Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till utbyggande av karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-05-28 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:136, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till utbyggande av karolinska sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

11

Nr 136.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag

för budgetåret 1943/44 till utbyggande av karolinska

sjukhuset m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit (kapitalbudgeten, bilaga 5, punkten

2) föreslagit riksdagen att, i afbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret

1943/44 beräkna ett investeringsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 151, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars

1943, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en pediatrisk och

en dermato-syfilidologisk klinik;

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för ekonomiskt

samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting beträffande

den pediatriska klinikens uppförande och drift;

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för avtal med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående en dermato-syfilidologisk

klinik vid karolinska sjukhuset samt angående överflyttning till karolinska

sjukhuset av vid sjukhuset Eira anställd personal;

dels till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 200,000 kronor;

dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig reservation

å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade anslaget till Uppförande av

byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. må disponeras intill utgången

av budgetåret 1944/45;

dels ock godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande

överenskommelse mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

angående ekonomiskt samarbete beträffande karolinska sjukhusets uppförande

och drift.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Nilsson (I: 1101

och den andra inom andra kammaren av herr E. Lindberg i Umeå (II: 170),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 136.

beredningen av ärendet rörande karolinska sjukhusets utbyggande måtte

utvidgas till att omfatta jämväl uppförande vid sjukhuset av en avdelning för

reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen I: 110.

I. Inledning.

A. Nuvarande förhållanden.

Karolinska institutets nuvarande kliniker. De grundläggande besluten örn

uppförande av karolinska sjukhuset på Norrbackaområdet fattades av 1927,

1930 och 1931 års riksdagar. Besluten byggde på den s. k. enhetstanken,

d. v. s. »önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet

är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande

anläggning» (se riksdagens skrivelse 1930: 386). I enlighet med denna enhetstanke

ha av karolinska institutets för närvarande 16 kliniker följande 8 hittills

förlagts till Norrbackaområdet eller i omedelbar anslutning till detta:

1 medicinsk klinik,

1 kirurgisk klinik,

1 öron-, näs- och halsklinik,

1 ögonklinik,

1 förlossnings- och kvinnoklinik,

1 radioterapeutisk klinik,

1 psykiatrisk klinik samt

1 ortopedisk klinik.

De 5 förstnämnda klinikerna äro inrymda i karolinska sjukhusets huvudkomplex,

den radioterapeutiska och den psykiatriska kliniken i särskilda byggnader

samt den ortopediska kliniken i Vanföreanstaltens i början av 1930- talet uppförda byggnad omedelbart intill det egentliga Norrbackaområdet.

Karolinska institutets återstående 8 kliniker äro för närvarande förlagda

till följande sjukhus:

1 medicinsk klinik till serafimerlasarettet,

1 kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,

1 neuro-kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,

1 neurologisk klinik till serafimerlasarettet,

1 förlossnings- och kvinnoklinik till allmänna barnbördshuset,

1 pediatrisk klinik till Norrtulls sjukhus,

1 pediatrisk klinik till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

samt

1 dermatologisk-syfilidologisk klinik till S:t Görans sjukhus.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

13

Generalplanen för Norrbackaområdets bebyggande. Den år 1931 tillsatta

s. k. »karolinska sjukhusets byggnadskommitté» inkom den 15 februari

1932 på därom givet uppdrag med förslag till generalplan för Norrbackaområdets

bebyggande för därmed avsett ändamål. Avsikten med generalplanen

— vilkens uppgörande begärts av 1931 års riksdag i dess skrivelse nr 286 —

var, att statsmakterna redan från början skulle erhålla en ungefärlig föreställning

om möjligheterna för tomtområdets lämpliga utnyttjande för avsett

ändamål och huvuddragen av anläggningens blivande utseende. Generalplanen

upptog byggnadsplats för karolinska institutets samtliga dåvarande teoretiska

och kliniska institutioner och övriga inrättningar, således bland annat

för två pediatriska kliniker och en dermatologisk-syfilidologisk klinik.

Samarbetet med Stockholms stad och län. De förutnämnda grundläggande

besluten om byggande av karolinska sjukhuset utgingo från principen,

att staten skulle vara sjukhusföretagare men att Stockholms stad och län

skulle lämna bidrag till sjukhusets uppförande och drift i enlighet med därom

ingånget avtal. Avtalet, vilket avser endast de kliniker, som ingingo i sjukhusets

första byggnadsetapp, innehåller bland annat följande bestämmelser:

Avtal rörande samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och drift

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

1. Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg och anslutes såsom en ren

statsinstitution till karolinska institutet.

3. Av sjukhusets vårdplatser skola 315 avses för sjuka från Stockholms stad och

110 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas på de olika kli
-

nikerna, att staden respektive

länet erhålla:

Stockholms stad

Stockholms län

å medicinska kliniken .....

40 vårdplatser

-> kirurgiska » .....

............ 75 »

15 »

* ögon- » .....

............ 30

10 »

» oron- » .....

35 »

» obstetriska » .....

............ 60 »

5

» gynekologiska » .....

............ 30 »

- »

» radioterapeutiska kliniken

............ 30 »

5 »

Summa 315 vårdplatser

110 vårdplatser.

4. För varje vårdplats skall staden erlägga ett belopp av 18,000 kronor och länet

ett belopp av 17,000 kronor. Dessa belopp skola anses täcka byggnadskostnader

och tomtavgift. För vårdplatsernas utrustning skall särskild ersättning utgå med

belopp motsvarande den verkliga utrustningskostnaden, dock högst det belopp

staden — länet — skulle behöva vidkännas för utrustning vid eget nyuppfört, på

flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till sjukhusets uppförande tillförsäkras

staden — länet — rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives, disponera före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 136.

nämnda 315 respektive 110 vårdplatser å sjukhuset, men erhåller däremot icke

någon del i äganderätt till byggnader eller tomt.

8. Sjuka från Stockholms stad och Stockholms län erlägga legosängsavgift, vars

storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor örn nedsättning i eller befrielse

från legosängsavgift för sjuka, tillhörande Stockholms stad, avgöras av

stadens vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller befrielse

från legosängsavgift, betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle,

landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för poliklinikerna

ävensom för sjukhusets underhåll m. m., fördelas på antalet vårddagar.

Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms län, vad som belöper å

antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka, dock med iakttagande av

att dagkostnaden ej må överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året,

inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets

egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar, ägande staden

respektive länet härvid att räkna sig till godo, vad som kan hava erlagts i legosängsavgifter

för sjuka från staden respektive länet. Eventuellt återstående belopp av

dagkostnaden erlägges av staten.

B. Översikt av föreliggande förslag.

1939 års förhandlingskommission. Den 26 maj 1939 bemyndigade Kungl.

Majit chefen för ecklesiastikdepartementet att dels utse en kommission med

högst tre ledamöter med uppdrag att på statens vägnar upptaga förhandlingar

med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och styrelsen för Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn rörande frågor, som ägde samband

med karolinska sjukhusets utbyggande, samt att i god tid innan nämnda frågor

borde underställas riksdagen till Kungl. Majit inkomma med på förhandlingarna

grundade förslag.

Förhandlingskommissionen framlade i augusti 1940 förslag till byggande

vid karolinska sjukhuset av en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik.

Den förra skulle bekostas av staten, Stockholms stad och Stockholms län

gemensamt, den senare av staten ensam, dock mot det att de båda andra

parterna avstodo sjukhuset Eira till staden. Stockholms stad godtog icke

detta förslag utan begärde nya förhandlingar.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Majit den 4 juli 1941 åt kommissionen

att upptaga förhandlingar med staden angående jämkningar i avtalsförslagen.

Såsom resultat av de nya förhandlingarna har förhandlingskommissionen

i betänkande den 7 september 1942 framlagt nya avtalsförslag av i huvudsak

följande innehåll.

1. Vid karolinska sjukhuset uppföres en pediatrisk klinik, avsedd att ersätta

den nu till Norrtulls sjukhus förlagda. Kliniken, å vilken staden och

landstinget erhålla visst antal platser, bygges, utrustas och drives av staten

under ekonomisk medverkan av staden och landstinget. Staden och länet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

15

betala 75 procent av kostnaderna för byggande och utrustande av de dem

tillförsäkrade platserna. Staten betalar återstående kostnader.

2. Vid karolinska sjukhuset uppföres en dermatologisk klinik, på vilken staden

och landstinget erhålla visst antal platser. Kliniken uppföres och utrustas

av staten mot det att staden och landstinget till staten överlåter all rätt till

det av dem drivna, på en staten tillhörig tomt belägna sjukhuset Eira i Stockholm.

Staden och landstinget bidraga till klinikens drift.

3. Staden och länet erhålla förmånligare villkor än nu med avseende på

»riksplatserna» vid karolinska sjukhuset.

Förhandlingskommissionens senaste förslag ha godtagits av såväl Stockholms

stad som Stockholms läns landsting.

1941 års reumatikersakkunniga. Sedan 1941 års riksdag i skrivelse till

Kungl. Majit anhållit, att Kungl. Majit ville, efter den ytterligare utredning,

som kunde befinnas erforderlig, taga frågan om reumatikervårdens utbyggande

under omprövning och för riksdagen framlägga det förslag, vartill omprövningen

kunde föranleda, tillkallade chefen för socialdepartementet efter av

Kungl. Majit den 17 oktober 1941 givet bemyndigande sex sakkunniga för

ytterligare utredning av denna fråga.

Nämnda sakkunniga ha i ett år 1942 avgivet betänkande, betecknat såsom

»Del I», föreslagit uppförande på statens bekostnad dels vid karolinska sjukhuset

i Stockholm av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande

sjukdomar, dels ock vid akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för

reumatisk och en avdelning för ortopedisk vård.

Departementschefen har för egen del inledningsvis anfört följande.

De förslag till nybyggnader vid undervisningssjukhusen i Stockholm och

Uppsala, som i detta sammanhang föreligga till prövning, äro, såsom av den

följande redogörelsen kommer att framgå, kostnadsberäknade till följande

belopp. ,

Bygg,ladsföretag

Totalkostnad

byggnads-

arbeten

kronor

utrustning

kronor

Karolinska sjukhuset:

Pediatrisk klinik (219 vårdplatser) .................

Dermato-syfilidologisk klinik (166 vårdplatser)...........

Reumatologisk klinik (69 vårdplatser).................

5.067.000

2.623.000

1.100.000

1.314.000

1.140.000

198,000

Akademiska sjukhuset:

Reuinatologisk-ortopedisk klinik (74 + 73 = 147 vårdplatier) . .

2,750,000

602,000

Summa kronor

11,540,000

3,254,000

Beträffande dessa beräkningar är att märka, att utrustningskostnaderna för

de pediatriska och dermatologiska klinikerna vid karolinska sjukhuset äro uppskattade

på grundval av omedelbart före krigsutbrottet rådande priser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

Ett samtidigt realiserande av dessa nybyggnadsplaner skulle sålunda för det

allmänna, i främsta rummet staten, medföra högst avsevärda engångsutgifter.

Ehuru några detaljerade driftkostnadskalkyler icke föreligga, är det uppenbart,

att klinikernas tillkomst även skulle komma att medföra avsevärda driftkostnadsökningar.

En föreställning om storleken av dessa ökningar synes enklast

kunna erhållas med utgångspunkt från de nuvarande driftkostnaderna vid

karolinska sjukhuset. Under antagande, att statens nettoutgifter per patient

och underhållsdag i stort sett komma att bli desamma vid de nya klinikerna

som vid karolinska sjukhusets redan befintliga kliniker — nettoutgiften uppgick

för budgetåret 1941/42 till 6 kronor 97 öre — skulle statens nettoutgifter

för år komma att ökas med i runda tal 400,000 kronor för den pediatriska,

050,000 kronor för den dermatologiska och 150,000 kronor för den reumatologiska

kliniken. För de nya klinikerna vid akademiska sjukhuset skulle

motsvarande kalkyl bli av mindre värde, eftersom särskilda regler för statsbidrag

till driftkostnaderna avses komma att gälla, men man torde likväl

kunna utgå ifrån, att de årliga merkostnaderna för statsverket knappast komma

att understiga 200,000 kronor. Allt som allt lärer man sålunda vid ett

genomförande av den planerade utbyggnaden av undervisningssjukhusen få

räkna med en årlig merkostnad för statsverket av över en miljon kronor.

Redan av statsfinansiella skäl torde det sålunda icke vara möjligt att under

nuvarande förhållanden på en gång realisera de föreliggande utbyggnadsprojekten.

Detta synes för närvarande uteslutet även med hänsyn till den knappa

tillgången på arbetskraft och byggnadsmateriel och till svårigheterna att anskaffa

erforderlig utrustning. Då det å andra sidan obestridligen föreligger

trängande behov av snara åtgärder för att bereda bättre möjligheter för såväl

sjukvården som den medicinska undervisningen, särskilt inom vissa av de områden

varom här är fråga, har jag icke ansett mig kunna ifrågasätta att helt

ställa de framlagda förslagen på framtiden utan förordar i stället, att de realiseras

i etapper.

Till en början har det därvid synts mig lämpligt att nu taga tillfället i akt

att få till stånd en, såsom det förefaller mig, för statsverket godtagbar uppgörelse

med Stockholms stad och län angående ett framtida utbyggande av

karolinska sjukhuset med en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik

i enlighet med de riktlinjer, vilka framkommit såsom resultat av långvariga

och segslitna förhandlingar mellan av staten utsedda förhandlingsmän å ena

sidan och stadens och länets representanter å den andra sidan. Dessa uppgörelser,

till vilka jag återkommer i det följande, innebära icke någon utfästelse

från statens sida angående de nya klinikbyggnademas närmare utformning

eller tidpunkten för byggnadsföretagens igångsättande och slutförande. Däremot

innebära dessa uppgörelser, att statsmakterna nu skola fatta principbeslut

om, att kliniker av ifrågavarande slag skola uppföras vid karolinska

sjukhuset, samt om grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och dess

medparter.

När det sedan gäller att verkställa de principbeslut, som enligt min

mening nu böra fattas om utbyggande av karolinska sjukhuset med en pediatrisk

och en dermatologisk klinik, få de statsfinansiella synpunkterna och hänsynen

till situationen på arbets- och byggnadsmarknaderna vägas mot angelägenhetsgraden

hos de särskilda utbyggnadsförslagen vart för sig, varvid även

övriga föreliggande förslag att utbygga undervisningssjukhusen böra tagas

i beaktande. För egen del har jag i samråd med chefen för socialdepartementet

därvid kommit till den uppfattningen, att ett bestämt företräde bör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

17

givas åt den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset. Jag är icke beredd

att i detta sammanhang taga ställning till, i vilken ordning de övriga förslagen

böra komma till utförande; denna fråga torde böra bedömas med hänsyn till

de förhållanden, som råda vid den tidpunkt, då dessa byggnadsfrågor upptagas

till förnyad prövning.

I det följande ingår jag närmare på de särskilda förslagen vart för sig, varvid

jag kommer att förorda anvisande av medel för utförande av ritningar

och andra förberedande arbeten i första hand för en ny pediatrisk klinik vid

karolinska sjukhuset. Det anslag, som bör anvisas för detta ändamål, torde

dock böra få tagas i anspråk för vissa förberedelsearbeten även för den dermatosyfilidologiska

kliniken vid detta sjukhus.

I likhet med departementschefen har utskottet kommit till den uppfattningen,

att principbeslut nu torde böra fattas örn utbyggande av karolinska

sjukhuset med en pediatrisk och en dermatologisk klinik. Av skäl, som utskottet

i det följande kommer att närmare utveckla, vill utskottet framhålla,

att det synes utskottet minst lika angeläget att en ny dermatologisk klinik

kommer till stånd som att en pediatrisk klinik nyuppföres.

II. Pediatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Vid karolinska institutet finnas två professurer i pediatrik och två pediatriska

kliniker, vardera under chefskap av en av professorerna. Den ena kliniken

är förlagd till Norrtidls sjukhus och den andra till II. K. H. Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Norrtulls sjukhus. Norrtulls sjukhus är beläget på de s. k. Mimersfastigheterna

vid Norrtullsgatan i Stockholm. Dessa tillhörde tidigare allmänna

barnhuset. På dessa fastigheter låg också barnhusets sjukvårdsanstalt. Denna

nyttjades på sin tid såsom pediatrisk klinik för institutet. År 1930 genomfördes

en omorganisation av allmänna barnhusets verksamhet, och år 1931 träffades

avtal om fastigheternas försäljning till Stockholms stad. Sjukhuset omfattar

för närvarande 75 allmänna vårdplatser.

Förhandlingskommissionen beskriver lokalförhållandena på följande sätt.

De båda allmänna avdelningarna äro synnerligen stora med långa korridorer

och mycket otillfredsställande belysningsförhållanden. Vintertid äro

sålunda de stora sjuksalarna med fönster på kortväggen delvis skumma. De

stora fönsterytorna medföra, att avdelningarna på vintern bliva dragiga och

kalla. Sköljrummen och badrummen inom vardera avdelningen äro belägna

avsides i avdelningens ena ände, liksom även förrådsrummen, vilka dessutom

äro små och otillräckliga för avdelningens behov. Ett enda litet rum inom

vardera avdelningen måste användas för såväl undersökning av patienterna

som också för samtal med de anhöriga, för telefonsamtal, för provtagningar

etc. Något särskilt rum för den tjänstgörande läkaren finnes icke på någon
liikring

till riksdagens •protokoll 19li3. 6 sami. Nr 13t5 - 1.37.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 136.

dera avdelningen. Isoleringsrum saknas i stor utsträckning på dessa avdelningar.

Vardera avdelningen har sålunda endast tre små rum, som i viss mån

kunna användas i isoleringssyfte. Något rum, där t. ex. fullständigt lugn

kan beredas åt döende barn och deras anhöriga, finnes icke på någondera

avdelningen. Karantänsavdelningen är synnerligen otillfredsställande. Badrummet

är sålunda litet och vintertiden dragigt och kallt. Undersökning av

barnen måste ske i avdelningens korridor, där även dietköket är beläget.

Isoleringsavdelningen är otidsenlig och inrymmer trånga prång, som äro svåra

att hålla rena. Denna avdelning saknar även för skötseln nödvändiga lokaliteter.

Klosettutrymmet måste sålunda här användas som förvaringsplats för

rengöringsartiklar, borstar och liknande. På grund av de stora fönsterytorna

är avdelningen vintertid synnerligen kall och svår att värma upp. Polikliniken,

som dagligen besökes av omkring 20 patienter, därav många höggradigt

smittoförande, inrymmer endast två isoleringsrum, varav det ena vintertid

på grund av kylan ofta icke kan utnyttjas. Väntsalen är för liten och jämväl

i övrigt otillfredsställande. Polikliniken inrymmer endast tre undersökningsrum,

av vilka ett är synnerligen litet och ligger opraktiskt till. Laboratorium

samt mörkrum, nödvändigt för vissa polikliniska undersökningar, saknas.

På grund av de otillräckliga och otillfredsställande lokaliteterna på polikliniken

kan poliklinisk undervisning, som är en synnerligen viktig del av undervisningen

i pediatrik, ej bedrivas därstädes i önskvärd omfattning. Föreläsningssalen

är synnerligen otidsenlig och samtliga inventarier i densamma

föråldrade och till stor del obrukbara. Något väntrum för demonstrationspatienter

finnes icke, vilket medför att åtminstone vintertid många av dessa

patientdemonstrationer måste förläggas till den avdelning, där patienten

vårdas. Sjukhusets enda laboratorium utgöres av ett litet rum, där allt

laborationsarbete måste utföras. För ämnesomsättningsundersökningar användes

ett rum, där sjukhusets kuratorer ha sitt arbete förlagt. Som läkarexpedition

användes ett rum på poliklinikavdelningen, som samtidigt användes

som jourrum. Biblioteksrum saknas. Journalarkivet är inrymt i ett

mycket litet rum med blott indirekt belysning, vilket rum även användes vid

bearbetning av journalmaterial. De utrymmen, som stå till buds för läkemedelsförrådet,

utgöras av två synnerligen små rum, som icke på något sätt

kunna anses tillfredsställande. Som köket är beläget i en särskild byggnad,

måste maten till samtliga avdelningar transporteras över gårdsplanen och

därför ständigt före utspisningen värmas på nytt. De lokaliteter, som användas

för förvaring av linneförråd och som uppsamlingsplats för smutstvätt,

äro förlagda till källarutrymmet i sjukhuset. Dessa lokaler äro kalla,

dragiga och vintertid otillräckligt belysta. Mjölkköket är också inrymt i en

källarlokal, belägen icke långt från uppsamlingsplatsen för sjukhusets smutstvätt.

Ett flertal av personalbostäderna är även förlagt till sjukhusets källarvåning.

Överläkarrummet är litet och otidsenligt, likaså sysslomannens

arbetsrum. Vid Norrtulls sjukhus vårdas utom barn också ett avsevärt antal

lugna sinnessjuka patienter i högre ålder. Sommartid, då barnen i största

möjliga utsträckning få tillbringa sin dag utomhus, kan en beröring mellan

barnen och de sinnessjuka — ej sällan synnerligen störande — icke undvikas,

enär de sinnessjuka patienterna få vistas på samma gårdsplan som barnen.

Pediatriska klinikens storlek. Förhandlingskojnmissionen har efter samråd

med medicinska experter föreslagit, att kliniken skall erhålla följande storlek

och sammansättning:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 19

Medicinska avdel

ningen

Kirurgiska

Allmänna

Karantäns-

Psykopat-

Summa

avdel-

Summa

*

avdel-

och isolerings-

avdel-

ningen

ningen

avdelningen

ningen

Stockholms stad . .

70

10

5

85

42

127

Stockholms län . ..

15

i

5

21

7

28

Landet i övrigt . ..

19

5

10

34

11

45

Summa

104

16

20

140

60

200

Enskilda avdelningar .

13

6

19

Summa

153

66

219

Kommissionens förslag har godtagits av Stockholms stad och Stockholms

läns landsting samt av medicinalstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset,

karolinska institutet och kanslern för rikets universitet, medan statskontoret

ansett kliniken böra erhålla ett mindre antal vårdplatser.

Ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och län. Departementschefen

har inledningsvis erinrat om karolinska sjukhusets hittillsvarande byggnadskostnader

samt örn dessas finansiering.

De delar av karolinska sjukhuset, som uppfördes på grund av 1931 års riksdagsbeslut

(d. v. s. hela det nuvarande sjukhuset med undantag för den psykiatriska

kliniken), beräknades av 1930 års sjukhuskommission komma

att draga en totalkostnad av 21,319,000 kronor och inrymma 843 vårdplatser.

Kostnaderna per vårdplats beräknades följaktligen till (21,319,000 : 843 =)

25,289 kronor. Av totalkostnaderna beräknades 5,945,700 kronor, d. v. s.

27,9 procent, vara betingade av sjukhusets egenskap av undervisningssjukhus;

med bortseende från sistnämnda merkostnad uppskattades kostnaderna per

vårdplats till 18,236 kronor.

Enligt 1931 års avtal mellan kronan samt Stockholms stad och län skulle

staden för sina 315 vårdplatser erlägga 18,000 kronor per vårdplats, d. v. s.

71,2 procent av totalkostnaderna per vårdplats och länet för sina 110 vårdplatser

17,000 kronor per vårdplats, d. v. s. 67,2 procent av totalkostnaderna

per vårdplats. De 106 enskilda vårdplatserna bekostades av staten, varvad

dock förutsattes, att kostnaderna skulle förräntas och amorteras genom inflytande

avgifter. Medel för de enskilda vårdplatsernas iordningställande anvisades

därför särskilt med tillhopa 1,933,016 kronor. De beräknade totalkostnaderna

för första byggnadsetappen, avrundade till 21,400,000 kronor, skulle

alltså enligt beräkningarna finansieras på följande sätt:

Statens bidrag.................................... kronor 11,926,984

Stockholms stads bidrag (315 X 18,000 =)........... *. 5,670,000

Stockholms läns landstings bidrag (110 X 17,000 —).. . » 1,870,000

Enskilda vårdplatser....................... » 1,933,016

Summa kronor 21,400,000.

Härtill kom jubileumsfondens bidrag till uppförande av den radioterapeutiska

kliniken, sammanlagt 2,230,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 136.

1930 års kostnadsberäkningar visade sig med hänsyn till under byggnadstiden

inträffade kostnadsstegringar m. m. icke hålla streck, utan statsverket

nödgades anvisa ytterligare 4,050,000 kronor (varav 725,000 kronor för

skyddsrumsanläggningar).

Förhandlingskommissionen har framlagt följande förslag till avtal om samarbete

mellan staten å ena sidan samt Stockholms stad och Stockholms läns

landsting å andra sidan angående uppförande och drift av en pediatrisk klinik

vid karolinska sjukhuset:

Mellan svenska staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, vilka år

1931 ingått avtal angående samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset,

är — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges

respektive landstingets godkännande — följande avtal träffat angående sådant

samarbete beträffande en pediatrisk klinik vid sjukhuset.

1. Av klinikens allmänna vårdplatser skola 127 avses för sjuka från Stockholms

stad och 28 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas på

klinikens olika avdelningar, att staden — länet — erhåller följande antal vårdplatser:
Stockholms

stad Stockholms län

å medicinska avdelningen

allmänna avdelningarna...........

.... 70

15

karantäns- och isoleringsavdelningen

.... 10

1

psykopatavdelningen .............

5

85

5

21

» kirurgiska avdelningen..............

42

7

Summa

127

28

Staden — länet — skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller

sedermera annan fördelning av de staden — länet — tillförsäkrade vårdplatserna

önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning att hinder härför icke

möter från sjukhusets sida.

Länet avstår från den länet jämlikt mom. 3 i 1931 års avtal tillkommande

rätten till minskning av det länet tillförsäkrade antalet vårdplatser å de medicinska

och kirurgiska klinikerna, i följd varav det av länet å desamma disponerade antalet

allmänna vårdplatser skall även efter pediatriska klinikens tagande i bruk uppgå

till 40 respektive 15.

2. För varje kontraherad vårdplats skall staden — länet — erlägga platskostnadsbidrag,

som skall anses täcka tomtavgift och byggnadskostnad, med ett belopp

motsvarande 75 procent av totalkostnaden för färdigställande av varje vårdplats,

däri inbegripet därpå belöpande kostnad för de pediatriska poliklinikerna, personalbostäder,

ekonomianläggningar samt övriga för sjukhuset gemensamma inrättningar.

Vid erläggandet av stadens bidrag skall staden gottskrivas det bidrag örn

1,000,000 kronor av allmänna barnhusets Stockholmsfond, som enligt kungl, brevet

den 21 november 1930 angående omorganisation av barnhusets verksamhet må

användas för uppförande av en pediatrisk klinik jämte anstalt för undersökning av

s. k. psykopatiska barn.

3. För utrustning av stadens — länets — vårdplatser erlägger staden •— länet

— för varje vårdplats ett bidrag motsvarande 75 procent av totalkostnaden för

utrustning av varje vårdplats jämte därpå belöpande kostnad för utrustning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

21

de pediatriska poliklinikerna, personalbostäder, ekonomianläggningar samt övriga

för sjukhuset gemensamma inrättningar. Stadens — länets — bidrag skall dock

icke överstiga det belopp staden — länet — skulle behöva vidkännas för utrustning

vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.

4. Stadens — länets — i mom. 2 nämnda platskostnadsbidrag skall betalas på

följande sätt:

Staden — länet — tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel.

Stadens — länets — bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion

till övriga parters platskostnadsbidrag, därvid hänsyn skall tagas till det antal

vårdplatser staden — länet — erhåller i förhållande till klinikens totala antal

vårdplatser.

Formellt skall stadens — länets -— totala platskostnadsbidrag — däri ej inräknat

bidraget ur allmänna barnhusets Stockholmsfond — ställas till karolinska sjukhusets

förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under en tid av 30 eller 40 år,

räknat från det kliniken helt tages i bruk. Staden — länet — förbinder sig att

utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala, under den tid sjukhusets ovannämnda

lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift för en var av sina 127 respektive 28

vårdplatser. Denna platskostnadsavgift skall svara mot annuiteten å respektive

lån, fördelad på stadens — länets — antal vårddagar å dessa platser. Stadens platskostnadsavgift

skall beräknas sålunda: 127 vårdplatser X 365 vårddagar = 46,355

vårddagar. Annuiteten å amorteringslånet, fördelad på 46,355 vårddagar, skall

utgöra stadens platskostnadsavgift per vårddag. Länets platskostnadsavgift skall

beräknas sålunda: 28 vårdplatser X 365 vårddagar = 10,220 vårddagar. Annuiteten

å detta amorteringslån, fördelad på 10,220 vårddagar, skall utgöra länets platskostnadsavgift

per vårddag.

Skulle staden —- länet — bliva förhindrad utnyttja staden — länet — tillförsäkrad

vårdplats på grund av att densamma belagts med patient, vilken staden — länet

— ej är skyldig att mottaga till vård å stadens — länets — egna sjukhus, skall

platskostnadsavgift icke utgå.

För staden — länet — tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång

belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall staden — länet —- äga

uppbära särskild ersättning motsvarande ränta och amortering å stadens — länets

— lån till sjukhuset.

5. Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om, i vilken

omfattning stadens — länets — platser å kliniken utnyttjas.

6. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikens uppförande tillförsäkras

staden — länet — rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives, disponera förenämnda

127, respektive 28 vårdplatser å kliniken men erhåller däremot icke någon

del i äganderätt till tomt eller byggnader.

7. Sjuka från Stockholms stad •— Stockholms län — erlägga vid vård å av staden

— länet — enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift, vars storlek

bestämmes av staden — länet. Frågor om nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift

för sjuka från staden — länet — avgöras av stadens — länets — vederbörande

myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift,

betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle, landsting

eller kommun.

Samtliga kostnader för klinikens drift fördelas mellan staten, staden och länet

på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid kliniken inräknas i sjukhuset.

8. Bestämmelserna i ett den 8 och den 12 augusti 19401 mellan kontrahenterna

Härmed åsyftas det avtalsförslag, som kommer att behandlas under V i det följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 136,

ingånget avtal rörande tillägg till 1931 års avtal — vilket tilläggsavtal avser beläggning

med sjuka från staden och länet av för riket i övrigt avsedda allmänna vårdplatser

å de i 1931 års avtal omförmälda klinikerna — skola äga motsvarande

tillämpning i fråga örn pediatriska kliniken.

9. Med avseende å stadens — länets — rätt att enligt gällande bestämmelser

erhålla statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid eller i

anslutning till lasarett och statsbidrag till driften av sådana barnavdelningar skall

så anses som om de av staden — länet — å klinikens medicinska avdelning kontraherade

vårdplatserna utgjorde en medicinsk avdelning vid ett stadens — länets —

lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning.

Förhandlingskommissionen framhåller bland annat, att det med hänsyn till

rådande förhållanden ansetts olämpligt att nu till bestämda belopp fixera de

bidrag, som staden och länet borde erlägga för byggande och utrustande av

sina platser på kliniken. Kommissionen och stadens och länets representanter

hade därför stannat vid att förorda ett procentuellt bidrag. Beträffande driftkostnaden

hade förutsatts, att staden och länet skulle bidraga till dessa efter

samma grunder, som gällde i fråga örn de av dem disponerade platserna i

1931 års avtal.

Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns landsting ha godtagit

förhandlingskommissionens förslag.

Statskontoret har uttalat starka betänkligheter mot att för närvarande

träffa avtal örn uppförande av en klinik av den ifrågasatta storleken.

Byggnadens utformning. Förhandlingskommissionen har, vid sitt förslag

fogat byggnadsskisser och kostnadsberäkningar till den nya pediatriska kliniken,

uppgjorda av karolinska sjukhusets byggnadskommitté i samråd med

kommissionen och dess expert, arkitekten Sven Ahlbom.

Byggnadskostnaderna ha av arkitekten Ahlbom approximativt beräknats

på följande sätt:

Byggnadsarbeten...............kronor 2,796,000

Värme- och ventilationsanläggning,

gas-, vatten- och avloppsledningar

samt sanitetstekniska installationer » 765,000

Steriliseringsanläggningar......... » 82,000

Luftkonditionering.............. » 10,000

Elektr. stark- och svagströmsanlägg
ningar.

..................... » 215,000

Elektr. hissar.................. * 120,000

Yttre transport- och rörkulvertar . . » 60,000

Yttre ledningar................ * 30,000

Sprängnings- och planeringsarbeten . » 100,000

Ritningar, kontroll, administration

samt oförutsedda utgifter....... »__422,000

Ändringsarbeten inom tvättbyggnaden .

» » köksbyggnaden .

kronor 4,600,000

» 83,000

» 94,000

» 290,000

Personalbostäder

Summa kronor 5,067,000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

23

Beträffande byggnadens utformning inhämtas av en av Ahlbom upprättad

beskrivning bland annat:

Kliniken förlägges till den plats, som förutsetts i generalplanen för karolinska

sjukhusets utbyggande, d. v. s. till bergpartiet norr örn Radiumhemmet.

Härigenom erhåller kliniken nära förbindelser med den obstetriska

och den psykiatriska kliniken, med vilka kliniker den skall hava nära samarbete.

Den planerade anläggningen är avsedd att inrymma 219 patienter, fördelade

på åtta allmänna och en enskild vårdavdelning, en vårdavdelning

för psykopatiska barn samt en karantänsavdelning.

Kliniken innehåller således:

1 allmän med. vårdavdelning för späda barn........... 24 platser

1 » » » » koltbarn.............20 »

1 » » » » äldre gossar..........20 »

1 » » » » äldre flickor.......... 20 »

1 » » » » tbc.................20 »

1 » kirurg. » » kolt- och spädbarn.....20 »

1 » » » » äldre gossar..........20 »

1 » » » » äldre flickor..........20 »

vårdavdelning för psykopatiska barn..................20 »

enskild med. och kirurg, vårdavdelning................19 »

karantänsavdelning......................... 16 »

Summa 219 platser.

Byggnadsstyrelsen har funnit de föreliggande skissförslagen med tillhörande

kostnadsberäkningar rörande en pediatrisk klinik vid karolinska sjukhuset

lämpligen kunna i huvudsak läggas till grund för vidare utarbetande av ritningar,

varvid styrelsen dock förutsätter, att vid frågans fortsatta behandling

alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet tillvaratagas, att ritningar och

beskrivningar utarbetas med iakttagande av största möjliga sparsamhet i fråga

örn såväl utrymmesstandard som material och konstruktioner samt att styrelsen

beredes tillfälle att yttra sig över förslagen, sedan desamma närmare utarbetats.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den nya pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset är avsedd att träda i

stället för Norrtulls sjukhus. Detta drevs tidigare av allmänna barnhuset i

Stockholm men övertogs år 1931 av Stockholms stad, varvid staden genom

avtal med kronan förband sig att uppehålla sjukhusverksamheten under 10 år

och att upplåta sjukhuset för klinisk undervisning i pediatrik. Avsikten var,

att sjukhusverksamheten efter tioårsperiodens utgång den 1 juli 1941 skulle

nedläggas och överflyttas till en av staten nyuppförd pediatrisk klinik vid karolinska

sjukhuset. Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, har uppförandet

av denna nya klinik emellertid av olika anledningar blivit fördröjd,

till följd varav avtalet angående Norrtulls sjukhus vid två tillfällen måst provisoriskt

förlängas.

Den främsta anledningen till dröjsmålen med avgörandet av spörsmålet

örn den nya pediatriska kliniken är, att fråga uppstått rörande sammanslag
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 136.

ning av karolinska institutets båda pediatriska kliniker och därmed även

om indragning av den ena professuren i pediatrik. Trots att riksdagen redan

år 1932 hade avvisat då uppkommen fråga örn en sådan sammanslagning,

upptogs nämligen detta spörsmål några år senare av universitetsberedningen

till diskussion. Beträffande frågans vidare behandling hänvisar jag till redogörelsen

i det föregående. Jag erinrar i detta sammanhang blott, att jag

Po den förebragta utredningen blev övertygad örn olämpligheten av den

ifrågasatta indragningen av den ena professuren. Till denna ståndpunkt kom

jag av i huvudsak två, var för sig avgörande skäl, nämligen dels att en sammanslagning

av klinikerna icke kunde genomföras, enär Stockholms stad motsatte

sig en. sådan, dels ock att utredningen visat, att undervisningen och

forskningen i ämnet pediatrik icke gärna kunde koncentreras till en enda lärostol.

Jag fann mig sålunda icke kunna tillstyrka, att förslag om sammanslagning

underställdes riksdagen utan utverkade Kungl. Maj:ts medgivande att

den sedan år 1937 vakanta professuren i pediatrik finge i vanlig ordning återbesättas.

. Av utredningen framgår, att .Norrtulls sjukhus icke är tillfredsställande vare

sig ur sjukvårds- eller undervisningssynpunkt. Jag kan efter eget besök på

sjukhuset vitsorda, att de beskrivningar över lokalernas mindre goda beskaffenhet,

som återgivits i det föregående, icke äro överdrivna. Lokalerna ha ursprungligen

tillkommit för vården av friska, icke av sjuka barn och äro därför

ur sjukvårdssynpunkt knappast godtagbara. Utrymmen, som vid undervisningssjukhus

anses erforderliga för undervisning och forskning, saknas i stor

utsträckning. Ur undervisningssynpunkt torde emellertid den största olägenheten

bestå däri, att sjukhuset har alldeles för ringa kapacitet för att medgiva

tillräckligt patienturval för de studerande. Sjukhuset rymmer sålunda endast

75 allmänna vårdplatser, medan en pediatrisk klinik för att erbjuda ett fullgott

undervisningsmaterial enligt den medicinska sakkunskapen bör ha minst

omkring den dubbla kapaciteten. Det har vidare framhållits, att lokalerna

vid Norrtulls sjukhus icke lämpa sig för ombyggnad. Härtill kommer, att ett

barnsjukhus, om. än aldrig så modernt och välutrustat, icke utan betydande

olägenheter kan i längden avvara ett nära samarbete med andra sjukhusavdelningar,

t. ex. barnbörds- samt öron-, näs- och halskliniker, liksom även de

senare ofta behöva tillgång till pediatrisk sakkunskap. Slutligen har framhållits

såsom en brist i vår sjukvårdsorganisation, att landet ännu saknar ett

barnsjukhus av rikssjukhus karaktär.

Jag är pa anförda skäl beredd att tillstyrka, att vid karolinska sjukhuset

skall uppföras en ny pediatrisk klinik.

I fråga om den blivande pediatriska klinikens storlek innebär förhandlingskommissionens

förslag, att kliniken skulle bestå av en medicinsk avdelning örn

140 vårdplatser, en kirurgisk avdelning om 60 vårdplatser samt en enskild avdelning

om 19 vårdplatser. Mot förslaget i detta hänseende har riktats erinran

endast av statskontoret, som synes anse, att en minskning av det planerade

antalet vårdplatser bör kunna genomföras. Den medicinska avdelningen kommer

att bilda det egentliga underlaget för den medicinska undervisningen och

forskningen i pediatrik vid karolinska institutet. Det mäste därför givetvis

vara av största vikt, att denna avdelning planeras för ett så stort antal vårdplatser,

att ett tillräckligt mångsidigt och instruktivt patientmaterial kommer

att stå till förfogande. Då antalet vårdplatser på den medicinska avdelningen

av förhandlingskommissionen efter ingående överläggningar med medicinska

auktoriteter avvägts just med tanke härpå, anser jag mig för egen del icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

25

kunna ifrågasätta någon minskning av denna avdelning. Även den planerade

kirurgiska avdelningens storlek har planlagts från samma utgångspunkter, varför

jag icke heller beträffande denna avdelning finner skäl att förorda en minskning.

Mot kommissionens förslag beträffande den medicinska avdelningens

uppdelning på olika underavdelningar har jag icke funnit anledning till erinran.

Att den pediatriska kliniken vidare — liksom övriga kliniker vid karolinska

sjukhuset — bör inrymma ett antal enskilda vårdplatser, finner jag

naturligt och tillstyrker, att antalet fixeras till 19. Dessa böra givetvis finansieras

på sådant sätt, att staten erhåller full kompensation för de nedlagda

kostnaderna.

I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla såsom önskvärt, att en

omfördelning av vårdplatserna vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn äger rum på så sätt, att den medicinska avdelningen, vilken för

närvarande inrymmer 81 vårdplatser mot 69 på den kirurgiska avdelningen,

erhåller ett ökat antal platser till sitt förfogande. Genom tillkomsten av en

barnkirurgisk avdelning om 60 platser vid karolinska sjukhuset torde nämligen

den kirurgiska avdelningen vid vårdanstalten kunna utan olägenhet minskas,

exempelvis till 30 eller 40 platser. Den medicinska avdelningen skulle

härigenom till båtnad för undervisningen kunna få disponera över 110 ä 120

vårdplatser. Det torde böra ankomma på lärarkollegiet vid karolinska institutet

att söka träffa överenskommelse med vårdanstaltens styrelse rörande en

omfördelning av antydda slag.

Den förhandlingskommission, som jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utsetts

för att söka få till stånd en uppgörelse med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående samarbete med staten för uppförande och drift av den

pediatriska kliniken, har, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, efter

långvariga förhandlingar lyckats uppnå enighet med stadens och landstingets

representanter beträffande grunder för ett sådant samarbete. Dessa grunder

ha sammanfattats i ett preliminärt avtal, vilket i korthet innebär, att staden

och länet skola svara för 75 procent av engångskostnaderna för de sammanlagt

155 vårdplatser, vilka på den nya kliniken skola upplåtas till begagnande

av dessa parter. Statsverket skulle svara för återstående 25 procent av engångskostnaderna

för stadens och länets vårdplatser samt för hela kostnaden

för de 45 »riksplatserna» och dc 19 enskilda platserna. I fråga om driftkostnadernas

bestridande skulle gälla samma grunder som för sjukhuset i övrigt.

Förhandlingskommissionens förslag, vilket redan godtagits av Stockholms

stad och Stockholms läns landsting, synes mig godtagbart även för statens

vidkommande. Jag erinrar, att förslaget bygger på samma principer, som lago

till grund för 1931 års avtal angående ekonomiskt samarbete för uppförande

och drift av den numera färdigställda delen av karolinska sjukhuset. I ett viktigt

avseende innebär det nya avtalet ur statens synpunkt en avsevärd förbättring,

i det att stadens och länets bidrag bestämts till en viss procentuell

andel i kostnaderna och sålunda icke fixerats till vissa belopp som i 1931 års

avtal, vilket medförde, att staten ensam fick svara för de merkostnader utöver

de beräknade, som sjukhusets första byggnadsetapp drog med sig.

Mot detaljerna i avtalsförslagct har jag icke funnit anledning till erinran i

sak. Jag tillstyrker sålunda, alt driftkostnaderna skola fördelas enligt 1931

års avtal med ett tillägg av det innehåll, som jag i det följande (under II)

kommer att närmare inga på. Icke heller har jag funnit något alt erinra emot

att med avseende på stadens och länets rätt att enligt gällande bestämmelser

erhålla statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar samt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 136.

till driften av sådana avdelningar skall så anses, som om stadens och länets

vårdplatser på den nya barnkliniken utgjorde en medicinsk avdelning vid ett

stadens respektive länets lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning.

Jag erinrar i detta sammanhang, att Stockholms stad jämlikt av Kungl. Majit

den 21 november 1930 meddelade bestämmelser äger såsom bidrag till stadens

kostnader för uppförande av ifrågavarande klinik använda ett belopp av

1,000,000 kronor av »allmänna barnhusets Stockholmsfond». Därest Stockholms

stad beslutar att begagna sig av detta medgivande, torde Kungl. Majit

därför böra uppdraga åt allmänna barnhusets direktion att till stadens vederbörande

myndigheter, efter rekvisition, utbetala ifrågakommande belopp.

Förhandlingskommissionen har vid sitt förslag fogat preliminära ritningar

och kostnadsberäkningar rörande den nya barnkliniken, dock utan att själv

taga ställning till dessa. Kommissionen har nämligen ansett, att dessa borde

granskas i annan ordning. Jag förutsätter även för egen del, att en sådan

granskning kommer att äga rum, varvid bland annat 1940 års civila bvggnadsutredning^

bör beredas tillfälle att yttra sig. Det är sålunda icke mm avsikt

att föreslå, att ett definitivt utformat byggnadsprogram redan i år underställes

riksdagen. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag dock funnit de föreliggande

skissförslagen lämpligen kunna i huvudsak läggas till grund för vidare

utarbetande av ritningar, varvid jag i likhet med byggnadsstyrelsen förutsätter,

att vid frågans fortsatta behandling alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet

tillvaratagas samt att ritningar och beskrivningar utarbetas med

iakttagande av största möjliga sparsamhet i fråga om såväl utrymmesstandard

som materiel och konstruktioner. Vid byggnadsplanernas närmare utformning

torde vidare böra beaktas de allmänna synpunkter på barnklinikens

anordnande, sorn i avgivet yttrande i ärendet angivits av professorn A. Lichtenstein.

Härvid bör oavlåtlig uppmärksamhet ägnas jämväl möjligheterna

att begränsa driftkostnaderna; i detta hänseende böra preciserade kalkyler

förebringas till ledning för de granskande myndigheterna.

Jag förordar, att för nästa budgetår anvisas medel för uppgörande av ritningar

och för andra därmed jämförliga förarbeten beträffande den blivande

pediatriska kliniken. För ändamålet torde böra uppföras ett investeringsanslag

av 200,000 kronor. Från detta anslag torde även böra bestridas kostnaderna

för den byggnadstekniska utredning rörande de planerade pediatriska

och dermatologiska klinikerna, som karolinska sjukhusets byggnadskommitté

i samråd med förhandlingskommissionen på Kungl. Majits uppdrag haft att

verkställa. I anslutning till vad direktionen för karolinska sjukhuset anfört

förutsätter jag, att byggnadsplanernas närmare utformning och genomförande

skall anförtros åt en byggnadskommitté, så sammansatt, att de erfarenheter

och den sakkunskap, som vunnits vid uppförandet av de redan fullbordade

delarna av karolinska sjukhuset, må komma den planerade utbyggnaden av

sjukhuset till godo.

I detta sammanhang får jag erinra, att karolinska sjukhusets byggnadskommitté

i en till mig ställd skrivelse den 8 februari 1943 anmält, att av de

medel örn tillhopa 725,000 kronor, vilka av riksdagen anvisades för budgetåret

1939/40 för anordnande av skyddsrum vid karolinska sjukhuset, för närvarande

i runt tal 215,000 kronor återstode odisponerade. Enligt de av statsmakterna

godkända planerna för anordnande av skyddsrum vid karolinska

sjukhuset skulle ett av skyddsrummen förläggas under den blivande pediatriska

kliniken. Då dennas läge vid tidpunkten för skyddsrummens byggande

icke varit fixerat, hade byggnadskommittén ansett, att med utförandet av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

27

ifrågavarande skyddsrum borde anstå till dess byggnadsarbetena för den

pediatriska kliniken kunde igångsättas. Då dispositionsrätten till det för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget utginge med innevarande^ budgetår,

hemställde byggnadskommittén, att jag ville vidtaga erforderliga åtgärder

för att av riksdagen utverka fortsatt dispositionsrätt till ifrågavarande

anslag.

Med anledning av vad byggnadskommittén sålunda anfört får jag förorda,

att för riksdagen framlägges förslag om fortsatt dispositionsrätt till ifrågavarande

anslag under budgetåren 1943/45.

Det preliminära avtal örn uppförande och drift av en pediatrisk klinik, som

uppgjorts av den av Kungl. Majit utsedda förhandlingskommissionen och

vilket godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har utskottet

i likhet med departementschefen funnit godtagbart även för statens

vidkommande.

I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker utskottet, att medel

anvisas för nästa budgetår för uppgörande av ritningar och andra därmed

jämförliga förarbeten beträffande den blivande pediatriska kliniken ävensom

för bestridande av kostnaderna för den byggnadstekniska utredningen rörande

såväl nämnda klinik som den planerade dermatologiska kliniken. För ändamålet

torde böra uppföras ett investeringsanslag av 200,000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att ovannämnda

odisponerade belopp å 215,000 kronor av för budgetåret 1939/40

anvisade medel för anordnande av skyddsrum vid karolinska sjukhuset må

disponeras intill utgången av budgetåret 1944/45.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.

lil. Dermatologisk-syfilidologisk klinik vid

karolinska sjukhuset.

Den nuvarande undervisningskliniken. För vård av hud- och könssjukdomar

finnas för närvarande i Stockholm dels en manlig och en kvinnlig avdelning

om vardera 127 vårdplatser vid det Stockholms stad tillhöriga S:t

Görans sjukhus, dels ock det av Stockholms stad och Stockholms läns landsting

drivna sjukhuset Eira om 167 vårdplatser. Båda sjukhusen äro belägna pa

Kungsholmen.

Klinisk undervisning i dermatologi och syfilidologi förekommer icke vid

universiteten i Uppsala och Lund, utan undervisningen i ämnet är koncentrerad

till karolinska institutet, där den för närvarande är förlagd till S:t Görans

sjukhus. Enligt avtal mellan karolinska institutet och Stockholms stad har för

undervisning upplåtits halva den manliga och halva den kvinnliga avdel
-

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 136.

ningen ävensom den dermato-syfilidologiska polikliniken samt sjukhusets Finsen-radium-Röntgenavdelning.

Till undervisningens förfogande stå sammanlagt

127 vårdplatser.

Avtalet mellan karolinska institutet och Stockholms stad uppsades den 18

september 1939 av staden. Uppsägningen tillkom på initiativ av Stockholms

stads sjukhusdirektion, som motiverade uppsägningen i huvudsak med att

kvinnopa vil jongén befunne sig i sa dåligt skick, att det enligt överläkarnas

mening vore »ytterst svårt för att icke säga omöjligt att därstädes utöva

sjukvård på ett värdigt sätt och under förhållanden motsvarande hygienens

fordringar». Paviljongen måste ovillkorligen underkastas omfattande

förbättringsarbeten för att kunna användas fram till den tidpunkt, då sjukhusets

planerade utbyggnad kunde vara färdig. Arbetet med utarbetande av

generalplan för utbyggnaden hade fortskridit så långt, att det blivit tydligt,

att kvinnopavil jongén under alla omständigheter måste rivas i samband med

ombyggnadsarbetena. Med hänsyn härtill vore det mera ändamålsenligt att

nedlägga sjukvården i kvinnopaviljongen redan nu, i synnerhet som stadens

behov av sjukhusplatser för hud- och könssjukdomar vore väl tillgodosett

genom den återstående paviljongen jämte sjukhuset Eira. Ett slopande av

kvinnopaviljongen förutsatte, att den kliniska undervisningen förlädes till

annat sjukhus. Stadens sjuk vårdsintressen och karolinska institutets behov av

patientmaterial för undervisningen torde nämligen icke kunna samtidigt tillgodoses

inom den befintliga manspaviljongen.

Avtalet har sedermera med sex månaders ömsesidig uppsägningsrätt förlängts

att gälla högst intill den tidpunkt, då den nya kliniken öppnas. Karolinska

institutet har därvid måst förbinda sig att icke påkalla några ändrings-

eller förbättringsarbeten inom de för undervisning upplåtna lokalerna.

Förhandling skommissionen beskriver lokalförhållandena på följande sätt:

_ Dermatologiska kliniken å S:t Görans sjukhus är inrymd i tre från varandra

vitt skilda byggnadskomplex. Sängplatserna, så när som på 20, ligga i tredje

våningen. Underjordiska kulvertförbindelser och hissar saknas, varför transportförhållandena

inom sjukhuset lämna mycket övrigt att önska. Avdelningarna

sakna egna. laboratorier, vilket medför att patienterna vid röntgenoch

andra undersökningar måste forslas genom långa korridorer, upp och ned

för trappor och ibland över öppen gård. Svårt sjuka, som icke kunna transporteras,

kunna vid behov icke röntgenundersökas, enär avsaknaden av hissar

omöjliggör användandet av portativ röntgenapparat. De sanitära förhållandena

äro synnerligen otillfredsställande, speciellt på den s. k. kvinoavdelningen.

För patienterna t. ex. finnas därstädes blott tre klosetter med gemensam

entré, belägna invid trappuppgången och skilda från varandra endast

medelst avbalkningar. Ehuru genom särskilda anslag angives, att klosetterna

äro avsedda, en för syfilispatienter, en för gonorrhépatienter och en för hudpatienter,

kan bland annat på grund av den vid könssjukdomarna använda

behandlingsformen, sköljningar, som tvingar patienterna att omedelbart efter

behandlingen uppsöka toaletten, icke undvikas, att det ofta uppstår köbildning

utanför dessa klosetter och att föreskrifterna örn uppdelningen av desamma

mellan olika slag av sjuka icke kunna följas. Intill toaletterna ligger

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

29

ett s. k. tekök för uppvärmning av mat, och intill detsamma ett utrymme

för slask och avlopp. De stora salarna äro ur många synpunkter olämpliga.

Isoleringsmöjligheter saknas i det närmaste helt. Dagrum i vanlig mening,

expeditions- och arbetsrum för läkarna samt lämplig lokal för förvaring av

journalarkivet saknas. Den till kliniken hörande föreläsningssalen är belägen

i poliklinikbyggnaden, och de till denna sal anslutna väntrummen för patienterna

äro trånga och otidsenliga. Undervisningen inom själva kliniken måste

meddelas i sjuksalarna eller i behandlingsrummen. Polikliniklokalerna äro

trånga och olämpliga samt sakna rum för undervisning.

Sjukhuset Eira. Stockholms stads och läns sjukhus Eira är beläget på

staten tillhörig mark, som upplåtits till staden och länet. I skrivelse den 27

juli 1815 anmälde nämligen rikets ständer hos Kungl. Majit, »att de givit sitt

bifall dertill, att den å Kungsholmen i Stockholm belägne Egendom, som tillförne

varit nyttjad till Bränvinsbränneriverk, men nu icke mera dertill begagnas,

må under förbehåll av Bankens panträttighet deruti, uplåtas till begagnande

för den gemensama Curtius Inrättningen för Stockholms stad och

Län». Detta beslut expedierades av Kungl. Majit genom brev den 16 augusti

1815 till överståthållaren.

Under åren 1861—1888 nyttjades sjukhuset för undervisning.

Sjukhuset omfattar nu 167 vårdplatser, varav 100 disponeras för sjuka från

staden och 67 för sjuka från länet. Medelbeläggningen har uppgått på stadens

platser till 68 och på länets till 57. I dessa siffror ingå emellertid kroniskt

sjuka, som ej lida av hud- eller könssjukdomar, med 6 beträffande stadens

och 4 beträffande länets platser. Medelbeläggningen av hud- och könspatienter

har alltså utgjort 62 respektive 53.

Eiratomten har en areal av 9,858 m2. Beträffande dess värde har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 11 juni 1940 till kommissionen anfört.

Utan att i detta sammanhang taga ställning till frågan, huruvida ifrågavarande

tomt bör behållas i statsverkets ägo eller avyttras, har byggnadsstyrelsen

sökt beräkna det värde, som tomten representerar, därest densamma skulle

exploateras för uppförande av hyreshus. En av byggnadsstyrelsen verkställd

preliminär utredning i vilken utsträckning tomten skulle kunna tagas i anspråk

för en dylik exploatering har givit vid handen, att vid tomtens bebyggande

med hyreshus skulle kunna utvinnas omkring 690 eldstäder. Att under nuvarande

förhållanden angiva något bestämt värde per eldstad är emellertid ytterst

vanskligt. Med de priser, som voro rådande vid tiden närmast före krigsutbrottet,

torde tomtvärdet å denna del av Kungsholmen då icke hava understigit

2,500 kronor per eldstad, efter vilket å-pris ifrågavarande tomts markvärde

skulle uppgå till omkring 1,700,000 kronor. Numera hava emellertid

tomtpriserna visat en på grund av den minskade byggnadsverksamheten starkt

fallande tendens, och torde det kunna ifrågasättas, örn man för närvarande kan

påräkna ett högre å-pris per eldstad än omkring 2,000 kronor. Efter ett sådant

å-pris skulle tomtvärdet bliva endast omkring 1,400,000 kronor.

Förhandlingskomm issio nen s förslag. Detta innebär, att staten skall ensam

bekosta den nya klinikens uppförande och utrustning samt på densamma

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 136.

upplåta så många vårdplatser till staden och landstinget, som svara mot stadens

och länets behov, mot det att staden och landstinget skola avstå från

den rätt de äga till sjukhuset Eiras tomt samt till staten överlämna sjukhusets

byggnader, anläggningar och utrustning utan vederlag i övrigt. Klinikens

drift skall betalas av staden och länet efter samma normer som gälla i

fråga om de av staden och länet disponerade platserna på de i första byggnadsetappen

ingående klinikerna vid karolinska sjukhuset, d. v. s. staden

och länet skola svara för den verkliga driftkostnaden, men ej med högre belopp

än den genomsnittliga vårdkostnaden på stadens respektive länets egna, på

flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar.

Kommissionens avtalsförslag är av följande lydelse.

Mellan svenska staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting är

— under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges

respektive landstingets godkännande — följande avtal träffat.

1. Staten uppför och utrustar vid karolinska sjukhuset å Norrbackaområdet

vid Stockholm en dermatologisk klinik. Å denna klinik tillförsäkras staden

— länet — rätt att allt framgent så länge sjukhuset drives disponera staden

70 allmänna vårdplatser och länet 47 allmänna vårdplatser, avsedda företrädesvis

för sådana sjukdomsfall, som äro lämpliga för klinisk undervisning. Staden

— länet — erhåller däremot ej någon del i äganderätt till tomt eller byggnader.

Dessa platser skola så fördelas på klinikens olika avdelningar, att staden —

länet — erhåller:

Stockholms stad Stockholms län

å avdelningen för hudsjukdomar ............ 34 vårdplatser 28 vårdplatser

» » s- könssjukdomar ........... 24 » 16 »

» » » barn ..................... 12 » 3 »

Summa 70 vårdplatser 47 vårdplatser

Staden — länet — skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller

sedermera annan fördelning av de staden — länet — tillförsäkrade vårdplatserna

önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning att hinder

härför icke möter från sjukhusets sida.

2. Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om, i

vilken omfattning stadens — länets — platser å kliniken utnyttjas.

3. Sjuka från Stockholms stad — Stockholms län — erlägga vid vård å av

staden — länet — enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift, vars

storlek bestämmes av staden — länet. Frågor örn nedsättning i eller befrielse

från legosängsavgift för sjuka från staden — länet — avgöras av stadens —

länets — vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning i eller

befrielse från legosängsavgift, betalas felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle,

landsting eller kommun.

Bestämmelserna i föregående stycke gälla ej fall, som avses i 4 § lagen angående

åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Samtliga kostnader för klinikens drift fördelas mellan staten, staden och länet

på enahanda sätt, som angives i det år 1931 mellan staten, staden och landstinget

ingångna avtalet angående samarbete för uppförande och drift av karolinska

sjukhuset, varvid kliniken inräknas i sjukhuset.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

31

4. Bestämmelserna i ett den 8 och den 12 augusti 1940 mellan kontrahenterna

ingånget avtal rörande tillägg till 1931 års avtal — vilket tilläggsavtal

avser beläggning med sjuka från staden och länet av för riket i övrigt avsedda

allmänna vårdplatser å de i 1931 års avtal omförmälda klinikerna •— skola äga

motsvarande tillämpning i fråga om dermatologiska kliniken.

5. Staden och länet avstå från all den rätt de må äga till den staten tillhöriga

tomt å Kungsholmen, varå det av dem nu drivna sjukhuset Eira är

beläget och som upplåtits till dem jämlikt rikets ständers skrivelse den 27 juli

1815 och Kungl. Maj:ts brev den 16 augusti samma år, samt förbinda sig att

upphöra med verksamheten vid sjukhuset, då kliniken kan tagas i bruk.

Staden och länet förbinda sig att till dess kliniken kan tagas i bruk vidmakthålla

sjukhuset Eiras byggnader, anläggningar och utrustning samt att

vid nämnda tidpunkt till staten utan särskilt vederlag med full äganderätt

överlämna sagda byggnader, anläggningar och utrustning.

Av följande sammanställning framgår antalet vårdplatser på de olika avdelningarna

och hur platserna enligt kommissionens förslag böra fördelas:

Allmänna vårdplatser:

Avd. för

hudsjuk- domar

Avd. för

könssjuk- domar

Avd. för

barn

Avd. för

malariabe- handling

Summa

Stockholms stad . . . .

...... 34

24

12

—

70

Stockholms län ....

...... 28

16

3

—

47

Landet i övrigt.....

...... 11

15

5

5

36

Summa 73

55

20

5

153

Enskilda platser......

Summa vårdplatser 166

Kommissionen har beräknat kostnaderna för den nya klinikens uppförande

till 2,623,000 kronor. Kliniken är enligt förslaget avsedd att förläggas till

området väster om karolinska sjukhusets huvudkomplex. Klinikbyggnaden

skulle anslutas direkt till den s. k. B-flygeln.

Kommissionen har vidare framlagt ett förslag till avtal angående statens

övertagande av vid sjukhuset Eira anställd personal i samband med dess nedläggande.

Detta förslag innebär, att, i händelse karolinska sjukhusets personalbehov

möjliggör en sådan anordning, staten skall bereda Eirapersonalen motsvarande

anställning vid karolinska sjukhuset, dock först efter det staden och

länet undersökt, örn och i vad mån personalen kan vinna motsvarande anställning

i stadens eller länets tjänst.

Kommissionens förslag har godtagits av Stockholms stad och Stockholms

lems landsting samt av vederbörande statliga myndigheter och institutioner

utom statskontoret, som framfört betänkligheter mot förslaget.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för undervisnings- och

sjukvårdsförhållandena vid den dermato-syfilidologiska kliniken på S:t Görans

sjukhus framgår, att dessa måste betecknas såsom i hög grad otillfreds
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 136.

ställande. Ett besök på kliniken ger även en lekman en bestämd uppfattning

om att snara åtgärder äro oundgängliga för att bereda undervisningen

och sjukvården bättre möjligheter. Därtill kommer, att det är en tidsfråga,

när en förestående ombyggnad av S:t Görans sjukhus framtvingar en förflyttning

av undervisningen till annat sjukhus. Att frågan om undervisningsklinikens

förflyttning bör lösas genom dess förläggning till karolinska sjukhuset

synes därvid uppenbart. Ett principbeslut härom torde därför nu böra

fattas.

I fråga om den nya klinikens storlek har enighet nåtts mellan undervisnings-

och sjukvårdsintressenas representanter. Då någon erinran mot

klinikens föreslagna storlek icke heller riktats från någon av de i ärendet

hörda myndigheternas sida, saknar jag anledning att ifrågasätta någon ändring

i detta hänseende. Jag tillstyrker alltså, att kliniken, såvitt gäller de

civila avdelningarna, planeras för 166 vårdplatser, varav 70 reserverade för

Stockholms stad, 47 för Stockholms län och 36 för landet i övrigt. Jag tillstyrker

även, att en enskild avdelning om 13 platser anordnas.

Beträffande den ekonomiska uppgörelsen med Stockholms stad och län

har förhandlingskommissionen sökt sig fram efter andra linjer än när det

gällde den nya pediatriska kliniken. Kommissionens förslag innebär sålunda,

att staten ensam skulle svara för den nya klinikens iordningställande,

medan stadens och länets motprestation skulle bestå däri, att dessa

parter utan vederlag till staten överläte sin dispositionsrätt till sjukhuset

Eiras tomt och sin äganderätt till därå uppförda byggnader med tillhörande

sjukhusutrustning. Med hänsyn till att det ekonomiska värdet av

stadens och länets motprestation bedömts på olika sätt, har den föreslagna

uppgörelsen rönt invändningar från såväl statliga som kommunala myndigheters

sida. Sålunda bedömdes själva tomtvärdet år 1940 av byggnadsstyrelsen

till 1,400,000 kronor å 1,700,000 kronor och av Stockholms stads

fastighetsnämnd till 2,500,000 kronor. Byggnadsvärdet beräknades av staden

år 1940 till 575,000 kronor. Statens utgifter för stadens och länets vårdplatser

skulle å andra sidan — beräknade efter samma grunder som enligt

det föregående skola tillämpas för dessas deltagande i kostnaderna för den

nya pediatriska kliniken — komma att med utgångspunkt från de preliminära

kostnadsberäkningarna uppgå till omkring 1,990,000 kronor. Även

örn det rent siffermässiga värdet av stadens och länets motprestation är

vanskligt att bedöma, synes det mig dock, med hänsyn icke minst till vad

från förhandlingskommissionens sida anförts, uppenbart, att den ekonomiska

uppgörelsen i varje fall icke kan betecknas såsom så oförmånlig från statens

synpunkt, att icke staten nu bör taga det föreliggande tillfället i akt att

uppnå en samförståndslösning med staden och länet angående det trängande

behovet att tillgodose den dermatologiska undervisningens och forskningens

behov. Jag är sålunda för egen del beredd att förorda, att ifrågavarande avtalsförslag

i princip av statsmakterna godtages.

För närvarande torde böra lämnas öppet, huruvida den nya dermatologiska

kliniken bör inrymma även en gamisonsavdelning. Skulle pågående utredning

giva vid handen, att även garnisonsplatser erfordras, torde det föreliggande

byggnadsförslaget utan svårighet kunna kompletteras med därför nödiga

anordningar. Jag förutsätter, att definitiva ritningar icke utarbetas, förrän

klarhet vunnits på denna punkt. Även i ett annat avseende erfordras ytterligare

utredning, innan ritningar utarbetas. Skulle nämligen den pågående utredningen

angående garnisonssjukvården leda till ett utflyttande till Järva
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

33

fältet av karolinska sjukhusets nuvarande gamisonsavdelning, och dennas 108

vårdplatser därigenom bli lediga för civilt ändamål, torde böra undersökas,

huruvida icke dessa vårdplatser lämpligen skulle kunna utnyttjas för den

dermatologiska klinikens räkning. En viss örn- och tillbyggnad torde härvid

bli nödvändig, men under alla förhållanden torde dessa byggnadsarbeten komma

att draga väsentligt lägre kostnader än en nybyggnad. Jag förutsätter, att

fullständig utredning förebringas i detta hänseende, innan beslut fattas rörande

tidpunkten för dermatologklinikens utflyttning till karolinska sjukhuset.

Skulle en lösning av byggnadsfrågan för denna klinik kunna vinnas i enlighet

med det av mig sålunda antydda alternativet, torde statens kostnader för den

ifrågasatta kliniken kunna avsevärt nedbringas. Ur stadens och länets synpunkt

bör givetvis icke föreligga hinder för en sådan lösning. Avtalsförslaget

torde dock böra förtydligas därhän, att statens åtagande kommer att avse ett

»iordningställande» av en dermatologisk klinik i stället för »uppförande och

utrustande» av en sådan.

Jag är icke för närvarande beredd att ingå närmare på detaljerna i det

byggnadsprogram, som utarbetats för den nya dermatologkliniken. Det uppgjorda

programmet torde dock vara ägnat att läggas till grund för vidare

utarbetande av ritningar. Vid det fortsatta utredningsarbetet, vilket torde

böra anförtros den förutnämnda byggnadskommittén, bör givetvis den största

uppmärksamhet ägnas åt alla möjligheter att begränsa lokalprogrammet

och att även i övrigt hålla kostnaderna nere i största möjliga utsträckning.

Särskilt beaktande bör ägnas den alternativa lösning, som jag berört i det

föregående, samt frågan örn behövligheten av ljusbehandlingsavdelningen.

Jag förutsätter även, att civila byggnadsutredningens yttrande kommer att

inhämtas beträffande byggnadsplanerna.

Såsom jag förut framhållit bör den pediatriska klinikens byggnadsfråga

lia företräde framför den nu ifrågavarande. Det anslag, jag tillstyrkt för

utarbetande av ritningar m. m. för den pediatriska kliniken, bör dock få

disponeras även för bestridande av kostnader för utredningar och andra

förarbeten för den dermatologiska kliniken.

I anslutning till förslaget till ekonomisk uppgörelse med Stockholms stad

och län angående dermatologkliniken har förhandlingskommissionen förordat,

att ett särskilt avtal med dessa medparter skulle träffas angående

överflyttning till den nya kliniken av den vid sjukhuset Eira anställda

personalen. Detta avtalsförslag har uppgjorts med förebild av det avtal,

som år 1941 träffades angående överförande till statens institut för folkhälsan

av personalen vid Stockholms stads biologiska och kemiska laboratorier. Avtalets

innehåll har icke givit mig anledning till erinran, varför jag tillstyrker,

att detsamma av statsmakterna godtages. Jag vill särskilt understryka, att

avtalet förutsätter en personalöverflyttning endast i den mån det med hänsyn

till karolinska sjukhusets personalbehov är möjligt samt att dessförinnan även

skall i första hand undersökas, huruvida icke vederbörande anställningshavare

kan förflyttas till någon av stadens eller länets egna sjukhusinrättningar. Jag

utgår ifrån, att ledigblivande befattningar vid sjukhuset Eira hädanefter icke

besättas med ordinarie innehavare.

Det av mig förordade avtalet angående statsövertagande av personal från

sjukhuset Eira garanterar en viss minimilön åt denna personal. Därvid kan

den situationen tänkas uppstå, att en och annan befattningshavare kommer

att placeras i högsta förekommande löneklass samt därjämte tillerkännas personlig

lönefyllnad, på vilken givetvis då icke kommer att belöpa rörligt tillägg

Bihang till riksdagens protokoll 191/3. G sami. Nr 133 137.

''3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

eller kristillägg av statsmedel. Jag förutsätter även, att den personliga lönefyllnaden

skall minskas i samma mån som det statliga rörliga tillägget (kristillägget)

på den egentliga lönen må komma att öka i förhållande till dess

storlek vid övergångstillfället.

Till frågan om den framtida användningen av sjukhuset Eiras tomt och

byggnaderna på denna torde icke i detta sammanhang böra tagas ställning.

Vid den granskning, utskottet ägnat det av förhandlingskommissionen

framlagda avtalsförslaget angående en ny dermatologisk-syfilidologisk klinik,

vilket förslag godtagits av Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

har utskottet i likhet med departementschefen kommit till den uppfattningen,

att nämnda förslag synes godtagbart ur statens synpunkt. Utskottet tillstyrker

alltså, att avtalsförslaget vinner riksdagens principiella godkännande.

I det föregående har utskottet framhållit vikten av att en ny klinik av här

ifrågavarande slag iordningställes. Utskottet har vid besök å den nuvarande

kliniken på S:t Görans sjukhus funnit förhållandena därstädes vara så otillfredsställande,

att snara åtgärder synas av nöden för att bereda sjukvården och

undervisningen bättre möjligheter. Att märka är även att kliniken är landets

enda undervisningsklinik på ifrågavarande område. Frågan örn en ny dermatologisk

klinik sammanhänger emellertid — såsom departementschefen framhållit

— med spörsmålet örn garnisonssjukvårdens utflyttande till Järvafältet.

Då det enligt utskottets mening icke kan vara försvarbart att ännu någon

längre tid godtaga de förhållanden, under vilka den nuvarande dermatologiska

kliniken arbetar, vill utskottet framhålla angelägenheten av att frågan

örn garnisonssjukvården snarast löses i princip, så att ställning inom den närmaste

framtiden, örn möjligt redan till nästa års riksdag, kan tagas till karolinska

sjukhusets utbyggande med en ny dermatologisk klinik.

I motionerna 1:110 och II: 170 har framhållits, att det — därest en blivande

reumatologisk klinik skulle komma att uppföras intill den dermatologiska

kliniken — vore ur såväl praktiska som ekonomiska synpunkter lämpligt,

att grävnings- och sprängningsarbetena utfördes gemensamt för de båda

klinikerna. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet

riktad å berörda förhållande.

Det av departementschefen förordade förslaget till avtal angående statsövertagande

av personal från sjukhuset Eira föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Till vad departementschefen i övrigt här anfört och föreslagit kan utskottet

giva sin anslutning.

IV. Reumatologiska kliniker vid universitetssjukhusen

i Stockholm och Uppsala.

1941 års reumatikersahkunniga ha, som nämnts, föreslagit uppförande

dels av en klinik örn 69 vårdplatser vid karolinska sjukhuset »för reuma
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

35

tiska och andra invalidiserande sjukdomars vård» (byggnadskostnad 1,100,000

kronor, utrustningskostnad 198,000 kronor, tillhopa 1,298,000 kronor),

dels ock av en reumatologisk och en ortopedisk klinik vid Akademiska sjukhuset

i Uppsala om (74 -f- 73 —) 147 vårdplatser, förenade i en gemensam

byggnad (byggnadskostnad 2,750,000 kronor, utrustningskostnad 602,000

kronor, tillhopa 3,352,000 kronor).

Av förslaget inhämtas vidare, bland annat, att klinikerna anses böra byggas

och utrustas helt på statens bekostnad, som även skulle svara för driftkostnaderna,

i varje fall beträffande reumatikerklinikerna. I fråga om den

ortopediska kliniken i Uppsala uttala de sakkunniga dock, att någon tvekan

kan råda, huruvida staten bör svara för hela byggnadskostnaden. Beträffande

driftkostnaderna för denna klinik böra dessa enligt de sakkunniga bestridas

med beaktande av nu för vanföreanstalterna gällande bestämmelser;

de sakkunniga säga sig avse att i andra delen av sitt betänkande närmare

ingå härpå.

Beträffande de ifrågasatta reumatologiska klinikerna råder icke enighet mellan

de olika remissmyndigheterna vid bedömningen av sakkunnigförslaget.

Pensionsstyrelsen har sålunda avstyrkt förslaget, emedan de för reumatiker

tillgängliga vårdplatserna på styrelsens kuranstalter sedan hösten 1939 under

längre tidsperioder icke kunnat fullbeläggas. Medicinalstyrelsen, som tillstyrker

sakkunnigförslaget, hävdar å andra sidan, att den nuvarande goda platstillgången

är en kristidsföreteelse av endast temporär natur.

Departementschefen har anfört följande.

Det av pensionsstyrelsen påpekade förhållandet, även om det har blott tillfällig

karaktär, synes mig likväl medgiva, att med prövningen av frågan örn

uppförande av de båda reumatologiska klinikerna kan anstå åtminstone något

år. Jag vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på lärarkollegiets

vid karolinska institutet enhälliga uttalande, att uppförandet av de föreslagna

pediatriska och dermatologiska klinikerna ur institutets synpunkt är

det viktigare spörsmålet samt att de medicinska fakulteterna i både Uppsala

och Lund vid sin tillstyrkan av de sakkunnigas förslag lagt huvudvikten vid

forsknings- och icke vid sjukvårdssynpunkten. Ur undervisningssynpunkt

torde ett genomförande av sakkunnigförslaget icke kunna betecknas såsom

trängande.

Vad departementschefen anfört i fråga om uppförande av reumatologiska

kliniker vid karolinska sjukhuset föranleder icke något särskilt uttalande från

utskottets sida.

Med hänsyn till att det i motionerna I: lif) och TI: 170 berörda spörsmålet

örn uppförande vid sjukhuset av en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande

sjukdomar blivit av departementschefen upptaget till bedömande

i samband med övriga frågor, berörande karolinska sjukhusets utbyggande,

torde motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 136.

V. Jämkning av avtalet med Stockholms stad och län

angående karolinska sjukhusets drift.

Enligt 1931 års avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och kronan och å

andra sidan Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående driften

av karolinska sjukhuset skola staden och länet för sina kontrakterade

vårdplatser (staden har 315 och länet 110 sådana) betala ett driftkostnadsbidrag,

motsvarande den verkliga dagskostnaden, dock högst ett belopp, motsvarande

den genomsnittliga vårdkostnaden på stadens respektive länets

egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar. I enlighet

härmed hade staden att under budgetåret 1941/42 erlägga 14 kronor 25 öre

och länet 11 kronor 91 öre (den verkliga dagskostnaden vid sjukhuset utgjorde

under samma tid 15 kronor 79 öre). Staden och länet ha dock härvid avtalsenligt

fått tillgodoräkna sig de legosängsavgifter, som de sjuka själva erlagt,

1 den mån sådana avgifter utgått. Då legosängsavgiften i Stockholm för närvarande

utgör 4 kronor 50 öre för de första 15 dagarna och därefter 3 kronor

50 öre, har Stockholms stad således för betalande patienter erlagt (14: 25 —

— 4:50=) 9 kronor 75 öre för de första 15 vårddagarna och därefter

(14:25 — 3:50 =) 10 kronor 75 öre. Stockholms läns landsting, vars legosängsavgifter

för närvarande utgå med 3 kronor för de första 10 dagarna,

2 kronor för de följande 20 dagarna och 1 krona därefter, har fått vidkännas

en kostnad per dag och patient av 8 kronor 91 öre, 9 kronor 91 öre och 10

kronor 91 öre.

Beträffande de s. k. riksplatserna ha andra landsting och därmed jämställda

städer än Stockholms stad och Stockholms läns landsting jämlikt förordningen

den 30 juni 1937 (nr 655) att erlägga en vårdavgift av 2 kronor 50 öre,

när det gäller betalande patienter, medan Stockholms stad och län däremot

vid beläggning av sådana platser ha att erlägga samma driftkostnadsbidrag

som vid beläggning av kontrakterade platser. Detta förhållande lia staden

och landstinget funnit innebära en orättvisa, och deras förhandlingsdelegerade

ha inför den statliga förhandlingsdelegationen förklarat sig tillmäta frågan

om åstadkommande av en rättvisare ordning stor betydelse, när det

gäller stadens och landstingets deltagande i karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande. Förhandlingskommissionen har även funnit sig böra förorda en

omreglering av stadens och länets avgiftsskyldighet vid beläggning av riksplatser

och i sådant hänseende föreslagit, att staden och länet alltid vid beläggning

av riksplats skola erlägga ett belopp, motsvarande den legosängsavgift,

som av Kungl. Maj:t bestämts för betalande »rikspatienter», d. v. s.

för närvarande 7 kronor för de första 15 dagarna och därefter 6 kronor.

Eftersom staden och länet förutsatts skola få tillgodoräkna sig patienternas

legosängsavgifter även vid beläggning av riksplatser, skulle Stockholms stad

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

37

följaktligen i de fall, då legosängsavgift utgår, få vid beläggning av riksplats

vidkännas samma kostnad som övriga landsting, d. v. s. (7—4: 50 eller

6—3: 50 =) 2 kronor 50 öre, medan Stockholms län skulle få vidkännas en

kostnad, varierande mellan (7—3 =) 4 kronor och (6—1 —) 5 kronor. För fattigvårdsberättigade,

vilka icke själva betala legosängsavgift, skulle staden

och även länet få erlägga 7 kronor för de första 15 dagarna och därefter 6

kronor, medan däremot övriga landsting i motsvarande fall skulle ha att erlägga

endast 6 kronor (= den av Kungl. Majit enligt fattigvårdslagen bestämda

taxan). Ehuru således för Stockholms stad och län alltjämt skulle

gälla något oförmånligare grunder för bidrag till driftkostnaderna vid beläggning

av riksplats, ha deras representanter likväl förklarat sig godtaga

förhandiingskommissionens förslag.

Emot förhandiingskommissionens förslag ha riktats starka erinringar av

statskontoret, som påpekat, att Stockholms läns landsting under budgetåret

1941/42 i stor omfattning överbelagt sina kontrakterade vårdplatser, varigenom

statsverket tillförts en merinkomst av omkring 153,000 kronor, vilken

staten skulle ha gått miste om, därest förhandiingskommissionens förslag

varit gällande under budgetåret. Karolinska sjukhusets direktion har visserligen

i princip tillstyrkt en jämkning av avgiftsbestämmelserna men med

vissa betydelsefulla modifikationer i förhållande till kommissionens förslag.

Sålunda skulle staden och länet vid beläggning av riksplats betala lika stort

belopp under hela vårdtiden, för närvarande 7 kronor. Vidare skulle staden

och länet vid överbeläggning av kontraktsplatserna visserligen erlägga den

lägre riksplatsavgiften för så många riksplatser, som motsvarar stadens respektive

länets procentuella andel i rikets hela folkmängd1, men därefter vid

ytterligare överbeläggning erlägga det avtalade högre driftkostnadsbidraget

för så många vårdplatser, som motsvarar eventuell underbeläggning av

den andra medkontrahentens kontraktsplatser. Vid ytterligare överbeläggning

skulle den lägre riksplatsavgiften utgå. Detta kompromissförslag skulle,

tillämpat på förhållandena under budgetåret 1941/42, ha medfört, att statsverkets

merinkomst från länet utgjort omkring 90,000 kronor i stället för

omkring 153,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

För egen del vill jag beträffande de föreliggande förslagen till en början

framhålla, att den merinkomst av 153,000 kronor, som under budgetåret

1941/42 tillfördes statsverket på grund av den inträffade överbeläggningen

från Stockholms läns sida, givetvis var att betrakta endast som en rent tillfällig

intäkt, som för övrigt motvägdes av en underbeläggning från Stockholms

stads sida, vilken förde med sig en inkomstminskning av i runt tal

132,000 kronor. Statsverket kan vidare när som helst genom åtgärder, varöver

staten icke kan råda, för framtiden gå miste om en dylik tillfällig mer
-

1 Stockholms stads folkmängd utgjorde den 1 januari 104.2 cirka 9,4 procent och Stockholms läna

cirka 4,5 procent av rikets.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

inkomst, som alltså icke kan tagas i beräkning vid uppgörande av budgeten.

Det torde från början ha varit förutsatt, att riksplatserna skulle i första hand

vara förbehållna åt patienter från riket, oavsett deras hemort; det torde med

andra ord icke ha varit avsett, att staten för driften av dessa riksplatser skulle

kunna påräkna större bidrag än som inflyter genom de avgifter, som skola

erläggas för »rikspatienter», d. v. s. för närvarande 7 kronor eller i vissa fall

6 kronor per vårddag. Det föreligger därför enligt min mening icke något

starkare intresse från statens sida att motsätta sig en jämkning av de hittills

för riksplatserna gällande avgiftsbestämmelserna, villia för Stockholms

stads och läns vidkommande icke utan skäl måste te sig obilliga. Däremot

ligger det givetvis ur ekonomisk synpunkt i statens intresse, att stadens och

länets kontrakterade platser såvitt möjligt tillfullo utnyttjas. Sjukhusdirektionens

kompromissförslag avser att tillgodose detta intresse. Med hänsyn

härtill har jag ansett mig kunna tillstyrka bifall till sjukhusdirektionens förslag.

Jag erinrar för övrigt, att detta förslag godtagits av Stockholms stadsfullmäktige,

trots att stadens myndigheter icke funnit förhandlingskommissionens

för staden gynnsammare förslag fullt tillfredsställande ur stadens

synpunkt.

Slutligen vill jag för egen del understryka vikten av att effektiva åtgärder

vidtagas för reglerande av patientintagningen i syfte att undvika större avvikelser

från den en gång avtalade uppdelningen av platserna på sjukhuset.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört har utskottet icke velat

motsätta sig, att de av departementschefen här förordade ändringarna vidtagas

i gällande överenskommelse mellan staten, Stockholms stad och Stockholms

läns landsting angående driften vid karolinska sjukhuset. I detta sammanhang

vill utskottet — som har sig bekant, att tendens till underbeläggning

av Stockholms stads platser särskilt på ögonkliniken framträtt — understryka

önskvärdheten ur undervisningssynpunkt av att staden om möjligt

belägger de platser, som staden enligt träffade avtal tillförsäkrat sig på

karolinska sjukhusets kliniker.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört hemstiiller utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en

pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik;

b) godkänna av departementschefen förordade grunder

för ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting beträffande den pediatriska klinikens

uppförande och drift;

c) godkänna av departementschefen förordade grunder för

avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

39

angående en dermato-syfilidologisk klinik vid karolinska

sjukhuset samt angående överflyttning till karolinska sjukhuset

av vid sjukhuset Eira anställd personal;

d) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 200,000 kronor;

e) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade

anslaget till Uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. må disponeras intill utgången

av budgetåret 1944/45;

f) godkänna av departementschefen förordade ändringar i

gällande överenskommelse mellan staten, Stockholms stad

och Stockholms läns landsting angående ekonomiskt samarbete

beträffande karolinska sjukhusets uppförande och

drift;

II. att motionerna 1:110 och II: 170 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 maj 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1913111+ till utbyggande av karolinslca sjukhuset m. m. jämte s. 1 i texten