avsåge tillgodogörandet av befintliga bränsleförråd. Ofta ställde dessa vägar
icke särskilt stora krav på kapitaltillskott för längre tid. Skogsstyrelsen har
tillika anmält, att 1936 års skogsutredning för närvarande vore sysselsatt
med uppgörande av förslag till nya bestämmelser angående lån från skogsväglånefonden.
Med hänsyn till vad skogsstyrelsen upplyst har föredragande statsrådet
funnit något anslag för ifrågavarande ändamål icke behöva äskas för nästa
budgetår. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge har föredraganden här velat anmäla ärendet.
Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
-
omförmäla.
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr ?.
U Iskof tet.
Fonden för låneunderstöd.
24:o) Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. Under punkt 24 hax Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 50,000 kronor.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 har för detta ändamål anvisats
ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets
användning äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) örn
ackordslån och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet,
som handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att hjälpa sådana
jordbrukare, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter och stå under
hotet att nödgas övergiva sina jordbruk.
I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen hemställt om anslag
för ifrågavarande ändamål med samma belopp, 100,000 kronor, som för
löpande budgetår.
Med hänsyn till att en viss reservation beräknats förefinnas å ifrågavarande
anslag vid utgången av innevarande budgetår, har föredragande statsrådet
icke kunnat förorda medelsanvisning till högre belopp än 50,000 kronor
för nästa budgetår.
I enlighet med Kungl. Majits förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 50,000 kronor.
25 :o) Lån för anskaffande av grästorkar m. m. 1939 års urtima riksdag
har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisat ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor under anslagstiteln Lån för anskaffande
av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser för dylika lån ha
meddelats i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) om lån för anskaffande
av grästorksanläggningar med däri genom kungörelse nr 228/1941 gjord
ändring. Enligt medgivande av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 1, bil. 7,
p. 2; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond till ifrågavarande ändamål
anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande av siloanläggningar
för beredande av ensilagefoder. För erhållande och tillgodonjutande av lån
för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 815)
med däri genom kungörelsen nr 827/1941 gjorda ändringar meddelade allmänna
villkor och bestämmelser. Enligt dessa bestämmelser må lån ej utgå med
högre belopp än 2,000 kronor och ej heller överstiga 90 procent av den beräknade
och av hushållningssällskapet godkända materialkostnaden för an
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
17
läggningen. Där statsbidrag beviljas för samma ändamål, må summan av
lån och bidrag ej uppgå till högre belopp än som nu nämnts. Under rubriken
Lån för anskaffande av grästorkar m. m. har för budgetåret 1941/42
uppförts ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att något kapitaltillskott
för ifrågavarande låneverksamhet icke syntes erforderligt för
nästa budgetår.
Då såsom lantbruksstyrelsen anfört de å förevarande anslag tillgängliga
medlen torde vara tillräckliga för ifrågavarande låneverksamhet under återstoden
av innevarande budgetår samt under nästkommande budgetår, har
föredragande statsrådet ansett någon medelsanvisning för verksamheten ej
vara behövlig för sistnämnda budgetår, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
omförmäla.
26:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. Under
punkt 26 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Lån till främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 125.000 kronor.
För budgetåret 1942/43 har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 150,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro
meddelade i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel
för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt örn oförändrat
anslag till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1943/44.
Föredragande statsrådet har ansett, att anslaget för nästa budgetår till
ifrågavarande låneverksamhet borde begränsas till 125,000 kronor.
Kungl. Majits framställning biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. för budgeåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 125,000 kronor.
27 :o) Lån till anordnande av värmcanläggningar för vedeldning. För detta
ändamål har för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgelen under fonden för
låneunderstöd anvisats ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Enligt Kungl.
Majits beslut den 17 juni 1938 skall anslaget, under särskild rubrik å fonden
för låneunderstöd, disponeras av statskontoret i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen nr 433/1934 angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån från vedeldningslånefonden samt enligt föreskrifter Kungl. Majit för
varje särskilt fall meddelar. Genom särskilda beslut den 13 juni 1941 och den
22 maj 1942 har Kungl. Majit medgivit, att omförmäkla anslag får användas
även under budgetåren 1941/42 och 1942/43.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 10 samt. Nr 7. %
U tskotlet.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
Utskottet.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till
ifrågavarande låneverksamhet måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag av
100,000 kronor.
Föredragande statsrådet har anfört följande i ärendet:
»Mot att ifrågavarande låneverksamhet i viss utsträckning fullföljes även
under budgetåret 1943/44 har jag intet att erinra. Vad beträffar det för
budgetåret 1938/39 anvisade reservationsanslaget torde återstående del av
detta anslag före utgången av innevarande budgetår få tillföras fonden för
låneunderstöd. Under sådan förutsättning synes anvisande av nytt anslag för
ändamålet icke vara behövligt.»
Vad föredragande statsrådet i ärendet anfört och föreslagit beträffande tillgodoseendet
av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
föranleder icke någon erinran från utskottets sida, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
omförmäla.
Diverse kapitalfonder.
28:o) Jordfonden. Under punkt 28 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till Jordfonden för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av
500,000 kronor.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 139, av herr Mannerskantz,
vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte avslå framställningen örn
anslag till jordfonden.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Vid 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr 273) beslöts inrättande
av jordfonden, vilken skulle anlitas för det omedelbara bestridandet
av den statliga egnahemsorganisationens kostnader för anskaffande och iordningställande
av arrendeegnahem och andra egnahemsfastigheter. Riksdagen
har för budgetåren 1940/41—1942/43 till jordfonden anvisat reservationsanslag
av respektive 3,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor.
I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1943/44 måtte anvisas ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor
såsom ytterligare kapitaltillskott till fonden.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn såväl till att en avsevärd behållning förefanns å jordfonden
vid ingången av löpande budgetår som till att arrendeegnahemsverksamheten
under nu rådande förhållanden bör bedrivas i begränsad omfattning kan jag
icke förorda, att fonden tillföres större kapitaltillskott för nästa budgetår än
500,000 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
19
Liksom föredragande statsrådet finner utskottet tillräckliga skäl tala för
arrendeegnahcmsverksamhetens fortsättande jämväl under nu rådande förhållanden,
dock i mindre omfattning. Utskottet vill emellertid ånyo understryka
vikten av att kostnaderna för iordningsställandet av arrendeegnahemmen
i möjligaste mån begränsas ävensom att verksamheten bedrives på ett
ändamålsenligt sätt med avseende på jordanskaffningen och bebyggandet.
Utskottet kan sålunda icke biträda motionärens yrkande om avslag å
förevarande framställning.
Då icke heller Kungl. Maj:ts anslagsberäkning föranleder erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och avslag å motionen 1:139 i förevarande del, till Jordfonden
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 500,000 kronor.
29:o) Arrendeegnahemsfonden. Under punkt 29 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till Arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 25,000 kronor för avskrivning
å förevarande kapitalinvestering.
I detta samband har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 139, av herr Mannerskantz,
vari hemställs, bland annat, att riksdagen måtte avslå framställningen om
anslag till arrendeegnahemsfonden.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Vad utskottet under nästföregående punkt anfört torde giva vid handen,
att utskottet icke kan biträda den föreliggande motionen om avslag å Kungl.
Majits framställning under denna punkt.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning
och avslag å motionen I: 139 i förevarande del, till Arrendeegnahemsfonden
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 100,000 kronor.
30:o) Utökad maskinell utrustning vid statens rcproduktionsanstalt. Under
punkt 30 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att lill Utökad maskinell
utrustning vid statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett
reservationsanslag av 78,000 kronor.
Framställningen avser medelsanvisning för inköp av en offsetpress jämte
iläggningsapparat, en kopieringsapparat, en skärmaskin och en bigmaskin.
Utskottet,
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.
U iskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utökad maskinell utrustning vid statens
reproduktiansanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 78,000 kronor.
Stockholm den 12 mars 1943.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, Alfred Andersson,
Jaeob Hansson, Näslund, Dahlström och Frans Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby, Ericsson
i Sörsjön, Mäler, Carlström, Lundbom, Andersson i Hyssna och Hansson i Vännäsby.
Reservationer:
Under punkt 28 (Jordfonden) av herr Carlström, vilken ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionen I: 139 i förevarande del.
Under punkt 29 (Arrendeegnahemsfonden) av herr Carlström, vilken ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 139 i förevarande del.
43760ft. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juni 1932 a1 i texten