Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
1943-02-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1943 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
(3:e och 4:e avd.)
I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar
gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under punkterna
1—4 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 4 januari 1943).
1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Enligt planen för löneregleringsarbetet
inom statsförvaltningen skulle detta innefatta jämväl en revision
av de till avlöningsreglementena hörande tjänsteförteckningarna. En del av
denna revision har genomförts vid 1942 års riksdag, då på grundval av framlagda
sakkunnigförslag en översyn av civila avlöningsreglementets tjänsteförteckning,
huvudsakligen vad angår befattningar inom lönegraderna A 1—
A 29, ägt rum.
Vad angår revisionen av tjänsteförteckningarna i övrigt erinras i statsverkspropositionen
örn att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga den 18 juni 1942
avgivit ett betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser
byråchefs- och rådstjänster m. m. (SOU 1942:30). Betänkandet har varit
föremål för remissbehandling, men ansetts med hänsyn till det nuvarande
ekonomiska läget icke böra upptagas till prövning vid årets riksdag.
I ett särskilt betänkande, avgivet den 21 november 1942 (SOU 1942:46),
ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag angående revision
av tjänsteförteckningen för civilförvaltningen i vad angår tjänstebenämningar
och förteckningens uppställning. De sakkunniga ha därmed slutfört
sitt utredningsuppdrag. Betänkandet har remitterats till vederbörande
myndigheter för avgivande av yttrande. De i betänkandet framlagda förslagen
torde icke hinna underställas 1943 års riksdag.
Beträffande revision av tjänsteförteckningen för statens sinnessjukhus pågår
särskild sakkunnigutredning.
Frågan örn en särskild sakkunnigberedning för revision av den vid militära
avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen är fortfarande beroende
på övervägande.
Utöver revisionen av tjänsteförteckningarna äro vissa andra löneregleringsfrågor
aktuella. Sålunda erinras örn att fjolårets riksdag fastställt huvud
Bihang
till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 12—13.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 12.
grunderna för en omorganisation av domsagoförvaltningarna, avsedd att genomföras
från och med budgetåret 1943/44. I samband härmed föreligga
jämväl frågor om lönereglering för viss icke-ordinarie personal vid hovrätterna
och viss personal vid vattendomstolarna. Närmare förslag i nu berörda
ämnen äro avsedda att föreläggas 1943 års riksdag.
Enligt förslag i statsverkspropositionen skola vissa befattningshavare med
avlöning från luftfartsfonden inordnas under civila icke-ordinariereglementet.
Inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga ha utarbetat förslag
till ändrade bestämmelser angående försvarsväsendets reservstater samt angående
personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver. Dessa förslag
innefatta bland annat reglering av avlöningsförhållandena för ifrågavarande
personalgrupper.
Slutligen har förslag till definitiv lönereglering för lärare vid de högre kommunala
skolorna utarbetats av särskilda sakkunniga och befinner sig efter
remissbehandling under fortsatt beredning för att underställas årets riksdag.
De senare årens löne- och kristilläggsregleringar ha beträffande den personal,
som icke är inordnad å löneplan utan avlönas med arvoden, i viss
mån motsvarats av tid efter annan vidtagna arvodesregleringar. Därvid ha
beträffande åtskilliga arvoden, som varit förenade med dyrtidstillägg, företagits
omräkningar i syfte att borttaga dyrtidstilläggen. På detta sätt ha dyrtidstilläggen
å arvoden inom civilförvaltningen blivit i det väsentliga avvecklade.
För närvarande pågår utredning om en rationalisering av det militära
arvodesväsendet. Avsikten är att om möjligt underställa årets riksdag förslag
i detta ämne.
För arvodespersonal med stadigvarande anställning ha under krigsåren
i viss begränsad utsträckning företagits uppräkningar av arvodena för att
bereda kompensation för levnadskostnadsstegringen. Den ytterligare levnadskostnadsstegring,
som ägt rum efter det grunderna för dylika omräkningar
prövades vid fjolårets riksdag, har icke ansetts böra föranleda förslag
till innevarande års riksdag om förnyad uppräkning. En sådan uppräkning
har nämligen icke ansetts stå i överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna
för den ekonomiska politiken sådana dessa bringats i tillämpning i
årets budgetarbete.
Det vid 1942 års riksdag beslutade förstatligandet av vägväsendet, vilket
är avsett att genomföras från och med år 1944, kommer att medföra inordnande
av nya personalgrupper bland de statliga befattningshavarna. Förslag
i dessa hänseenden äro avsedda att föreläggas årets riksdag. Likaledes innebär
domsagoförvaltningens omorganisation övergång till statsanställning för
vissa personalgrupper. I övrigt har uppförandet av nya befattningar i personalförteckningarna
respektive höjning av medelsanvisningen för personalökning
i riksstatsförslaget begränsats till det fåtal undantagsfall, där krisförhållandena
eller nytillkomna arbetsuppgifter och liknande särskilda omständigheter
gjort förstärkning av personalorganisationen oundviklig.
De restriktioner i fråga om återbesättande av befattningar, som genomförts
i anslutning till det inom statsförvaltningen pågående besparingsarbetet
Statsutskottets utlåtande nr 12.
3
(kungörelsen den 3 januari 1941, nr 5), ha lett till att vakanssättning i viss
utsträckning kommit att ske inom olika förvaltningsgrenar. Liksom under
innevarande budgetår ha de vakanta befattningarna fått kvarstå i personalförteckningarna,
i den mån fråga endast varit om en av det finansiella läget
betingad temporär vakanssättning, varemot de avlöningsbelopp, som inbesparas
genom vakanssättningen, frånräknats vid anslagsberäkningen. Det
sistnämnda gäller även de avlöningsbelopp, som antagits komma att inbesparas
genom tjänstledigheter.
Fjolårets riksdag bemyndigade Kungl. Majit att i enlighet med av chefen
för finansdepartementet i 1941 års statsverksproposition angivna riktlinjer
under innevarande budgetår medgiva överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,
nämligen maximerade poster såväl till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, som till avlöningar till icke-ordinarie
personal. Bemyndigandet innebar en förlängning av ett motsvarande för budgetåret
1941/42 lämnat bemyndigande, som hade funnits påkallat dels med
hänsyn till de särskilda avlöningskostnaderna för personal, som inkallats
till militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering, dels ock med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna
för allmänna civilförvaltningarnas myndigheter, som genomfördes
från och med sistnämnda budgetår, medförde en överflyttning till förenämnda
maximerade anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat
förslagsvis beräknade poster.
En ytterligare förlängning av bemyndigandet har ansetts påkallad. Med
stöd av numera vunnen erfarenhet förordas emellertid, att bemyndigandet
lämnas utan tidsbegränsning.
Medelsanvisningen under myndigheternas omkostnadsanslag har för de
senaste budgetåren varit strängt begränsad med hänsyn till det finansiella
läget. Under budgetarbetet har i denna del eftersträvats att i möjligaste mån
hålla den nuvarande kostnadsramen. Sådana förslagsvis beräknade utgiftsposter,
vilkas belastning icke eller endast i begränsad mån kan påverkas av
besparingsåtgärder, t. ex. kostnaderna för bränsle, lyse och vatten, ha upptagits
till vad som kan antagas motsvara den väntade belastningen. De ifrågavarande
posterna ha som regel beräknats med utgångspunkt från nuvarande
priser och, vad angår bränslekostnaderna, med hänsyn till bränsleförbrukningen
under en vinter med mera normala temperaturförhållanden än som
förelågo under budgetåret 1941/42; bränsleposterna lia alltså icke upptagits
till belopp motsvarande den faktiska belastningen under sistnämnda budgetår.
Principen att anslagsberäkningen skall grundas på nu gällande priser har
gällt även utspisningskostnader för olika anstalter.
De år 1942 genomförda ändringarna i bestämmelserna örn reseersättningar
ha nödvändiggjort höjning av elt flertal anslagsposter till dylika ersättningar.
Vad i övrigt angår obetecknade eller av Kungl. Majit maximerade utgiftsposter,
såsom posterna till övriga expenser för eget behov, lia höjningar i medelsberäkningen
endast i undantagsfall ägt rum och då huvudsakligen för att
täcka kostnaderna för en förutsedd utvidgning av verksamhetens omfattning.
4
Statsutskottets utlåtande nr 12.
I syfte att underlätta statsmyndigheternas strävanden att begränsa sina anskaffningskostnader
har Kungl. Maj:t den 27 november 1942 bemyndigat statens
industrikommission att dels tillhandagå myndigheterna med upplysningar
i frågor om upphandling av inventarier och viss annan kontorsmateriel,
dels ock, efter eget beprövande på grundval av framställningar från vederbörande
myndigheter, utsträcka sin nuvarande upphandlingsverksamhet
för krisorganens räkning till att omfatta jämväl andra statsorgans behov av
omförmälda varuslag (Svensk författningssamling 1942:910).
Under den i omkostnadsstaterna förekommande anslagsposten till sjukvård
m. m. ingå bl. a. ersättningar åt verksläkare. Det allmänna spörsmålet örn
verks- och tjänsteläkarinstitutionerna har endast blivit provisoriskt löst genom
de bestämmelser, som meddelats år 1939 angående verksläkare vid den
civila statsförvaltningen och år 1940 angående tjänsteläkare vid försvarsväsendet.
Det har emellertid hittills icke ansetts lämpligt att upptaga berörda
spörsmål till slutlig reglering. Enär det synts erforderligt alf avvakta ännu
någon tids erfarenhet, innan frågan om verks- och tjänsteläkarinstitutionerna
upptages till nytt övervägande, lia de nuvarande bestämmelserna i ämnet
ansetts böra få gälla även under nästa budgetår.
I fråga om besparingsarbetet och riksstatsförslaget framhålles att flera av
besparingsberedningens framställningar även i årets statsverksproposition
behandlas vid vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna, varjämte ett
flertal anslag, som beröras av beredningens undersökningar, blivit utbrutna.
I en del fall äro besparingsberedningens förslag avsedda att föranleda enbart
åtgärder i administrativ ordning. Sålunda ha bland annat vid vissa affärsverk
besparingsresultat uppnåtts genom åtgärder vidtagna av verksledningarna
i samarbete med besparingsberedningens sakkunniga.
Beträffande sambandet mellan besparingsberedningens arbete och budgetbehandlingen
har i övrigt framhållits, att besparingsåtgärder, som under
arbetets gång finnas möjliga, i stor utsträckning kunna omedelbart genomföras,
även örn de beröra anslag å riksstaten och icke tagits i beräkning vid bestämmandet
av dessa. Den omständigheten att vissa anslag, som kunna komma
att beröras av besparingsarbetet, likväl gjorts till föremål för definitiva
anslagsäskanden, behöver således icke innebära uppskov till ett senare budgetår
med genomförandet av besparingsförslag avseende dessa anslag.
Vid sidan av besparingsberedningen arbeta alltjämt vissa andra organ med
likartade uppgifter. Särskilt erinras om den verksamhet, som utövas av statens
krisrevision samt av de civila och militära byggnadsutredningarna. De av
krisrevisionen vunna besparingarna inom försvarsväsendet ha, liksom tidigare,
icke kunnat komma till uttryck i anslagsberäkningarna, emedan de i huvudsak
taga formen av en effektivisering i användningen av anvisade medel.
2. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget
till nästa budgetår upptagas kommittéanslagen i ett flertal fall till
höjda belopp, och i propositionen nr 2 äskas å tilläggsstat förstärkningar av
vissa av de för innevarande budgetår anvisade anslagen. Vid bifall till dessa
Statsutskottets utlåtande nr 12.
5
förslag kommer ramen för fredsanslagen till utredningsändamål att väsentligt
överskridas. Utvecklingen belyses närmare av en i statsverkspropositionen
intagen tablå.
Av tablån framgår, att ökningen för nästa budgetår i förhållande till fredsnivån
väsentligen faller på försvars-, social- och ecklesiastikdepartementens
kommittéanslag. Stegringen uppgår för dessa tre departement till sammanlagt
410,000 kronor och förklaras väsentligen av de betydande utgifter som betingas
av utredningar i samband med genomförandet av den nya försvarsorganisationen,
socialvårds- och befolkningsutredningarna samt utredningen
om skolväsendets organisation.
3. Anslag till anläggningsarbeten m. m. I riksstaten för löpande budgetår
skedde avvägningen av anslagen till anläggningsarbeten med den återhållsamhet
som det finansiella läget och bristen på arbetskraft ansågs kräva.
Såsom framgår av översikten över det ekonomiska läget i finansplanen för
nästa budgetår har knappheten på arbetskraft och material under år 1942
undergått en allvarlig skärpning, som föranlett införandet bland annat av
arbetsförmedlingstvång för byggnadsarbeten. Den granskning av olika arbetens
angelägenhetsgrad som i samband därmed blivit nödvändig har för
de statliga arbetenas del och beträffande större privata företag anförtrotts
åt en särskild beredning, byggnadsberedningen. Denna har utövat sin granskningsrätt
under ordförandeskap av chefen för handelsdepartementet såsom
föredragande i statsrådet i ärenden angående företrädesrätt till arbetskraft
för ifrågavarande arbeten. En central granskning av planerade anläggningsarbeten
i denna eller andra former är avsedd att bibehållas.
Vid byggnadsberedningens granskning har det visat sig nödvändigt att i
åtskilliga fall begränsa de statliga eller med statsmedel finansierade investeringarna
icke oväsentligt under riksstatens nivå. Därvid har en förskjutning
av den relativa omfattning, i vilken olika intressen blivit tillgodosedda,
icke kunnat undvikas.
I viss mån ha möjligheterna att anpassa den statliga eller statsfinansierade
anläggningsverksamheten efter marknadsutvecklingen begränsats därigenom,
att statsmakternas beslut om anvisande av anslag stundom redan föranlett
därav berörda myndigheter och institutioner till åtaganden som verkat bindande
vid den nya prövningen.
Utformningen av riksstatsförslaget för nästa budgetår har i vad avser anslagen
till anläggningsarbeten skett under beaktande av det ändrade läget
på arbetsmarknaden och av riskerna för en fortsatt eller ökad knapphet på
byggnadsmaterial. Behovsprövningen har sålunda ytterligare skärpts och
medel äskats endast för arbeten, som även under förutsättning av fortsatta
svårigheter måste komma till stånd inom en nära framtid. Det har dock icke
ansetts möjligt eller lämpligt att begränsa anslagsanvisningarna till de arbeten
som under nu rådande förhållanden med visshet samtliga skulle tillåtas
komma till stånd. En sådan an slagsbegränsning skulle nämligen icke lämna
något utrymme för en jämkning i planerna eller för utnyttjandet av en lätt
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 12
nåd i arbetsmarknadsläget eller materialförsörjningen. Detta betyder givetvis,
att det byggnadsprogram för vilket medel äskas icke kommer att i sin
helhet realiseras, örn förutsättningarna för anläggningsverksamheten förbli
lika ogynnsamma som nu. Det är av vikt att detta beaktas av de av anslagen
berörda myndigheterna och institutionerna, så att anslagsanvisningarna icke
tagas till intäkt för åtgärder, som kunna begränsa utrymmet för en senare,
eventuellt ytterligare skärpt prövning av de olika företagens lämplighet med
hänsyn till marknadsläget.
Eftersom anslagsanvisningarna med den förordade uppläggningen sannolikt
komma att gå utöver den ram, som man kommer att kunna acceptera
under nästa budgetår, skulle man med tillämpning av nuvarande anslagsteknik
lia att motse en ytterligare ökning av reservationerna på kapitalbudgeten.
En sådan ökning som redan skett i betydande omfattning är mycket
missvisande, eftersom överhuvud inga äkta medelsreservationer förekomma
för kapitalbudgetens del; reservationerna innebära ju endast att den av
riksdagen fastställda anslagsramen icke till fullo utnyttjats men däremot icke
att verkliga inkomster i motsvarande mån föreligga fonderade. Det bar ansetts
lämpligt att undanröja denna oklarhet och att samtidigt understryka
den begränsade räckvidd, som statsmakternas beslut örn anslagsan visn ing på
kapitalbudgeten enligt vad nyss anförts äga, genom en justering av anslagsformen.
I samråd med riksräkenskapsverket har sålunda beteckningen reservationsanslag
för kapitalbudgetens del helt slopats. Medelsanvisningarna
avses i stället skola ske å obetecknade investeringsanslag; termen bär valts för
att skilja anvisningarna å kapitalbudgeten från de obetecknade anslagen å
driftbudgeten. Vid redovisningen komma i enlighet härmed inga reservationer
att upptagas utan i stället endast att angivas till hur stor del de av riksdagen
lämnade investeringsbemyndigandena kvarstå outnyttjade. Med avseende
å Kungl. Majlis förfoganderätt över investeringsanslagen böra gälla
samma regler som för reservationsanslagen å driftbudgeten (jfr 1928 års
riksdags skrivelse nr 20). Kungl. Maj:t har hemställt örn riksdagens bemyndigande
härtill.
Den ändrade anslagsbeteckningen anses lämpligen böra i budgetredovisningen
för budgetåret 1943/44 genomföras även för äldre reservationsanslag
å kapitalbudgeten. Vid budgetårets början ingående reservationer böra i enlighet
härmed upptagas såsom outnyttjade bemyndiganden och i förekommande
fall tillgodoräknas motsvarande för budgetåret anvisade investeringsanslag.
Den föreslagna omläggningen av anslagsutformningen på kapitalbudgeten
aktualiserar en vid 1938 års riksdag behandlad fråga om ändrade grunder
för medelsanvisningen å denna del av riksstaten (prop. nr 199, statsutskottets
uti. nr 137). Ett genomförande av de därvid diskuterade principerna ■—
som i huvudsak avsågo att ett enda anslag skulle anvisas för var och en av
de statliga fonderna och att de olika investeringarna skulle redovisas såsom
särskilda poster å stater för dessa anslag — har av olika skäl icke ännu
kommit att genomföras. Förslaget anses kräva ytterligare prövning.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
7
4. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande
ersättning till fastighets]onderna har departementschefen redogjort för vederbörande
myndigheters härutinnan verkställda beräkningar. Förslag till stater
för fonderna för nästa budgetår liro avsedda att framdeles föreläggas riksdagen.
I statsverkspropositionen ingå beräknade förslag till dylika stater ävensom
till ersättningsanslag.
I fråga örn ersättning till statens domäners fond för upplåten mark har departementschefen
angivit vilka kronoegendomar som för närvarande redovisas
i enlighet nied de av 1939 års riksdag godkända grunderna för redovisning
av sådan egendom, vilken disponeras för vissa ändamål, främmande för
domänstyrelsens verksamhet. Utredning pågår om utsträckt tillämpning av
denna redovisningsform.
För närvarande utgår rörligt tillägg till befattningshavare, som äro underkastade
civila och militära avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet,
ävensom till vissa andra befattningshavargrupper och grupper
av pensionärer.
I gällande riksstat äro utgifterna för rörligt tillägg beräknade efter 15 procent,
till vilken procentsats det rörliga tillägget är maximerat enligt gällande
avlöningsbestämmelser. Även i riksstatsförslaget för budgetåret 1943/44 ha
utgifterna för rörligt tillägg beräknats efter 15 procent.
För nästa budgetår räknas med att dgrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl. fortfarande bör beredas befattningshavare, som icke berörts
av de under senare år genomförda löneregleringarna, däri inbegripna
även sådana som förklarat sig icke vilja övergå på ny stat.
Med hänsyn till den utredning angående förbättring av vissa äldre tjänstepensioner,
som beröres vid anmälan av tolfte huvudtiteln, har fragan örn
grunderna för dyrtidstillägg å tjänstepensioner ansetts först längre fram
böra underställas riksdagen.
Vad åter angår bestämmelserna om dyrtidstillägg och procentuellt tillägg
åt befattningshavare och familjepensionärer ifrågasättes icke någon ändring.
Den av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 beslutade maximeringen av
dessa tillägg till visst indextal (skriv, nr 16) skulle alltså gälla även för
nästa budgetår (jfr även prop. nr 286 till 1940 års lagtima riksdag och samma
riksdags skriv, nr 399).
Dyrtidstilläggsanslagen under andra och fjärde huvudtitlarna ha med
hänsyn till föreliggande frågor om löneregleringar upptagits i riksstatsförslaget
med allenast beräknade belopp. Å tolfte och fjortonde huvudtitlarna
ha de anslag, från vilka dyrtidstillägg åt tjänstepensionärer skola utgå, av skäl
som nyss angivits likaledes upptagits med endast beräknade belopp.
Förslag örn anvisande eller beräknande av anslag till dyrtidstillägg under
de olika huvudtitlarna framställas av vederbörande departementschefer. Beträffande
befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande verken
eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar lia utgifterna för dyrtidstillägg
liksom hittills ansetts böra utgå från de medel, av vilka verkets
utgifter i övrigt bestridas.
8
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Ett särskilt kristillägg — med för närvarande 16 procent — utgår till och
med det första kvartalet 1943.
Förslag om reglering av kristilläggen för tiden efter första kvartalet 1943
avses att efter överläggningar med tjänstemännens organisationer under den
närmaste tiden föreläggas riksdagen. Anslagsbehovet påverkas av vissa förestående
löneregleringar och organisationsändringar. Bland annat gäller detta
kristilläggsanslagen under andra och sjätte huvudtitlarna, som påverkas av
löneregleringen för domsagoförvaltningen m. fl. förvaltningsgrenar samt förstatligandet
av vägväsendet. Förslagsanslagen till kristillägg lia i statsverkspropositionen
uppförts med allenast beräknade belopp, motsvarande kostnaderna
under ett år för kristillägg å 16 procent enligt hittills gällande
grunder.
Utskottet. De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma
frågorna avse, såsom av den lämnade redogörelsen närmare framgår,
dels avlönings- och omkostnadsanslagen m. m., dels anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, dels anslag till anläggningsarbeten m. m.,
dels ock för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.
Beträffande avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. har Kungl. Majit
vid prövningen av föreliggande anslagsäskanden iakttagit stor återhållsamhet
i fråga om nya utgiftsändamål.
De riktlinjer för budgetarbetet, för vilka närmare redogjorts i statsverkspropositionen,
föranleda icke annat uttalande från utskottets sida än att utskottet
finner välbetänkt, att försiktighet i nuvarande ekonomiska läge iakttages
i de hänseenden, varom här är fråga. Till den närmare beräkningen av
medelsbehovet för de olika utgiftsändamålen kommer utskottet att taga ställning
vid sin detaljbehandling av avlönings- och omkostnadsanslagen.
Liksom i fjol har Kungl. Majit hemställt om förlängning av bemyndigandet
att medgiva överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut
maximerade posterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, och till avlöningar till icke-ordinarie personal. Därvid har
emellertid föreslagits att bemyndigandet icke såsom tidigare skulle avse allenast
ett budgetår, utan gälla tills vidare.
Enligt utskottets mening torde behov av ytterligare förlängning av berörda
bemyndigande föreligga. Utskottet anser sig emellertid icke kunna biträda
förslaget örn förlängning utan tidsbegränsning. I överensstämmelse med vad
vid tidigare riksdagar varit fallet, bör bemyndigandet i stället lämnas för allenast
nästa budgetår. ''
Från finansdepartementet har till utskottet överlämnats en redogörelse rörande
det sätt, varpå det för föregående budgetår gällande bemyndigandet
utnyttjats av Kungl. Majit. Utskottet, som kommer att beakta nämnda redogörelse
vid prövningen av de särskilda anslagsfrågorna, förutsätter, att riksdagen
jämväl framdeles kommer att hållas underrättad om de åtgärder, som
i anledning av lämnade bemyndiganden vidtagas.
Av den i statsverkspropositionen intagna redogörelsen för kommittéansla
-
Statsutskottets utlåtande nr 12.
9
gen framgår, att dessa anslag med de förstärkningar, som äskats å tilläggsstat,
för innevarande budgetår komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av
över 2.5 miljoner kronor. De för nästa budgetår äskade beloppen uppgå sammanlagt
till något över 2 miljoner kronor. Utskottet, som i annat sammanhang
upptager de olika anslagsäskandena, vill här allenast framhålla angelägenheten
av att ifrågavarande utgifter i möjligaste mån begränsas.
Beträffande anslag till anläggningsarbeten har i statsverkspropositionen
framhållits, att det byggnadsprogram, för vilket medel äskas, icke kommer
att i sin helhet realiseras, örn förutsättningarna för anläggningsverksamheten
förbli lika ogynnsamma som nu. Utskottet vill understryka vad därvid anförts
om vikten av att de av anslagen berörda myndigheterna och institutionerna
beakta nämnda förhållande, så att anslagsanvisningarna icke tagas till intäkt
för åtgärder, som kunna begränsa utrymmet för en senare, eventuellt
ytterligare skärpt prövning av de olika företagens lämplighet med hänsyn
till marknadsläget.
Den föreslagna ändrade formen för medelsanvisningar å kapitalbudgeten
avser, att anslagen å nämnda budget icke som hittills skett skola anvisas som
reservationsanslag utan som obetecknade investeringsanslag, dock med rätt
för Kungl. Majit att alltfort förfoga över anslagen efter hittills gällande grunder.
Den nya anslagsbeteckningen anses böra i budgetredovisningen för nästa
budgetår genomföras även för äldre kapitalökningsanslag. Åtgärden förestavas
av en önskan att undgå bokföring av reservationer å kapitalbudgeten.
Ifrågakommande belopp skulle i stället redovisas såsom outnyttjade bemyndiganden
och i förekommande fall tillgodoräknas motsvarande för budgetåret
anvisade investeringsanslag. Då medelsreservationer i egentlig mening
icke kunna förekomma på kapitalbudgeten synes förslaget välbetänkt. Utskottet
tillstyrker därför, att bemyndigande lämnas Kungl. Maj :t att enligt för reservationsanslag
gällande regler förfoga över obetecknade investeringsanslag
intill utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket anslagen sist blivit
i riksstaten uppförda.
Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har
departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till fastighetsfonderna,
ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt vidare
frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl. och kristillägg. Beträffande frågan örn kristillägg kommer utskottet
att framdeles avgiva utlåtande. Vad departementschefen anfört beträffande
övriga nu omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Majits förslag besluta, att det
Kungl. Majit för budgetåren 1941/42 och 1942/43 lämnade bemyndigandet
att medgiva överskridande av genom riksdagens
beslut maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda
10
Statsutskottets utlåtande nr 12.
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller till avlöningar
till icke-ordinarie personal skall efter utgången av budgetåret
1942/43 äga fortsatt giltighet för budgetåret 1943/44:
II. med bifall till Kungl. Marits förslag
a) bemyndiga Kungl. Majit att enligt för reservationsanslag
gällande regler förfoga över obetecknade investeringsanslag
intill utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket
anslagen sist blivit i riksstaten uppförda;
b) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
och familjepensionärer under budgetåret 1943/44 må i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 4 januari 1943 förordade grunder utgå
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;
c) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande
befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar
utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas;
III. besluta, att i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna
vad utskottet i övrigt i förevarande utlåtande anfört.
Stockholm den 2 februari 1943.
På statsutskottets vägnar:
CONRAD JONSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Joh. Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Torsten Ström,
Lindström, Sven Larsson, Heiding, Magnusson, friherre De Geer, Björkman, Åqvist och
Nisser; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson i
Tidaholm, Holmdahl, Nilsson i Steneberg och Pettersson i Dahl.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:27 Riksdagens skrivelse nr 27 s. 1 i texten