Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till länsstyrelserna jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-11 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:191, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till länsstyrelserna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 191.

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1943/44 till länsstyrelserna jämte i

ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

173—177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag under rubriken Länsstyrelserna

beräkna till Avlöningar 8,637,000 kronor, till Sjukvård m. m. 35,000 kronor,

till Reseersättningar 110,000 kronor, till Expenser 1,400,000 kronor, tillPublikationstryck

110,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 301, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 21 maj 1943,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944, dels godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater för

länsstyrelserna för tiden 1 juli—31 december 1943, respektive 1 januari—30

juni 1944, dels ock för budgetåret 1943/44 under rubriken Länsstyrelserna såsom

förslagsanslag anvisa till Avlöningar 8,725,000 kronor, till Sjukvård

m. m. 35,000 kronor, till Reseersättningar 150,000 kronor, till Expenser

1,500,000 kronor, samt till Publikationstryck 100,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr C. Sundberg m. fl. (I: 312) och den andra inom andra kammaren av

herr V. Hedlund i Östersund m. fl. (11:443), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att övertalig ordinarie landskanslist och landskontorist

samt extra ordinarie dylik befattningshavare, vilken icke anses olämplig för

ordinarie respektive extra ordinarie landskanslist- eller landskontoristtjänst

inom den nya organisationen, må av länsstyrelse kunna placeras i den lönegrad,

som av riksdagen beslutas för ifrågavarande tjänst, dels ock att studentexamen

införes såsom villkor för behörighet till landskanslist- och landskontoristtjänst;
dels

ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Lindström m. fl. (I: 313) och den andra inom andra kammaren

av herr F. Ryling m. fl. (II: 444), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att ordinarie landskanslist och ordinarie landskontorist placeras i lönegrad

A 18,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

19

att extra ordinarie landskanslist och extra ordinarie landskontorist efter

6 års tjänstgöring såsom extra ordinarie må kunna placeras i lönegrad Eo 16,

samt att avlöningsstaten för länsstyrelserna höjes med det belopp, som

erfordras vid bifall till förslaget.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna II: 443 och II: 444.

Länsstyrelserna: Avlöningar. Anslaget är å riksstaten för löpande budgetår

upptaget med 8,637,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 oktober 1942 uppdragit åt t. f. kanslirådet B.

Nilsson och numera landssekreteraren O. Åkesson att i egenskap av sakkunniga

inom socialdepartementet verkställa utredning rörande lönegradsplaceringen

för landskanslister och landskontorister, ha de sakkunniga den

25 februari 1943 avgivit betänkande rörande löneförhållandena för landskanslister

och landskontorister jämte vissa därmed sammanhängande frågor.

över betänkandet ha utlåtanden avgivits av samtliga länsstyrelser, statskontoret,

allmänna lönenämnden, föreningen Sveriges landskanslister och

landskontorister samt föreningen kvinnor i statens tjänst.

Beträffande i betänkandet framlagda förslag samt innehållet i remissyttrandena

får utskottet, i vad angår i det följande icke behandlade delar, hänvisa

till propositionen (sid. 6—22).

I skrivelse den 6 mars 1943 har föreningen Sveriges länsassessorer, länsnotarier

och länsbokhållare hemställt, att uppflyttning i högre lönegrad skulle

ske av samtliga för juridiskt utbildad personal avsedda befattningar vid länsstyrelserna

med undantag för avdelningschefstjänstema.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i skrivelse den 7 september 1942 hemställt,

att en extra ordinarie länsassessorstjänst å länets landskontor måtte

inrättas från och med budgetåret 1943/44.

Vidare har länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelse den 31

augusti 1942 hemställt, att i personalförteckningen för tjänstemän å ordinarie

stat vid länsstyrelserna måtte för Göteborgs och Bohus län från och

med budgetåret 1943/44 upptagas tre expeditionsvaktbefattningar med placering

i lönegraden A 5.

Slutligen ha länsstyrelserna i Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och

Bohus län i särskilda skrivelser den 12 juni, 9 juni och 20 maj 1942 hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas till förbättrande av försvarsassistenternas

vid länsstyrelserna löneförmåner.

Hösten 1942 hava länsstyrelserna i särskilda framställningar avgivit förslag

till beräknande av utgifterna under nästa budgetår för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har beträffande föreslagna ändringar i fråga om organisation

och lönesättning anfört följande.

Frågan örn en förbättrad löneställning för landskanslister och landskontorister,

vilka för närvarande äro placerade i lönegraden A 15 såsom ordinarie

och Eo 14 såsom extra ordinarie, har, såsom av det föregående framgår,

varit aktuell under en följd av år. De särskilda sakkunniga, som hösten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 191.

194-2 fingo i uppdrag att utreda frågan, hava i sitt förslag förklarat, att de

icke kunnat begränsa sig till spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares

lönegradsplacering utan funnit ofrånkomligt att undersöka, huruvida

icke en del av de arbetsuppgifter, som regelmässigt åligga iandskanslister

och landskontorister, kunde anförtros åt mindre kvalificerad personal.

De sakkunniga hava funnit detta vara fallet och föreslagit, att utbyte

i viss omfattning skulle ske av ordinarie och icke-ordinarie landskanslister

och landskontorister mot kvinnliga befattningshavare i lönegraderna

A 11, A 9 och — till någon del — A 7. För vinnande av tillräcklig

fasthet och effektivitet hos organisationen hava de sakkunniga vidare föreslagit,

att landskansliet! och landskontoren skulle uppdelas i ett begränsat antal

arbetsdetaljer, envar uppbyggd kring en i görligaste mån homogen och

naturligt avgränsad samt tillräckligt stor grupp av diarier. Varje arbetsdetalj

borde i princip erhålla en ordinarie landskanslist respektive landskontorist

som föreståndare, vilken skulle leda arbetet inom detaljen, lämna upplysningar

till allmänheten, i lämplig utsträckning ombesörja ärendenas beredning

och uppsätta förslag till beslut samt utgöra en förmedlande länk

mellan föredragandena och föreståndaren underställd personal. Ordinarie

landskanslister och landskontorister borde i personalstaten upptagas till det

antal, som erfordrades för besättande av befattningarna såsom föreståndare

för arbetsdetalj. Vidare borde finnas icke-ordinarie landskanslister och landskontorister

samt kvinnlig biträdespersonal i den omfattning, som krävdes

för utförande av övrigt inom detaljerna förekommande arbete, med beaktande

i fråga örn varje arbetsmoment av att användande av överkvalificerad arbetskraft

i möjligaste mån undvekes. De sakkunniga hava i enlighet med dessa

synpunkter, efter länsstyrelsernas hörande, för varje länsstyrelse upprättat

förslag till personalstater, särskilt för landskansli och särskilt för landskontor.

Vid genomförande av de sakkunnigas förslag skulle 28 ordinarie och 41

extra ordinarie landskanslisttjänster samt 11 ordinarie och 36 extra ordinarie

landskontoristtjänster komma att utbytas mot befattningar i lägre lönegrader.

Vidkommande härefter frågan örn lönegradsplaceringen av de ordinarie

landskanslist- och landskontoristtjänsterna hava de sakkunniga anfört, att

utöver tidigare åberopade skäl för en förbättrad löneställning för innehavarna

av dessa tjänster — de alltmer kvalificerade göromål, som ifrågavarande

befattningshavare under senare år fått sig ålagda, och befattningarnas

nuvarande karaktär av sluttjänster — tillkomme, att vid genomförande av de

sakkunnigas förslag örn organiserande av arbetsdetaljer de ordinarie landskanslisterna

och landskontoristerna genomgående finge sig ålagda större ansvar

och mera kvalificerade arbetsuppgifter än hittills. Då de ordinarie

landskansiisterna och landskontoristerna skulle vara föreståndare för sinsemellan

likvärdiga arbetsdetaljer, hava de sakkunniga ansett, att samtliga

dessa befattningshavare borde placeras i samma lönegrad. Med hänsyn till

bland annat den försämring av befordringsutsikterna för extra ordinarie

landskanslister och landskontorister, som ett genomförande av de sakkunnigas

förslag skulle innebära, hava de sakkunniga förordat viss förbättring av

löneställningen även för dessa befattningshavare. De sakkunniga hava föreslagit,

att de ordinarie och extra ordinarie landskanslister och landskontorister,

som borde finnas i den nya organisationen, skulle placeras i lönegraderna

A 17 respektive Eo 15. Ordinarie landskanslist eller landskontorist, vilken icke

vore lämplig som föreståndare för arbetsdetalj eller bleve övertalig inom den

nya organisationen, skulle uppföras å övergångsstat i nuvarande lönegrad

(A 15) och en befattning i lönegraden A 11 eller lägre vakanssättas. Övertalig

extra ordinarie landskanslist eller landskontorist borde enligt de sakkunnigas

mening få kvarstå i tjänst i nuvarande lönegrad (Eo 14), varvid

även i dylikt fall vakanssättning av lägre befattning borde ske.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

21

De sakkunnigas förslag—vars huvuddrag jag nu återgivit —avser i första

hand en rationalisering av det arbete vid länsstyrelserna, som icke bör vara

förbehållet den juridiskt utbildade personalen. Rationaliseringen skall enligt

sakkunnigförslaget genomföras så, att länsstyrelserna tilldelas befattningshavare

med för varje slag av arbetsuppgifter avpassade kvalifikationer och

att arbetet på lämpligt sätt fördelas mellan dessa befattningshavare. En följd

av rationaliseringsåtgärderna blir, att innehavarna av de nya ordinarie landskanslist-

och landskontorist tjänsterna åläggas större ansvar och mera kvalificerade

uppgifter än som i regel åvila nuvarande landskanslister och landskontorister.

Detsamma torde i viss mån gälla beträffande de extra ordinarie

landskanslister och landskontorister, som enligt förslaget skola ingå i den nya

organisationen. Vid sådant förhållande synas de för närvarande tillämpade

restriktiva löneregleringsprinciperna icke böra lägga hinder i vägen för genomförande

av de sakkunnigas förslag, att dessa befattningshavare beredas

en förbättrad löneställning. Då sakkunnigförslaget jämväl i övrigt synes vara

väl motiverat, tillstyrker jag detsamma i dess huvuddrag. Det av flertalet

remissinstanser uttalade önskemålet om placering av de nya ordinarie

landskanslist- och landskontoristtjänsterna i lönegraden A 18 kan jag sålunda

icke biträda.

Vad länsstyrelsen i Kopparbergs län anfört därom, att vid genomförande

av de sakkunnigas förslag å mindre och medelstora landskanslien ärenden av

skilda slag skulle behöva hänföras till samma arbetsdetalj synes riktigt. Givetvis

innebär detta förhållande som betingas av en önskan att begränsa

antalet arbetsdetaljer viss olägenhet. Emellertid torde ej heller inom en alltigenom

homogen arbetsdetalj någon mera ingående granskning kunna från

föreståndarens sida förekomma av beredningsarbetet beträffande varje särskilt

ärende, som anförtrotts honom underställd personal. Föreståndarens

uppgift i detta avseende synes böra i främsta rummet vara att fördela arbetet

och utöva en mera allmän översyn av detsamma inom detaljen. Den av lönenämnden

och föreningen kvinnor i statens tjänst påtalade klyvningen av

länsstyrelsebcfattningarna i skilda kategorier synes knappast möjlig att i praktiken

undvika. Emellertid förtjänar understrykas vad de sakkunniga anfört

därom, att hinder givetvis icke föreligger att till innehavare av landskanslisteller

landskontoristtjänst utse lämplig kvinnlig befattningshavare. Därest vid

pågående utredning rörande åtgärder för uppnående av största möjliga enhetlighet

och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt

skulle visa sig — i enlighet med lönenämndens förmodan — att åtskilliga

arbetsuppgifter, som nu åvila jurister, skulle med fördel kunna anförtros åt

befattningshavare utan juridisk examen, synes detta väl närmast böra leda

till att uppgifterna överflyttas från juristerna till landskanslister respektive

landskontorister eller befattningshavare i lägre lönegrad och icke, såsom lönenämnden

synes ifrågasätta, alt landskanslister och landskontorister, vilka

kunna betros med sådana arbetsuppgifter, befordras till befattning i s. k.

juristgrad.

Jag förordar sålunda, att arbetsdetaljer anordnas inom samtliga länsstyrelser

med undantag av Överståthållarämbetet, vars statliga avdelningar erhöllo

sin nuvarande organisation så sent sorn den 1 januari 1943, att samtliga

de ordinarie landskanslister och landskontorister samt extra ordinarie sådana

befattningshavare, som skola finnas inom den nya organisationen, skola vara

placerade i lönegraden A 17 respektive Eo 15 samt att ordinarie landskanslister

och landskontorister samt befattningshavare i lönegraderna A 11, A 9, A 7

och A 4 skola vid de särskilda länsstyrelserna finnas lill det antal, som framgår

av den personalförteckning, jag i det följande anhåller få underställd

riksdagen. I personalförteckningen lia i utjämnande syfte vissa ändringar vidtagits

i förhållande till de sakkunnigas förslag. Sålunda har antalet lands
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 191.

kontoristtjänster vid länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Jämtlands

län minskats från 6 till 5 respektive från 4 till 3, länsstyrelsen i örebro län

för landskansliet tilldelats ytterligare en biträdesbefattning i lönegraden A 7,

envar av länsstyrelserna i Hallands och Norrbottens län för landskontoret erhållit

en biträdesbefattning i lönegraden A 4 samt envar av länsstyrelserna i

Jönköpings och Västerbottens län en ytterligare sådan befattning å landskontoret.

Emellertid är att märka att enligt den sammanställning av extra ordinarie

befattningshavare vid länsstyrelserna, som senare kommer att framläggas,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län erhåller 4 extra ordinarie

landskontoristtjänster mot föreslagna 3, medan länsstyrelsen i örebro län tilldelas

endast 3 extra ordinarie biträdestjänster å landskansliet mot föreslagna

4, länsstyrelsen i Jönköpings län endast 2 extra ordinarie landskontoristtjänster

mot föreslagna 3 samt länsstyrelsen i Norrbottens län endast 4 extra

ordinarie biträdestjänster å landskontoret mot föreslagna 5. Beträffande vissa

länsstyrelser hava vidare biträdesbefattningama utan ändring av det sammanlagda

antalet fördelats mellan de särskilda befattningskategorierna på

något annorlunda sätt än de sakkunniga föreslagit.

Vad angår de extra ordinarie landskanslist-, landskontorist- och biträdesbefattningarnas

antal och fördelning mellan länsstyrelserna ansluter jag mig

i huvudsak till sakkunnigförslaget. Extra ordinarie sådana befattningar böra

tills vidare förekomma i enlighet med följande sammanställning.

Landskansli

Landskontor

Län

Lands-

kanslister

Kontors-

biträden

Lands-

kontorister

Kontors-

biträden

Stockholms...........................

5

6

3

10

Uppsala..............................

2

2

1

2

Södermanlands........................

1

3

1

Östergötlands.........................

3

3

l

5

Jönköpings............................

2

3

2

5

Kronobergs...........................

2

2

1

3

Kalmar...............................

2

4

1

4

Gotlands..............................

1

—

2

—

Blekinge..............................

2

1

2

2

Kristianstads..........................

3

3

1

5

Malmöhus............................

5

8

4

8

Hallands..............................

2

2

1

3

Göteborgs och Bohus..................

5

7

4

6

Älvsborgs ............................

4

5

1

4

Skaraborgs............................

2

3

1

3

Värmlands............................

3

4

2

3

Örebro...............................

2

3

2

4

Västmanlands.........................

2

3

1

3

Kopparbergs..........................

3

4

2

3

Gävleborgs...........................

3

4

2

4

Västernorrlands.......................

4

6

2

5

Jämtlands............................

2

2

1

4

Västerbottens.........................

2

3

2

4

Norrbottens...........................

2

3

2

4

Det torde här böra anmärkas, att de särskilda länsstyrelserna enligt min

mening tilldelats ordinarie och extra ordinarie landskanslister och landskontorister

i sådan omfattning, att möjlighet bör finnas att utan ökning av dessa

tjänsters antal i viss utsträckning överflytta arbetsuppgifter, som nu åligga

juridiskt utbildad personal, till landskanslister och landskontorister.

Personalförteckningen och sammanställningen upptaga icke några befattningshavare

för bestyret med omsättningsskatten eller för utökning av taxeringsavdelningarna.

Därest förslag till ändrad organisation av omsättnings
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

23

skatte- eller taxeringsavdelningarna senare skulle föreläggas riksdagen, torde

i samband därmed uppkommande frågor om erforderliga ändringar i personaluppsättningen

få upptagas till prövning och avgörande.

Av det sagda framgår, att jag endast i mycket begränsad omfattning anser

mig kunna tillmötesgå av åtskilliga länsstyrelser gjorda framställningar

om inrättande av lönegradsplacerade tjänster utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Beträffande förslagets ikraftträdande samt erforderliga övergångsbestämmelser

har departementschefen anfört följande.

Med hänsyn till länsstyrelsernas uttalanden beträffande den tidpunkt, då

arbetsdetaljer kunde organiseras vid länsstyrelserna, vill jag förorda, att den

nya organisationen genomföres samtidigt vid alla länsstyrelser med undantag

av Överståthållarämbetet. Då efter riksdagens beslut i ärendet åtskillig

tid erfordras för vidtagande av de organisatoriska förändringarna, finner jag

den 1 januari 1944 vara lämplig dag för den nya organisationens ikraftträdande.

Därest någon länsstyrelse på grund av särskilda förhållanden skulle

finna sig förhindrad inrätta viss arbetsdetalj från nämnda dag, bör hinder

icke möta för Kungl. Majit att medgiva anstånd härmed. Det antal landskanslister

och landskontorister å övergångsstat, som enligt angivna regler

kommer att finnas vid länsstyrelserna efter omorganisationens genomförande,

kan icke för närvarande exakt angivas utan blir beroende av resultatet

av tillsättningen av de nya tjänsterna i lönegraden A 17. Sedan 42 ordinarie

landskontorister med förordnande å häradsskrivartjänst den 14 maj 1943

utnämnts till ordinarie häradsskrivare, utgör antalet ordinarie landskontorister

numera 57. Hela antalet ordinarie landskontorister i den nya organisationen

utgör 88. Med hänsyn till av länsstyrelserna lämnade upplysningar

angående de nuvarande landskontoristernas lämplighet för de nya befattningarna

synes man emellertid böra utgå från alt ungefär 12 av dem komma

att uppföras å övergångsstat. Antalet landskanslisttjänster å övergångsstat

synes böra tills vidare beräknas sålunda, att till skillnaden mellan antalet

med ordinarie innehavare för närvarande besatta landskanslisttjänster, 120, å

ena sidan, samt antalet nya sådana tjänster, 104, å den andra, eller sålunda

16, lägges förslagsvis 10 tjänster, avsedda för nuvarande ordinarie landskanslister,

som utöver berörda 16 icke äro lämpliga såsom arbetsdetaljföreståndare.

Enligt denna beräkning skulle antalet landskanslisttjänster å övergångsstat

bliva 26. Landskanslist- respektive landskontoristtjänsterna å övergångsstat

synas böra upptagas i personalförteckningen utan angivande av till

vilket län de särskilda tjänsterna äro knutna. Nuvarande extra ordinarie

landskanslist eller landskontorist, som icke kan beredas plats i den nya organisationen,

synes i enlighet med sakkunnigförslaget böra få kvarstå i tjänst

i nuvarande lönegrad (Eo 14). Så länge landskanslist- respektive landskontoristbefattning

å övergångsstat eller extra ordinarie landskanslist- respektive

landskontoristbefattning i lönegraden Eo 14 finnes vid länsstyrelse skall i

princip motsvarande antal befattningar vid vederbörande länsstyrelseavdelning

i lönegraderna All och lägre hållas vakanta. Emellertid visar en undersökning

beträffande konsekvenserna härav, att vid ett fåtal länsstyrelser,

därest samtliga nuvarande ordinarie och extra ordinarie landskanslister respektive

landskontorister kvarstanna vid vederbörande länsstyrelse, så många

i den nya personalförteckningen upptagna bilrädesbefattningar skulle vakanssättas,

ali återstående antal sådana befattningar understiger nuvarande antal

ordinarie biträdesljänsler. Innehavarna av sistnämnda tjänster liro visserligen

flyttningsskyldiga, men då en förflyttning i vissa fall .skulle kunna för

vederbörande innebära väsentliga olägenheter, torde Kungl. Majit böra er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

U

hålla bemyndigande att under särskilda förhållanden medgiva begränsning

av ifrågavarande vakanssättning.

I detta sammanhang bör påpekas, att befattningen som kansliskrivare vid

länsstyrelsen i Jämtlands län enligt min mening skall hållas vakant, så länge

en landsfiskal å övergångsstat tjänstgör vid länsstyrelsen.

Vad rör övriga med omorganisationen sammanhängande

frågor har departementschefen anfört följande.

Beträffande formerna för tillsättning av de nya ordinarie landskanslistoch

landskontorislt jäns terna torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter

framställning av vederbörande länsstyrelse medgiva denna rätt att utan föregående

kungörelseförfarande besätta vissa eller samtliga tjänster med därtill

lämpliga ordinarie landskanslister respektive landskontorister. I övrigt

synes kungörande av tjänsterna böra ske i vanlig ordning. Till skillnad från

de sakkunniga är jag av den meningen, alt ordinarie landskontorister, vilka

tjänstgöra såsom tillförordnade häradsskrivare, böra givas tillfälle att välja

mellan att med frånträdande av förordnandet å häradsskrivartjänsten erhålla

ordinarie landskontoristtjänst i lönegraden A 17 eller att med bibehållande

av förordnandet uppföras å övergångsstat i lönegraden A 15. Enligt min mening

synas länsstyrelserna böra framgå med viss varsamhet, när fråga uppkommer

att entlediga övertaliga extra landskanslister och landskontorister.

Med anledning av vissa remissinstansers hemställan örn förkortning av

tjänstetiden för landskanslister och landskontorister innan extra-ordinarieanställning

får jag uttala, att de ändringar av cirkuläret till länsstyrelserna

den 12 november 1937 angående lönesättning för icke-ordinarie personal vid

länsstyrelserna m. m., som på grund av ifrågavarande omorganisation eller

eljest kunna befinnas påkallade, torde böra vidtagas av Kungl. Majit.

Vad slutligen angår frågan örn meddelande av särskilda kompetensföreskrifter

för landskanslist- och landskontorislbefattningar får jag såtillvida ansluta

mig till de sakkunnigas uppfattning, alt krav på studentexamen eller

däremot svarande utbildning icke synes böra föreskrivas för tillträde till

ifrågavarande tjänster. Däremot finner jag det av länsstyrelsen i Kopparbergs

län framförda förslaget om viss tids tjänstgöring å landsfiskalskontor respektive

häradsskrivarkontor såsom villkor för behörighet till landskanslistrespektive

landskontoristtjänst värt beaktande. Emellertid är jag icke beredd

att nu taga slutlig ställning till detta förslag. Eventuell föreskrift i ämnet

synes böra kunna meddelas i administrativ ordning genom ändring av kungörelsen

den 12 maj 1865 angående förändrade villkor för anställning i

statens civila tjänstebefattningar.

Jag får i detta sammanhang erinra om att riksdagen hemställt örn reglering

av anställnings- och avlöningsvillkoren för icke-ordinarie personal. Chefen

för finansdepartementet torde, efter avslutande av vissa förberedande undersökningar,

komma att anmäla förslag örn att den av riksdagen sålunda

väckta frågan upptages till utredning.

Beträffande de särskilda framställningarna har departementschefen

anfört följande.

Den av föreningen Sveriges länsassessorer, länsnotarie och länsbokhållare

gjorda framställningen om lönegradsuppflyttning av flertalet juristtjänster

vid länsstyrelserna anser jag mig böra avstyrka.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan om inrättande av en extra ordinarie

länsassessorstjänst å landskontoret i länet anser jag icke tillräckligt motiverad.

Jag kan därför icke tillstyrka framställningen.

Vad härefter angår länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län framställning

örn inrättande av ytterligare en ordinarie expeditionsvaktbefattning vid länsstyrelsen

finner jag mig icke kunna tillstyrka densamma.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

25

Den av vissa länsstyrelser gjorda hemställan om löneförbättring för försvarsassistenterna

slutligen synes — vid det förhållande att 1941 års hemortsförsvarssakkunniga

väntas inom den närmaste tiden framlägga förslag till ny

lokalförsvarsorganisation och däri torde komma alt till behandling upptaga

frågan om försvarsassistenternas ställning — icke böra föranleda någon åtgärd.

Då omorganisationen av länsstyrelserna är avsedd att genomföras från och

med den 1 januari 1944 förslås skilda personalförteckningar och avlöningsstater

för tiden 1 juli—31 december 1943 och för tiden 1 januari—30 juni

1944. För den förra tidsperioden förutsättes den personalförteckning, som

fastställts den 2 juni 1939, alltjämt äga tillämpning, medan för den senare

tidsperioden personalförteckningen ändras så att den överensstämmer med

den personalorganisation, som skall finnas efter det den nya ordningen blivit

genomförd.

Vad beträffar avlöningsstaterna ha utgifterna för avlönande av personal,

avsedd för den administrativa försvarsberedskapen, ansetts böra ersättas i

särskild ordning. Vidare förutsättas bokföringsgranskare under nästa år bliva

erforderliga i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.

Från dessa utgångspunkter och under beaktande av de förslag, som departementschefen

framlagt, beräknas medelsbehovet för budgetåret 1943/44 under

länsstyrelsernas avlöningsanslag till sammanlagt 8,725,000 kronor, varav

4,300,000 kronor för tiden 1 juli—31 december 1943 och 4,425,000 kronor

för tiden 1 januari—30 juni 1944.

Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 35,000 kronor.

För nästa budgetår föreslås anslaget uppfört med oförändrat belopp.

Länsstyrelserna: Reseersättningar. Anslaget, som för innevarande budgetår

upptagits med 110,000 kronor, föreslås för nästa budgetår med hänsyn

till kostnaderna för vid länsstyrelserna anställda bokföringsgranskares resor

uppfört med 150,000 kronor.

Länsstyrelserna: Expenser. Anslaget är för löpande budgetår upptaget

med 1,400,000 kronor.

För nästa budgetår föreslås anslaget med hänsyn till behovet av extra inventarieanskaffning

samt ökade arbetsuppgifter och inträdd prisstegring höjt

med 100,000 kronor och uppfört med 1,500,000 kronor.

Länsstyrelserna: Publikationstryek. Anslaget föreslås för budgetåret

1943/44 minskat med 10,000 kronor i förhållande till löpande budgetår och

uppfört med 100,000 kronor.

Den föreslagna omorganisationen avser landskanslisternas och landskontoristernas

arbetsuppgifter och löneställning. En uppdelning av arbetsuppgifterna

föreslås så, att en del anförtros mindre kvalificerad personal i

lönegraderna A 11, A 9 och — lill någon del — A 7. Härigenom skulle 39

ordinarie och 77 extra ordinarie landskanslist- och landskontoristtjänster

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 191.

kunna utbytas mot befattningar i lägre lönegrader. De återstående tjänsterna

skulle uppflyttas i lönegrad, de ordinarie från A 15 till A 17 och de extra ordinarie

från Eo 14 till Eo 15.

I motionerna I: 313 och II: 444 föreslås, att de ifrågavarande ordinarie

tjänsterna skola uppflyttas ännu ett steg i löneplanen, nämligen till 18 löne

graden. Extra ordinarie landskanslist och landskontorist föreslås skola efter

sex års tjänstgöring såsom extra ordinarie likaledes kunna uppflyttas ett steg

till 16 lönegraden. Till stöd för nämnda förslag om högre lönegradsplacering

hava motionärerna bland annat andragit, att ett flertal myndigheter

under den långa tid, som ifrågavarande befattningshavares lönefrågor varit

aktuella, för ordinarie landskanslister och landskontorister förordat 17 eller 18

lönegraden, att deras arbetsuppgifter efter omorganisationen bleve mer kvalificerade

än de tidigare varit samt att därför en lägre lönegrad än A 18 nu

icke borde ifrågakomma.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag örn uppdelning av arbetsuppgifterna

ändamålsenligt. Även de skäl som anförts till stöd för att landskanslister

och landskontorister nu böra erhålla en förbättrad löneställning

synas utskottet bärande. Vidkommande lönegradsplaceringen torde vad i motionerna

anförts till stöd för lönegraden A 18 åt de ordinarie tjänstemännen

i och för sig förtjäna beaktande. Emellertid bör framhållas, att lönegradsplaceringen

nu prövats av särskilda sakkunniga och Kungl. Maj:t. Utskottet är

icke för sin del berett att förorda högre löneställning än den, som därvid befunnits

motsvara ifrågavarande tjänstemäns blivande arbetsuppgifter.

Vidkommande frågan örn kompetensföreskrifter för landskanslist- och

landskontoristbefattningar ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning,

att krav på studentexamen eller däremot svarande utbildning icke

bör föreskrivas för tillträde till ifrågavarande tjänster. Utskottet kan alltså

icke tillstyrka yrkandet på denna punkt i motionerna I: 312 och II: 443.

Kungl. Majit har föreslagit sådana övergångsanordningar, att övertaliga

landskanslister och landskontorister icke skola, vare sig de äro ordinarie eller

extra ordinarie, behöva lida minskning i nu utgående löneförmåner. De skola

nämligen enligt förslaget övergångsvis bibehållas i sina innehavda lönegrader

mot vakanssättning av motsvarande antal nyinrättade tjänster i lägre lönegrad.

I motionerna I: 312 och II: 443 har yrkats, att jämväl övertaliga tjänstemän

skulle komma i åtnjutande av förenämnda uppflyttning i lönegrad.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för motionärernas ifrågavarande yrkande,

har utskottet i jämväl denna fråga funnit sig böra förorda Kungl. Maj :ts förslag.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 312 och II: 443 samt I: 313 och

II: 444

I) godkänna följande personalförteckning för länsstyrelserna,

att tillämpas från och med den 1 januari 1944:

opaginerad Kontrollera mot PDF

erson

Tjftnstemän ä

ordinarie stat.

Lön enligt

särsk,

best.

Lönegrad

A 30

Löne-

grad

A 27

Lönegrad

A 24

Lönegrad

A 21

Län

Lands-

hövding

Lands-

sekrete-

rare

Lands-

kamrerare

Läns-

assessor

Länsnota-

rie av

lia klass

Länsbok-

hållare av

lia klass

Länsnota-

rie av

2:a klass

Länsbok-

hållare av

2:a klass

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

—

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

1

1

—

—

Göteborgs och Bohus ....

1

1

1

1

1

1

2

2

1

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

—

—

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

—

1

1

1

2

1

1

1

1

! Norrbottens.............

1

1

1

2

| 1

1

1

1

Lönegrad

A 17

gv

3 5“

n P

X P
(fl

Cfl

o r

3 p

rf 3

§1

CO •

Lönegrad

A 11

-1 fts

< ö

5 a

Lönegrad

A 9

*

o

3

r+

O

Lönegrad

A 7

<s|3

s » 2.

r» P* £*■

i ®

gs

c. «

Löne
grad

A 5

5'' W

§*

CO TJ

< 2

p Q
-

Löne
grad

A 4

ST °

B- s

8

3

3

5

4

3

4

1

3

5

7

3

7

5

4

5

4

3

5

5

5

4

4

4

5

3

4

4

4

3

4

2

2

4

5

3

5

4

3

4

3

3

4

4

4

3

4

4

2 + 1

1 + 1

1

3 + 3

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

2 + 1

1

2 + 3

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

0 + 1

1 + 0

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + l

—

1

1 + 1

0 + 1

0 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

2 + 2

2 + 2

1

4 + 3

0 + 1

1+0

1

1 + 1

2 + 1

2 + 1

1

3 + 3

2 + 1

2 + 2

1

2 + 2

1 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 2

0 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

2 + 1

1 + 1

2 + 1

1

2 + 2

2 + 1

2 + 2

1

2 + 2

0 + 1

1 + 1

1

1 + 1

1 + 1

1 + 1

1

1 + 2

1 + 1

Il + 1

1

1 + 1

3

1

1

1

1

1

1

1

1

1

3-

1

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Lönegrad

15

15

8

1

2

3

3

1

3

1

1

3

6

1

5 + 5

4 +

1 +

1 +

3 +

+

+

+

+

+

+

+

+

+ 2

+ 2

+ 2

Anm. 1

Arm. 2.

Tjänsteman å ö Torg ängs sta t.

Befattning

26 landskanslister ........................................ A

12 landskontorister....................................... A

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e

3 länsassessorer (Stockholms län).................... Eo 27 1 länsassessor (Älvsborgs län)........................ Eo 27

3 länsassessorer (Malmöhus län)..................... Eo 27 2 lansassessorer^CVasternorrlands lan)................ Eo 27

2 länsassessorer (Göteborgs o. Bohus län)............ Eo 27 1 lansassessor (Norrbottens lan)......................

Så länge landskanslist- respektive landskontorlstbefattning å^vergå^

ristbeiattnin® i lönegraden Eo 14 finnes vid länsstyrelse, skall motsvarande antal befattningar vid vederbörande ^ " , "

i lönegraderna A 11, A 9, A 7 (kanslibiträden) och A 4 i nu nämnd ordning hallas vakanta, därest icke Kungl. Majit med hänsyn

till särskilda förhållanden medgiver, att viss eller vissa av sistnämnda befattningar må återbesättas. .......

Befattningen som kansliskrivare vid länsstyrelsen i Jämtlands län skall hållas vakant, så länge en landsfiskal å övergångsstat tjänstgör

vid länsstyrelsen.

Statsutskottets utlåtande nr 191.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 191.

II) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att

tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1943:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, för
slagsvis

......................... kronor 250,000

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ..................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till

sakkunniga för

biträde vid utredningar

m. m. kronor 5,000

b. Ersättning till

försvarsassisten
ter,

förslagsvis » 43,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Bokföringsgrans
kare

.........kronor 287,500

b. Annan personal » 1,312,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till

landshövdingarna), förslagsvis......

6. Rörligt tillägg, förslagsvis............

Summa kronor 4,300,000.

III) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1944:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, för
slagsvis

........................ kronor 250,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å or
dinarie

stat, förslagsvis............ > 1,889,000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,

förslagsvis .................. » 101,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till

sakkunniga för

biträde vid utredningar

m. m. . . kronor 5,000

» 1,886,500

» 48,500

» 1,600,000

» 45,000

» 470,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

29

b. Ersättning till

försvarsassisten
ter,

förslagsvis kronor 43,500 kronor 48,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Bokföringsgrans
kare

.......... kronor 287,500

b. Annan personal » 1,328,500 » 1,616,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till

landshövdingarna), förslagsvis .... » 45,000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »__ 475,000

Summa kronor 4,425,000

IV) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

a) till Länsstyrelserna: Avlöningar 8,725,000 kronor;

b) till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. 35,000 kronor;

c) till Länsstyrelserna: Reseersättningar 150,000 kronor;

d) till Länsstyrelserna: Expenser 1,500,000 kronor;

e) till Länsstyrelserna: Publikationstryck 100,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 192.

Reservationer:

1) av herrar Lindström, Ward och Nilsson i Steneberg;

2) av herr Sundberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:409 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till länsstyrelserna. s. 1 i texten