Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt giltighet av gällande skattegruppering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1943:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt giltighet av gällande skattegruppering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 25 mars 1943 kl. 6 e. m.

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt giltighet

av gällande skattegruppering m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och bevillningsutskottet hava

till behandling i sammansatt stats- och bevillningsutskott hänskjutits dels

Kungl. Maj:ts den 12 februari 1943 dagtecknade, till bevillningsutskottet hänvisade

proposition, nr 68, angående fortsatt giltighet av gällande skattegruppering

m. m. jämte i anledning därav väckta motioner, dels ock vissa i det

följande närmare angivna, under motionstiden vid riksdagens början väckta

till statsutskottet överlämnade motioner i ämnen, som beröras av propositionen.

I förevarande proposition har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 12

februari 1943, föreslagit riksdagen medgiva,

att gällande skattegruppering må, utan hinder av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), erhålla förlängd giltighet till

och med utgången av år 1944.

Till sammansatta stats- oell bevillningsutskottet — här nedan benämnt

utskottet — hava överlämnats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna nr 205 i första kammaren av herr Bernhard

Nilsson m. fl. och nr 299 i andra kammaren av herr Nolin m. fl., vari

hemställts, »att riksdagen måtte dels endast i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 68, att nu gällande skattegruppering förlänges

till och med utgången av år 1943, dels besluta att i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla om förslag till 1944 års riksdag om ny skattegruppering i överensstämmelse

med de lokala levnadskostnaderna i så god tid, att dessa nya bestämmelser

kunna tillämpas vid 1944 års taxering»;

2) de likalydande motionerna nr 206 i första kammaren av herr Persson

m. fl. och nr 300 i andra kammaren av herr Pettersson i Norregård m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen med avslag på Kungl. Majits proposition nr

68 måtte hos Kungl. Majit anhålla örn framläggande av förslag för riksdagen,

avseende att ortsavdragen vid beskattningen måtte fastställas efter enhetliga,

för hela riket gemensamma grunder»; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. 2 avd. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

3) motionen nr 301 i andra kammaren av herrar Spångberg och Persson i

Växjö, vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 68 måtte dels bifalla förslaget rörande skattegrupperingen så tillvida

att denna må erhålla förlängd giltighet endast till och med utgången av år

1943, dels uttala som sin mening, att Kungl. Majit snarast möjligt bör för

riksdagen framlägga förslag i dyrortsgrupperingsfrågan avseende nu möjliga

justeringar i lönehänseende, så att dessa kunna tillämpas redan innevarande

år, samt dels ock anhålla, att Kungl. Majit ville verkställa de utredningar

i dyrortsgrupperingsfrågan, som kunna anses erforderliga, med största

möjliga skyndsamhet, så att en genomgripande omgruppering kan verkställas

senast år 1944».

Till utskottet hava vidare överlämnats följande under motionstiden vid

riksdagens början väckta till statsutskottet hänvisade motioner, nämligen:

a) de likalydande motionerna nr 75 i första kammaren av herr Näslund

m. fl. och nr 103 i andra kammaren av herr Sandberg m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta hemställa till Kungl. Majit att skyndsamt låta

igångsätta en utredning i dyrortsgrupperingsfrågorna syftande till en provisorisk

ändring i nuvarande förhållanden ortsgrupperna emellan både i

fråga om löne- och skattesystem och till nästa riksdag framlägga de förslag,

vartill utredningen kan föranleda»;

b) de likalydande motionerna nr 108 i första kammaren av herr Elon Andersson

m. fl. och nr 157 i andra kammaren av herr andre vice talmannen

Österström m. fl., vari hemställts, »att riksdagen ville hos Kungl. Majit begära

en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om dyrortsgrupperingens

framtida bestånd och utformning samt de frågor, vilka i samband

därmed kunna uppkomma»; samt

c) de likalydande motionerna nr 162 i första kammaren av herr Löfvander

m. fl. och nr 242 i andra kammaren av herr Andersson i Södergård m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, dels att nuvarande dyrortsgruppering

beträffande skattesystemet avskaffas och att skatteavdragen sålunda

skola utgå efter de för ortsgrupp I nu gällande grunderna, dels i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning angående lämpligaste

sättet för dyrortsgrupperingens avskaffande så att löner, folkpensioner

och familjebidrag må utgå efter samma grunder».

Från vissa personer i Ljungby stad har därjämte till utskottet inkommit

en skrivelse, avseende viss justering av nu gällande dyrortsgruppering.

Beträffande motiveringen till de i motionerna framförda förslagen får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen indelas samtliga orter i riket

med avseende å levnadskostnadernas höjd i fem ortsgrupper. Denna indelning

— den s. k. skattegrupperingen — verkställes av socialstyrelsen enligt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Majit äger meddela, och gäller för en tid av

fem år i sänder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr t. 3

Vidare meddelas i 16 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

föreskrift rörande statligt ortsavdrag, vars storlek bestämmes

med hänsyn till de ortsgrupper, varom förmäles i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Den senast fastställda skattegrupperingen avser åren 1935—1939.

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 317 till 1938 års riksdag beslöt

riksdagen medgiva, att giltighetstiden för skattegrupperingen finge förlängas

till och med utgången av år 1940. Författning i ämnet utfärdades den

10 juni 1938 (nr 415).

I proposition nr 26 till 1939 års urtima riksdag föreslog Kungl. Majit förlängning

av giltighetstiden för skattegrupperingen med ytterligare ett år eller

till och med utgången av år 1941. Riksdagen biföll propositionen och författning

i ämnet utfärdades den 15 december 1^39 (nr 870).

Slutligen föreslog Kungl. Majit i proposition nr 146 till 1940 års lagtima

riksdag ytterligare förlängning av giltighetstiden för skattegrupperingen till

och med utgången av år 1942. Propositionen bifölls av riksdagen och författning

i ämnet utfärdades den 14 juni 1940 (nr 513).

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

På våren 1939 uppdrog Kungl. Majit åt socialstyrelsen att utföra en undersökning

rörande de lokala olikheterna i levnadskostnaderna, vilken var

avsedd att läggas till grund för nya dyrortsgrupperingar såväl i löne- och

pensionshänseende som beträffande de skattefria ortsavdragen. Uppdraget

hade föregåtts av en allmän, av 1936 års lönekommitté verkställd utredning

rörande de lämpliga grunderna för mätningen av de lokala olikheterna i levnadskostnaderna

(SOU 1937: 32). I samband med beslut örn lönereglering

för civilförvaltningen hade riksdagen (skriv, nr 388/1938) tagit ställning

till de av lönekommittén förordade principerna för undersökningen. Kommitténs

förslag, som innebar ett fullständigande och förbättrande av mätningsmetoderna,

särskilt i fråga om beräkningen av bostadskostnaderna,

hade riksdagen funnit i allt väsentligt förtjänt att vinna beaktande vid det

kommande dyrortsgrupperingsarbetet.

Prisutvecklingen efter krigsutbrottet medförde emellertid sådana förskjutningar

i de lokala prisförhållandena, att ett uppskov med den beslutade prisinsamlingen

ansågs lämpligt.

På grund därav utverkade Kungl. Majit, såsom framgår av vad ovan nämnts,

riksdagens medgivande till förlängning av giltighetstiden för den gällande

skattegrupperingen. Den i levnadskostnadsundersökningen ingående hyresräkningen

fullföljdes däremot i avsedd ordning.

Genom proposition nr 218 till 1941 års riksdag, i vilken proposition anslag

å tillhopa 45,000 kronor äskades till undersökning av de lokala olikheterna i

levnadskostnaderna år 1941, förelädes riksdagen ånyo dyrorlsgrupperingsirågan.

Socialstyrelsen hade i skrivelse den 10 april 1941 efter övervägande av,

å ena sidan, olägenheterna att vidhålla gällande dyrortsgruppering oförändrad

och. å andra sidan, vanskligheterna av att i dåvarande läge genomföra en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

allmän prisundersökning föreslagit, att en ny dyrortsgruppering på grundval av

ett hela landet omfattande prismaterial snarast skulle verkställas. I viss anslutning

till socialstyrelsens förslag förordade departementschefen i nämnda

proposition, att den erforderliga allmänna prisundersökningen omedelbart

skulle komma till utförande. Ställningstagandet till spörsmålet, örn på grundval

därav borde verkställas en fullständig omgruppering av orterna i riket

eller endast de provisoriska omflyttningar av enstaka orter, som syntes motiverade

enligt de bedömningsgrunder, vilka brukat tillämpas vid justeringar

av en dyrortsgruppering under dess giltighetstid, fann departementschefen

böra uppskjutas, tills den föreslagna prisundersökningen utförts.

Riksdagen anslöt sig till förslaget örn utförande av undersökningen rörande

de lokala prisrelationerna. Huruvida och i vad mån en revision av dyrortsgrupperingen

i samband därmed skulle äga rum, borde enligt riksdagens mening

bliva beroende av resultatet av nämnda undersökning. Jämväl i avseende

å omfattningen och formerna för prisundersökningen godkände riksdagen

Kungl. Majlis förslag.

Genom beslut den 23 maj 1941 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen att

under tiden den 16—den 21 juni 1941 verkställa den för levnadskostnadsundersökningen

erforderliga prisinsamlingen. Denna prisinsamling omfattade i

runt tal 3,850 orter.

Med skrivelse den 20 maj 1942 avgav socialstyrelsen redogörelse för den

anbefallda undersökningen rörande de lokala olikheterna i levnadskostnaderna.

Genom beslut den 30 juni 1942 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen att

inkomma med förslag till riktlinjer för allmänna omgrupperingar av orterna

i riket efter de konstaterade lokala olikheterna i levnadskostnader samt att

därefter enligt de direktiv, som lämnades av chefen för finansdepartementet,

utarbeta förslag till sådana grupperingar. I samma beslut förklarade Kungl.

Majit sig vilja senare taga ståndpunkt till frågan, huruvida levnadskostnadsundersökningen

skulle läggas till grund för fullständiga omgrupperingar av

orterna i riket eller utnyttjas för partiell revision av gällande grupperingar,

I skrivelse den 17 oktober 1942 har socialstyrelsen framlagt förslag till riktlinjer

för allmänna löne- och skattegrupperingar. Skrivelsen innehåller tre

alternativa förslag till gruppgränsbestämningar för allmän omgruppering av

orterna, men understryker samtidigt de stora vanskligheter, som varje allmän

omgruppering med ty åtföljande nedflyttningar av orter måste innefatta under

en period av stigande priser.

Beträffande resultatet av den sålunda verkställda undersökningen av levnadskostnadernas

lokala olikheter under år 1941 ävensom innebörden av de

av socialstyrelsen föreslagna riktlinjerna för allmänna ortsgrupperingar tillåter

sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 5—19).

Departementschefen har i likhet med socialstyrelsen utgått ifrån att allmänna

omgrupperingar i nuvarande läge borde innebära en fördelning av orterna

på nio lönegrupper och fem skattegrupper. Vad som kunde bliva före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1. 5

mål för delade meningar vore däremot den metod, som rimligen borde komma

till användning, då orterna med sina nya och varandra närmare liggande

indextal skulle fördelas på de förutsatta grupperna. Redan vid tidigare ortsgrupperingar

hade kritik kunnat riktas mot bestämningen av gränserna mellan

de olika grupperna såsom godtycklig, och särskilt hade det varit svårt att

vinna allmänt erkännande av att en ort måste flyttas ned i en lägre dyrortsgrupp,

därför att den blivit billigare i förhållande till andra orter, oaktat levnadskostnaderna

på orten kanske absolut taget visade stegring. Departementschefen

bär vidare anfört bland annat följande:

»Genom den fortgående prisstegringen och den ofullständiga lönekompensationen

har den reala lönestandarden undergått en icke obetydlig försämring,

och tidpunkten måste därför anses föga lämpad för en utjämning de anställda

emellan, som skulle åstadkommas medels sänkning av penninglönerna för

stora grupper av befattningshavare. Å andra sidan behöver det inte framhållas

vilka invändningar som i nuvarande läge med lönestopp och begränsning av

statsutgifterna måste inställa sig mot tanken på en omfattande uppfattning av

lägre ortsgrupper. överhuvud taget skulle varje mera genomgripande förändring

av nu gällande ortsgruppering närmast få karaktär av en lönereglering.

Att detta under vissa omständigheter ligger i själva dyrortssystemets natur

framhölls också redan av 1936 års lönekommitté, sorn därav också drog slutsatsen,

att verkliga omgrupperingar inte borde företagas annat än i samband

med allmänna löneregleringar.

Huruvida en sådan slutsats under alla förhållanden skulle visa sig tvingande,

behöver icke i detta sammanhang tagas ripp till prövning. Det synes

vara tillräckligt att konstatera, att den förändring av de olika orternas levnadskostnader

som försiggått efter senaste dyrortsgruppering är av sådan

natur, att en omgruppering knappast kan äga rum utan att få karaktär aven

verklig lönereglering. Men därmed synes också vara klart, att utgångspunkter

för en omedelbar omgruppering icke kunna anses föreligga på grundval

av hittills företagna utredningar, örn en omfattande lönesänkning för de

dyrare orternas befattningshavare inte under nuvarande förhållanden kan

anses vara en rimlig utväg, får lösningen av omgrupperingsproblemet sökas

i en mer eller mindre långtgående höjning av lönerna på ett stort antal billigare

orter genom dessa orters uppfattning i högre ortsgrupper. Men bortsett

från att den nuvarande tidpunkten är illa lämpad för en dylik lönereglering,

torde det vara klart att den icke kan allvarligt övervägas utan en helt annan

och mera ingående utredning av olika möjligheter till problemets lösning

än den som hittills ansetts erforderlig. Innan en sådan utredning, som icke

heller torde kunna underlåta att söka hållpunkter för att bedöma den lämpliga

tidpunkten för en mera ingripande omreglering, hunnit verkställas, synes

det emellertid vara skäligt att överväga vissa provisoriska jämkningar i dyrortsgrupperingen,

varigenom de mest framträdande ojämnheterna i den nuvarande

grupperingen skulle kunna avlägsnas.

Under de sju år gällande grupperingar varit i kraft lia för en hel del orter

förändringar inträffat, som föranlett en exceptionell lokal prisutveckling —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

exempelvis att större industriföretag utvecklats eller militärförläggningar tillkommit

å orten — och sålunda gjort nuvarande dyrortsplacering påtagligt

missvisande. I samband med de uppflyttningar, som härav kunna påkallas,

torde jämväl en prövning av frågor örn ändrad dyrortsplacering på grund

av ändringar i den administrativa indelningen och liknande speciella problem

böra verkställas.

De erforderliga justeringarna i dyrortsplaceringen torde jag senare få anmäla

för Kungl. Maj:t. Med hänsyn till taxeringsmyndigheternas arbete synes

icke möjligt att låta förändringar i skattegrupperingen träda i kraft förrän

nästa taxeringsår. I lönehänseende torde ändringarna däremot böra komma

i tillämpning redan under år 1943 så snart lämpligen kan ske.

Enligt riksdagens medgivande har gällande skattegruppering erhållit förlängd

giltighet till utgången av år 1942. Då en allmän omgruppering, baserad

på ny levnadskostnadsundersökning, icke kan tänkas genomförd före

utgången av år 1944, bör riksdagens medgivande örn fortsatt giltighet av gällande

gruppering intill denna tidpunkt inhämtas. Kungl. Maj:ts befogenhet

att verkställa de förut angivna justeringarna i skattegrupperingen påverkas

givetvis icke av ett sådant medgivande.»

Utskottets yttrande.

Genom den i propositionen intagna redogörelsen för den av socialstyrelsen

verkställda undersökningen rörande levnadskostnadernas lokala olikheter

under år 1941 har framkommit, att skillnaden mellan högsta och lägsta ortsindextalet

var avsevärt mindre vid berörda undersökning än vid den närmast

föregående levnadskostnadsundersökningen, vilken verkställdes år 1934. Medan

de beräknade ortsindextalen år 1934 varierade mellan 1,011 och 527,

motsvarande en skillnad mellan högsta och lägsta indextal av omkring 48

procent av det högsta indextalet, utgjorde vid 1941 års undersökning dessa

indextal 1,000 respektive 734 och skillnaden mellan dessa tal ej fullt 27 procent.

Den sammanpressning av indextalen, som sålunda ägt rum, har enligt

propositionen delvis åstadkommits genom ändrade undersökningsmetoder

men i övervägande grad av en verklig prisutjämning.

Genom sammanpressningen av ortsindextalen har sålunda avståndet på dyrorfsskalan

mellan dyraste och billigaste ort avsevärt förminskats. Huruvida

detta avstånd kan antagas bliva bestående för framtiden är natuxdigen svårt

att säga. Måhända är skillnaden i levnadskostnader mellan dyraste och billigaste

ort för närvarande ännu mindre än den enligt socialstyrelsens undersökning

var år 1941. Å andra sidan kan det givetvis tänkas, att den minskade

spännvidden i ortsindextalen åtminstone i någon mån kan hava berott på

de nu rådande extra ordinära förhållandena och därav föranledda statliga åtgärder

i prisreglerande syfte samt att, sedan normala förhållanden åter inträtt,

levnadskostnadsolikheterna kunna framträda i ökad omfattning.

Huru därmed än må förhålla sig, torde dock den verkställda levnadskost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1. 7

nadsundersökningen få anses hava givit vid handen, att den nuvarande dyrortsgrupperingen

icke är tillfredsställande. Ändrade grunder för dyrortsgrupperingen

äro sålunda utan tvivel erforderliga. I likhet nied departementschefen

finner emellertid utskottet den av socialstyrelsen verkställda levnadskostnadsundersökningen

icke lämpligen kunna läggas till grund för en ny

dyrortsgruppering. Utskottet delar även departementschefens uppfattning,

att en sådan omgruppering vad angår löner knappast kan äga rum utan att

få karaktär av en verklig lönereglering samt att en mera ingående utredning

av olika möjligheter till problemets lösning får anses erforderlig. Utskottet

förordar för sin del, att en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan

om dyrortsgrupperingens framtida bestånd och utformning företages samt

att därvid erforderliga undersökningar rörande levnadskostnadernas lokala

olikheter äga rum.

Beträffande formen för den sålunda föreslagna utredningen ifrågasätter

utskottet, huruvida det icke skulle kunna befinnas lämpligt att för de här

uppkommande frågornas allsidiga belysning anförtro utarbetandet av grunderna

för levnadskostnadsundersökningens verkställande och upprättandet av

riktlinjer för omgrupperingen åt särskilda sakkunniga, därvid olika intressen

och uppfattningar böra bliva representerade.

Utskottet vill i detta sammanhang starkt understryka vikten av att utredningen

snarast igångsättes och bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag

till ny dyrortsgruppering kan framläggas vid 1945 års riksdag. I väckta motioner

har ifrågasatts, huruvida det icke skulle vara möjligt att beträffande

skattegrupperingen bedriva arbetet på sådant sätt, att förslag i ämnet kunde

föreläggas 1944 års riksdag. Utskottet håller för egen del icke för troligt, att

en ny utredning skulle kunna färdigställas på så kort tid. som därvid skulle

stå till förfogande. Däremot skulle kunna tänkas att lägga socialstyrelsens

förslag till grund för en provisorisk skattegruppering. Under förutsättning att

förslag till frågans lösning rörande såväl skattegruppering som lönegruppering

kan framläggas vid 1945 års riksdag anser dock utskottet — med hänsyn

till önskvärdheten av att enhetliga grunder bliva fastställda i fråga om båda

dessa grupperingar — att, såsom framgår av vad ovan nämnts, jämväl med

framläggande av förslag till ny skattegruppering bör kunna anstå till sistnämnda

års riksdag. Skulle emellertid oöverstigliga hinder möta för framläggande

av ett slutligt förslag i dyrortsgrupperingsfrågan vid 1945 års riksdag,

bör enligt utskottets mening tagas under övervägande, huruvida icke redan

lill 1944 års riksdag förslag hör framläggas rörande skattegrupperingen,

även om ett sådant förslag får anses innebära allenast ett provisorium. I fråga

örn lönegrupperingen anser sig utskottet med hänsyn till de med en sådan

gruppering förenade omständigheterna icke kunna tillråda ett provisorium

för den korta tid. som kan antagas behövlig för genomförande av en ny dyrortsgruppering.

Vad angår grunderna för den sålunda föreslagna Ievnadskostnadsundersökningen,

är utskottet givetvis icke i tillfälle att göra några närmare uttalanden.

Fastställandet av dessa grunder bör ske i samband med den bli
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

vande utredningen. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid vid undersökningens

verkställande i större utsträckning än hittills tagas hänsyn till sådana

kostnader, som visserligen ej kunna siffermässigt fixeras men som dock

bidraga till olikheten i levnadskostnader mellan skilda orter. Utskottet åsyftar

därvid närmast de ökade kostnader, som landsbygdsbefolkningen i jämförelse

med stadsbefolkningen får vidkännas för tillgodonjutande av vissa

förmåner, såsom t. ex. sjukvård och hälsovård. Särskilt bör för landsbygdsbefolkningens

del kostnaderna för resor för olika ändamål beaktas. Överhuvud

taget torde enligt utskottets mening sådana kostnader, varöver människorna

ej själva kunna råda, böra på ett eller annat sätt medräknas vid levnadskostnadsberäkningen.

I sådana fall, då kostnaderna ej kunna siffermässigt

angivas, synes den möjligheten icke utesluten alt åsätta kostnaderna

ett schablonmässigt beräknat belopp, ett slags »poängvärde». Däremot anser

utskottet tveksamt, huruvida det skulle vara möjligt att finna någon grund

för tillgodoräknande av sådana kostnader, som uppkomma för barns och

ungdoms undervisning utöver bottenskolestadiet.

Vilket resultat, den blivande levnadskostnadsundersökningen än kommer

att giva, förefaller det dock sannolikt, att spännvidden i ortsindextalen

blir avsevärt mindre än vid 1934 års levnadskostnadsundersökning. Med hänsyn

härtill ifrågasätter utskottet, huruvida det kan anses lämpligt att bibehålla

det nuvarande stora antalet ortsgrupper.

I de likalydande motionerna I: 206 och II: 300 samt de likalydande motionerna

I: 162 och II: 242 har yrkats, att dyrortsgrupperingen måtte avskaffas

och ortsavdragen bestämmas efter enhetliga för hela riket gemensamma grunder.

Att utan avvaktande av den föreslagna utredningen företaga en så genomgripande

ändring i nu gällande beskattningsgrunder finner utskottet dock

ej tillrådligt. Utskottet håller nämligen för sannolikt, att, även om utjämningen

av levnadskostnaderna mellan olika orter skulle fortsätta, skillnaden i

levnadskostnader likväl kommer att vara så betydande, att en ortsgruppering

näppeligen kan undvaras. Detta så mycket mindre som, när mera normala

förhållanden åter inträtt och statliga åtgärder i prisreglerande syfte ej längre

anses erforderliga, olikheterna i levnadskostnader mellan skilda orter, såsom

ovan nämnts, kunna framträda i starkare dager än vad nu är fallet.

Såsom framgår av vad ovan anförts delar utskottet departementschefens

uppfattning, att en omgruppering, vad angår löner, knappast kan äga rum

utan att få karaktär av en verklig lönereglering. Utskottet vill emellertid i

detta sammanhang tillägga, att vid den lönereglering, som utskottet sålunda

förutsätter skola komma till stånd, sambandet mellan av staten utbetalade

löner och löner i den allmänna marknaden vid likvärdiga befattningar torde,

vad angår de stora grupperna av löntagare, böra beaktas, i den mån så befinnes

lämpligt.

På grund av nu anförda omständigheter anser sig utskottet böra tillstyrka

bifall till den nu föreliggande propositionen. Utskottet vill dock i detta sammanhang

understryka önskvärdheten av att, på sätt departementschefen jämväl

uttalat, provisoriska jämkningar i dyrortsgrupperingen för såväl beskatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1. 9

ning som löner måtte vidtagas i sådana fall, där ojämnheterna i den nuvarande

grupperingen äro mest framträdande.

Utskottet förutsätter, att vid den sålunda förordade utredningen ovan anförda

synpunkter vinna beaktande. Med hänsyn härtill finner utskottet anledning

ej föreligga att genom skrivelse till Kungl. Majit göra framställning örn

sådan utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med avslag å de likalydande motionerna

1: 206 av herr Persson m. fl. och II: 300 av herr

Pettersson i Norregård m. fl. samt de likalydande motionerna

I: 162 av herr Löfvander m. fl. och 11:242 av herr Andersson

i Södergård m. fl., bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 68 ävensom

B) att följande motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna 1:205 av herr Bernhard

Nilsson m. fl. och II: 299 av herr Nolin m. fl.,

2) motionen II: 301 av herrar Spångberg och Persson i

Växjö,

3) de likalydande motionerna I: 75 av herr Näslund m. fl.

och II: 103 av herr Sandberg m. fl., samt

4) de likalydande motionerna 1:108 av herr Elon Andersson

m. fl. och II: 157 av herr andre vice talmannen Österström

m. fl.,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Slockholm den 23 mars 1943.

På sammansatta stats- och bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

När varand e:

frän statsutskottet:

herrar Eriksson i Stockholm, Bernhard Nilsson, Hansson i Rubbestad, Åqvist, Wiklund

och Mårtensson; samt

frän bevillningsutskottet:

herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Velander, Olsson i Gävle, Hammarlund och Bladh.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

Reservationer:

I) av herrar Hansson i Rubbestad och Hammarlund, som ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Genom den i propositionen intagna redogörelsen för den av socialstyrelsen

verkställda undersökningen rörande levnadskostnadernas lokala olikheter under

år 1941 har framkommit, att skillnaden mellan högsta och lägsta ortsindextalet

var avsevärt mindre vid berörda undersökning än vid den närmast

föregående levnadskostnadsundersökningen, vilken verkställdes år 1934. Medan

de beräknade ortsindextalen år 1934 varierade mellan 1,011 och 527,

motsvarande en skillnad mellan högsta och lägsta indextal av omkring 93

procent av lägsta indextalet, utgjorde vid 1941 års undersökning dessa indextal

1,000 respektive 734 och skillnaden mellan dessa tal ej fullt 36 procent.

Den sammanpressning av indextalen som sålunda ägt rum har enligt propositionen

delvis åstadkommits genom ändrade undersökningsmetoder men

i övervägande grad av en verklig prisutjämning.

Genom sammanpressningen av ortsindextalen har sålunda avståndet på

dyrortsskalan mellan dyraste och billigaste ort avsevärt förminskats. Man kan

dessutom hålla för troligt, att skillnaden i levnadskostnader mellan dyraste

och billigaste ort för närvarande är ännu mindre än den enligt socialstyrelsens

undersökning var år 1941. Därigenom har i hög grad aktualiserats den

starka kritik som under de senaste åren riktats mot hela dyrortsgrupperingen.

Med ökad styrka har man sålunda krävt en grundlig omändring av densamma.

På flera håll inom landet har den uppfattningen tagit allt fastare

form att hela dyrortsgrupperingssystemet med dess konsekvenser för olika

områden av samhällslivet bör helt avskaffas. Särskilt på landsbygden och

på de s. k. billigare orterna är denna mening starkt företrädd.

Den undersökning av levnadskostnaderna på olika orter, som socialstyrelsen

företagit, och vars resultat är framlagt i skrivelse till Kungl. Majit den

20 maj 1942, bekräftar också den uppfattningen att dessa kostnader mellan

olika orter utjämnats. Beträffande livsmedelskostnaderna, som ju upptaga

en väsentlig del av hushållsbudgeten, visar undersökningen att stegringen

från 1934 till 1941 varit störst på de s. k. billigare orterna. Numera föreligga

ej längre några större variationer i livsmedelskostnaderna för en normalfamilj

på olika platser. Sålunda utgjorde denna kostnad år 1941 i Stockholm

(I-ort) 1,940 kronor, i Skredsvik i Bohuslän (A-ort) 1,803 kronor; i Grängesberg

(C-ort) 1,853 kronor; i Österby bruk i Uppland (A-ort) 1,833 kronor

samt i Malmö (G-ort) 1,858 kronor. Men det är inte endast skillnaderna i

livsmedelskostnaderna som pressats ihop utan samma är förhållandet beträffande

samtliga poster i normalfamiljens budget.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

11

Utgifterna för sådana poster som kläder, lyse oell »övriga utgifter» torde

vara tämligen likartade över hela landet. Utskottet har visserligen konstaterat

att hyrorna äro något högre å de s. k. dyrare orterna, men detta torde till

stor del bero därpå att bostädernas kvalitet är bättre, varjämte den skillnad

som ännu förefinnes till väsentlig grad uppväges genom de stora förmåner

som stadsbefolkningen äger genom sin vistelse i staden, såsom bättre skolväsen,

lättare tillgång till god sjukvård samt dessutom möjlighet till inköp av

livets förnödenheter utan att behöva uppoffra lång tid och kostbara resor,

vilket de flesta landsbygdsbor måste göra, då de ofta nödgas resa till staden

för att skaffa sig vissa förnödenheter.

Den eventuella skillnad i levnadskostnader, som ännu kan kvarstå mellan

vissa orter, har utskottet ej funnit vara av den storleksordning att den motiverar

någon dyrortsgruppering, särskilt örn man tar hänsyn till de här ovan

berörda fördelar, som städerna obestridligen äga.

Av vad sålunda anförts torde framgå att utskottet kommit till den uppfattningen

att några bärande skäl för ett bibehållande av dyrortsgrupperingssystemet

nu icke längre torde förefinnas. Utskottet ansluter sig sålunda till de

likalydande motionerna I: 162 och II: 242 ävensom till de likalydande motionerna

I: 206 och II: 300 samt förordar därför principiellt ett avskaffande av

dyrortsgrupperingen. På grund härav finner sig utskottet böra avstyrka såväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 68, som motionerna I: 75, I: 108, II: 103, II: 157,

1:205, 11:299 samt 11:301, vilka samtliga syfta till dyrortgrupperingens

bibehållande.

Beträffande tillvägagångssättet vid avskaffandet av dyrortsgrupperingen

anser utskottet att skillnad bör göras angående grupperingen för de skattefria

avdragen samt folkpensioner och familjebidrag å ena sidan samt löner å

den andra. Dyrortsgrupperingen för skatteavdrag, folkpensioner och familjebidrag

finner utskottet kunna avskaffas utan mera ingående utredningar och

förväntar därför att Kungl. Majit för nästa års riksdag framlägger sådant förslag

att de skattefria avdragen, folkpensionerna och familjebidragen komma

att utgå efter enhetliga för hela riket gemensamma grunder. Såsom en övergångsform

torde de hittills gällande grunderna för de skattefria avdragen,

folkpensionerna och familjebidragen bibehållas.

Dyrortsgrupperingen av lönerna däremot finner utskottet vara av mera

invecklad natur, som torde kräva en grundligare och mera tidsödande utredning

angående lämpligaste formerna för grupperingens avveckling. Utskottet

förutsätter dock ali denna utredning bedrives så skyndsamt som möjligt.

Även beträffande denna del av dyrortsgrupperingen anser utskottet att såsom

en övergångsform bör gälla de hittillsvarande grunderna i avbidan på definitiv

reglering av dyrortsgrupperingen.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A) att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 162 och II: 242 samt I: 206

och II: 300 besluta,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

1) att i princip uttala sig för ett avskaffande av dyrortsgrupperingen

beträffande löner, folkpensioner, familjebidrag

och de skattefria avdragen;

2) att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om förslag till

nästa års riksdag angående enhetliga för hela landet gemensamma

grunder för de skattefria avdragen samt för folkpensioner

och familjebidrag;

3) att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam

utredning angående lämpligaste sättet för avskaffandet av

dyrortsgrupperingen beträffande lönerna samt örn framläggande

för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan

föranleda;

4) att hittillsvarande dyrortsgruppering för löner, folkpensioner,

familjebidrag och de skattefria avdragen måtte såsom

en övergångsform få gälla tills vidare i avbidan på en

definitiv reglering av dyrortsgrupperingen på respektive områden;
B)

att följande motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 205 av herr Bernhard

Nilsson m. fl. och lii 299 av herr Nolin m. fl.;

2) motionen II: 301 av herrar Spångberg och Persson i

Växjö;

3) de likalydande motionerna I: 75 av herr Näslund m. fl.

och II: 103 av herr Sandberg m. fl.; samt

4) de likalydande motionerna I: 108 av herr Elon Andersson

m. fl. och lii 157 av herr andre vice talmannen Österström

m. fl.

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.»

II) av herrar Bernhard Nilsson, Åqvist och Velander, som ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Genom den i propositionen intagna redogörelsen för den av socialstyrelsen

verkställda undersökningen rörande levnadskostnadernas lokala olikheter

under år 1941 har framkommit, att skillnaden mellan högsta och lägsta

ortsindextalet var avsevärt mindre vid berörda undersökning än vid den

närmast föregående levnadskostnadsundersökningen, vilken verkställdes år

1934. Medan de beräknade ortsindextalen år 1934 varierade mellan 1,011

och 527, motsvarande en skillnad mellan högsta och lägsta indextal av omkring

48 procent av det högsta indextalet, utgjorde vid 1941 års undersökning

dessa indextal 1,000 respektive 734 och skillnaden mellan dessa tal

ej fullt 27 procent. Den sammanpressning av indextalen, som sålunda ägt

rum, har enligt propositionen delvis åstadkommits genom ändrade undersökningsmetoder

men i övervägande grad av en verklig prisutjämning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr l. 13

Genom sammanpressningen av ortsindextalen har sålunda avståndet på

dyrortsskalan mellan dyraste och billigaste ort avsevärt förminskats. Huruvida

detta avstånd kan antagas bliva bestående för framtiden är naturligen

svårt att säga. Måhända är skillnaden i levnadskostnader mellan dyraste och

billigaste ort för närvarande ännu mindre än den enligt socialstyrelsens undersökning

var år 1941. Möjligt är ock, att den minskade spännvidden i ortsindextalen

i någon mån kan hava berott på de nu rådande extra ordinära

förhållandena och därav föranledda statliga åtgärder i prisreglerande syfte

samt att, sedan normala förhållanden åter inträtt, levnadskostnadsolikheterna

kunna framträda i ökad omfattning. Uteslutet är emellertid icke, att på

grund av organisationsväsendets utveckling, särskilt på jordbrukets område,

priserna å viktiga förnödenheter komma att i fortsättningen uppvisa stor enhetlighet.

Huru därmed än må komma att ställa sig, torde den av socialstyrelsen

utförda levnadskostnadsundersökningen få anses ha givit vid handen, att den

nuvarande dyrortsgrupperingen är synnerligen otillfredsställande och att en

ändring därav sålunda är utan di''öjsmål påkallad. Huruvida sagda levnadskostnadsundersökning

kan anses ägnad att läggas till grund för en mera definitiv

dyrorlsgruppering måste dock ifrågasättas, helst som en sådan dyrortsgruppering

näppeligen kan genomföras annorledes än i samband med en

allmän lönereglering. Enligt utskottets mening synes likväl denna undersökning

och socialstyrelsens i anslutning därtill framlagda förslag till riktlinjer

för en allmän dyrorlsgruppering inrymma möjligheter till en anpassning

till de rådande faktiska förhållandena i väsentligt högre grad än vad som

visat sig vara fallet med den hittillsvarande dyrortsgrupperingen. Med hänsyn

härtill torde en överarbetning och komplettering därav skyndsamt böra

verkställas i syfte att utan dröjsmål nå fram till en provisorisk reglering på

ifrågavarande område, vilken så långt möjligt beaktar de av socialstyrelsen

konstaterade olikheterna i levnadskostnaderna skilda orter emellan. En sådan

provisorisk reglering får jämväl anses påkallad av den anledningen, att

en ny förutsättningslös utredning av dyrortsgrupperingsfrågan i hela dess

vidd resp. verkställandet av därför erforderliga undersökningar rörande levnadskostnadernas

lokala olikheter måste komma att taga en längre tid i anspråk.

Därtill kommer att av olika skäl genomförandet av en mera definitiv

dyrortsgruppering icke synes kunna äga rum förrän en stabilare prisnivå och

jämväl i övrigt normalare förhållanden än de nu rådande inträtt.

I den föreliggande propositionen har föreslagits förlängning av giltighetstiden

för den hittills gällande skattegrupperingen till och med utgången av

år 1944. Departementschefen förutsätter därvid, att en ny levnadskostnadsundersökning

skall verkställas och att därefter förslag skall framläggas till

ny dyrortsgruppering, avseende såväl skatter som löner. Enligt utskottets

mening torde emellertid, på sätt nyss antytts, det knappast vara tänkbart,

att en sådan utredning skall kunna slutföras på så kort tid, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1945 års riksdag. Fortsatt uppskov därmed skulle sålunda

bliva erforderligt och detta i sin tur medföra, att den hittillsvarande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1.

dyrortsgrupperingen med de omfattande bristfälligheter, som ostridigt vidlåda

densamma, skulle komma att fortbestå under obestämd tid framåt. En

sådan ordning finner utskottet inte gärna möjlig. Enligt utskottets uppfattning

bör därför redan till 1944 års riksdag framläggas förslag till ny dyrortsgruppering,

avseende såväl skatter som löner m. m. Denna dyrortsgruppering,

som då måste förutsättas bliva av provisorisk natur, får grundas på

den av socialstyrelsen redan verkställda levnadskostnadsundersökningen, i

erforderlig utsträckning överarbetad och kompletterad. Utskottet utgår ifrån

att den sålunda avsedda dyrortsgrupperingen bör vara så anordnad, att den

icke medför någon nämnvärt ökad ekonomisk belastning för det allmänna.

I överensstämmelse med det i de likalydande motionerna I: 205 och II: 299

framställda yrkandet föreslår sålunda utskottet, att den hittills gällande

skattegrupperingen erhåller förlängd giltighet allenast till och med utgången

av år 1943.

Jämte det att en ny dyrortsgruppering av provisorisk natur utan dröjsmål

genomföres anser utskottet att fortsatta ingående överväganden och undersökningar

av olika möjligheter till en mera definitiv lösning av hithörande

spörsmål böra åvägabringas. Därvid torde självfallet även det spörsmålet

bliva föremål för klarläggande, huruvida överhuvud taget en dyrortsgruppering

är påkallad. Utskottet förordar alltså, att en allsidig och förutsättningslös

utredning av frågan om dyrortsgrupperingens framtida bestånd och utformning

företages samt att därför erforderliga undersökningar rörande levnadskostnadernas

lokala olikheter äga rum.

Beträffande formen för såväl de överväganden, som böra föregå det av

utskottet förordade förslaget till provisorisk dyrortsgruppering till 1944 års

riksdag, som ock den föreslagna utredningen av dyrortsgrupperingsfrågan i

hela dess vidd ifrågasätter utskottet, huruvida det icke skulle vara lämpligt

att för vinnande av en allsidig belysning av hithörande spörsmål anförtro

ifrågavarande överväganden och utredning åt särskilda sakkunniga, därvid

olika intressen och uppfattningar böra bliva representerade.

Vad angår grunderna för den blivande levnadskostnadsundersökningen, är

utskottet icke i tillfälle att göra några närmare uttalanden därom. Fastställandet

av dessa grander bör ske i samband med den avsedda utredningen.

Enligt utskottets uppfattning bör emellertid vid undersökningens verkställande

i större utsträckning än hittills hänsyn tagas till sådana kostnader, som

visserligen ej kunna siffermässigt fixeras men som dock bidraga till olikheten

i levnadskostnader mellan skilda orter. Utskottet åsyftar därvid närmast de

ökade kostnader, som landsbygdsbefolkningen i jämförelse med stadsbefolkningen

får vidkännas för tillgodonjutande av vissa förmåner, såsom t. ex.

sjukvård och hälsovård. Även landsbygdsbefolkningens kostnader för resor

för olika ändamål böra beaktas, över huvud taget torde enligt utskottets mening

sådana kostnader, varöver vederbörande själva icke kunna råda, böra

på ett eller annat sätt medräknas vid levnadskostnadsundersökningen. I sådana

fall, då kostnaderna ej kunna siffermässigt angivas, synes den möjligheten

icke utesluten att kostnaderna upptagas till ett schablonmässigt beräknat

belopp, ett slags ’poängvärde\

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1. 15

På grund av den ståndpunkt utskottet här ovan intagit finner utskottet icke

erforderligt att under år 1943 provisoriska jämkningar i dyrortsgrupperingen

för löner vidtagas i sådana fall, där med hänsyn till ojämnheterna i den nuvarande

grupperingen så eljest vore påkallat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 68 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas, samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 205 av herr Bernhard Nilsson m. fl. och II: 299 av herr

Nolin m. fl. medgiva, att gällande skattegruppering må, utan

hinder av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), erhålla förlängd giltighet till och med utgången

av år 1943;

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville, med beaktande av vad utskottet ovan

anfört, dels i proposition till 1944 års riksdag framlägga förslag

till provisorisk dyrortsgruppering, avseende såväl löner

som skatter m. m. dels ock låta verkställa en allsidig och förutsättningslös

utredning av dyrortsgrupperingsfrågan i hela

dess vidd och för riksdagen vid tidpunkt, som därför prövas

lämplig, framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda;

samt

C) att följande motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna 1:206 av herr Persson

m. fl. och lii 300 av herr Pettersson i Norregård m. fl.,

2) motionen lii 301 av herrar Spångberg och Persson i

Växjö,

3) de likalydande motionerna I: 75 av herr Näslund m. fl.

och lii 103 av herr Sandberg m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 108 av herr Elon Andersson

m. fl. och lii 157 av herr andre vice talmannen Österström

m. fl. samt

5) de likalydande motionerna I: 162 av herr Löfvander

m. fl. och lii 242 av herr Andersson i Södergård m. fl.,

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.»

lil) av herr Elon Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.