Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-11 · 82 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 81 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:169, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag

för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för

armén och marinen m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(lia avd.)

I. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943

års statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

l:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

under kapitalbudgeten (bilaga 2, punkterna 1 och 6, sid. 14—41 och 44

av Magt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4

januari 1943) föreslagit riksdagen att

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av 24 000 000 kronor;

dels medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom med belopp,

som erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring

i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 — inom ramen av ett för

budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under arméförvaltningens

delfond beräknat belopp av 93 988 000 kronor, i den mån så erfordras för

tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt

riksdagens beslut i anledning av vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1943 under nämnda delfond eller i särskild proposition

anföres skola komma till utförande med anlitande av berörda anslag;

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor;

dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom med

belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring

i förhållande till prisnivån den 1 juli 1941 — inom ramen av ett

för budgetåren 1943/47 för byggnadsföretag m. m. under marinförvaltningens

delfond beräknat belopp av 33 623 000 kronor, i den mån så erfordras

för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m.,

som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i berörda statsrådsprotokoll

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 169.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 169.

under sistnämnda delfond eller i särskild proposition anföres skola komma

till utförande med anlitande av berörda anslag.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 222, under åberopande av bilagt

utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 9 april 1943,

föreslagit riksdagen (sid. 1—180) att medgiva, att i nämnda statsrådsprotokoll

(sid. 13—180) angivna byggnadsföretag m. m., i den mån riksdagen icke så

redan beslutat eller särskilt anslag för ändamålet anvisats, må komma till

utförande med anlitande av dels i årets statsverksproposition å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 äskade

investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m., dels ock, i den omfattning

som i berörda statsrådsprotokoll för den 9 april 1943 angivits, de

av riksdagen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 anvisade anslagen till inom

försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en inom första kammaren av friherre A. De Geer väckt motion (I: 3),

vari hemställts, att riksdagen ville med ändring av Kungl. Maj:ts förslag för

ordnande av förläggningen å Rinkaby för budgetåret 1943/44 bevilja ett belopp

av 495 000 kronor, därav 195 000 kronor för uppförande av två uppvärmbara

baracker;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Bärg m. fl. (I: 154) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Janson i Frändesta m. fl. (II: 115), vari hemställts, att riksdagen måtte

för anordnande av vattenreningsverk med biologisk rening för Södermanlands

regemente för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag av

180 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar C. P. V. Gränebo och I. Persson (I: 260) och den andra inom andra

kammaren av herrar L. V. Lindén och C. Lindberg i Stockholm (11:372),

vari hemställts, att riksdagen måtte i anslutning till marinförvaltningens

hemställan anslå ett belopp av 7 500 kronor för uppförande av en tillbyggnad

till det jordmagnetiska observatoriet på Lovö.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna 1:3, II: 115 och I: 260.

I statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkterna 1 och 6)

bar Kungl. Maj:t såsom nämnts föreslagit riksdagen att till vissa byggnadsarbeten

m. m., avseende investeringar i arméförvaltningens och marinförvaltningens

delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond, för budgetåret

1943/44 anvisa två investeringsanslag av 24 miljoner kronor respektive

10 miljoner kronor ävensom medgiva, att dessa anslag finge i enlighet med

vad i propositionen närmare angivits överskridas, i den mån så erfordrades

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

3

för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt

riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen eller i särskild

proposition anfördes skulle komma till utförande med anlitande av

berörda anslag.

Det sålunda framlagda förslaget innebär, att även för byggnadsanslagens

del övergång sker till den anslagstyp, som för de större materielanskaffningsanslagen

å fjärde huvudtiteln tillämpats från och med innevarande

budgetår. Till belysande av innebörden i denna anslagstekniska anordning

må, i anslutning till den i statsverkspropositionen därom lämnade redogörelsen,

anföras följande.

De investeringsanslag, som Kungl. Majit hemställt till riksdagen att anvisa,

utgöra till beloppet omkring en fjärdedel av de belopp, som för de fyra

budgetåren 1943/47 återstå att anvisa av de medel, som ingå i de i 1942 års

försvarsbeslut beräknade kostnadsramarna för byggnadsarbeten för de särskilda

försvarsgrenarna. Anslagen — kvotanslag — beräknas i allmänhet på

grundval av prisnivån den 1 juli 1941 och få överskridas, förutom med belopp

till mötande av prisstegringar, inom ramen för de belopp, som inom den

av riksdagen fastställda kostnadsramen återstå alt anvisa. Anslagen få med

visst undanlag tagas i anspråk endast för investeringar, som av riksdagen

godkänts. Då beräkningen av anslagen icke påverkas av nya investeringsförslag,

ha anslagen i riksstatsförslaget kunnat upptagas med slutligt angivna

belopp, ehuru vissa byggnadsfrågor i brist på fullständig utredning icke samtidigt

upptagits till behandling. Förslag, vilka efter statsverkspropositionens

avlåtande framläggas för riksdagen rörande anslagens ianspråktagande,

böra sålunda erhålla formen av medgivande att för utförande av avsedda

byggnadsarbeten m. m. taga anslagen i anspråk. Merkostnader till följd av

prisstegring avses skola falla utanför den av riksdagen i samband med försvarsbeslutet

angivna kostnadsramen, i den mån icke utrymme härför kan

inom ramen beredas genom besparingar. Kvarstående kostnadsökning till

följd av prisstegring förutsättes bli föremål för senare reglering. Tills vidare

kan sådan kostnadsökning bestridas inom ramen för de medel, som stå till

förfogande vid överskridande av kvotanslagen med belopp som inom den

av riksdagen fastställda kostnadsramen återstå att anvisa.

Vid anmälan i statsrådet av förenämnda anslagsfrågor anförde departementschefen,

att det dittills icke varit för de militära förvaltningsmyndigheterna

möjligt att i alla fall, till efterkommande av 1942 års riksdags önskemål,

förebringa närmare utredning rörande de olika byggnadsföretag, sorn

myndigheterna upptagit i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44. Enligt

vad departementschefen hade inhämtat förelåg emellertid möjlighet att

för arméns och marinens del inom den närmaste tiden förebringa mera defi - nitiva beräkningar rörande kostnaderna för flertalet av de byggnadsföretag,

som för det dåvarande vore under förberedelse. Med hänsyn därtill ansåg sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 169.

departementschefen icke böra då taga ställning till myndigheternas framställningar

i fråga om sådana byggnadsföretag, beträffande vilka inom en nära

framtid säkrare hållpunkter för bedömandet sålunda kunde förväntas föreligga,

varför departementschefen för arméns del i propositionen upptog till

behandling endast sådana byggnadsföretag, beträffande vilka departementschefen

ansett tillräcklig utredning föreligga. För marinens del föreslog departementschefen

visserligen, att vederbörligt byggnadsanslag skulle äskas

i ifrågavarande sammanhang, men avsåg att återkomma senare under riksdagen

beträffande de särskilda byggnadsbehov, som borde tillgodoses med

detta anslag.

I enlighet med vad i statsverkspropositionen sålunda förutsatts, ha sedermera

arméförvaltningen och marinförvaltningen med skrivelser den 10 februari

1943 inkommit med ytterligare utredning rörande ett flertal byggnadsföretag

för armén och marinen. Dessa byggnadsfrågor upptagas nu till behandling.

Samtidigt har departementschefen anmält vissa andra medelsbehov avseende

investeringar i försvars väsendets fastighetsfond samt med sådana investeringar

sammanhängande frågor.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

Det ovan i statsverkspropositionen anmälda medelsbehovet under budgetåret

1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande

med anlitande av det äskade anslaget å 24 000 000 kronor, utgör tillhopa

Silo 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande enligt prisläget

den 1 juli 1941 ett belopp av i runt tal 7 450 000 kronor.

Departementschefen upptager i propositionen nr 222 till behandling vissa

ytterligare byggnadsbehov, som böra tillgodoses med berörda anslag.

I sin förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen

anfört, att inom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse numera i samråd

med vederbörande militära myndigheter uppgjorts på prisläget den 1 juli 1941

baserade kostnadsberäkningar såväl rörande de inom försvarsbeslutets kostnadsram

fallande byggnadsföretagen som rörande de byggnadsarbeten, vilkas

avskrivningsbehov enligt statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

skulle täckas med särskilda medel. Därjämte hade inom ämbetsverkets

tygdepartement, intendenturdepartement och sjukvårdsstyrelse uppgjorts

sammanställningar av i samband med förutnämnda byggnadsföretag stående

kostnader för anskaffande av i förekommande fall erforderlig maskinell utrustning,

möbler och andra inventarier samt sjukvårdsutrustning m. m.

De sålunda utförda kostnadsberäkningarna ha sammanfattats i en vid

skrivelsen fogad sammanställning jämte bilagor, varvid byggnadsarbetena i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

5

enlighet med i statsverkspropositionen gjord uppdelning sammanförts i tre

grupper, nämligen a) av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.,

b) övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

samt c) byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbehov skall täckas med särskilda

medel. Beträffande de under a) upptagna arbetena har tillämpats

samma indelningsgrund som i 1941 års försvarsutrednings till grund för försvarsbeslutet

liggande kostnadsberäkningar. De under b) upptagna arbetena

ha uppdelats i tre avdelningar, nämligen en (grupperna b I—VI) omfattande

arbeten, för vilka medel redan anvisats av 1942 års riksdag eller

äskats i statsverkspropositionen eller propositionen nr 2 till innevarande års

riksdag, en annan (gruppen b VII) omfattande övriga i arméförvaltningens

anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptagna men av Kungl. Maj:t ännu

icke slutligt prövade byggnadsbehov, samt den tredje (gruppen b VIII) omfattande

efter avgivandet av nämnda anslagsäskanden uppkomna behov.

Enligt sammanställningstabellen uppgå totalkostnaderna för av försvarsbeslutet

direkt föranledda byggnadsföretag (a-arbeten) till 93 366 200 kronor

och för övriga inom försvarsbeslutets kostnadsram fallande byggnadsarbeten

(b-arbeten) till 62 210 500 kronor, eller tillhopa 155 576 700 kronor. Beloppen

hänföra sig här till prisläget den 1 juli 1941.

Med hänsyn såväl till att detta belopp överstiger vad som i försvarsbeslutet

beräknats för ändamålet (140 000 000 kronor, varav 90 000 000 kronor

för av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsföretag), som till att i detsamma

icke inräknats kostnader för vissa byggnadsföretag, vilka ännu äro

föremål för särskilda utredningar men beträffande vilka det kan förutses, att

de behöva utföras under femårsperioden, har arméförvaltningen ansett en

reducering i nu framlagt byggnadsbehov oundgängligen nödvändig, därest

den angivna kostnadsramen icke skall överskridas. En dylik åtgärd har ansetts

vara erforderlig även med hänsyn till nödvändigheten av att för återstående

del av femårsperioden reservera ett belopp för mötande av sådana

under denna tid uppkommande behov, vilka nu icke kunna överskådas.

Efter verkställda reduceringar har arméförvaltningen beräknat kostnaderna

under femårsperioden 1942/47 för hittills förutsedda och kostnadsberäknade,

inom försvarsbeslutets ram fallande byggnadsföretag enligt prisläget den 1

juli 1941 till sammanlagt 133 551 700 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I samband med 1942 drs försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna

under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för arméns

del till sammanlagt 140 miljoner kronor, av vilket belopp 90 miljoner kronor

avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 50 miljoner

kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes

av försvarsbeslutet men likväl förutsattes kunna komma att under

perioden visa sig erforderliga. De sålunda framlagda beräkningarna inneburo,

att vissa av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsarbeten,

representerande en byggnadskostnad av i runt tal 32 miljoner kronor, icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 169.

skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid efter femårsperiodens

slut.

Vid framläggandet av den till grund för försvarsbeslutet, liggande propositionen

1942: 210 var det icke möjligt att ingå på en närmare granskning

av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer. Dessa spörsmål förutsattes

skola upptagas till behandling i samband med framläggandet av definitiva

äskanden av anslag å rik,sstaten för de i perioden ingående budgetåren.

Sedan arméförvaltningen numera inkommit med mera fullständiga

kostnadsberäkningar rörande flertalet av de byggnadsarbeten, som enligt vad

ämbetsverket nu kunnat överblicka kunna komma i fråga under femårsperioden,

föreligger större möjlighet att bedöma, i vad mån byggnadsprogrammet

kan i avsedd omfattning genomföras inom den för perioden beräknade

kostnadsramen. Det må dock anmärkas, att utredningen, såvitt

avser vissa byggnadsföretag, ännu icke kunnat slutföras.

Vid de mera definitiva kostnadsberäkningar, som sålunda verkställts inom

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och som sammanfattats i ämbetsverkets

förutnämnda skrivelse den 10 februari 1943, har det visat sig i många

fall möjligt att hålla kostnaderna inom de av försvarsutredningen beräknade

beloppen, och beträffande en del byggnadsföretag torde till och med kunna

förutses icke oväsentliga besparingar i jämförelse med nämnda belopp. Å

andra sidan ha de av försvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna

i många fall slutat på betydligt lägre belopp än de nu verkställda. Därjämte

har vid den samlade översyn av byggnadsbehoven inom armén, som

arméförvaltningen numera utfört, uppträtt ett flertal nya byggnadsbehov,

som icke av försvarsutredningen beaktats. Detta har föranlett, att totalkostnaden

för samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten av beskaffenhet att böra

rymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram — däri sålunda inräknade redan

anvisade belopp — numera av arméförvaltningen uppskattats till icke

mindre än 155 576 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av detta belopp

torde dock omkring 5,5 miljoner kronor böra avräknas såsom avseende

byggnadsarbeten, som enligt förutsättningarna för försvarsbeslutet icke skola

belasta kostnadsramen. De av arméförvaltningen medräknade belopp, som

sålunda böra avdragas från totalsumman, äro dels 2 940 000 kronor, avseende

i 1942 års statsverksproposition framlagda förslag, dels 2 100 000 kronor

för fullbordande av nybyggnad för de militära högskolorna, för vilkas

påbörjande 1939 års lagtima riksdag anvisat 2 200 000 kronor, dels 350 000

kronor för ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt,

dels ock 135 000 kronor för ersättningsbyggnad för en nedbrunnen stallbyggnad

vid Bohusläns regemente. Därjämte har arméförvaltningen bland

de med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna

upptagit ett i propositionen 1943: 2 äskat belopp av 70 000 kronor, avseende

inträffad prisstegring beträffande bvggnadskostnaderna för nytt garnisonssjukhus

i Skövde. A andra sidan böra till de av arméförvaltningen angivna beloppen

läggas dels 1 628 300 kronor, vilka 1942 års riksdag anvisat för i försvarsbeslutet

förutsedda markförvärv, dels ock ett belopp av 5 000 kronor,

som samma riksdag anvisat för anordnande av kulsprutepistolbana för Älvsborgs

regemente. Om hänsyn tages till vad nu anförts, skulle kostnaderna för

de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna byggnadsarbeten,

som äro av beskaffenhet alt böra belasta försvarsplanens kostnadsram,

uppgå till i runt tal 151,5 miljoner kronor. Uppenbart är alltså, såsom

ock arméförvaltningen förutsatt, att det ifrågasatta byggnadsprogrammet

måste beskäras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 109.

7

Det av arméförvaltningen i sådant hänseende framlagda förslaget, vilket

inom ämbetsverket handlagts under chefskap av arméchefen, innebär, att

totalkostnaden för byggnadsarbeten, som skola belasta femårsperioden, med

de av mig nyss angivna jämkningarna skulle uppgå till i runt tal 130 miljoner

kronor. För byggnadsbeliov, som icke i arméförvaltningens skrivelse förutsetts

eller medräknats, skulle sålunda, därest hela det i försvarsbeslutet för

arméns byggnader beräknade beloppet ställes till förfogande, ett belopp av

10 miljoner kronor återstå. Såsom av den efterföljande redogörelsen för de

särskilda byggnadsobjekten framgår har jag funnit mig i stort sett kunna

ansluta mig till de förslag rörande begränsningar av byggnadsprogrammet,

som sålunda av arméförvaltningen framlagts. Emellertid synes det vara

önskvärt, att ytterligare belopp reserveras för ändamål, som icke upptagits i

arméförvaltningens skrivelse. Det må bland annat framhållas, att inom den

för arméns byggnader beräknade kostnadsramen enligt förutsättningarna för

försvarsbeslutet skola bestridas byggnadskostnader icke blott för armén utan

även för vissa ändamål, som äro för försvaret gemensamma. För en ytterligare

begränsning av byggnadsprogrammet talar även det förhållandet, att -—

såsom av handlingarna närmare framgår — anskaffningskostnaderna beträffande

de för byggnaderna erforderliga inventarierna m. m. torde med minst

2,5 miljoner kronor överstiga de i 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnaderna

därför. En anledning till försiktighet utgör även den omständigheten,

att det av arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet, såsom

i det föregående anmärkts, ännu icke kan betraktas såsom till alla delar

definitivt. Åv särskild betydelse är därvid, att man vid det inom arméstaben

verkställda fortsatta utredningsarbetet rörande de med 1942 års försvarsbeslut

sammanhängande organisationsfrågorna ännu icke kommit så långt,

att definitiva uppgifter kunnat lämnas rörande de personalstyrkor, för vilka

förläggningsutrymme bör beräknas i infanteriregementenas och trängkårernas

kasernetablissement. Omöjligt är alltså ej, att behov framdeles kan befinnas

föreligga av ytterligare förläggningsutrymme speciellt vid infanteriregementena,

för vilka i regel icke förutsatts några tillbyggnader. I detta

sammanhang må anmärkas, att vissa av de avvikelser från det av arméförvaltningen

framlagda byggnadsprogrammet, som i det följande föreslås, äro

föranledda därav, att från arméstaben numera erhållits andra uppgifter rörande

beräknade personalstyrkor än de som varit för fortifikationsstyrelsen

tillgängliga. Det är givetvis icke uteslutet, att ytterligare jämkningar i byggnadsprogrammet

kunna visa sig erforderliga av liknande skäl.

Beträffande de åtgärder till vinnande av ytterligare begränsning av byggnadsprogrammet,

som sålunda utöver de av arméförvaltningen föreslagna

böra vidtagas, må i detta sammanhang anföras följande.

En del i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka 1942 års

riksdag redan anvisat anslag, lia såsom av det följande framgår hittills icke

kunnat påbörjas. Med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för behovsprövningen,

som numera föreligga, torde det vara lämpligt, att dessa företag

underkastas förnyad prövning ur anglägenhetssvnpunkt. Tänkbart är nämligen,

att med vissa av de redan beslutade företagen därvid befinnes kunna

tills vidare anstå. Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka 1942 års

riksdagsbeslut rörande anvisande av medel till försvarets byggnadsföretag

tillkomma, anser jag mig i det följande böra utgå från att de av riksdagen

redan anvisade anslagsbelopp, som vid en sådan förnyad prövning befinnas

kunna frigöras, skola kunna användas för utförande av andra byggnadsår
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 169.

beten under femårsperioden, som nu anses mera angelägna. Detsamma bör

gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar besparingar

kunna förväntas uppkomma å redan beräknade belopp, liksom ock i de fall,

då ställning för närvarande icke kan tagas till byggnadsbehov, för vilka anslagsmedel

redan beräknats.

Efter en närmare granskning av det av arméförvaltningen förordade beskurna

byggnadsprogrammet har jag funnit mig böra föreslå, att furirbostäder

— för vilket ändamål i försvarsbeslutet räknats med en medelsanvisning

under femårsperioden av 5 miljoner kronor — tills vidare icke skola komma

till utförande. Huruvida det kommer att bliva möjligt att senare under

femårsperioden ställa medel till förfogande för ifrågavarande ändamål, torde

få bliva beroende av frågan, huruvida den förutnämnda reserven behöver

tagas i anspråk för uppkommande nya byggnadsbehov.

Vid prövningen inom försvarsdepartementet av arméförvaltningens i olika

sammanhang angivna kostnader för uppförande av garage har en närmare

undersökning beträffande en grupp av byggnadsföretag, de för stabsmobiliseringscentralerna

avsedda anläggningarna, givit vid handen, att de för garage

beräknade kostnaderna kunna avsevärt beskäras. Jag utgår med hänsyn

därtill från att innan dispositionsbeslut meddelas rörande uppförande

av garage fullständig utredning förebringas rörande behovet därav. Därvid

bör iakttagas, att varmgarage i princip böra avses allenast för det antal motorfordon,

som kan beräknas normalt bliva erforderligt för under fredstid

bedrivna övningar, ävensom därutöver för sådana specialfordon, vilka på

grund av särskilt ömtålig utrustning, som icke lämpligen kan avmonteras,

kunna taga skada av förvaring i kallgarage. För övriga stammotorfordon

böra avses kallgarage. Icke blott ekonomiska skäl tala för en sådan begränsning

av användandet av varmgarage utan jämväl det förhållandet, att

kallgarage lättare kunna inplaceras i terrängen på ett ur luftskyddssynpunkt

lämpligt sätt.

Med hänsyn till den fortskridande motoriseringen inom armén synes det

mig numera kunna ifrågasättas, huruvida arméns befälspersonal bör äga tillgång

till ridhästar i den omfattning, som tidigare ansetts erforderlig. Icke

obetydliga kostnader skulle kunna inbesparas, därest ridhästarna slopades

vid exempelvis de helt motoriserade truppslagen pansartrupperna och luftvärnet.

Det är icke heller uteslutet, att behovet av ridhästar vid högre staber

kan i viss mån begränsas. Jag har för avsikt att föranstalta om utredning

rörande dessa frågor I avbidan därpå böra uppenbarligen icke

uppföras ridhus och stall för ridhästar vid motoriserade förband.

Inom försvarsdepartementet verkställda undersökningar ha givit vid handen,

att även i vissa andra hänseenden en beskärning av byggnadskostnaderna

bör vara möjlig. Härtill återkommer jag i det följande vid anmälan

av de särskilda byggnadsfrågorna.

Det hade givetvis varit önskvärt, örn i ett sammanhang kunnat framläggas

definitiva förslag rörande samtliga för armén aktuella byggnadsbehov.

Emellertid har detta med hänsyn till vissa ännu icke avslutade utredningar

icke varit möjligt. Jag har redan berört infanteriregementenas

och trängkårernas förläggningsfrågor. En annan fråga, som ännu icke kunnat

slutgiltigt bedömas, är spörsmålet örn Skånska pansarregementets förläggning.

Vid de verkställda undersökningarna härom har fråga uppkommit om

uppförande av ett nytt kasernetablissement för pansarregementet samt en i

samband därmed stående omorganisation av kavalleriet för vinnande av ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

9

bättre utnyttjande av nu befintliga kasernetablissement. Det är icke möjligt

att nu bedöma, huruvida delta uppslag till lösande av pansarregementets

förläggningsfråga är ur organisatoriska och ekonomiska synpunkter godtagbart.

I avbidan på en säkrare överblick härutinnan anser jag mig icke

böra nu upptaga till behandling sådana byggnadsfrågor, som kunna påverkas

av lösningen av denna förläggningsfråga. Av denna anledning avstår jag

för närvarande från att pröva förläggningsfrågorna för — förutom Skånska

pansarregementet — följande truppförband och organisationsenheter i övrigt,

nämligen Norra skånska infanteriregementet, Norrlands dragonregemente,

Wendes artilleriregemente, förläggningen å Rinkaby, Signalregementets

kompanier i Kristianstad och Skövde, Skånska trängkåren, Andra tygkompaniet,

ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer,

ävensom vissa om- och nybyggnader vid arméns verkstäder.

Såsom av det följande framgår äro jämväl vissa andra förläggningsfrågor

beroende av resultatet av pågående utredningar, såsom frågorna om infanterioch

artilleriskjutskolornas förläggningar.

I den mån sådana arbeten avses icke komma till utförande under nästa

budgetår, torde det icke vara nödvändigt att nu fatta beslut, ehuru det givetvis

för det inom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse bedrivna planeringsarbetet

är av vikt, att största möjliga klarhet vinnes beträffande

byggnadsprogrammets olika delar. Jag vill för övrigt anmärka, att mitt

ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke beräknas skola påbörjas

under budgetåret 1943/44, bör betraktas såsom allenast preliminärt. Vid

framläggandet av förslag till 1944 års riksdag rörande byggnadsarbeten under

budgetåret 1944/45 böra befintliga byggnadsbehov bedömas utifrån då

föreliggande förutsättningar.

Svårigheter ha uppstått att på vissa förläggningsorter bereda den fast anställda

personalen bostäder. Dessa svårigheter torde komma att ytterligare

framträda vid arméns fortsatta utbyggnad. De frågor av bostadspolitisk art,

sorn sålunda uppkommit, ha gjorts till föremål för särskild utredning inom

1942 års militära bostadsutredning, som den 17 mars 1943 avgivit betänkande

angående försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943. De av bostadsutredningen

framlagda förslagen äro för närvarande föremål för behandling

inom försvarsdepartementet. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas

till dessa frågor anser jag mig i det följande böra som regel bortse från

bostadsfrågorna, vilka torde böra föreläggas riksdagen i särskild proposition.

Anmärkas må emellertid, att bostadsutredningen beräknat kostnaderna för

tillgodoseende av arméns bostadsbehov den 1 oktober 1943 till icke mindre

än 7 774 000 kronor, varjämte för erforderliga bostäder för verkstadsnämndens

fabriker beräknats ett belopp av 663 000 kronor.

Det bör givetvis ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag från vederbörliga

myndigheter fastställa definitiva program för de olika byggnadsföretagen

liksom ock att, såsom jämväl i statsverkspropositionen förutsatts, bedöma,

huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma till utförande.

Vid prövningen av sistnämnda fråga böra beaktas de förhållanden med avseende

å tillgång på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga vid den

tidpunkt, då byggnadsarbetena kunna igångsättas. Då det icke torde vara

uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor, som enligt vad i det följande anföres

icke ännu äro slutligt utredda, kunna befinnas vara av så angelägen

art, att de böra påbörjas redan under nästa budgetår, förutsätter jag, att

Kungl. Maj:t, sedan vederbörlig utredning förebragts, skall ilga att i dessa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 169.

fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt, taga förevarande anslag i

anspråk för erforderliga byggnadsarbetens påbörjande.

Det är för närvarande icke möjligt att avgöra vilka byggnadsföretag

som först skola komma till utförande — bedömandet av denna fråga är

som nyss anmärkts beroende även av vissa faktorer av icke militär natur.

Med hänsyn härtill har jag ansett mig böra i det följande för samtliga företag,

som kunna ifrågakomma under nästa budgetår, angiva de högsta belopp,

som därvid kunna tänkas bliva erforderliga. Jämväl de i det följande beräknade

kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden efter

den 1 juli 1941 äro att anse såsom blott preliminära i avbidan på den av

mig i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande de merkostnader

som uppkomma på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941.

A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.

Under förestående rubrik beräknade anslag, för vilka utskottet här nedan

redogör, återfinnas å sid. 13—64 i propositionen nr 222. De byggnadsbehov,

varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses med ovanberörda investeringsanslag

å 24 000 000 kronor.

Nya etablissement m. m.

Norrbottens regementes jägarbataljon (Kiruna, Jukkasjärvi). För iordningställande

av detta etablissement har departementschefen beräknat kostnaderna

till 3 690 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 3 350 000) kronor. 1941

års försvarsutredning hade för samma ändamål beräknat kostnaderna till

1 980 000 kronor. Merkostnaden är beroende på att departementschefen räknat

med uppförandet av ett exercishus, för vilket försvarsutredningen icke

beräknat medel, samt att departementschefen funnit utredningens kostnadsberäkningar

hänföra sig till en byggnadsstandard, som icke syntes vara godtagbar

å en ort med Kirunas klimat. För ändamålet ha av 1942 års riksdag

anvisats 500 000 kronor. Återstående belopp, 3 190 000 kronor, har ansetts

erforderligt för budgetåret 1943/44.

Göta pansarlivgardes kompani på Gotland (Visby). För kompaniets förläggning

hade försvarsutredningen beräknat 950 000 kronor. Departementschefen

har anslutit sig till ett av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse framlagt

förslag, enligt vilket kompaniet förlägges i anslutning till Gotlands infanteriregementes

etablissement. Härigenom har vunnits en icke obetydlig kostnadsbesparing.

Departementschefen har beräknat kostnaderna för etablissementet

till 590 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 545 000) kronor. Då

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

11

500 000 kronor redan anvisats, erfordras för budgetåret 1943/44 90 000

kronor.

Bergslagens artilleriregemente (Kristinehamn). Försvarsutredningen hade

beräknat kostnaderna för uppförande av nytt etablissement för regementet

till 10 190 000 kronor, vilket belopp emellertid i propositionen 1942:270

reducerades med 115 000 kronor, motsvarande kostnaderna för en av försvarsutredningen

beräknad intendenturverkstad, vilken tills vidare icke borde

komma till utförande. För påbörjande av byggnadsarbetena beräknade 1942

års riksdag för budgetåret 1942/43 ett belopp av 2 000 000 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för etablissementets färdigställande

till 11 481 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 10 615 000) kronor.

Rörande kostnadsberäkningarna har arméförvaltningen anfört, att kostnadsökningen

vöre orsakad av att den fortsatta närmare utredningen visat att

behov förelåge av ytterligare byggnader utöver av försvarsutredningen beräknade,

främst av förrådsbyggnader för tygstationens centralförråd, varjämte

den av försvarsutredningen beräknade tygverkstaden visat sig vara alltför

liten för regementets behov. För tygstationen erfordrades därjämte bergförråd

för förvaring av särskilt dyrbar eller svårersättlig materiel. Av försvarsutredningen

avsett ammunitionsförråd hade befunnits böra utföras såsom

bergförråd. Vid beräknandet av kostnaderna för de olika byggnaderna

hade, där så varit möjligt, de av 1940 års militära byggnadsutredning utarbetade

standardritningarna legat till grund.

Departementschefen har funnit att med uppförande av en gymnastikbyggnad,

idrottsplats och kallbadhus bör tills vidare anstå. För logementsbyggnader

har beräknats något högre belopp än vad arméförvaltningen i sina

kostnadsberäkningar förutsatt. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsökning,

som komme att föranledas av förrådens insprängande i berg, har departementschefen

föreslagit, att förråden uppföras av betong. Departementschefen

har beräknat totalkostnaderna under femårsperioden till 10 870 000

(efter prisläget den 1 juli 1941 10 050 000) kronor, varav — förutom redan

anvisade 2 000 000 kronor — 5 000 000 kronor erfordras under budgetåret

1943/44.

Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Visby). Departementschefen

har med biträdande av ett av arméförvaltningen framlagt förslag för

ett nytt etablissement för batteriet beräknat 900 000 (efter prisläget den 1

juli 1941 834 000) kronor. Då 300 000 kronor redan anvisats, erfordras för

budgetåret 1943/44 600 000 kronor.

Göteborgs luftvärnskår (Bua, Västra Frölunda). För uppförande av nytt

etablissement för Göteborgs luftvärnskår hade 1941 års försvarsutredning

beräknat ett belopp av 5 160 000 kronor, vilket belopp emellertid i proposi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 169.

tionen 1942:270 reducerades med 80 000 kronor, motsvarande kostnaderna

för en av försvarsutredningen beräknad intendenturverkstad, vilken tills

vidare icke skulle komma till utförande. 1942 års riksdag har för påbörjande

av etablissementet beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor för budgetåret

1942/43. Till markförvärv för luftvärnskåren har 1942 års riksdag efter förslag

i propositionen nr 328 anvisat ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att vid

verkställd utredning rörande byggnadsbehovet för luftvärnskåren framkommit,

att det i vissa fall icke vore möjligt att uppföra mot kårens blivande

styrkeförhållanden svarande byggnader inom ramen av de av försvarsutredningen

beräknade kostnaderna. Därjämte hade anläggande av luftvärnsskjutbana

ansetts erforderligt. Å andra sidan syntes en del byggnader komma

att draga mindre kostnader än försvarsutredningen förutsatt. Totalkostnaden

för etablissementets uppförande har av fortifikationsstyrelsen beräknats

till 6 215 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 5 755 000) kronor.

Departementschefen har icke kunnat förorda, att kaserner uppföras i den

omfattning som av arméförvaltningen föreslagits, utan har förutsatt, att för

efterutbildningskontingenterna skola avses dels logementsbyggnadernas vindar,

dels ock barackförläggning. Kostnaderna för ett av departementschefen

förordat byggnadsprogram för logementsfrågans lösande ha beräknats till

1 205 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941, innebärande en kostnadsbesparing

av, oberäknat administrationskostnader, 217 000 kronor. Departementschefen

har emellertid utgått från att, örn förläggningsfrågan efter

närmare utredning kan vinna en lämpligare lösning inom den angivna kostnadsramen,

hinder icke skall föreligga att välja en sådan lösning. Departementschefen

har vidare, bland annat, funnit besparing möjlig i fråga örn de

av arméförvaltningen beräknade kostnaderna för en sjukhusbyggnad, medan

å andra sidan en kostnadsökning för utvändiga rörtekniska arbeten beräknades

uppkomma. Sedan vissa byggnader — gymnastikbyggnad, idrottsplats

och handgranatsbana — funnits kunna tills vidare anstå, har departementschefen

beräknat kostnaderna under femårsperioden för luftvärnskårens

förläggning till högst 5 375 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 4 970 000)

kronor. Då 2 000 000 kronor redan anvisats, utgör medelsbehovet för budgetåret

1943/44 3 375 000 kronor.

Luleå luftvärnskår (Luleå). För utbyggandet av etablissementet för Luleå

luftvärnskår beräknades i propositionen 1942:270 ett belopp av 5 600 000

kronor, av vilket belopp 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) för budgetåret

1942/43 beräknat 2 000 000 kronor. Till markförvärv för luftvärnskåren har

1942 års riksdag (skrivelse nr 409) efter förslag i propositionen nr 322 för

budgetåret 1941/42 beräknat ett belopp av 138 000 kronor.

Arméförvaltningen har anfört, att likartade förhållanden, som föranlett

kostnadsökning beträffande etablissementet för Göteborgs luftvärnskår, järn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

13

väl beträffande nu förevarande etablissement påverkat kostnaderna, vilka

av ämbetsverket uppskattats till 6 645 000 (efter prisläget den 1 juli 1941

6 150 000) kronor.

Departementschefen har förordat ett mindre kostnadsdragande program

för ordnandet av manskapets förläggning men framhållit, att det icke bör

föreligga hinder för annan lämplig lösning av förläggningsfrågan, örn detta

kan ske inom en kostnadsram av 1 325 000 kronor, räknat efter prisläget

den 1 juli 1941. Departementschefen, som förordat vissa besparingar i fråga

om kårens sjukhus och ansett med uppförandet av vissa byggnader kunna

anstå, har beräknat kostnaderna för femårsperioden till 5 830 000 (efter

prisläget den 1 juli 1941 5 400 000) kronor. Då 2 000 000 kronor redan anvisats,

erfordras för budgetåret 1943/44 3 830 000 kronor.

Luftvärnsmobiliseringscentral. För detta ändamål upptogs i propositionen

1942: 270 ett belopp av 240 000 kronor, varvid dock förutsattes närmare utredning

beträffande behovet av en av försvarsutredningen föreslagen bostadslägenhet

för underofficer. Det angivna beloppet 240 000 kronor har av 1942

års riksdag i sin helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Arméförvaltningen har efter ytterligare utredning uppskattat kostnaderna

för centralen till 181 500 (efter prisläget den 1 juli 1941 168 000) kronor.

Departementschefen har anslutit sig till arméförvaltningens förslag och

framhållit, att den del av det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade

beloppet, som enligt de nu föreliggande kostnadsberäkningarna icke erfordras

för förevarande ändamål, bör stå till förfogande för andra ändamål.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer. För ingenjörkår ernås

mobiliseringscentraler beräknades i propositionen 1942: 270, i enlighet

med 1941 års försvarsutrednings förslag i ämnet, sammanlagt 960 000 kronor.

Det angivna beloppet, 960 000 kronor, har av 1942 års riksdag i sin

helhet beräknats för budgetåren 1941/42 och 1942/43.

Enligt fortifikationsstyrelsenis kostnadsberäkningar ha kostnaderna för

tre mobiliseringscentraler beräknats till 867 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats sammanlagt

69 400 kronor.

Departementschefen har anfört, bland annat, att inom arméstaben upprättats

förslag till omorganisation av ingenjörtrupperna, innebärande att i stället

för de i 1942 års försvarsbeslut förutsatta mobiliseringsceritralerna inom

II., III. och V. militärområdena skulle organiseras till militärområdena förlagda

mindre detachement ur ingenjörtrupperna. Enär förslagets konsekvenser

bland annat i ekonomiskt avseende icke på grundval av den föreliggande

utredningen kunde helt överblickas, hade departementschefen icke ännu kunnat

fatta ståndpunkt till detsamma. Enligt vad under hand inhämtats från

arméstaben syntes de av arméförvaltningen angivna byggnadsbehoven för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr i 69.

mobiliseringscentralerna kunna tillgodoses utan föregripande av prövningen

av nyssnämnda förslag. Departementschefen har utgått från att vid byggnadsprogrammets

fortsatta utarbetande särskild uppmärksamhet ägnas

denna fråga, så att inga byggnader uppföras, som vid ett genomförande av

förslaget rörande ingenjörtruppernas omorganisation kunna befaras bliva

överflödiga eller olämpligt placerade eller planerade. Vidare har framhållits,

att för närvarande inom V. militärområdet funnes ett förråd för ingenjörmateriel,

som tidigare ifrågasatts kunna tagas i anspråk för mobiliseringscentralen

därstädes. De av arméförvaltningen för denna mobiliseringscentral

föreslagna byggnaderna borde icke uppföras, innan utredning förelåge

rörande nämnda förrådsutrymmens framtida användning. Pågående utredning

rörande möjligheterna att för Göta ingenjörkårs mobiliseringscentrat

inom III. militärområdet disponera viss kommun tillhörig byggnad borde

avslutas, innan man kunde bedöma, i vad mån det för denna central beräknade

beloppet, 511 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skall behöva

tagas i anspråk under femårsperioden. Departementschefen har emellertid

tills vidare för femårsperioden 1942/47 för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler

beräknat det av arméförvaltningen angivna beloppet, i avrundat tal

935 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 867 000) kronor. Den del av det av

1942 års riksdag för ändamålet anvisade beloppet, som icke behöver tagas

i anspråk för avsett ändamål, borde stå till förfogande för andra ändamål.

Göta trängkårs kompani i Nora. I propositionen 1942: 270 beräknades

kostnaderna för ett etablissement för kompaniet, i enlighet med försvarsutrcdningens

förslag, till 1 690 000 kronor, frånsett utgifter för markförvärv. 1912

års riksdag har härav för budgetåret 1942/43 beräknat ett belopp av 690 000

kronor.

Till markförvärv för kompaniet har 1942 års riksdag i enlighet med i

propositionen nr 322 framlagt förslag för budgetåret 1941/42 beräknat ett

belopp av 60 000 kronor.

Totalkostnaden för ifrågavarande etablissements utbyggande har av forti - fikationsstyrelsen beräknats till, enligt prisläget den 1 juli 1941, 1 690 000

kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 135 000

kronor.

Departementschefen har ansett, att med uppförande av gymnastikbyggnad

och kallbadhus kan anstå, och att bostadsbehovet för underofficerare och

förvaltningspersonal delvis kan lösas genom ianspråktagande efter reparation

av en befintlig byggnad. Departementschefen har förklarat sig vara tveksam,

örn därutöver föreslagen omfattande tjänstebostadsbebyggelse bör

komma till stånd, och förordat att denna fråga bör närmare prövas av försvarets

bostadsanskaffningsnämnd. Tills vidare ha för femårsperioden beräknats

1 680 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 1 555 000) kronor, därav

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

15

690 000 kronor redan anvisats, varför för nästa budgetår erfordras 990 000

kronor.

Mobili8ering8centraler för trängkårens. I enlighet med i propositionen

1942:270 framlagt förslag har riksdagen för budgetåret 1942/43 beräknat

hela det belopp, 2 470 000 kronor, som i propositionen ansetts erforderligt

för ifrågavarande byggnadsbehov.

I de av arméförvaltningen framlagda kostnadsberäkningarna, av vilka

jämväl framgår det numera beräknade byggnadsbehovet för respektive anläggningar,

ha kostnaderna för ifrågavarande ändamål, baserade på prisläget

den 1 juli 1941, angivits till sammanlagt 2 491 000 kronor, varjämte för prisstegring

intill den 1 juli 1942 beräknats tillhopa 199 700 kronor.

Departementschefen har funnit det tveksamt, örn underofficersbostäder

skola behöva uppföras, och förutsätter närmare utredning därutinnan. Särskild

utredning har även förutsatts skola komma till stånd beträffande behovet

av lastbilar och därmed sammanhängande fråga örn uppförande av

garage. Departementschefen har beräknat kostnaderna för mobiliseringscentralerna

till 2 661000 (efter prisläget den 1 juli 1941 2 464 000) kronor.

Då 2 470 000 kronor redan anvisats, erfordras för budgetåret 1943/44 191 000

kronor.

Stabsmobili8ering8centraler i II.—VI. militärområdena. För stabsmobiliseringscentralerna

i II.—VI. militärbefälsstaberna beräknades i propositionen

1942:270, utöver kostnader för markförvärv, ett belopp av 900 000 kronor,

vilket belopp av 1942 års riksdag beräknats för budgetåren 1941/42 och

1942/43.

Till markförvärv för stabsmobiliseringscentralerna har 1942 års riksdag

för budgetåret 1941/42 beräknat 5 500 kronor respektive 2 800 kronor.

I fortifikationsstyrelsens kostnadsberäkningar ha kostnaderna för de fem

stabsmobiliseringscentralerna beräknats till sammanlagt 1 120 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli

1942 beräknats 89 600 kronor.

Departementschefen har framhållit, att han icke är beredd taga slutlig

ställning till frågan örn anordnande av underofficersbostäder vid mobiliseringscentralema

i II. och V. militärområdena. För uppförande av varmgarage

har departementschefen icke ansett sig böra beräkna medel. Jämväl

beträffande kallgaragen har byggnadsprogrammet ansetts kunna i väsentlig

mån begränsas. Departementschefen har för stabsmobiliseringscentralerna

beräknat 850 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 790 000) kronor. I den mån

av riksdagen redan anvisat belopp icke behöver tagas i anspråk för avsett

ändamål, har detsamma ansetts böra få disponeras för andra byggnadsarbeten

under femårsperioden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Förrådsbyggnader för territoriella förband. För uppförande inom försvarsområdena

av förråd för förvaring av materiel för de territoriella förbanden

beräknade förvarsutredningen ett belopp av 12 400 000 kronor, varjämte för

markförvärv angavs ett medelsbehov äv 400 000 kronor. I propositionen

1942:210 beräknades emellertid för ändamålet allenast 9 400 000 kronor,

kostnaderna för markförvärv däri icke inräknade.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anfördes, att säkra hållpunkter

saknades för ett närmare bedömande av det för ändamålet erforderliga medelsbehovet.

Det förutsattes att kostnaden för utbyggnaden skulle kunna hållas

inom en ram av 9 800 000 kronor, kostnaderna för markförvärv däri

inbegripna. För tiden till och med budgetåret 1942/43 beräknades för ändamålet

ett medelsbehov av 5 000 000 kronor, vilket belopp ansågs kunna förslå

även för de markförvärv, som visade sig nödvändiga för förrådsorganisationens

utbyggnad inom ramen för beloppet. Vid planläggandet av ifrågavarande

byggnadsverksamhet borde beaktas möjligheterna att ernå besparingar

genom att förhyra förrådslokaler och effektivt utnyttja de nuvarande landstormsförråden.

Vad sålunda anförts föranledde icke erinran av riksdagen,

som för budgetåren 1941/42 och 1942/43 för ändamålet beräknade tillhopa

5 000 000 kronor.

Kungl. Maj:t har bemyndigat fortifikationsstyrelsen att med anlitande av

ifrågavarande belopp gå i författning om uppförande av två förrådsbyggnader

för en kostnad av tillhopa högst 183 000 kronor samt ställt 700 000

kronor till fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av förråd för

vissa territoriella förband i södra Sverige. Framställning om dispositionsbeslut

rörande ett belopp av ytterligare 4 117 000 kronor för förrådsbyggnader

är föremål för remissbehandling inom 1940 års militära byggnadsordning.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för förrådsbyggnaderna för

femårsperioden 1942/47, enligt prisläget den 1 juli 1941, till sammanlagt

9 785 000 kronor, varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats

736 400 kronor. Arméförvaltningen har anmärkt, att markkostnader samt

administrationskostnader och oförutsedda utgifter till omkring 6 procent av

byggnadskostnaderna inginge i kostnadsberäkningarna.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Vid bifall till fortifikationsstyrelsens framställning den 22 december 1942

rörande disposition av 4 117 000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader

för territoriella förband kommer det av 1942 års riksdag för ändamålet beräknade

beloppet att vara i sin helhet disponerat. Enligt vad jag inhämtal,

avser fortifikationsstyrelsen att med de medel, som kunna komma att anvisas

för budgetåret 1943/44, utföra en andra etapp i det utbyggnadsprogram, som

uppgjorts beträffande ifrågavarande slag av byggnader. Såsom av fortifikationsstyrelsens

kostnadsberäkningar framgår, innefatta dessa jämväl ett tidigare

icke förutsett byggnadsbehov. Man har nämligen ansett lämpligt att i

varje försvarsområde anordna — förutom förråd för de olika territoriella

förbanden — ett huvudförråd, i vilket skulle uppläggas överskottsmateriel

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

17

såsom viss reserv för de territoriella förbanden. För min del finner jag

denna jämkning i det ursprungliga byggnadsprogrammet lämplig. Någon

ökning av kostnaderna torde icke uppkomma, enär huvudförrådens inrättande

torde komma att medföra minskade krav på förrådsutrymmen för

militärområdesorganisationen. Huvudförråden ha avsetts skola förläggas i

anslutning till andra förråd, varför någon ökning av förrådspersonalen icke

torde bliva erforderlig.

Departementschefen, som vidare framhållit, att någon beräkning i detalj

av kostnaderna för de särskilda förråden icke föreligger och att vid det fortsatta

planerandet av förråden särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan örn

det verkliga utrymmesbehovet inom de olika försvarsområdena ävensom att

ytterligare 2 500 000 kronor kunde komma att erfordras för vissa ammunitionsförråd,

har för förrådsbyggnader för de territoriella förbanden för femårsperioden

beräknat högst 10 520 000 (efter prisläget den 1 juli 1941

9 785 000) kronor. Då 5 000 000 kronor anvisats, erfordras för budgetåret

1943/44 5 520 000 kronor.

Tillbyggnad av kaserner.

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente (Linköping). I propositionen

1942:270 beräknades, i enlighet med försvarsutredningens förslag i

ämnet, tillhopa i runt tal 1 675 000 kronor för tillbyggnad av kaserner vid

Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente.

Arméförvaltningen har föreslagit ett i vissa hänseenden reviderat byggnadsprogram,

kostnadsberäknat till 1 076 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941, varjämte för prisstegring beräknats 86 200 kronor.

Departementschefen har biträtt ifrågavarande förslag och för ändamålet

beräknat i runt tal 1 162 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 1 076 000) kronor.

Enär 1942 års riksdag för ändamålet anvisat ett högre belopp än som

nu synes vara erforderligt borde enligt departementschefen det överskjutande

beloppet få användas till andra byggnadsarbeten för armén under femårsperioden.

Södra skånska infanteriregementet (Ystad och Revingehed, Revinge). För

tillbyggnad av kaserner vid regementet beräknade 1942 års riksdag tillhopa

609 500 kronor. Eeloppet torde lia avsetts för tillbyggnadsarbeten vid kasernetablissementet

i Ystad.

För ordnande av förläggningen vid Revingehed anvisade samma riksdag

dels ett reservationsanslag av 30 000 kronor, dels ock i enlighet med förslag

i propositionen nr 270 för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 730 000

kronor. I 1943 års statsverksproposition har föreslagits, att för ändamålet

skall för budgetåret 1943/44 beräknas ett belopp av ytterligare 765 000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 169.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Arméförvaltningen har för utförande av vissa arbeten vid etablissementet

i Ystad beräknat 291 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 och 23 300

kronor för prisstegringar.

Departementschefen har icke funnit sig böra för närvarande förorda att

medel för de av arméförvaltningen angivna arbetena ställas till förfogande

under femårsperioden. Departementschefen har vidare anfört bland annat

följande.

Vid anmälan av årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen

av frågan örn ordnande av förläggningen å Revingehed, att jag icke då vore

beredd att taga ställning till ett av fortifikationsstyrelsen framlagt förslag om

anläggande av en ny utfartsväg från förläggningsområdet jämte bro över

Kävlingeån för en beräknad kostnad av 130 000 kronor. Arméförvaltningen

har i sin skrivelse den 10 februari 1943 icke beräknat medel för angivna

ändamål. Det bör enligt min mening övervägas, om icke ifrågavarande vägförbindelse,

för vilken mark inköpts av kronan, bör kunna i sinom tid

komma till stånd genom anlitande av arméns egna resurser och alltså för en

väsentligt lägre kostnad än tidigare räknats med.

Gotlands infanteriregemente (Visby). I propositionen 1942:270 beräknades

för tillbyggnad av kaserner vid Gotlands infanteriregemente ett belopp

av 718 000 kronor jämte 6 procent för administration och oförutsedda utgifter

eller tillhopa omkring 760 000 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten

till sammanlagt 692 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att frågan om Gotlands infanteriregementes

behov av ökat förläggningsutrymme lämpligen bör lösas i samband

med ordnandet av Göta pansarlivgardes förläggning genom uppförande av

en ny byggnad och utnyttjande av vissa nu befintliga dagrum och lektionssalar.

Med hänsyn till vad som anförts i propositionen nr 179 till innevarande

års riksdag angående centralisering av underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel

m. m. har departementschefen ansett sig icke böra beräkna

medel för omändring av regementets tvättinrättning till intendenturverkstad.

Departementschefen har för örn- och tillbyggnadsarbeten vid Gotlands infanteriregemente

för femårsperioden 1942/47 beräknat högst 655 000 (efter prisläget

den 1 juli 1941 605 000) kronor. Enär 1942 års riksdag för ändamålet

anvisat ett högre belopp än som nu synes vara erforderligt har departementschefen

funnit det överskjutande beloppet böra användas till andra byggnadsarbeten

för armén under femårsperioden.

Göta artilleriregemente (Göteborg). För tillbyggnad av kaserner vid Göta

artilleriregementes etablissement beräknade försvarsutredningen ett belopp

av 883 500 kronor eller, inklusive 6 procent för administrationskostnader och

oförutsedda utgifter, i runt tal 936 500 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för tillbyggnad av kaserner

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

19

till 965 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941, samt angivit prisstegringen

till 78 000 kronor. Därjämte har ämbetsverket beräknat 556 000

kronor jämte prisstegring, 44 000 kronor, för nya stallbyggnader vid regementet.

Departementschefen har icke ansett sig böra beräkna medel för uppförandé

av stallbyggnader. För etablissementets del har departementschefen

för femårsperioden 1942/47 beräknat 1;043 000 (efter prisläget den 1 juli

1941 965 000) kronor.

Smålands artilleriregemente (Jönköping). I propositionen 1942: 270 beräknades

för tillbyggnad av kaserner vid Smålands artilleriregemente ett belopp

av i avrundat tal 1 118 000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition har därjämte beräknats ett belopp av

539 000 kronor till tyganstalt vid regementet.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för beredande av erforderligt

kasernutrymme vid regementet till 700 000 kronor, beräknat efter prisläget

den 1 juli 1941, vartill kommer prisstegring med 56 000 kronor. Vidare

har ämbetsverket beräknat 74 000 kronor jämte 6 000 kronor för prisstegring

för ett varmbadhus.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka, att medel nu

beräknas för varmbadhuset. Departementschefen har — förutom detri statsverkspropositionen

för tyganstält beräknade beloppet av 539 000 kronor —

för tillbyggnad av Smålands artilleriregementes kasemetablissement beräknat

756 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 700 000) kronor. Enär för ändamålet

anvisats större belopp än som nu synes erforderligt, bör enligt departementschefen

det överskjutande beloppet få användas för andra byggnadsarbeten

under femårsperioden.

Gotlands artillerikår (Visby). För tillbyggnad av Gotlands artillerikårs etablissement

beräknades i propositionen 1942:270 ett belopp av i runt tal

785 000 kronor.

Arméförvaltningen har för ändamålet beräknat, inklusive prisstegring å

52 000 kronor, 692 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt detta förslag. Då riksdagen för ändamålet

anvisat större belopp än som synes erforderligt, har det överskjutande

beloppet ansetts böra användas för andra byggnadsarbetén under femårr,

perioden.

Karlsborgs luftvärnsregemente (Karlsborg). I propositionen 1942: 270 beräknades

för tillbyggnad av kaserner vid Karlsborgs luftvärnsregemente eli

belopp av i runt tal 493 000 kronor.

Arméförvaltningen har framhållit, att fortifikationsstyrelsen funnit lämpligt,

att de nu för matinrättning disponerade lokalerna i stället tagas i an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 169.

språk för tillgodoseende av regementets behov av förläggningsutrymme utöver

nu tillgängligt, samt att helt ny matinrättningsbyggnad uppföres å annan

plats inom fästningsområdet. Härjämte borde vissa av de intill matinrättningen

liggande lokalerna, vilka hittills använts såsom marketenteri för

Andra intendenturkompaniet, omändras till förläggningslokaler.

Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder uppgå, baserade på prisläget den

1 juli 1941, till sammanlagt i runt tal 550 000 kronor. För prisstegring beräknas

45 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att med hänsyn såväl till behovet av

ökat förläggningsutrymme som till den nuvarande matinrättningens ur hygienisk

synpunkt otillfredsställande beskaffenhet synes den föreslagna nybyggnaden

vara i hög grad motiverad. Även efter genomförandet av här angivna

åtgärder komme det emellertid att föreligga en icke obetydlig brist på

förläggningsutrymme för luftvärnsregementets personal. Trots de därmed

förenade olägenheterna syntes det för regementet erforderliga förläggningsutrymmet

få ordnas genom tätare förläggning samt användande av baracker.

Departementschefen har funnit sig böra för närvarande för femårsperioden

1942/47 beräkna ett belopp av 595 000 (efter prisläget den 1 juli

1941 550 000) kronor.

Skånska luftvärnskåren (Malmö) och Sundsvalls luftvärnskår (Sundsvall). För

tillbyggnad av Skånska luftvärnskårens och Sundsvalls luftvärnskårs kasernetablissement

beräknade försvarsutredningen i avrundade belopp 181 000

kronor respektive 200 000 kronor.

I 1943 års statsverksproposition har beräknats ett belopp av 173 000 kronor

till tygverkstad vid Skånska luftvärnskåren.

Arméförvaltningen har föreslagit byggnadsarbeten till en kostnad av för

Skånska luftvärnskåren 785 500 kronor och för Sundsvalls luftvärnskår

926 500 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941.

Departementschefen har förordat ett i propositionen närmare angivet utbyggnadsprogram

för femårsperioden för ifrågavarande kårer, vilket kostnadsberäknats

till 650 000 (efter prisläget den 1 juli 1941 600 000) kronor

för Skånska luftvärnskåren och till 755 000 (700 000) kronor för Sundsvalls

luftvärnskår.

Svea ingenjörkår (Solna). Göta ingenjörkår (Eksjö). För tillbyggnad av

kaserner vid Svea ingenjörkår har 1942 års riksdag beräknat i runt tal

308 500 kronor. För tillbyggnad av kaserner vid Göta ingenjörkår har riksdagen

beräknat i runt tal 149 500 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för uppförande av två kaserner

vid Svea ingenjörkår till 1 090 000 kronor, jämte prisstegringstillägg,

87 000 kronor, och av en kasern vid Göta ingenjörkår till 750 000 kronor,

jämte prisstegringstillägg, 60 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

21

Departementschef en har framhållit, att genomförandet av upprättat förslag

om viss omorganisation av ingenjörtrupperna skulle medföra minskat

behov av tillbyggnad av ifrågavarande kasernetablissement och att, då ställning

icke för närvarande kunde tagas till detta omorganisationsförslag, det

icke nu kunde bedömas, i vad mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen

kunde behöva tagas i anspråk.

Signalregementet och arméns signalskola (Solna). I enlighet med försvars

utredningens av Kungl. Majit i propositionen 1942: 270 biträdda förslag beräknade

1942 års riksdag ett belopp av 255 000 kronor jämte administrationskostnader

för tillbyggnad av kaserner vid Signalregementet.

Arméförvaltningen har beräknat dels 112 400 kronor för tillgodoseendet av

behovet av kasemförläggningsutrymmen, dels ock 780 500 kronor för lokaler

för arméns signalskola.

Departementschef en har funnit sig i avvaktan å ytterligare utredning icke

kunna bedöma, i vad mån de av arméförvaltningen beräknade beloppen skola

behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Svea, Göta och Norrlands trängkårer. Försvarsutredningen beräknade för

tillbyggnad av kaserner vid Svea, Göta och Norrlands trängkårer respektive

370 000 kronor, 240 000 kronor och 160 000 kronor, jämte administrationskostnader.

För Skånska trängkåren beräknades däremot icke medel för motsvarande

ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen framlagt förslag

till lösande av förläggningsfrågorna vid trängkårerna.

Departementschefen har framhållit, bland annat, att det med ledning av

inom arméstaben verkställt fortsatt utredningsarbete rörande de med 1942

års försvarsbeslut sammanhängande organisationsfrågorna ännu icke definitivt

kunde angivas, för vilka personalstyrkor förläggningsutrymmen böra

beräknas vid de olika trängkårerna. Att vid sådant förhållande taga slutlig

ställning till det av arméförvaltningen framlagda byggnadsprogrammet är

enligt departementschefen uppenbarligen omöjligt. Vid sådant förhållande

kunde icke nu bedömas, i vad mån av arméförvaltningen angivna belopp

kunde behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Med hänsyn till angelägenheten

av att —■ sedan pågående utredning avslutats — de mest trän

gande byggnadsarbetena vid trängkårerna skulle kunna påbörjas syntes

emellertid Kungl. Majit, därest riksdagen icke hade något att däremot erinra,

äga att av förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/41

ställa erforderliga medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov,

som efter slutföixl utredning kunde befinnas mest angelägna. Departementschefen

har därvid förutsatt, att vissa besparingar å tidigare anvisade

anslag i första hand skola tagas i anspråk.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Barackbyggnader.

Försvarsutredningen beräknade för femårsperioden 1942/47 eif belopp av

2 800 000 kronor för barackbyggnader.

Efter förslag i propositionen 1942: 270 beräknade riksdagen för ändamålet

ett belopp av 2 800 000 kronor, varav 800 000 kronor för budgetåret 1941/42

och 2 000 000 kronor för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen beräknat kostnaderna

för barackbyggnader till sammanlagt 2 710 800 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941

—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 218 300 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I det föregående har jag framhållit, att förläggning i kaserner i princip

bör avses allenast för personal, som är i tjänstgöring under ett helt år i

sträck. Den personal, som inkallas till efterutbildnings- och repetitionsövningar,

bör däremot förläggas i baracker i den mån förläggningsutrymme icke

kan beredas personalen genom trängre förläggning i kasernerna. Vid min

granskning av byggnadsprogrammen för de olika förbanden — såväl nytillkomna

som äldre — har jag utgått från dessa principer. I några fall har jag

därvid, med hänsyn till av mig förordad begränsning i det av arméförvaltningen

föreslagna byggnadsprogrammet i fråga örn uppförande av kaserner,

räknat med att baracker skola uppföras i stället för kaserner. För underlättande

av en jämförelse mellan de av arméförvaltningen beräknade kostnaderna

och de belopp, som enligt det av mig förordade byggnadsprogrammet

kunna beräknas bliva erforderliga, har jag därvid upptagit kostnaderna

för barackbyggnader bland övriga för respektive förband beräknade kostnader.

Under förevarande avsnitt behandlar jag därför allenast de barack

byggnader, som arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943 ansett

erforderliga.

Under de senaste åren har ett stort antal baracker anskaffats för arméns

truppförband. Självklart är, att dessa böra i första hand begagnas för vinnande

av erforderliga förläggningsutrymmen, varför nyanskaffning bör äga

rum endast i den mån äldre baracker ej lämpligen kunna utnyttjas för ändamålet.

Enligt vad jag erfarit har detta förutsatts av arméförvaltningen, och

av ämbetsverkets kostnadsberäkningar framgår också, att äldre baracker

i stor utsträckning skola komma till användning.

Det har icke varit mig möjligt att i detalj granska beräkningarna för de

olika förbanden. Innan dispositionsbeslut meddelas rörande barackbyggnader,

bör därför arméförvaltningen förebringa utredning såväl rörande de

maximistyrkor vid de olika förbanden, för vilka förläggningsulrymme bör

beräknas, som ock rörande det förläggningsutrymme, som med trängre förläggning

kan beredas personalen i befintliga eller planerade kaserner samt

redan anskaffade baracker. För femårsperioden 1942/47 beräknar jag emellertid

— med avdrag för 335 000 kronor, avseende barackbyggnader vid

Norra skånska infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde

samt Skånska trängkåren, vilka truppförbands förläggningsfrågor enligt vad

inledningsvis anförts icke upptagas till behandling i förevarande sammanhang

—- tills vidare ett belopp av i avrundat tal 2 375 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 ett belopp

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

23

av 2 565 000 kronor. Enär för ändamålet redan anvisats 2 800 000 kronor,

torde det överskjutande beloppet i enlighet med vad inledningsvis anförts

få disponeras för andra byggnadsbehov under femårsperioden.

Garagebyggnader.

För garagebyggnader vid redan befintliga kasernetablissement beräknade

försvarsutredningen tillhopa 7 850 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 beräknades motsvarande kostnader

till 7 230 000 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för garagebyggnader vid

redan befintliga truppförband till sammanlagt 8 218 400 kronor, varjämte

för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett

belopp av 657 700 kronor.

Departementschefen har förutsatt att innan dispositionsbeslut meddelas

rörande uppförande av garagebyggnader särskild utredning förebringas rörande

behovet därav. 1 avvaktan därpå har departementschefen tills vidare

beräknat medelsbehovet under förevarande avsnitt —- efter avdrag för de

för garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet, Skånska pansarregementet

och Skånska trängkåren beräknade kostnaderna, omkring

3 850 000 kronor — till det av arméförvaltningen beräknade beloppet, enligt

prisläget den 1 juli 1941 i avrundat tal 4 365 000 kronor, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1942 ett belopp av 4 715 000 kronor. Departementschefen

har utgått från att Kungl. Maj:t skall äga att vidtaga de jämkningar i de

för de särskilda förbanden föreliggande kostnadsberäkningarna, som med

hänsyn till förenämnda närmare utredning samt avgörandet av vissa ännu

svävande förläggningsfrågor må befinnas erforderliga. Den del av det för

garagebyggnader anvisade beloppet som överstiger 4 715 000 kronor, eller

(6 290 000 — 4 715 000=) 1 575 000 kronor, bör enligt departementschefen

få tagas i anspråk för andra byggnadsändamål för armén i den mån medlen

icke vid framdeles skeende prövning befinnas erforderliga för garagebyggnader

för nyssnämnda tre förband.

* Exercisbyggnader.

Försvarsutredningen fann önskvärt, att exercisbyggnader uppfördes vid

samtliga truppförband, där sådana byggnader för närvarande saknades, och

beräknade medelsbehovet för uppförande av sådana byggnader vid 24 redan

befintliga kasernetablissement till 4 400 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 anfördes, att behov av exercisbyggnad

syntes böra tillgodoses jämväl vid Norrlands trängkår, samt alt med

uppförande av exercisbyggnader vid 12 truppförband i södra och mellersta

Sverige skulle anstå till tid efter femårsperiodens slut, varför kostnaderna

under femårsperioden skulle uppgå till 2 445 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 169.

I propositionen 1942:270 beräknades för budgetåren 1941/42 och 1942/43

tillhopa 1 325 000 kronor för uppförande av exercisbyggnader vid sju förband.

Arméförvaltningen har beräknat kostnaderna för uppförande av de exercisbyggnader,

som i propositionen 1942:210 förutsatts skola komma till utförande

under femårsperioden 1942/47, till sammanlagt 2 142 100 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte för prisstegring intill den 1 juli

1942 beräknats ett belopp av 172 400 kronor.

Departementschef en har anfört följande:

Ehuru det av utbildningsskäl skulle vara önskvärt, örn samtliga de i 1942

årsförsvarsbeslut förutsatta exercisbyggnaderna kunde komma till utförande,

anser jag mig i likhet med arméförvaltningen av kostnadsskäl icke böra för

närvarande räkna med uppförande under femårsperioden av flera exercisbyggnader

vid de befintliga kasernetablissementen än de byggnader, för vilka

anslagsmedel redan ställts till förfogande. Kostnaderna för ifrågavarande

byggnader lia av arméförvaltningen, med utgångspunkt från prisläget den 1

juli 1942, beräknats till i avrundat tal 1 100 000 kronor, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 1 010 000 kronor. För ändamålet torde

alltså komma att erfordras 225 000 kronor mindre än som av 1942 års riksdag

anvisats. Det överskjutande beloppet bör i enlighet med vad inledningsvis

anförts få disponeras för andra byggnadsbehov under femårsperioden.

Furirbostäder.

Försvarsutredningen beräknade för uppförande av furirbostäder vid befintliga

kasernetablissement tillhopa 13 160 000 kronor. I propositionen

1942: 210 förutsattes emellertid, att uppförande av furirbostäder under femårsperioden

1942/47 skulle ske i mera begränsad omfattning, varför för

ändamålet beräknades allenast 5 000 000 kronor.

Departementschef en har ansett det vara omöjligt att på den föreliggande

utredningen bedöma, i vilken omfattning furirbostäder böra uppföras vid arméns

truppförband. Vid sådant förhållande borde icke för närvarande räknas

med att medel skola behöva tagas i anspråk för ändamålet under femårsperioden

1942/47. I den mån en närmare utredning gåve vid handen, att

behov av furirbostäder förelåge, syntes medel böra utgå under femårsperioden,

örn och i den utsträckning utrymme därför kunde beredas inom den i

försvarsbeslutet för arméns byggnader beräknade kostnadsramen.

Särskilda byggnadsbehov.

Krigsskolan (Solna). Försvarsutredningen beräknade för vissa mindre tillbyggnader

vid krigsskolan, i främsta rummet betingade av övningskompaniets

förläggning till Karlberg, ett belopp av 90 000 kronor.

Departementschefen har i likhet med arméförvaltningen med hänsyn till

att övningskompaniets förläggning lämpligen syntes böra ordnas i anslut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

25

ning till Svea livgardes förläggning icke beräknat medel för ifrågavarande

ändamål.

Infanteriskjutskolan. För utbyggnad av infanteriskjutskolans etablissement

i Rosersberg beräknade försvarsutredningen 850 000 kronor, av vilket belopp

1942 års riksdag beräknat ett belopp av 400 000 kronor för budgetåret

1942/43.

I avsaknad av närmare utredning rörande det för infanteriskjutskolan

planerade byggnadsprogrammet har departementschefen ansett sig icke

kunna bedöma, i vad mån det för ändamålet beräknade beloppet kan behöva

tagas i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan har 1942 års

riksdag för budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknat 818 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att han icke för närvarande kunde

taga ställning till frågan om ordnande av ridskolans förläggning. Vid sådant

förhållande borde det för detta ändamål anvisade beloppet få tagas i anspråk

för andra ändamål. Därest i samband med prövningen av frågan om

Skånska pansarregementets förläggning skulle befinnas, att anslagsmedel

böra ställas till förfogande för ordnande av ridskolans förläggning, syntes

emellertid dessa medel böra utgå av förevarande anslag.

Artilleriskjutskolan. Med viss jämkning av de av försvarsutredningen och

i propositionen 1942: 270 framlagda kostnadsberäkningarna beräknade 1942

års riksdag för tillbyggnadsarbeten vid artilleriskjutskolans förläggning i

Skillingaryd ett belopp av 880 000 kronor, varav för budgetåret 1942/43 anvisades

360 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att inom fortifikationsstyrelsen numera

upprättats förslag rörande förflyttning av artilleriskjutskolan till ett

område vid Villingsberg, vilket jämväl skulle utnyttjas såsom skjutfält för

Bergslagens artilleriregemente. Emellertid hade även andra möjligheter till

skjutfältets och skjutskolans förläggning övervägts. Innan definitivt avgörande

träffats därom vore det uppenbarligen omöjligt att taga ställning till

dessa frågor. Departementschefen kunde alltså icke för närvarande bedöma,

i vad mån det för artilleriskjutskolans förläggning beräknade beloppet kunde

behöva tagas i anspråk under femårsperioden 1942/47.

Sedermera har departementschefen i propositionen nr 302 förordat, att

artilleriskjutskolan förflyttas från Skillingaryd till skjutfältet å Villingsberg.

Luftvärnsskjutskolan (Väddö). I propositionen 1942:270 beräknades för

ordnande av förläggning för luftvärnsskjutskolan å Väddö i enlighet med

försvarsutredningens förslag 780 000 kronor. Riksdagen beräknade för budgetåret

1942/43 ett belopp av 300 000 kronor.

Arméförvaltningen har anfört, att vid genom fortifikationsstyrelsens för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 169.

sorg föranstaltad närmare utredning i ärendet, vilken emellertid ännu icke

hunnit avslutas, vissa förskjutningar i det av försvarsutredningen uppgjorda

byggnadsprogrammet visat sig nödvändiga. Kostnaderna, baserade på prisläget

den 1 juli 1941, för erforderliga byggnadsarbeten syntes dock icke

komma att överstiga 780 000 kronor, vartill komme kostnader för prisstegring

intill den 1 juli 1942, beräknade till 65 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att enär det med hänsyn till vad i

ärendet förekommit synes osannolikt, att de slutliga kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsbehov komme att mera avsevärt understiga de av arméförvaltningen

för ändamålet angivna, han tills vidare ansett sig böra för

femårsperioden 1942/47 beräkna högst 845 000 (efter prisläget den 1 juli

1941 780 000) kronor för ändamålet. Då redan anvisats 300 000 kronor beräknades

ett belopp av 545 000 kronor erforderligt under budgetåret 1943/44.

Det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan från arméförvaltningen

framlagts av fullständiga kostnadsberäkningar åtföljt förslag beträffande

samtliga för förläggningen erforderliga byggnader, fastställa definitivt byggnadsprogram

för förläggningen.

Infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. Försvarsutredningen beräknade

kostnaderna för skolans förläggning till Karlstad tilli 420 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942:210 framhölls, att var skolan än

komme att förläggas ett nytt etablissement för densamma måste »uppföras.

Ett slutligt ståndpunktstagande syntes emellertid icke kunna ske, förrän en

på arméchefens föranstaltande igångsatt utredning rörande skolans förläggning

förelåge. Det förutsattes, att Kungl. Majit skulle.äga att träffa avgörande

i ärendet, sedan erforderlig utredning förebragts, samt att valet av förläggningsplats

örn möjligt skulle ske på sådant sätt, att byggnadskostnaderna

i görligaste mån nedbringades.

Vid anmälan av propositionen 1942: 270 anfördes, att man i enlighet med

försvarsutredningens förslag tills vidare syntes böra räkna med att ett nytt

etablissement uppfördes. Departementschefen utgick från att ett sådant

etablissement skulle kunna uppföras inom en kostadsram av 1 420 000 kronor,

eventuella markförvärv däri icke inräknade, varvid dock förutsattes, att

en del av skolans lokalbehov tillgodosåges genom anlitande av redan befintliga

lokaler. Riksdagen beräknade för budgetåret 1942/43 ett belopp av

600 000 kronor för ändamålet.

Kungl. Majit har bemyndigat fortifikationsstyrelsen att för en kostnad av

högst 95 000 kronor vidtaga vissa provisoriska anordningar för förläggning

av infanteriets officersaspirantskola till krigsskolan å Karlberg.

Arméförvaltningen har förordat en förläggning av officersaspirantskolan

till Karlberg, samt i anslutning därtill beräknat kostnaderna, inklusive kostnaderna

för en till Karlberg förlagd gymnastik- och idrottsskola, till 1 915 000

kronor jämte prisstegringstillägg, 153 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

27

Departementschefen har anfört följande.

Jag är fortfarande icke beredd att taga ställning till frågan om den definitiva

förläggningsorten för infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola.

Med hänsyn därtill torde det nuvarande provisoriet få tills vidare äga bestånd.

I likhet med vad som förutsatts vid 1942 års riksdag torde Kungl.

Majit böra äga att träffa avgörande i denna fråga samt ställa erforderliga

medel till förfogande, sedan utredning förebragts rörande andra möjligheter

till förläggningsfrågans ordnande än förläggning till Karlberg. Till frågan örn

byggnadsarbeten för gymnastik- och idrottsskolan kan jag icke nu taga

ställning.

Gudhems remontdepå. Departementschefen har framhållit, att han med

hänsyn till vissa överväganden rörande Skånska pansarregementets förläggning

icke kunde ingå på en prövning av bland annat byggnadsfrågorna för

Gudhems remontdepå. Emellertid har departementschefen ansett de arbeten,

för vilka medel redan ställts til! förfogande, vara av den art, att de borde

komma till utförande oavsett nyssnämnda förläggningsfrågas lösande. Kostnaderna

för ifrågavarande arbeten lia numera beräknats till 108 000 kronor.

Enär 100 000 kronor redan anvisats, beräknades för budgetåret 1943/44 ett

belopp av 8 000 kronor för ändamålet.

Försvarets läroverk. Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för

uppförande av erforderlig skolbyggnad och nödiga omändringsarbeten vid

underofficersskolans etablissement till 1 750 000 kronor. Riksdagen beräknade

för budgetåret 1942/43 för ändamålet 750 000 kronor.

Arméförvaltningen har för läroverkets del beräknat 1 750 000 kronor, varjämte

för prisstegring under tiden den 1 jub 1941—den 1 juli 1942 beräknats

ett belopp av 140 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att återstoden av det för byggnadsarbetena

beräknade beloppet, enligt prisläget den 1 juli 1942 1 140 000 kronor,

bör ställas till förfogande under budgetåret 1943/44.

Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente. För detta ändamål — liksom

för motsvarande byggnadsbehov vid Skånska pansarregementet -— beräknade

försvarsutredningen ett belopp av 1 000 000 kronor, vilket oförändrat

upptogs i propositionen 1942:270. Riksdagen beräknade för verkstäder

vid Skånska pansarregementet och Södermanlands pansarregemente för

budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 1 000 000 kronor.

Genom beslut den 31 juli 1942 har Kungl. Majit ställt 1 070 000 kronor till

fortifikationsstyrelsens förfogande för uppförande av verkstäder vid Södermanlands

pansarregemente.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 10 februari 1943 med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1941 för ändamålet upptagit sistnämnda belopp,

varjämte för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av

80 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 169.

I enlighet med vad arméförvaltningen anfört har departementschefen beräknat

kostnaderna för ifrågavarande verkstäder till 1 150 000 (efter prisläget

den 1 juli 1941 1 070 000) kronor. Enär för ändamålet redan anvisats

1 000 000 kronor erfordras för budgetåret 1943/44 ett belopp av 150 000

kronor.

B. Övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten m. m.

Utskottet redogör här nedan till en början för de under förestående rubrik

i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, (sid. 14—40) beräknade anslagen.

De byggnadsbehov, varom här är fråga, äro avsedda att tillgodoses

med ovanberörda investeringsanslag å 24 000 000 kronor.

Ordnande av förläggningen å Revingehed. Enligt 1942 års riksdagsbeslut

skall Södra skånska infanteriregementets lägerförläggning å Revingehed tagas

i anspråk såsom permanent förläggning för en del av regementet. Under

erinran härom föreslogs i propositionen 1942:270 anvisande av ett belopp

av 730 000 kronor för tillgodoseende av de mest trängande behoven, nämligen

marketenteri, skolbyggnad med filmsal m. m., gymnastikbyggnad samt vissa

elektriska och andra arbeten. Riksdagen beräknade i anledning härav för

ändamålet för budgetåret 1941/42 130 000 kronor samt för budgetåret 1942/43

600 000 kronor.

I skrivelse den 2 maj 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

framlagt förslag örn ytterligare förbättringsarbeten vid förläggningen å Revingehed

och beräknat kostnaderna härför till 1 760 000 kronor. 1940 års

militära byggnadsordning har beräknat de i fortifikationsstyrelsens framställning

avsedda arbetena på följande sätt:

Iståndsättande av redan befintliga byggnader och andra anläggningar

inom lägerområdet samt uppförande av nya

förläggningsbyggnader m. m......................... kronor 530 200

Uppförande av lektionsbarack i anslutning till motorverkstaden

............................................ » 15 000

Rivnings- och saneringsarbeten ........................ » 13 800

Permanentbeläggning av tillfartsvägen till garageområdet och

av den inom förläggningsområdet redan befintliga delen

av den planerade utfartsvägen till allmänna landsvägen

Gårdstånga—Harlösa samt iordningställande av ny uppfart

inom de centrala delarna av förläggningen........ » 32 200

Vatten- och avloppsledningar till barack- och garageområdena » 50 000

Elektriska anläggningar............................... » 80 000

Summa kronor 721 200

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

29

Till slutsumman borde för administrations- och oförutsedda utgifter läggas

6 procent, varför kostnaderna beräknades till avrundat 765 000 kronor.

Till frågan örn anvisande av medel för anläggning av en ny väg- och broförbindelse

är departementschefen icke nu beredd att taga ställning. I övrigt

har departementschefen funnit det nödvändigt, att de föreslagna ombyggnads-

och förbättringsarbetena vid förläggningen snarast utföras. I enlighet

med 1940 års militära byggnadsutrednings förslag beräknas för ändamålet

för budgetåret 1943/44 ett belopp av 765 000 kronor.

Utvidgning av vattenverken i Boden och Karlsborg. På därom av Kungl.

Maj:t i propositionen 1942:270 framställt förslag beräknade riksdagen för

budgetåret 1942/43 ett belopp av 400 000 kronor för påbörjande av en till

sammanlagt 1 150 000 kronor kostnadsberäknad ombyggnad av ifrågavarande

vattenverk. Av det erforderliga beloppet skulle sålunda återstå att anvisa

750 000 kronor. För nästa budgetår har beräknats ett med 140 000

kronor förhöjt belopp eller 890 000 kronor. Av merkostnaden hänföra sig

50 000 kronor å av luftskyddshänsyn betingade ledningar samt återstoden å

prisstegringar.

Ordnande av förläggningen å Rinkaby. Arméförvaltningen har för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår hemställt örn anvisande av 495 000

kronor. Av beloppet avses 195 000 kronor för uppförande av två uppvärmbara

baracker och återstoden för en ny matinrätlningsbyggnad. Departementschefen

har ansett sig böra tillstyrka allenast det för sistnämnda ändamål

begärda beloppet, 300 000 kronor.

Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola. Kungl. Maj:t

har genom beslut den 31 juli 1942 bemyndigat fortifikationsstyrelsen att

förskjuta ett belopp av högst 95 000 kronor till bestridande av kostnaderna

för ordnande av en provisorisk förläggning av nämnda skola till krigsskolan

å Karlberg. För täckande av ifrågavarande belopp beräknas nu medel för

nästa budgetår.

Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvärnsregemente. Departementschefen

beräknar ett belopp av 43 000 kronor för uppförande av två

byggnader för avståndsmätning vid ifrågavarande luftvärnsregemente.

Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente.'' Departementschefen har funnit

behov föreligga av en genomgripande ombyggnad av tyganstalten för att en

rationell och effektiv vård av regementets omfattande och dyrbara tygmateriel

skall kunna äga rum. Medelsbehovet beräknas till 539 000 kronor, vilket

belopp bör i sin helhet ställas till förfogande under budgetåret 1943/44.

Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente. Departementschefen har

erinrat om att i Skövde äro förlagda Skaraborgs pansarregemente, Livrege
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 169.

mentets husarer samt Göta trängkår. Dit kommer att förläggas även ett

kompani ur Signalregementet. Staden är dessutom säte för både militärbefälsstab

och försvarsområdesstab. Ett sammanförande av tygreparationstjänsten

för hela garnisonen till en gemensam verkstad synes departementschefen

kunna medföra åtskilliga fördelar icke minst ur driftsekonomisk

synpunkt; Departementschefen tillstyrker därför ett av arméförvaltningen

härom framlagt förslag. Det synes departementschefen naturligt att verkstaden

förlägges vid pansarregementet, där tygreparationstjänsten torde vara

mest omfattande och där en verkstad för reparation av stridsvagnar i allt

fäll bör finnas. För byggnaden jämte installationer, utvändiga ledningar och

planering beräknas ett belopp av 2 015 000 kronor.

Stabsbyggnad för V, militärbefälsstaben. Försvarsutredningen beräknade

kostnaderna för denna byggnad i Karlstad till 310 000 kronor. I propositionen

1942: 210 förutsattes emellertid, att detta lokalbehov kunde tillgodoses

genom att chefsbostaden vid Värmlands regemente foges i anspråk och

att sålunda nybyggnad för staben ej skulle erfordras. I propositionen

1942:270 framhöll departementschefen därefter, att det ankomme på fortifikationsstyrelsen

att vidtaga åtgärder för nämnda bostads ianspråktagande

för avsett ändamål, om så efter ytterligare utredning befunnes lämpligt.

Sedan av fortifikationsstyrelsen företagen utredning givit vid handen, att

befälsbostaden icke lämpade sig för ändamålet, medgav Kungl. Maj:t genom

beslut den 3 juli 1942, att byggnaden finge disponeras såsom bostad för

befälhavaren för V. militärområdet.

Militärbefälsstabens och Karlstads försvarsområdes lokalbehov har provisoriskt

tillgodosetts genom dels förhyrande av bland annat den s. k. gamla

seminariebyggnaden i staden, dels ock uppförande av en provisorisk byggnad

omfattande 25 rum.

Sedan det visat sig, att tidigare förslag om utnyttjande för ändamålet av

den av militärbefälhavaren nu såsom bostad disponerade byggnaden icke är

genomförbart, synes det departementschefen bliva nödvändigt att anskaffa

egna lokaler för militärbefälsstaben. Med hänsyn icke minst till det ansträngda

läget i fråga om tillgång på arbetskraft och byggnadsmateriel hade

det enligt departementschefens mening varit lyckligast, om det nuvarande

provisoriet kunnat bestå ännu några år. Då emellertid under hand inhämtats,

att Karlstads stad icke är villig att medverka till en förlängning av nu

gällande hyreskontrakt å den gamla seminariebyggnaden, tillstyrker departementschefen

därför, att medel för uppförande av en byggnad för militärbefäls-

och försvarsområdesstaberna anvisas för nästa budgetår. Med hänsyn

till de av försvarsutredningen för ändamålet beräknade kostnaderna

bör eftersträvas att hålla dessa inom en ram av 350 000 kronor. Departementschefen

anser sig därför böra för budgetåret 1943/44 preliminärt för

ändamålet beräkna nyssnämnda belopp men förutsätter att Kungl. Majit

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

31

skall äga att med anlitande av förevarande investeringsanslag å 24 000 000

kronor anvisa det ytterligare belopp, som prövas oundgängligen erforderligt,

I nämnda kostnadsbelopp ingå icke eventuellt uppkommande kostnader för

erforderligt markförvärv.

Innan dispositionsbeslut meddelas, bör det, framhåller departementschefen,

närmare undersökas; huruvida icke en för kronan fördelaktigare lösning

vore att inköpa den staden tillhöriga byggnad, vari staben nu är inrymd.

Staden lär icke vara ovillig att förhandla örn en sådan lösning. Därest så

befinnes ändamålsenligt, synes departementschefen Kungl. Maj:t böra äga

att av de för den ifrågasatta nybyggnaden avsedda medlen bestrida kostnaderna

för inköp av förutnämnda byggnad samt för örn- och tillbyggnad

av densamma.

Förråd för järnvägskrigsbromateriel och tung krigsbromaterie! samt förvärv

av därför erforderlig mark. Arméförvaltningen har för ifrågavarande ändamål

begärt 1 485 000 kronor, av vilket belopp 170 000 kronor anvisats å förskottsanslag.

Departementschefen tillstyrker, att medel ställas till förfogande

för ändamålet. Med hänsyn till att visst förrådsbehov icke på sätt tidigare

förutsatts torde kunna tillgodoses genom förhyrning synes departementschefen

det av fortifikationsstyrelsen beräknade beloppet böra ökas med 90 000 kronor.

Departementschefen beräknar därför ett belopp av 1 405 000 kronor,

varav 30 000 kronor avse kostnader för markförvärv.

Cykelförråd och cykelbodar. Kostnaderna härför beräknas för nästa budgetår

till sammanlagt 265 000 kronor.

Personalbostad för militärfysiska institutets försöksstation. Då de nuvarande

förläggningsmöjligheterna för arbetarpersonal vid försöksstationen visat sig

otillräckliga och några bostäder icke stöde att uppbringa i försöksstationens

närhet samt det på grund av dennas isolerade läge vore svårt att erhålla

kompetent arbetskraft vid densamma, har det befunnits nödvändigt att uppföra

en personalbostad. Kostnaderna härför beräknas till 35 000 kronor.

Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar. Härför beräknas ett belopp

av 240 000 kronor.

Verkstadsbyggnad vid Skånska luftvärnskåren. Då en stor del av luftvärnsmaterielen

är av den natur, att reparation av densamma icke lämpligen kan

överlämnas till privata verkstäder, har det synts departementschefen nödvändigt,

att kåren utrustas med en tygverkstad. Kostnaderna beräknas till

173 000 kronor.

Förrådsbyggnader för arméns intendenturförråd i Boden. För att dels tillgodose

ett erforderligt ytterligare behov av förrådsutrymme, dels ock för alt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 169.

kunna utrymma de dyraste och minst lämpliga av de nu för ändamålet förhyrda

lokalerna har det befunnits lämpligt, att två förrådsbyggnader uppföras,

vilka kostnadsberäknats till 90 000 kronor.

Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs pansarrege
mentén.

Kostnaderna härför beräknas till 205 000 kronor.

Bostäder för viss personal vid luftvärnsmaterielförråd m. m. Det har synts

departementschefen vara ett oavvisligt behov, att den dyrbara materiel, som

förvaras vid luftvärnsförråden, står under ständig tillsyn av vid förråden

bosatta befattningshavare. Då det med hänsyn till förrådens belägenhet i

många fall torde vara omöjligt för dessa befattningshavare att förhyra bostäder

i allmänna marknaden, har departementschefen funnit erforderligt,

att staten i viss utsträckning sörjer för tillgodoseendet av detta bostadsbehov.

Med beaktande av dessa synpunkter föreslås uppförande av 40 bostadslägenheter.

För ändamålet beräknas ett belopp av 700 000 kronor.

Utskottet övergår härefter till att redogöra för de i propositionen nr 222

under B. övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten

m. m. anmälda anslagsbehoven.

Departementschefen har framhållit, att med hänsyn till de ändrade utgångspunkter

för behovsprövningen, som numera föreligga, han ansett det

vara lämpligt, att de i försvarsplanen ingående byggnadsarbeten, för vilka

1942 års riksdag redan anvisat anslag, underkastas förnyad prövning ur

angelägenhetssynpunkt, därvid departementschefen ansett sig böra utgå från

att de av riksdagen redan anvisade anslagsbelopp, som vid en sådan förnyad

prövning befinnas kunna frigöras, skola kunna användas för utförande

av andra byggnadsarbeten under femårsperioden, som nu anses mera

angelägna. I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Vid den sålunda verkställda förnyade prövningen av de under förevarande

rubrik upptagna byggnadsbehovens angelägenhet har jag i likhet med

arméförvaltningen funnit, att samtliga byggnadsarbeten, för vilka 1942 års

riksdag anvisat medel — möjligen med undantag för den till 1 350 000 kronor

kostnadsberäknade nybyggnaden för krigsarkivet — äro av den natur,

att de icke utan allvarlig olägenhet synas kunna uppskjutas till tid efter

femårsperiodens slut. Jämväl krigsarkivets nybyggnad synes mig med hänsyn

till nuvarande lokalförhållanden vara i hög grad angelägen, och önskvärt

vore därför, om även detta byggnadsbehov nu kunde tillgodoses. Emellertid

finner jag frågan därom tarva ytterligare övervägande. Tills vidare

torde det av riksdagen för ändamålet anvisade beloppet, 500 000 kronor,

varav 50 000 kronor av Kungl. Majit enligt beslut den 9 oktober 1942 ställts

till byggnadsstyrelsens förfogande för bestridande av kostnaderna för upprättandet

av förslag till ifrågavarande nybyggnad med tillhörande kostnadsberäkningar

m. m., böra fortfarande avses för ifrågavarande ändamål.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

33

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att byggnadssty

reisen hemställt örn godkännande av ett förslag till ändrad förläggning av

krigsarkivets nybyggnad. Styrelsen hade funnit, att den lämpligaste lösningen

av denna fråga skulle kunna vinnas genom att förlägga krigsarkivets

nybyggnad till området mellan de militära administrationsbyggnaderna och

Värtavägen i direkt anslutning till dessa byggnader, varvid den föreslagna

utbyggnaden av sistnämnda byggnader skulle förskjutas något mot öster.

Departementschefen har icke velat motsätta sig, att det fortsatta planeringsarbetet,

därest riksdagen icke har något att däremot erinra, sker med

utgångspunkt från att krigsarkivet skall förläggas på den av byggnadsstyrelsen

förordade platsen.

Departementschefen har framhållit, att samtliga de byggnadsarbeten, för

vilka medel äskats i statsverkspropositionen och propositionen nr 2 till innevarande

års riksdag med förbehåll i fråga om ordnandet av förläggningen

å Rinkaby, äro av den art, att uppskov med deras utförande icke bör komma

i fråga, därest icke på grund av brist på arbetskraft eller materiel så visar

sig nödvändigt.

För de till detta avsnitt hörande byggnadsarbeten, för vilka medel redan

av 1942 års riksdag anvisats eller i förenämnda propositioner till riksdagen

äskats, har departementschefen beräknat kostnaderna till, enligt prisläget

den 1 juli 1941, ett belopp av 13 748 800 kronor. Å nämnda belopp belöpande

kostnader för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli

1942, 1 001 400 kronor, har, i den mån medel därför icke tidigare anvisats,

ansetts böra beräknas för budgetåret 1943/44.

Ordnande av förläggningar för staber, truppförband m. m.

Expeditionsbyggnad för militära staber i Östersund. I skrivelse den 29 november

1940 hemställde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse örn medel för

uppförande av ny stabsexpeditionsbyggnad i Östersund. Kostnaderna beräknades

till 740 000 kronor, inräknat kostnader för mai/kförvärv.

Sedermera anmälde fortifikationsstyrelsen, att erforderligt lokalbehov för

de militära staberna i Östersund lämpligen syntes kunna erhållas genom

förhyrande av lokaler i ett av generalpoststyrelsen planerat byggnadskomplex

i staden.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:264 framlagda förslag

har 1942 års riksdag till förvärv för postverkets räkning av två tomter anvisat

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

I propositionen nr 136 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit därefter

föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad i Östersund för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 760 000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag fann departements
B

i hang till riksdagens protokoll 1943. 6 sand. Nr 169. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr t69.

chefen sig icke kunna biträda ett av arméförvaltningen framställt äskande

örn anvisande av 600 000 kronor för uppförande av en stabsexpeditionsbyggnad

å de för postverkets räkning förvärvade tomterna.

Sedermera har frågan kommit i ett något förändrat läge, i det att densamma

befunnits äga visst samband med frågan örn tillgången på bostadslägenheter

i Östersund. Departementschefen har med hänsyn härtill förklarat

sig icke numera hava något att erinra mot att en nybyggnad uppföres

för militärbefälsstaben. Departementschefen, som funnit böra särskilt undersökas,

huruvida icke inom den projekterade byggnaden skall kunna inrymmas

jämväl en försvarsområdesstab, har ansett sig böra räkna med att kostnaderna

för en stabsexpeditionsbyggnad, inrymmande såväl militärbefälsstab

som försvarsområdesstab, skola kunna, med utgångspunkt från prisläget

den 1 juli 1942, hållas inom en kostnad av högst 500 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av omkring 465 000

kronor. Därest fortsatt utredning skulle giva vid handen, att försvarsområdesstaben

icke kan beredas utrymme i den planerade stabsbyggnaden, bör

enligt departementschefen undersökas möjligheten att inrymma ifrågavarande

stab, liksom även flygbasområdesstaben, i en nuvarande stabsbyggnad.

Det har ansetts böra ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare

utredning träffa avgörande i dessa frågor. Större ombyggnadsarbeten å den

nuvarande stabsbyggnaden borde emellertid icke igångsättas utan att riksdagen

beredes tillfälle att yttra sig därutinnan.

Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben (Visby). Departementschefen

har förklarat sig i avsaknad av närmare utredning rörande förevarande

byggnadsfråga icke kunna bedöma, i vad mån det av arméförvaltningen för

ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden

1942/47.

Försvarsområdesstaben i Kiruna. Arméförvaltningen har framhållit, att

frågan örn bostad och expeditionslokaler för försvarsområdesbefälhavaren

för Kiruna försvarsområde för närvarande vore aktuell samt för ändamålet

äskat ett belopp av 255 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 beräknats 20 000 kronor.

Departementschefen har funnit det tills vidare kunna anstå med uppförande

av expeditionsbyggnad för försvarsområdesstaben i Kiruna.

Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet. I skrivelse

den 10 februari 1943 upptog arméförvaltningen bland de efter avgivandet

av medelsäskandena för budgetåret 1943/44 uppkomna byggnadsbehoven

förläggningsfrågorna för ifrågavarande kompanier, varvid kostnaderna enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 935 000 kronor för signalkompaniet

och 480 000 kronor för tygkompaniet, varjämte för prisstegring intill

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

35

den 1 juli 1942 beräknades 75 000 kronor respektive 20 000 kronor. Ämbetsverket

uppgav, att frågorna vöre föremål för särskild utredning.

I skrivelse den 11 mars 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

därefter inkommit med utredning angående berörda föriäggningsfrågors

ordnande. Styrelsen har därvid framlagt tre olika alternativ för kompaniernas

förläggning, nämligen ett enligt vilket de båda förbanden förläggas i

anslutning till Norrbottens regemente, ett enligt vilket signalkompaniet förlägges

till Norrbottens artillerikår och tygkompaniet till Norrbottens regemente

samt ett innebärande en förläggning av signalkompaniet till Norrbottens

artillerikår och av tygkompaniet i anslutning till Bodens tygstation.

De med ovannämnda trenne alternativ förenade kostnaderna hava enligt

prisläget den 1 juli 1941 beräknats sålunda.

Alternativ I Alternativ II

Norrbottens regemente............ 1 615 000 1 034 000

Signalregementets kompani i Boden . 318 000 1 036 000

Tredje tygkompaniet ............ 420 000 511 000

Alternativ III

625 000

1 036 000

1 615 000

Summa kronor 2 353 000 2 581 000 3 276 000

Fortifikationsstyrelsen har anfört, att av de olika alternativen för ordnandet

av förevarande förbands förläggning allernativ 1 av militära skäl icke

kunde ifrågakomma. Fortifikationsstyrelsen har förordat, alt alternativ II,

vilket av chefen för armén befunnits godtagbart och vilket ur ekonomisk

synpunkt ställde sig fördelaktigare än alternativ III, borde läggas till grund

för ordnandet av förläggning för nu ifrågavarande förband. Kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1941 för alternativ II ha av fortifikationsstyrelsen

beräknats till 1 415 000 kronor.

Fortifikationsstyrelsen har angivit kostnaderna, efter vissa begränsningar

i utbyggnadsprogrammet, enligt alternativ I till 1 242 000 kronor, i vilket belopp

jämväl inräknats kostnaderna för vid detta alternativ erforderlig ornoch

tillbyggnad av gymnastikhuset vid Norrbottens regemente, och enligt

alternativ III till 2 673 000 kronor.

Departementschef en har anfört, bland annat, följande.

För egen del finner jag mig icke utan ytterligare utredning kunna tillstyrka

ett så kostnadskrävande förslag till förläggningsfrågornas ordnande som det

av fortifikationsstyrelsen framlagda. Från arméstaben inhämtade uppgifter

rörande de för ifrågavarande förband beräknade personalstyrkorna, vilka såvitt

avser Norrbottens regemente icke äro definitiva, synas giva vid handen,

att förläggningsutrymmena inom regementets nuvarande kasernetablissement

—- även örn det i en kompanilokal inrymda sjukhuset bibehålies — möjligen

kunna bliva tillräckliga för såväl regementet som signal- och tygkompanierna.

I)å därtill kommer, att signalkompaniet för närvarande har vissa förrådsbyggnader

i anslutning till Norrbottens artillerikårs förläggning, synes det böra

närmare undersökas, huruvida icke signalkompaniets förläggningsfråga kan

ordnas genom utnyttjande såväl av förläggningslokaler inom Norrbottens

regementes kasernetablissement, exempelvis i den intill artillerikårens etablis
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 169.

sement uppförda kasern II, som av signalkompaniets nu befintliga förrådslokaler.

I avvaktan på utredning härutinnan ävensom rörande andra möjligheter

till kostnadsbesparingar kan jag icke bedöma, i vad mån det av fortifikationsstyrelsen

för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:! att efter närmare utredning

träffa avgörande i frågan samt, i den mån så befinnes påkallat, redan under

nästa budgetår ställa medel till förfogande för erforderliga arbeten inom den

av arméförvaltningen för det billigaste alternativet angivna kostnadsramen,

1 242 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Översyn av arméns kasernetabiissement.

Nlatinrättningar. I sin skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden

för budgetåret 1943/44 föreslog arméförvaltningen örn- och tillbyggnad av

matinrättningarna vid aderton förband. Det sammanlagda medelsbehovet för

dessa arbeten beräknades till 8 573 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen hänfört vissa av de

föreslagna arbetena till angelägenhetsgrad 1. Emellertid har ämbetsverket

funnit, att icke samtliga de till angelägenhetsgrad 1 hänförda arbetena kunna

rymmas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen,

ehuru verkställande av örn- och tillbyggnader vid de äldsta kasernetablissementen

bland annat beträffande matinrättningarna vid trängkårerna och

vissa andra truppförband, som enligt 1942 års försvarsbeslut erhålla betyd

ligt utökade manskapsstyrkor, synts ämbetsverket ofrånkomligt.

Departementschefen har anfört, bland annat, att av arméförvaltningen och

militära byggnadsutredningen verkställd utredning givit vid handen, att ett

stort antal av matinrättningarna vid arméns truppförband befunne sig i bristfälligt

skick, främst ur hygienisk och driftsekonomisk synpunkt, önskvärt

vore därför, örn samtliga de av arméförvaltningen berörda matinrättningarna

kunde ombyggas eller nybyggas. Emellertid vore det icke möjligt att inrymma

samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten inom den för femårsperioden

1942/47 beräknade kostnadsramen. En mycket sträng gallring av byggnadsbehoven

vore ofrånkomlig. Matinrältningarna vid trängkårerna borde i första

hand bliva föremål för örn- eller nybyggnad. Vid den närmare utformningen

av byggnadsprogrammen beträffande de olika matinrättningarna borde militära

byggnadsutredningens förslag i stort sett läggas till grund, varvid emellertid

avvikelser kunde tänkas bland annat av den anledningen, att utredningen

icke besökt samtliga trängkårer och sålunda icke haft tillfälle att i

detalj granska de befintliga byggnadernas tillstånd. I enlighet med utredningens

förslag borde matinrättningarna vid Svea och Göta trängkårer samt

Skånska trängkåren ombyggas, medan däremot en ny matinrättning med

värmecentral borde uppföras för Norrlands trängkår. Kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbeten borde i enlighet med byggnadsutredningens av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

37

arméförvaltningen godtagna kostnadsberäkningar kunna beräknas till sammanlagt

t 650 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande enligt

prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 1 529 000 kronor.

Av övriga ifrågasatta byggnadsarbeten med avseende å matinrättningarna

böra enligt departementschefen medel beräknas för allenast sådana äldre anläggningar,

som avses skola betjäna flera förband med en sammanlagd personalstyrka,

som avsevärt överstiger den för vilken vederbörande anläggning

avsetts. De förband, som av denna anledning böra erhålla ombyggda

eller nybyggda matinrättningar, vore närmast Gotlands infanteriregemente

samt Gotlands artillerikår.

De sammanlagda kostnaderna för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten

vid matinrättningarna vid arméns truppförband kunna sålunda för närvarande

beräknas till 2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av detta

belopp böra i runt tal 2 045 000 kronor anses belasta femårsperiodens kostnadsram.

Marketenteriet I sin skrivelse rörande anslagsbehovet för budgetåret

1943/44 hemställde arméförvaltningen om anvisande av tillhopa 2 755 000

kronor för dels örn- och tillbyggnad av marketenteriet dels ock nybyggnad

av marketenterierna vid vissa truppförband.

I skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen upptagit byggnadsarbeten

å marketenterierna vid Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår, Skånska trängkåren, Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artillerikår i angelägenhetsgrupp 1. Arméförvaltningen

har emellertid icke ansett sig kunna räkna med att samtliga de till angelägenhetsgrupp

1 hänförda byggnadsarbetena skola kunna rymmas inom

den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

1940 års militära byggnadsordning har tillstyrkt vissa örn- och nybyggnadsarbeten

med avseende å marketenterier och underofficersmässar för en

sammanlagd kostnad av 2 015 000 kronor. I första hand borde byggnadsarbetena

vid trängkårerna, artilleriförbanden och Bodens ingenjörkår komma

till utförande.

Departementschefen har ansett, att medel för ombyggnad eller nybyggnad

av marketenterier och mässlokaler för närvarande icke böra beräknas för

något förband, där sådana lokaler redan finnas.

Stallbyggnader. Under åberopande av uttalande av 1940 års militära

byggnadsutredning har departementschefen funnit sig icke för närvarande

kunna beräkna medel för ifrågavarande ändamål.

Sjukhus. I skrivelse den 31 augusti 1942 med anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 angav arméförvaltningen de sammanlagda kostnaderna för

erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten vid Iruppförbandssjuk
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 169.

halsen till 6 281 000 kronor, varvid förutsattes dels om- och tillbyggnad av

vissa sjukhus, dels ock nybyggnad av sjukhusen vid Norrbottens regemente,

Skånska pansarregementet (Ljungbyhed), Karlsborgs luftvämsregemente

m. fl. i Karlsborg förlagda förband, Östgöta luftvämsregemente, Göta ingenjörkår

och Norrlands trängkår.

I skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen icke upptagit något

av de sålunda angivna byggnadsbehoven. Ämbetsverket har emellertid

anfört, att inom den för översyn av kasernetablissement för femårsperioden

angivna kostnadsramen, 5 000 000 kronor, avsåges att kunna bestridas kostnader

för avhjälpande av de allvarligaste bristerna rörande truppförbandssjukhusen,

främst vid Livgrenadjärregementet, Dalregementet, Norrbottens

regemente, Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen samt Svea och Norrlands

trängkårer.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 10 februari 1943

anfört, att åtgärder borde vidtagas under budgetåret 1943/44 åtminstone beträffande

de i arméförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 angivna

sjukhusen, varvid för Norrbottens regemente, Norrlands trängkår, Karlsborgs

luftvämsregemente och Östgöta luftvämsregemente borde uppföras nya sjukhus,

medan Dalregementets, Livgrenadjärregementets och Svea trängkårs

sjukhus borde undergå örn- och tillbyggnad.

Sjukvårdsstyrelsen, som bifogat ritningar rörande de föreslagna ny- och

ombyggnaderna, bär uppgivit byggnadskoslnaderna enligt prisläget den 1

juli 1942 enligt följande.

Nybyggnad av sjukhus:

vid Norrbottens regemente........................... kronor 406 000

» Norrlands trängkår .............................. » 438 000

» Karlsborgs luftvämsregemente .................... » 346 000

» Östgöta luftvämsregemente....................... » 301 000

Summa kronor 1 491 000

Om- och tillbyggnad av sjukhus:

vid Dalregementet .................................. kronor 242 000

» Livgrenadjärregementet .......................... » 106 000

» Svea trängkår .................................. » 249 000

Summa kronor 597 000

Totalsumma kronor 2 088 000

Bvggnadsutredningen har ansett ordnandet av sjukhusfrågorna för Norrlands

trängkår, Karlsborgs luftvämsregemente, Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvämsregemente, Svea trängkår samt Dalregementet vara mest

angeläget.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

39

Departementschefen har anfört följande.

Utredningen i ärendet, vilken här återgivits allenast med avseende å di

sjukhus, som enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning äro i särskilt behov a\

ny- eller ombyggnad, giver otvetydigt vid handen, att ett flertal av arméns

truppförbandssjukhus äro i sådant skick, att snara förbättringsarbeten, i vissa

fall nybyggnader, skulle vara önskvärda. Icke heller här torde det emellertid

av ekonomiska skäl vara möjligt att i annat än mycket ringa omfattning tillgodose

de önskemål som i arméförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret

1943/44 framkommit. Vid prövning av föreliggande förslag har jag med

hänsyn till angelägenheten att reservera största möjliga belopp för mötande

av hittills icke förutsedda byggnadsbehov ansett mig icke ens kunna tillstyrka,

att medel för närvarande beräknas för samtliga de av arméförvaltningen

och sjukvårdsstyrelsen i skrivelserna den 10 februari 1943 angivna

arbetena. Sålunda finner jag mig tills vidare icke kunna förorda vare sig

uppförande av nytt sjukhus för Norrbottens regemente eller örn- och tillbyggnad

av Dalregementets sjukhus.

Däremot finner jag de av sjukvårdsstyrelsen anförda skälen för uppförande

av nytt sjukhus vid Norrlands trängkår i Sollefteå bärande. Trängkårerna

ha ju bland annat till uppgift att utbilda arméns sjukvårdspersonal,

och deras sjukvårdsinrättningar måste därför vara ur utbildningssynpunkt

tillfredsställande. Militära byggnadsutredningen har föreslagit, att antalet

vårdplatser vid sjukhuset begränsas till 40. Utan ytterligare utredning är det

mig icke möjligt att bedöma, örn en sådan begränsning är genomförbar, och

jag kan vid sådant förhållande icke heller bedöma, i vad mån det av sjukvårdsstyrelsen

för ändamålet beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk.

Jämväl sjukhusfrågorna i Karlsborg och Linköping torde böra snarast

erhålla sin lösning. Vad Karlsborg beträffar har jag redan vid behandlingen

av frågan örn tillbyggnad av Karlsborgs luftvärnsregementes kasernetablissement

framhållit, att de nuvarande lokalerna för regementets sjukavdelning

äro olämpliga ur hygienisk synpunkt, vartill kommer att behov föreligger

av lokalernas utnyttjande till förläggning. Enligt det av militära byggnadsutredningen

framlagda förslaget skulle för regementet ävensom Andra intendenturkompaniet

uppföras ett nytt sjukhus för omkring 70 vårdplatser. Emellertid

finnes redan i Karlsborg ett garnisonssjukhus med 75 vårdplatser.

Innan slutlig ställning tages till frågan om nybyggnad av truppförbandssjukhus,

synes böra undersökas möjligheterna av att anknyta truppförbandssjukvården

till garnisonssjukhuset, varigenom möjligen skulle kunna vinnas ett

bättre utnyttjande av befintliga vårdplatser samt möjlighet att begränsa

undersökningslokalerna och dessas utrustning. Vid bedömandet av frågan

rörande antalet vårdplatser för de militära förbanden i Karlsborg bör jämväl

beaktas den inverkan, som en inom arméledningen ifrågasatt förflyttning av

andra intendenturkompaniet och arméns intendenturförråd i Karlsborg till

Nässjö kan lia. I avbidan på närmare utredning i dessa frågor anser jag mig

icke kunna för närvarande bedöma, i vad mån del av militära byggnadsutredningen

för uppförande av nytt truppförbandssjukhus i Karlsborg beräknade

beloppet kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden. Det torde böra

ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande i frågan samt, i den mån så

befinnes påkalla!, redan under nästa budgetår ställa medel till förfogande för

erforderliga arbeten inom den av militära byggnadsutredningen angivna kostnadsramen,

350 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Den föreliggande utredningen torde tydligt giva vid handen, att antalet

vårdplatser vid de militära sjukhusen i Linköping är alltför litet för de personalstyrkor,

som numera beräknas komma att vara där förlagda. En utbyggnad

av sjukvårdsinrättningarna är alltså ofrånkomlig. Vid min granskning

av de av sjukvårdsstyrelsen och militära byggnadsutredningen härutinnan

framlagda förslagen har jag funnit vissa skäl tala för det senare. En

ytterligare undersökning rörande möjligheterna att i enlighet med byggnadsutredningens

förslag tillbygga det nuvarande för Livgrenadjärregementet och

Östgöta luftvärnsregemente avsedda sjukhuset synes emellertid erforderlig,

och jag kan därför icke nu bedöma, till vilket belopp kostnaderna för ordnandet

av dessa regementens sjukhusfrågor kunna belöpa sig. Däremot finner jag

mig redan nu böra förorda, att Svea trängkårs sjukhus ombygges enligt

byggnadsutredningens förslag. Vad angår den föreslagna ombyggnaden av

garnisonssjukhuset i Linköping har jag på den föreliggande utredningen icke

kunnat bedöma, i vad mån den av byggnadsutredningen förutsatta kostnadsbegränsningen

är möjlig att genomföra. Enär emellertid nämnda ombyggnadsarbeten

icke synas kunna komma till utförande under nästa budgetår,

saknar jag anledning att här taga ställning till denna fråga. 1 enlighet med

det anförda beräknar jag tills vidare för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna

i Linköping ett belopp av 249 000 kronor, av vilket belopp 230 000

kronor torde böra anses belasta försvarsplanens kostnadsram.

Förråd m. m.

Förrådsbyggnader för arméns truppförband. Departementschefen har icke

ansett det möjligt att utan närmare utredning bedöma, i vad mån av arméförvaltningen

för ändamålet beräknat belopp, 4 000 000 kronor, räknat efter

prisläget den 1 juli 1941, kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden

1942/47. '':''J

Garagebyggnader för vissa motorfordon. För ifrågavarande ändamål har

departementschefen beräknat tillhopa 650 000 (efter prisläget den 1 juli 1942

580 000) kronor.

Förråd för Andra intendenturkompaniet. I avsaknad av närmare utredning

rörande ifrågavarande förläggningsfråga och beträffande behovet av

förrådslokaler för kompaniet har departementschefen icke kunnat bedöma,

i vad mån av arméförvaltningen angivet belopp, 1 185 000 kronor efter prisläget

den 1 juli 1941, kan behöva tagas i anspråk under femårsperioden

1942/47.

Skjutbanor m. m.

Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente. Enär Västerbottens regemente

för närvarande saknar kulspruteskjutbana, har departementschefen

funnit sig böra med biträdande av förslag av arméförvaltningen för ända
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

41

målet för budgetåret 1943/44 beräkna ett belopp av 70 000 kronor, varav

65 000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Förbättring av Västerbottens regementes korthållsbanor. I sin skrivelse angående

medelsbehovet för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen

om ett anslag av 50 000 kronor för detta ändamål.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 46 000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 4 000 kronor.

Departementschefen har ansett, att i avbidan på undersökning örn icke

gemensam bana kan anordnas för Västerbottens regemente och Norrlands

dragonregemente, eventuellt genom utökning av Västerbottens regementes

nuvarande korthållsskjutbanor, medel för förbättring av sistnämnda banor

icke böra beräknas, men har förutsatt, att det skall få ankomma på Kungl.

Majit att med ledning av undersökningen, i den mån så befinnes påkallat

och med anlitande eventuellt jämväl av de medel, som i det följande beräknas

för Norrbottens regementes korthållsskjutbana, ställa erforderliga medel

till förfogande ur förevarande anslag.

Skoiskjutningsbanor för Livregementets husarer och Göta trängkår. I sina

medelsäskanden för budgetåret 1943/44 hemställde arméförvaltningen om

ett anslag av 150 000 kronor för anläggande av skoiskjutningsbanor för Livregementets

husarer och Göta trängkår.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 148 000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats 12 000 kronor.

Fortifikationsstyrelsens förslag innebär ett nedläggande av den nuvarande,

för Livregementets husarer och Göta trängkår gemensamma skjutbanan

och anläggande av två nya banor, en för vartdera förbandet. Kostnaderna

för markförvärv för de nya banorna ha beräknats till i runt tal

16 000 kronor, medan vid försäljning av det nuvarande skjutbaneområdet

ett belopp av 50 750 kronor beräknats skola inflyta.

Departementschefen har framhållit, att ehuru vissa olägenheter vore förenade

med den nuvarande banan, han icke ansåge sig kunna biträda förslaget

att nedlägga densamma, särskilt som den föreslagna platsen för trängkårens

nya skjutbana vore mindre lyckligt vald. Departementschefen har

i stället föreslagit, att den nuvarande banan ställes helt till trängkårens förfogande

och att för Livregementets husarer anlägges en ny skjutbana i anslutning

till Skaraborgs pansarregementes skolskjutningsbana. Därvid syntes

det bliva möjligt att i viss utsträckning utnyttja kronan tillhörig mark,

varför kostnaderna för ytterligare erforderlig mark skulle bliva relativt obetydliga.

Det för skjutbaneanläggningen erforderliga beloppet har departements
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 169.

chefen beräknat till 80 000 kronor, därav 74 000 kronor ansetts böra belasta

femårsplanens kostnadsram.

Vissa anordningar för besoldning av pansarmål vid infanteriskjutskolan. Då

för närvarande påginge vissa undersökningar i och för anskaffande av lämplig

skjutplats för skjutning med pansarvapen har departementschefen icke

ansett sig böra biträda ett av arméförvaltningen framlagt förslag i ämnet.

Skoiskjutningsbana vid Upplands regemente. Departementschefen har funnit

en nyanläggning av skolskjutningsbana för Upplands regemente ur såväl

säkerhets- som utbildningssynpunkt ofrånkomlig och för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1943/44 beräknat ett belopp av 150 000 kronor,

varav 139 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid Tingstäde. I sin skrivelse den

10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet upptagit ett belopp

av 18 500 kronor, varjämte för prisstegring under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 1 500 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig böra beräkna medel för ifrågavarande

ändamål inom femårsplanens kostnadsram.

Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente. I skrivelse den 19 december

1942 hemställde fortifikationsstyrelsen om ett anslag av 40 000 kronor

för ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 10 februari 1943 har arméförvaltningen för ändamålet

upptagit ett belopp av 37 000 kronor, varjämte för prisstegring under tiden

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 beräknats ett belopp av 3 000 kronor.

Departementschefen har funnit anläggandet av en korthållsskjutbana vid

Norrlands dragonregemente ur utbildningssynpunkt vara ett angeläget

önskemål och har därför för ändamålet för budgetåret 1943/44 beräknat ett

belopp av 40 000 kronor, varav 37 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Utvidgning av skolskjutningsbanan vid Norrlands artilleriregemente. För

ifrågavarande ändamål har departementschefen i enlighet med förslag av

arméförvaltningen beräknat ett belopp av 80 000 (enligt prisläget den 1 juli

1941 74 000) kronor.

Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagnskanon vid pansarregementena.

Anordningar för skjutning med 8 mm ammunition och pansarvärnskanon

för Stockholms garnison. Departementschefen har icke ansett sig utan

närmare utredning kunna bedöma, i vad mån av arméförvaltningen angivna

belopp kunna behöva tagas i anspråk under femårsperioden 1942/47.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

43

Utvidgning och förbättring avkorthållsskjutbanavid Livregementets grenadjärer.

I enlighet med förslag av arméförvaltningen har departementschefen för

ifrågavarande ändamål beräknat 30 000 (enligt prisläget den 1 juli 1941

28 000) kronor.

Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artilleriregemente. Kungl.

Maj:t har genom brev den 5 mars 1943 bland annat godkänt ett mellan fortifikationsstyrelsen,

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, å ena, samt drätselkammaren

i Kristinehamn, å Kristinehamns stads vägnar, å andra sidan,

upprättat avtal för reglering av vissa med det nya artilleriregementets förläggning

sammanhängande frågor, vilket avtal bland annat innefattade överlåtelse

från staden till kronan av vissa i stadens ägo varande markområden

samt förbindelse från staden att förvärva och till kronan överlämna eller

ock bekosta expropriation för kronans räkning av ett enskilda personer tillhörigt

område.

Vidare har fortifikationsstyrelsen påböi’jat förhandlingar med domänstyrelsen

örn rätt för regementet att disponera ett område av Vassgårda kronopark,

vilket omi-åde jämväl erfordrades för att regementets behov av övningsterräng

skulle bliva tillgodosett.

I skrivelse den 22 februari 1943 har fortifikationsstyrelsen förebragt ututredning

rörande vissa röjnings-, planerings- och vägarbeten, som måste

utföras å områdena för att dessa skulle kunna nöjaktigt utnyttjas för avsett

ändamål. Dessa arbeten ha kostnadsberäknats till 350 000 kronor.

Departementschefen, som funnit de föreslagna åtgärderna vara erforderliga

och intet haft att erinra mot kostnadsberäkningarna i och för sig, har

för ändamålet beräknat ett belopp av 350 000 (efter prisläget den 1 juli 1941

325 000) kronor.

Vissa andra byggnadsarbeten.

0m- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. I propositionen nr 64 till

innevarande års riksdag bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, bland annat,

att dels besluta, att garnisonssjukhuset i Boden skall utbyggas i enlighet

med vissa i propositionen angivna riktlinjer inom ramen för en kostnad,

såvitt angår statsverket, av 1 585 000 kronor, dels ock medgiva, att nämnda

kostnad må bestridas från förevarande anslag.

Departementschefen har framhållit, att av det för ändamålet beräknade

beloppet 1 465 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Centrala tvätt- och reparationsanstalter. I propositionen nr 179 till innevarande

års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, bland annat, att

medgiva, att kostnaderna för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

i Stockholm och Boden samt på Gotland må bestridas med 390 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 169.

kronor utav vissa av riksdagen anvisade medel samt med återstoden,

1 880 000 kronor, från de för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslagen

till vissa byggnadsarbeten m. m., därav 1 230 000 kronor från det under

arméförval t n i n gens delfond uppförda anslaget, 400 000 kronor från det under

marinförvaltningens delfond uppförda anslaget och 250 000 kronor från

det under flygförvaltningens delfond uppförda anslaget.

Departementschefen har framhållit, att av beloppet å 1 230 000 kronor ett

belopp av 1 100 000 kronor kan beräknas belasta femårsplanens kostnadsram.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. I propositionen nr 163 till

innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till utbyggnad

av vissa fabriker och anläggningar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor. I propositionen

har beräknats ett medelsbehov för budgetåret 1943/44 av 14 250 000

kronor.

Departementschefen har anfört, att av dessa belopp 275 000 kronor böra

medräknas inom den för genomförandet av försvarsplanen bestämda kostnadsramen

för femårsperioden 1942/47.

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente. Arméförvaltningens fortifikations-

och sjukvårdsstyrelser ha hemställt örn anvisande av 180 000 kronor

för anordnande av vattenreningsverk med biologisk rening för Södermanlands

pansarregemente.

Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande medelsäskande avvisats

i årets statsverksproposition. Anledningen härtill hade varit att, ehuru

åtgärder för rening av regementets avloppsvatten synts ofrånkomliga, det ej

beräknades bliva möjligt för Strängnäs stad att i nuvarande läge genomföra

en motsvarande anläggning för stadens del. Enligt vad numera inhämtats

vore de sanitära olägenheterna av nuvarande förhållanden så betydande, att

med åtgärder för rening av avloppsvattnet icke utan allvarlig våda kunde

anstå. Då det syntes mindre tillfredsställande, att en lösning av denna fråga

skulle förhindras genom att den på staten ankommande delen av ifrågavarande

företag icke komme till utförande, har departementschefen ansett sig

böra föreslå, att redan för nästa budgetår medel beräknas för regementets

reningsverk. Kostnaderna syntes kunna beräknas till 180 000 (enligt prisläget

den 1 juli 1941 165 000) kronor.

Sammanfattning.

Departementschefen har sammanfattningsvis framhållit, att de sammanlagda

kostnaderna under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

45

i propositionen tagits ställning, kunde beräknas till, enligt prisläget den 1

juli 1941, 78 879 800 kronor. Med utgångspunkt från de i arméförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande kostnader

ha uppgått till 86 121 800 kronor. Medelsbehovet för samtliga dessa

byggnadsarbeten, enligt prisläget den 1 juli 1942 eller senare, hade för tiden

intill utgången av budgetåret 1943/44 beräknats till 81 317 700 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 75 304 800 kronor.

Enär för tiden intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten anvisats eller i annat sammanhang

äskats av riksdagen 46 287 000 kronor, kunde medelsbehovet för budgetåret

1943/44 beräknas till 35 030 700 kronor.

MARIN FÖRVALTNINGENS DELFOND.

Utskottet redogör här nedan för de i propositionen 222 under marinförvaltningens

delfond anmälda medelsbehoven. Inledningsvis må därvid framhållas,

att i statsverkspropositionen Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag

må överskridas — förutom på sätt i propositionen angivits med belopp,

som betingas av prisstegring — inom ramen av ett belopp av 33 623 000

kronor, i den mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de

byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut skola komma till utförande

med anlitande av berörda anslag.

Departementschefen har till behandling upptagit de särskilda byggnadsbehov,

som böra tillgodoses med anlitande av ifrågavarande anslag.

I sin skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för budgetåret

1943/44 hemställde marinförvaltningen örn anvisande av ett flertal

anslag för byggnadsföretag, som föranleddes av 1942 års försvarsbeslut. Därjämte

anmäldes medelsbehov för tillgodoseende av ett stort antal andra byggnadsändamål,

som jämlikt förutsättningarna för försvarsbeslutet böra tillgodoses

inom den i beslutet fastställda kostnadsramen för marinens byggnader,

48 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. De av marinförvaltningen

i nämnda skrivelse äskade anslagen utgjorde sammanlagt

16 013 500 kronor. Marinförvaltningen har ock sedermera ingivit ett antal

framställningar om ytterligare medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

Marinförvaltningen har vidare i skrivelse den 10 februari 1943 anfört, att

ämbetsverket i samband med planerandet av byggnadsverksamheten för marinen

och de särskilda byggnadsföretagens projekterande utfört ytterligare

kostnadsberäkningar utöver de i marinförvaltningens skrivelse den 27 augusti

1942 framlagda. Fullständiga kostnadsberäkningar för hela femårsperiodens

program hade visserligen icke ännu kunnat göras, men i en vid skrivelsen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 169.

fogad, av chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning upprättad

promemoria, benämnd »Utdrag ur pågående utredning örn kostnaderna för

genomförandet av femårsplanen för marinens byggnadsverksamhet», hade

sammanfattats den dittills verkställda utredningen.

Vid ifrågavarande promemoria lia i tabellform fogats kostnadsberäkningar

— definitiva eller allenast preliminära — för samtliga i 1941 års försvarsutrednings

betänkande upptagna byggnadsobjekt med undantag för dem som

äro att hänföra till Sydkustens marindistrikt, vilka sistnämnda i avbidan på

resultatet av en särskild utredning rörande disponerandet av befintliga byggnader

i Karlskrona av marinförvaltningen tills vidare utelämnats. I tablåerna

ha vidare, med nyss nämnt undantag, upptagits samtliga övriga inom marinförvaltningen

kända byggnadsbeliov, vilka eventuellt kunde tänkas komma

att belasta försvarsplanens kostnadsram.

I en särskild bilaga till promemorian lia därutöver angivits vissa ytterligare

byggnadsbeliov, som icke upptagits i försvarsutredningens kostnadsberäkningar

och som enligt marinförvaltningens mening såsom fortifikatoriska

arbeten icke borde belasta den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.

Departementschef en har i detta sammanhang anfört följande.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades byggnadskostnaderna

under femårsperioden 1942/47 enligt prisläget den 1 juli 1941 för marinens

del till sammanlagt 48 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 39,5 miljoner

kronor avsågo av beslutet direkt föranledda byggnadsföretag och 8,5 miljoner

kronor avsågos för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes

av försvarsbeslutet men likväl förutsattes komma att under perioden

behöva tillgodoses. De sålunda framlagda beräkningarna förutsatte,

att vissa av 1941 års försvarsutredning framlagda förslag lili byggnadsarbeten,

representerande en byggnadskostnad av omkring 4 miljoner kronor,

icke skulle komma till stånd eller i varje fall uppskjutas till tid efter

femårsperiodens slut. Såsom jag redan vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor

erinrat, var det vid framläggandet av den till grund för försvarsbeslutet

liggande propositionen 1942:210 icke möjligt att ingå på en närmare

granskning av det framlagda byggnadsprogrammets detaljer vare sig

i fråga örn planläggningen eller beträffande kostnaderna, utan dessa spörsmål

förutsattes skola upptagas till behandling i samband med framläggandet

av definitiva äskanden av anslag å riksstaten för de i perioden ingående

budgetåren.

Sedan marinförvaltningen numera i sin förutnämnda skrivelse den 10

februari 1943 inkommit med mera fullständiga kostnadsberäkningar rörande

såväl flertalet av försvarsbeslutet direkt föranledda byggnadsarbeten som

de övriga byggnadsföretag, som marinförvaltningen för närvarande ansett

sig böra räkna med såsom erforderliga under femårsperioden, föreligger

större möjlighet att granska byggnadsprogrammets detaljer. Det må emellertid

framhållas, att man även vid denna granskning har att räkna med

många osäkra faktorer av beskaffenhet att kunna påverka den framtida de

finitiva utformningen av programmet. Sålunda föreligga icke för närvarande

lika tillförlitliga kostnadsberäkningar för byggnadsföretagen inom Syd
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

47

kustens marindistrikt som beträffande flertalet övriga byggnadsarbeten, vilka

sistnämnda såsom av det föregående framgår upptagits i marinförvaltningens

skrivelse den 10 februari 1943. Anledningen härtill är delvis den att det med

hänsyn till vissa uttalanden av 1942 års riksdag och därav föranledd förnyad

utredning rörande byggnadsarbeten i Karlskrona icke vid avlåtandet av

nämnda skrivelse varit för ämbetsverket möjligt att utföra sådana mera definitiva

kostnadsberäkningar. Vidare må anmärkas, att dei icke heller nu

varit möjligt för marinförvaltningen att förebringa tillförlitliga kostnadsberäkningar

beträffande samtliga i marinförvaltningens skrivelse upptagna

byggnadsföretag. Såsom av den i det följande lämnade redogörelsen för de

olika byggnadsarbetena framgår, ha nämligen byggnadsprogram ännu icke

upprättats för samtliga företag. I en del fall sammanhänger detta förhållande

med pågående utredningar inom andra delar av försvarsväsendet

eller inom den civila statsförvaltningen, i andra fall äro orsakerna att hänföra

till rådande brist på för byggnadsutredningar kvalificerad personal.

Jämväl andra reservationer med avseende å kostnadsberäkningarnas tillförlitlighet

ha gjorts i marinförvaltningens skrivelse.

Oaktat den ofullständighet, som i olika avseenden fortfarande vidlåder

kostnadsberäkningarna, torde de föreliggande byggnadsfrågorna — med undantag

för frågor avseende Sydkustens marindistrikt, vilka behandlas i särskild

proposition — nu böra underställas riksdagens prövning. Det är nämligen

av vikt, att marinförvaltningen snarast möjligt erhåller besked örn

statsmakternas ställning till de olika förslag, som av marinförvaltningen

framlagts, för att ämbetsverket därefter — med undanskjutande av företag,

som enligt statsmakternas beslut böra uppskjutas eller icke alls skola komma

till utförande — skall kunna koncentrera det fortsatta utredningsarbetet på

de företag, som i första hand skola komma till utförande. Dyrbar tid och

arbetskraft torde därigenom kunna inbesparas.

Av den inom marinförvaltningen verkställda utredningen framgår, att de

totala kostnaderna för marinens byggnadsverksamhet under femårsperioden

1942/47 —• däri sålunda inräknade för ändamålet redan anvisade belopp —

av marinförvaltningen beräknats till icke mindre än 56 miljoner kronor,

eller sålunda 8 miljoner kronor mera än den i 1942 års försvarsbeslut förutsatta

kostnadsramen, allt med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941.

1 den angivna kostnadssumman har marinförvaltningen icke inräknat kostnaderna

för vissa i en särskild bilägga angivna arbeten, av vilka en del emellertid

torde vara av den natur, att de, om de skola komma till utförande

under femårsperioden, böra rymmas inom kostnadsramen. Därjämte må

framhållas, att marinförvaltningen upplyst, att vissa med byggnadsföretagen

omedelbart sammanhängande kostnader av beskaffenhet att täckas över

driftbudgeten, såsom för vissa inventarier m. m., icke torde kunna rymmas

inom de belopp, som för dessa ändamål beräknats i samband med försvarsbeslutet.

Det ytterligare medelsbehov, som man sålunda har att räkna med,

torde kunna uppskattas till åtminstone 3 miljoner kronor.

Uppenbart är alltså, såsom ock marinförvaltningen förutsatt, att icke

samtliga de i marinförvallningens utredning upptagna byggnadsföretagen

kunna komma till utförande under femårsperioden. Till upplysning örn de

byggnadsarbeten, som enligt marinchefens mening främst böra komma tili

utförande, lia de olika arbetena i marinförvaltningens skrivelse den 10

februari 1943 indelats i tre angelägenhetsgrupper, I, II och lil, varvid förutsatts,

att de till grupp III hänförda företagen eventuellt borde komma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 169.

till utförande först efter femårsperiodens slut, såvida ej besparingar i motsvarande

grad uppstå, medan med de byggnadsarbeten, som hänförts till

grupp II, tills vidare borde anstå och arbetena tillhörande grupp I i första

hand komma till utförande. Till grupp I har marinförvaltningen ansett sig

böra hänföra byggnadsverksamhet för en sammanlagd kostnad av 40 miljoner

kronor samt till envar av grupperna II och III företag för en kostnad

av 8 miljoner kronor. De i marinförvaltningens skrivelse upptagna byggnadsarbetena

— alltså med undantag för byggnadsarbeten inom Sydkustens

marindistrikt — Ira fördelats mellan de olika angelägenhetsgrupperna sålunda,

att till grupp I hänförts ax-beten för omkring'' 27,5 miljoner kronor

samt till envar av grupperna II och III arbeten för omkring 5,5 miljoner

kronor, allt exklusive administrationskostnader.

Emellertid torde det vara nödvändigt att beskära byggnadsprogrammet än

mer än marinförvaltningen avsett för att den i försvarsbeslutet angivna

kostnadsramen skall kunna hållas. Visserligen finner jag mig icke kunna

biträda de av marinförvaltningen i förenämnda särskilda skrivelse upptagna

förslagen och ej heller av marinförvaltningen ånyo framfört förslag örn anordnande

av fullträffsäkra skyddstunnlar för lätta fartyg. Emellertid är en

särskild återhållsamhet vid prövningen av byggnadsprogrammet av nöden

vid det förhållandet, att fortfarande en viss osäkerhet föreligger beträffande

kostnadsberäkningarna för en del byggnadsföretag. Av vikt är även, att folden

återstående delen av femårsperioden erforderligt belopp reserveras för

mötande av eventuellt uppkommande nya byggnadsbehov. Slutligen må erinras

örn att marinförvaltningen räknat med större belastning ä driftbudgeten

än som i försvarsbeslutet förutsetts.

I den prövning rörande de olika byggnadsföretagens angelägenhet, som

sålunda måste verkställas, torde — i likhet med vad som skett för armén

— få inbegripas jämväl företag, för vilka 1942 års riksdag redan anvisat

medel men som ännu icke hunnit påbörjas. Såsom av den följande redogörelsen

framgår är detta förhållandet med det övervägande flertalet sådana

företag. Därest vid denna förnyade prövning rörande byggnadsarbetenas

angelägenhet befinnes, att med vissa redan beslutade arbeten bör tills vidare

anstå, torde, såsom förutsatts beträffande motsvarande anslag för armén,

därigenom frigjorda anslagsmedel böra få användas för utförande under

femårsperioden av andra byggnadsarbeten, som nu anses mera angelägna.

Detsamma bör gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar

besparingar kunna beräknas uppkomma å redan beräknade belopp, liksom

ock i de fall, då ställning för närvarande icke kan tagas tili byggnadsbehov,

för vilka anslagsmedel redan beräknats.

Vid en prövning ur angelägenhetssynpunkt av föreliggande byggnadsbehov

torde de särskilda byggnadsarbetena kunna uppdelas i tre grupper. Till

den första gruppen skulle hänföras de byggnadsarbeten, som med hänsyn

till försvarsbeslutets genomförande eller av andra skäl oavvisligen måste

komma till utförande under femårsperioden. Till en andra grupp böra hänföras

dels byggnadsarbeten, för vilkas utförande under femårsperioden visserligen

starka skäl kunna anföras men vilka, därest andra viktigare byggnadsbehov

framträda, i nödfall kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens

slut, dels ock de byggnadsföretag, beträffande vilka den förebragta utredningen

ännu icke är av den natur, att slutlig slällning kan tagas till frågan,

om de böra komma till utförande under femårsperioden. En tredje

grupp skulle bestå av byggnadsarbeten, beträffande vilka man redan vid den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

49

nu verkställda prövningen kan säga, att de icke böra komma till utförande

under femårsperioden. Jag förutsätter, att det skall vara marinförvaltningen

möjligt att senast vid framläggandet av anslagsäskandena för marinen för

budgetåret 1944/45 förebringa fullständig utredning rörande åtminstone flertalet

av de företag, beträffande vilka ställning icke nu kan tagas. Vid samma

tid bör det vara möjligt för marinförvaltningen att överblicka, i vad mån

medel kunna erfordras under femårsperioden för arbeten, som icke upptagits

i marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943. Marinförvaltningen bör

alltså företaga en översyn rörande samtliga under dess förvaltning stående

anläggningar i syfte att få utrönt, i vad mån medel oavvisligen måste ställas

till förfogande under femårsperioden för nybyggnader samt ombyggnadsarbeten

av beskaffenhet att icke skola bestridas av underhållsmedel. En sådan

överblick över hela ny- och ombyggnadsbehovet är erforderlig för att

man skall kunna bedöma, i vad mån de i och för sig angelägna arbeten, som

hänföras till den i det föregående nämnda andra angelägenhetsgruppen,

skola kunna komma till utförande under femårsperioden. Jag förutsätter

slutligen, att marinförvaltningen vid framläggandet av sina medelsäskanden

för budgetåret 1944/45 skall vara i stånd att för de särskilda byggnadsföretagen

angiva samtliga de kostnader, som äro av beskaffenhet att belasta

kapitalbudgelen, ävensom de kostnader av natur att täckas över driftbudgeten,

som omedelbart betingas av byggnadsföretagens genomförande. Självklart

är, att hänsyn därvid skall tagas till kostnaderna för luftskyddsmateriel.

Såsom redan framhållits vid behandlingen av arméns byggnadsfrågor är

mitt ställningstagande till de byggnadsföretag, som icke under budgetåret

1943/44 påbörjas, att betrakta såsom blott preliminärt och delvis betingat

av nödvändigheten att få en överblick över kostnaderna för samtliga för

marinen aktuella byggnadsbehov. Vid framläggandet av förslag till 1944 års

riksdag rörande byggnadsarbeten, som böra komma till utförande under

budgetåret 1944/45, böra befintliga byggnadsbehov bedömas från då föreliggande

förutsättningar. 1 likhet med vad som förutsatts i fråga om arméns

byggnadsföretag bör det ankomma på Kungl. Majit att fastställa definitiva

byggnadsprogram för de olika byggnadsarbetena. Kungl. Majit bör likaledes

äga att bedöma, huruvida arbetena böra i avsedd omfattning komma

till utförande, varvid böra beaktas de förhållanden med avseende å tillgång

på arbetskraft och materiel m. m., som föreligga då byggnadsarbetena kunna

igångsättas. Då det icke torde vara uteslutet, att vissa av de byggnadsfrågor,

som enligt vad i det följande anföres icke ännu äro slutligt utredda, kunna

befinnas vara av så angelägen art, att de böra påbörjas redan under nästa

budgetår, förutsätter jag, att Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning förebragts,

skall äga att i dessa fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt,

taga förevarande anslag i anspråk för erforderliga byggnadsarbetens påbörjande.

De beräknade kostnadsökningarna på grund av prisstegring under tiden

efter den 1 juli 1941 äro likaledes, såsom redan framhållits vid behandlingen

av arméns byggnadsfrågor, att anse såsom blott preliminära i avbidan på

den i årets statsverksproposition förutsatta undersökningen rörande de merkostnader,

som kunna anses uppkomma på grund av prisstegring efter den

1 juli 1941.

Frågan örn ordnandet av förläggningen för Hemsö kustartilleriförsvar och

Härnösands kustartilleridetachement är för närvarande föremål för ytter
Bihang

till riksdagens protokoll 19A3. 6 sami. Nr 169.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 169.

ligare utredning. Sedan denna avslutats, torde förläggningsfrågan få underställas

riksdagen.

I likhet med vad som förutsatts vid behandlingen av arméns byggnadsprogram

anser jag mig som regel böra för närvarande bortse från föreliggande

frågor örn anordnande av tjänstebostäder eller andra bostäder för

marinens personal. Sedan granskningen inom försvarsdepartementet av det

av 1942 års militära bostadsutredning den 17 mars 1943 avgivna betänkandet

rörande försvarsväsendets bostadsbehov den 1 oktober 1943 blivit avslutad,

torde dessa frågor i mån av behov böra föreläggas riksdagen. Jämväl

vissa andra med bostadsfrågorna sammanhängande spörsmål torde böra

upptagas till prövning först i nämnda sammanhang. Av denna anledning

anser jag mig icke här böra upptaga till behandling följande av marinförvaltningen

i skrivelsen den 10 februari 1943 upptagna byggnadsbehov, nämligen

dels bostadslägenheter för Gustavsviks örlogsdepå, dels tjänstebostäder

för personal vid Vitså (Hårsfjärdens depå), dels utbyggnad av värmecentral

m. m. vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning, ombyggnad, modernisering

och nybyggnad av tjänstebostäder för personal vid Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente ävensom vattenledning

för militära anläggningar på Rindön och Stenslätten samt för Vaxholms

stad, dels ock bostadslägenheter för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands

kustartillerikår. För dessa ändamål anvisade belopp böra sålunda, i

den mån medlen icke vid framdeles skeende prövning befinnas erforderliga

för anordnande av bostäder, få tagas i anspråk för andra byggnadsändamål

för marinen.

Utskottet övergår härefter till behandlingen av de särskilda byggnadsföretagen.

Allmänt.

Elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar. Riksdagen har till

elektrifieringsarbeten vid vissa marinens anläggningar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor och för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I sin skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen angivit prisstegringen

den 1 juli 1941—den 1 juli 1942 till 50 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att för nästa budgetår till täckande av

uppkomna prisstegringar bör beräknas det av marinförvaltningen angivna

beloppet 50 000 kronor, vilket belopp, i motsats till förenämnda belopp av

500 000 kronor, icke ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Moderniseringsarbeten vid sjökarteverket. I sina anslagsäskanden för budgetåret

.1943/44 har marinförvaltningen upptagit ett till 18 000 kronor avrundat

belopp för tillgodoseende av vissa av chefen för sjökarteverket framförda

önskemål om moderniseringsarbeten.

Departementschefen har icke på grundval av den föreliggande utredningen

ansett sig kunna förorda, att medel anvisas för ifrågavarande ändamål under

femårsperioden 1942/47.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

51

Vissa anläggningar för förbättringar av ventilationen vid öriogsvarven och

öriogsstationerna i Stockholm och Karlskrona. Vissa sanitära anläggningar vid

örlogsvarven och öriogsstationerna i Stockholm och Karlskrona. Departementschefen

har framhållit, att det bör ankomma på marinförvaltningen att

undersöka, i vad män de för ändamålen föreslagna åtgärderna, kostnadsberäknade

till 57 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, äro att hänföra

till standardförbättringar eller till sådana åtgärder, vilkas vidtagande äro

nödvändiga av arbetshygieniska skäl. I den mån det sistnämnda befinnes

vara fallet och åtgärderna icke kunna vidtagas med anlitande av för varvens

modernisering anvisade eller eljest till marinförvaltningens förfogande

stående medel, har det synts departementschefen, att utrymme inom femårsplanens

ram bör beredas för här ifrågavarande ändamål. Det har ansetts

böra få ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av undersökningens

resultat i ärendet träffa avgörande.

Nybyggnader för sjökrigsskolan. Departementschefen har räknat med att

de å femårsperioden 1942/47 belöpande kostnaderna för byggnadsarbeten

vid sjökrigsskolans nya etablissement i Näsby — 2 070 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 -— skola belasta femårsperiodens kostnadsram.

Brännoljecisterner för flottan. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen,

enligt prisläget den 1 juli 1941, 2 498 000 kronor, vilket belopp

avsågs för utförande av vissa enligt utredningens mening särskilt betydelsefulla

anläggningar. För påbörjande av företagen har riksdagen för budgetåret

1942/43 beräknat ett belopp av 400 000 kronor.

Marinförvaltningen har föreslagit en lösning av frågan örn flottans brännoljecisterner,

som inklusive prisstegringar fram till den 1 juli 1942 kostnadsberäknats

till 2 300 000 kronor.

Överbefälhavaren har i särskild skrivelse angående åtgärder för lagring

av drivmedel tillstyrkt uppförande av anläggningarna.

Departementschefen har funnit det fortsatta byggnadsprogrammet i fråga

örn flottans brännoljecisterner kunna tills vidare inskränkas till att avse utförande

av anläggningsarbeten för en kostnad av 625 000 kronor enligt nuprisläget.

För arbetena borde i första hand avses det belopp av 400 000

kronor, som anvisats av 1942 års riksdag. Därutöver erfordrades ytterligare

225 000 kronor, vilket belopp borde beräknas för budgetåret 1943/44. Av

beloppet om 625 000 kronor borde 520 000 kronor, motsvarande kostnaden

enligt prisläget den 1 juli 1941, belasta femårsplanens kostnadsram.

Gentralförråd för marinens intendenturmateriel. Försvarsutredningen beräknade

för centralförråd för marinens intendenturmateriel ett belopp av

400 000 kronor. Riksdagen bar för detta ändamål beräknat ett belopp av

325 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1943 uppgivit, att av

kostnaderna 25 000 kronor vore att hänföra till prisstegring under tiden den

1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Departementschefen har funnit prisstegringen under tiden den 1 juli 1941

—den 1 juli 1942 böra falla utom femårsplanens kostnadsram, vilken alltså

skall anses belastad med ett belopp av 300 000 kronor.

Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd. För inklädsel av

vissa ammunitionsförråd jämte avfuktningsaggregat, byggnader och maskinell

utrustning beräknade försvarsutredningen ett belopp av 1 200 000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet beräknat 1 300 000 kronor.

Marinförvaltningen har uppgivit, att av förutnämnda belopp 100 000 kronor

utgjorde prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Departementschefen har framhållit, att av det för ändamålet beräknade

beloppet 1 200 000 kronor böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Kompletterande anläggningar och arbeten vid sjökrigsskolan i Näsby. I skrivelse

den 10 februari 1943 har marinförvaltningen såsom erforderliga

kompletterande anläggningar angivit närstridsbana, handgranatsbana och

förråd för övningsammunition, kostnadsberäknade till sammanlagt 25 000

kronor, samt simhall och magasinsbyggnad, kostnadsberäknade till 225 000

kronor.

Departementschefen har för egen del ansett, att med simhallen och magasinsbyggnaden

bör kunna anstå till tid efter utgången av femårsperioden

1942/47. Däremot borde utrymme inom femårsplanens ram böra beredas

för närstridsbana, handgranatsbana och förråd för övningsammunition. I

avsaknad av utredning rörande kostnaderna har departementschefen icke

kunnat bedöma, i vad mån det av marinförvaltningen angivna beloppet,

23 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, kan bliva erforderligt för

ifrågavarande ändamål.

Optiska verkstäder för marinen. Departementschefen bar icke i detta sammanhang

funnit möjligt att inom femårsplanens ram bereda utrymme för

detta ändamål.

Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga. 1943

års riksdag har för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/43 anvisat

ett reservationsanslag av 450 000 kronor. Härav anses enligt departementschefen

415 000 kronor böra belasta femårsplanens kostnadsram.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

53

Norrlandskustens marindistrikt.

Gustavsviks örlogsdepå (Gustavsvik, Högsjö).

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna under femårsperioden för

örlogsdepåns utbyggande till 4 655 000 kronor, varav 150 000 kronor belöpte

å markförvärv.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1942:270 framställt förslag

beräknade riksdagen för budgetåret 1942/43 ett anslag av 500 000 kronor

för påbörjande, enligt Kungl. Maj:ts beprövande, av de av försvarsutredningen

föreslagna byggnadsarbeten, som funnes mest angelägna.

Vid sitt ställningstagande till vilka byggnadsarbeten som böra komma till

utförande före utgången av budgetåret 1943/44 har departementschefen utgått

från att beloppet om 500 000 kronor skall kunna disponeras såväl för

arbeten vid Gustavsviks örlogsdepå som för marinens övriga byggnadsbehov.

Markförvärv. För markförvärv beräknade försvarsutredningen ett belopp

av 150 000 kronor. Verkställd utredning har givit vid handen, att kostnaderna

för markförvärv kunna nedbringas till ett belopp av 25 000 kronor,

vilket av 1942 års riksdag anvisats.

Ifrågavarande belopp, 25 000 kronor, bör enligt departementschefen i sin

helhet belasta femårsplanens kostnadsram.

Ombyggnad av kajer. För detta ändamål, som avser ombyggnad av befintliga

träkajer till betongkajer, beräknade försvarsutredningen ett belopp av

410 000 kronor.

Departementschefen har ansett, att träkajerna till nöds kunna fylla sitt

ändamål under femårsperioden och att med utförandet av ombyggnaden bör

anstå till efter periodens slut.

Kanslihus med officersmäss. Kaserner. Sjukbarack. Vakt- och arre3tbyggnad.

Matsals- och mässbyggnad. Departementschefen har förklarat, att han i

avvaktan å ytterligare utredning icke kunde bedöma, i vad mån av marinförvaltningen

för ändamålen beräknade belopp, 162 000, 530 000, 37 000,

32 500 respektive 254 000 kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941, behöva

tågås i anspråk under femårsperioden.

Gymnastikbyggnad med badstubadavdelnlng. Ehuru departementschefen ansett

det önskvärt, att utrymme för gymnastikbyggnaden kunde beredas inom

femårsplanens ram, har han för vinnande av erforderlig begränsning av femårsperiodens

byggnadsprogram ansett sig nödsakad räkna med att med ifrågavarande

byggnad, som av marinförvaltningen kostnadsberäknats till

178 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skall anstå till tid efter periodens

slut.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Värmecentral. Departementschefen har ansett sig utan ytterligare utredning

icke kunna bedöma, till vilket belopp kostnaderna för värmecentralen

kunna belöpa sig.

Förrådsbyggnader. Försvarsutredningen beräknade för detta ändamål ett

belopp av 420 000 kronor.

Marinförvaltningen, som ännu ej slutfört utredning rörande kostnaderna

för erforderliga förråd, har preliminärt angivit att, med utgångspunkt från

prisläget den 1 juli 1941, förråd för en kostnad av 200 000 kronor borde anses

tillhöra angelägenhetsgrupp I samt förråd för en kostnad av 220 000 kronor

angelägenhetsgrupp II.

Departementschefen har för egen del funnit sig i brist på närmare utredning

rörande utrymmesbehovet sakna möjlighet att bedöma, i vilken omfattning

försvarsplanens kostnadsram kan komma att belastas av kostnader för

förevarande ändamål. Därest vid ytterligare utredning skulle befinnas, att

vissa förrådsutrymmen oundgängligen måste anordnas redan under nästa

budgetår, förutsätter departementschefen, att erforderbga medel skola kunna

av Kungl. Maj:t ställas till förfogande från förevarande anslag.

Fullträffsäkert förråd för torpeder. För detta ändamål beräknade försvarsutredningen

ett belopp av 185 000 kronor.

Kungl. Maj:t har ställt det av marinförvaltningen enligt prisläget den 1

juli 1942 beräknade beloppet. 205 000 kronor, till ämbetsverkets förfogande

för angivet ändamål. Departementschefen har funnit, att arbetena böra anses

föranleda en belastning av femårsplanens kostnadsram med 185 000 kronor.

Båtskjul. Kajer. Stängsel jämte vaktstuga. Utvändiga ledningar. Departementschefen

har funnit sig icke utan ytterligare utredning kunna bedöma,

i vad mån av marinförvaltningen för ändamålet beräknade medel

kunna behöva tagas i anspråk under femårsperioden.

Elektrisk kraft. Enligt försvarsutredningens beräkningar skulle för elektrisk

kraftanläggning erfordras 525 000 kronor.

Marinförvaltningen har funnit 425 000 kronor vara tillräckliga för ändamålet.

Av sistnämnda belopp ha 45 000 kronor angivits utgöra prisstegring

under tiden den 1 juli 1941—den 1 jub 1942.

Departementschefen har funnit sig icke kunna bedöma, i vad mån det av

marinförvaltningen beräknade beloppet kan behöva tagas i anspråk under

femårsperioden, men har utgått från att Kungl. Maj:t skall äga att för tiden

intill utgången av budgetåret 1943/44 ställa erforderliga belopp till förfogande

för tillgodoseende av de behov, som föranledas av därunder pågående

arbeten vid Gustavsviks örlogsdepå.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

55

Brandmateriel. För brandmateriel beräknade försvarsutredningen 35,000

kronor.

Marinförvaltningen bar beräknat totalkostnaden för depån till 35 000 kronor,

varav 3 500 kronor angivits hänföra sig till prisstegring den 1 juli

1941—den 1 juli 1942.

Departementschefen har beräknat, att för ändamålet under femårsperioden

komma att erfordras 35 000 kronor, varav 31 500 kronor böra belasta femårsplanens

kostnadsram. Intill utgången av budgetåret 1943/44 ha ansetts

böra beräknas allenast 10 000 kronor, vilket belopp syntes kunna utgå av det

belopp å 500 000 kronor, som av 1942 års riksdag beräknats för vissa byggnadsarbeten

vid Gustavsviks örlogsdepå. Av angivna belopp borde 9 000 kronor

anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Planering och vägar. Departementschefen har för tiden intill utgången

av budgetåret 1943/44 för ifrågavarande ändamål beräknat 10 000 kronor,

vilket belopp borde kunna utgå av det belopp å 500 000 kronor, som av

1942 års riksdag beräknats för vissa byggnadsarbeten vid depån. Beloppet

borde i sin helhet belasta femårsplanens kostnadsram.

Skjutbana, idrottsplats m. m. Docksätt vid Gustavsviks torrdocka jämte

förlängning. I likhet med marinförvaltningen har departementschefen ansett

medel för dessa ändamål icke böra beräknas för femårsperioden 1942/47.

Ostkustens marindistrikt.

Ändring av sjökrigsskolans nuvarande byggnad till kanslihus för marindistrikts

chefen. För ombyggnad av sjökrigsskolans lokaler beräknade försvarsutredningen

40 000 kronor, vilket belopp av riksdagen beräknats för budgetåret

1942/43.

Departementschefen har framhållit, att sjökrigsskolans förutvarande lokaler

för närvarande disponeras av sjömanskårens skolor. Det för ändrings

arbeten beräknade beloppet borde därför under femårsperioden 1942/47 få

disponeras för annat ändamål.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit,

med hänsyn till angelägenheten att vinna en ur beredskapssynpunkt nödvändig

koncentrering av de mera betydelsefulla delarna av marindistriktsstaben

i Ostkustens marindistrikt, genom nyssnämnda beslut å förskottsstat

anvisat ett belopp av 48 000 kronor för uppförande av en expeditionsbarack

i anslutning till chefens för marindistriktet nuvarande ämbetshus.

Värmeledning i chefens för Ostkustens marindistrikt och chefens för Stockholms

örlogsvarv ämbetshus. Departementschefen har icke kunnat förorda,

att medel beräknas för ändamålet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr i69.

Stockholms örlogsstation.

Vattenledning m. m. vid Stockholms örlogsbas. Riksdagen har till vatten-,

avlopps- och reningsanläggningar vid Stockholms örlogsstation för budgetåret

1942/43 anvisat ett belopp av 123 000 kronor. Ifrågavarande belopp upptogs

i försvarsutredningens kostnadsberäkningar och bör enligt departementschefen

belasta femårsplanens kostnadsram. För nästa budgetår bör

enligt departementschefen beräknas ett belopp av 12 500 kronor, motsva

rande kostnadsstegring under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Utbyte av högtrycksångpannor m. m. I försvarsutredningens kostnadsberäkningar

finnes intet belopp upptaget för detta ändamål.

Marinförvaltningen har hemställt att tillhopa 115 000 kronor måtte anvisas

å förskottsstat för utbyte av vissa pannor m. m.

Departementschefen har icke funnit sig kunna tillstyrka anvisande av medel

för dessa ändamål å förskottsstat. För utbyte av högtrycksångpannoma

i ett kokhus erforderliga medel, 50 000 kronor, har departementschefen beräknat

för budgetåret 1943/44. Av beloppet böra 45 500 kronor belasta femårsplanens

kostnadsram.

Ombyggnad av marketenteri. Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden

för budgetåret 1943/44 hemställt om anvisande av ett anslag av 15 000

kronor för ombyggnad av marketenteriet å Skeppsholmen.

Departementschefen har tillstyrkt, att detta medelsbehov, vilket icke tagits

i beräkning av 1941 års försvarsutredning, snarast tillgodoses. För ändamålet

har för budgetåret 1943/44 beräknats ett belopp av 15 000 kronor, av vilket

belopp 14 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Manskapsbarack. Sedan 1942 års riksdag till vissa byggnadsarbeten

m. m. vid Stockholms örlogsstation å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 110 000 kronor, har Kungl.

Majit ställt det anvisade anslaget till marinförvaltningens förfogande för uppförande

av en manskapsbarack på Skeppsholmen.

I marinförvaltningens skrivelse den 10 februari 1943 har för ändamålet

upptagits ett belopp av 110 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varjämte

för prisstegring intill den 1 juli 1942 upptagits 9 000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till förutsättningarna för Kungl.

Maj :ts beslut ansett, att intet prisstegringstillägg bör beräknas å det anvisade

beloppet, 110 000 kronor. Av sistnämnda belopp torde 100 000 kronor böra

anses motsvara prisläget den 1 juli 1941 och sålunda belasta femårsplanens

kostnadsram.

Tillbyggnad till exercisskolan för riktövningsbatteri. För ifrågavarande

ändamål har marinförvaltningen äskat 20 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

57

Departementschefen har icke funnit sig böra för närvarande beräkna medel

för ändamålet.

Stockholms örlogsvarv.

Vissa hygieniska anordningar. För ändamålet har 1942 års riksdag anvisat

70 000 kronor. Departementschefen har ansett, att detta belopp bör belasta

femårsplanen, samt att av marinförvaltningen uppgiven prisstegring, 6 000

kronor, bör utom ramen ställas till förfogande under nästa budgetår.

Förläggnings- och förplägnadsanstalter å Bergholmen. För detta ändamål

har riksdagen anvisat 54 000 kronor.

Departementschefen har funnit ifrågavarande byggnadsarbeten böra belasta

femårsplanens kostnadsram med 50 000 kronor.

Förlängning av Gustaf V:s docka. I sin skrivelse angående marinens

medelsbehov för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen angivit kostnaden

för ifrågavarande ändamål enligt prisläget den 1 juli 1941 till 1 000 000

kronor samt därav för nämnda budgetår äskat 400 000 kronor. För prisstegring

intill den 1 juli 1942 har beräknats ett belopp av 150 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att hela ombyggnaden sker under femårsperioden

1942/47 samt att för nästa budgetår böra beräknas 345 000 kronor,

varav 300 000 ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Sopförbränningsanläggning. För detta ändamål har riksdagen anvisat

100 000 kronor.

Departementschefen har funnit ifrågavarande arbeten böra belasta femårsplanens

kostnadsram med 93 000 kronor.

Kompletteringsarbeten å artilleriammunitionsverkstad. Riksdagen har till modernisering

av vissa marinens verkstäder m. m., såsom förstärkning av ett

av riksdagen för samma ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisat reservationsanslag, å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 48 500 kronor.

Anslaget bör enligt departementschefen icke belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa arbeten vid Stockholms örlogsvarv. Departementschefen har icke

funnit det möjligt att tillstyrka anvisande av medel för ifrågavarande arbeten.

Anordnande av omklädnads- och tvättrum å Beckholmen samt värmecentral därstädes.

För detta ändamål har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisat 200 000 kronor.

Marinförvaltningen har angivit kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941

till 185 000 kronor samt prisstegringar intill den 1 juli 1942 till 15 000

kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande m 169.

Departementschefen har, sedan det framkommit att i den å 200 000 kronor

slutande kostnadsberäkningen för själva anläggningen kommit att felaktigt

inräknas jämväl ett belopp örn 10 000 kronor för lös inredning, anfört, att av

anslaget å 200 000 kronor bör disponeras allenast 190 000 kronor och återstoden

tagas i anspråk för annat ändamål, som faller inom femårsplanens

kostnadsram. Ramen har ansetts böra för nu ifrågavarande ändamål belastas

med 176 000 kronor.

Förlängning m. m. av bryggan vid kolupplaget å Furuholmen. För detta ändamål

har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44

upptagit 130 000 kronor.

Departementschefen har icke beräknat medel för ändamålet för femårsperioden

1942/47.

Hårsfjärdens depå.

Anordnandet av exercisplan vid Vitsa. Departementschefen har ansett med

ifrågavarande arbete utan alltför stora olägenheter kunna anstå till tidpunkt

efter utgången av femårsperioden 1942/47.

Kompletteringsarbeten vid Hårsfjärdens flygstation. Marinförvaltningen

har hemställt om anvisande av ett anslag för ändamålet av 40 000 kronor,

varav 16 400 kronor avse kontrakterade prisstegringstillägg för tidigare beslutade

arbeten, 14 200 kronor viss utvidgning av byggnadsprogrammet,

7 400 kronor brandsäkerhets- och sanitära anordningar samt 2 000 kronor

administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

Departementschefen har funnit sig böra för ändamålet beräkna beloppen

16 400 kronor och 14 200 kronor, av vilka belopp det sistnämnda med 13 000

kronor har ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Vissa nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå. Departementschefen har

i enlighet med vad som anförts i ämnet i propositionen 1943:2 för budgetåret

1943/44 för vissa nybyggnadsarbeten vid Hårsfjärdens depå beräknat

ett belopp av 685 000 kronor, varav 625 000 kronor ansetts böra belasta

femårsplanens kostnadsram.

Ytterbelysning vid Hårsfjärdens depå. Departementschefen har förklarat

sig sakna möjlighet att utan närmare utredning bedöma vare sig angelägenheten

i och för sig av ytterbelysningens anordnande eller medelsbehovets

storlek och har förty icke beräknat något belopp för ändamålet för nästa

budgetår.

Hamn- och kajanläggningar vid Vitså brygga. Försvarsutredningen beräknade

icke något belopp för detta ändamål. Marinförvaltningen har härför äskat

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

59

297 000 kronor, varav 22 000 kronor angivits motsvara prisstegring under

tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Departementschefen har funnit sig böra förorda, att vissa av de avsedda

arbetena komma till utförande snarast möjligt medan med vissa andra arbeten

ansetts kunna anstå till tid efter femårsperiodens slut. Departementschefen

har för ifrågavarande ändamål för femårsperioden 1942/47 beräknat,

enligt prisläget den 1 juli 1942, ett belopp av 135 000 kronor, varav 125 000

kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente.

Ombyggnad av f. d. Ing. ! V:s kasern i Vaxholm, ordonnans- och vaktförläggning

vid samma kasern ävensom brygga i anslutning till nämnda kasern. För erforderliga

omändringsarbeten beräknade försvarsutredningen ett belopp av 190 000

kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1942:270 framställda

förslag har riksdagen för budgetåret 1942/43 beräknat sistnämnda belopp.

Sedermera har marinförvaltningen — med förmälan att det visat sig omöjligt

att genomföra den nödvändiga ombyggnaden inom ramen för det av

riksdagen anvisade beloppet örn 190 000 kronor — hemställt att å tillläggsstat

för budgetåret 1942/43 måtte anvisas ytterligare 90 000 kronor.

I jdtrande har 1940 års militära byggnadsordning tillstyrkt, att ett belopp

av 220 000 kronor i stället för tidigare beräknade 190 000 kronor anvisas

för ombyggnadsarbetena inom kasernen.

I skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen uppgivit kostnaderna

enligt prisläget den 1 juli 1942 för ombyggnaden av kaserner, vaktoch

ordonnansförläggningen samt bryggan till respektive 243 000, 12 000 och

30 000 kronor, varav respektive 18 000, 900 samt 3 000 kronor motsvarade

prisstegringar från den 1 juli 1941.

Departementschefen har funnit förebragt utredning angående antalet personer,

som vid återgång till fredsförhållanden kommer att ingå i kustartilleriförsvarsstaben,

anmärkningsvärt löslig. Emellertid har det synts departementschefen

vara ändamålsenligt att i samband med ändock erforderlig

ombyggnad av f. d. Ing. IV:s kasern till kanslilokaler disponera denna för

maximalt antal tjänstgörande. Vissa av byggnadsutredningen föreslagna besparingsåtgärder

ha där så befunnes möjligt ansetts böra iakttagas. Enär

emellertid byggnadsutredningens kostnadsberäkningar synts vara väl lågt

hållna, bar departementschefen för kasernens ombyggnad beräknat ett belopp

av 230 000 kronor. Av marinförvaltningen föreslagen ombyggnad av

befintliga byggnader till vakt- och arrestlokaler har departementschefen

funnit ändamålsenlig och därför beräknat 11 000 kronor. En brygga bar befunnits

böra komma till utförande för en kostnad av 15 000 kronor. Inklusive

det av riksdagen anvisade beloppet örn 190 000 kronor men exklusive kost
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 169.

naclér för administration och oförutsedda utgifter ha kostnaderna för här

avsedda arbeten enligt prisläget den 1 juli 1942 beräknats till 256 000 kronor,

vilket belopp ansetts böra stå till förfogande före utgången av nästa

budgetår. Av beloppet ha 235 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Värmeledning i tre manskapsbaracker. För täckande av prisstegring har

departementschefen för nästa budgetår beräknat ett belopp av 7 000 kronor,

vilket ansetts ej böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Tillbyggnad av underofficersmäss. Försvarsutredningen fann en utbyggnad

av underofficersmässen betingad av ökningen av underofficerskåren och beräknade

för ändamålet 50 000 kronor.

Departementschefen har i enlighet med marinförvaltningens förslag funnit

ett belopp av 50 000 kronor böra beräknas för detta ändamål för budgetåret

1943/44. Av beloppet ha 46 000 kronor ansetts böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Omläggning av den elektriska distributionen vid Oscar-Fredriksborg från lik- till

växelström. Försvarsutredningen beräknade icke medel för detta ändamål.

Marinförvaltningen har för ändamålet äskat 144 000 kronor, varav 19 000

kronor angivits hänföra sig till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—

den 1 juli 1942.

Departementschefen har funnit den föreslagna omläggningen vara ekonomiskt

och ur materielsynpunkt välmotiverad och har förordat, att för budgetåret

1943/44 beräknas det av marinförvaltningen äskade beloppet, 144 000

kronor, varav 125 000 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement å Rindön.

Ordnande av matrum för personalen vid tygverkstäderna. Departementschefen

har icke funnit det möjligt att utan närmare utredning taga ställning

till av marinförvaltningen för ändamålen anmälda medelsbehov.

Ombyggnad av brygga å Grisselmaren. För ombyggnad av brygga å Grisselmaren

har marinförvaltningen för budgetåret 1943/44 äskat ett belopp av

20 000 kronor.

Marinförvaltningen har sedermera upplyst, att av det äskade beloppet

1 500 kronor hänföra sig till prisstegring under tiden den 1 juli 1941—den

1 juli 1942.

Departementschefen har tillstyrkt, att för budgetåret 1943/44 för ifrågavarande

ändamål beräknas ett belopp av 20 000 kronor. Av beloppet ha

18 500 kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Förbättring av förläggningsförhållandena å Korsö. För ifrågavarande ändamål

har departementschefen i enlighet med ett av 1940 års militära bygg
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

61

nadsutredning framlagt förslag beräknat 10 000 kronor, därav 9 000 kronor

ansetts böra belasta kostnadsramen.

Exercishall med mäthus för Vaxholms kustartilleriregemente. Riksdagen har

för budgetåret 1942/43 för detta ändamål beräknat 250 000 kronor.

Marinförvaltningen har anmält, att 20 000 kronor hänförde sig till prisstegringar

under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli 1942.

Departementschefen har framhållit, att 230 000 kronor böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Mässbyggnad för underofficerare å Korsö. För ifrågavarande ändamål ha

av riksdagen beräknats 25 000 kronor. Departementschefen har funnit, att

av detta belopp 23 100 böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Utvändiga ledningar. Planering och vägar. Nybyggnad för intend8nturverkstäder

vid Vaxholms kustartllleriregemente. Departementschefen har förklarat

sig sakna möjlighet att nu taga ställning till av marinförvaltningen för

ifrågavarande ändamål framställda äskanden.

Gotlands marindistrikt.

Försvarsutredningen upptog i sina kostnadsberäkningar för marindistriktet

följande byggnadsarbeten, nämligen dels under rubriken För marinen gemensamma

anläggningar ett belopp av 1 000 000 kronor för nybyggnad av

hamn- och verkstadsanläggning, dels under rubriken Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår tillhopa 2 600 000 kronor för ett flertal

örn- och nybyggnadsarbeten, därav 1 330 000 kronor, exklusive administrationskostnader,

för bostadslägenheter, dels ock under rubriken Fårösunds

förrådsdepå ett belopp av 300 000 kronor för uppförande av förrådsbyggnader

för artilleri- och torpedammunition.

I propositionen 1942: 210 och riksdagens skrivelse 1942: 374 gjordes ingen

annan erinran mot ifrågavarande beräkningar än att för bostadslägenheter

upptogos allenast 800 000 kronor.

1942 års riksdag har för ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 1 900 000

kronor för budgetåren 1941/42 och 1942/43 på sätt framgår av följande uppställning.

Hamnanläggning m. m............................... kronor 1 200 000

Sjukhuslokaler ..................................... 5 290 000

Exercishall med mäthus............................. » 200 000

Fritidsbyggnad ..................................... » 210 000

Enligt beslut av 1943 års riksdag har till garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren

och vid Vitså brygga anvisats ett reservationsanslag å till
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 169.

läggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 av 450 000 kronor, av vilket

belopp 130 000 kronor avsetts för Gotlands kustartilleriförsvar.

Försvarsutredningen förutsatte icke uppförande av ytterligare kaserner i

Fårösund. 1 stället föreslogs, att befintliga baracker skulle förses med värme

samt andra installationer för en kostnad av 30 000 kronor. Kanslihuset

skulle enligt utredningens förslag tillbyggas för en kostnad av 280 000 kronor

och där inrymmas bland annat samtliga förvaltningar. Mässutrymmena

skulle utökas genom att en ny underofficersmäss uppfördes samt marke

tenteribyggnaden, efter vissa kompletteringar, i sin helhet toges i anspråk

för manskapet. Utredningen beräknade vidare medel för utbyggnad av det

elektriska distributionsnätet jämte ytterbelysning inom kasernområdet, utvändiga

ledningar samt planering och vägar.

Marinförvaltningen har vid avgivandet av sina medelsäskanden samt i sin

skrivelse den 10 februari 1943 i huvudsak följt försvarsutredningens förslag

men därutöver upptagit, förutom vad som redan anvisats för fritidsbyggnad

och garage, medel för byggnad inrymmande 1. och 6. kompaniernas tyguppbörd

jämte matsal för civil personal, beklädnads- och persedelförråd,

proviantförråd, motorverkstad samt musikpaviljong.

Departementschefen har anfört följande.

En inom försvarsdepartementet verkställd närmare granskning av det av

marinförvaltningen upprättade byggnadsprogrammet har givit vid handen,

att detta icke utan ytterligare utredning torde kunna godtagas.

Ordnandet av förläggningen i Fårösund bör därför av marinförvaltningen

i ett sammanhang tagas under förnyat övervägande, därvid ämbetsverket

bör känna sig obundet av försvarsutredningens förslag i ärendet. Vid utredningen

synes böra övervägas örn, särskilt med hänsyn till de påfrestande

tjänstgöringsförhållandena i Fårösund, anledning finnes att frångå eljest

vedertagen standard i fråga örn förläggningsutrymmen — för personal med

tjänstgöring ett år i sträck enkelförläggning i kaserner. Det kan sålunda

ifrågasättas, om ej en ny kasernbyggnad borde uppföras och vissa baracker

i stället användas såsom förråd. I samband därmed torde behovet av förråd

böra i ett sammanhang klarläggas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

manskapets möjligheter till rekreation och sysselsättning på fritiden. Enligt

vad jag inhämtat har marinförvaltningen avsett att en stor del av den för

manskapsmäss avsedda byggnaden skulle utgöra bibliotek och skrivrum.

Enär lokaler för likartat ändamål torde komma att inrymmas i fritidsbyggnaden,

synes frågan örn mässbyggnadens framtida utnyttjande böra underkastas

ytterligare övervägande. Med hänsyn till de betydande kostnader, som

kunna beräknas uppkomma, om personalen vid Fårösundsförläggningen

skall erhålla sådana förläggningsförhållanden m. m., som äro önskvärda

med hänsyn till platsens avskilda belägenhet, måste alla möjligheter till kostnadsbesparingar

beträffande byggnadsprogrammet i övrigt iakttagas. Det

bör sålunda övervägas, om ej tillbyggnaden av kanslihuset kan ersättas med

baracker eller åtminstone minskas genom att fortifikations- och tygförvaltningarna

bibehålla nuvarande lokaler. Befinnes så ej kunna lämpligen ske,

bör förslag framläggas om de sistnämnda lokalernas lämpliga disponerande.

Det bör vidare undersökas, om ej behovet av motorreparationer kan till
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

63

godoses med tillgängliga eller planerade resurser på platsen eller genom

samarbete med arméns eller flygvapnets vederbörande myndigheter. Vidare

bör undersökas, örn behovet av övningslokaler för musiken kan tillgodoses

genom flyttning av barack till lämplig plats. Behovet av utvändiga ledningar

och dylikt bör slutligt kostnadsberäknas i anslutning till den efter

utredningen framkomna planen till förläggningens ordnande.

I avvaktan på utredning i här angivna avseenden böra uppenbarligen under

innevarande och nästa budgetår allenast de mest angelägna byggnadsarbetena

komma till utförande eller fullföljas. Jag beräknar i enlighet härmed för

angivna budgetår, att — förutom garage, för vilka medel beräknats under

avsnittet Allmänt — allenast följande byggnadsföretag skola utföras, nämligen

hamn- och verkstadsanläggning, sjukhuslokaler samt exercishall med

mäthus. För dessa ändamål lia anvisats tillhopa 1 690 000 kronor, medan

kostnaderna, inklusive kända prisstegringar, av marinförvaltningen numera

beräknats uppgå till 1 714 000 kronor. Kostnaderna enligt prisläget den 1

juli 1941 torde kunna beräknas utgöra 1 675 000 kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat torde för utförande av nu angivna

byggnadsföretag erfordras ytterligare medel under nästa budgetår för följande

ändamål.

Yttre ledningar för sjukhusbyggnad......

Planering och vägar för sjukhusbyggnad . .

Planering och vägar för exercishall med

mäthus.............................

Ytterbelysning och elektrisk kraft till befintliga

byggnader ......................

Elektrisk kraft till sjukhusbyggnad......

Elektrisk kraft till exercishall med mäthus

Summa

Kostnad

Prisstegring

Summa

v, 1941.

till V, 1942.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

41 500

3 500

45 000

12 050

1 000

13 050

6 450

500

6 950

18 000

1 800

19 800

13 600

1 400

15 000

1 100

100

1 200

92 700

8 300

101 000

I enlighet med vad sålunda anförts böra av medel, som hittills under femårsperioden

1942/47 anvisats för byggnadsarbeten inom Gotlands marindistrikt,

1 900 000 kronor, intill utgången av budgetåret 1943/44 få tagas i

anspråk (1 714 000 + 101 000 =) 1 815 000 kronor, varav (l 675 000 +

92 700 =) 1 767 700 kronor böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Såsom inledningsvis anförts förutsätter jag, att för byggnadsarbeten inom

marindistriktet redan anvisade medel, som sålunda icke behöva tagas i anspråk

under innevarande eller nästa budgetår, skola få utnyttjas för tillgodoseende

av andra byggnad sbehov för marinen.

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs öriogsdepå.

Vissa frågor rörande expeditioner, förläggningar m. m. De sammanlagda

kostnaderna för här ifrågavarande arbeten beräknades av försvarsutredningen

till, oberäknat administrationskostnader, sammanlagt 1 075 000

kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 169.

1942 års riksdag beräknade för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1942/43 ett belopp av 300 000 kronor.

I skrivelse den 10 februari 1943 har marinförvaltningen för hithörande

ändamål, delvis med beaktande av byggnadsutredningens förslag, i angelägenhetsgmpp

1 upptagit medel för lösande av berörda byggnadsfrågor.

Departementschefen har ansett marinförvaltningens förslag till lösande

av byggnadsfrågorna vid Göteborgs örlogsdepå med vissa reservationer godtagbart,

och har för nästa budgetår beräknat medel för samtliga ändamål

med undantag av ny gymnastik- och exercisbyggnad med badstubad, vilken

byggnad med hänsyn till byggnadsplanens omfattning i övrigt ansetts böra

anstå till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47. Av riksdagen för

sistnämnda ändamål anvisat belopp av 300 000 kronor borde vid sådant förhållande

få tagas i anspråk för tillgodoseende av övriga ändamål. Departementschefen

har vidare anfört följande.

Medelsbehovet för nu omhandlade ändamål har av marinförvaltningen,

med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1942, beräknats till 671 000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 622 600 kronor,

enligt följande sammanställning.

Prisstegring

V, 1941

V, 1941—

V, 1942

Summa

Kanslihus för chefen för Västkustens marin- distrikt .............................

Iordningställande av lokaler för stations-

162 000

13 000

175 000

chefen ............................

Ändringar av gymnastikbyggnad till lek-

42 600

3 400

46 000

tionsrum samt lokaler för varvschefen

m. m...............................

140 000

10 000

150 000

Ombyggnad av expeditions- och sjukhus-

lokaler i centralbyggnaden till logement

Ändring av matsalsflygel till reservfor-

60 000

5 000

65 000

läggning ...........................

Ändring och tillbyggnad av tre baracker för

46 000

4 000

50 000

sjukvårdsändamål ...................

70 000

6 000

76 000

Utbyggnad och ändring av stängsel......

12 000

1 000

13 000

Förrådsbyggnader .....................

90 000

6 000

96 000

Summa kronor

622 600

48 400

671 000

Ifrågavarande belopp torde böra ställas till förfogande före utgången av

budgetåret 1943/44. Enär 1942 års riksdag för byggnadsarbeten vid Göteborgs

örlogsdepå anvisat 300 000 kronor, utgör medelsbehovet för nästa

budgetår (671 000—300 000=) 371 000 kronor. Då det emellertid synes

kunna ifrågasättas, huruvida så stora reservutrymmen för förläggning, som

av marinförvaltningen förutsatts, kunna bliva erforderliga, bör, innan dispositionsbeslut

meddelas rörande de för ändring av matsalsflygel till reservförläggning

samt för uppförande av nya förråd beräknade beloppen, utredning

förebringas därutinnan. Vid bedömandet av behovet av förrådsutrymmen

bör beaktas, att cellbyggnaden icke, såsom försvarsutredningen förut
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

65

satte, enligt det nu föreliggande förslaget tages i anspråk såsom expeditionsbyggnad.

Övriga byggnadsarbeten. Utöver de i föregående avsnitt berörda byggnadsfrågor

upptog försvarsutredningen i sina kostnadsberäkningar jämväl

vissa andra byggnadsbehov vid örlogsdepån. Departementschefen har funnit

medel böra för nästa budgetår beräknas enligt följande sammanställning.

Prisstegring

V, 1941

Vt 1941—

V, 1942

Summa

Renovering av marketenteri ..........

4 500

500

5 000

Byggnad för materielöversyn..........

Brandtorn med brandbod och brand-

162 500

12 500

175 000

materiel ..........................

11 600

1 000

12 600

Utvändiga ledningar och arbeten......

Elektrisk kraftförsörjning, utvändiga elek-

36 000

4 000

40000

triska ledningar och yttre belysning . .

32 000

4 000

36 000

Summa kronor 246 600 22 000 268 600

Frågorna huruvida medel under femårsperioden 1942/47 böra beräknas för

en del andra arbeten har departementschefen ansett böra underkastas ytterligare

utredning. Med tillgodoseende av vissa andra av marinförvaltningen

upptagna byggnadsändamål bör däremot enligt departementschefen anstå

till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47.

För nästa budgetår har för de under förevarande avsnitt behandlade byggnadsbehoven

beräknats ett belopp av 268 600 kronor, varav 246 600 kronor

böra anses belasta femårsplanens kostnadsram.

Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilieriregemente.

Försvarsutredningen beräknade kostnaderna för iståndsättnings-, omändrings-

och nybyggnadsarbeten för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartilleriregemente exklusive markförvärv till 7 875 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen

1942: 270 framställt förslag bär riksdagen för byggnadsarbetenas påbörjande

beräknat 2 000 000 kronor, därav 200 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret

1941/42 samt återstoden för budgetåret 1942/43.

Innevarande års riksdag har därjämte anvisat 450 000 kronor för garagebyggnader

m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså brygga, av vilket

belopp 188 000 kronor avsetts för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Departementschefen har framhållit, att åtskilliga av hithörande byggnadsfrågor

ännu icke äro i det utredda skick, att slutlig ställning till dem kan

tagas. Emellertid kunde redan nu sägas, att med gymnastikbyggnad, idrotts
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 169. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 169.

plats, utsprängning av tunnlar samt den med örlogsdepån gemensamma

sjukhusanläggningen borde anstå till tid efter femårsperioden 1942/47. Till

frågan örn komplettering av kajer har departementschefen i avsaknad av

närmare utredning förklarat sig icke för närvarande kunna taga ställning.

Departementschefen har vidare framhållit, att beträffande byggnadsprogrammet

i övrigt inom försvarsdepartementet i samråd med representanter för

marinförvaltningen verkställts undersökning rörande viss omläggning av programmet

för kostnadernas nedbringande. Därvid hade särskild uppmärksamhet

ägnats frågan örn det lämpligaste sättet att utnyttja de på förläggningsområdet

befintliga äldre byggnader, som marinförvaltningen föreslagit

skola ombyggas till tjänstebostäder. Med hänsyn till vad som vid den

verkställda undersökningen framkommit syntes böra övervägas en utform

ning av byggnadsprogrammet efter i huvudsak vissa av departementschefen

angivna riktlinjer.

Intill utgången av budgetåret 1943/44 bör enligt departementschefen medel

få tagas i anspråk för följande ändamål.

Prisläge

v, 1941

Prisstegring

V, 1941—

V, 1942

Summa

Kanslihus ........................

426 000

34 000

460 000

Fem kaserner ....................

1 325 000

100 000

1 425 000

Matinrättning och manskapsmäss . . .

610 000

55 000

665 000

Vakt- och arrestbyggnad ..........

79 000

6 000

85 000

Officersmäss .....................

32 000

3 000

35 000

Underofficersmäss ................

41 700

3 300

45 000

Exercishall med mäthus...........

245 000

20 000

265 000

Värmecentral ....................

185 000

15 000

200 000

Utvändiga ledningar...............

555 000

55 000

610 000

Planering, vägar och stängsel......

197 000

15 500

212 500

Summa kronor

3 695 700

306 800

4 002 500

Det sammanlagda medelsbehovet för tiden intill utgången av budgetåret

1943/44 har sålunda beräknats till 4 002 500 kronor. Av detta belopp ha

3 695 700 kronor ansetts böra belasta femårsplanens kostnadsram. Enär för

byggnadsarbeten vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet redan

anvisats 2 000 000 kronor, har medelsbehovet för budgetåret 1943/44 angivits

till 2 002 500 kronor.

Departementschefen har slutligen anmärkt, att det skisserade byggnadsprogrammet

givetvis vore att betrakta såsom blott preliminärt i avvaktan på

de slutliga förslag, som kunna av marinförvaltningen framläggas. Det bär

ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa de jämkningar, som

må befinnas lämpliga.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

67

Administrationskostnader och oförutsedda utgifter.

För ifrågavarande ändamål bär departementschefen beräknat 1 009 800

(enligt prisläget den 1 juli 1941 937 300) kronor. Enär 400 000 redan anvisats,

kunde medelsbehovet under budgetåret 1943/44 uppskattas till 609 800

kronor.

Sammanfattning.

Sammanfattningsvis har departementschefen framhållit, att kostnaderna

under femårsperioden 1942/47 för de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående

byggnadsarbeten, till vilka genom tidigare beslut eller i propositionen

nr 222 tagits ställning, kunde beräknas till, enligt prisläget den 1 juli 1941,

17 330 000 kronor. Med utgångspunkt från de i marinförvaltningens skrivelse

den 10 februari 1943 framlagda förslagen skulle motsvarande kostnader

ha uppgått till 18 680 000 kronor. Medelsbehovet för samtliga dessa byggnadsarbeten

hade för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44, enligt prisläget

den 1 juli 1942 eller senare, beräknats till 17 835 000 kronor, motsvarande

enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 16 565 000 kronor. Enär

för tiden intill utgången av budgetåret 1942/43 för inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten anvisats 15 497 000 kronor, kunde

medelsbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas till 2 338 000 kronor.

Den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen för marinens byggnader

borde sålunda för tiden intill utgången av budgetåret 1943/44 med anledning

av i propositionen berörda byggnadsföretag anses belastad med ett belopp

av 16 565 000 kronor. Femårsplanens kostnadsram borde emellertid även anses

belastad med ett belopp av 400 000 kronor för bestridande av kostnader

för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter i Stockholm och

Boden samt på Gotland.

FLYGFÖRVALTNINGENS DELFOND.

Utskottet övergår härefter till att redogöra för en i propositionen nr 222 under

rubriken flygförvaltningens delfond upptagen byggnadsfråga. Inledningsvis

må därvid framhållas, att i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000

kronor, dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom

på sätt i propositionen angivits med belopp, som betingas av prisstegring

— inom ramen av ett belopp av 98 800 000 kronor, i den mån så erfordras

för tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., sorn

enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsverkspropositionen eller i

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 169.

särskild proposition anföres skola komma till utförande med anlitande av

berörda anslag.

Det i statsverkspropositionen anmälda medelsbehovet för budgetåret

1943/44 för byggnadsarbeten, som förutsatts skola komma till utförande med

anlitande av ifrågavarande anslag, utgör tillhopa 54 756 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941.

Verkstad3anläggning för fiygindustrien. Kungl. Majit bär den 21 augusti

1942 fastställt materielplan för anskaffning av flygmateriel under flygvapnets

uppsättningsperiod enligt försvarsbeslutet. Ett genomförande av detta

anskaffningsprogram nödvändiggör en utvidgning av verkstäderna vid en

av flygindustrierna. Denna utvidgning har kostnadsberäknats till 8 500 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket belopp inräknats i totalkostnaderna

för flygmaterielanskaffningen.

Uti skrivelse den 16 mars 1943 har flygförvaltningen hemställt örn bemyndigande

att vidtaga åtgärder för utförande av ifrågavarande verkstadsanläggning.

Flygförvaltningen har anfört, att kostnaderna för den nya verkstadsanläggningen

enligt det nu planerade utförandet, inberäknat för driften erforderlig

inredning, inventarier och vissa maskiner, uppförande av vissa för

anläggningen erforderliga monteringshallar ävensom marklösen och väganläggningar,

kunde hållas inom det angivna beloppet 8 500 000 kronor med

ett prisstegringstillägg av 15 procent eller totalt 9 775 000 kronor. I detta

belopp ingå även kostnaderna, 300 000 kronor, för vissa flygplanförråd å centrala

flygverkstäderna, beträffande vilka flygförvaltningen emellertid förklarat

sig ha för avsikt att framdeles inkomma med närmare framställning.

Flygförvaltningen har slutit preliminärt avtal med vederbörande flygindustri

angående anläggningens utförande. Enligt detta avtal skall bolaget till flygförvaltningen

sälja det markområde som erfordras för verkstaden. Flygförvaltningen

skall bliva ägare till verkstaden och upplåta densamma till industriföretaget

för flygplantillverkning för statens räkning.

Kungl. Majit har bemyndigat flygförvaltningen att gå i författning örn

utförande i enlighet med vad flygförvaltningen föreslagit av ifrågavarande

verkstadsanläggning och monteringshallar samt att vidtaga härav betingade

åtgärder i övrigt —- allt inberäknat förenämnda flygplanförråd — inom en

kostnadsram av 9 775 000 kronor, och därvid tillika föreskrivit, att arbeten

med nämnda flygplanförråd icke finge påbörjas utan särskilt tillstånd av

Kungl. Majit. Härjämte har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen att

tills vidare bestrida de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna, intill

ett belopp av 900 000 kronor, för påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag

från innevarande års anslag lill flygmaterielanskaffning.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

Enligt vad jag under hand inhämtat fördela sig de beräknade kostnaderna

9 775 000 kronor på följande sätt (inom parentes angivas motsvarande belopp

enligt prisläget den 1 juli 1941).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

69

Kronor

Markförvärv................................... 80 000 ( 80 000)

Byggnadsarbeten och väganläggningar............ 8 915 000 (7 715 000)

Inventarier och vissa maskiner .................. 630 000 ( 555 000)

Administration och oförutsett................... 150 000 ( 150 000)

Summa kronor 9 775 000 (8 500 000)

Av dessa kostnader torde de, som avse inventarier och vissa maskiner,

630 000 kronor, fortfarande böra belasta anslaget till flygmaterielanskaffning.

Då dessa medel icke torde vara erforderliga redan under innevarande

budgetår, lärer något överskridande av nämnda budgetårs anskaffningsanslag

icke vara erforderligt av denna anledning. Jag förutsätter, att flygförvaltningen

skall vid avgivande av förslag till plan för flygmaterielanskaffning

under kommande budgetår taga hänsyn till detta medelsbehov, övriga i sammanställningen

upptagna kostnader, tillhopa 9 145 000 kronor, torde böra

bestridas från kapitalinvesteringsanslag. Av dessa kostnader belöpa 900 000

kronor på innevarande budgetår. Till frågan örn äskande av härför erforderligt

anslag återkommer jag i annat sammanhang. Enligt vad som inhämtats

från flygförvaltningen kan medelsbehovet för ändamålet för budgetåret

1943/44 beräknas till 5 020 000 kronor.

Den här föreslagna förändringen i sättet för bestridandet av kostnaderna

för denna verkstadsanläggning medför en förskjutning i de beräknade kostnaderna

under uppsättningsperioden för flygmaterielanskaffning och för

flygvapnets byggnader. De totala kostnaderna för anskaffning av flygmateriel

ha "beräknats till 507 742 000 kronor (jfr årets statsverksproposition, bilagan

fjärde huvudtiteln, punkten 125). Detta belopp bör minskas med (8 500 000

—-555 000=) 7 945 000 kronor till 499 797 000 kronor. Å andra sidan bör

den för flygvapnet i 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnadsramen för

byggnader m. m., 145 000 000 kronor, ökas med nyssnämnda belopp örn

7 945 000 kronor till 152 945 000 kronor. Med hänsyn till att för avskrivning

av de här ifrågavarande byggnadsföretagen kommer att av medel under

driftbudgeten tagas i anspråk allenast 50 procent av kostnaderna för de
samma

eller ett belopp av(-—-1=3 932 500 kronor har alitsa

härigenom uppkommit en besparing av (7 945 000—3 932 500=) 4 012 500

kronor.

Utskottet får till en början erinra, att riksdagen (skrivelse nr 156) bifallit Utskottet.

i statsverkspropositionen framställda förslag dels örn en övergång jämväl

för byggnadsanslagens del till den anslagstyp, som för de större materialanskaffningsanslagen

å fjärde huvudtiteln tillämpats från och med innevarande

budgetår, dels ock att anslag för byggnadsarbeten och markförvärv

må, örn och i den mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå,

fälla inom den med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen,

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas med belopp, som erfordras

för bestridande av merkostnader på grund av prisstegringar. Detta innebär,

alt de anslag till Vissa byggnadsarbeten m. m., sorn för de olika delfonderna

av försvarsväsendets fastighetsfond anvisats eller kunna komma att anvisas,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 169.

må inom ramen för de belopp, som inom den av riksdagen fastställda kostnadsramen

återstå att anvisa för byggnadsändamål för budgetåren 1943/44

—1946/47, tagas i anspråk för investeringar som av riksdagen godkänts. Anslagen

må därvid belastas dels med kostnader, beräknade efter prisläget den

1 juli 1941, för de riksdagen underställda byggnadsföretagen, dels ock med

belopp, som erfordras för att möta prisstegring efter sistnämnda dag för

samma företag. Merkostnaderna till följd av prisstegring skola därvid anses

falla utom den av riksdagen i samband med försvarsbeslutet angivna kostnadsramen,

i den mån utrymme icke kan inom ramen beredas genom besparingar.

I förenämnda skrivelse har riksdagen under flygförvaltningens delfond

anvisat ett investeringsanslag av nu angiven karaktär av 25 000 000 kronor

och medgivit, att anslaget må anlitas för vissa i statsverkspropositionen angivna

byggnadsföretag för flygvapnets del. I nu förevarande sammanhang

har utskottet att taga ställning till frågan örn anvisande av dylika investeringsanslag

under arméförvaltningens och marinförvaltningens delfonder av

försvarsväsendets fastighetsfond ävensom till frågorna örn anslagens anlitande

för dels vissa i statsverkspropositionen för arméns del angivna byggnadsföretag,

dels ock vissa i propositionen nr 222 angivna, samtliga försvarsgrenar

berörande byggnadsföretag.

Utskottet får därvid under hänvisning till vad i förenämnda riksdagsskrivelse

under punkten l:o) anförts tillstyrka Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar örn anvisande dels under arméförvaltningens

delfond av ett investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.

av 24 000 000 kronor, dels ock under marinförvaltningens delfond av ett

investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 10 000 000 kronor.

Vad härefter angår de byggnadsföretag som för arméns och marinens del

föreslås komma till utförande med anlitande av ifrågavarande anslag har

departementschefen i propositionen nr 222 framhållit, att det vid framläggandet

av den till grund för försvarsbeslutet liggande propositionen 1942:210

icke var möjligt ingå på en närmare granskning av det framlagda byggnadsprogrammets

detaljer. Efter ytterligare utredningar har departementschefen

nu funnit större möjlighet att bedöma, i vad mån byggnadsprogrammet

kan i avsedd omfattning genomföras inom den för femårsperioden beräknade

kostnadsramen. Departementschefen har därvid ansett sig i stort sett

kunna ansluta sig till de av förvaltningarna framlagda förslagen till begränsningar

av byggnadsprogrammet. Det har emellertid synts departementschefen

önskvärt, särskilt i fråga örn marinen, att ytterligare belopp reserveras

för ändamål, som icke upptagits i förvaltningarnas förslag. Vad departementschefen

härutinnan anfört har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet vill emellertid understryka önskvärdheten av att en utredning

kommer till stånd rörande möjligheten att åstadkomma en begräns
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

71

ning av byggnadsprogrammet genom att slopa ridhästarna vid de helt motoriserade

truppslagen och vid högre staber.

Departementschefen har med hänsyn till de ändrade utgångspunkter för

behovsprövningen, som numera föreligga, ansett det lämpligt, att även vissa

byggnadsföretag, för vilka 1942 års riksdag anvisat medel men vilka ännu

icke hunnit påbörjas, underkastas förnyad prövning ur angelägenhetssynpunkt.

Departementschefen har därvid utgått från att av riksdagen redan

anvisade anslagsbelopp, som vid sådan förnyad prövning befinnas kunna

frigöras, skola kunna användas för utförande av andra byggnadsarbeten

under femårsperioden, som nu anses mera angelägna. Detsamma bör enligt

departementschefen gälla, därest enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar

besparingar kunna beräknas uppkomma å redan beräknade

belopp, liksom ock i de fall, då ställning för närvarande icke kan tagas till

byggnadsbehov, för vilka anslagsmedel redan beräknats. Utskottet har ansett

sig kunna tillstyrka vad sålunda föreslagits. Utskottet förutsätter emellertid,

att sålunda frigjorda belopp eller besparingar av angiven art icke

tagas i anspråk för andra ändamål än sådana, till vilka riksdagen bereus

tillfälle taga ställning. Utskottet finner sig vidare böra framhålla, att en

dylik ändrad disposition må ske endast därest Kungl. Maj:t därtill lämnat

medgivande.

Utskottet biträder departementschefens förslag att det bör ankomma på

Kungl. Majit att efter förslag av vederbörliga myndigheter fastställa definitiva

program för de olika byggnadsföretagen och att bedöma, huruvida

arbetena med hänsyn till tillgång på arbetskraft och materiel m. m. böra i

avsedd omfattning komma till utförande.

Departementschefen har uttalat, att det icke torde vara uteslutet, att vissa

av de byggnadsfrågor, som enligt vad i propositionen nr 222 därom anföres

ännu icke äro slutligt utredda, kunna befinnas vara av så angelägen art,

att de böra påbörjas redan under nästa budgetår, ävensom förutsatt, ätt

Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning förebragts, skall äga att i dessa

fall, då så prövas oundgängligen nödvändigt, taga investeringsanslagen i anspråk

för erforderliga byggnadsarbetens påbörjande. Utskottet har ingen

invändning att rikta häremot, men förutsätter att vad sålunda föreslagits

skall gälla allenast sådana byggnadsföretag, som av departementschefen anmälts

i nämnda proposition utan att medel för ändamålen beräknats. Utskottet

förutsätter vidare, att frågor av större omfattning, som innebära

principiella ändringar i förhållande till vad i propositionen förutsatts, alltid

skola underställas riksdagen innan dispositionsbeslut fattas.

Vad angår de särskilda byggnadsföretag, avseende armén och marinen,

som nu föreligga till bedömande, må följande framhållas.

Ordnande av förläggningen d Revingehed. Departementschefen har i överensstämmelse

med ett av 1940 års militära byggnadsutredning framlagt för
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 169.

slag beräknat medel bland annat för uppförande av en förläggningsbarack

av samma typ och storlek som vissa år 1941 vid förläggningen uppförda.

Utskottet, som avlagt besök på platsen, har ansett sig böra giva uttryck åt

den uppfattningen, att de 1941 uppförda barackerna knappast kunna anses

vara fullt ändamålsenliga för en permanent förläggning av den art, varom

här är fråga. Utskottet vill ifrågasätta, huruvida icke en typ, som ur praktisk

och trevnadssynpunkt bättre tillfredsställer rimliga krav, skulle kunna

utföras utan att därför kostnaderna skulle behöva väsentligt stegras.

Ordnande av förläggningen d Rinkaby. För ordnandet av förläggningen å

Rinkaby har departementschefen beräknat ett belopp av 300 000 kronor, avsett

för uppförande av en ny matinrättningsbyggnad. Med en förbättring av

förläggningsförhållandena, avseende övergång från dubbel- till enkelförläggning

för en av arméförvaltningen beräknad kostnad av 195 000 kronor,

har departementschefen ansett kunna under nuvarande förhållanden anstå.

I motionen I: 3 har föreslagits, att medel måtte beräknas jämväl för förläggningsfragans

ordnande. Utskottet, som vill framhålla, att avsevärt belopp

nyligen anvisats av riksdagen för förbättringsarbeten vid Rinkabyförläggningen,

ävensom att departementschefens förslag avser att råda bot på av

riksdagens militieombudsman efter besök på platsen påtalade brister, bär

ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Södra skånska infanteriregementet (Ystad och Revingehed, Revinge).

Departementschefen har funnit det böra övervägas, om icke en ny utfartsväg

från förläggningsområdet jämte en bro över Kävlingeån, vilka anläggningar

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse kostnadsberäknats till

130 000 kronor, skola kunna i sinom tid komma till stånd genom anlitande

av arméns egna resurser. Utskottet, som med hänsyn till de besparingar som

väntas stå att vinna finner ett dylikt arrangemang lämpligt, vill emellertid

uttala den förhoppningen, att frågan om vägförbindelsens ordnande därigenom

icke allt för mycket fördröjes.

Centrala tvätt- och reparationsanstaltcr. Beträffande medelsbehovet för

detta ändamål kommer riksdagens första särskilda utskott att avgiva utlåtande.

Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. Beträffande medelsbehovet

för detta ändamål har utskottet i annat sammanhang denna dag avgivit

utlåtande.

Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente. Utskottet finner sig

böra tillstyrka, att medel, 180 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942,

beräknas för ifrågavarande ändamål. Vid sådant förhållande torde motionerna

I: 154 och II: 115 få anses besvarade.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

73

Moderniseringsarbeten vid sjökarteverket. Marinförvaltiiingen har i vissa

ansiagsäskanden för budgetåret 1943/44 upptaget ett till 18 000 kronor avrundat

belopp för tillgodoseende av vissa av chefen för sjökarteverket framförda

önskemål örn moderniseringsarbeten, däribland 7 500 kronor för uppförande

av omagnetiskt hus för Lovöobservatoriet för säkerställandet av

verkets jordmagnetiska observationer. Departementschefen har för sin del

på grundval av den föreliggande utredningen icke ansett sig kunna förorda,

att medel för ifrågavarande ändamål anvisas under femårsperioden. På skäl

som anförts i motionerna I: 260 och II: 372 anser sig emellertid utskottet

böra tillstyrka, att ifrågavarande hus må uppföras med anlitande av vederbörligt

investeringsanslag.

Departementschefen har i propositionen nr 222 framhållit, att han med

hänsyn till nuvarande lokalförhållanden funnit det vara i hög grad angeläget,

att en nybyggnad för krigsarkivet kommer till stånd, men att frågan

härom syntes tarva ytterligare övervägande. I likhet med departementschefen

finner utskottet önskvärt, att ifrågavarande byggnadsbehov nu kunde

tillgodoses. Såsom departementschefen föreslagit torde det av riksdagen för

ändamålet anvisade beloppet, 500 000 kronor, böra fortfarande avses för

nybyggnadens genomförande. Utskottet har icke haft något att erinra mot

departementschefens förslag, att det fortsatta planeringsarbetet med avseende

å byggnaden sker med utgångspunkt från att krigsarkivet förlägges på

en plats belägen mellan de militära administrationsbyggnaderna och Värtavägen.

Vad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet, som tagit del

av de till utskottet överlämnade handlingarna, icke särskilt yttrat sig, har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa,

I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 260 och II: 372 samt med avslag å motionen

I: 3, må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 24 000 000 kronor,

b) medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas -—

förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån

den 1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren

1943/47 för byggnadsföretag m. m. under arméförvaltningens

delfond beräknat belopp av 93 988 000 kronor, i den

mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de

byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning

av vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 169.

för den 4 januari 1943 under nämnda delfond eller i särskild

proposition anföres skola komma till utförande med anlitande

av berörda anslag,

c) till Vissa byggnadsarbeten m. m. å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor,

d) medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas —

förutom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån

den 1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren

1943/47 för byggnadsföretag m. m. under marinförvaltningens

delfond beräknat belopp av 33 623 000 kronor, i den

mån så erfordras för tillgodoseende av medelsbehovet för de

byggnadsföretag m. m., som enligt riksdagens beslut i anledning

av vad i nyssnämnda statsrådsprotokoll eller i särskild

proposition anföres skola komma till utförande med anlitande

av berörda anslag,

e) medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 9 april 1943 (sid. 13—180) ävensom i motionerna

I: 260 och II: 372 angivna byggnadsföretag m. m., i den mån

riksdagen icke så redan beslutat eller särskilt anslag för

ändamålet anvisats, må komma till utförande med anlitande

av dels de i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten

bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten

m. m., dels ock, i den omfattning som i samma statsrådsprotokoll

angivits, de av riksdagen för budgetåren 1941/42

och 1942/43 anvisade anslagen till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.,

II) att motionerna I: 154 och II: 115 må anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört.

II. Vissa andra anslagsfrågor m. m.

Utskottet behandlar under punkterna 2:o)—5:o) här nedan i statsverkspropositionen

å kapitalbudgeten anmälda medelsbehov, avseende investeringar

i försvarsväsendets fastighetsfond. Härefter behandlar utskottet under

punkterna 6:o)—15:o) här nedan de i propositionen nr 222 anmälda medelsbehov,

avseende investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond och i

fonden för förlag till statsverket samt med sådana investeringar sammanhängande

frågor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

75

2:o) Ordnande av första tygkompaniets och tygförvaltningsskolans förläggning

å Järvafältet. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten

(bilaga 2, punkt 2, sid. 41 och 42 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen

att till Ordnande av första tygkompaniets och tygförvaltningsskolans förläggning

å Järvafältet för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skola ett tygkompani och en fast tygförvaltningsskola

förläggas till Järvafältet, vilken förläggning kostnadsberäknats

till sammanlagt 3 080 000 kronor. För ändamålet har 1942 års riksdag anvisat

1 600 000 kronor. Återstoden eller, i runt tal, 1 500 000 kronor föreslås

böra anvisas för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att återstoden av de för ordnande av ifrågavarande

förläggningar beräknade kostnaderna anvisas för nästa budgetår, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Ordnande av första tygkompaniets

och tygförvaltningsskolans förläggning å Järvafältet för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

3:o) Ordnande av arméns intendenturförråds och första intendenturkompaniets

förläggning å Järvafältet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

3, sid. 42) att till Ordnande av arméns intendenturförråds och första intendenturkompaniets

förläggning å Järvafältet för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

För ordnande av arméns intendenturförråds förläggning å Järvafältet anvisade

1941 års riksdag för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

2 600 000 kronor. Sedan i propositionen 1942:210 föreslagits, att första intendenturkompaniet

skulle förläggas till Järvafältet, anvisade 1942 års riksdag

till ordnande av arméns intendenturförråds och första intendenturkompaniets

förläggning å Järvafältet för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för de med förläggningsfrågans

lösande erforderliga byggnadsarbetena hava beräknats till 9 700 000

kronor, vartill komma 80 000 kronor för uppförande av fyra baracker.

Departementschefen, som ansett det icke vara möjligt att redan under budgetåret

1943/44 slutföra hela byggnadsprogrammet, föreslår att för nämnda

budgetår anvisas 3 000 000 kronor.

Mot det för fullföljande av byggnadsprogrammet för arméns intendenturförråd

äskade anslaget har utskottet icke något att erinra.

Utskottet.

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ordnande av arméns intendenturförråds

och första intendenturkompaniets förläggning å Jårvafältet

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

4:o) Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning. Beträffande Kungl

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 4) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

5:o) Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 5, sid. 43 och 44) att till Ordnande av Svea

livgardes förläggning å Järvafältet för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

För detta ändamål anvisade 1941 års riksdag ett anslag av 5 000 000 kronor.

Totalkostnaderna för Svea livgardes nya etablissement hava av arméförvaltningen

approximativt beräknats till 12 000 000 kronor. Det för nästa

budgetår äskade beloppet erfordras för ett planenligt fullföljande av en inom

fortifikationsstyrelsen uppgjord preliminär byggnadsplan, enligt vilken

etablissementet i fråga skulle kunna vara i sina väsentligaste delar färdigställt

före den 1 juli 1944.

Utskottet. Det för fortsatt utbyggande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet

under förevarande punkt äskade anslaget tillstyrkes av utskottet, som alltså

hemställer,

att riksdagen må till Ordnande av Svea livgardes förläggning

ä Järvafältet för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

6:o) Nybyggnad för flygvapnets myndigheter. I förberörda proposition nr 1

har Kungl. Majit (bilaga 2, punkt 8) föreslagit riksdagen att, i avbi dan på

särskild proposition i ämnet, till Nybyggnad för flygvapnets myndigheter för

budgetåret 1943/44 beräkna ett investeringsanslag av 560 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majt i förberörda proposition nr 222 föreslagit riksdagen

(sid. 180—183) att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

flygförvaltningens delfond, till Nybyggnad för flygvapnets myndigheter

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 750 000

kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

77

Till nybyggnad för flygvapnets myndigheter har riksdagen hittills anvisat

sammanlagt 4 000 000 kronor. I skrivelse den 6 mars 1942 beräknade civila

byggnadsutredningen totalkostnaderna till 4 560 000 kronor. Sedermera har

byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande dels av 560 000 kronor för fullbordande

av ämbetsbyggnaden, dels ock av ytterligare 190 000 kronor för

täckande av merkostnader vid ifrågavarande byggnadsföretag, vilka merkostnader

hänföra sig till prisstegringar. Departementschefen har tillstyrkt,

att för nästa budgetår anvisas (560 000+190 000 =) 750 000 kronor.

För fullbordande av ifrågavarande ämbetsbyggnad skulle enligt de ur- Utskottet.

sprungliga kostnadsberäkningarna återstå att anvisa 560 000 kronor. Emellertid

föreligger, såsom av ärendet framgår, på grund av inträffade prisstegringar

behov av en ytterligare medelsanvisning å 190 000 kronor. Sammanlagt

skulle alltså erfordras för byggnadens färdigställande ett anslag av

750 000 kronor. Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka medelsanvisningen

i fråga, förutsätter, att byggnadsarbetena skola kunna så bedrivas, att ytterligare

anslag för ändamålet icke skall behöva bliva erforderligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för flygvapnets myndigheter

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,

anvisa ett investeringsanslag av 750 000 kronor.

7:o)lsAnläggande av väg m. m. invid bombfällningsbana för Västgöta flygflottilj.

Departementschefen har för ifrågavarande ändamål (sid. 183 och

184) beräknat ett belopp av 44 000 kronor.

Flygförvaltningen har hemställt örn anvisande av ett anslag å 44 000 kronor

för omläggning av vägar m. m. som föranletts av att viss i Tivedens

revir belägen kronopark skall användas som bombfällningsbana. Departementschefen

har tillstyrkt förslaget. Enär ifrågavarande byggnadsarbeten

hänföra sig till ett äldre byggnadsföretag, torde, framhåller departementschefen,

kostnaderna därför icke böra medtagas i den för flygvapnet för

femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen.

Enär kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten, såsom departe- Utskottet.

mentschefen anfört, icke böra medtagas i den för flygvapnet för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen, anser utskottet, att för ändamålet

bör anvisas ett särskilt investeringsanslag. Mot storleken av de härför

beräknade kostnaderna har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Anläggande av väg m. m. invid

bombfällningsbana för Västgöta flygflottilj för budgetåret

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 169.

Utskottet.

1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

flygförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 44 000 kronor.

8:o) Ändrad förläggning av sjöflygstation i västra Sverige. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen medgiva (sid. 184 och 185) att ifrågavarande sjöflygstation

må, med ianspråktagande av tidigare av riksdagen för ändamålet

anvisade medel, förläggas till annan plats än Nya varvet, Göteborg.

Genom brev den 28 juni 1940 ställde Kungl. Majit till flygförvaltningens

förfogande, bland annat, ett belopp av 270 000 kronor för utbyggnad av en

sjöflygstation vid Nya varvet, Göteborg, av det av riksdagen såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, till

utbyggnad av sjöflygstationer anvisade reservationsanslaget av 310 000

kronor.

Sedermera meddelade flygförvaltningen i skrivelse den 18 juni 1942 att

bland annat på grund av ändrade dispositioner någon sjöflygstation icke

vore avsedd att anläggas vid Nya varvet utan i stället på annan plats, varom

rekognosceringar påginge.

Med förmälan att nämnda utredning numera vore avslutad och att sjöflygstationen

av strategiska och taktiska skäl lämpligen befunnits böra anläggas

å viss annan angiven plats än Nya varvet har flygförvaltningen i skrivelse

den 4 mars 1943 hemställt, att till bestridande av härav föranledda

kostnader, nämligen 120 000 kronor för anläggning enligt prisläget den

1 juli 1941 och 7 200 kronor för administration och oförutsedda utgifter,

tillhopa 127 200 kronor, måtte få disponeras från det genom förutnämnda

brev till flygförvaltningens förfogande ställda beloppet av 270 000 kronor.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens

ifrågavarande förslag.

Utskottet har icke något att erinra mot att ifrågavarande sjöflygstation

förläggas till annan plats än Nya varvet eller mot att de genom Kungl.

Majits ovanberörda brev den 28 juni 1940 anvisade medlen användas härför.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att den för västra Sverige avsedda

sjöflygstationen må, med ianspråktagande av tidigare

av riksdagen för ändamålet anvisade medel, förläggas till

annan plats än Nya varvet, Göteborg.

9:o) Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (sid. 185) att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till Utbyggnad av vissa fabriker

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

79

och anläggningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

14 250 000 kronor.

I propositionen nr 163 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor. Såsom av nämnda proposition närmare framgår har

medelsbehovet för samma ändamål för budgetåret 1943/44 beräknats till

14 250 000 kronor. Departementschefen föreslår, att detta belopp anvisas

av riksdagen såsom ett särskilt investeringsanslag. Av de för budgetåren

1942/43 och 1943/44 sammanlagt erforderliga beloppen, 16 250 000 kronor,

bör ett belopp av 275 000 kronor anses belasta den i försvarsbeslutet fastställda

kostnadsramen för arméns byggnadsarbeten m. m. under femårsperioden

1942/47.

I utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Majlis proposition 163 till

innevarande års riksdag har utskottet i princip tillstyrkt ett av försvarsväsendets

verkstadsnämnd framlagt, ett flertal nämnden underställda fabriker

berörande utbyggnadsprogram. Kostnaderna för utbyggnadsprogrammets

realiserande beräknades därvid, i vad detsamma avsåg utbyggnad av

vissa fabriker och anläggningar, till 16 250 000 kronor och i avseende å

maskinanskaffning m. m. till 4 130 000 kronor. Av nämnda belopp tillstyrkte

utskottet riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1942/43 anvisa för förstnämnda

ändamål ett anslag av 2 000 000 kronor och för sistnämnda ändamål

ett anslag av 2 500 000 kronor. Återstående belopp eller 14 250 000

kronor respektive 1 630 000 kronor har nu av Kungl. Maj :t under denna och

efterföljande punkt äskats å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet, som

hänvisar till vad utskottet i sitt ovannämnda utlåtande anfört i detta ärende,

finner sig böra tillstyrka de nu begärda medelsanvisningarna. Beträffande

anslaget till viss maskinanskaffning m. m. kommer utskottet att göra hemställan

under nästföljande punkt.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under

försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

anvisa ett investeringsanslag av 14 250 000 kronor.

10:o) Anskaffning av maskiner och utrustning för vissa fabriker och anläggningar.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkt 9:o) anfört

får utskottet med avseende å Kungl. Maj:ts förevarande förslag (sid. 185)

hemställa,

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 169.

att riksdagen må till Anskaffning av maskiner och utrustning

för vissa fabriker och anläggningar för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett investeringsanslag av 1 630 000 kronor.

liro) Förläggningsbyggnad vid Väsby. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(sid. 185 och 186) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förläggningsbyggnad vid Väsby för

budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett

investeringsanslag av 9 000 kronor.

12:o) Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (sid. 186), som avser anvisande av

medel för viss komplettering av förläggningen med bombsäkra utrymmen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ordnande av förläggningen för försvarsväsendets

radioanstalt för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, anvisa ett investeringsanslag av 401 000

kronor.

13:o) Stallbyggnad för Bohusläns regemente. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (sid. 186 och 187) att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till Stallbyggnad vid Bohusläns

regemente för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 145 000

kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr J. Gustavson i Guntorp (1:259) och den andra inom

andra kammaren av herr W. Svensson i Ljungskile m. fl. (11:373), hemställts,

att riksdagen, i samband med att det av Kungl. Majit begärda anslaget

till stallbyggnad vid Bohusläns regemente beviljas, måtte uttala sig

för att denna byggnad får en sådan planläggning, att ett sjukstall senare

med minsta möjliga kostnad kan anslutas till densamma.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört, bland annat,

följande.

I en skrivelse av den 14 november 1942 från regementschefen till militärbefälhavaren

i 3:e militärområdet framhålles behovet av ett sjukstall i anslutning

till regementet. Operativa behandlingar av hästar ha hittills, därest

väderleksförhållandena ej omöjliggjort desamma, måst ske utomhus, vilket

under de senaste stränga vintrarna vållat stora svårigheter, överhuvud taget

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169.

81

är västkustklimatet ogynnsamt i här ifrågavarande avseende. De flesta sjukhästarna

ha f. n. måst uppställas på en gård nied för ändamålet mycket

ogynnsamma lokaler. Då regementet f. n. även tjänstgör som depa för beredskapsförband

i linjetjänst med avseende å hästsjukvård, överföras dit de

sjuka hästar, som icke kunna vårdas vid eget förband. Därigenom blir behovet

av ett sjukstall ännu större än det annars skulle vara.

Till det ovan anförda kommer att något sjukstall för större djur, i motsats

till förhållandena i andra län, inte finnes i hela Bohuslän. Då enligt gällande

bestämmelser militära sjukstall må upplåtas mot ersättning även för

civilt behov, skulle ett dylikt stall vid Bohusläns regemente bliva till stort

gagn även i detta avseende. Uddevalla är den för ett sjukstall bäst belägna

platsen i länet. Vintertid förekomma ganska många sjukfall hos såväl hästar

som nötkreatur, vilka kräva större operativa ingrepp och veterinärövervakning

under läkningstiden. Det är därför ett allmänt intresse, att ett sjukstall

kommer till stånd i Uddevalla, och detta intresse torde bliva på det

mest praktiska sätt tillgodosett, örn ett dylikt stall förlägges till regementet.

Departementschefens förslag innebär, att en vid Bohusläns regemente

nedbrunnen stallbyggnad måtte ersättas med en nyuppförd sådan byggnad.

Den nya stallbyggnaden skulle beräknas för samma antal hästar som inrymts

i den brunna byggnaden, eller 40 stycken, vartill skulle komma skosmedja

samt utrymmen för veterinärmaterielförråd, foderkammare och

foderskulle ävensom vattenspilta. Kostnaderna för uppförande av en stallbyggnad

av sålunda angiven storlek hava beräknats till 145 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget örn uppförande av en ny stallbyggnad för Utskottet.

Bohusläns regemente och har icke något att erinra mot det för ändamålet

begärda anslaget.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet framhålla, att

därest efter närmare prövning behov av ett till regementet förlagt sjukstall

skulle anses föreligga, synes det utskottet lämpligt, att den föreslagna stallbyggnaden

får en sådan planläggning, att ett dylikt sjukstall kan anslutas

till densamma. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager denna fråga

under övervägande. Motionerna torde få anses besvarade genom vad utskottet

sålunda anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Stallbyggnad vid Bohusläns regemente

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

anvisa ett investeringsanslag av 145 000 kronor,

b) att motionerna 1:259 och 11:373 må anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört.

14:o) Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (sid. 187 och 188), som innebär anvisande av medel för åter
B

i hang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 169. 0

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Statsutskottets utlåtande nr 169.

Uppförande av en badstuga, som till följd av eldsvåda delvis förstörts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Badstuga vid Gotlands kustartilleriförsvar

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond,

anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kronor.

15:o) Modernisering av vissa marinens verkstäder m. m. Utskottet, som

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag (sid. 188—190),

vilket föranletts av prisstegringar och ofrånkomliga tilläggsarbeten, får hemställa,

att riksdagen ma till Modernisering av vissa marinens

verkstäder m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens

delfond, anvisa ett investeringsanslag av 175 000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bäcklund, Carlström, Gillström, von Heland,

Sundberg och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i

Doverstorp, Ward, Hansson i Rubbestad, Persson i Tidaholm, Bergström, Mårtensson,

Nilsson i Steneberg, ljudholm, Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Reservation

vid punkten 1 :o) (Vissa byggnadsarbeten m. m.) av herr von Heland.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1943

342381

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m. jäm s. 1 i texten