Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/ 43, i vad propositionen avser hovoch slottsstaterna.

1943-02-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/ 43, i vad propositionen avser hovoch slottsstaterna.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

11

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43, i vad propositionen avser hov- och slottsstaterna.

(l:a avd.)

Driftbudgeten.

Första huvudtiteln.

l:o) Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven. I propositionen

nr 2 har Kungl. Maj:t (bilaga 1, punkt 1, sid. 21 och 22 av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4

januari 1943) föreslagit riksdagen att till Ersättning för vissa bränslekostnader

vid de kungl, hoven å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett anslag av 177,000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1942/43 ha liksom för de fyra nästföregående

budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de

kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd

brist å nämnda anslag. Därjämte ha å tilläggsstater för budgetåren 1940/41

och 1941/42 anvisats sammanlagt 343,600 kronor till täckande av vissa merkostnader

för ifrågavarande ändamål, vilka hänföra sig till budgetåren 1937/

38—1941/42. Av nämnda belopp avse 140,000 kronor beräknad merkostnad

för budgetåret 1941/42.

I skrivelse den 19 december 1942 har riksmarskalksämbetet hemställt om

anvisande av 177,000 kronor till täckande av återstående brist för budgetåret

1941/42, 42,838 kronor, jämte beräknad merkostnad för det löpande budgetåret.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att det av riksmarskalksämbetet

äskade beloppet anvisas för täckande av ifrågavarande brist och

merkostnader.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för vissa bränslekostnader

vid de kungl, hoven å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 177,000 kronor.

uukotiet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13.

2:o) Ersättning för vissa personalkostnader vid Stockholms slott. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 22), vilket är föranlett

av med levnadskostnadernas stegring sammanhängande utgiftsökningar för

löner och pensioner under budgetåren 1941/42 och 1942/43, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa personalkostnader

vid Stockholms slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 3,700 kronor.

3:o) Ersättning för vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid. 22—25) att till Ersättning för

vissa byggnadsarbeten vid Ulriksdals slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 105,000 kronor.

I skrivelse till riksmarskalksämbetet den 20 november 1942 har ståthållaråmbetet

på Ulriksdals slott framhållit, att det till byggnadsbeståndet vid Ulriksdals

slott hörande s. k. gamla värdshuset, numera benämnt Ottilielund,

hösten 1941 befunnit sig i sådant förfall, att ståthållarämbetet funnit byggnadernas

framtida bestånd äventyrat, om ej snara åtgärder vidtoges för bristernas

avhjälpande. Verkställda kostnadsberäkningar hade visat, att byggnaderna

skulle kunna sättas i fullgott skick för en kostnad ej överstigande 60,000

kronor. Sedan överenskommelse träffats om uthyrning av Ottilielund efter

det byggnaderna iordningställts mot en årshyra av 6,000 kronor, hade ståthållarämbetet,

sedan tillstånd därtill utverkats genom riksmarskalksämbetet,

upplånat 60,000 kronor för byggnadsföretagets utförande. Hyresinkomsten

avsågs skola tagas i anspråk för förräntning och amortering av lånet.

Under byggnadsarbetets utförande hade det emellertid visat sig, att bristerna

å ifrågavarande byggnad varit ännu allvarligare än man tidigare haft

anledning räkna med. De sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget

hade till följd härav uppgått till 45,000 kronor mera än det upplånade beloppet

av 60,000 kronor. Då hyresinkomsten icke skulle förslå för att förränta

och amortera hela byggnadskostnaden och hovförvaltningens medverkan för

ordnande av betalningen av de ökade kostnaderna icke kunde påräknas,

hemställde ståthållarämbetet, att riksmarskalksämbetet måtte hos Kungl. Majit

göra framställning om anvisande av medel från slottsstaten för täckande av

den på grund av opåräkneliga omständigheter vid byggnadsföretaget uppkomna

bristen.

I anledning av ståthållarämbetets framställning har riksmarskalksämbetet

hemställt, att Kungl. Majit måtte bereda möjlighet för ståthållarämbetet att

täcka den ifrågavarande bristen å 45,000 kronor, enär en ytterligare upplåning

av medel för ifrågavarande ändamål med anlitande av hovförvaltningens

borgen icke läte sig göra.

Departementschefen har funnit, att starka skäl för byggnadsföretaget förelegat,

och har erinrat därom, att det tidigare i liknande fall förekommit, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

13

dylika byggnadsföretag vid de kungl, slotten delvis bekostats av medel, som

upplånats av slottsförvaltningen, och delvis täckts av statsmedel, som anvisats.

Departementschefen har emellertid funnit, att byggnadsföretag vid de kungl,

slotten av sådan omfattning, att de icke kunna bekostas inom ramen av fastställda

stater, böra finansieras i samma ordning som andra statliga arbeten,

enär byggnadsföretagen vid de kungl, slotten, örn de finansieras över budgeten,

komma att på vanligt sätt bedömas mot bakgrunden av det statliga byggnadsprogrammet

i övrigt och med beaktande av företagens ekonomiska förutsättningar.

Det nu ifrågavarande byggnadsföretaget vore, enligt departementschefens

uppfattning, av sådan art, att kostnaderna för detsamma, vilka uppginge till

sammanlagt 105,000 kronor, i sin helhet borde bäras av statsverket. Departementschefen

har därför funnit sig böra förorda, att medel anvisas å tilläggsstat

till löpande riksstat för kostnadernas täckande. Genom att så skedde

bortfölle de årliga utgifterna för förräntning och amortering av det för byggnadsföretagets

utförande upptagna lånet å 60,000 kronor, och härigenom hade

en motsvarande minskning av det av riksmarskalksämbetet äskade statsbidraget

till Ulriksdals slott för budgetåret 1943/44 kunnat beräknas i årets statsverksproposition.

Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen, att

kostnaderna för det ifrågavarande byggnadsföretaget vid Ulriksdals slott böra

i sin helhet bäras av statsverket, får hemställa,

att riksdagen må till Ersättning för vissa byggnadsarbeten

vid Ulriksdals slott å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett anslag av 105,000 kronor.

Stockholm den 2 februari 1943.

På statsutskottets vägnar:

CONRAD JONSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Joh. Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Torsten Ström,

Lindström, Sven Larsson, Heiding, Magnusson, friherre De Geer, Björkman, Åqvist och

Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Persson i

Tidaholm, Holmdahl, Nilsson i Steneberg och Pettersson i Dahl.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:23 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43, i vad propositionen av a1 i texten