Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till posthusbyggnad i Östersund.

1943-05-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:101, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till posthusbyggnad i Östersund.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 101.

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

anslag för budgetåret 1943144 till posthusbyggnad

i Östersund.

(4:e avd.)

I propositionen nr 136 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 5 mars

1943, föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Östersund för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder, Postverket,

anvisa ett investeringsanslag av 760,000 kronor.

I skrivelsen den 5 januari 1942 begärde generalpoststyrelsen — förutom anslag

till tomt, vilket anslag av 1942 års riksdag beviljats — anslag till posthus

i Östersund, att ersätta nuvarande lokaler i telegrafverkets byggnad.

Över generalpoststyrelsens framställning avgav 1940 års civila byggnadsutredning

utlåtande den 16 mars 1942. Utredningen uttalade däri, att den

ej kunnat finna de av generalpoststyrelsen anförda skälen mot att bereda

postkontoret ökade lokaler genom en tillbyggnad till det nuvarande stationshuset

tillräckligt bärande. Utredningen meddelade därjämte, att byggnadsfrågan

kommit i ett annat läge genom att telegrafverkets lokalbehov befunnits

i stället kunna mera rationellt tillgodoses genom anordnande av en

underjordisk lokal i samband med en tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad.

I utlåtande den 10 april 1942 avstyrkte genmalpoststyrelsen byggnadsutredningens

plan, vilken ansåges behäftad med alltför allvarliga olägenheter

för postverkets del.

Telegrafstyrelsen, som anmodats ytterligare utreda frågan, har i skrivelse

den 22 februari 1943 förordat, att styrelsen — örn det bestämdes, att postkontoret

skulle avflytta — finge omändra den nuvarande fastigheten Kyrk

gatan 60 att helt användas för telegrafverkets behov. Frågan örn ökad

säkerhet för trafiken genom anläggning av en underjordisk lokal hade kommit

i ett nytt läge, sedan byggnadsutredningen yttrade sig.

Departementschefm har framhållit, att möjlighet att erhålla en tillfredsställande

och ekonomiskt godtagbar användning av lokalerna i telegrafverkets

fastigheter syntes föreligga samt att postkontorets lokalfråga skulle

erhålla en avgjort bättre lösning genom att för kontoret uppföres en nybyggnad

å postverkets tomter i kvarteret Arken. Departementschefen ansåge

sig därför böra i princip biträda generalpoststyrelsens förslag örn uppförande

av en dylik byggnad. I anslutning härtill anföres följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101.

3

Beträffande postliusbyggnadens närmare utformning hava 1940 års civila

byggnadsutredning och byggnadsstyrelsen framhållit vissa möjligheter till

besparingar i byggnadskostnaderna. Då jag anser dessa möjligheter böra i

görligaste mån tillvaratagas, synas de genom generalpoststyrelsens försorg

uppgjorda byggnadsritningarna böra omstuderas och sedermera underställas

Kungl. Majit för godkännande. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle

kostnaderna för postkontoret även med hänsynstagande till föreliggande besparingsmöjligheter

uppgå till 780,000 kronor, d. v. s. omkring 70,000 kronor

mer än det ursprungligen beräknade beloppet. Då jag finner denna kostnad

hög, förutsätter jag, att i samband med den kommande överarbetningen av

byggnadsplanen ansträngningar göras för ytterligare förenkling av byggnaden.

Jag anser mig böra räkna med att kostnaden härigenom skall kunna nedbringas

till 760,000 kronor. Skulle det visa sig, att besparingar av denna

storleksordning icke kunna ernås, utgår jag emellertid från att Kungl. Majit

skall utan hinder härav äga besluta örn arbetets igångsättande.

Enligt vad utredningen visar hava de för postkontoret i Ostersund i

telegrafverkets byggnad inrättade lokalerna blivit alltmer otillräckliga och

otjänliga för skötseln av den i samband med stadens ovanligt raska utveckling

starkt tillväxande trafiken. Även för telegrafverkets del föreligger behov

av lokalutvidgningar, främst på grund av behovet av en ny telefonstation,

vilken avsetts bliva av automatisk typ.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag till uppförande

av en posthusbyggnad i staden. I avseende å byggnadskostnadernas

beräkning får utskottet hänvisa till vad departementschefen härutinnan

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Ostersund för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

postverket, anvisa ett investeringsanslag av 760,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Torsten Ström,, Bernhard Nilsson, Bäckström, Sven Larsson, Karl Andersson, friherre

De Geer, Gustaf Twär Anderson, Ekströmer och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Skoglund i Doverstorp,

Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson

i Tidaholm, Andersson i Malmö, Andersson i Södergård, Wallentheim, Barnekow och

Eriksson i Frägsta.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till radiopejlingsapparatur för luftfarten. s. 11 i texten