Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

1943-05-11 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:102, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

1

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna.

(2:a avd.)

I propositionen nr 166 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 mars 1943, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente

för de högre kommunala skolorna,

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag örn uppräkning

av ersättningen åt biträdande lärare vid de högre kommunala skolorna,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i propositionen förordats meddela

bestämmelser om avlöning åt lärare, som anmält, att han icke vill underkasta

sig det nya avlöningsreglementets villkor och bestämmelser,

provisoriska avlöningsbestämmelser för budgetåret 1943/44 för Övningslärare

vid de högre kommunala skolorna samt

bestämmelser om provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning

under budgetåret 1943/44 åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om tillämpning av avlöningsreglementet för de högre kommunala

skolorna å lärare, vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna

under budgetåret 1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,

vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som

innefattas i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas

av föreskrifterna i avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna

eller av vad eljest i propositionen förordats.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 102.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Inledning.

Till grund för gällande lönereglering för lärare vid de högre kommunala

skolorna ligger ett av 1936 års lärarlönesakkunniga i augusti 1937 avgivet

betänkande (SOU 1937: 27). Kungl. Majit framlade proposition i ämnet (nr

230) till 1938 års riksdag, som med smärre jämkningar biföll densamma

(skrivelse nr 339). Det i anledning härav utfärdade avlöningsreglementet av

den 11 november 1938 (nr 660) trädde i kraft den 1 januari 1939. Genom

denna lönereglering anpassades lärarnas avlöningsförhållanden efter det

lönesystem, som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande den 1 juli

1939 gällde inom större delen av statsförvaltningen.

Från och med den 1 juli 1939 ha emellertid avlöningsförhållandena för

ifrågavarande lärare i viss utsträckning provisoriskt anpassats efter civila

avlöningsreglementets bestämmelser. För innevarande budgetår gälla i detta

avseende bestämmelserna i kungörelserna 1941: 450 och 1942: 707. Bland

annat åtnjuta lärare med full tjänstgöring, såvida de icke anmält önskan att

bibehållas vid oförändrade löneförmåner, för närvarande avlöning enligt

civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt tillägg och kristillägg enligt

nu gällande bestämmelser. I flera avseenden föreligga dock alltjämt avvikelser

från sistnämnda reglemente.

Den 13 juni 1941 bemyndigade Kungl. Majit chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande revision av gällande avlöningsbestämmelser för

folk- och småskollärare och med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare,

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt nomadlärare ävensom rörande

anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga

och statsunderstödda undervisningsanstalter.

Beträffande de kommunalanställda lärarna i läroämnen avsåg bemyndigandet

— enligt de direktiv som gåvos för de sakkunnigas arbete — en utredning

av möjligheterna för en definitiv lönereglering i enlighet med civila

avlöningsreglementets principer.

För övningslärarnas del åsyftades enligt direktiven en allmän omprövning

av dessa lärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Utredningen härutinnan

borde omfatta icke blott övningslärarna vid de förut berörda kommunala

skolorna utan även sådana lärare vid statliga läroanstalter, vid fortsättnings-

och ersättningsskolor m. m. Under utredningsarbetets fortgång

borde närmare klarläggas, vilka undervisningsanstalter utredningen i förevarande

del borde omfatta.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 28 juni 1941

fem sakkunniga. Dessa, vilka antagit benämningen 1941 års lärarlönesakkunniga,

avgåvo den 9 februari 1942 betänkande med förslag till folkskolans

avlöningsreglemente och avlöningsreglemente för nomadlärare (SOU 1942:

9). Kungl. Majit framlade proposition i ämnet (nr 278) till 1942 års riksdag,

som med vissa mindre jämkningar biföll densamma. De i anledning härav

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

3

utfärdade avlöningsreglementena av den 30 juni 1942 (nr 619 och 620) ha

länt till efterrättelse fr. o. m. den 1 juli 1942.

Till behandling föreligger nu vidare ett av de sakkunniga den 11 april 1942

avgivet betänkande med förslag till avlöningsreglemente för de högre kommunala

skolorna (SOU 1942: 26). Vid utarbetandet av reglementsförslaget

ha de sakkunniga haft överläggningar med vissa personalrepresentanter.

Utlåtanden över betänkandet ha, efter remisser, avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden och, för skolöverstyrelsen, av överstyrelsens folkskoleavdelning.

I anledning av de sakkunnigas förslag ha vidare skrifter

ingivits av vissa lärarsammanslutningar m. fl.

Enligt de sakkunnigas förslag skola avlöningsbestämmelserna för de högre

kommunala skolorna sammanfattas i ett särskilt avlöningsreglemente och sålunda

icke ingå i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet,

vilket är fallet med avlöningsbestämmelserna för lärarna vid de statliga

läroverken m. fl. Till motivering härav ha de sakkunniga hänvisat till

att de ifrågavarande lärarna äro kommunalt anställda i likhet med lärarna

vid folkskoleväsendet, för vilka utfärdats särskilt avlöningsreglemente.

Liksom vid avgivandet av det tidigare betänkandet ha frågan om övningslärarnas

anställnings- och avlöningsförhållanden jämte vissa andra i direktiven

berörda specialfrågor fått anstå. Sedan utredning i dessa hänseenden

slutförts, ämna de sakkunniga framlägga därav föranledda förslag.

Personalrepresentanterna för de högre kommunala skolorna ha anfört, att

det av de sakkunniga framlagda betänkandet med förslag till avlöningsreglemente

i det stora hela innebär en anpassning till civila avlöningsreglementets

bestämmelser och att jämväl på många punkter i detaljutredningen av representanterna

framställda önskemål blivit tillgodosedda. De ha dock anmärkt,

att i de sakkunnigas förslag på viktiga punkter gjorts undantag från den i

princip genomförda likställigheten med civila avlöningsreglementets bestämmelser.

Av remissmyndighetema har statskontoret anfört, att det framlagda förslaget

till anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och icke-ordinarie

lärare icke föranleder någon erinran från ämbetsverket.

Allmänna lönenämnden har allenast framställt vissa detalj erinringar mot

de sakkunnigas förslag.

Skolöverstyrelsen har anfört, att de sakkunniga vid utförandet av sitt uppdrag

sökt att såvitt möjligt bringa här ifrågavarande lärares löneförhållanden

i överensstämmelse med det senaste statliga lönesystemet och att de också

i huvudsak synas ha lyckats härmed.

I de från olika skolstyrelser och enskilda organisationer inkomna yttrandena

ha framställts yrkanden, som ansluta sig till vad personalrepresentanterna

hemställt.

Departementschefen har anfört följande.

Jag förordar, att det av 1941 års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget

lägges till grund för ny lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 102.

munala skolorna samt att därvid, på sätt de sakkunniga föreslagit, lönebestämmelserna

liksom hittills få inflyta i ett särskilt avlöningsreglemente för

de högre kommunala skolorna.

1938 års avlöningsreglemente har utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av

riksdagens bemyndigande. Det ifrågavarande nya reglementet synes liksom

folkskolans avlöningsreglemente böra underställas riksdagen för godkännande.

För reglering av vissa spörsmål i samband med lärares övergång mellan

högre kommunala skolor och statliga läroanstalter m. m. erfordras jämväl

ändringar och tillägg i civila avlöningsreglementet. De sakkunnigas förslag

härom torde få anmälas i annat sammanhang.

Frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden bör

bli beroende på utredning och förslag av de sakkunniga.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för ordinarie och

icke-ordinarie lärare.

Såsom inledningsvis anförts, åtnjuta lärarna vid de högre kommunala

skolorna avlöning enligt civila avlöningsreglementets löneplan samt rörligt

tillägg och kristillägg enligt nu gällande bestämmelser. Den för lärarna —

frånsett övningslärarna — gällande lönegradsplaceringen framgår av följande

uppställning.

Löne

grad

Läroanstalter och befattningshavare

ordinarie

extra

ordinarie

Kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola.

Ämneslärare, vilken äger behörighet till adjunktstjänst vid all- mänt läroverk eller av Kungl. Maj:t förklarats berättigad att

åtnjuta lön som adjunktskompetent lärare..................

23

21

Ämneslärare, annan ........................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid praktisk mel- lanskolas hushållslinje och kommunal flickskolas praktiska

linje......................................................

18

16

Lärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,

till läroämne icke hänförligt yrkesämne (praktiskt läroämne),

än här förut sagts, vid praktisk mellanskola................

*16

115

Högre folkskola, allmän och yrkesbestämd.

Ämneslärare................................................

21

19

Lärare i hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd vid yrkesbetonad

högre folkskolas hushållslinje ..............................

18

16

Lärare i stenografi, maskinskrivning, verkstadsarbete eller annat,

till läroämne icke hänförligt yrkesämne, än här förut sagts,

vid yrkesbestämd högre folkskola..........................

16

15

1 Efter prövning av Kungl. Maj:t må, då särskilda skäl föreligga, lärarbefattning i dessa

ämnen kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst 20 lönegraden för ordinarie och 18

lönegraden för extra ordinarie lärare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

5

Lönegrader och löneklasser för ämneslärare jämfört med motsvarande

befattningar vid de allmänna läroverken framgå av följande uppställning.

Lärare

De

allmänna läroverken

De högre kommunala skolorna

Adjunkt

Ämneslärarinna

Adjunktskompe- tent ämneslärare1

Annan ämnes- lärare

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

löne-

grad

löne-

klasser

Ordinarie..........

A 23

23—26

A 21

21-24

23

23-26

21

21—24

Extra ordinarie ....

Eo 21

20—23

Eo 18

17—21

21

19—23

19

17—22

Extra ............

Ex 20

17-19

Ex 18

15-17

—

—

—

—

Vikarierande ......

—

—

—

—

—

17-18

—

16-17

Biträdande ........

—

17

—

15

—

—

—

—

1 Vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola och praktisk mellanskola.

Lön till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår för kalenderår samt

till vikarierande, extra och biträdande lärare för läsår. Endast ordinarie

och extra ordinarie lärare åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt. Vikariatsersättning

förekommer endast vid vikariat å rektors- eller tillsynslärarbefattning.

De sakkunniga.

De sakkunniga lia vad först angår de ordinarie ämneslärarna förordat bibehållande

av det nuvarande systemet med dessa lärares hänförande till 21

eller 23 lönegraden alltefter kompetensen.

Av personalrepresentanten för de praktiska mellanskolorna och högre folkskolorna

har framställts yrkande, att 23 lönegraden borde bliva tillämplig

även å lärare vid de högre folkskolorna.

De sakkunniga erinra om, att såväl 1936 års lärarlönesakkunniga som

departementschefen förordade, att samtliga ämneslärare vid högre folkskola

skulle placeras enhetligt i lönehänseende. Departementschefen hänvisade härvid

till skolornas ställning i undervisningsväsendet och de betingelser, varunder

de arbetade (prop. 1938: 230 sid. 21).

För egen del ha de sakkunniga särskilt framhållit, att undervisningen vid

högre folkskola icke leder till examen som vid kommunal eller praktisk mellanskola

och icke heller fullföljes till ett högre stadium såsom vid kommunal

flickskola. Några ändrade förhållanden efter frågans behandling år 1938 lia

icke inträtt. Med hänsyn till det anförda anse de sakkunniga, att placering i

23 lönegraden icke bör medgivas lärare vid högre folkskola.

Vad angår lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen ha de sakkunniga

i en i reglementet intagen tjänstförteckning specificerat, vilka av dessa

ämnen som äro att jämställa med teoretiska ämnen. Uppställningen har utarbetats

i anslutning till motsvarande uppställning för timlärare i de av

Kungl. Maj:t utfärdade provisoriska avlöningsbestämmelsema. De sakkunniga

anföra följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Uppslällningen innebär icke någon avvikelse från hittills tillämpad praxis

utom i följande hänseende. Lärare i ritteknik har av Kungl. Majit placerats

i 20 lönegraden eller i samma lönegrad som teckningslärare. Då ritteknik enligt

de sakkunnigas mening står nära de teoretiska läroämnena, har ämnet i

tjänsteförteckningen jämställts med dessa.

Såsom ämneslärare höra enligt de sakkunnigas mening betraktas lärare i

hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas

eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje och kommunal

flickskolas praktiska linje. På grund härav ha nämnda lärare redan nu

förts in under förevarande reglemente.

Slutligen ha de sakkunniga i anledning av yrkande av personalrepresentanten

för de kommunala flickskolorna ansett sig böra i tjänsteförteckningen

under rubriken ämneslärare i stenograf!, maskinskrivning, verkstadsarbete

eller annat praktiskt läroämne eller yrkesämne, än förut i förteckningen

sagts, även hänföra kommunal flickskolas praktiska linje.

I fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena för de icke-ordinarie

lärarna ha de sakkunniga i huvudsak förordat anpassning till civila ickeordinariereglementets

bestämmelser.

Den årliga låstiden vid kommunala flickskolor bör, enligt vad de sakkunniga

uttala, i samband med löneregleringen utökas till samma längd som vid de

allmänna läroverken och de kommunala mellanskoloma eller 38 veckor utöver

tiden för inträdes- och flyttningsprövningar. Vad de högre folkskolorna

åter angår anse de sakkunniga den nuvarande anordningen med utökad veckotjänstgöring

såsom kompensation för kortare årlig lästid kunna bibehållas.

Enligt civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet äger

kvinnlig tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen rätt att åtnjuta lön

även enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Då nämnda avlöningsreglementen

från och med den 1 juli 1939 äga tillämpning jämväl å

lärarpersonalen vid de statliga läroanstalterna, ha därmed också de statligt

anställda kvinnliga lärarna blivit tillerkända samma rätt. Sådan rätt tillkommer

däremot icke de kommunalt anställda kvinnliga lärarna.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente

framhållit, att ur principiell synpunkt inga bärande skäl

kunde anföras för bibehållande av för kvinnliga lärare vid det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet i nu ifrågavarande hänseende gällande

undantagsbestämmelser. På grund av rådande statsfinansiella läge och

även med hänsyn till dels de löneökningar, som 1937 års lönereglering för

lärarpersonalen vid folkskoleväsendet och 1938 års lönereglering för de högre

kommunala skolorna i allmänhet medförde för de kvinnliga lärarna, dels

de löneklassuppflyttningar, som de kvinnliga lärarna efter löneregleringarnas

genomförande tillgodonjöto på grund av särskilda övergångsbestämmelser,

ansågo de sakkunniga emellertid, att undantagsbestämmelserna borde bibehållas

tills vidare. De sakkunniga anmärkte härtill, att de övervägt frågan

örn lämpligheten av att fastställa en bestämd tidpunkt, då likställigheten i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

7

förevarande hänseende skulle genomföras, men att de på grund av ovissheten

om huru utvecklingen av de statsfinansiella förhållandena under den närmaste

tiden konnne att gestalta sig funnit sig icke böra framlägga förslag

härom.

Den av de sakkunniga sålunda uttalade meningen godkändes vid antagandet

av folkskolans avlöningsreglemente vid 1942 års riksdag.

I förevarande betänkande ha de sakkunniga erinrat om vad de tidigare

sålunda anfört och i enlighet härmed i reglementsförslaget infört bestämmelser,

enligt vilka kvinnlig lärare icke kan komma i åtnjutande av lön efter

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

En av lärarrepresentanterna har vid överläggningarna med de sakkunniga

framställt yrkande, att 23 resp. 21 lönegraden borde bliva tillämplig även å

adjunktskompetent ämneslärare, som är anställd som ordinarie, resp. extra

ordinarie vid högre folkskola, i likhet med motsvarande lärare vid de andra

hithörande skolorna.

Yttranden.

Allmänna lönenämnden har i fråga om lönegradsplaceringen av ordinarie

lärare vid högre folkskola anfört följande.

Lönenämnden har för sin del, vid det förnyade övervägande som lönenämnden

i förevarande sammanhang ägnat ifrågavarande spörsmål, icke kunnat

undgå att finna, att det med tanke på en tillfredsställande lärarrekrytering

vid de högre folkskolorna i längden måste framstå såsom er# nackdel, att

dessa skolor icke skola kunna erbjuda adjunklskompetenla lärare samma

löneförmåner, som tillkomma sådana lärare vid de kommunala mellanskolorna.

Det bör därför måhända övervägas, huruvida icke i viss utsträckning

23 lönegraden för ordinarie (och därmed 21 lönegraden för extra ordinarie

och 20 för extra) ämneslärare med adjunktskompetens borde kunna ifrågakomma

även vid de högre folkskolorna. Givet är, att de 2- och 3-åriga skolorna

icke gärna kunna komma i betraktande i detta sammanhang. De

4-åriga allmänna högre folkskolorna däremot äro av en sådan typ, att en

jämförelse med kommunal mellanskola eller 4-årig statlig realskola onekligen

måste anses ligga nära till hands. Sistnämnda högre folkskolor tillämpa

enligt uppgift samma tim- och kursplaner som kommunala mellanskolor

och 4-åriga statliga realskolor. Visserligen kunna icke lärjungarna avlägga

realexamen vid själva skolan, men en i avgångsklassen tjänstgörande lärare

måste dock i allmänhet svara för att lärjungarna bibringas ett kunskapsmått

motsvarande realexamens, alldenstund dessa i stor utsträckning efter genomgången

lärokurs i den högre folkskolan anmäla sig till undergående av realexamen

såsom privatister. Lönenämnden har icke några siffror tillgängliga

beträffande förhållandet mellan antalet godkända och antalet underkända

av de till realexamen anmälda eleverna från de högre folkskolorna men håller

för sannolikt, att examensresultatet i det hela icke är sämre inom denna

grupp än vid exempelvis de kommunala mellanskolorna, där avgångsklassens

lärjungar avlägga realexamen vid den egna skolan. Med det anförda har lönenämnden

velat påvisa, att skäl kunna föreligga för att frågan om löneställningen

för adjunktskompetenta ämneslärare vid fyrklassiga allmänna högre

folkskolor underkastas ytterligare omprövning. Lönenämnden vill tillägga,

att antalet av förevarande spörsmål berörda lärare för närvarande lär röra

sig omkring ett 10-tal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Skolöverstyrelsen har ansett, att det är i princip riktigast, alt även kvinnlig

lärare skall kunna uppnå högsta löneklassen, och uttryckt en förhoppning,

att den nu gällande och av de sakkunniga föreslagna olikheten mellan manlig

och kvinnlig lärares lön så snart som möjligt måtte bortfalla.

De sakkunnigas förslag om uppflyttning av lärartjänst i det praktiska

läroämnet ritteknik till 21 lönegraden har skolöverstyrelsen funnit överensstämma

med överstyrelsens tidigare uttalade mening, att lärartjänst i detta

ämne borde placeras något högre än lärartjänst i teckning. Överstyrelsen har

vidare uttalat sin anslutning till förslaget, att hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre

tolkskolas hushållslinje eller kommunal flickskolas praktiska linje betraktas

såsom praktiska läroämnen eller yrkesämnen och icke såsom övningsämnen.

En reservant inom skolöverstyrelsen har hemställt, att överstyrelsen måtte

förorda sådan ändring i de sakkunnigas förslag, att den undantagsbestämmelse,

som hindrar kvinnliga lärare att uppnå högsta vederbörliga löneklass,

måtte upphävas för de vid högre kommunala skolor anställda.

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas

lärarförening har anfört, att det för utvecklingen av det kommunala skolväsendet

på mellanstadiet skulle vara av den allra största betydelse och av

denna anledning synnerligen önskvärt, att lönesättningen för vid högre folkskola

anställda adjunktsbehöriga ämneslärare bleve densamma som för

dessa lärare vid de övriga högre kommunala skolorna. Centralstyrelsen har

jämväl framhållit önskvärdheten av att lärare med högre teknisk utbildning,

som äro anställda såsom lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola

eller yrkesbestämd högre folkskola med teknisk linje, i likhet med

lärare i handelsämne vid praktisk mellanskolas handelslinje måtte beredas

möjlighet att efter en ej alltför lång, väl vitsordad tjänstgöring och efter

Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall erhålla adjunktsbehörighet eller

däremot svarande löneställning. Särskilt under perioder av industriell högkonjunktur

vore det nämligen eljest svårt att för sagda skolor erhålla och

behålla fullgoda lärare med teknisk utbildning.

Akademiskt bildade kvinnors förening har hemställt, att åtskillnad icke

matte göras mellan manlig och kvinnlig lärare i fråga örn löneklassplacering.

Föreningen har härvid framhållit, att det måste betecknas såsom orättvist,

att de vid högre kommunala skolor anställda kvinnliga lärarna, som hade

samma utbildning och fullgjorde en tjänstgöring likvärdig med de statsanställda

lärarnas, och som därför avlönades efter enahanda löneplan, av

statsfinansiella skäl skulle berövas den löneförmån, som uppflyttning i

högsta löneklassen innebure.

Kommunala mellanskolornas rektorsförening, kommunala meltanskolornas

lärarförening, styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg och

centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen ha hemställt, att de kommunala

mellanskolornas lärare måtte tillerkännas avlöningsförmåner, som

såvitt möjligt överensstämde med motsvarande statligt anställda lärares.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

9

Departementschefen har anfört följande.

För närvarande finnas vid de högre kommunala skolorna förutom ordinarie

lärare dels extra ordinarie lärare och vikarierande lärare med full

tjänstgöring, dels timlärare med begränsad tjänstgöring.

De ordinarie lärarna skola enligt de sakkunnigas förslag vid löneregleringen

i huvudsak bibehållas vid nuvarande lönegradsplacering, dock att

för lärare i ritteknik uppflyttning sker från 20 till 21 lönegraden genom att

ämnet i tjänsteförteckningen jämställes med teoretiskt läroämne.

Vad angår de extra ordinarie lärarna innebär förslaget väsentligen en anpassning

till det statliga lönesystemet, vilket medför åtskilliga förändringar.

Extra ordinarie lärare ha sålunda placerats i samma lönegrader som motsvarande

lärare vid det statliga undervisningsväsendet, vilket medför en

sänkning från 19 till 18 lönegraden för extra ordinarie icke adjunktskompetent

ämneslärare. För sådan lärare blir emellertid begynnelselönen oförändrad.

medan för övriga extra ordinarie lärare inträder en höjning av begynnelselönen

med en löneklass. Detta beror på att inom lönegrad med

samma nummer lägsta löneklassen ligger en enhet högre i civila icke-ordinariereglementets

löneplan än i den för ifrågavarande lärare nu gällande

löneplanen.

Anställningsformen vikarierande lärare skall enligt förslaget utbytas mot

anställningsformerna extra lärare och biträdande lärare. Till extra lärare

skall utgå lön enligt löneplan jämte rörligt tillägg och kristillägg, under

det att för biträdande lärare föreslagits arvode beräknat med utgångspunkt

från de i löneplanen för extra lärare angivna lönebeloppen.

För timlärare skall avlöningen enligt förslaget fortfarande utgå i form av

arvode.

Den inom det kommunala skolväsendet gällande regeln, att kvinnlig lärare

icke äger rätt till lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande

lönegrad har föreslagits skola bibehållas tills vidare även för de högre kommunala

skolorna.

De sakkunniga ha vidare förordat viss utökning av lästiden vid de kommunala

flickskolorna.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit angående anställnings- och avlöningsförhållanden

för lärarpersonalen och årlig tjänstetid vill jag i huvudsak

biträda. Jag finner mig sålunda på av de sakkunniga framlagda skäl

icke kunna förorda bifall till ett inför de sakkunniga framställt och sedermera

i vissa yttranden ånyo framfört yrkande örn placering av adjunktskompetent

lärare vid högre folkskola i 23 lönegraden. Ett i ärendet framfört

förslag om tillerkännande av adjunktsbehörighet eller däremot svarande

löneställning åt lärare med högre teknisk utbildning, anställda såsom

lärare i praktiska läroämnen vid praktisk mellanskola eller yrkesbestämd

högre folkskola med teknisk linje, synes likaledes icke böra föranleda åtgärd.

Icke heller anser jag mig under nu rådande förhållanden kunna tillstyrka

bifall till det under remissbehandlingen framställda yrkandet om omedelbart

borttagande av bestämmelsen, att kvinnlig lärare icke äger rätt till lön enligt

högsta löneklassen inom respektive lönegrad.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Anställnings- och avlöningsförhållanden för rektorer.

Rektorerna vid de högre kommunala skolorna åtnjuta för närvarande lön

som ämneslärare enligt härför fastställda lönegrader samt därutöver särskilt

arvode som rektorer. Nämnda arvode utgör enligt för budgetåret 1942/43

gällande provisoriska avlöningsbestämmelser:

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola,

tillhörande

grupp

I......................

. 3 465

kronor

>

II......................

. 2 970

>

»

>

III......................

. 2 475

>

>

IV......................

. 1 980

>

>

7>

V......................

. 1 485

vid högre folkskola, allmän eller yrkesbestämd,

tillhörande

grupp

I......................

. 1 485

kronor

»

>

II......................

. 990

1

III......................

. 495

!

Å rektorsarvodet utgår rörligt tillägg och kristillägg enligt härför stadgade

grunder. Fördelningen av läroanstalterna på angivna arvodesgrupper bestämmes

av Kungl. Majit.

Vid statens realskolor åter äro rektorerna inplacerade i löneplan E och åtnjuta

lön enligt följande lönegrader och löneklasser:

avlöningsgrupp III .................... E 7, löneklass 31,

» II E 8, » 32,

» I E 9, » 33.

Därest skillnaden i lön mellan de olika i förevarande sammanhang aktuella

löneklasserna beräknas i stort sett motsvara det belopp, 495 kronor,

som är grundbeloppet för rektorsarvode vid de högre kommunala skolorna,

skulle rektorernas löneställning vid nyssnämnda skolor motsvara i nedanstående

sammanställning upptagna löneklasser. Härvid har förutsatts, att rektor

vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk mellanskola

är adjunktskompetent samt att rektorerna som lärare uppnått högsta

löneklassen inom respektive lönegrad, vilken dock endast manlig lärare kan

uppnå.

Rektor vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som

lärare enligt

löneklass

Rektors
arvode
-

Total lön

motsvarande

löneklass

I .......................... 26 3 465 33

II .......................... 26 2 970 32

III .......................... 26 2 475 31

IV .......................... 26 1 980 30

V.......................... 26 1 485 29

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102-

11

Rektor vid högre folkskola:

Tillhörande

lönegrupp

Slutlön som

lärare enligt

löneklass

Rektors
arvode
-

Total lön

motsvarande

löneklass

I.......................... 24 1 485 27

II.......................... 24 990 26

lil.......................... 24 495 25

För rektorernas placering i olika arvodesgrupper tillämpas både vid realskolor

och vid högre kommunala skolor ett poängsystem, varvid hänsyn

tages till antalet elever och klassavdelningar.

De sakkunniga.

De vid utredningen tillkallade representanterna för lärarna ha framställt

krav på att rektorerna vid de högre kommunala skolorna skola likställas

med rektorerna vid statens realskolor och inplaceras å löneplan E. De sakkunniga

ha avstyrkt bifall till personalrepresentanternas förslag i denna del.

De sakkunniga ha icke föreslagit någon ändring i rektorsarvodenas belopp.

Arvodesgrupperna för högre folkskolor och övriga läroanstalter ha i sakkunnigförslaget

sammanförts till en gemensam serie.

Yttranden.

Statskontoret har anslutit sig till vad de sakkunniga anfört beträffande

löneställningen för rektorerna vid de högre kommunala skolorna.

Allmänna lönenämnden har förordat, att de föreslagna tre arvodesgrupperna

för rektorer vid högre folkskolor minskas till två på sådant sätt, att arvodena

bestämmas till 990 eller 1,485 kronor för år i stället för 495, 990 eller

1,485 kronor (jämför dock det följande).

Centralstyrelsen för praktiska mellanskolornas och högre folkskolornas lärarförening

har hemställt, att rektorsarvodena för de högre folkskolornas

rektorer måtte höjas. Dessa arvoden vöre enligt styrelsens mening anmärkningsvärt

låga i förhållande till motsvarande arvoden vid övriga högre kommunala

skolor, och skillnaden i vederbörande rektorers arbetsbörda syntes

icke vara så betydande, att de avsevärt lägre arvodena kunde anses vara

motiverade för de högre folkskolornas rektorer.

Styrelsen för kommunala mellanskola i Göteborg har framfört erinringar

mot att avlöningen åt rektorer vid kommunala mellanskolor alltjämt skulle

beräknas enligt andra och mindre gynnsamma grander än beträffande rektorer

vid samrealskolor av motsvarande storlek.

Särskild utredning.

Genom beslut den 9 oktober 1942 har chefen för ecklesiastikdepartementet

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat två sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning angående avlöningsgrupperingen för rektorerna

vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor. Utredningsmän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 102.

nen ha den 30 januari 1943 avgivit betänkande med förslag i ämnet. Såvitt

angår de högre kommunala skolorna, ha utredningsmännen icke föreslagit

ändring i fråga om antalet arvodesgrupper eller utgående arvodesbelopp. I

anledning av lönenämndens förslag att de högre folkskolornas rektorsbefattningar

skulle fördelas på allenast två grupper lia utredningsmännen framhållit

bland annat, att ett avskaffande av det nuvarande lägsta rektorsarvodet,

495 kronor, skulle medföra en avsevärd kostnadsökning, vilken i nuvarande

läge knappast kunde anses försvarlig. Beträffande poängberäkningen ha utredningsmännen

föreslagit vissa ändringar.

Det av utredningsmännen avgivna betänkandet har för yttrande remitterats

till statskontoret, allmänna lönenämnden och skolöverstyrelsen. Remissmyndigheterna

ha lämnat förslaget utan erinran i vad det avser antalet arvodesgrupper

och arvodesbeloppens storlek, varvid lönenämnden förklarat sig

numera icke vilja motsätta sig bibehållande av tre arvodesgrupper vid högre

folkskolor.

Departementschefen har anfört följande.

Det till rektor vid högre kommunal skola utgående särskilda arvodet utöver

lärarlönen är bestämt med hänsyn till den arvodesgrupp, till vilken han blivit

hänförd på grund av antalet klassavdelningar och lärjungar vid skolan. Antalet

arvodesgrupper är fem för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor

och praktiska mellanskolor samt tre för högre folkskolor. Enligt nu

gällande provisoriska avlömngsbestämmelser växla arvodena vid kommunala

flickskolor m. fl. läroanstalter från 3,465 kronor (grupp I) till 1,485 kronor

(grupp V) och vid högre folkskolor från 1,485 kronor (grupp I) till 495 kronor

(grupp III).

I likhet med lärarlönesakkunniga och de inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade utredningsmännen anser jag, att någon ändring icke bör vidtagas

i fråga om storleken av arvodesbeloppen. Arvodesgrupperna böra på sätt föreslagits

sammanföras till en för de olika skolorna gemensam serie. I fråga

om numreringen synes lämpligast att, i anslutning till vad som för närvarande

tillämpas, gruppen med högsta arvodet erhåller beteckningen I och gruppen

med lägsta arvodet beteckningen VII.

Specialmotivering.

Från remissmyndigheternas sida ha framställts vissa detaljerinringar mot

de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente. I propositionen har lämnats

följande redogörelse för myndigheternas erinringar samt för de ändringar, som

i anledning härav eller eljest vidtagits i de sakkunnigas förslag.

4 §■

Tjänsteförteckningen har redaktionellt överarbetats, varvid den särskilda

kolumnen med uppgift å de för kvinnlig lärare gällande löneklasserna ersatts

med ett fristående stadgande, att för kvinnlig lärare lönegrad icke skall

omfatta den för lönegraden angivna högsta löneklassen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

13

6 §•

Efter förebild från folkskolans avlöningsreglemente har intagits en föreskrift,

att med stationeringsort förstås orten för den skola, där läraren huvudsakligen

tjänstgör.

8 §•

Slutet av 1 mom. första stycket har givits den i folkskolans avlöningsreglemente

förekommande lydelsen »dock under förutsättning att läraren

frånträder utövandet av förstnämnda tjänst och samtliga med denna tjänst

förenade avlöningsförmåner».

9 §•

Stadgandet i 9 § 3 mom. a) har, i anslutning till motsvarande bestämmelse

i folkskolans avlöningsreglemente, kompletterats med föreskrift, innebärande

att såsom tjänstetid för löneklassuppflyttning skall räknas tid, varunder

lärare hållits häktad för brott, för vilket han sedermera blivit frikänd.

I 9 § 5 mom. har gjorts ett tillägg, innebärande att beslut örn uppskov med

löneklassuppflyttning skall — liksom beslut örn dylik uppfattning — fattas

av skolöverstyrelsen efter därom av skolstyrelsen gjord framställning.

12 §.

Den i civila avlöningsreglementet stadgade rätten för Kungl. Majit att för

visst fall besluta om avvikelser från reglerna för tjänstledighetsavdrag har i

sakkunnigförslaget så till vida utvidgats, att Kungl. Majit även skall äga bemyndiga

skolöverstyrelsen att fatta beslut i berörda hänseende. Denna utvidgning

har, anföra de sakkunniga, tillkommit särskilt med hänsyn till bestämmelserna

i 18—20 §§ om avlöning under ferier. Vad sålunda förekommit

har föranlett allmänna lönenämnden att påpeka, att betryggande garantier,

närmast i stadgeväg, syntes böra åvägabringas för att frågan om tjänstledighetsavdrag

under ferier verkligen bleve underställd skolöverstyrelsens

prövning i sådana fall, då sakligt sett anledning kunde föreligga att för ferietid

bestämma strängare avdrag än det i 19 § 1 mom. av förslaget stadgade

A-avdraget. Det i 19 § 2 mom. föreslagna stadgandet, som blott kunde

tillämpas vid ledighet för enskilda angelägenheter, alltså sådan som avsåges

i 16 § e), syntes nämligen icke tillfyllest för vinnande av berörda syftemål.

Vad lönenämnden sålunda framhållit synes enligt departementschefen böra

vinna beaktande.

18 §.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att 18 § kompletteras med en punkt, vari

föreskrives, att en ordinarie lärare i läro- eller yrkesämnen vid högre kommunal

skola, som utses till lärartjänst i högre lönegrad vid i reglementet avsedd

skola eller vid statlig läroanstalt, skall, örn han erhåller tjänstledighet för

fortsatt tjänstgöring å sin tidigare befattning, där åtnjuta avlöning i den löne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 102.

klass han innehade omedelbart före förordnandet på den högre tjänsten. Om

man vill undvika, att sådan tjänstledighet blir långvarig, kan en tidsbegränsning

på till exempel högst ett år föreskrivas.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt civila avlöningsreglementet avstår lärare, som där avses, vid uppehållande

av annan lärartjänst hela avlöningen å den egna ordinarie tjänsten

och uppbär i stället motsvarande lönebelopp å den uppehållna tjänsten. Då

emellertid skolområdena delvis skola bära kostnaderna för avlöningen åt lärarna

vid de högre kommunala skolorna, har det statliga systemet icke ansetts

kunna tillämpas i full utsträckning å dessa lärare. Förevarande bestämmelse

i sakkunnigförslaget har med hänsyn härtill begränsats att avse fall,

då ordinarie lärare uppehåller ordinarie lärartjänst i samma lönegrad eller

motsvarande icke-ordinarie tjänst. Härvid skulle skolområdet icke åsamkas

kostnader för bestridande av lön i högre lönegrad än den för den uppehållna

lärarbefattningen gällande. Den av skolöverstyrelsen ifrågasatta kompletteringen

av stadgandet skulle emellertid icke medföra högre avlöningskostnader

för den uppehållna tjänsten, än om läraren kvarstått i denna. Med hänsyn

härtill och då genom en dylik komplettering de av skolöverstyrelsen

påpekade olägenheterna skulle undanröjas, finner jag mig kunna i huvudsak

biträda skolöverstyrelsens förslag. Någon särskild tidsbegränsning för tilllämpningen

torde härvid icke påkallas.

20 §.

I 20 § har, i anslutning till kompletteringen av stadgandet i 8 § 1 morn.,

tillagts en hänvisning till detta författningsrum.

23 §.

Statskontoret har anfört följande.

I specialmotiveringen till 23 § hava de sakkunniga framhållit, att i anslutning

till bestämmelserna i 55 § 9 mom. 16 punkten civila avlöningsreglementet

ersättning för utsträckt undervisning enligt förslaget avsetts skola utgå

så snart läraren undervisar flera veckotimmar än som för ett visst läsår fastställts

för hans tjänst. Då enligt statskontorets mening det icke kan anses

oskäligt, att ifrågavarande lärare och lärare vid det statliga undervisningsväsendet

— i likhet med vad som är fallet inom folkskoleväsendet — i sådana

fall medgives dylik särskild ersättning, endast örn och i den mån lärarens

undervisningsskyldighet därigenom kommer att överstiga det högsta

antal veckotimmar, som enligt vederbörande stadga kan åläggas läraren, anser

sig ämbetsverket böra ifrågasätta, om icke 23 § i reglementet och motsvarande

stadgande i civila avlöningsreglementet bör givas en sådan ändrad

innebörd.

Departementschefen har förklarat sig för egen del icke beredd att förorda

den av statskontoret ifrågasatta ändringen i civila avlöningsreglementet. Då

i förevarande hänseende samma princip synes böra gälla för de högre kommunala

skolorna som för de allmänna läroverken samt den för sistnämnda

läroanstalter gällande principen dessutom för närvarande tillämpas vid de

högre kommunala skolorna har departementschefen tillstyrkt de sakkunnigas

förslag till avfattning av 23 §.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

15

24 §.

Det av lärarlönesakkunniga föreslagna stadgandet om ersättning för flyttningskostnader

ansluter sig till motsvarande stadgande i folkskolans avlöningsreglemente

och överensstämmer i sak väsentligen med vad som för närvarande

gäller.

I ett av särskilda sakkunniga den 28 januari 1943 avgivet betänkande med

förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad (SOU

1943: 2) har föreslagits viss omreglering av rätten till dylik ersättning för

kommunalt anställda lärare. Betänkandet befinner sig för närvarande under

remissbehandling, och det är icke möjligt att nu bedöma, när på betänkandet

grundade förslag kunna föreläggas riksdagen. Vid sådant förhållande synes

rätten till flyttningskostnadsersättning åt lärare vid högre kommunala skolor

tills vidare böra bestämmas på sätt lärarlönesakkunniga föreslagit.

I sitt yttrande över lärarlönesakkunnigas betänkande har skolöverstyrelsen

ifrågasatt införande i avlöningsreglementet av en bestämmelse, att ersättningen

för flyttningskostnader skall bestridas av statsmedel. I anledning härav

må erinras, att frågan örn bestridande av dylik ersättning vid förflyttning

av lärare vid indragen skola gjorts till föremål för ett uttalande i

propositionen nr 305 till 1942 års riksdag. Enligt detta uttalande, som av

riksdagen lämnats utan erinran, skall sådan ersättning bestridas helt av

statsmedel. Med hänsyn till vad som sålunda blivit fastslaget och jämväl till

det nyligen framlagda förslaget örn ändring av ersättningsgrunderna torde

något tillägg i avlöningsreglementet rörande sättet för kostnadernas bestridande

icke nu böra införas.

29 §.

De sakkunniga hade i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsregiemente

m. m. anfört, att det vore uppenbart, att svårigheter av

mångahanda slag mötte, då det gällde att bereda de över hela landet spridda

folk- och småskollärarna sjukvårdsförmåner i den omfattning, som tillförsäkrats

statens tjänstemän. Detta gällde, framhöllo de sakkunniga, ehuru i

mindre grad, även lärarna vid de högre kommunala skolorna. Att därvid

utan vidare tillämpa civila avlöningsreglementets och civila icke-ordinariereglementets

bestämmelser läte sig näppeligen göra. De sakkunniga hade

emellertid under hand inhämtat, att socialvårdskommittén hade under utarbetande

ett förslag rörande allmän obligatorisk sjukförsäkring, varför de

åtgärder, som i det förevarande avseendet föresloges av de sakkunniga, allenast

borde få provisorisk karaktär. Med hänsyn härtill hade de sakkunniga

ansett sig kunna förorda vissa inskränkningar beträffande omfattningen av

sjukvårdsförmånerna, då härigenom en lösning kunde vinnas, som tillgodosåge

det mera trängande behovet av läkar- och sjukhusvård m. m. åt ifrågavarande

lärargrupper. Från dessa utgångspunkter föreslogo de sakkunniga,

att ersättning för sjukvårdskostnader skulle utgå endast till den del dessa

kostnader under ett redovisningsår överstege ett belopp av 100 kronor.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit godkändes av Kungl. Majit och riks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 102.

dagen. I propositionen framhölls stadgandets karaktär av provisorium, betingat

icke blott av socialvårdskommitténs pågående arbete utan även av ett

i ärendet berört spörsmål om revision av de för statstjänstemännen gällande

bestämmelserna örn fri sjukvård.

De sakkunniga ha under hänvisning till sin tidigare motivering föreslagit

samma begränsning i fråga örn sjukvårdsförmånerna till lärare vid de högre

kommunala skolorna.

I anledning av de sakkunnigas förslag i denna del ha personalrepresentanterna

anfört, att sjukvårdsförmånerna enligt deras mening borde tillerkännas

nämnda lärare enligt samma normer som för läroverkslärarna.

Departementschefen har funnit sig icke kunna tillstyrka, att för de högre

kommunala skolornas vidkommande avsteg nu göres från de sjukersättningsbestämmelser

som 1942 års riksdag godkände för övriga kommunalanställda

lärare. ^

I 29 § 2 mom. andra stycket har i likhet med vad fallet är i 28 § 2 mom.

andra stycket folkskolans avlöningsreglemente införts ett undantagsstadgande

av innebörd, att 100-kronorsavdraget icke skall tillämpas vid olycksfall

i tjänsten.

49 §.

Denna paragraf har kompletterats på samma sätt som 8 § 1 mom.

69 §.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

Stadgandet i 69 § 3 mom. angående avlöningsbelopp för s. k. biträdande lärare

föranleder lönenämnden att framhålla, att här närmast är fråga om ett

arvode, vilket icke är automatiskt föränderligt i förhållande till levnadskostnadernas

växlingar. Med hänsyn härtill skulle samma skäl, som föranlett de

sakkunniga att icke i reglementet intaga några belopp för timlärararvode,

nämligen att arvodesbeloppen tid efter annan kunna komma att ändras, kunna

åberopas till förmån för att 69 § 3 mom. erhölle motsvarande avfattning,

som i 70 § föreslagits beträffande timlärare.

Departementschefen har framhållit följande.

Bestämmelserna angående ersättning till biträdande lärare ha av de sakkunniga

utarbetats i anslutning till kungörelsen 1939: 582 med föreskrifter

ifråga om avlönande av vissa icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter. Enligt denna gällde för timlärare

i läroämne, vilkens tjänstgöringsskyldighet motsvarade ordinarie lärares, att

arvodet skulle motsvara lönen i lägsta löneklassen för extra lärare. Genom

kungörelsen 1940: 1066 förordnades, att det sålunda beräknade arvodet skulle

utgå med ett med 9 procent förhöjt belopp. Sedermera har genom kungörelsen

1942:787 bestämts, att lärare tillhörande nämnda grupp — numera

benämnd biträdande lärare — skall åtnjuta ersättning med belopp motsvarande

lönen enligt löneplanen Ex, uppräknad med 14 procent.

Till biträdande lärare vid de högre kommunala skolorna böra utgå förmåner,

motsvarande dem, som äro bestämda för de biträdande lärarna vid det

statliga undervisningsväsendet. I avlöningsreglementet synas emellertid icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

17

böra införas bestämmelser angående uppräkningen av arvodet, utan lämpligen

bör, på sätt de sakkunniga föreslagit, där angivas, att biträdande lärare

skall åtnjuta avlöning med belopp motsvarande lönen enligt löneplanen till

extra lärare av närmast jämförligt slag med placering i lägsta löneklassen.

Den uppräkning av arvodet, som skall förekomma, torde böra fastställas genom

särskild föreskrift. Uppräkningen bör tills vidare ske med 14 procent.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att förordna härom torde böra inhämtas.

71 §.

Då någon anledning icke föreligger att ifråga örn de högre kommunala

skolorna förordna örn olika sammansättning av lönenämnden för skilda förvaltningsområden,

har den i sakkunnigförslaget härom införda föreskriften

uteslutits i departementsförslaget.

72 §.

Det nya reglementet bör träda i kraft den 1 juli 1943. Då löneregleringen

icke, såsom de sakkunniga avsett, kunnat genomföras från och med den 1 juli

1942, ha ändringar i sakkunnigförslagets tidsbestämningar måst vidtagas såväl

i 72 § som i övergångsbestämmelserna.

I analogi med vad som skedde vid antagandet av folkskolans avlöningsreglemente

torde Kungl. Majit böra bemyndigas att förordna om tillämpning av

avlöningsreglementet för högre kommunala skolor å lärare, vilken icke övergått

till de nuvarande provisoriska avlöningsbestämmelserna.

Då ordinarie lärare bör vara skyldig underkasta sig ändrade bestämmelser

jämväl i de hänseenden, som avses i 2 § 2 morn., har förevarande paragraf

kompletterats med föreskrift härom.

De sakkunniga ha framhållit, att bestämmelser om avlöningsförmåner till

dem, som icke vilja övergå på det nya reglementet, böra utfärdas av Kungl.

Maj :t i samband med fastställande av den tidpunkt, före vilken anmälan till

vederbörande skolstyrelse skall ske. Sådan lärare borde enligt de sakkunnigas

mening icke kunna påräkna avlöning enligt de provisoriska bestämmelserna

utan efter de bestämmelser, som gällde före den 1 juli 1939. Kungl. Majit torde

böra inhämta riksdagens bemyndigande att besluta örn avlöningsförmånerna

till sådan lärare som icke önskar övergå på det nya reglementet. Utöver

vad de sakkunniga anfört må framhållas, att sådan lärare bör tillerkännas

dyrtidstillägg men ej äga rätt till provisoriskt dyrortstillägg eller provisorisk

avlöningsförstärkning.

För Övningslärare — vilka icke omfattas av löneregleringen — erfordras

förlängning av de för innevarande budgetår gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna.

Övningslärare, som icke övergår på de provisoriska bestämmelserna,

bör även nästa budgetår erhålla rätt till provisoriskt dyrortstillägg

och provisorisk avlöningsförstärkning. Riksdagens medgivande härtill synes

böra inhämtas.

a

Bihang till riksdagens protokoll I9t3. tl sand. Nr 102.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 102.

övergångsbestämmelser.

Punkt 1 i sakkunnigförslaget har kompletterats med ett stadgande, att lärare,

vilken efter ikraftträdandet tillhör lönegrad med ordningsnummer, vilket

med en enhet överstiger ordningsnumret för hans förutvarande lönegrad,

skall placeras en löneklass högre än omedelbart före ikraftträdandet. Kompletteringen

har vidtagits med hänsyn till att för lärare i ritteknik föreslagits

uppflyttning från 20 till 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har i anledning av de sakkunnigas förslag till

punkt 3 anfört följande.

I punkt 3 av övergångsbestämmelserna föreslås, att extra lärare — vilken

ansetts ej böra genom särskilt stadgande tillförsäkras samma placering i löneklass

som han uppnått såsom vikarierande lärare — skall äga för placering

i löneklass tillgodoräkna sig tjänstgöring hel termin före reglementets ikraftträdande

såsom vikarierande lärare enligt avlöningsreglementet 1938:660

eller, vad beträffar tid före den 1 januari 1939, tjänstgöring hel termin av

minst samma omfattning som den, som åligger extra lärare. De sakkunniga

uttala i motiveringen till detta förslag, att tjänstgöring såsom timlärare ej

bör kunna tillgodoräknas. Lönenämnden har med tanke på de anställningsförhållanden,

som hittills varit rådande för de icke-ordinarie lärarna vid ifrågavarande

skolor, för sin del icke kunnat finna, att tillräckliga skäl äro för

handen att i förevarande avseende utesluta tillgodoräkning av helterminsanställning

såsom timlärare efter den 1 januari 1939, i den mån full tjänstgöring

förelegat.

Vad lönenämnden sålunda anfört har enligt departementschefen beaktats

vid utformningen av departementsförslaget.

Enligt punkt 6 i sakkunnigförslaget skall kvinnlig lärare under tiden till

och med den 30 juni 1944 åtnjuta lön enligt den löneklass, som är närmast

lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet med övergångsbestämmelser

skall vara placerad. Förslaget innebär bibehållande av den i gällande

reglemente fastställda övergångsperioden. För statligt anställda lärare samt

lärarna inom folkskoleväsendet utlöper motsvarande övergångsperiod den 30

juni 1943. Med hänsyn till att i förevarande betänkande i skilda sammanhang

föreslås ett tämligen långt gående samordnande av lönebestämmelserna

för samtliga nyssberörda lärarkategorier, bland annat med avseende å sneddning,

har allmänna lönenämnden ansett det ur löneteknisk synpunkt önskvärt,

att ifrågavarande övergångsperiod kunde utlöpa samtidigt över hela

linjen eller den 30 juni 1943. Lönenämnden har i detta sammanhang erinrat,

att undervisningsväsendets lönenämnd i utlåtande den 26 september 1938

på anförda skäl föreslog ett sådant samordnande av övergångsperioderna.

Departementschefen har för egen del ansett tillräcklig anledning icke föreligga

att i samband med den föreslagna löneregleringen rubba den av riksdagen

redan fastställda övergångsperioden.

I övergångsbestämmelserna ha utöver vad förut angivits gjorts vissa jämkningar

i anslutning till dem, som på sin tid vidtogos i de sakkunnigas förslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

19

till folkskolans avlöningsreglemente. Skulle någon ytterligare övergångsbestämmelse

visa sig erforderlig, torde Kungl. Maj:t böra äga besluta härom.

Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kungl. Majit har med stöd av riksdagens särskilda beslut meddelat vissa

föreskrifter angående avlöningsförmåner för lärare vid högre kommunala

skolor under militär tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap

eller mobilisering och under tjänstledighet för deltagande i hemvärnsövningar

och hemvärnskurser samt angående sådana lärares rätt att för löneklassuppflyttning

taga i beräkning tid för militär tjänstgöring, som nyss nämnts,

m. m. De ändringar i dessa och liknande föreskrifter, som erfordras i anledning

av det nya avlöningsreglementet, torde Kungl. Majit äga vidtaga. Likaså

torde Kungl. Majit få förordna om de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,

som påkallas av löneregleringen. För genomförandet av sistnämnda

ändringar bör riksdagens bemyndigande inhämtas.

Kostnadsberäkningar.

Till bestridande av kostnaderna för den vid här avsedda skolor anställda

lärarpersonalens avlöning utgår för närvarande statsbidrag dels med 78 procent

av den avlöning, som tillkommer lärarna, dels ock med 78 procent av

belopp, motsvarande skolområdets kostnader för läkarvård, ersättning för

flyttningskostnad — frånsett förut angivna fall, då denna ersättning helt bestrides

av statsverket —, begravningshjälp och dylikt, dels ock med belopp,

motsvarande kostnaderna för eventuellt utgående barntillägg. Jämväl utgifterna

för kristillägg bestridas till 78 procent av statsverket.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör frågan om en differentiering av

statsbidragsbeloppen på i betänkandet närmare angivna skäl upptagas till

prövning. De sakkunniga ha jämväl anmält sin avsikt att i ett senare betänkande

upptaga frågan örn avvägningen mellan staten och skolområdena av

kostnaderna för högre kommunala skolor.

I detta sammanhang må erinras, att de sakkunnigas förslag angående sjukvårdskostnader

innebär, att hela den lärare tillkommande ersättningen för

dylika kostnader skall utgå av statsmedel.

Beträffande den inverkan på statens utgifter, som ett bifall till förslaget

örn nytt avlöningsreglemente kan medföra vid i övrigt oförändrade grunder

för statsbidragets utmätning, lia de sakkunniga — med hänvisning till att

ändrad lönereglering i stort sett föreslagits endast beträffande icke-ordinarie

lärare — konstaterat, att förslagets genomförande får ganska ringa ekonomisk

betydelse. I vart fall syntes tills vidare — innan tillräcklig erfarenhet

vunnits — anslagen för här ifrågavarande ändamål böra uppföras med de

belopp, som skulle ha kommit i fråga, örn lönereglering nu ej genomförts.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att definitiv lönereglering skall

från och med den 1 juli 194.3 genomföras för lärare vid de högre kommu
-

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 102.

nåla .skolorna, d. v. s. kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor, dock ej för Övningslärare, vilkas

anställnings- och avlöningsförhållanden för närvarande äro föremål för

utredning. Löneregleringsförslaget är ett led i de definitiva löneregleringar,

som genomförts fran och med den 1 juli 1939 för den civila statsförvaltningens

tjänstemän, inberäknat lärarna vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

läroanstalter, samt från och med den 1 juli 1942 för lärare vid folk- och småskolor

samt nomadskolor. Utskottet tillstyrker att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

ett särskilt avlöningsreglemente, uppgjort i anslutning till de för nyssnämnda

befattningshavargrupper gällande reglementena, utfärdas för lärare

vid de högre kommunala skolorna.

Kungl. Maj:ts förslag rörande anställnings- och avlöningsförhållanden för

rektorer och lärare vid ifrågavarande skolor har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande, utom i vad avser lönegradsplaceringen

av adjunktskompetent ämneslärare vid vissa högre folkskolor. Av den i

det föregående lämnade redogörelsen framgår, att 1941 års lärarlönesakkunniga

uttalat, att placering i 23 lönegraden icke borde medgivas lärare vid högre

folkskola men att allmänna lönenämnden i avgivet utlåtande förklarat sig

anse, att skäl kunde föreligga för att frågan örn löneställningen för adjunktskompetenta

ämneslärare vid fyrklassiga allmänna högre folkskolor underkastades

ytterligare omprövning. Departementschefen har på anförda skäl

funnit sig icke kunna förorda bifall till yrkandet örn placering av adjunktskompetent

lärare vid högre folkskola i 23 lönegraden. För egen del har utskottet,

särskilt med tanke på lärarrekryteringen vid de fyrklassiga allmänna

högre folkskolorna, funnit skäl tala för att den nu berörda frågan i anslutning

till vad allmänna lönenämnden anfört underkastas ytterligare övervägande.

Utskottet är emellertid ej berett att i detta sammanhang förorda någon

ändring i Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt.

Det nu framlagda förslaget till avlöningsreglemente för de högre kommunala

skolorna har icke givit utskottet anledning lill annan erinran än att i

3 punkten av övergångsbestämmelserna ordet »kungörelsen» bör utbytas mot

»avlöningsreglementet».

Utskottet, som i övriga, här icke särskilt berörda delar tillstyrker Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må

1. godkänna det av departementschefen förordade förslaget

till avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna,

med iakttagande av den redaktionella ändring utskottet

här ovan föreslagit;

2. godkänna det av departementschefen förordade förslaget

om uppräkning av ersättningen åt biträdande lärare vid

de högre kommunala skolorna;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 5 mars 1943 förordats meddela

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 102.

21

a) bestämmelser om avlöning åt lärare, som anmält, att

han icke vill underkasta sig det nya avlöningsreglementets

villkor och bestämmelser,

b) provisoriska avlöningsbestämmelser för budgetåret 1943/

44 för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna,

c) » bestämmelser om provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning under budgetåret 1943/44 åt

vissa Övningslärare vid nämnda skolor;

4. bemyndiga Kungl. Majit

a) att förordna om tillämpning av avlöningsreglementet för

de högre kommunala skolorna å lärare, vilken icke övergått

till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret

1942/43 för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,

b) att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande

befattningshavare, vilka kunna visa sig erforderliga utöver

de övergångsstadganden, som innefattas i avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna,

c) att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,

som föranledas av föreskrifterna i avlöningsreglementet

för de högre kommunala skolorna eller av vad eljest i

nämnda statsrådsprotokoll förordats.

Stockholm den 11 maj 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid ''förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Sven

Lansson, Heiding, Magnusson, Carlström, friherre De Geer, Gustaf Karlsson, Boman, Ekströmer

och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Danielsson,

Isacsson, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Malmö, Andersson i Södergård,

Mårtensson, Staxäng, Viklund och fru Alvén.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 102.

Reservation

av herr Pauli, som ansett, att utskottet bort förorda sådan jämkning i

Kungl. Maj :ts förslag, att kvinnlig lärare vid här ifrågavarande skolor med

avseende å rätt att åtnjuta lön i högsta löneklass inom^ vederbörande lönegrad

jämställes med kvinnlig lärare vid allmänt läroverk.

437848. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till avlöning sreglemente för de högre kommunala skolorna. s. 14 i texten