Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-05-25 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

1

Nr 129.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående

ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkten 167,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag

till centralt sjukhusarkiv för budgetåret 1943/44 beräkna ett anslag av 19,800

kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 220, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 april 1943,

föreslagit riksdagen att

dels besluta att från och med den 1 juli 1943 inrätta ett organ, benämnt

centrala sjukvårdsberedningen, med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden

rörande standardisering av sjukvårdsmateriel samt registrera och bearbeta

uppgifter rörande sjukhusväsendet i och för rationalisering på det sjukhustekniska

området;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för centrala

sjukvårdsberedningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44;

dels ock för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag under rubriken Centrala

sjukvårdsberedningen anvisa till Avlöningar 62,800 kronor och till Omkostnader

17,300 kronor.

Beträffande sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet,

vilkas verksamhet enligt det i propositionen framlagda förslaget

skulle övertagas av centrala sjukvårdsberedningen, inhämtas av propositionen

följande.

Sjukhusens standardiseringskommitté, som bildades år 1933 på initiativ av

svenska landstingsförbundet och svenska sjukhusföreningen, har till huvudsaklig

uppgift att genom standardisering söka åstadkomma en för det svenska

sjukvårdsväsendet ändamålsenlig sjukvårdsmateriel, förenkla tillverkningen

och underlätta sjukvårdsinrättningarnas inköp, underhåll och handhavande

av sådan materiel och därigenom medverka till att kostnaderna för sjukhusdriften

begränsas. Ledningen av sjukhusens standardiseringskommitté är anförtrodd

åt en styrelse, bestående av trettiosex ledamöter, av vilka tolv representera

olika statliga organ, sex kommunala organisationer, åtta enskilda organisationer

och industriföretag samt tio ideella föreningar och sammanslut
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 129.

1?5U 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 129.

ningar av befattningshavare inom sjukhusväsendet. Den närmaste ledningen

av standardiseringsarbetet utövas av ett särskilt arbetsutskott, bestående av

tio ledamöter, som utses av kommittén. Arbetsutskottet utser inom sig en

verkställande ledamot, varjämte en administrativ sekreterare finnes anställd

hos utskottet. Utredningsarbetet ombesörjes av tekniska utskott, som tillsättas

av arbetsutskottet. Den av kommittén fast anställda personalen utgöres av

en ingenjör såsom teknisk ledare, en biträdande ingenjör samt ett skrivbiträde.

Dessutom tjänstgöra inom kommittén en ritare oell ett skrivbiträde, vilka dock

ej innehava fast anställning. De tekniska utskotten upprätta och utforma förslag

till bestämmelser rörande tillverkning av artiklar, som anses böra standardiseras.

Förslagen överlämnas av vederbörande tekniska utskott till arbetsutskottet,

som har att i enlighet med av kommittén meddelade bestämmelser

allsidigt pröva förslagen. Förslag, som godkänts av arbetsutskottet, överlämnas

till Sveriges standardiseringskommission, som jämlikt av Kungl. Majit

den 21 maj 1931 fastställda stadgar fungerar som centralorgan för standardiseringsarbetena

inom landet och som har att slutgiltigt pröva och fastställa utarbetade

standardförslag.

Medel för uppehållande av kommitténs verksamhet har erhållits dels genom

av Kungl. Majit beviljade bidrag, dels genom bidrag från svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, städer utanför landsting, vissa industrier,

svenska röda korset m. fl. Av Kungl. Majit beviljade bidrag hava utgått från

ett under tionde huvudtiteln anvisat anslag till bidrag till standardiseringsverksamheten.

Av det för sådan verksamhet för innevarande budgetår anvisade

anslaget å 100,000 kronor må enligt Kungl. Majlis beslut den 20 mars

1942 30,000 kronor användas för standardiseringsverksamhet å sjukhusområdet.

Anslaget utbetalas till Sveriges standardiseringskommission, som dock äger

lyfta hela beloppet, först sedan kommissionen styrkt, att till standardiseringsverksamhetens

befrämjande bidrag av viss omfattning lämnats eller komrne

att lämnas från enskilt håll. För nästa budgetår har beräknats enahanda

belopp för standardiseringsverksamheten på sjukhusområdet.

Centrala sjukhus arkivets verksamhet regleras genom ett den 16 december

1938 fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet, å andra sidan. Enligt avtalet har

arkivet till uppgift att samla, registrera och systematiskt bearbeta uppgifter

av olika slag rörande sjukhusväsendet inom och utom landet i avsikt att ernå

standardisering och rationalisering på det sjukhustekniska området. Vidare

skall inom arkivet finnas anordnat bibliotek, innehållande böcker, tidskrifter

och annan litteratur å sjukhusväsendets område. På grundval av förefintligt

material har arkivet att kostnadsfritt tillhandahålla myndigheter, organisationer

och enskilda upplysningar inom området för sin verksamhet. Arkivet

står under medicinalstyrelsens överinseende, men den närmaste ledningen är

anförtrodd en särskild styrelse bestående av fem av Kungl. Majit för viss tid

förordnade personer. Av dessa skola två representera Kungl. Majit och

kronan, två svenska landstingsförbundet och en svenska stadsförbundet. Sjukvårdsinrättningarnas

huvudmän förutsättas skola kostnadsfritt ställa ritningar

och övriga byggnadshandlingar i fråga örn dem underställda anstalter till

arkivets förfogande. Staten skall tills vidare ensam svara för arkivets löpande

utgifter. Skulle för något budgetår sjukhusarkivets driftkostnader överstiga

för ändamålet beviljade statsmedel, skall av parterna tagas under omprövning

sättet för merkostnadernas bestridande.

Den fast anställda personalen vid arkivet utgöres av en arkitekt såsom föreståndare

samt ett skrivbiträde. Sagda befattningshavare åtnjuta avlöning i

form av arvoden, vilka för närvarande äro fastställda till 8,000 respektive 2,700

kronor för år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 3

Till bidrag till centralt sjukhusarkiv är för innevarande budgetår under

femte huvudtiteln anvisat ett anslag av 19,800 kronor.

Genom beslut den 17 januari 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen

att genom sin materielnämnd verkställa utredning och till Kungl. Majit

inkomma med förslag beträffande central anskaffning, lagerhållning och omsättning

av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband därmed stående

frågor, varvid spörsmålen örn sjukhusens standardiseringskommittés och det

centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas till särskild prövning.

Med skrivelse den 28 december 1942 har medicinalstyrelsen till Kungl.

Majit överlämnat ett av materielnämnden utarbetat förslag till lösandet

av frågan örn sjukhusens standardiseringskommittés och centrala sjukhusarkivets

ställning. Nämnda fråga kunde, enligt vad nämnden framhåller, anses

vara i viss mån fristående från utredningen rörande central anskaffning, lagerhållning

och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel, även örn självfallet

många beröringspunkter förefunnes. Denna sistnämnda utredning hade

ännu icke fortskridit så långt, att nämnden kunde avgiva definitivt förslag.

Nämnden hadp emellertid ansett, att frågan om sjukhusens standardiseringskommittés

och centrala sjukhusarkivets ställning icke borde uppskjutas i avbidan

på utredningen i övrigt, utan angivit definitivt förslag i denna del.

Med stöd av verkställd utredning föreslår nu materielnämnden, att den

verksamhet, som för närvarande handhaves av sjukhusens standardiseringskommitté

och centrala sjukhusarkivet, sammanföres till en organisation, benämnd

centrala sjukvårdsberedningen, under gemensam ledning samt att

staten övertager det ekonomiska ansvaret för verksamheten, vilken skulle stå

under medicinalstyrelsens överinseende. Centrala sjukvårdsberedningen föreslås

skola stå under ledning av en styrelse örn nio ledamöter, vilka jämte en

suppleant för varje ledamot borde förordnas av Kungl. Majit för viss tid. I

styrelsen skulle staten erhålla fyra representanter, svenska landstingsförbundet

två representanter samt svenska stadsförbundet, Sveriges standardiseringskommission

och Sveriges industriförbund vardera en representant. Av

statsverkets representanter har nämnden ansett en böra företräda medicinalstyrelsen,

en byggnadsstyrelsen och en Sveriges läkarförbund.

Styrelsen föreslås skola arbeta på två avdelningar, standardiseringsavdelningen

och arkivavdelningen, till vilka skulle överflyttas respektive sjukhusens

standardiseringskommittés och centrala sjukhusarkivets hittillsvarande

arbetsuppgifter. Därjämte föreslår materielnämnden, att centrala sjukvårdsberedningen

övertager jämväl vissa arbetsuppgifter, som hittills icke

ankommit på nämnda organ, huvudsakligen granskning av förslag avseende

inventarieutrustning för sjukhus.

För centrala sjukvårdsberedningen har materielnämnden föreslagit följande

personalförteckning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Tjänstemän ä ordinarie stat.

2 avdelningsföreståndare ............................................................ A 28

1 biträdande ingenjör ............................................................... A18

1 ritare ................................................................................. A12

1 kanslibiträde ........................................................................ A 7

1 kontorsbiträde ..................................................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän.

1 ritare ................................................................................. Eo 12

1 kontorsbiträde ..................................................................... Eo 4

De extra ordinarie tjänstemännen skola enligt förslaget placeras på arkivavdelningen.

Materielnämnden framhåller, att den föreslagna personalen endast

med en befattningshavare (ritaren på arkivavdelningen) överstiger

sammanlagda antalet inom sjukhusens standardiseringskommitté och centrala

sjukhusarkivet sysselsatta funktionärer. Eventuellt behov av ytterligare

arbetskraft, orsakad av utvidgning av arbetsuppgifterna, skall enligt förslaget

tillgodoses genom anlitande av tillfällig personal.

Materielnämnden hänvisar vad beträffar statens kostnader, för centrala

sjukvårdsberedningen inledningsvis till följande sammanställning rörande

standardiseringskommitténs och centrala sjukhusarkivets utgifter för de

senaste budgetåren.

1

Sj likhusens

standardise- ringskommitté

Centrala

sjukhns-

arkivet

, 1. . |

Summa

kronor

kronor

kronor

i År 1939/40 ............

i » 1940/41 ............

29,658

37,420

48,595

12,515

18,000

18,000

42,173

55,420

66,595

| » 1941/42 ............

För budgetåret 1942/43 beräknar nämnden utgifterna komma att uppgå

till, för sjukhusens standardiseringskommitté 48,500 kronor och för centrala

sjukhusarkivet 19,800 kronor, eller tillhopa 68,300 kronor.

Nämnden framhåller, att förutom standardiseringskommitténs nu angivna

utgifter, förekomme avsevärda kostnader för de tekniska utskottens arbete

samt för experiment, undersökningar och utredningar, som verkställdes inom

industriella företag och vid sjukvårdsinrättningarna. Dessa kostnader

gäldades icke av kommitténs medel. Enligt av kommittén till Sveriges standardiseringskommission

avgiven redovisning rörande standardiseringsarbeten

under tiden den 1 juli 1941—30 juni 1942 hade ifrågavarande kostnader utgjort

cirka 59,000 kronor under sagda tid. Det vore följaktligen en betydande

del av de med standardiseringsverksamheten förenade utgifterna, som bestredes

av industrien och av huvudmännen för sjukvårdsinrättningarna, vilka

torde komma att lämna sin medverkan även efter en omorganisation av verksamheten

i enlighet med nu föreliggande förslag.

I fråga örn statens kostnader för centrala sjukvårdsberedningen hänvisar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129. 5

nämnden till följande av nämnden uppgjorda förslag till avlönings- respektive

omkostnadsstat för beredningen för budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 37,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ......................................................... » 5,500

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal ..................... » 10,500

4. Rörligt tillägg och kristillägg, förslagsvis ............. » 14,000

Summa kronor 67,500

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............................................. kronor 100

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................................... » 1,000

3. Expenser, förslagsvis...................................................... » 15,200

4. Publikationstryck, förslagsvis............................. » 3,000

Summa kronor 19,300

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomster av försålda publikationer .................................... kronor 2,000

Nettoutgift för omkostnader kronor 17,300

Summa för avlöningar och omkostnader kronor 84,800

Över materielnämndens förslag hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden, arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, statens industrikommission, medicinalstyrelseutredningen,

styrelserna för svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet

och centrala sjukhusarkivet, Sveriges standardiseringskommission, sjukhusens

standardiseringskommitté, Sveriges industriförbund, svenska sjukhusförvaltningens

tjänstemannaförbund samt svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse.

För dessa yttranden lämnas i propositionen (sid. 12—17) en utförlig redogörelse.

För egen del anför departementschefen inledningsvis följande.

Det uppdrag, som Kungl. Maj:t genom beslut den 17 januari 1941 anförtrodde

åt medicinalstyrelsen att genom sin materielnämnd fullgöra, innefattade

att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande central anskaffning,

lagerhållning och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel

samt i samband därmed stående frågor, varvid spörsmålen om sjukhusens

standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivets ställning skulle upptagas

till särskild prövning. Nämnden har ansett sistnämnda spörsmål kunna

lösas oberoende av utredningen i övrigt. Även örn självfallet beröringspunkter

finnas mellan sagda spörsmål, vilket jämväl nämnden framhållit,

synas mig dessa ej vara av den art att hinder av denna anledning bör föreligga

mot att redan nu till behandling upptaga fråga örn standardiseringskommitténs

och sjukhusarkivets ställning utan att avvakta utredningens resultat

i övrigt.

Som framgår av den förut lämnade redogörelsen ansvarar staten för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 129.

centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. I fråga örn standardiseringskommittén

inskränker sig statens stöd till ett årligt bidrag, som täcker endast

en del av kommitténs utgifter och som dessutom gjorts beroende av att

bidrag av viss omfattning inflyta från enskilt håll.

Mot den nuvarande organisationen har, såvitt angår standardiseringskommittén,

anförts, att det sätt, varpå kommitténs verksamhet för närvarande

finansieras, ej medgiver, att dess verksamhet kan bedrivas så snabbt och

effektivt, som vore önskvärt. Såsom den väsentligaste anledningen härtill

har framhållits, att det ekonomiska underlaget för kommitténs verksamhet

vore osäkert till följd av dess beroende av bidrag från skilda håll. Materielnämnden

har därför ansett påkallat, att staten helt påtager sig ansvaret för

ifrågavarande verksamhet liksom staten för närvarande helt svarar för sjukhusarkivets

löpande utgifter. I samband härmed skulle övriga nu utgående

kontanta bidrag bortfalla. Nämnden har emellertid härvid utgått från att

huvudmännen för de icke-statliga sjukhusen samt industrien jämväl i fortsättningen

komma att stödja sagda verksamhet genom verkställande av undersökningar

och experiment m. m.

Beträffande den framtida organisationen m. m. av ifrågavarande verksamhet

anför departementschefen:

I fråga örn standardiseringskommitténs framtida organisation har materielnämnden

angivit två alternativa lösningar, avseende den ena att kommittén

sammanföres med centrala sjukhusarkivet till ett organ och den andra att

kommittén anslutes till ett centralt upphandlings- och omsättningsorgan

inom medicinalstyrelsen. Materielnämnden har för sin del ansett först

nämnda alternativ vara att föredraga.

För egen del finner jag, i likhet med materielnämnden, övervägande skäl

tala för att standardiseringskommittén och centrala sjukhusarkivet sammanslås

till ett organ. Båda hava till uppgift att verka för rationalisering och

standardisering på sjukvårdens område samt att tillhandagå sjukvårdsinrättningarnas

huvudmän med råd och upplysningar. Deras nuvarande verksamhet

är sålunda till sin art besläktad och det ena organet är för fullgörande

av sina arbetsuppgifter i viss mån beroende av det andra. Detsamma gäller

vissa nya uppgifter, vilka enligt nämndens förslag skulle anförtros det sammanslagna

organet, främst granskningen av inventarieutrustningar till sjukhus.

Jag förordar därför, att sjukhusens standardiseringskommitté och

centrala sjukhusarkivet sammanföras till ett organ, vilket i enlighet med

materielnämndens förslag torde böra benämnas centrala sjukvårdsberedningen.

Jag förutsätter givetvis, att erforderligt samarbete etableras mellan

medicinalstyrelsen och sagda organ, som för övrigt avses skola stå under

medicinalstyrelsens överinseende. Den nya organisationen torde böra träda

i verksamhet från och med nästa budgetår.

Yad angår frågan örn sättet för bestridande av kostnaderna för centrala

sjukvårdsberedningen har från ett par håll framhållits, att landstingen och

städerna utom landsting komme att få den största nyttan av beredningens

verksamhet och att i följd härav dessa borde ansvara för större delen av

utgifterna för densamma. Jag vill i anledning härav erinra örn att staten

redan åtagit sig att bestrida centrala sjukhusarkivets löpande utgifter. Vidare

vill jag i likhet med materielnämnden betona angelägenheten av att arbetet

på ifrågavarande område kan bedrivas under mindre ovissa ekonomiska förhållanden

än hittills. Enligt min mening kan den brist, som i detta hänseende

anses vidlåda den nuvarande organisationen, bliva tillfredsställande

avhjälpt allenast genom att staten helt övertager det ekonomiska ansvaret för

verksamheten. Med hänsyn härtill och till den relativt obetydliga merutgift,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

7

som förslagets genomförande skulle åsamka statsverket, anser jag mig böra

biträda materielnämndens förslag. I likhet med materielnämnden förutsätter

jag härvid, att beredningen kommer att för sin verksamhet få åtnjuta stöd

från kommunalt och enskilt håll på sätt förut antytts.

Yad härefter angår centrala sjukvårdsberedningens ledning och inre organisation

har jag i stort sett ej något att erinra mot vad materielnämnden

härutinnan föreslagit. I fråga örn styrelsens sammansättning finner jag i

likhet med medicinalstyrelseutredningen mindre lämpligt, att en av statsverkets

representanter företräder Sveriges läkarförbund. I stället torde böra

föreskrivas, att en av styrelsens ledamöter skall vara sjukhusläkare. Härjämte

synes det lämpligt, att en av statsverkets representanter företräder

försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning. Yad nämnden i övrigt föreslagit i fråga

om stvrelsens sammansättning och arbetsformer föranleder ej någon erinran

från min sida.

Centrala sjukvårdsberedningens arbetsuppgifter skulle i första hand bliva

desamma, som nu ankomma på standardiseringskommittén och sjukhusarkivet,

samt fördelas på två avdelningar, standardiseringsavdelningen och

arkivavdelningen. Härutöver skulle beredningen emellertid tillföras vissa

andra arbetsuppgifter. Bland sådana uppgifter har materielnämnden särskilt

framhållit granskning av förslag, avseende inventarieutrustning för sjukhus,

samt viss rådgivande verksamhet beträffande planläggningen av den slutna

sjukvården inom landets sjukvårdsområden. Yissa erinringar ha framställts

mot att beredningen skulle tillföras nu nämnda nya arbetsuppgifter. Dessa

erinringar anser jag dock, med hänsyn till att beredningens verksamhet i

berörda avseende endast skulle bliva av rådgivande natur, ej vara av beskaffenhet

att böra föranleda ett frångående av nämndens förslag i denna del. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att i instruktion för beredningen meddela

närmare föreskrifter rörande dess arbetsuppgifter.

I fråga örn personalbehovet och personalens anställningsförhållanden anför

departementschefen:

Personalbehovet vid centrala sjukvårdsberedningen har materielnämnden

funnit kunna tillgodoses med det nuvarande personalbeståndet vid standardiseringskommittén

och sjukhusarkivet, förstärkt med en ritare med placering

på arkivavdelningen. 1 spetsen för varje avdelning skulle stå en föreståndare

med placering i lönegraden A 28. Härjämte skulle erfordras följande personal,

nämligen å standardiseringsavdelningen 1 biträdande ingenjör (A 18), 1 ritare

(A 12), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 kontorsbiträde (A 4) samt å arkivavdelningen

1 ritare (Eo 12) och 1 kontorsbiträde (Eo4).

Mot den avvägning, som ligger till grund för det av materielnämnden föreslagna

antalet befattningshavare vid sjukvårdsberedningen, har jag icke något

att erinra.

Som av det förut anförda framgår har materielnämnden ansett fleltalet av

centrala sjukvårdsberedningens befattningshavare böra erhålla ordinarie anställning.

Allmänna lönenämnden har emellertid ansett, att beredningens

personal tills vidare icke bör beredas förmånligare anställningsform än

såsom extra ordinarie. Emot de föreslagna lönegradsplaceringarna har ali

manna lönenämnden funnit anledning till erinran endast i vad angår de båda

avdelningsföreståndarna. Nämnden har ansett föreståndaren pa standardiseringsavdelningen

böra placeras högst i lönegraden Eo 26, under det föreståndaren

å arkivavdelningen föreslagits böra anställas mot arvode till belopp, som

ansluter sig till det för närvarande till föreståndaren för centrala sjukhusarkivet

utgående arvodet. För egen del anser jag mig, såvitt angår de båda föreståndartjänsterna,

för närvarande ej kunna förorda vare sig ordinarie eller extra
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 129.

ordinarie anställning. Sagda tjänster torde därför tills vidare böra erhålla

karaktären av arvodesbefattningar. Vad angår storleken av arvodena till

avdelningsföreståndarna vill jag framhålla, att därest centrala sjukvårdsberedningen

skall kunna på ett effektivt sätt fullgöra de uppgifter, som

äro avsedda att ankomma på densamma, möjlighet bör finnas att som

avdelningsföreståndare förvärva för ändamålet väl kvalificerade personer, vilka

kunna ägna hela sin tid åt uppgiften. Jag vill härvid betona, att ifrågavarande

organ är avsett att bliva ett verksamt instrument för strävandena att genom

rationalisering nedbringa driftkostnaderna vid sjukhusen. På grund härav

torde sagda arvoden ej böra bestämmas till lägre belopp än 12,000 kronor för

år. De löneförmåner, inberäknat dyrtidstillägg och pensioneringsförmåner,

som för närvarande tillkomma föreståndaren för sjukhusens standardiseringskommitté,

torde emellertid kunna uppskattas till cirka 15,600 kronor.

Då sagde befattningshavare vid övergång till den nya organisationen ej

synes böra vidkännas löneminskning, torde elef vara erforderligt, att tillerkänna

honom ett personligt arvodestillägg motsvarande skillnaden mellan de

löneförmåner, som skulle hava utgått till honom från standardiseringskommittén,

och de för föreståndarna vid centrala sjukvårdsberedningen föreslagna

arvodena. I fråga om den övriga personalen vid centrala sjukvårdsberedningen

anser jag i likhet med allmänna lönenämnden förmånligare anställningsform

än extra ordinarie tills vidare ej böra ifrågakomma. Med iakttagande

härav har jag ej något att erinra mot den av materielnämnden föreslagna

lönegradsplaceringen för centrala sjukvårdsberedningens ifrågavarande

personal.

Beträffande slutligen anslagsbehovet för nästa budgetår har departementschefen

anfört följande.

Vad angår det av materielnämnden uppgjorda förslaget till avlöningsstat

för sjukvårdsberedningen för nästa budgetår bör vid bifall till vad jag nu föreslagit

något belopp ej beräknas till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Posten

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

vilken upptagits med 5,500 kronor, har nämnden föreslagit böra disponeras

med 3,000 kronor såsom arvode åt beredningens verkställande ledamot, 1,000

kronor till arvoden åt beredningens ledamöter samt 1,500 kronor i arvoden åt

anlitade sakkunniga. Vad nämnden sålunda föreslagit anser jag mig böra

godtaga. Då emellertid under sagda post böra beräknas medel jämväl för

avlönande av föreståndarna, torde posten böra upptagas med 33,100 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde ett belopp

av 26,000 kronor vara erforderligt. Slutligen bör till rörligt tilllägg

beräknas ett belopp av 3,700 kronor. Beredningens avlöningsanslag

skulle i enlighet härmed för nästa budgetår belöpa sig till (33,100 26,000

+ 3,700) 62,800 kronor.

För bestridande av centrala sjukvårdsberedningens omkostnader för

nästa budgetår skulle enligt av materielnämnden uppgjort förslag till omkostnadsstat

ett belopp av 19,300 kronor bliva erforderligt. Härifrån skulle

emellertid avräknas 2,000 kronor utgörande inkomsten av försålda publikationer,

varför nettoutgifterna skulle stanna vid 17,300 kronor. Vad nämnden

i denna del föreslagit föranleder icke någon erinran från min sida.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat förutsätter jag, att det belopp å

30,000 kronor, som under det å tionde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag

tili standardiseringsverksamheten beräknats för standardisering å sjukhusområdet

under nästa budgetår, icke tages i anspråk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

y

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr G. W. Källman m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Hagård m. fl. (II: 370), vari hemställts, att riksdagen måtte

för sin del besluta, att en av statens representanter i centrala sjukvårdsberedningens

styrelse jämte suppleant för denne skola utväljas bland sjukhusens

förvaltningstjänstemän.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 258.

På de skäl departementschefen anfört tillstyrker utskottet förslaget om

sammanförande av standardiseringskommittén med centrala sjukhusarkivet

till ett organ, benämnt centrala sjukvårdsberedningen, för vars verksamhet

staten helt övertager det ekonomiska ansvaret. I propositionen uppdragna

riktlinjer för beredningens organisation och arbetsuppgifter föranleda icke

någon erinran från utskottets sida.

I motionerna har framhållits betydelsen av att sjukhusens förvaltnings

tjänstemän bliva företrädda i styrelsen. Även enligt utskottets mening är det

önskvärt, att ledningen av den centrala sjukvårdsberedningen tillföres den

erfarenhet i sjukhusekonomiska frågor, som förefinnes å tjänstemannahåll,

därvid utskottet åsyftar såväl landstingsdirektörerna som sjukhusens tjänstemän.

Det torde emellertid kunna förutsättas, att landstingsförbundet vid

nomineringen av sina representanter ägnar dessa synpunkter vederbörligt beaktande.

Motionärernas förslag örn skyldighet för Kungl. Majit, att utse en

av statens representanter bland sjukhusens förvaltningstjänstemän, är utskottet

icke berett att tillstyrka.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) besluta att från och med den 1 juli 1943 inrätta ett organ,

benämnt centrala sjukvårdsberedningen, med huvudsaklig uppgift

att handlägga ärenden rörande standardisering av sjukvårdsmateriel

samt registrera och bearbeta uppgifter rörande sjukhusväsendet

i och för rationalisering på det sjukhustekniska området;

b) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ........................ kronor 33,100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 26,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 3,700

Summa kronor 62,800;

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 129.

1260 43 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 129.

c) för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa

1) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar 62,800

kronor;

2) till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader 17,300

kronor;

II. att motionerna I: 258 och II: 370, i den mån de ej må anses

besvarade genom vad utskottet anfört, ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 maj 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Heiding, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, Gillström och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Danielsson, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm,

Andersson i Malmö, Andersson i Södergård, Wallentheim, Åkerström och

Eriksson i Frägsta.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:275 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn avskaffande av utskyld!s-, fattigvårdsock konkursstrecken såsom diskvalifikationsgrunder för rösträtt s. 10 i texten