Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser örn rätt till deltagande i val av kommunala revisorer m. m.

1943-03-05 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1943:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser örn rätt till deltagande i val av kommunala revisorer m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1943 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändring av gällande bestämmelser örn rätt till deltagande

i val av kommunala revisorer m. m.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 90, av herrar Viklund och Norén hemställes, »att riksdagen måtte

besluta hemställa hos Kungl. Majit örn utredning för erhållande av klarare

bestämmelser rörande rätt till deltagande i val av kommunala revisorer ävensom

rätt till deltagande i beslut med anledning av revisorernas granskning».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I 63 § lagen om kommunalstyrelse på landet stadgas, att den, vilken såsom

ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen,

icke må väljas till revisor eller revisorssuppleant för granskning av

förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor

eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med

anledning av granskningen. Övriga kommunallagar innehålla motsvarande

bestämmelser.

Dessa jävsbestämmelser ha i praxis erhållit en ganska vid tillämpning. De

lia ansetts gälla alla frågor rörande revisorer och revisorsval sami ansvarsfrihet.

Ledamöter i kommunalnämnd få sålunda icke deltaga i beslut örn antalet

revisorer (Regeringsrättens årsbok 1928, not E 137). Ej heller få de deltaga

i något beslut rörande ansvarsfrihet för nämnden, således icke heller

i beslut beträffande frågans formella behandling (Regeringsrättens årsbok

1909, ref. 21). Uttrycket »eljest redovisningsskyldig till kommunen» har ansetts

innefatta även suppleanter i sådan nämnd eller styrelse, för vilkens

medelsförvaltning redovisningsskyldighet till kommunen föreligger, samt sådana

kommunala tjänstemän, som för vederbörande nämnds eller styrelses

räkning handhava medelsförvaltning. Sålunda har suppleant i kommunalnämnden

förklarats icke kunna väljas till revisor av kommunalkassans räkenskaper

(Regeringsrättens årsbok 1922, ref. 5). En kommunalkassör, som

i denna sin egenskap omhänderhade medel tillhörande såväl den borgerliga

som den kyrkliga kommunen, har icke ansetts kunna väljas till revisor av

under kyrkostämmans inseende stående räkenskaper och kassor (Regeringsrättens

årsbok 1923, ref. 38).

I förevarande motion framhålles, att den tolkning, som i praxis gjort sig

gällande, medfört svårigheter beroende på att ej sällan flertalet — någon

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.

o

gång alla — ledamöter i en kommunal fullmäktigeinstitution varit jäviga

vid ifrågavarande val och beslut, därför att de såsom ledamöter eller suppleanter

tillhört nämnder eller styrelser, för vilkas medelsförvaltning redovisningsskyldighet

till kommunen förelegat. Följden skulle i dessa fall ha blivit,

att ett ringa fåtal eller också en liten, utanför de verkställande organen stående

grupp kommit att helt bestämma utgången av både valen av revisorerna

och besluten med anledning av deras granskning.

Det berörda förhållandet torde emellertid enligt utskottets uppfattning

främst ha haft sin grund däri, att revisorer för hela den kommunala medelsförvaltningen

utsetts genom en enda valhandling samt att frågan örn beviljande

av ansvarsfrihet för hela denna förvaltning likaledes avgjorts genom

ett enda beslut. Detta förfaringssätt torde tillämpas i åtskilliga kommuner.

Kommunallagarna lägga emellertid icke hinder i vägen för kommunens beslutande

organ att genom särskilt val utse revisorer för granskning av varje

kommunal nämnds eller styrelses förvaltning eller att fatta särskilt beslut

i anledning av revisorernas granskning av varje sådant organs förvaltning.

Genom ett sådant tillvägagångssätt kunna de olägenheter, som motionärerna

påtala, undvikas utan att därför tanken på gemensamma revisorer för

hela den kommunala medelsförvaltningen behöver uppgivas. Då det alltså

är möjligt att även med nu gällande kommunala jävsbestämmelser — vilkas

syftemål är att bereda garantier för saklighet och opartiskhet vid den kommunala

revisionen — nå ett ur motionärernas synpunkt tillfredsställande

resultat, föreligger enligt utskottets mening icke något behov av en lagändring

i motionens syfte.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 5 mars 1943.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Andersson i Ovanmyra*, Sandegård, Källman, Per Andersson*,

Herlitz, Sven Hansson*, Elmgren*; Albertsson*, John Sandberg, Albert

Andersson, J. Lennart Johansson, Lindmark, Andersson i Igelboda*, Nordström,

Nilsson i Göteborg, Thorell, Hällgren och Norén.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Källman;

2) av herr Norén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.