Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1943-02-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

(3:e och 4:e avd.)

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna

1—4 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 4 januari 1943).

1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Enligt planen för löneregleringsarbetet

inom statsförvaltningen skulle detta innefatta jämväl en revision

av de till avlöningsreglementena hörande tjänsteförteckningarna. En del av

denna revision har genomförts vid 1942 års riksdag, då på grundval av framlagda

sakkunnigförslag en översyn av civila avlöningsreglementets tjänsteförteckning,

huvudsakligen vad angår befattningar inom lönegraderna A 1—

A 29, ägt rum.

Vad angår revisionen av tjänsteförteckningarna i övrigt erinras i statsverkspropositionen

örn att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga den 18 juni 1942

avgivit ett betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser

byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942:30). Betänkandet har varit

föremål för remissbehandling, men ansetts med hänsyn till det nuvarande

ekonomiska läget icke böra upptagas till prövning vid årets riksdag.

I ett särskilt betänkande, avgivet den 21 november 1942 (SOU 1942:46),

ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag angående revision

av tjänsteförteckningen för civilförvaltningen i vad angår tjänstebenämningar

och förteckningens uppställning. De sakkunniga ha därmed slutfört

sitt utredningsuppdrag. Betänkandet har remitterats till vederbörande

myndigheter för avgivande av yttrande. De i betänkandet framlagda förslagen

torde icke hinna underställas 1943 års riksdag.

Beträffande revision av tjänsteförteckningen för statens sinnessjukhus pågår

särskild sakkunnigutredning.

Frågan örn en särskild sakkunnigberedning för revision av den vid militära

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen är fortfarande beroende

på övervägande.

Utöver revisionen av tjänsteförteckningarna äro vissa andra löneregleringsfrågor

aktuella. Sålunda erinras örn att fjolårets riksdag fastställt huvud
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 12—13.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 12.

grunderna för en omorganisation av domsagoförvaltningarna, avsedd att genomföras

från och med budgetåret 1943/44. I samband härmed föreligga

jämväl frågor om lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid hovrätterna

och viss personal vid vattendomstolarna. Närmare förslag i nu berörda

ämnen äro avsedda att föreläggas 1943 års riksdag.

Enligt förslag i statsverkspropositionen skola vissa befattningshavare med

avlöning från luftfartsfonden inordnas under civila icke-ordinariereglementet.

Inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga ha utarbetat förslag

till ändrade bestämmelser angående försvarsväsendets reservstater samt angående

personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver. Dessa förslag

innefatta bland annat reglering av avlöningsförhållandena för ifrågavarande

personalgrupper.

Slutligen har förslag till definitiv lönereglering för lärare vid de högre kommunala

skolorna utarbetats av särskilda sakkunniga och befinner sig efter

remissbehandling under fortsatt beredning för att underställas årets riksdag.

De senare årens löne- och kristilläggsregleringar ha beträffande den personal,

som icke är inordnad å löneplan utan avlönas med arvoden, i viss

mån motsvarats av tid efter annan vidtagna arvodesregleringar. Därvid ha

beträffande åtskilliga arvoden, som varit förenade med dyrtidstillägg, företagits

omräkningar i syfte att borttaga dyrtidstilläggen. På detta sätt ha dyrtidstilläggen

å arvoden inom civilförvaltningen blivit i det väsentliga avvecklade.

För närvarande pågår utredning om en rationalisering av det militära

arvodesväsendet. Avsikten är att om möjligt underställa årets riksdag förslag

i detta ämne.

För arvodespersonal med stadigvarande anställning ha under krigsåren

i viss begränsad utsträckning företagits uppräkningar av arvodena för att

bereda kompensation för levnadskostnadsstegringen. Den ytterligare levnadskostnadsstegring,

som ägt rum efter det grunderna för dylika omräkningar

prövades vid fjolårets riksdag, har icke ansetts böra föranleda förslag

till innevarande års riksdag om förnyad uppräkning. En sådan uppräkning

har nämligen icke ansetts stå i överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna

för den ekonomiska politiken sådana dessa bringats i tillämpning i

årets budgetarbete.

Det vid 1942 års riksdag beslutade förstatligandet av vägväsendet, vilket

är avsett att genomföras från och med år 1944, kommer att medföra inordnande

av nya personalgrupper bland de statliga befattningshavarna. Förslag

i dessa hänseenden äro avsedda att föreläggas årets riksdag. Likaledes innebär

domsagoförvaltningens omorganisation övergång till statsanställning för

vissa personalgrupper. I övrigt har uppförandet av nya befattningar i personalförteckningarna

respektive höjning av medelsanvisningen för personalökning

i riksstatsförslaget begränsats till det fåtal undantagsfall, där krisförhållandena

eller nytillkomna arbetsuppgifter och liknande särskilda omständigheter

gjort förstärkning av personalorganisationen oundviklig.

De restriktioner i fråga om återbesättande av befattningar, som genomförts

i anslutning till det inom statsförvaltningen pågående besparingsarbetet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

3

(kungörelsen den 3 januari 1941, nr 5), ha lett till att vakanssättning i viss

utsträckning kommit att ske inom olika förvaltningsgrenar. Liksom under

innevarande budgetår ha de vakanta befattningarna fått kvarstå i personalförteckningarna,

i den mån fråga endast varit om en av det finansiella läget

betingad temporär vakanssättning, varemot de avlöningsbelopp, som inbesparas

genom vakanssättningen, frånräknats vid anslagsberäkningen. Det

sistnämnda gäller även de avlöningsbelopp, som antagits komma att inbesparas

genom tjänstledigheter.

Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen

för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer

under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,

nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, som till avlöningar till icke-ordinarie

personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för budgetåret

1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med

hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats

till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell

mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna

för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes

från och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda

maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat

förslagsvis beräknade poster.

En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts påkallad. Med

stöd av numera vunnen erfarenhet förordas emellertid, att bemyndigandet

lämnas utan tidsbegränsning.

Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag har för de

senaste budgetåren varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella

läget. Under budgetarbetet har i denna del eftersträvats att i möjligaste mån

hålla den nuvarande kostnadsramen. Sådana förslagsvis beräknade utgiftsposter,

vilkas belastning icke eller endast i begränsad mån kan påverkas av

besparingsåtgärder, t. ex. kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, ha upptagits

till vad som kan antagas motsvara den väntade belastningen. De ifrågavarande

posterna ha som regel beräknats med utgångspunkt från nuvarande

priser och, vad angår bränslekostnaderna, med hänsyn till bränsleförbrukningen

under en vinter med mera normala temperaturförhållanden än som

förelågo under budgetåret 1941/42; bränsleposterna lia alltså icke upptagits

till belopp motsvarande den faktiska belastningen under sistnämnda budgetår.

Principen att anslagsberäkningen skall grundas på nu gällande priser har

gällt även utspisningskostnader för olika anstalter.

De år 1942 genomförda ändringarna i bestämmelserna örn reseersättningar

ha nödvändiggjort höjning av elt flertal anslagsposter till dylika ersättningar.

Vad i övrigt angår obetecknade eller av Kungl. Majit maximerade utgiftsposter,

såsom posterna till övriga expenser för eget behov, lia höjningar i medelsberäkningen

endast i undantagsfall ägt rum och då huvudsakligen för att

täcka kostnaderna för en förutsedd utvidgning av verksamhetens omfattning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 12.

I syfte att underlätta statsmyndigheternas strävanden att begränsa sina anskaffningskostnader

har Kungl. Maj:t den 27 november 1942 bemyndigat statens

industrikommission att dels tillhandagå myndigheterna med upplysningar

i frågor om upphandling av inventarier och viss annan kontorsmateriel,

dels ock, efter eget beprövande på grundval av framställningar från vederbörande

myndigheter, utsträcka sin nuvarande upphandlingsverksamhet

för krisorganens räkning till att omfatta jämväl andra statsorgans behov av

omförmälda varuslag (Svensk författningssamling 1942:910).

Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård

m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet örn

verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst genom

de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid den

civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.

Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga berörda

spörsmål till slutlig reglering. Enär det synts erforderligt alf avvakta ännu

någon tids erfarenhet, innan frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna

upptages till nytt övervägande, lia de nuvarande bestämmelserna i ämnet

ansetts böra få gälla även under nästa budgetår.

I fråga om besparingsarbetet och riksstatsförslaget framhålles att flera av

besparingsberedningens framställningar även i årets statsverksproposition

behandlas vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna, varjämte ett

flertal anslag, som beröras av beredningens undersökningar, blivit utbrutna.

I en del fall äro besparingsberedningens förslag avsedda att föranleda enbart

åtgärder i administrativ ordning. Sålunda ha bland annat vid vissa affärsverk

besparingsresultat uppnåtts genom åtgärder vidtagna av verksledningarna

i samarbete med besparingsberedningens sakkunniga.

Beträffande sambandet mellan besparingsberedningens arbete och budgetbehandlingen

har i övrigt framhållits, att besparingsåtgärder, som under

arbetets gång finnas möjliga, i stor utsträckning kunna omedelbart genomföras,

även örn de beröra anslag å riksstaten och icke tagits i beräkning vid bestämmandet

av dessa. Den omständigheten att vissa anslag, som kunna komma

att beröras av besparingsarbetet, likväl gjorts till föremål för definitiva

anslagsäskanden, behöver således icke innebära uppskov till ett senare budgetår

med genomförandet av besparingsförslag avseende dessa anslag.

Vid sidan av besparingsberedningen arbeta alltjämt vissa andra organ med

likartade uppgifter. Särskilt erinras om den verksamhet, som utövas av statens

krisrevision samt av de civila och militära byggnadsutredningarna. De av

krisrevisionen vunna besparingarna inom försvarsväsendet ha, liksom tidigare,

icke kunnat komma till uttryck i anslagsberäkningarna, emedan de i huvudsak

taga formen av en effektivisering i användningen av anvisade medel.

2. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget

till nästa budgetår upptagas kommittéanslagen i ett flertal fall till

höjda belopp, och i propositionen nr 2 äskas å tilläggsstat förstärkningar av

vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen. Vid bifall till dessa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

5

förslag kommer ramen för fredsanslagen till utredningsändamål att väsentligt

överskridas. Utvecklingen belyses närmare av en i statsverkspropositionen

intagen tablå.

Av tablån framgår, att ökningen för nästa budgetår i förhållande till fredsnivån

väsentligen faller på försvars-, social- och ecklesiastikdepartementens

kommittéanslag. Stegringen uppgår för dessa tre departement till sammanlagt

410,000 kronor och förklaras väsentligen av de betydande utgifter som betingas

av utredningar i samband med genomförandet av den nya försvarsorganisationen,

socialvårds- och befolkningsutredningarna samt utredningen

om skolväsendets organisation.

3. Anslag till anläggningsarbeten m. m. I riksstaten för löpande budgetår

skedde avvägningen av anslagen till anläggningsarbeten med den återhållsamhet

som det finansiella läget och bristen på arbetskraft ansågs kräva.

Såsom framgår av översikten över det ekonomiska läget i finansplanen för

nästa budgetår har knappheten på arbetskraft och material under år 1942

undergått en allvarlig skärpning, som föranlett införandet bland annat av

arbetsförmedlingstvång för byggnadsarbeten. Den granskning av olika arbetens

angelägenhetsgrad som i samband därmed blivit nödvändig har för

de statliga arbetenas del och beträffande större privata företag anförtrotts

åt en särskild beredning, byggnadsberedningen. Denna har utövat sin granskningsrätt

under ordförandeskap av chefen för handelsdepartementet såsom

föredragande i statsrådet i ärenden angående företrädesrätt till arbetskraft

för ifrågavarande arbeten. En central granskning av planerade anläggningsarbeten

i denna eller andra former är avsedd att bibehållas.

Vid byggnadsberedningens granskning har det visat sig nödvändigt att i

åtskilliga fall begränsa de statliga eller med statsmedel finansierade investeringarna

icke oväsentligt under riksstatens nivå. Därvid har en förskjutning

av den relativa omfattning, i vilken olika intressen blivit tillgodosedda,

icke kunnat undvikas.

I viss mån ha möjligheterna att anpassa den statliga eller statsfinansierade

anläggningsverksamheten efter marknadsutvecklingen begränsats därigenom,

att statsmakternas beslut om anvisande av anslag stundom redan föranlett

därav berörda myndigheter och institutioner till åtaganden som verkat bindande

vid den nya prövningen.

Utformningen av riksstatsförslaget för nästa budgetår har i vad avser anslagen

till anläggningsarbeten skett under beaktande av det ändrade läget

på arbetsmarknaden och av riskerna för en fortsatt eller ökad knapphet på

byggnadsmaterial. Behovsprövningen har sålunda ytterligare skärpts och

medel äskats endast för arbeten, som även under förutsättning av fortsatta

svårigheter måste komma till stånd inom en nära framtid. Det har dock icke

ansetts möjligt eller lämpligt att begränsa anslagsanvisningarna till de arbeten

som under nu rådande förhållanden med visshet samtliga skulle tillåtas

komma till stånd. En sådan an slagsbegränsning skulle nämligen icke lämna

något utrymme för en jämkning i planerna eller för utnyttjandet av en lätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 12

nåd i arbetsmarknadsläget eller materialförsörjningen. Detta betyder givetvis,

att det byggnadsprogram för vilket medel äskas icke kommer att i sin

helhet realiseras, örn förutsättningarna för anläggningsverksamheten förbli

lika ogynnsamma som nu. Det är av vikt att detta beaktas av de av anslagen

berörda myndigheterna och institutionerna, så att anslagsanvisningarna icke

tagas till intäkt för åtgärder, som kunna begränsa utrymmet för en senare,

eventuellt ytterligare skärpt prövning av de olika företagens lämplighet med

hänsyn till marknadsläget.

Eftersom anslagsanvisningarna med den förordade uppläggningen sannolikt

komma att gå utöver den ram, som man kommer att kunna acceptera

under nästa budgetår, skulle man med tillämpning av nuvarande anslagsteknik

lia att motse en ytterligare ökning av reservationerna på kapitalbudgeten.

En sådan ökning som redan skett i betydande omfattning är mycket

missvisande, eftersom överhuvud inga äkta medelsreservationer förekomma

för kapitalbudgetens del; reservationerna innebära ju endast att den av

riksdagen fastställda anslagsramen icke till fullo utnyttjats men däremot icke

att verkliga inkomster i motsvarande mån föreligga fonderade. Det bar ansetts

lämpligt att undanröja denna oklarhet och att samtidigt understryka

den begränsade räckvidd, som statsmakternas beslut örn anslagsan visn ing på

kapitalbudgeten enligt vad nyss anförts äga, genom en justering av anslagsformen.

I samråd med riksräkenskapsverket har sålunda beteckningen reservationsanslag

för kapitalbudgetens del helt slopats. Medelsanvisningarna

avses i stället skola ske å obetecknade investeringsanslag; termen bär valts för

att skilja anvisningarna å kapitalbudgeten från de obetecknade anslagen å

driftbudgeten. Vid redovisningen komma i enlighet härmed inga reservationer

att upptagas utan i stället endast att angivas till hur stor del de av riksdagen

lämnade investeringsbemyndigandena kvarstå outnyttjade. Med avseende

å Kungl. Majlis förfoganderätt över investeringsanslagen böra gälla

samma regler som för reservationsanslagen å driftbudgeten (jfr 1928 års

riksdags skrivelse nr 20). Kungl. Maj:t har hemställt örn riksdagens bemyndigande

härtill.

Den ändrade anslagsbeteckningen anses lämpligen böra i budgetredovisningen

för budgetåret 1943/44 genomföras även för äldre reservationsanslag

å kapitalbudgeten. Vid budgetårets början ingående reservationer böra i enlighet

härmed upptagas såsom outnyttjade bemyndiganden och i förekommande

fall tillgodoräknas motsvarande för budgetåret anvisade investeringsanslag.

Den föreslagna omläggningen av anslagsutformningen på kapitalbudgeten

aktualiserar en vid 1938 års riksdag behandlad fråga om ändrade grunder

för medelsanvisningen å denna del av riksstaten (prop. nr 199, statsutskottets

uti. nr 137). Ett genomförande av de därvid diskuterade principerna ■—

som i huvudsak avsågo att ett enda anslag skulle anvisas för var och en av

de statliga fonderna och att de olika investeringarna skulle redovisas såsom

särskilda poster å stater för dessa anslag — har av olika skäl icke ännu

kommit att genomföras. Förslaget anses kräva ytterligare prövning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

7

4. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till fastighets]onderna har departementschefen redogjort för vederbörande

myndigheters härutinnan verkställda beräkningar. Förslag till stater

för fonderna för nästa budgetår liro avsedda att framdeles föreläggas riksdagen.

I statsverkspropositionen ingå beräknade förslag till dylika stater ävensom

till ersättningsanslag.

I fråga örn ersättning till statens domäners fond för upplåten mark har departementschefen

angivit vilka kronoegendomar som för närvarande redovisas

i enlighet nied de av 1939 års riksdag godkända grunderna för redovisning

av sådan egendom, vilken disponeras för vissa ändamål, främmande för

domänstyrelsens verksamhet. Utredning pågår om utsträckt tillämpning av

denna redovisningsform.

För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade

civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,

ävensom till vissa andra befattningshavargrupper och grupper

av pensionärer.

I gällande riksstat äro utgifterna för rörligt tillägg beräknade efter 15 procent,

till vilken procentsats det rörliga tillägget är maximerat enligt gällande

avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget för budgetåret 1943/44 ha

utgifterna för rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.

För nästa budgetår räknas med att dgrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. fortfarande bör beredas befattningshavare, som icke berörts

av de under senare år genomförda löneregleringarna, däri inbegripna

även sådana som förklarat sig icke vilja övergå på ny stat.

Med hänsyn till den utredning angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner,

som beröres vid anmälan av tolfte huvudtiteln, har fragan örn

grunderna för dyrtidstillägg å tjänstepensioner ansetts först längre fram

böra underställas riksdagen.

Vad åter angår bestämmelserna om dyrtidstillägg och procentuellt tillägg

åt befattningshavare och familjepensionärer ifrågasättes icke någon ändring.

Den av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 beslutade maximeringen av

dessa tillägg till visst indextal (skriv, nr 16) skulle alltså gälla även för

nästa budgetår (jfr även prop. nr 286 till 1940 års lagtima riksdag och samma

riksdags skriv, nr 399).

Dyrtidstilläggsanslagen under andra och fjärde huvudtitlarna ha med

hänsyn till föreliggande frågor om löneregleringar upptagits i riksstatsförslaget

med allenast beräknade belopp. Å tolfte och fjortonde huvudtitlarna

ha de anslag, från vilka dyrtidstillägg åt tjänstepensionärer skola utgå, av skäl

som nyss angivits likaledes upptagits med endast beräknade belopp.

Förslag örn anvisande eller beräknande av anslag till dyrtidstillägg under

de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer. Beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken

eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar lia utgifterna för dyrtidstillägg

liksom hittills ansetts böra utgå från de medel, av vilka verkets

utgifter i övrigt bestridas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 12.

Ett särskilt kristillägg — med för närvarande 16 procent — utgår till och

med det första kvartalet 1943.

Förslag om reglering av kristilläggen för tiden efter första kvartalet 1943

avses att efter överläggningar med tjänstemännens organisationer under den

närmaste tiden föreläggas riksdagen. Anslagsbehovet påverkas av vissa förestående

löneregleringar och organisationsändringar. Bland annat gäller detta

kristilläggsanslagen under andra och sjätte huvudtitlarna, som påverkas av

löneregleringen för domsagoförvaltningen m. fl. förvaltningsgrenar samt förstatligandet

av vägväsendet. Förslagsanslagen till kristillägg lia i statsverkspropositionen

uppförts med allenast beräknade belopp, motsvarande kostnaderna

under ett år för kristillägg å 16 procent enligt hittills gällande

grunder.

Utskottet. De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma

frågorna avse, såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår,

dels avlönings- och omkostnadsanslagen m. m., dels anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, dels anslag till anläggningsarbeten m. m.,

dels ock för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. har Kungl. Majit

vid prövningen av föreliggande anslagsäskanden iakttagit stor återhållsamhet

i fråga om nya utgiftsändamål.

De riktlinjer för budgetarbetet, för vilka närmare redogjorts i statsverkspropositionen,

föranleda icke annat uttalande från utskottets sida än att utskottet

finner välbetänkt, att försiktighet i nuvarande ekonomiska läge iakttages

i de hänseenden, varom här är fråga. Till den närmare beräkningen av

medelsbehovet för de olika utgiftsändamålen kommer utskottet att taga ställning

vid sin detaljbehandling av avlönings- och omkostnadsanslagen.

Liksom i fjol har Kungl. Majit hemställt om förlängning av bemyndigandet

att medgiva överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut

maximerade posterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, och till avlöningar till icke-ordinarie personal. Därvid har

emellertid föreslagits att bemyndigandet icke såsom tidigare skulle avse allenast

ett budgetår, utan gälla tills vidare.

Enligt utskottets mening torde behov av ytterligare förlängning av berörda

bemyndigande föreligga. Utskottet anser sig emellertid icke kunna biträda

förslaget örn förlängning utan tidsbegränsning. I överensstämmelse med vad

vid tidigare riksdagar varit fallet, bör bemyndigandet i stället lämnas för allenast

nästa budgetår. ''

Från finansdepartementet har till utskottet överlämnats en redogörelse rörande

det sätt, varpå det för föregående budgetår gällande bemyndigandet

utnyttjats av Kungl. Majit. Utskottet, som kommer att beakta nämnda redogörelse

vid prövningen av de särskilda anslagsfrågorna, förutsätter, att riksdagen

jämväl framdeles kommer att hållas underrättad om de åtgärder, som

i anledning av lämnade bemyndiganden vidtagas.

Av den i statsverkspropositionen intagna redogörelsen för kommittéansla
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12.

9

gen framgår, att dessa anslag med de förstärkningar, som äskats å tilläggsstat,

för innevarande budgetår komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av

över 2.5 miljoner kronor. De för nästa budgetår äskade beloppen uppgå sammanlagt

till något över 2 miljoner kronor. Utskottet, som i annat sammanhang

upptager de olika anslagsäskandena, vill här allenast framhålla angelägenheten

av att ifrågavarande utgifter i möjligaste mån begränsas.

Beträffande anslag till anläggningsarbeten har i statsverkspropositionen

framhållits, att det byggnadsprogram, för vilket medel äskas, icke kommer

att i sin helhet realiseras, örn förutsättningarna för anläggningsverksamheten

förbli lika ogynnsamma som nu. Utskottet vill understryka vad därvid anförts

om vikten av att de av anslagen berörda myndigheterna och institutionerna

beakta nämnda förhållande, så att anslagsanvisningarna icke tagas till intäkt

för åtgärder, som kunna begränsa utrymmet för en senare, eventuellt

ytterligare skärpt prövning av de olika företagens lämplighet med hänsyn

till marknadsläget.

Den föreslagna ändrade formen för medelsanvisningar å kapitalbudgeten

avser, att anslagen å nämnda budget icke som hittills skett skola anvisas som

reservationsanslag utan som obetecknade investeringsanslag, dock med rätt

för Kungl. Majit att alltfort förfoga över anslagen efter hittills gällande grunder.

Den nya anslagsbeteckningen anses böra i budgetredovisningen för nästa

budgetår genomföras även för äldre kapitalökningsanslag. Åtgärden förestavas

av en önskan att undgå bokföring av reservationer å kapitalbudgeten.

Ifrågakommande belopp skulle i stället redovisas såsom outnyttjade bemyndiganden

och i förekommande fall tillgodoräknas motsvarande för budgetåret

anvisade investeringsanslag. Då medelsreservationer i egentlig mening

icke kunna förekomma på kapitalbudgeten synes förslaget välbetänkt. Utskottet

tillstyrker därför, att bemyndigande lämnas Kungl. Maj :t att enligt för reservationsanslag

gällande regler förfoga över obetecknade investeringsanslag

intill utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket anslagen sist blivit

i riksstaten uppförda.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till fastighetsfonderna,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt vidare

frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. och kristillägg. Beträffande frågan örn kristillägg kommer utskottet

att framdeles avgiva utlåtande. Vad departementschefen anfört beträffande

övriga nu omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Majits förslag besluta, att det

Kungl. Majit för budgetåren 1941/42 och 1942/43 lämnade bemyndigandet

att medgiva överskridande av genom riksdagens

beslut maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 12.

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller till avlöningar

till icke-ordinarie personal skall efter utgången av budgetåret

1942/43 äga fortsatt giltighet för budgetåret 1943/44:

II. med bifall till Kungl. Marits förslag

a) bemyndiga Kungl. Majit att enligt för reservationsanslag

gällande regler förfoga över obetecknade investeringsanslag

intill utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket

anslagen sist blivit i riksstaten uppförda;

b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

och familjepensionärer under budgetåret 1943/44 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 4 januari 1943 förordade grunder utgå

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas;

III. besluta, att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna

vad utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.

Stockholm den 2 februari 1943.

På statsutskottets vägnar:

CONRAD JONSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Joh. Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Torsten Ström,

Lindström, Sven Larsson, Heiding, Magnusson, friherre De Geer, Björkman, Åqvist och

Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson i

Tidaholm, Holmdahl, Nilsson i Steneberg och Pettersson i Dahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:27 Riksdagens skrivelse nr 27 s. 1 i texten