Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

1943-03-12 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1943:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1943 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar

örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet

väckta motioner.

(lia avd.)

Till jordbruksutskottet har hänvisats de i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, vilka avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av berörda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4 januari

1943 (Kapitalbudgeten: bilaga 6).

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

Statens allmänna fastighetsfond.

l:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 1 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 58,000 kronor för slutförande

av byggnadsarbeten vid högskolans bujatrisk-obstetriska institution.

Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande

kapitalinvestering måtte anvisas 29,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

58,000 kronor.

2:o) Nybyggnad för statens vetcrinärbakteriologiska anstalt. Under punkt

2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 520,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 10 sami. Nr 7. 1

U tskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

V tskottet.

Utskottet.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn till den stegring i byggnadskostnaderna, som inträtt efter

framläggandet av 1941 års kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande byggnadsföretag,

torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag till företagets utförande

böra anvisas ytterligare 430,000 kronor. Då jag vidare icke har något

att erinra mot förslaget om en medelsanvisning av 90,000 kronor för inrättande

av skyddsrum för personalen vid veterinärbakteriologiska anstalten

samt för förvaring av sera och stamkulturer, skulle alltså för nästa budgetår

behöva upptagas ett investeringsanslag av (430,000 + 90,000 =) 520,000

kronor till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt.»

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 260,000 kronor till avskrivning av

förevarande kapitalinvestering.

Utskottet biträder Kungl. Majds framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 520,000 kronor.

3:o) Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt m. m. Under punkt

3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid statens

skogsförsöksanstalt m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 400,000 kronor.

Framställningen avser medelsanvisning för slutförande av ifrågavarande

byggnadsarbeten för skogsförsöksanstalten och skogshögskolan.

Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 200,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinringar mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, hemställer sålunda,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens skogsförsöksanstalt

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 400,000 kronor.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Lånefonden för inköp av ädla aversion. Under punkt 4 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 150,000 kronor.

Bestämmelser angående villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen

den 4 juli 1913 (nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917,

116/1920 och 630/1937 gjorda ändringar. För innevarande budgetår har till

ifrågavarande fond anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7. 3

Kungl. Maj:t har från och med 1938 beviljat lån från fonden till följande

belopp:

År

Lånebelopp

1938 ...................

1939 ...................

..... » 168,500

1940 ...................

..... » 181,500

1941 ...................

..... » 230,400

1942 (t. o. m. 31 aug.).....

..... » 133,400.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

Vid framläggande för 1942 års riksdag av förslag till kapitalinvestering i

lånefonden för inköp av ädla avelston beräknades behovet av lån från fonden

till 200,000 kronor för budgetåret 1941/42 och till 230,000 kronor för

budgetåret 1942/43. Med hänsyn till den betydelse den varmblodiga hästaveln

äger ur försvarssynpunkt anser jag det angeläget, att en utvidgad låneverksamhet

möjliggöres för nästa budgetår. Därest riksdagen icke framställer

någon erinran däremot, synes fördenskull under budgetåret 1943/44 få beviljas

lån intill ett sammanlagt belopp av 300,000 kronor. För tillgodoseende

av det sålunda beräknade lånebehovet torde en kapitalinvestering i fonden

av 150,000 kronor vara erforderlig.»

Å driftbudgeten föreslås anvisning av 150,000 kronor till avskrivning å

förevarande kapitalinvestering.

Utskottet, som biträder föredragande statsrådets förslag om en utvidgning

av låneverksamheten för nästa budgetår, har ingen erinran att framställa

mot den med hänsyn härtill verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

150,000 kronor.

5:o) Statens kaninavelslånefond. Vid 1938 års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 8, punkt 7; r. skr. nr 236) beslöts inrättande av statens kaninavelslånefond,

som skulle förvaltas av statskontoret. Den 30 juni 1938 meddelade

Kungl. Maj:t närmare bestämmelser angående ifrågavarande lånerörelse (se

kapitalbudgeten 1939: bil. 7, sid. 12). Såsom kapitaltillskott till fonden lia

för budgetåren 1938/39, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av

respektive 10,000, 5,000 och 5,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 31 augusti 1942 överlämnad

framställning har Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund anhållit örn

anvisande för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande

fond av 15,000 kronor, vilket belopp enligt riksförbundets mening i första

hand borde användas till främjande av uppfödningen av angorakaniner för

ullproduktion.

Utsi-otid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt förbundets anslagsäskande.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»I nuvarande läge kan jag icke förorda, att ytterligare medel anvisas till

ifrågavarande lånefond. Jag har emellertid här velat anmäla ärendet för att

riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans läge.»

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riks
-

dagen

omförmäla.

6:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r.

skr. nr 281) beslöts inrättande av statens fjäderfälånefond, varifrån lån må

beviljas ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg

eller att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932

(nr 235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare villkor

och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond. Såsom kapital för

fonden ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret 1931/32 200,000 kronor,

för budgetåret 1935/36 150,000 kronor och för budgetåret 1939/40

100,000 kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända

besparingspropositionen, nr 79, har av sistnämnda anslag ett belopp av 50,000

kronor icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt örn anvisande

för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till ifrågavarande fond

av 50,000 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört följande i ärendet:

»Lika med lantbruksstyrelsen anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet

bör fullföljas även under budgetåret 1943/44. Vad beträffar det för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget torde återstående del av detta anslag

före utgången av innevarande budgetår få tillföras lånefonden. Under

sådan förutsättning synes anvisande av nytt anslag för ändamålet ej vara

behövligt.»

Förestående har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

7:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av

gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna

i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr

186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i

kungörelse den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående

tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om

statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat

reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.

5

1,000,000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till

belopp av 100,000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp

av respektive 300,000, 350,000, 1,000,000, 500,000 och 150,000 kronor,

eller sålunda tillhopa 4,500,000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag

(särsk. utsk. uti. nr 17, sid. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under

utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt

reservationsanslag anvisat 500,000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den

mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande

av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas

för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända

besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40

disponibla anslagsmedlen ett belopp av 500,000 kronor icke tagits i anspråk

utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1942 anfört, att det icke

syntes erforderligt att för budgetåret 1943/44 anvisa något kapitaltillskott

till ifrågavarande fond.

Ehuru såsom lantbruksstyrelsen anfört något nytt anslag för ifrågavarande

ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår, har emellertid föredragande

statsrådet här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle

att taga del av anslagsfrågans läge, vilket utskottet härigenom velat för

riksdagen

omförmäla.

8:o) Statens kalkbrukslånefond. Vid 1932 års riksdag beslöts inrättande

av ifrågavarande fond (prop. nr 201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för lån

ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 14 oktober 1932 (nr 461), däri

ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 410/1934 och 609/1937. Såsom

kapital till fonden ha anvisats resei-vationsanslag av för budgetåret 1932/33

400,000 kronor, för budgetåret 1936/37 200,000 kronor och för budgetåret

1940/41 likaledes 200,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

om ett kapitaltillskott till fonden för budgetåret 1943/44 av 150.000 kronor,

därvid styrelsen räknat med att en reservation å 200,000 kronor skulle få användas

för ändamålet.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det för budgetåret

1940/41 anvisade anslaget till kalkbrukslånefonden får tagas i anspråk

jämväl under budgetåret 1943/44. Vid sådant förhållande och då lånefonden

hittills anlitats i förhållandevis ringa utsträckning, synes någon kapitalinvestering

i fonden icke vara erforderlig för nästa budgetår. Jag har emellertid

här velat anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans

läge.»

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

9:o) Frukt- och potatislagerhusf»uden. Under punkt 9 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till Frukt- och potatislagerhusfonden för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,000,000 kronor.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2, bil. 20, punkt 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande

av ifrågavarande utlåningsfond. Bestämmelser för lån ur fonden äro

meddelade i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 298) med däri genom kungörelsen

nr 828/1941 vidtagen ändring. Lån må beviljas med högst 75 procent av

kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Såsom kapital till fruktoch

potatislagerhusfonden anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 375,000 kronor. Härefter

ha för budgetåret 1942/43 till fonden anvisats två reservationsanslag,

vartdera å 500,000 kronor.

Med skrivelse den 17 september 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat

en till Kungl. Majit ställd framställning av Sveriges frukt- och trädgårdsodlares

riksförbund, förening u. p. a., vari förbundet hemställt om ytterligare

förstärkning av frukt- och potatislagerhusfonden för att möjliggöra uppförandet

av planerade centrallagerhus för köksväxter och frukt, kostnadsberäknade

till 4,875,000 kronor, på 27 i förbundets framställning angivna platser

i landet. Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns vidare fogad ett meddelande

från svenska lantmännens riksförbund, förening u. p. a., att förbundet

planerade att uppföra dels under budgetåret 1942/43 8 potatislagerhus

för en beräknad sammanlagd byggnadssumma av 800,000 kronor, dels ock

under budgetåret 1943/44 1 större potatislagerhus i Stockholm, kostnadsberäknat

till 500,000 kronor, 1 i Göteborg, kostnadsberäknat till 250,000 kronor,

samt ytterligare 9 mindre lagerhus, kostnadsberäknade till 950,000 kronor.

Totalkostnaden för de av svenska lantmännens riksförbund planerade

potatislagerhusen skulle sålunda komma att belöpa sig på omkring 2,500,000

kronor.

Lantbruksstyrelsen har hemställt örn anvisande för nästa budgetår av ett

kapitalökningsanslag till frukt- och potatislagerhusfonden av 1,500,000 kronor.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande-.

»Såsom av ärendet framgår torde ansökningar om lån till betydande belopp

för uppförande av lagerhus inom olika delar av landet vara att förvänta från

Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund samt svenska lantmännens

riksförbund jämte till förbunden anslutna föreningar. Med hänsyn till önskvärdheten

ur folkförsörjningssynpunkt av att få till stånd utökade lagringsmöjligheter

för frukt, grönsaker och rotfrukter och då de å ifrågavarande lånefond

tillgängliga medlen icke synas tillräckliga för att möta beräknad efterfrågan

å låneunderstöd, vill jag förorda, att för budgetåret 1943/44 anvisas

ytterligare medel för ändamålet. Kapitalökningsanslaget till fonden bör enligt

min mening bestämmas till 1,000,000 kronor. Jag tillåter mig erinra om att

jag i annat sammanhang (IX H. T. p. 125) denna dag föreslagit, att till bidrag

till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. för nästa budgetår

under nionde huvudtiteln uppföres ett anslag av 120,000 kronor.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.

7

Å driftbudgeten föreslås att lill avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 180,000 kronor.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,000,000

kronor.

10:o) Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr.

nr 377) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska

andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden

för budgetåret 1930/31 2,000,000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden

uppgick vid sagda tid till omkring 400,000 kronor. Utlåningen fran mejerilånefonden

är reglerad genom kungörelsen den 12 september 1930 (nr 339)

med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och 610/1937 gjorda

ändringar. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden ha sedermera för budgetåren

1931/32, 1933/34, 1934/35, 1938/39 och 1941/42 anvisats reservationsanslag

å respektive 2,000,000, 2,000,000, 1,000,000, 370,000 och 2,000,000 kronor.

I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,

nr 79, har beslut meddelats om återleverering till riksgäldskontoret

av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreskrivits,

att 370,000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk utan

skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att fondens

disponibla medel torde vara tillräckliga för låneverksamheten under nästa

budgetår.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört anvisande av nytt

kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1943/44, har föredragande

statsrådet dock här velat redogöra för ärendet, på det att anslagsfrågans

läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

omförmäla.

Illo) Jordbrukets maskinlånefond. Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217;

r. skr. nr 275) beslöts inrällande av jordbrukets maskinlånefond, varifrån

statslån må tilldelas hushållningssällskap för utlämnande lill enskild person

eller sammanslutning av lån för anskaffande av jordbruksmaskin, som avses

skola användas gemensamt av flera jordbrukare. Närmare bestämmelser

för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938

(nr 401) angående lån från jordbrukets maskinlånefond, ändrad beträffande

9 § genom kungörelsen nr 521/1941. Lån må enligt nämnda paragraf beviljas

allenast under förutsättning, bland annat, att av den åkerareal, som inne
-

Ulakottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

haves av de jordbrukare, vilka äro medlemmar i den lånesökande sammanslutningen,

minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar

åker; dock att lån må beviljas utan hinder därav, att nämnda förutsättning ej

uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,

efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.

Kungl. Majit har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet

i sitt av 1940 års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit önskvärdheten

av att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende likställdes

med jordbruksmaskiner.

Såsom kapital för fonden ha för budgetåren 1938/39—1941/42 anvisats

reservationsanslag av respektive 1,000,000, 1,200,000, 2,000,000 och 1,700,000

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att det icke

syntes erforderligt att anvisa kapitaltillskott till fonden för nästa budgetår.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»I enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört torde det icke vara nödvändigt

att för budgetåret 1943/44 anvisa något kapitaltillskott till ifrågavarande

fond. Jag har emellertid här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen

tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.»

I detta samband har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 140 av herr

Bondeson m. fl. samt II: 141 av herr Larsson i Karlstad m. fl., vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av kapitalbudgeten, nionde huvudtiteln,

punkt 11, Jordbrukets maskinlånefond, måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Majit begära sådan ändring av fondens utlåningsbestämmelser, att

den i 9 § stadgade arealgränsen höjes från 15 till 20 hektar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Vad angår motionärernas förslag om höjning av arealgränsen i bestämmelserna

för ifrågavarande låneverksamhet må erinras, att lantbruksstyrelsen

visserligen kan för särskilt fall, på ansökning av vederbörande hushållningssällskap,

efter prövning av omständigheterna medgiva undantag från regeln,

att av den med maskinanvändningen avsedda åkerarealen minst 65 procent

skola tillhöra brukningsdelar med högst 15 hektar åker. Såsom motionärerna

anfört innebär dock denna omgång ett ofta onödigt fördröjande av

ärendets behandling och kan medföra att frågan om maskinköpet förlorar

sin aktualitet. Till stöd för ändringsförslaget kan vidare åberopas, att arealgränsen

är 20 hektar vid liknande former av bidragsverksamhet påjorbrukets

område, såsom beträffande statsbidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk, till gödselvårdsanläggningar och till siloanläggningar.

I enlighet med det anförda och då den gemensamma maskinanvändningen

inom jordbruket torde främjas med ett genomförande av motionärernas

förslag, vill utskottet tillstyrka att ifrågavarande arealgräns höjes från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

9

15 till 20 hektar. Denna nya bestämmelse torde böra få gälla även lån, som

av hushållningssällskap beviljas med anlitande av medel, vilka före ändringens

vidtagande ställts till sällskapets förfogande från ifrågavarande fond. På

Kungl. Maj:t torde böra få ankomma att meddela erforderlig författningsändring

i ämnet.

Även örn det nu tillstyrkta ändringsförslaget måhända kommer att medföra

ökad utlåning, torde något kapitaltillskott till fonden icke vara erforderligt

för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till de likalydande motionerna

I: 140 och II: 141, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från

jordbrukets maskinlånefond måtte ändras på sätt utskottet

ovan föreslagit.

12:o) Spannmålslagerhusfonden. Under punkt 12 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 800,000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr. nr 376) beslöts inrättande av

spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för

lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342)

med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933 och 612/1937 gjorda

ändringar. Såsom kapitaltillskott till fonden ha för budgetåren 1930/31—

1935/36 med undantag av budgetåret 1931/32 anvisats reservationsanslag av

respektive 850,000, 500,000 1,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor. Därjämte

ha anvisats 1,000,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1933/34. För budgetåren 1939/40 och 1940/41 ha anvisats reservationsanslag

av 1,000,000 respektive 750,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen gjort framställning

örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 800,000 kronor såsom kapitalökning

till spannmålslagerhusfonden.

Å driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering

måtte anvisas 116,000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Majits förevarande framställning och hemställer,

att riksdagen må till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 800,000 kronor.

13 :o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag

(prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av ifrågavarande fond. Bestämmelser

rörande utlåningen från fonden återfinnas i kungörelsen den 7

juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna nr 391/1938 och 354/1940

U Iskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

gjorda ändringar. Såsom kapital för fonden ha för budgetåren 1935/36,

1936/37, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av respektive

20.000. 000, 20,000,000, 5,000,000 och 5,000,000 kronor.

I skrivelse den 3 september 1942 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit

anfört, att nämnden funnit den statliga sekundärlånerörelsen böra

fortgå jämväl under budgetåret 1943/44, men att särskilt kapitalökningsanslag

till fonden icke torde vara erforderligt för samma budgetår.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»I likhet med lånenämnden anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet bör

upprätthållas även under nästkommande budgetår. På grund av vad nämnden

anfört torde emellertid anvisande av nytt kapital till fonden icke vara

behövligt. Jag har dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen tillfälle

att taga del av anslagsfrågans läge.»

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

14:o) Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r.

skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser

för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr

386), ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Såsom kapital

till fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1933/34

1.000. 000 kronor, för budgetåret 1937/38 500,000 kronor, för budgetåret

1940/41 1,000,000 kronor och för budgetåret 1942/43 500,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att disponibla

lånemedel torde var tillfyllest för att tillgodose lånebehovet under nästa

budgetår.

Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalökningsanslag

till fonden icke torde böra äskas för budgetåret 1943/44, har

föredragande statsrådet dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen

tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.

Detta har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

15:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen

1) medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån från egnahemslånefonden

intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 12,000,000 kronor för

jordbruksfastigheter och 8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt

dock för Kungl. Maj :t att, därest förhållandena skulle giva anledning därtill,

medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter;
2)

till Egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 2,000,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 7.

11

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt

gällande bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den

7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, ändrad

genom kungörelsen nr 578/1942, skola från fonden utlämnas jordbrukson,

skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av ofullständigt jordbruk ävensom

egnahemsstatslån till låneförmedlare.

Å driftbudgeten föreslås, att 200,000 kronor anvisas till avskrivning å

förevarande kapitalinvestering.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställer, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att för budgetåret 1943/44 må beviljas lån

från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20,000,000 kronor,

därav 12,000,000 kronor för jordbruksfastigheter och

8,000,000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för

Kungl. Maj:t att, därest förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-

och bostadsfastigheter;

2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 2,000,000 kronor.

16 :o) Jordförmedlingsfonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907 års

riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den

statliga egnahemsverksamheten kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas

förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning såsom

rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att helt eller

huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare kunna enligt

21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet

förlagslån från jordförmedlingsfonden tilldelas

kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till arbetarsmåbruk.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen — med förmälan

att jordförmedlingsfondens kontanta behållning den 1 juli 1942 uppgick till

omkring 97,000 kronor — anfört, att, ehuru det vore önskvärt att jordförmedlingsverksamheten

för egnahemsändamål kunde befrämjas i erforderlig

utsträckning, styrelsen i nuvarande läge icke funne sig böra hemställa om

något nytt kapitaltillskott till jordförmedlingsfonden.

I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag har föredragande statsrådet

ansett, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behövde äskas för

budgetåret 1943/44. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del

av anslagsfrågans läge har föredraganden här velat anmäla ärendet.

Förestående har utskottet härigenom velat för riksdagen

U tskotlet.

omförmäla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

17:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års riksdag

(prop. 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den 7

juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i

samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden

(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,

utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga

utgifter för igångsättande av driften å fastigheten. Såsom kapitalökning till

arrendelånefonden ha för budgetåren 1934/35—1938/39 och 1940/41 anvisats

reservationsanslag av respektive 300,000, 300,000, 175,000, 300,000, 200,000

och 150,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen förklarat sig anse,

att fondens kontanta behållning den 1 juli 1942, omkring 466,000 kronor,

syntes vara tillräcklig för utlämnande av arrendelån såväl under innevarande

budgetår som under budgetåret 1943/44. Något nytt kapitalökningsanslag

erfordrades sålunda icke för sistnämnda budgetår.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott

till arrendelånefonden icke torde vara erforderligt för budgetåret

1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för ärendet, på

det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

18:o) Arbefarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181;

r. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för

användningen av denna fond numera gällande bestämmelser, meddelade i

kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet,

må från fonden utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner,

vilka med anlitande härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare

och därmed likställda arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva

mindre lägenheter, ägnade att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk,

drivet vid sidan av annan verksamhet. I kungörelsen den 20 juni 1941 (nr

485) ha meddelats föreskrifter angående förhöjning av beviljade arbetarsmåbrukslån

i vissa fall. Såsom kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden

ha för budgetåren 1933/34—1942/43 anvisats reservationsanslag

av respektive 7,500,000 (därav 5,000,000 kronor å tilläggsstat), 5,000,000,

5.000. 000, 4,400,000, 10,000,000, 3,000,000, 4,000,000, 1,950,000, 2,000,000 och

1.000. 000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen anfört, att något

kapitalökningsanslag till fonden icke behövde anvisas för budgetåret 1943/44.

Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt

kapital till arbetarsmåbrukslånefonden icke torde vara behövligt för budgetåret

1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för ärendet,

på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

13

19:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 19 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen medgiva

1) att under budgetåret 1943/44 må beviljas lån från statens avdikningslånefond

å tillhopa högst 3,000,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål

varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande

särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 medgiva anstånd

med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens

avdikningslånefond.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det

högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett

av budgetåren 1938/39—1941/42 uppgått till 2,800,000 kronor. För budgetåret

1942/43 har utlåningens storlek bestämts till högst 3,000,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker förevarande framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva,

1) att under budgetåret 1943/44 må beviljas lån från statens

avdikningslånefond å tillhopa högst 3,000,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 medgiva anstånd med

erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

20:o) Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande

av täckdikningslånefonden. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade

i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna

nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar.

Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats bestämmelser

om viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden

beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen har

senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor

såsom kapitalökning för fonden,

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1942 anfört, att det icke

syntes erforderligt att anvisa något kapitaltillskott till fonden för budgetåret

1943/44. Styrelsen bar härvid meddelat följande uppgifter rörande låneverksamhetens

omfattning.

Under åren 1932—1941 lia lån från fonden förmedlats av hushållningssällskapen

i den omfattning, som framgår av följande tabell:

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

Kronor

1932 .................................. 908,261

1933 .................................. 1,267,848

1934 ................................. 1,825,421

1935 .................................. 1,934,946

1936 ............................•...... 1,964,253

1937 .................................. 1,880,176

1938 .................................. 1,416,543

1939 .................................. 1,306,058

1940 .................................. 505,417

1941 .................................. 628,344.

Ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt för

budgetåret 1943/44, har föredragande statsrådet dock här velat redogöra för

ärendet, på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

21 :o) Bevattningslånefonden. Vid 1942 års riksdag (prop. nr 141; r. skr.

nr 220) beslöts inrättande av en statlig lånefond, benämnd bevattningslånefonden,

från vilken lån skulle kunna beviljas till utförande av anläggningar

för konstgjord bevattning inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Närmare

bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den

5 juni 1942 (nr 543) angående lån från bevattningslånefonden. Såsom kapital

för fonden har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande

för budgetåret 1943/44 av ett reservationsanslag av 500,000 kronor

såsom kapitalökning till ifrågavarande fond.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen ha intill den 15 december

1942 inkommit ansökningar om lån från ifrågavarande utlåningsfond å tillhopa

endast cirka 60,000 kronor. Med hänsyn härtill torde de såsom kapital

till fonden hittills anvisade medlen, 500,000 kronor, vara tillräckliga för

upprätthållande i önskvärd omfattning av utlåningsverksamheten även under

budgetåret 1943/44. Jag kan sålunda icke förorda, att något kapitalökningsanslag

anvisas till fonden för nästa budgetår. Emellertid har jag här velat

anmäla ärendet för att riksdagen skall kunna taga del av anslagsfrågans

läge.»

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.

22:o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande

av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt

de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskaps
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

15

fond, utlämnas lån till fiskare som genom förlust av eller skada å fiskredskap

råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har lämnats i IX

H. T. 1937, sid. 322. Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha

för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8,000 respektive

13,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att något kapitaltillskott

till fonden icke syntes erforderligt för budgetåret 1943/44.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»Jag vill förorda, att Kung. Maj:t i sinom tid medgiver, att erforderligt belopp

av det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till fonden får tagas i

anspråk jämväl under budgetåret 1943/44. Vid sådant förhållande torde anvisande

för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för ändamålet ej vara behövligt.

För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge har jag här velat anmäla ärendet.»

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

23:o) Skogsväglånefonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr

268) beslöts inrättande av skogsväglånefonden, varifrån lån må beviljas för

utförande av vägbyggnader å skog i enskild ägo. För ändamålet upptogs för

budgetåret 1941/42 i samband med fondens inrättande ett reservationsanslag

av 900,000 kronor. Sedermera ha å tilläggsstat I till riksstaten för sagda budgetår

anvisats ytterligare 300,000 kronor. För löpande budgetår ha däremot

icke anvisats några medel till fonden. Bestämmelser angående lån från fonden

äro meddelade i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 492).

I skrivelse den 16 september 1942 har skogsstyrelsen anmält, att någon

medelsanvisning för nästa budgetår icke syntes behövlig, då fonden endast i

ringa omfattning förväntades komma att anlitas. Anledningen härtill torde

vara den, att de skogsvägar, som under rådande förhållanden på arbetsmarknaden

kunde komma till utförande, i stor utsträckning vore sådana, som

avsåge tillgodogörandet av befintliga bränsleförråd. Ofta ställde dessa vägar

icke särskilt stora krav på kapitaltillskott för längre tid. Skogsstyrelsen har

tillika anmält, att 1936 års skogsutredning för närvarande vore sysselsatt

med uppgörande av förslag till nya bestämmelser angående lån från skogsväglånefonden.

Med hänsyn till vad skogsstyrelsen upplyst har föredragande statsrådet

funnit något anslag för ifrågavarande ändamål icke behöva äskas för nästa

budgetår. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans

läge har föredraganden här velat anmäla ärendet.

Vad sålunda förekommit i ärendet har utskottet härigenom velat för riksdagen
-

omförmäla.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr ?.

U Iskof tet.

Fonden för låneunderstöd.

24:o) Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. Under punkt 24 hax Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 50,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 har för detta ändamål anvisats

ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets

användning äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) örn

ackordslån och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet,

som handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att hjälpa sådana

jordbrukare, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter och stå under

hotet att nödgas övergiva sina jordbruk.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen hemställt om anslag

för ifrågavarande ändamål med samma belopp, 100,000 kronor, som för

löpande budgetår.

Med hänsyn till att en viss reservation beräknats förefinnas å ifrågavarande

anslag vid utgången av innevarande budgetår, har föredragande statsrådet

icke kunnat förorda medelsanvisning till högre belopp än 50,000 kronor

för nästa budgetår.

I enlighet med Kungl. Majits förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 50,000 kronor.

25 :o) Lån för anskaffande av grästorkar m. m. 1939 års urtima riksdag

har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisat ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor under anslagstiteln Lån för anskaffande

av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser för dylika lån ha

meddelats i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) om lån för anskaffande

av grästorksanläggningar med däri genom kungörelse nr 228/1941 gjord

ändring. Enligt medgivande av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 1, bil. 7,

p. 2; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond till ifrågavarande ändamål

anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande av siloanläggningar

för beredande av ensilagefoder. För erhållande och tillgodonjutande av lån

för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 815)

med däri genom kungörelsen nr 827/1941 gjorda ändringar meddelade allmänna

villkor och bestämmelser. Enligt dessa bestämmelser må lån ej utgå med

högre belopp än 2,000 kronor och ej heller överstiga 90 procent av den beräknade

och av hushållningssällskapet godkända materialkostnaden för an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

17

läggningen. Där statsbidrag beviljas för samma ändamål, må summan av

lån och bidrag ej uppgå till högre belopp än som nu nämnts. Under rubriken

Lån för anskaffande av grästorkar m. m. har för budgetåret 1941/42

uppförts ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen anfört, att något kapitaltillskott

för ifrågavarande låneverksamhet icke syntes erforderligt för

nästa budgetår.

Då såsom lantbruksstyrelsen anfört de å förevarande anslag tillgängliga

medlen torde vara tillräckliga för ifrågavarande låneverksamhet under återstoden

av innevarande budgetår samt under nästkommande budgetår, har

föredragande statsrådet ansett någon medelsanvisning för verksamheten ej

vara behövlig för sistnämnda budgetår, vilket utskottet härigenom velat för

riksdagen

omförmäla.

26:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. Under

punkt 26 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Lån till främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 125.000 kronor.

För budgetåret 1942/43 har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag

av 150,000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro

meddelade i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel

för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt örn oförändrat

anslag till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1943/44.

Föredragande statsrådet har ansett, att anslaget för nästa budgetår till

ifrågavarande låneverksamhet borde begränsas till 125,000 kronor.

Kungl. Majits framställning biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Lån till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m. för budgeåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 125,000 kronor.

27 :o) Lån till anordnande av värmcanläggningar för vedeldning. För detta

ändamål har för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgelen under fonden för

låneunderstöd anvisats ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Enligt Kungl.

Majits beslut den 17 juni 1938 skall anslaget, under särskild rubrik å fonden

för låneunderstöd, disponeras av statskontoret i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen nr 433/1934 angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån från vedeldningslånefonden samt enligt föreskrifter Kungl. Majit för

varje särskilt fall meddelar. Genom särskilda beslut den 13 juni 1941 och den

22 maj 1942 har Kungl. Majit medgivit, att omförmäkla anslag får användas

även under budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 10 samt. Nr 7. %

U tskotlet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till

ifrågavarande låneverksamhet måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag av

100,000 kronor.

Föredragande statsrådet har anfört följande i ärendet:

»Mot att ifrågavarande låneverksamhet i viss utsträckning fullföljes även

under budgetåret 1943/44 har jag intet att erinra. Vad beträffar det för

budgetåret 1938/39 anvisade reservationsanslaget torde återstående del av

detta anslag före utgången av innevarande budgetår få tillföras fonden för

låneunderstöd. Under sådan förutsättning synes anvisande av nytt anslag för

ändamålet icke vara behövligt.»

Vad föredragande statsrådet i ärendet anfört och föreslagit beträffande tillgodoseendet

av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår

föranleder icke någon erinran från utskottets sida, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

omförmäla.

Diverse kapitalfonder.

28:o) Jordfonden. Under punkt 28 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till Jordfonden för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

500,000 kronor.

I detta samband har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 139, av herr Mannerskantz,

vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte avslå framställningen örn

anslag till jordfonden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Vid 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr 273) beslöts inrättande

av jordfonden, vilken skulle anlitas för det omedelbara bestridandet

av den statliga egnahemsorganisationens kostnader för anskaffande och iordningställande

av arrendeegnahem och andra egnahemsfastigheter. Riksdagen

har för budgetåren 1940/41—1942/43 till jordfonden anvisat reservationsanslag

av respektive 3,000,000, 2,000,000 och 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1942 har egnahemsstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1943/44 måtte anvisas ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor

såsom ytterligare kapitaltillskott till fonden.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn såväl till att en avsevärd behållning förefanns å jordfonden

vid ingången av löpande budgetår som till att arrendeegnahemsverksamheten

under nu rådande förhållanden bör bedrivas i begränsad omfattning kan jag

icke förorda, att fonden tillföres större kapitaltillskott för nästa budgetår än

500,000 kronor.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

19

Liksom föredragande statsrådet finner utskottet tillräckliga skäl tala för

arrendeegnahcmsverksamhetens fortsättande jämväl under nu rådande förhållanden,

dock i mindre omfattning. Utskottet vill emellertid ånyo understryka

vikten av att kostnaderna för iordningsställandet av arrendeegnahemmen

i möjligaste mån begränsas ävensom att verksamheten bedrives på ett

ändamålsenligt sätt med avseende på jordanskaffningen och bebyggandet.

Utskottet kan sålunda icke biträda motionärens yrkande om avslag å

förevarande framställning.

Då icke heller Kungl. Maj:ts anslagsberäkning föranleder erinran från utskottets

sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och avslag å motionen 1:139 i förevarande del, till Jordfonden

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 500,000 kronor.

29:o) Arrendeegnahemsfonden. Under punkt 29 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Arrendeegnahemsfonden för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Å driftbudgeten har föreslagits anvisning av 25,000 kronor för avskrivning

å förevarande kapitalinvestering.

I detta samband har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 139, av herr Mannerskantz,

vari hemställs, bland annat, att riksdagen måtte avslå framställningen om

anslag till arrendeegnahemsfonden.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Vad utskottet under nästföregående punkt anfört torde giva vid handen,

att utskottet icke kan biträda den föreliggande motionen om avslag å Kungl.

Majits framställning under denna punkt.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning

och avslag å motionen I: 139 i förevarande del, till Arrendeegnahemsfonden

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 100,000 kronor.

30:o) Utökad maskinell utrustning vid statens rcproduktionsanstalt. Under

punkt 30 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att lill Utökad maskinell

utrustning vid statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 78,000 kronor.

Framställningen avser medelsanvisning för inköp av en offsetpress jämte

iläggningsapparat, en kopieringsapparat, en skärmaskin och en bigmaskin.

Utskottet,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

U iskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utökad maskinell utrustning vid statens

reproduktiansanstalt för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 78,000 kronor.

Stockholm den 12 mars 1943.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, Alfred Andersson,

Jaeob Hansson, Näslund, Dahlström och Frans Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Vimmerby, Ericsson

i Sörsjön, Mäler, Carlström, Lundbom, Andersson i Hyssna och Hansson i Vännäsby.

Reservationer:

Under punkt 28 (Jordfonden) av herr Carlström, vilken ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionen I: 139 i förevarande del.

Under punkt 29 (Arrendeegnahemsfonden) av herr Carlström, vilken ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen I: 139 i förevarande del.

43760ft. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juni 1932 a1 i texten