Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främjande av medicinsk forskning m. m.

1943-06-04 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:147, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främjande av medicinsk forskning m. m.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Nr 147.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för

främjande av medicinsk forskning m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

E. Björnsson m. fl. (I: 38) och den andra inom andra kammaren av herr

B. von Friesen m. fl. (II: 42), har hemställts, att riksdagen måtte besluta hos

Kungl. Majit hemställa dels örn en utredning angående inrättande av ett

statligt medicinskt forskningråd med uppgift att främja medicinsk forskning

i Sverige samt att verka för tillgodogörande inom vårt sjukvårdsväsen av

in- och utländska forskningsresultat, och dels örn framläggande för riksdagen

av därpå grundat förslag.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr L. Bondeson (I: 78) och den andra inom andra kammaren av

herr T. G. von Seth (II: 107), hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Konungen hemställa, att utredning verkställes rörande utgivandet under

statligt överinseende och på statens bekostnad av en tidskrift, innehållande

för de praktiserande läkarna avsedda upplysningar om medicinska forskningsresultat.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas, i den män desamma ej framgå av redogörelser i det följande,

till motionerna I: 33 och I: 78.

I motionerna 1:33 och 11:43 framhålles inledningsvis, att anslagen till

sjukvården i statsbudgeten uppgå till betydande belopp samt att våra landsting

och primärkommuner likaledes ha stora omkostnader för sjukvården.

Om härtill läggas de kostnader, som de sjuka ha att själva erlägga för vård,

och den minskning i arbetsinkomster de få vidkännas under sjukdom och

konvalescens, inses, yttra motionärerna vidare, att den totala bördan av

sjukdom för individer och samhälle blir synnerligen stor. I den mån man

genom förbättrade läkemedel och behandlingsmetoder kan minska denna börda,

föreligger det uppenbarligen, framhålla motionärerna, utsikter till betydande

besparingar, alldeles frånsett den lindring, som därigenom kan vinnas

för de sjuka och deras närmaste.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 1\7.

Motionärerna hänvisa till en i motionen I: 33 återgiven »P. M. angående

statligt understödd medicinsk forskning», som utarbetats av professorn vid

Lunds universitet Georg Kahlson tillsammans med ett antal andra medicinska

forskare. I promemorian redogöres för de villkor, under vilka den medicinska

forskningen i vårt land har att arbeta, samt föreslås inrättande av

ett medicinskt forskningsråd.

Promemorian innehåller bland annat följande.

P. M. angående statligt understödd medicinsk forskning.

Sjukvårdskostnaderna i vårt land uppgå till mycket höga belopp. Utgifterna för

de civila sjukvårdsanstalterna och för sinnessjukvården utgjorde 1940 174 miljoner

kronor. I den öppna sjukvården voro omkring 1,700 läkare verksamma. Apotekens

omsättning utgör årligen 50—60 miljoner kronor. Redan dessa poster belöpa sig

tillsammans på omkring 250 miljoner kronor örn året. En viss föreställning om antalet

till följd av sjukdom förlorade arbetsdagar får man av antalet underhållsdagar

å de civila sjukvårdsinrättningarna och sinnessjukhusen, 25 miljoner för år

1938.

De åtgärder, som hittills lett till genomgripande ändringar till det bättre inom

medicinens olika områden och till radikala sänkningar av sjukvårdskostnaderna

framför allt genom minskad vårdtid, grunda sig huvudsakligen på resultaten av

medicinsk forskning. I det följande skall bland annat visas, att i vårt land den

medicinska forskningens ekonomiska’ personella och organisatoriska resurser äro

alldeles otillräckliga för att ge sjukvården det vetenskapliga stöd, som erfordras

och som i ett högt utvecklat samhälle måste vara önskvärt.

I. Den medicinska forskningens arbetssätt och allmänna behov.

De medicinska vetenskapernas enastående utveckling under de senaste femtio

åren har möjliggjorts företrädesvis genom tillämpning av kemiska och fysikaliska

arbetsmetoder, som ha blivit allt mer invecklade och dyrbara.

Forskningen har nästan helt koncentrerats till laboratorierna. Där skolas den

blivande forskaren och där göras såväl de stora upptäckterna som även de utåt

mindre framträdande, långsamma förbättrande av de naturvetenskapliga hjälpmetoderna.

Viktigt är även den kliniska forskning, som tillämpar de i laboratorierna

vunna resultaten och prövar deras värde inom läkekonsten. En intim kontakt

mellan de på laboratorierna verksamma vetenskapsmännen och läkarna på

kliniken utgör en förutsättning för nya idéers framkomst och de teoretiska disciplinernas

nyttiggörande.

Den tid är förbi, inom medicinen såväl som inom fysiken och kemien, då stora

upptäckter gjordes med primitiva hjälpmedel. Nu behövas laboratorier med ett

tillräckligt antal väl skolade forskare och hjälpkrafter, det behövs pengar för apparater

och material samt en effektiv organisation av den medicinska forskningen i

dess helhet.

II. Tillgången på medicinska forskare och lärare i Sverige.

I docentutredningens betänkande och förslag rörande docentinstitutionen av år

1938 finnas uppgifter örn antalet lärare och studerande vid de medicinska fakulteterna

och karolinska institutet (sid. 153—155). Omstående tabell är hämtad

ur detta betänkande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

Tabell 1. Antal professorer, laboratorer, lärare och docenter saint docentstipendiater

vid karolinska institutet (K) och de medicinska fakulteterna i Uppsala (U)

och Lund (L) jämfört med antalet studerande under åren 1913—1939.

Professorer

Laboratorer

o. d.

Lärare och

biträdande lärare

K.

u.

L.

K.

U.

L.

K.

U.

L.

1913. . . .

. . . . 24

15

12

6

2

___

_

5

4

1916. . . .

. . . . 25

16

12

5

2

—

1

5

5

1919. . . .

. . . . 24

16

11

7

2

4

6

9

1922. . . .

. . . . 24

16

12

7

2

—

5

6

11

1925. . . .

. . . . 24

15

13

7

3

—

ii

7

12

1928. . . .

. . . . 24

14

13

7

5

1

17

6

12

1931 ....

. . . . 24

15

13

7

4

3

22

6

12

1934. . . .

. . . . 24

15

13

7

4

4

22

6

17

1937. . . .

. . . . 26

16

13

7

5

4

21

3

13

1938. . . .

. . . . 26

16

14

7

5

3

21

5

16

1939. . . .

. . . . 26

16

14

7

5

3

20

5

15

Docenter därutöver

Docentstipendiater

Studerande

K.

U.

L.

K.

U.

L.

K.

U.

L.

1913. . . .

. . . . 31

5

7

5

3

3

395

310

167

1916. . . .

. . . . 27

4

7

5

3

2

490

392

188

1919. . . .

. . . . 27

3

10

5

3

2

584

484

301

1922. . . .

. . . . 26

4

8

5

5

5

894

535

364

1925. . . .

. . . . 27

5

4

5

5

5

822

541

367

1928. . . .

. . . . 32

7

6

5

5

5

983

563

464

1931. . . .

. . . . 30

5

10

5

5

5

785

622

569

1934. . . .

. . . . 36

5

7

5

5

5

841

584

546

1937 ....

. . . . 50

8

18

5

5

5

864

537

492

1938. . . .

. . . . 50

12

19

5

5

5

895

532

477

1939. . . .

. . . . 56

13

19

5

5

5

885

516

453

Av tabellen framgår att under loppet av dessa 27 år, i övrigt utmärkta av en

enastående materiell uppblomstring, antalet professorer vid de tre medicinska fakulteterna

förblivit nästan oförändrat (51 år 1913 mot 56 år 1939) och att antalet

laboratorer stigit från 8 till 15. Professorer och laboratorer utgöra den enda fasta

personal, som på lång sikt kan inrikta sig på vetenskapligt arbete. Stagnationen

i antalet professorer och laboratorer är så mycket allvarligare som under dessa

27 år antalet studerande stigit från 872 till 1,854 och undervisningsbördan därmed

väsentligen ökats.

Det stegrade undervisningskravet har endast bristfälligt kunnat tillgodoses genom

anställandet av lärare i underordnad ställning, 40 stycken 1939 mot 9 år

1913. Alla dessa förordnas för kortare tid och kunna därför i regel icke engagera

sig för större forskningsuppgifter. Man kan således konstatera en stagnation i utvecklingen

till nackdel för det vetenskapliga arbetet.

Ännu mera påtaglig blir denna stagnation vad de stipendierade docenterna beträffar.

I full överensstämmelse med utvecklingen i övrigt och det ökade antalet

studerande har även antalet docenter, förutom dem som redan ingå bland lärare

eller biträdande lärare, ökats från 43 år 1913 till 88 år 1939. I motsats härtill är

docentstipendiernas antal vid universiteten oförändrat sedan 1922 och vid karolinska

institutet oförändrat sedan 1908. Av de 80 docenterna vid karolinska

institutet 1942 voro 33, således något mer än var tredje, icke befordrade till överläkarebefattningar

och sålunda berättigade att inneha docentstipendium.

Icke stipendierade docenter måste givetvis helt eller företrädesvis ägna sig åt

förvärvsarbete och undandragas forskningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 1J+7.

Av ovanstående framgår, att den personalstab, som har möjlighet att bedriva

forskning vid våra medicinska högskolor, är begränsad, samt att dessa lärares

tid i mycket hög grad upptages av undervisning. I betraktande av den utveckling,

som återspeglas i tabellen, kan man ej heller i framtiden räkna med en ändring

till det bättre, örn icke särskilda åtgärder vidtagas för att frigöra unga forskare

för vetenskapligt arbete.

lil. Mäterielanslag, privata fonder.

Det medicinska forskningsarbetet i Sverige möjliggöres huvudsakligen genom

bidrag från enskilda fonder. Ur sådana utbetalas årligen en halv miljon kronor,

varförutom en forskningsprofessur i biokemi vid karolinska institutet sedan några

år underhålles med Nobelmedel.

Utav dessa medel skall en femtedel, omkring 100,000 kronor ur Konung Gustaf

V:s jubileumsfond och 80-årsfonden samt cancerföreningens medel, reserveras enbart

för forskning rörande barnförlamningen, de reumatiska sjukdomarna och

kräftsjukdomen.

Stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne bland karolinska institutets

fonder utgör den värdefullaste tillgången på detta område. Ur den utdelas för

olika medicinska forskningsändamål för närvarande omkring 190,000 kronor årligen.

Ur stiftelsen Therese och Johan Anderssons minne utdelas anslag endast för

materialanskaffning och till assistans. Personligt understöd ges endast undantagsvis.

Oaktat de snäva principer, enligt vilka anslag ur stiftelsen måste utdelas,

varit väl kända, har under de senaste fem åren ett tre gånger större belopp sökts

än det tillgängliga. När dessutom nya forskningsprojekt icke kunnat upptagas

med fonden i fråga som ekonomisk garant och större anslag endast undantagsvis

kunnat beviljas, är det påtagligt att behovet av medel för forskning på detta område

mångdubbelt överstiger de tillgängliga fondernas resurser. För närvarande

blir det företrädesvis mindre i gång varande undersökningar, som kunna understödjas.

IV. Erfarenheterna från ett land, där forskningsråd en längre tid verkat.

Erfarenheterna från alla kulturländer visa övertygande, att effektiv medicinsk

forskning leder till radikala sänkningar av sjukvårdskostnaderna. Ett av de fruktbaraste

initiativ, som hittills tagits inom medicinsk verksamhet, utgick från just

denna erfarenhet.

När folkförsäkringen infördes i England, utgick man från att alla de hälsooch

sjukvårdande institutioner, på vilka den skulle bygga, skulle bli bättre utnyttjade,

om man jämväl gav ett effektivt stöd åt den medicinska vetenskapen. I

samband med lagen om folkförsäkring (National Health Insurance Act) av år

1911 infördes därför skatt av en penny per person att utbetalas av finansministeriet

till en kommitté för medicinsk forskning. Denna trädde i funktion år 1913

och erhöll redan första året 53,000 pund. År 1919 överfördes genom en ministeriel!

förordning (Ministry of Health Act) den administrativa kontrollen av kommitténs

arbete från Försäkringskommissionen till Kronrådet, Englands Privy Council, och

kommittén omvandlades till vad som senare benämndes The Medical Research

Council, det medicinska forskningsrådet, som förstatligades genom en kungl, förordning

år 1920. Samtidigt frigjordes dess anslag från folkförsäkringen och höjdes

till 125,000 pund per år. Sedan dess har anslaget ytterligare höjts, och från olika

håll lia tillkommit andra medel. Statens andel var år 1937—1938 195,000 pund.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 11+7.

Med detta medicinska forskningsråd fullbordades en triad av viktiga, på likartat

sätt uppbyggda organisationer för centralt planerande och främjande av forskningen

i England. I denna triad voro de två övriga institutionerna The Department

of Scientific and Industrial Research, närmast motsvarande det nu i Sverige

tillkomna statliga tekniska forskningsrådet, och The Agricultural Research

Council. För Englands medicinska forskning blev Medical Research Council en

mäktig drivfjäder i utvecklingen. Rådets initativ och resurser lia gagnat all medicinsk

verksamhet, såväl praktisk som teoretisk.

Med särskild framgång har det engelska forskningsrådet ägnat sig åt att tillvarataga

de yngre forskarbegåvningarna. Samtidigt har det utarbetat och främjat

stora arbetsprogram inom vitamin- och hormonforskningen, rörande klinisk medicin,

hygien, epidemiska sjukdomar m. m., och dess verksamhet kan spåras i flertalet

av de stora medicinska forskningsresultat, som utgått från engelska kliniker

och laboratorier. De utmärkta resultaten mana till efterföljd, och medicinska

forskningsråd finnas nu bland annat i Förenta staterna, i Kanada och i Schweiz.

Under nu pågående krig har det engelska medicinska forskningsrådet gjort utomordentliga

insatser för främjandet av folkhälsa, nationell beredskap och försvarskraft.

Efter 1918 skapades i Tyskland Notgemeinschaft der deutschen Wissenschaft,

som sedermera utvecklats till en bestående organisation under namn av Gemeinschaft

der deutschen Forschung.

I Schweiz togs i juni 1941 initiativet till en liknande organisation. Schweizerische

Akademie der medizinischen Wissenschaften.

V. Ett medicinskt forskningsråd behövs även i Sverige.

Mot bakgrunden av de engelska erfarenheterna, vilka omspänna i det närmaste

tre decennier, synes det oss uppenbart, att en motsvarande organisation i Sverige

skulle bli av stor nationell betydelse. Vår medicin, den teoretiska såväl som den

praktiska, skulle få stödet av en organisation, ägnad åt själva grundförutsättningarna

för sjukvården och läkekonsten. Vår forskning skulle kunna inriktas på

större, väl planlagda arbetsprogram. Personer med håg och förutsättning för forskning

skulle kunna beredas möjlighet att helt ägna sig åt samhällsnyttig vetenskaplig

verksamhet, varigenom landet skulle tillförsäkras en stab av kunniga personer,

i stånd att lösa även de arbetsuppgifter, som självförsörjningen och det framtida

hävdandet av vår nationella ställning pålägga oss. Rådet skulle snabbt kunna till

prövning upptaga nya medicinska forskningsresultat och därigenom minska tiden

mellan en upptäckt och dess utnyttjande. I närvarande stund kan brist på arbetsmöjligheter,

brist på erforderlig vetenskaplig utbildning eller intresse avsevärt

försena utnyttjandet av medicinska framsteg, vilket i sin tur kan innebära

stora och onödiga ekonomiska förluster jämte offer av människoliv. Slutligen skulle

rådet även förmedla en välbehövlig kontakt mellan myndigheterna och den medicinska

forskningen, vilket är särskilt nödvändigt, då större initiativ på sjukvårdens

och medicinens område skola genomföras.

VI. Ett forskningsråd skulle gagna även militärmedicinen.

Ett statligt medicinskt forskningsråd skulle vara till oskattbar nytta ej enbart

för den civila utan även för den militära medicinska forskningen och sjukvården.

VII. Aktuella forskningsproblem av intresse för medicinen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 147.

VIII. Forskningsrådet och de medicinska fakulteterna.

Man frågar sig, om de önskemål, som ovan berörts, ej enklast skulle kunna

realiseras genom en ökning av anslagen till de medicinska fakulteterna. Så kan

dock ingalunda sägas vara fallet, ty oavsett att en anslagsökning i och för sig är

nödvändig, utgör dock ett centralt forskningsråd en kraftkälla av annan art och

med andra principiella möjligheter än vad som stå de medicinska fakulteterna lill

buds.

I likhet med det engelska medicinska forskningsrådet borde den nya organisationen

vara i stånd att från en central, fristående utgångspunkt kunna oavbrutet

överblicka och inventera våra resurser i personal och utrustning samt forskningsprogrammen

inom medicinens olika områden. Den måste överväga arbetets dirigering

efter huvudlinjer, uppdragna med beaktande av inventeringens resultat, de

föreliggande resurserna såväl som behovet av utveckling inom särskilt betydelsefulla

områden. Förutsättningen för ett lyckligt genomförande av denna uppgift är

en fri och oberoende ställning, i stil med den som forskningsrådet haft i England.

De medicinska fakulteterna äro företrädesvis organ för undervisningen och för

den till de medicinska högskolorna anknutna sjukvården. Fakulteterna ha i stor

utsträckning att var för sig bevaka sina egna intressen.

Det engelska forskningsrådet har även spelat en viktig roll såsom en förmedlande

länk mellan den medicinska forskningen och staten. Såsom exempel må nämnas,

att dess sakkunskap anlitas för att planlägga och genomföra de stora forskningsprogram

som krigen 1914 och 1939 nödvändiggjort. Det engelska samhället

har haft stora fördelar av att alltid på snabbaste och effektivaste sätt genom forskningsrådet

kunna anlita och mobilisera rikets medicinska forskning och sakkunskap.

I England har intet som helst motsatsförhållande uppkommit mellan de mångå

medicinska fakulteterna och forskningsrådet. Samarbetet har varit mycket intimt

och harmoniskt. Tack vare forskningsrådet ha pengar, forskare och hjälpkrafter

kunnat dirigeras till de för de olika arbetsuppgifterna bäst lämpade laboratorierna

och institutionerna vid högskolorna, där det medicinska forskningsarbetet alltjämt

har sin huvudsakliga hemvist. Det engelska forskningsrådet har i främsta rummet

förbättrat arbetsmöjligheterna inom redan bestående institutioner; endast i ringa

omfattning ha särskilda, från högskolorna fristående forskningsinstitut upprättats.

IX. Det engelska forskningsrådets sammansättning och befogenheter.

X. Organisationsplan för det svenska medicinska forskningsrådet.

I syfte att centralt främja och organisera den medicinska forskningen i Sverige

föreslås upprättandet av ett medicinskt forskningsråd, utrustat med statsanslag

och erforderliga befogenheter. Rådet borde förslagsvis bestå av 13 medlemmar,

varav 8 borde vara aktiva medicinska forskare, förslagsvis 4 från karolinska institutet

och vardera 2 från universiteten i Uppsala och Lund. Dessa medlemmar

föreslås första gången av respektive fakulteter, sedermera av rådet självt och utses

av Kungl. Majit efter föredragning av chefen för socialdepartementet. Som

ständiga medlemmar i rådet föreslås universitetskanslern och chefen för medicinalstyrelsen.

På förslag av chefen för socialstyrelsen utnämnas till medlemmar i rådet

en ledamot av riksdagens första oell en ledamot av dess andra kammare, samt

en person representerande det ekonomiska livet.

Mandatperioden för rådets medlemmar föreslås vara fyra är. dock så att rådets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

först tillsatta medlemmar avgå efter lottdragning eller efter överenskommelse inom

rådet det fjärde, femte och sjätte året efter utnämningen, fyra det fjärde och

femte året, tre det sjätte.

Bland de icke självskrivna medlemmarna utser Kungl. Majit efter föredragning

av chefen för socialdepartementet ordförande. Ordförandens mandat gäller för

fyra år.

Medlems och ordförandens mandat borde undantagsvis kunna förlängas med en

mandatperiod.

Rådet har full beslutanderätt beträffande användningen av de medel, som stå

till dess förfogande, och utser självt sina administrativa organ. Sekreterare utses

utanför rådets krets.

Sekreteraren verkställer rådets beslut, för mötesprotokoll och utger den av rådet

godkända årsberättelsen.

Revision av rådets räkenskaper sker genom statsrevisorerna.

Årsberättelsen och revisionsresultatet förelägges chefen för socialdepartementet

och godkännes av Kungl. Majit.

Rådet uppgör för varje år förslag till understöd av forskningsprogram och forskare

samtidigt med att budget uppgöres för motsvarande arbetstid.

Rådet tillsätter nödiga specialkommittéer för olika forskningsområden i syfte

att följa behovet av utveckling av centrala medicinska problem inom dessa områden

och inhämtar specialkommittéernas utlåtanden beträffande inkomna förslag

till understöd och även beträffande inom rådet uppkomna initiativ till stöd

åt medicinsk forskning.

I görligaste mån inleder och upprätthåller rådet samarbete med högskolor, sjukhus,

fonder, institutioner, myndigheter och enskilda personer i syfte att främja

landets medicinska forskning, hälso- och sjukvård.

Motionärerna hänvisa beträffande den medicinska forskningens resultat

till en av laboratorn vid karolinska institutet Erik Jorpes länmad översikt

över »Några socialt viktiga medicinska landvinningar», vilken såsom bilaga

fogats till motionen I: 33. Beträffande innehållet i denna översikt får utskottet

hänvisa till motionen.

Motionärerna anföra för egen del följande.

Författarna till promemorian föreslå inrättandet av ett statligt medicinskt

forskningsråd för främjande av medicinsk forskning i vårt land och ange

grundlinjerna till en organisationsplan för ett sådant råd. Men de hava icke

lämnat några synpunkter för bedömande av anslagsbehovet. Såsom vi hava

fattat syftet med inrättandet av ett sådant råd skulle dess arbetsuppgifter

vara i huvudsak följande:

Främjande av sådan forskning, vars resultat äro av betydelse för medicinska

framsteg och upptäckter såsom inom kemi och fysik, i den mån de

beröra medicinen, fysiologi, farmakologi, bakteriologi m. fl.;

att verka för ett effektivt utnyttjande av samordnande av landets personella

och materiella resurser för medicinsk forskning såväl inom de teoretiska

som praktiska disciplinerna;

att följa, pröva och bekantgöra den in- och utländska forskningens för

medicinen betydelsefulla resultat;

att verka för sådana medicinska åtgärder till förebyggande och botande

av sjukdomar, som kunna minska de ekonomiska bördorna av sjukdom för

individ och samhälle.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147. 25

Den motivering, som lämnats för inrättandet av ett sådant råd, filma vi

fullt övertygande och vilja därför tillstyrka förslaget så långt. Däremot

förefaller det oss som örn organisationsplanen innehåller vissa förslag, som

äro diskutabla, varför en närmare utredning beträffande denna enligt välmening

är nödvändig. Bland annat förefaller det oss böra närmare undersökas,

huruvida det föreslagna medlemsantalet icke är väl stort och huruvida

det skulle vara lyckligt att på sätt som skett bestämma att t. ex. ett par av

rådets medlemmar skola utgöras av riksdagsledamöter. Vidare skulle det

enligt vår mening vara lyckligt örn sakkunskapen i fråga örn sjukhusekonomi

kunde bliva företrädd inom detsamma.

Vad slutligen kostnaderna beträffar, i den mån de icke föranledas av

rådets egen verksamhet, skola vi icke ens tillåta oss någon uppskattning.

Uppenbart är, att rådets verksamhet kan ge bättre resultat i den mån det

får ökade ekonomiska möjligheter att lämna ekonomiskt stöd åt forskare.

Å andra sidan torde det inom en kostnadsram, som måste anses mycket

blygsam i förhållande till de belopp vårt sjukdomsväsen kräver, bliva möjligt

för rådet att verka stimulerande och samordnande inom området för

sin verksamhet. En utredning härutinnan är självfallet nödvändig.

Till stöd för det i motionerna I: 78 och II: 107 framställda yrkandet framhålles

såsom önskvärt, att en tidskrift utgåves i vårt land, där en kritisk

orientering lämnades över de resultat inom den senaste vetenskapliga forskningen,

som ha praktisk betydelse. En sådan tidskrift måste rimligtvis anlita

de förnämsta experterna i landet och samarbeta med dessa. Den borde

stå under statligt överinseende, exempelvis sortera under medicinalstyrelsen,

och till sin disposition ha en redaktionskommitté, sammansatt av personer

med vetenskaplig och praktisk erfarenhet. Tidskriften borde vidare utan avgift

utgå till alla läkare. Det vore i sjukvårdens intresse, att upplagan icke

begränsades genom en avgift. Tidskriften borde vara så kortfattad, att en

praktiserande läkare kunde ha tid att läsa den. Originalpublikationer borde

inte tillåtas, och endast sådana frågor borde beröras, som hade praktisk betydelse.

Motionärerna framhålla, att i de nuvarande medicinska tidskrifter, som

direkt vore avsedda för de praktiserande läkarna, lämnades förhållandevis stort

utrymme åt kårangelägenheter, varjämte i dem publicerades undersökningar

utan större betydelse. Vidare refererades i dem undersökningar med mer eller

mindre motsägande resultat, varvid läsaren finge själv söka bilda sig ett omdöme,

något som knappast vore möjligt utan en ingående granskning av materialet.

När det gällde utländska tidskrifter, måste man också räkna med att

läkemedelsfabrikanterna utövade ett visst inflytande och sökte få in reklam

för sina produkter. Någon tidskrift, som målmedvetet och kritiskt systematiskt

och regelbundet lämnade den allmänpraktiserande läkaren en med direkt

hänsyn till yrkesutövningen erforderlig orientering (iver de senaste forskningsresultaten,

funnes icke.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över nämnda motioner

av kanslern för rikets universitet, efter hörande av de medicinska fälad
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr lif!.

tetema i l pesula och Lund samt lärarkollegiet vid karolinska mediko-kinirgiska

institutet, av medicinalstyrelsen samt av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Tillfälle har vidare bereus Sveriges läkarförbund och svenska läkarsällskapet

att yttra sig över motionerna.

I de avgivna yttrandena anföres i huvudsak följande.

Medicinska fakulteten i Uppsala.

För fakulteten framstår det som i hög grad glädjande örn den ifrågavarande

utredningen skulle kunna komma till stånd. Framstegen inom den medicinska

forskningen beror naturligtvis ytterst på individuella uppslag och initiativ,

men vad som här i landet saknas, är en organiserad samverkan av det vetenskapliga

arbetet på medicinens fält. Ett centralt forskningsråd med överblick

över aktuella forskningsuppgifter och med möjligheter att i samverkan insätta

för deras lösning lämpliga krafter skulle utan tvivel även i vårt land ha en

betydande uppgift att fylla. Det synes fakulteten icke vara en utopi att kostnader

nedlagda på en intensifiering och rationalisering av det medicinska forskningsarbetet

inom en icke avlägsen framtid skall kunna åstadkomma väsentliga

reduktioner i statens utgifter för sjukvård.

Det torde under alla omständigheter innebära en fördel att erhålla en översiktlig

utredning över den medicinskt vetenskapliga forskningens möjligheter

att gagna samhället liksom över dess behov av personliga och ekonomiska insatser.

Fakulteten vill följaktligen på det varmaste tillstyrka att en dylik

utredning kommer till stånd.

Vad härefter angår frågan om utgivande av en tidskrift, innehållande för de

praktiserande läkarna avsedda upplysningar om medicinska forskningsresultat,

får fakulteten framhålla, att det förefaller fakulteten troligt, att en tidskrift

av föreslagen art bör kunna vara av väsentlig nytta. I detta sammanhangmå

erinras örn att under föregående världskrig vid behandling av krigsskador

i de krigförande länderna de mest olikartade metoder jämsides kommo

till användning. Enligt vissa uppgifter rörande förhållanden i England äro

under pågående krig metoderna vida mera enhetliga beroende på att Medical

Research Council publicerat auktoritativa redogörelser för de undersökningar,

sorn utförts rörande olika behandlingsmetoder. Dessa kortfattade redogörelser

ha resulterat i att de läkare, som haft att behandla krigsskador, övergivit en

del föråldrade behandlingsmetoder och mera genomgående utnyttjat de nya

möjligheter, som finnas. Uppenbarligen torde även för sjukdomsbehandling i

fredstid vederhäftiga, kritiska och auktoritativa redogörelser kunna vara till

väsentlig fördel för lén praktiska läkekonstens utövare. Man måste emellertid

ställa stora krav på en sådan tidskrift. Den organisationsform för tidskriftens

utgivande, som antydes i motionen borde emellertid säkerställa, att endast

vederhäftiga upplysningar lämnades. Vid utredningen torde dock beaktas möjligheten

att inom ramen för hittills utkommande tidskrifter på något sätt tillgodose

de önskemål, som framlagts i motionen. Önskvärt vore att man diskuterar

möjligheten att vid utgivandet av den föreslagna publikationen söka

anknyta till de nordiska grannländerna och detta skulle exempelvis möjligen

kunna ernås genom någon tidigare utkommande interskandinavisk tidskrift.

Fakulteten vill således tillstyrka, att en utredning kommer till stånd, då otvivelaktigt

ett behov av i motionen framhållen art föreligger.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lift.

27

Medicinska fakulteten i Lund.

Vad först beträffar motionen angående utredning om inrättande av ett medicinskt

forskningsråd instämmer fakulteten livligt i motionärernas uppfattning

att den motivering, som framlagts för inrättande av ett medicinskt forskningsråd,

är fullt övertygande.

Beträffande organisationsplanen för det tilltänkta forskningsrådet anser

fakulteten i likhet med motionärerna att en närmare utredning är påkallad.

Särskilt vill fakulteten därvid framhålla önskvärdheten av att närmare riktlinjer

uppdragas för samarbetet mellan de medicinska fakulteterna och forskningsrådet.

Beträffande forskningsrådets medlemsantal synes det fakulteten önskvärt,

att detta göres så stort, att mångsidig medicinsk vetenskaplig sakkunskap

där finnes företrädd. Det i motionen bilagda promemorian föreslagna antalet

av åtta vetenskapsidkare inom medicinska forskningsämnen är sålunda väl

motiverat. Beträffande den föreslagna sammansättningen i övrigt finner fakulteten

icke skäl föreslå någon ändring men skulle därtill som medlem i rådet

gärna se en representant för lanthushållningen med hänsyn till dennas stora

betydelse för näringsfysiologiska frågor.

Forskningsrådets ekonomiska möjligheter att lämna ekonomiskt stöd åt

forskare synes fakulteten vara en förutsättning för dess berättigande. Utan

betydande sådana möjligheter, vilket fakulteten förutsätter vara avsikten och

som även framgår av den anställda jämförelsen med den som förebild anförda

engelska motsvarigheten, skulle ett forskningsråd helt förlora sin betydelse.

Ett vetenskapligt forskningsråd utan ekonomiska resurser och endast nied

organisatorisk verksamhet skulle snarast kunna inverka störande på det vetenskapliga

arbetet vid de medicinska lärosätena.

Fakulteten vill sålunda livligt tillstyrka

att ett vetenskapligt forskningsråd med vittgående möjligheter till ekonomiskt

understöd åt forskare inrättas,

att nämnare riktlinjer beträffande samarbetet mellan de medicinska fakulteterna

och forskningsrådet uppdragas,

samt att en representant för lanthushållningen måtte få ingå som medlem i

rådet.

Medicinska fakulteten i Lund får på grund av det ovan anförda livligt

tillstyrka den av motionärerna föreslagna utredningen angående inrättandet

av ett medicinskt forskningsråd.1

Vad beträffar motionen angående utgivande av en tidskrift, innehållande

för de praktiserande läkarna avsedda upplysningar örn medicinska forskningsresultat,

finner fakulteten en dylik tidskrift icke vara av behovet påkallad,

då de nuvarande medicinska tidskrifterna i viss mån fylla de krav, motionärerna

åsyfta. Ett utökat statligt understöd till någon tidskrift skulle helt

säkert kunna göra densamma i än högre grad skickad att fylla dessa krav

och måhända även möjliggöra ett förbilligande av tidskriften.

Medicinska fakulteten finner alltså icke skäl tillstyrka motionen örn utgivande

av en medicinsk tidskrift med angivna syfte.

1 I ett vid fakultetens utlåtande fogat särskilt yttrande av professorn Ahlgren framhåller

denne, att hur betydelsefullt inrättandet av ett medicinskt forskningsråd ari i och för sig vöre,

syntes behovet av flera och bättre avlönade lärare- och forskarebefattningar vid de medicinska

fakulteterna först böra tillgodoses. Förhållandena härutinnan vore för närvarande olidliga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr t.''.7.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet.

De på senare tid alltmer ökade möjligheterna att med framgång förebygga

och bekämpa sjukdomar och åstadkomma en förbättrad hälso- och sjukvård

vila till avgörande del på den medicinska forskningens insatser. Det är därför

helt naturligt, att alla åtgärder, som kunna verka främjande på denna, skola

hälsas med största, tillfredsställelse. Den medicinska forskningen har gått mot

en tilltagande specialisering och erfordrar i växande grad en samlad verksamhet

av institutioner och forskningsgrupper i nära samarbete med angränsande naturvetenskapliga

discipliner, i främsta rummet kemi och fysik. Härigenom

komma kraven på saväl forskningsverksamheten som på de utövande forskarna

att okas. Det torde vara ställt utom tvivel, att en central auktoritativ

organisation med uppgift att effektivt stödja sådan medicinsk forskning, som

anses särskilt betydelsefull, skulle väsentligt befordra denna verksamhet, under

förutsättning att tillräckliga medel ställas till dess förfogande. Genom att förmedla

och bekantgöra viktigare forskningsresultat, så att de snarast kunna

praktiskt tillämpas, samt genom att taga initiativ i frågor av allmänt medicinskt

intresse, skulle vidare stora, fördelar kunna nås. Erfarenheten från flera

morn- och utomeuropeiska länder ha visat, att ett statligt forskningsråd, utrustat

med tillräckliga medel och befogenheter, på ett för samhället mycket

fördelaktigt sätt visat sig kunna fylla dessa uppgifter. En organisation av

detta slag skulle också underlätta tillvaratagandet av begåvningar, som för

närvarande av brist på medel gå förlorade för forskningen. I tider av nationell

kraftanspänning har en. organiserad och på tillräckligt bred bas lagd forskningsverksamhet

visat sig vara en av de värdefullaste tillgångarna.

Genom enskilda donationer har institutet i viss utsträckning satts i tillfälle

att understödja medicinsk vetenskaplig forskning. Lärarkollegiet vill emellertid

med eftertryck hävda, att de nuvarande möjligheterna att ekonomiskt

stödjaden medicinska forskningen äro helt otillräckliga, såsom bland annat

framgår av relationen mellan sökta och fördelade medel från de medicinska

fonderna.

. Kollegiet vill även understryka, att enligt dess mening ett centralt forskningsråd

är en institution av sådan karaktär, att densamma icke på något

sätt torde komma i intressekonflikt med eller annars göra intrång i de medicinska

högskolornas verksamhet.

Kollegiet får därför som sin mening framhålla, att det i motionen föreslagna.

statliga medicinska forskningsrådet representerar ett utomordentligt

viktigt initiativ, och vill livligt tillstyrka, att en utredning härom snarast kommer

till stånd.

I fråga om motionen om utgivandet av en tidskrift med uppgift att förmedla

forskningens resultat på ett auktoritativt sätt till landets läkare anser kollegiet,

att, ehuru syftet med den föreslagna motionen förtjänar stort beaktande,

den föreslagna vägen näppeligen torde representera den fördelaktigaste lösningen

av detta problem. Alldeles fransett de vanskligheter, som oundvikligen

äro förenade med eli redaktionell verksamhet av åsyftat slag, förefaller det,

som det avsedda målet kunde nås på annat och enklare sätt. Sålunda finnas

redan nu inom landet medicinska tidskrifter av hög standard, där frågor av

det slag, som motionärerna avsett, regelbundet tågås upp till behandling, och

där författarnas namn.borgar för den vetenskapliga vederhäftigheten.

Kollegiet vill ytterligare fästa uppmärksamheten på de möjligheter, som

yppa sig i detta avseende, om det föreslagna statliga medicinska forskningsrådet

kommer till stand. I rådets regi skulle mycket väl uppsatser, broschyrer

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 1J,7.

m. m. av det slag, som avsetts för den föreslagna tidskriften, kunna utgivas

och spridas till landets läkare. Sådan publikationsverksamhet drives i icke

ringa utsträckning t. ex. av den engelska motsvarigheten till det föreslagna

forskningsrådet (Medical Research Council), som i sina »special reports» och

andra meddelanden just tagit hänsyn till de principiella önskemål, som motionärerna

framfört.

Lärarkollegiet anser därför, att ett beslut örn utgivande av en speciell tidskrift

för läkarkårens upplysning tills vidare bör anstå, i varje fall till dess

frågan örn det föreslagna statliga forskningsrådet och dess verksamhetsområde

avgjorts.

Kanslern för rikets universitet.

Förslaget örn inrättandet av ett statligt medicinskt forskningsråd har mött

allmänt gillande från de medicinska läroanstalternas sida. För egen del ansluter

jag mig helt till den uppfattningen, att ett sådant råd har en betydande

uppgift att fylla. Jag erinrar om statsmakternas åtgärder under den senaste

tiden för främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning, bland vilka åtgärder

ingår upprättandet av ett statens tekniska forskningsråd med uppgift bland

annat att stödja den tekniska forskningen och organisera frivilligt samarbete

inom detta område. De synpunkter, som lett till skapandet av detta råd, lia

sin tillämpning också på den medicinska forskningen. Även inom medicinen

gäller, att framsteg inom forskningen ofta ha omedelbar praktisk betydelse.

Genom tillkomsten av ett centralt forskningsråd, som har till sitt förfogande

nödiga anslag, skulle utan tvivel betydande praktiska resultat kunna vinnas.

Jag tillstyrker alltså livligt den föreslagna utredningen.

Vad angår frågan om utgivande av en tidskrift, innehållande för de praktiserande

läkarna avsedda upplysningar om medicinska forskningsresultat, ha

i remissyttrandena olika meningar yppats. För egen del finner jag detta spörsmål

tillhöra dem som ett blivande medicinskt forskningsråd lämpligen borde

låta utreda.

Medicinalstyrelsen.

I likhet med motionärerna finner medicinalstyrelsen den i motionen meddelade

preliminära utredningen i frågan lämna starka skäl för inrättandet av

ett statligt medicinskt forskningsråd i vårt land efter mönster av liknande

organisationer utomlands. Även örn svensk medicinsk forskning redan gjort

och alltjämt gör betydande insatser, som även lämnat praktiskt mycket viktiga

resultat ifråga örn diagnosticering och behandling av sjukdomar, måste

det hävdas, att den medicinska forskningen i vårt land icke har den ställning

och organisation och icke erhåller de hjälpmedel, som den behöver för att

kunna fullfölja sin viktiga uppgift. Såväl de akademiska lärarnas forskningsarbete

som den forskning, som bedrives utanför högskolorna, till exempel på

vissa av länslasaretten, vissa större kommunala sjukhus och annorstädes, försvåras

ofta genom brist på tillräckligt anslag såväl för själva forskningsarbetets

rent tekniska utförande som framför allt för erforderlig assistans och avlastning

av respektive forskares rutinarbete. Som i promemorian visas har till

exempel de akademiska medicinska lärarnas antal icke utökats i rimlig proportion

till det ökade antalet studerande, varigenom lärarna självfallet fått

allt mindre tid för vetenskapligt arbete samtidigt som de studerande erhålla

en mindre individuellt betonad undervisning och starkt minskade befordringsmöjligheter

till de akademiska lärarplatserna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 147.

För medicinalstyrelsens vidkommande har i flera sammanhang framstått

som en väsentlig olägenhet att vårt land ej äger tillgång till någon myndighet

eller institution, som har kvalificerade arbetskrafter och tillräckliga ekonomiska

resurser att taga sig an aktuella forskningsuppgifter, som behöva klarläggas

för vidtagande av medicinska, åtgärder till förebyggande och botande

av sjukdomar. Mångå centrala problem vänta här på vetenskaplig bearbetning

— det må vara tillfyllest att peka på frågan örn tandcaries, vars praktiska

betydelse ligger i öppen dag.

Genom tillskapandet av ett statligt medicinskt forskningsråd skulle vårt

land förfoga över en auktoritativ instans, vilken kunde efter stora riktlinjer

främja en sund utveckling på det medicinska forskningsområdet. Detta skulle

ske dels genom att med tillhjälp av tillräckliga anslag från staten tillvarataga

yngre forskarbegåvningars insatser och bereda dem möjlighet att utan större

bekymmer för livsuppehället fullfölja sina arbeten, dels ock utöva verksamhet

som rådgivande myndighet beträffande olika medicinska institutioners behov

av anslag för att frigöra krafter för dylik forskning o. s. v. Forskningsrådet

skulle även kunna taga initiativ till samverkan mellan olika forskare och verka

för snabbare och systematiska efterprövningar av resultat, som anmälts av

medicinsk forskning i utlandet.

I anslutning till vad sålunda anförts får medicinalstyrelsen livligt tillstyrka

utredning angående inrättandet av ett statligt medicinskt forskningsråd med

uppgift att främja medicinsk forskning i Sverige samt att verka för tillgodogörande

inom vårt sjukvårdsväsen av in- och utländska forskningsresultat.

I fråga örn motionerna om utgivande av en tidskrift innehållande för de

praktiserande läkarna avsedda upplysningar örn medicinska forskningsresultat,

synes det lämpligast att denna fråga löses i samband med frågan örn ett

statligt forskningsråd, som lämpligen kunde omhänderhava utgivandet av en

sådan tidskrift.

Arméjörvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Beträffande den föreliggande motionen örn inrättande av ett statligt medicinskt

forskningsråds betydelse för särskilt militär hälso- och sjukvård får

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framhålla följande.

Efter framställning av sjukvårdsstyrelsen den 6 april 1918 har Kungl.

Majit den 12 april 1918 medgivit, att vid styrelsens sida finge anställas bland

andra ett medicinskt vetenskapligt råd för fullgörande av vissa med styrelsens

verksamhet förenade uppgifter. Ledamöterna i detta råd representera

olika grenar av medicinsk vetenskap. På dessa skulle enligt av Kungl. Majit

samtidigt utfärdade föreskrifter falla att följa den litteratur, som rörde arméns

hälso- och sjukvård under fred och krig, att referera eller ombesörja referat

av det, som i dessa vetenskapsgrenar syntes kunna vara. av intresse och vikt

för vårt lands vidkommande samt att väcka förslag eller eljest bistå sjukvårdsstyrelsen

med råd angående förbättringar inom arméns hälso- och

sjukvård.

Det arbete, som påvilat ledamöterna av sjukvårdsstyrelsens vetenskapliga

råd, har huvudsakligen varit att i ärenden av mera svårtydd vetenskaplig

innebörd, vilka varit föremål för behandling inom styrelsen, lämna auktoritativa

utlåtanden. Dessa hava sedermera lagts till grund för styrelsens officiella

ställningstagande i ärendet. Mera sällan har emellertid frågor, innebärande

initiativ till större undersökningar vid vetenskapliga institutioner, kunnat på

önskvärt sätt upptagas till behandling och föras till lösning. De ekonomiska

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 1J)7.

möjligheterna härför hava oftast saknats, och ej heller hava ifrågavarande råd

alltid haft personliga förutsättningar att lösa uppgifter av dylikt slag. Vad

härmed avses sammanfaller väl i allmänhet med intressen av vanlig medicinsk

innebörd. Ej sällan framträda emellertid frågor, som kräva särbehandling från

mera militärt betonad synpunkt. Sjukvårdsstyrelsen nämner i detta samband:

särbehandling i krig frän bakteriologisk och kemo-terapeutisk synpunkt, rekonstruktiva

spörsmål inom krigskirurgien, neurokirurgiska frågor avseende

särskild efterbehandling av eljest invalidiserande skador, chockbehandlingen,

transfusionsfrågor med försök att åstadkomma blod-plasmaersättning på syntetisk

väg, näringsfysiologiska spörsmål avseende framställning av föda och

stimulerande medel i koncentrerad lättransportabel form m. m.

Nu nämnda och andra för krigsförhållanden lika viktiga medicinska frågor

hava aktuellt intresse och böra föras till sin lösning snarast möjligt. Successivt

framträda även andra, som ävenledes böra bearbetas, därest landets krigsberedskap

inom hithörande områden skall kunna upprätthållas. De militära

myndigheterna skulle helt visst härutinnan få en välbehövlig hjälp, därest till

även dessas förfogande stöde en institution av här föreslagen art, d. v. s. ett

statligt medicinskt forskningsråd med ekonomiska förutsättningar att pä

ändamålsenligt sätt bearbeta bland annat frågor av nu berörd art. I detta råd

bör ingå även en representant för den militära hälso- och sjukvården, förslagsvis

någon av sjukvårdsstyrelsens vetenskapliga råd.

Beträffande den motionsvis ifrågasatta statligt redigerade tidskriften, innehållande

för de praktiserande läkarna avsedda upplysningar angående medicinska

forskningsresultat, torde detta vara en fråga, som lämpligen bör upptagas

till prövning i samband med det ovan avhandlade förslaget örn inrättandet

av ett medicinskt forskningsråd. Resultaten av ett dylikt råds verksamhet

böra givetvis publiceras på ett eller annat sätt. Det synes emellertid

tveksamt, huruvida den lämpligaste formen häldor skall vara den av motionärerna

föreslagna. En närmare prövning av denna fråga är emellertid påkallad.

Sjukvårdsstyrelsen får under åberopande av vad ovan anförts tillstyrka vidtagande

av föreslagna utredning angående inrättande av ett statligt medicinskt

forskningsråd med uppgift att främja medicinsk forskning. I samband

därmed bör tidskriftsfrågan upptagas till behandling.

Sveriges läkarförbund.

Förbundets centralstyrelse har, med överlämnande av yttranden från vissa

till förbundet anslutna sektioner (svenska sanatorieläkarföreningen, svenska

skolläkarföreningen, svenska psykiatriska föreningen, svenska radiologförbundet,

svenska otolaryngologförbundet, svenska oftalmologförbundet, svenska

gynekologförbundet, svenska kirurgförbundet, svenska barnläkarförbundet,

svenska patologförbundet, svenska internförbundet och svenska stomatologföreningen),

tillstyrkt bifall till de väckta motionerna örn inrättande

av ett medicinskt forskningsråd. Centralstyrelsen har,

under åberopande av innehållet i berörda yttranden, för egen del särskilt

framhållit vikten av en nära kontakt mellan forskningsrådet och den praktiska

läkarverksamheten utanför universiteten och att sålunda det praktiska

sjukvårdsarbetet och den förebyggande hälsovården måtte i detta syfte bliva

representerade i rådet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr l/f?.

Av nämnda sektionsyttranden inhämtas bland annat:

Svenska sanatorieläkarföreningens styrelse: Styrelsen vill på det livligaste

tillstyrka inrättandet av ett forskningsråd i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget. Styrelsen är övertygad om att en sådan institution skulle få

en mycket stor betydelse för utvecklingen och tillvaratagandet av de medicinska

resurserna såväl i fredstid som i krigstid. Till de aktuella forskningsproblem

av intresse för medicinen, som angivas i promemorian, anser styrelsen

att även tuberkulosforskningen hör, däribland icke minst den epidemiologiska

kartläggningen av tuberkulosens utbredning i vårt land.

Svenska skolläkarföreningens styrelse: Styrelsen finner sig kunna varmt instämma

i motionens motivering och syfte. Vad den förra beträffar, anser sig

styrelsen böra utöka denna med att framhålla den stora nytta, som ett dylikt

forskningsråd helt säkert skulle göra även hälsovården. Inom densamma finnas

väsentliga önskemål, som behöva tillgodoses av modern forskning. Hela

undersökningsmetodiken för att värdesätta individernas verkliga hälsostatus,

grad av motståndskraft mot sjukdomar och allehanda psykiska och fysiska

påfrestningar samt anpasslighet för olika sociala förhållanden och yrken befinner

sig i sin linda och kan för närvarande endast sägas arbeta med de hjälpmedel,

som ärfts från sjukdomsdiagnostiken. Men tydligt är, att man genom

en direkt på »hälsodiagnos» inställd arbetsmetod skulle nå bättre resultat.

När det sedan gäller att på basen av denna hälsodiagnos lägga ripp ett handiingsschema,

ägnat att genom för individen avpassad miljöpåverkan förbättra

hans framtidsutsikter inom ramen för det genom arvsanlagen givna, då ha

vi fortfarande att erkänna en betydande okunnighet. På dessa olika områden

av den förebyggande vården finnas — det vill styrelsen särskilt ha understruket

— arbetsuppgifter för ett forskningsråd, vilka väl kunna mäta sig,

ja, i samhällsekonomisk betydelse kanske överflygla liknande uppgifter inom

den rena sjukvården.

Som konsekvens till denna sin inställning vill styrelsen föreslå, att åtminstone

en av forskningsrådets medlemmar ständigt bör vara en representant

för den förebyggande medicinen eller den praktiska hälsovården.

Svenska psykiatriska föreningens styrelse: Motionen tillstyrkes, då det givetvis

skulle vara av den största betydelse för den medicinska forskningen,

örn det föreslagna forskningsrådet komme till stånd.

Styrelsen kan i detta sammanhang ej underlåta att framhålla de få möjligheter,

som för närvarande stå till buds, då det gäller att erhålla ekonomiskt

bistånd till forskning inom det psykiatriska området.

Sinnessjukvården kostar mycket stora summor årligen. De statliga sinnessjukhusens

driftskostnad var år 1940 33,421,091 kronor och de kommunala

sinnessjukhusens 12,387,204 kronor. På de statliga sinnessjukhusen vårdades

i medeltal 20,219 patienter och på de kommunala 5,081. Dessa siffror,

som äro hämtade ur medicinalstyrelsens redogörelse över hälso- och sjukvården

under 1940, visa till vilka stora summor vården av dessa sjuka uppgå.

Dessutom utgöra ju dessa summor endast en del av den totala kostnaden för

samtliga psykiskt sjuka. Med hänsyn till de sinnessjukas stora antal samt

till att sinnessjukdom så ofta leder till kronisk invaliditet, anser styrelsen, att

det med skärpa bör framhållas att speciellt sådan forskning, som avser att

klarlägga dessa sjukdomars somatologi och behandling bör befrämjas. Det

gäller ju här tidsödande undersökningar inom bland annat det serologiska,

fysiologiska, kemiska och ärftlighetsbiologiska området samt icke minst inom

den diagnostiskt-psykologiska forskningsriktningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 1 /{7.

Irots det att sinnessjukvården arbetar nied mycket små ekonomiska forskningsresurser,

så ha dock stora framgångar inom diagnostiken och terapien

gjorts. Som exempel härpå kan nämnas de moderna behandlingsmetoderna,

vilka förkortat vårdtiden och i många fall återgivit de sjuka full hälsa och

arbet sförhet.

För att de psykiatriska forskningsuppgifterna skola vinna tillräckligt beaktande,

anser styrelsen det önskvärt, att det på allt sätt framhäves, vilken

särskilt stor ekonomisk betydelse, varje forskningsresultat, som kan minska

de sinnessjukas antal eller sinnessjukdomarnas invalidiserande effekt, har för

samhället.

På grund av ovan anförda skäl anser styrelsen att dylik forskning alldeles

särskilt bör uppmuntras.

Svenska radiologjörbundets styrelse: Den medicinska forskningen har under

senare tid gjort avsevärda framsteg, vilket närmare belyses i den motionen

bilagda sammanställningen av laborator Jorpes. Med önskvärd tydlighet

framgår av den promemoria, som utarbetats av professor Kahlson, under vilka

ogynnsamma villkor de svenska medicinska forskarna arbeta, men de ha dock

trots detta kunnat lämna värdefulla bidrag till medicinens framåtskridande.

Det är dock ofrånkomligt, att man vid genomläsandet av sammanställningen

får det intrycket, att den svenska medicinska forskningen med vissa undantag

för närvarande till påfallande stor del består i ett upptagande och efterprövande

av metoder, som tidigare upptäckts eller utarbetats i utlandet. Det

ligger nära till hands att sammanställa detta med de förhållanden, under

vilka den svenska medicinska forskningen arbetar. Den medicinska forskningen

fordrar i vår tid, för att framgångsrikt kunna bedrivas, tillgång till

laboratorier och en mången gång dyrbar teknisk utrustning. Det är vidare

ofrånkomligt, att de, som äga förutsättningar och håg för forskning, skola

kunna beredas arbetsmöjligheter, utan att de bli nedtyngda av undervisning

eller till och med rutinarbete, såsom för närvarande i stor utsträckning är

fallet. De uppgifter, som professor Kahlson anfört, torde utan vidare klarlägga

att den personalstab, som har möjlighet att bedriva forskning vid våra

medicinska högskolor, är så ringa i förhållande till de arbetsuppgifter, som

åligga dem, att någon nämnvärd tid för forskning ofta inte blir över. Den

berörda sammanställningen visar även, att den radiologiska forskningen i vårt

land i jämförelse med utlandet står på en mycket hög nivå och att svenska

forskare här gjort avgörande insatser. Detta beror till stor del på den fasta

organisation, som skapats av professor G. Forssell, en organisation byggd på

intim samverkan mellan forskning och praktisk sjukvård. Det synes, som

om vi här inom ett visst medicinskt specialområde lia ett exempel på vad

en fastare organisation och ett intimare samarbete mellan forskning och sjukvård

kan betyda för medicinen i dess helhet.

Sannolikt stå ännu mycket stora landvinningar att göra inom den relativt

nya vetenskap, som radiologien utgör, och som närmast ligger radiologförbundet

örn hjärtat. Allt vetenskapligt forskningsarbete pä delta område är

emellertid ekonomiskt betungande, dä den apparatur, som kommer till användning,

är synnerligen dyrbar. Under de allra senaste åren ha också på

ekonomiskt iner gynnade platser kunnat igångsättas undersökningar, som icke

varit möjliga att här i landet genomföra, och vilka troligen komma att visa

sig vara av stor betydelse för den praktiska medicinen, icke endast i medicinskt,

utan även i ekonomiskt avseende. Då det gäller röntgendiagnostiska

spörsmål måste vidare framhållas, att röntgendiagnostiken är en hjälpveten
Iiihang

till riksdagens jsrotolcoll G sami Nr l/fC—l/,S.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 1J+7.

skap, och att sannolikt åtskilliga framsteg vöre att vinna genom ett ökat

samarbete med de teoretiska disciplinerna. Enligt förslagsställarna skulle det

medicinska forskningsrådet icke endast främja medicinsk forskning, utan

även verka för tillgodogörande inom sjukvårdsväsendet av vunna framsteg.

Detta är enligt vår åsikt en mycket viktig del av rådets verksamhet. Otvivelaktigt

har inom stora delar av vårt land under nuvarande förhållanden befolkningen

icke möjlighet att draga nytta av den hjälp den radiologiska sjukvården

redan nu skulle kunna lämna.

Svenska radiologförbundets styrelse, som med stor tillfredsställelse tagit

del av den översända motionen, får alltså uttrycka sin livliga förhoppning,

att ett medicinskt forskningsråd kommer till stånd, och att en utredning om

dess organisation genomföres så att rådet inom en icke för avlägsen framtid

kan träda i verksamhet.

Svenska otolaryngologförbundet: Förbundet framhåller som sin mening, att

det måste anses fullt uppenbart att i vårt land den medicinska forskningens

resurser äro i mycket stor utsträckning otillräckliga på ett sätt, som hämmar

utvecklingen bland annat också inom otolaryngologien. Liksom inom andra

vetenskapsgrenar, där forskningsarbetet nått en viss utveckling, är det icke

längre möjligt att med enkla och billiga medel nå en ökad kunskap av någon

betydelse och vikt. Förbundet måste därför oreserverat instämma i kravet

på ett utökande av de ekonomiska personella och organisatoriska resurser,

som kunna ställas till den medicinska forskningens förfogande, och vill dessutom

tillfoga som sin åsikt, att det knappast kan anses värdigt ett land med

en i övrigt så högt uppdriven kulturell standard att endast materiellt utnyttja

vunna framsteg utan att vilja självt bidraga med nödiga resurser för en nödvändig

utveckling.

Vad frågan om inrättande av ett statligt forskningsråd beträffar, uttalar

förbundet sin obetingade anslutning till den framlagda planen och hoppas, att

den fortsatta utredningen bör kunna lämna svaret på frågan örn den lämpligaste

utformningen av rådets sammansättning och arbetssätt.

Svenska oftalmologförbundet har utan närmare motivering tillstyrkt bifall

till ifrågavarande motioner.

Svensina gynekologförbundet: De på senare tid alltmer ökade möjligheterna

att med framgång förebygga och bekämpa sjukdomar och åstadkomma en

förbättrad hälso- och sjukvård vila till avgörande del på den medicinska forskningens

insatser. Det är därför helt naturligt, att alla åtgärder, som kunna

verka främjande på denna, skall hälsas med största tillfredsställelse. Den medicinska

forskningen har gått mot en tilltagande specialisering och erfordrar

en växande grad av samlad verksamhet av institutioner och forskningsgrupper

i nära samband med angränsande naturvetenskapliga discipliner, i första rummet

kemi och fysik. Härigenom komma kraven på såväl forskningsverksamheten

som på de utövande forskarna att ökas. Det torde vara ställt utom tvivel,

att en central auktoritativ organisation med uppgift att effektivt stödja

sådan medicinsk forskning, som anses särskilt betydelsefull, skulle väsentligt

befordra denna verksamhet, under förutsättning att tillräckliga medel ställas

till dess förfogande. Genom att förmedla och bekantgöra viktiga forskningsresultat,

så att de snarast kunna praktiskt tillämpas, samt genom att taga

initiativ till frågor av allmänmedicinskt intresse skulle vidare stora fördelar

kunna ernås. Erfarenheten från flera inom- och utomeuropeiska länder har

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr lirf.

visat, att ett statligt forskningsråd, utrustat med tillräckliga medel till förfogande,

på ett för samhället mycket fördelaktigt sätt visat sig kunna fylla

sina uppgifter. En organisation av detta slag skulle också underlätta tillvaratagandet

av begåvningar, som för närvarande av brist på medel gå förlorade

för forskningen. I tider av nationell kraftanspänning har en organiserad

och på tillräckligt bred bas lagd forskningsverksamhet visat sig vara en av

de värdefullaste tillgångarna.

Genom enskilda donationer har den medicinskt vetenskapliga forskningen

visserligen redan nu fått understöd, men detta är alldeles otillräckligt. Även

om ökade medel skulle ställas till universitetens och karolinska institutets förfogande,

vilket ju i och för sig är nödvändigt, utgör dock, såsom i motionen

framhållits, ett centralt forskningsråd en kraftkälla av annan och starkare

art och med andra principiella möjligheter än vad som står de medicinska

fakulteterna till buds.

Svenska gynekologförbundet vill under sådana förhållanden som sin mening

framhålla, att det i motionen föreslagna statliga medicinska forskningsrådet

är ett utomordentligt viktigt initiativ, och vill på det livligaste tillstyrka,

att en utredning om inrättandet av detsamma snarast kommer till stånd.

Svenska kirurgförbmidets styrelse: Ett förverkligande av det av herr Björnsson

m. fl. väckta förslaget att skapa ett statligt medicinskt forskningsråd med

uppgift att främja medicinsk forskning i Sverige samt att verka för tillgodogörande

inom vårt sjukvårdsväsende av in- och utländska forskningsresultat,

blir säkerligen av största betydelse för medicinens och sjukvårdens utveckling

och rationalisering i vårt land.

I likhet med motionärerna anser förbundets styrelse, att vissa invändningar

kunna göras mot det föreslagna forskningsrådets sammansättning och storlek.

Motionärerna uttrycka en önskan att sakkunskapen i fråga om sjukhusekonomi

blir företrädd i ett medicinskt forskningsråd. Ännu viktigare anser

styrelsen vara, att även den praktiska läkarverksamheten utanför universitetskretsarna

blir representerad.

Professor Kahlson har i sin redogörelse för The Medical Research Connects

i England verksamhet starkt poängterat betydelsen av ett intimt och friktionsfritt

samarbete mellan forskningsrådet, universiteten och sjukvårdsinrättningarna

etc. för att de vunna resultaten snabbt och framgångsrikt skola

kunna omsättas i det praktiska sjukvårdsarbetet. Det synes förbundets styrelse

som om detta kräver en intim och direkt kontakt mellan forskningsrådet

och de olika sjukvårdsmyndigheterna och — huvudmännen. Därför bör,

som ovan sagts, även det praktiska sjukvårdsarbetet vara representerat i

forskningsrådet.

När det gäller att utse medlemmar i forskningsrådet, bör även medicinalstyrelsen

vara representerad genom sin chef eller utse en representant. Men

även de två stora läkarsammanslutningarna, Sveriges läkarförbund och

svenska läkarsällskapet, böra äga utse medlemmar i rådet, varvid läkarsällskapet

såsom vetenskaplig sammanslutning tillgodoser den vetenskapliga

forskningens behov av representanter.

För att antalet medlemmar i rådet ej skall bliva alltför stort och arbetet

därigenom alltför tungt och långsamt, bör antalet högskolerepresentanter

ganska avsevärt kunna minskas, i alla händelser så mycket att det föreslagna

totalantalet av 13 ledamöter ej överskrides. Om möjligt borde antalet ledamöter

ytterligare begränsas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr lif!.

Svenska barnläkarförbundet anser, att inrättandet av ett statligt medicinskt

forskningsråd i enlighet med motionärernas förslag skulle vara av synnerligt

värde för den medicinska forskningen i landet, och har därför på det livligaste

tillstyrkt det i motionen framlagda förslaget.

Svenska patologförbundet: Den svenske läkare, som vill ägna sig åt forskning,

har stora ekonomiska svårigheter att kämpa emot. Som regel kan han

endast räkna med att från universiteten eller de medicinska vetenskapliga

sammanslutningarnas donationsfonder få en del av sina direkta utgifter för

forskningsarbetet täckta. För sin egen och sin familjs försörjning under forskningsarbetets

gång kan han icke påräkna något ekonomiskt understöd från

det allmänna, utan hänvisas till förvärvsarbete, som stjäl tid och krafter från

forskningsuppgiften.

Sällan eller aldrig blir han sålunda i tillfälle till att utan tryckande ekonomiska

bekymmer helt få ägna sig åt denna sin uppgift.

Även mycket framstående och sin forskning lidelsefullt hängivna unga

forskare tvingas härigenom så småningom att helt eller delvis lämna sitt

arbete för att söka sin bärgning som akademisk lärare eller som praktisk

yrkesutövare, varvid forskningsintresset ofta snart pressas i bakgrunden av

tyngande undervisnings- eller rutinarbete.

Ett ökat ekonomiskt understöd i olika former till svensk medicinsk forskning

är sålunda i hög grad av behovet påkallat. Då denna forskning, som

motionärerna även framhålla, har påtaglig och stor social ekonomisk betydelse

bör det vara staten angeläget att lämna sådant understöd.

I den mån det föreslagna statliga forskningsrådet får resurser att ekonomiskt

omhändertaga förtjänta forskare och bereda dem möjlighet att under

drägliga försörjnings villkor, utan belastning av rutinarbete, fullfölja sitt arbete,

har det sålunda en stor mission att fylla.

Förbundet vill vidare framhålla betydelsen av att arbetsplanen för forskningsrådet

utformas så att det på ett snabbt och smidigt sätt kan upptaga

sådana praktiskt medicinska problem som av den ena eller andra anledningen

kunna bliva aktuella, till vetenskaplig bearbetning och härför samordna lämpliga

forskarkrafter. Rådet bör även äga befogenhet att inom eller utom landet

utsända representanter för studiet av viss fråga och bestrida dessas resekostnader.

Beträffande rådets sammansättning synes det förbundet angeläget att även

representanter för den militära sjukvården och den utanför universitetsinstitutionerna

verksamma medicinska sakkunskapen förslagsvis utsedda av generalfältläkaren

respektive svenska läkarsällskapet beredas säte och stämma

inom detsamma.

Förbundet får sålunda livligt förorda att en utredning angående inrättande

av ett statligt medicinskt forskningsråd företages och vågar uttrycka den förhoppningen

att här ovan anförda synpunkter under denna utredning vinna

beaktande.

Svenska internförbundets styrelse: Styrelsen anser, att den föreslagna utredningen

snarast bör komma till stånd. Ett statligt medicinskt forskningsråd

har otvivelaktigt en utomordentligt viktig uppgift att fylla. Dessutom kan

det bland initierade ej råda mer än en mening om, att medicinsk forskning

för närvarande åtnjuter ett synnerligen bristfälligt stöd av statsmakterna, ett

förhållande som i sista hand går ut över den svenska allmänheten.

På sakens nuvarande ståndpunkt torde det vara av föga värde att ingående

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

diskutera detaljerna i motionen och till densamma fogat P. M. samt med dem

sammanhängande problem. Styrelsen vill för närvarande blott rikta uppmärksamheten

på ett par punkter. Det synes styrelsen vara av största vikt, att

forskningsrådet i stor utsträckning intimt samarbetar med landets sjukhus

och läkare vid dem och ej för snävt begränsar sitt intresse till universitetsklinikerna

och klinikerna vid karolinska sjukhuset. Av synnerlig vikt synes

det även styrelsen vara, att de kliniska vetenskaperna bli representerade i

forskningsrådet. Hinder bör ej föreligga för att de representeras av personer,

som ej tillhöra universitetsklinikerna eller karolinska sjukhuset. För motionärernas

mening, att det vore lyckligt örn sakkunskapen i fråga örn sjukhusekonomi

bleve företrädd inom forskningsrådet, har styrelsen den största förståelse.

Svenska stomatologföreningen har i princip anslutit sig till förslaget örn en

allsidig utredning och förklarar sig beredd att såsom specialistsektion inom

förbundet närmare granska och föreslå samt övervaka i samband med berörda

fråga stående problem inom specialitetsområdet. (Stomatologibegreppet

omfattande munnens och tändernas sjukdomar.)

Beträffande motionerna örn utgivande av statlig medicinsk tidskrift

har Sveriges läkarförbund framhållit,

att motionärernas kritik av de redan existerande medicinska tidskrifterna

synes mindre väl grundad, och att det upplysningsbehov, de åsyfta, nämligen

för de praktiserande läkarne avsedda upplysningar om medicinska forskningsresultat,

redan i stor utsträckning är tillgodosett, men

att läkarförbundet likväl icke för sin del har något att erinra emot att en

utredning kommer till stånd, varvid förbundet dock förutsätter, att en sådan

utredning kommer att omfatta även andra sätt att till de praktiserande läkame

sprida upplysning om medicinska forskningsresultat, samt vill framhålla

önskvärdheten av, att läkarförbundet beredes tillfälle att med en representant

deltaga i den utredning, som kan ifrågakomma.

Läkarförbundet hänvisar i övrigt till en i ämnet upprättad P. M. Beträffande

denna får utskottet hänvisa till handlingarna i ärendet.

Svenska läkarsällskapet.

Sällskapet finner i likhet med motionärerna, att den motivering, som anförts

för inrättandet av ett statligt medicinskt forskningsråd, är i hög grad

övertygande.

Den medicinska forskningen i vårt land har icke den ställning och organisation

och erhåller icke de hjälpmedel, som den behöver för att fullfölja sin

viktiga uppgift. Den i det hela goda sjukvård vårt land nu äger är grundad

på otaliga vetenskapliga arbeten, men för att den ej skall bliva efter i utvecklingen

måste den oavlåtligt erhålla förnyade impulser från medicinsk forskning

ej blott som längods från utlandet utan också som insatser från vårt

eget land.

Svensk medicinsk vetenskap saknar ingalunda goda begåvningar. Talrika

arbeten, ofta utförda under ogynnsamma betingelser, vittna därom. Men alltför

ofta förekommer det tyvärr, att unga forskare, som visat sig äga de bästa

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

förutsättningar för framgångsrikt vetenskapligt arbete, av brist på medel

tvingas att övergiva sin verksamhet i forskningens tjänst för att genom annat

arbete tillförsäkra sig ett livsuppehälle. Detta innebär ett svårt slöseri med

vår oersättligaste tillgång, det mänskliga forskarmaterialet. Ej heller är

allting väl beställt för dem som på grund av ådagalagd vetenskaplig skicklighet

befordrats till ordinarie akademiska lärostolar. Bristen på personliga

hjälpkrafter i det löpande arbetet gör det ofta omöjligt för den akademiske

läraren att bedriva forskningsverksamhet vid sidan av detta. Det framgår

av den motionerna åtföljande P. M., att på 30 år antalet medicinska studenter

fördubblats, medan antalet lärare ökats blott obetydligt. Detta innebär

för lärarna ökade undervisnings- och administrativa bördor och mindre tid

för vetenskapligt arbete; för studenterna en mindre individuellt betonad undervisning

och starkt minskade befordringsmöjligheter till de akademiska

lärarplatserna.

De statliga s. k. materielanslagen till institutionerna bliva helt eller till stor

del förbrukade för undervisningsändamål, uppvärmning, lyse, städning och

dylikt, och alltför begränsade medel bli därigenom över för forskningsändamål.

De privata fonder, från vilka understöd i ganska stor omfattning lämnas

svensk medicinsk forskning, ha visserligen spelat en betydande roll för vad

som hittills kunnat åstadkommas på detta område, men de äro numera otillräckliga

och de äro dessutom behäftade med vissa hinderliga stipulationer.

Det är t. ex. i de flesta fall omöjligt att ur de privata fonderna förskaffa en

forskare ett för längre tid säkrat livsuppehälle.

Det synes sällskapet uppenbart, att en ändring till det bättre snarast möjligt

måste ske, om ej vårt land skall bliva efter i en utveckling, till vilken

det dock givit, många lysande bidrag.

Genom tillkomsten av ett medicinskt forskningsråd skulle i första rummet

kunna vinnas en auktoritativ central instans, vilken kunde efter stora riktlinjer

främja en sund utveckling på det medicinska forskningsområdet. Rådets

förnämsta uppgift måste bliva att med tillhjälp av tillräckliga anslag från

staten tillvarataga yngre forskarbegåvningars insatser och bereda möjlighet

för dem att utan större bekymmer för livsuppehället fullfölja sina arbeten.

Men rådet skulle också kunna få en stor betydelse i den mening namnet

egentligen angiver, d. v. s. just som rådgivande myndighet beträffande behov

av anslag till olika medicinska institutioner i syfte att frigöra krafter för

dylik forskning, särskilt genom att tillförsäkra desamma nödiga personliga

hjälpkrafter, laboratorier, amanuenser, tekniska biträden m. m. En sådan

myndighet skulle, örn den finge en lämplig sammansättning, kunna avväga

från olika håll framställda krav med den omsikt och planmässighet, som har

svårare att bli behörigen tillgodosedd vid den mera ämbetsmässiga behandlingen

av de mångskiftande kraven från de medicinska fakulteterna och karolinska

institutet.

Rådet skulle därjämte kunna taga initiativ till samarbete mellan olika

forskare beträffande viktigare aktuella spörsmål, och det skulle kunna göra

en god insats för snabbare och mer systematiska efterprövningar av resultat

som vunnits av medicinsk forskning i utlandet.

Beträffande rådets tilltänkta uppgift att »verka för sådana medicinska

åtgärder till förebyggande och botande av sjukdomar, som kunna minska

de ekonomiska bördorna av sjukdom för individ och samhälle» är ju detta en

uppgift som närmare åligger medicinalstyrelsen. Men det synes otvivelaktigt,

att denna i ett statligt medicinskt forskningsråd skulle kunna erhålla en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147. 39

mycket värdefull hjälp för att på bästa sätt fylla denna uppgift. I detta

sammanhang vill sällskapet erinra om, att vetenskapliga råd redan finnas

såväl till medicinalstyrelsens som arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses

tjänst. Dessa råd ha emellertid sina särskilda uppgifter av mera begränsad

praktisk innebörd och göra ej behovet av ett centralt medicinskt forskningsråd

mindre. De bliva ej heller överflödiga genom inrättandet av ett dylikt.

Beträffande rådets sammansättning får sällskapet anföra följande. Motionärerna

citera ur P. M., »att den medicinska forskningen i vårt land är i det

väsentliga knuten till de medicinska högskolorna». Detta är en sanning med

viss modifikation, i det att väsentliga forskningshärdar äro tillfinnandes utanför

högskolorna, t. ex. på vissa av länslasaretten, vissa större kommunala

sjukhus och annorstädes. För detta forskningsarbete, likaväl som för det

som utföres vid högskolorna, utgör svenska läkarsällskapet sedan år 1807 en

samlingspunkt. Det ligger ingen överdrift i påståendet, att resultaten av

nästan allt viktigare medicinskt forskningsarbete i Sverige framlägges för

svenska läkarsällskapet i form av föredrag och publikationer i sällskapets

tidskrifter. Det förefaller därför naturligt, att sällskapet bör vara representerat

i det tilltänkta forskningsrådet.

Vad beträffar motionerna rörande utgivande av en tidskrift innehållande

för de praktiserande läkarna avsedda upplysningar om medicinska forskningsresultat

får svenska läkarsällskapet framhålla, att i vårt land redan utgivas

ett flertal tidskrifter för detta ändamål. Sällskapet har självt sedan mer jin

hundra år bedrivit en tidskriftsverksamhet, som bland annat syftar till nyssnämnda

mål. För närvarande publiceras dessa tidskrifter tillsammans med

liknande från de övriga nordiska länderna i en gemensam publikation, som utkommer

en gång i veckan. De redan existerande tidskrifterna synas väl

fylla de syften, som i motionen synas, och de brister, som eventuellt förefinnas

i berörda hänseende torde lättare kunna avhjälpas genom förbättrande

av de nyssnämnda tidskrifterna än genom utgivandet av en ny. I detta sammanhang

kan sällskapet dock icke underlåta att framhålla, att dess tidskriftsverksamhet

vållar sällskapet stora ekonomiska bekymmer, vilkas avhjälpande

genom statsanslag skulle verksamt befordra det som motionen vill åstadkomma.

Ett anslag av medel till svenska läkarsällskapets tidskrifter som

sällskapet tidigare åtnjutit, skulle nämligen möjliggöra deras förbättring både

med hänsyn till omfång och kvalitet.

Med anledning av vad sålunda anförts, får svenska läkarsällskapet för

sin del tillstyrka utredning angående inrättandet av ett statligt medicinskt

forskningsråd med uppgift att främja medicinsk forskning i Sverige samt att

verka för tillgodogörande inom vårt sjukvårdsväsen av in- och utländska

forskningsresultat.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har såväl i motionerna I: 33

och IT: 42 som i de över desamma avgivna yttrandena framhållits, att den

medicinska forskningen i vårt land — även örn den gjort och alltjämt gör

avsevärda insatser, som även lämnat praktiskt viktiga resultat i fråga örn

diagnosticering och behandling av sjukdomar — likväl icke har den ställning

och organisation och icke heller de hjälpmedel, som den behöver för

att fullfölja sin betydelsefulla uppgift. Det har vidare betonats, att den medicinska

forskningen gått mot en allt .större specialisering och i växande grad

erfordrar en samlad verksamhet av institutioner och forskningsgrupper i

Uttkottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 1^7.

nära samarbete med angränsande naturvetenskapliga discipliner. Enligt motionärernas

mening, vilken vunnit anslutning från samtliga de i ärendet hörda

myndigheterna, organisationerna och sammanslutningarna, skulle ett medicinskt

forskningsråd, utrustat med nödiga anslagsmedel, hava en mycket betydelsefull

uppgift att fylla såsom en auktoritativ instans, vilken kunde planmässigt

främja utvecklingen på det medicinska forskningsområdet och härigenom

även bliva till avsevärt gagn för sjukvården och hälsovården. Icke

minst skulle en organisation av detta slag underlätta tillvaratagandet av begåvningar,

som för närvarande av brist på medel gå förlorade för forskningen.

I de ovannämnda motionerna ha — såsom i det föregående omförmälts —

förslagsvis angivits de huvudsakliga uppgifter, som enligt motionärernas mening

skulle ankomma på ett dylikt forskningsråd.

Vad i motionerna och de över desamma avgivna yttrandena anförts har

övertygat utskottet om att starka skäl tala för att en utredning kommer till

stånd rörande på vilket sätt — genom inrättande av ett forskningsråd eller

vidtagande av andra åtgärder — den medicinska forskningen inom landet kan

främjas och dess resultat, bättre än nu synes vara förhållandet, nyttiggöras

för sjukvården och hälsovården både inom vårt eget land och utom dess

gränser. Utskottet vill framhålla, att, därest ett dylikt råd befinnes böra inrättas,

detsamma oavvisligen måste erhålla en sådan organisation, att det

kan bliva ett livskraftigt och initiativrikt organ, ägnat att samordna och tillvarataga

landets resurser på det medicinska forskningsområdet. Vidare synes

det givet, att nämnda organ kommer att bygga sin forskningsverksamhet på

de institutioner av olika slag inom den medicinska vetenskapen och till denna

angränsande vetenskapliga discipliner, vilka förefinnas vid våra universitet

och högskolor, och på så sätt verka befruktande och utvecklande på arbetet

därstädes. I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att vetenskapsakademien

enligt dess grundstadgar har till uppgift att främja vetenskaperna,

företrädesvis matematik och naturvetenskap. För denna sin uppgift verkar

akademien genom vetenskapliga institutioner, genom utgivande av vetenskapliga

skrifter, genom utdelande av understöd och belöningar åt förtjänta forskare

och författare samt i övrigt genom medel, som för ändamålet stå akademien

till buds. Akademiens svenska ledamöter äro indelade i elva klasser,

därav en för medicinska vetenskaper. Det kunde måhända ligga nära till

hands att de ovan ifrågasatta uppgifterna på det medicinska området skulle

omhändertagas av akademien. Utskottet finner emellertid tvivelaktigt huruvida

akademien, vars huvuduppgifter falla inom de matematiska och naturvetenskapliga

disciplinerna, kan — även örn akademien skulle i viss mån

omorganiseras — bliva ett lämpligt centralt organ för den medicinska forskningen.

Utskottet hyser därför den uppfattningen, att nänmda forskning

bäst tillgodoses av ett fullt självständigt och fristående organ.

I yttrandena över motionerna I: 78 och II: 107 angående verkställande av

utredning rörande utgivande under statligt överinseende och på statens be
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 147.

kostnad av en tidskrift, innehållande för de praktiserande läkarna avsedda

upplysningar om medicinska forskningsresultat, hava olika meningar yppats.

Utskottet anser för sin del i likhet med kanslern för rikets universitet, att

detta spörsmål tillhör de frågor, som ett eventuellt blivande centralt organ

för den medicinska forskningen lämpligen synes böra utreda. Med vad sålunda

anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 33 och

II: 42, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan angivna

avseenden samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må giva anledning;

b) att motionerna I: 78 och II: 107 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 4 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 146.

Bihang till riksdagens protokoll 1913.

6 sami.

Nr 11,6—11,8.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:311 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främjande av medicinsk forskning m. m. a1 i texten