Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1943/ 44, i vad angår anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering jämte i detta ämne väckta motioner.

1943-11-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1943:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1943/ 44, i vad angår anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering jämte i detta ämne väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1943/

44, i vad angår anslag till Befrämjande av landsbygdens

elektrifiering jämte i detta ämne väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

till riksdagen den 8 oktober 1943 avlåtna proposition, nr 344, angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44, såvitt propositionen

avser framställning om anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering

jämte i detta ämne väckta motioner.

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

G. Lanthushållning i allmänhet.

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag. Under

denna anslagstitel har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att å tillägsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:346 av herr Arrhén, likalydande med 11:495 av herrar Thorell och

Birke;

2) 11:463 av herr Sandberg; samt

3) 11:472 av herr Hansson i Skediga.

I samtliga dessa motioner har hemställts, att ifrågavarande anslag måtte

höjas till 5,000,000 kronor, varjämte i de båda likalydande motionerna hemställts,

att riksdagen måtte beakta däri anförda synpunkter beträffande

skärgårdselektrifieringen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

För ifrågavarande ändamål har anvisats dels å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels i

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 10 sami. Nr 71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av likaledes 5,000,000

kronor, dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, dels ock i riksstaten för innevarande budgetår

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av utlåtanden

i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående

av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 9 juli 1943 har elektrifieringsberedningen gjort framställning

örn att för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas

ett ytterligare anslag av förslagsvis 8,000,000 kronor. Beredningen har hemställt,

att, för den händelse anslag icke alls eller endast till mindre belopp

kunde erhållas, direktiv måtte lämnas på vad sätt de hittills tillämpade grunderna

för bidragstilldelningen borde ändras.

Efter att inledningsvis lia erinrat örn sin tidigare i skrivelse den 16 februari

1943 (se prop. nr 163/1943, bilaga 5, punkt 2) lämnade redogörelse angående

disponerandet av de under åren 1940 och 1941 anvisade anslagen å

sammanlagt 10,000,000 kronor, har beredningen beträffande ytterligare anslagsbehov

för innevarande budgetår yttrat följande.

Sedan beredningens skrivelse den 16 februari 1943 avgavs, ha statsmakterna

anvisat ytterligare anslag å sammanlagt 4,000,000 kronor, varav 2,000,000

kronor på tilläggsstat för budgetåret 1942/43 och 2,000,000 kronor för innevarande

budgetår. Ur anslaget på tilläggsstat ha hittills beviljats 1,400,000

kronor. Därest nu under behandling liggande ansökningar — till stor del

avseende anläggningar som igångsatts med förväntan örn bidrag — behandlas

efter de grunder, som under den senaste tiden tillämpats, skulle endast

cirka 500,000 kronor finnas disponibla för ytterligare elektrifieringsprojekt.

Enligt de underhandsupplysningar, beredningen erhållit från skilda håll,

kunna ansökningar förväntas inkomma inom den närmaste tiden i sådan utsträckning,

att även sistnämnda belopp inom kort bleve disponerat, därest

ansökningarna behandlas efter nu tillämpade grunder. Hos beredningen vila

dessutom på grund av kopparransoneringen tills vidare bordlagda ansökningar

på sammanlagt något mer än 2,000,000 kronor.

För att den subventionerade elektrifieringen skall kunna bedrivas i samma

omfattning som under de senaste 12 månaderna, för vilket kopparransoneringen,

som den nu tillämpas, icke synes lägga hinder i vägen, beräknar beredningen

att ytterligare 5,000,000 kronor skulle erfordras för innevarande

budgetår. Räknat efter under senaste femmånadersperiod inkomna ansökningar

å cirka 750,000 kronor per månad skulle behovet uppgå till omkring

8,000,000 kronor.

Beredningen har beträffande de hittills tillämpade tilldelningsgrunderna

och dessas lämplighet anfört följande.

För elektrifieringsbidragen har hittills tillämpats en subventionsgräns av 90

kronor per tariffenhet, innebärande att elektrifieringsintressentema skola

bära minst denna kostnad själva. I undantagsfall — speciellt för vissa trakter

i Värmland och övre Norrland — har subventionsgränsen dock varit 70 eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71

3

80 kronor per enhet. Vad beträffar bidragens maximala storlek föreslogs i

den utredning, som låg till grund för det första anslaget, 90 kronor per enhet.

I åtskilliga fall ha emellerlid högre bidrag beviljats. Beredningen har sålunda

på senaste tiden baserat sina förslag på en maxiinitilldelning av

100 kronor per enhet. Maximibegränsningen har emellertid icke hindrat bidragstilldelning

för projekt med något högre kostnad än (90 + 100 =) 190

kronor per enhet i sådana fall, då intressenterna — konsumenter, distributörer

och kraftleverantörer — velat taga på sig mer än 90 kronor per enhet och

den framtida ekonomien kunnat anses någorlunda tryggad genom att nyelektrifieringen

utförts av ett större befintligt distributionsföretag med god

ekonomi, genom åtaganden av konsumenterna att utföra naturaprestationer

för anläggningarnas underhåll eller dylikt.

Beredningen är av den uppfattningen, att de hittills tillämpade tilldelnings

grunderna varit i stort sett lämpligt avvägda beträffande såväl de prestationer,

vilka begärts av intressenterna själva, som hjälpens minimiomfattning

med hänsyn till nyelektrifieringarnas ekonomi. Vidare synes det vid hittillsvarande

storlek på bidragen ha varit möjligt att genomföra rätt fullständiga

elektrifieringar, i det att även enstaka gårdar med mycket höga elektrifieringskostnader

kunnat få komma med, vilka, om de icke fått kraft i samband med

övrig elektrifiering, troligen fått bliva utan för mycket lång framtid. Ur dessa

synpunkter anser beredningen sålunda anledning till ändring icke lannäs.

Beträffande åtgärder för begränsning av den totala medelsåtgången har

beredningen framhållit följande.

Höjning av subventionsgränsen och sänkning av det maximala bidraget få

göras proportionsvis mycket stora för att medelsbehovet skall nämnvärt påverkas.

En ändring med 10 kronor per enhet beräknas sålunda rent matematiskt

minska bidragens totalbelopp med cirka 13 respektive 5 procent.

Man får emellertid räkna med vissa biverkningar. En ytterligare minskning

torde nämligen uppstå genom att vissa projekt, som ur ekonomisk synpunkt

skulle genomföras med bidrag enligt nuvarande grunder, befinnas för vanskliga

efter en skärpning. De ökade kraven på konsumenterna vid höjning av

subventionsgränsen komma emellertid också att minska önskan att vara

med och därigenom försämra anslutningsgraden, varvid i många fall kostnaderna

per enhet öka snabbare än anslutningen minskas, så att bidragen i

verkligheten bli större. En höjning av subventionsgränsen anser sig beredningen

därför icke vilja föreslå. Beträffande maximibeloppets storlek skulle

en återgång till den ursprungligen tillämpade 90-kronorsgränsen visserligen

icke behöva ingiva betänkligheter, men en ändring, som verkligen radikalt

påverkar medelshehovet, skulle troligen medföra, att elektrifieringarna bli

mindre fullständiga, och öka risken för att konsumenterna — i de fall då

angelägenheten örn kraft är mycket stor — påtaga sig större prestationer än

de egentligen kunna bära.

En relativt kraftig beskärning av medelsbehovet med mindre ogynnsamma

biverkningar torde kunna ernås, örn en sänkning av maximala bidragsbeloppet

per enhet kombineras med att bidrag överhuvudtaget icke lämnas till

elektrifieringar med specifika kostnader överstigande ett fastställt värde,

överslagsvis skulle sålunda sammanlagda bidragsheviljningen nedgå till hälften,

därest bidragen maximeras lill 80 kronor per enhet och därjämte som

villkor för bidrag krävcs att specifika anläggningskostnaden icke överstiger

170 kronor per enhet. Fastställes åter en lägre maxiinitilldelning kan vid oförändrat

totalt bidragsbelopp kostnadsgränsen höjas. Det är visserligen föga

tilltalande att avskära från bidrag en hel del projekt, vid vilka konsumen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

tema ha vilja och ekonomisk förmåga att prestera mera än vad som svarar

mot det under subventionsgränsen liggande beloppet, men örn en begränsning

överhuvudtaget skall genomföras, torde det vara nödvändigt att belt utesluta

vissa projekt, och det framstår då som förnuftigt att härför utvälja de dyraste.

Vissa biverkningar få emellertid förutses. Det bär sålunda hittills visat

sig, att förutsättningarna för elektrifieringsprojekten i hög grad avpassas efter

de för bidragen tillämpade tilldelningsgrunderna, och en tendens att tillrättalägga

kostnaderna, så att specifika kostnaden kommer under det för

bidragsbevillningen avgörande värdet, torde sannolikt komma till synes. Beredningen,

som hittills närmast haft att undersöka, att kostnaderna icke

äro för högt upptagna i ansökningarna, torde emellertid lia lika god möjlighet

att kontrollera motsatsen, varför orimliga avvikelser från de avsedda rikt

linjerna icke torde behöva befaras. Ävenså torde få räknas med en tendens

att vid projektering av anläggningarna utesluta de mera kostsamma delarna

i syfte att hålla specifika kostnaden under det för bidrag fastställda gränsvärdet.

Även om detta i extrema fall kan vara befogat, svnes dock som allmän

regel böra eftersträvas att varje elektrifiering blir så fullständig som

möjligt. Det kan därför bli nödvändigt att sovra de bidragsberättigade projekten

även ur den synpunkten att de skola giva en rimlig fullelektrifiering

av området i fråga.

De förut avhandlade åtgärderna, avseende en ransonering av tillgängliga

anslagsmedel, hänföra sig helt till de siffermässiga tilldelningsgrunderna.

Åtgärder av annat slag äro emellertid tänkbara.

En möjlighet är, att de tillgängliga medlen förbehållas vissa landsdelar.

Man skulle därvid kunna utvälja dem, som hittills fått minst bidrag, eller dem

som äro minst utvecklade i elektrifieringshänseende.

En annan möjlighet är, att man söker placera bidragen, där elektrifieringen

gör största nyttan. Svårigheten är blott att mäta ifrågavarande nytta. Statens

industrikommission tillämpar i fråga om tilldelningen av koppar för landsbygdselektrifiering

en kvalificeringsfaktor, som ungefärligen angiver proportionen

mellan motorelektrifiering och totalelektrifiering. Avsikten är att förbehålla

kopparen för sådan elektrifiering, särskilt av tröskverksdriften, som

minskar behovet av olja för motorer, under det att ren belysningselektrifiering

uteslutes. Sedan bestämmelserna för koppartilldelningen numera mildrats,

begränsa svårigheterna i detta hänseende icke längre elektrifieringen i

samma utsträckning som tidigare. Det kan emellertid ifrågasättas, att även

för bidragstilldelningen skulle förutsättas en kvalificering i princip likartad

med den som tillämpas vid koppartilldelningen, men strängare än denna.

Härigenom skulle åtskilliga elektrifieringsprojekt bli uteslutna. Det är emellertid

föga tilltalande att laborera med två olika kvalificeringskrav, helst som

tillskapandet av ifrågavarande faktor väl närmast var en nödfallsutväg och

den antagligen ger ett mycket ofullkomligt uttryck åt elektrifieringsnyttan.

När kopparsvårigheterna satte in, medgav kommerskollegium i syfte att

möjliggöra viss önskvärd elektrifiering avsteg från förbudet att använda järn

i lågspänningsledningar. Industrikommissionen medgiver vidare, att koppartilldelningen

baseras på enbart den till ett projekt hörande kvalificerade anslutningen.

under det att elektrifieringen och därmed även bidragsbehovet i

obegränsad utsträckning kan utökas med okvalificerad anslutning, vilken tillgodoses

medelst järnledningar. Ett upphävande av medgivandet att använda

järn för ifrågavarande ledningar skulle av allt att döma minska medelsåtgången

för bidragen. För ett sådant upphävande, vilket i varje fall torde komma

att vidtagas så snart koppartillgången blir normal, tala vissa skäl. Järnledningarna

i lågspänningsnäten möjliggöra i regel endast en nödtorftig kraftförsörjning,

varför utbyten till betydande kostnader bli aktuella, så snart

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

5

koppar åter kan anskaffas. Vidare bör beaktas, att de elektriska gårdsinstallationer,

som nu utföras, till följd av brist på åtskillig annan material än koppar,

särskilt gummi, bli, örn än icke lika mindervärdiga som under förra kristiden,

dock av kristidskvalitet. Örn det kunde förutses, att materialtillgången

skulle vara normal örn exempelvis ett år, borde det därför vara övervägande

fördelaktigt att nedbringa elektrifieringsverksamheten under detta år. Åtgärden

att förbjuda järn i lågspänningsledningarna torde emellertid få rätt vittgående

följder, och i vilken omfattning därmed anspråken på elektrifieringsbidrag

skulle nedbringas är svårt att överskåda. Även en del icke bidragsbehövande

elektrifiering skulle förmodligen hindras, och tidpunkten för materialsvårigheternas

upphörande kan ännu icke förutses.

Om anslagstillgången för elektrifieringsbidrag blir begränsad, kail som förut

framhållits antingen denna begränsning direkt få återverka på bidragstilldelningen

eller någon eller några ransoneringsåtgärder vidtagas. I förra

fallet skulle bidrag då beviljas i den ordning ansökningar komma in, och när

tillgängliga anslag äro helt förbrukade, får ett uppehåll göras i avvaktan på

nytt anslag. Örn emellertid en begränsning av bidragsbeviljningen i anslutning

till medelstillgången skall åstadkommas medelst ändring av tilldelningsgrunderna,

förordar beredningen, att maximala bidraget per enhet minskas

och att bidrag lämnas endast till elektrifieringar med anläggningskostnad per

enhet understigande visst fastställt belopp. De båda gränsvärdena få bestämmas

med hänsyn till medelstillgången för varje tidsperiod. Beredningen vill

emellertid framhålla, att vare sig den ena eller andra av de ovan avhandlade

ransoneringsmetoderna tillämpas, kommer så gott som all ytterligare elektrifiering

i Övre Norrland att hindras.

Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:

»Anvisande av medel för ifrågavarande ändamål grundar sig på statsmakternas

önskan att i nuvarande krisläge med dess svårigheter att anskaffa bensin

samt lys- och brännoljor lämna ett verksamt stöd åt strävandena för landsbygdens

elektrifiering. Denna bidragsverksamhet synes alltjämt böra fortsättas.

Tillgången på koppar och viss annan för elektrifiering erforderlig

materiel är emellertid begränsad, och det är angeläget att endast sådan materiel

användes till elektrifieringsanläggningar, att dessa bliva av bestående beskaffenhet.

En närmare utredning erfordras av den utsträckning, i vilken

elektrifieringen med hänsyn härtill kan fullföljas. För att möjlighet skall erhållas

att fortsätta elektrifieringen i den omfattning, varlin materielåtgången

lämnar utrymme, synes ett belopp av 2,000,000 kronor böra äskas å tilläggsstat

till riksstaten för löpande budgetår.»

I de likalydande motionerna 1:316 och II: 49b har beträffande skärgårdselektrifieringen

anförts följande.

Ehuru elektrifieringsberedningen i sin skrivelse av den 9 juli 1943 finner

det föga tilltalande att arbeta med kvalificeringskrav, där det alltså gäller

att bedöma var elektrifieringen gör den största nyttan, torde det förtjäna att

påpekas, att enligt gällande bestämmelser koppartilldelningen nu begränsats

på ett sådant sätt, att bland annat skärgårdselektrifieringen omöjliggöres.

För att ge vår skärgårdsbefolkning den lättnad i isoleringens och den nödtvungna

råvaruransoneringens tid, som nu är rådande, och som gör sig gällande

på eli helt annat och svårare sätt än inom andra befolkningskategorier.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbrulcsutskottets utlåtande nr 71.

U tskottet.

fordras ett slopande av den i industrikommissionens meddelande nr 29 och

112 angivna kvalificeringsfaktorn eller dennas sänkning till högst 0.25. Det

synes vara värt att överväga, huruvida icke en dylik ruckning av bestämmelserna

kunde befinnas både önskvärd och skälig, med hänsyn till skärgårdens

speciella förhållanden.

Industrikommissionens bestämmelser angående tilldelning av koppar för

landsbygdselektrifiering innehålla enligt kommissionens meddelanden nr 29

och 112 bland annat följande.

1. Koppar reserveras i främsta rummet för sådana företag, som huvudsakligen

avse jordbrukselektrifiering (tröskning, mjölkning m. m.) eller

hantverk och småindustri (kvarnar, sågar m. m.). För att dessa behov skola

kunna tillgodoses, kan koppar icke disponeras för företag, som helt eller till

övervägande del avse belysning.

2. För företagens klassificering i »belysningsföretag» och »övriga företag»

fastställas för varje av ett elektrifieringsprojekt berört område

dels totala antalet CB-enheter, utgörande summan (a) av antalet tariffenheter

(te) enligt vattenfallsstyrelsens tariffenhetsnormer av år 1930 och antalet

tariffenheter, beräknade enligt 1 te per motorhästkraft, för sådana

kvarnar och sågar m. m., för vilka tariffenheter enligt sagda normer ej

beräknas,

dels ock summan (b) av antalet hektar odlad jord hos alla jordbruksfastigheter,

vilkas maskiner för tröskning och/eller mjölkning omedelbart komma

att elektrifieras, och antalet CB-enheter för fastigheter med motordrift

för rörelse (hantverk, industri, kvarnar, sågar).

3. Tilldelning av koppar medgives endast, örn förhållandet ^ (kallat kvalificeringsfaktorn)

uppgår till 0.6 eller högre värde, och endast till företag,

vilkas totala behov av koppar för det yttre ledningsnätet (alltså exklusive

transformatorer, installationer och motorer) utgör högst 12 kilogram per

CB-enhet (antalet kilogram dividerat med värdet a).

Enligt vad utskottet inhämtat rörande medelsåtgången och anslagsbehovet

hos elektrifieringsberedningen, skulle för att efter hittills tillämpade grunder

kunna tillgodose redan inkomna ansökningar örn bidrag till planerade elektrifieringsföretag

erfordras cirka 400,000 kronor utöver det anslag å 2,000,000 kronor

som anvisats för innevarande budgetår till ändamålet. Vid bedömandet

av storleken av det tilläggsanslag som sålunda nu kan behöva lämnas bör

såsom departementschefen anfört beaktas i vilken omfattning erforderlig

materiel kan ställas till förfogande för fortsatt elektrifiering. Tillgången på

flera av de för elektrifieringsanläggningarna viktigaste varorna, såsom koppar,

olja, gummi och bly, är fortfarande mycket knapp inom landet och påfordrar

att största sparsamhet iakttages vid förbrukningen. Även om dessa

varor jämväl i fortsättningen finnas disponibla i ungefär samma mängd som

för närvarande, komma de nya anläggningarna — eftersom vissa besparingsåtgärder

och därav förorsakad standardsänkning varit nödvändiga — att bliva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

7

i någon män krisbetonade och deras bestående beskaffenhet följaktligen icke

fullt likvärdig med förkrigstidens. Dessutom har en icke obetydlig kostnadsstegring

inträtt vilken huvudsakligen drabbar statsverket i egenskap av bidragsgivare.

Elektrifieringsberedningen baserar nämligen sina förslag på att

intressenterna skola påtaga sig anläggningskostnaderna intill 90 kronor och

statsverket överskjutande kostnader med högst 100 kronor per enhet. För

intressenternas vidkommande torde böra beräknas att underhållskostnaderna

bliva något högre än normalt, varjämte bör förutses att vissa förbättringar

och omläggningar kunna bliva nödvändiga i framtiden, medförande ytterligare

utgifter för intressenterna.

Under angivna förhållanden synes det utskottet vara såväl ett allmänt som

enskilt intresse att elektrifieringen i nuvarande läge icke forceras till den grad

att mer eller mindre bristfälliga och fördyrade anläggningar komma till stånd

i en utsträckning som kan undvikas örn återhållsamhet iakttages. Utskottet

underskattar å andra sidan icke det förklarliga behovet och den berättigade

önskan hos konsumenterna att i rådande krisläge med dess svårigheter att anskaffa

bensin samt lys- och brännoljor söka minska olägenheterna härav

genom att tillgripa elektrifiering.

Med hänsyn till det anförda torde enligt utskottets mening tillräcklig anledning

för närvarande saknas att på grund av yrkandena i de föreliggande

motionerna I: 346 samt II: 463, 472 och 495 tillstyrka höjning av det belopp,

2,000,000 kronor, vilket Kungl. Majit nu äskat såsom tilläggsanslag för det

ändamål varom här är fråga. Därest den fortsatta utvecklingen skulle därtill

föranleda, torde frågan örn ytterligare tilläggsanslag kunna underställas nästkommande

riksdag. Intill dess synes i allt fall den här tillstyrkta medelsanvisningen

vara tillfyllest.

I de likalydande motionerna I: 346 och II: 495 har vidare i syfte att möjliggöra

ökad elektrifiering för belysningsändamål hos skärgårdsbefolkningen

framförts vissa synpunkter samt ifrågasatts att slopa den av industrikommissionen

angivna kvalificeringsfaktorn vid koppartilldelningen eller sänka

denna från nuvarande 0.6 till högst 0.25. Med anledning härav har inom utskottet

framhållits att liknande synpunkter kunna anläggas även på förhållandena

i andra jämförliga landsdelar, såsom skogs- och fjällbygderna. För

befolkningen inom hithörande i elektrifieringshänseende föga utvecklade områden

är uppenbarligen ett utbyggande av elektrifieringen av största betydelse,

särskilt i nuvarande krisläge, och ägnat att medföra en behövlig och önskvärd

lättnad som ingalunda må förringas. En uppmjukning av tilldelningsgrunderna

för koppar i överensstämmelse med vad som ifrågasatts i motionerna

skulle visserligen möjliggöra ökad belysningselektrifiering, men den

begränsade tillgången på materiel bomme å andra sidan att påkalla minskning

i råvarutilldelningen för jordbrukselektrifiering, hantverk eller småindustri,

som befunnits böra lia företräde. I betraktande härav anser sig utskottet

icke kunna biträda motionerna i förevarande del. Emellertid finner utskottet

det önskvärt att industrikommissionen och elektrifieringsberedningen

lia sin uppmärksamhet riktad på delina angelägenhet samt söka alt, i den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 71.

mån så låter sig göra utan att huvudprinciperna för bidragstilldelningen äventyras,

tillgodose belysningsbehovet så långt resurserna det medgiva.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och med avslag å de likalydande motionerna I: 346

och II: 495, i förevarande del, samt II: 463 och II: 472, till

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor;

B. att de likalydande motionerna 1:346 och 11:495 i övrigt

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 23 november 1943.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första hammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, friherre Beck-Friis,

Näslund, Anderberg, Nils Olsson* och Dahlström* samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Liedberg, Gustafson i Vimmerby,

Ericsson* i Sörsjön, Mäler*, Carlström*, Lundbom och Jacobson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Näslund, Nils Olsson, Ericsson i Sörsjön, Mäler och Jacobson,

vilka ansett, att utskottet i anslagsfrågan bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med bifall till de likalydande motionerna

I: 346 och II: 495, i förevarande del, samt II: 463 och

II: 472, till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

439109. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1Ö43.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:511 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943144, i vad angår anslag t a1 i texten