Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A3IAA till landsfiskalerna m. fl.

1943-06-11 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19A3IAA till landsfiskalerna m. fl.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Nr 192.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 19A3IAA till landsfiskalerna m. fl.

(3 avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

182 och 183) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1943/44 beräkna till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar

ett förslagsanslag av 5,746,000 kronor, och till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 298, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 14 maj 1943,

föreslagit riksdagen att dels medgiva att landsfiskalerna N. A. Eriksson i

Malmbergets distrikt och A. Wallin i Kiruna distrikt må, så länge de innehava

sina nuvarande tjänster i sagda distrikt, bibehållas vid de förmåner, som hittills

utgått till dem från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, dels medgiva,

att till landsfiskalsaspirant, som antages till extra tjänsteman, må under första

tjänsteåret efter antagningen utgå lön efter lönegrad Ex 9 i civila icke-ordinarie

reglementet och därefter enligt lönegrad Ex 14, dels medgiva, att till

landsfiskalselev må efter sex månaders fullgjord provtjänstgöring under den

fortsatta provtjänstgöringen utgå arvode med fem kronor örn dagen eller,

där eleven under provtjänstgöringen kan bo i hemmet, med två kronor 50

öre om dagen, dels medgiva, att till landsfiskalsaspirant må, intill dess aspiranten

antages som extra tjänsteman, utgå arvode med fem kronor om dagen,

dels medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de bestämmelser, som i övrigt

bliva erforderliga för genomförandet av de förslag, som härmed framlagts,

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och avlöningsstat

för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1943/44, dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för

budgetåret 1943/44 under rubriken Landsfiskalerna m. fl. såsom förslagsanslag

anvisa till Avlöningar 6,080,000 kronor och till Omkostnader 1,500,000

kronor.

Ifrågasatt ändring av Iandsfiskalsorganisationen inom Fässbergs landsfiskalsdistrikt.

Genom kungörelsen den 28 juni 1941, nr 628, angående rikets

indelning i landsfiskalsdistrikt förordnade Kungl. Majit, att Fässbergs landsfiskalsdistrikt

skulle omfatta Kållereds socken samt staden Mölndal, varjämte

anmärktes, att Kungl. Majit framdeles ville besluta örn utbrytande av staden

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

31

Mölndal till eget landsfiskalsdistrikt samt om överflyttning av Kållereds socken

till Askims distrikt. Stadsfiskalstjänsten i Mölndal skulle tillsvidare bibehållas.

Den 28 juni 1941 förordnade Kungl. Majit dels att landsfiskalstjänsten

i Fässbergs distrikt skulle hänföras till lönegrad A 23 enligt civila avlöningsreglementet

dels ock att i distriktet skulle vara anställda tre skrivbiträden i

lönegrad Eo 2. — På given anledning och efter framställning av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län tillsattes landsfiskalstjänsten i Fässbergs distrikt

allenast genom förordnande tillsvidare.

Sedan stadsfullmäktige i Mölndal i skrivelse den 27 januari 1942, varöver

länsstyrelsen och landsfogden i Göteborgs och Bohus län avgivit yttranden,

hemställt om vissa förändringar i den nuvarande ordningen, har inom socialdepartementet

utarbetats en promemoria med förslag i ämnet. I departementspromemorian

har föreslagits, att distriktet, som borde benämnas Mölndals

distrikt och omfatta Mölndals stad och Kållereds socken, skulle anställas

två landsfiskaler, av vilka den ene skulle vara allmän åklagare och

polischef och den andre utmätningsman. Stadsfiskalstjänsten i Mölndal skulle

samtidigt indragas. För åklagaren-polischefen föreslås en placering i lönegrad

A 23 av civila avlöningsreglementet och för utmätningsmannen en placering

i lönegrad A 22. Med hänsyn till de obestridliga fördelar för staden,

som skulle följa av den föreslagna organisationens genomförande samt den

besparing, staden skulle göra i och med stadsfiskalstjänstens indragande, förutsattes

vidare, att staden bidroge till kostnaderna för åklagaren-polischefens

avlönande. Ersättningsskyldigheten föreslås till V12 av det belopp, som av

statsmedel kommer att utgå till polischefen-åklagarens avlönande ävensom i

vikariatsersättning och därå utgående tilläggsförmåner åt vikarie, som förordnas

under åklagaren-polischefens tjänstledighet och semester. Denna ersättning

bör i riksstaten redovisas såsom särskilda uppbördsmedel under

femte huvudtitelns anslag till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Vidare föreslås,

att staden skall tillhandahålla erforderliga kontorslokaler åt de båda

inom distriktet anställda landsfiskalerna och deras biträden samt bestrida

kostnaderna för lokalernas uppvärmning, städning och belysning ävensom

tillhandahålla erforderliga möbler och annan rumsinredning.

Organisationen föreslås skola genomföras den 1 jul; 1943, dock att med tillsättandet

av landsfiskalstjänsten i lönegrad A 23 skall anstå till den tidpunkt

under budgetåret 1947/48, då nuvarande stadsfiskalen V. Dahlbrand avgår

med pension eller den tidigare tidpunkt, då han till äventyrs må lämna sin

tjänst. Intill sagda tidpunkt bibehålies stadsfiskalstjänsten i Mölndal, men

Dahlbrand eller för honom tjänstgörande vikarie förordnas att, så länge

stadsfiskalstjänsten bibehålies, tillika vara allmän åklagare och polischef inom

hela distriktet. De ekonomiska förpliktelser, som skulle åligga Mölndals

stad, skulle inträda först i samband med organisationens genomförande i

dess helhet.

Till förslaget, som godkänts av stadsf ullmäktige i Mölndal och tillstyrkts

av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, har departementschefen anslutit

sig.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Landsfiskalernas löuegradsplacering i vissa fall. Med anledning av vidtagna

förändringar av Tidaholms och Glanshammars landsfiskalsdistrikt föreslår

Kungl. Majit, att landsfiskalstjänsten i det förra distriktet uppflyttas

från A 22 till A 23 samt att den senare landsfiskalstjänsten nedflyttas från

A 23 till A 22. Då sistnämnda tjänst icke är vakant, skulle den nuvarande

tjänsten i A 23 överföras å övergångsstat och en tjänst i A 22 upptagas i personalförteckningen

för landsfiskalerna, vilken sistnämnda befattning dock

icke skulle få tillsättas förrän den på övergångsstat uppförde landsfiskalen

i Glanshammars distrikt avgått från sin tjänst.

Fråga om vissa ersättningar till nuvarande innehavarna av landsfiskalstjänsterna

i Kiruna och Malmbergets distrikt. Länsstyrelsen i Norrbottens

län har i skrivelse den 23 maj 1942, varöver statskontoret avgivit utlåtande,

till behandling upptagit frågan om rätten för de nuvarande innehavarna av

landsfiskalstjänsterna i Kiruna och Malmbergets distrikt att jämväl framdeles

behålla sina ersättningar och förmåner från Loussavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, nämligen beträffande landsfiskalen i Kiruna distrikt, A. Wallin,

fri bostad, värderad till 2,160 kronor för år, kontant ersättning 5,000 kronor

årligen ävensom viss pensionsrätt, och beträffande landsfiskalen i Malmbergets

distrikt, N. A. Eriksson, fri bostad, värderad till 1,000 kronor för år.

Departementschefen har i frågan anfört följande.

Sedan de av Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag bekostade extra landsfiskalstjänsterna

i Kiruna och Malmberget omändrats till statliga befattningar,

lär det icke kunna komma i fråga, att framtida tjänstinnehavare skola

äga rätt att utöver lönen från staten uppbära några löneförmåner från bolaget.

Frågan, huruvida bolaget framgent överhuvud taget skall äga skyldighet

att bidraga till ifrågavarande tjänsters avlönande, torde icke nu kunna avgöras

utan synes böra prövas i ett vidare sammanhang, då spörsmålet om

bolagets skyldighet att svara för kostnaderna för polisväsendet vid de lappländska

malmfälten blir aktuellt. Så blir fallet under år 1957, då tiden för

arrendeavtalen utlöper. Billighetsskäl synas emellertid tala för att låta de

nuvarande tjänsteinnehavarna tills vidare bibehålla ifrågavarande extra förmåner,

nämligen Eriksson fri bostad samt Wallin fri bostad och det kontanta

årliga lönetillskottet. Jag vill beträffande Wallin särskilt framhålla,

att han vid sitt tillträde av landsfiskalstjänsten i Kiruna distrikt tillförsäkrats

ifrågavarande förmåner och redan tidigare åtnjutit pensionsrätt hos bolaget.

Wallin torde vid uppnådd pensionsålder icke innehava stadgat antal tjänsteår

för åtnjutande av full pension. Vid bedömandet av Wallins rätt till pension

från statsverket, kommer därför frågan om hans pensionsrätt hos bolaget att

bliva av betydelse. Emellertid torde Wallin och Eriksson icke äga rätt att

efter den nya landsfiskalsorganisationens genomförande bibehålla ifrågavarande

extra förmåner utan särskilt tillstånd av Kungl. Majit och riksdagen,

varför frågan härom bör underställas riksdagen.

Vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst. Beträffande vissa

brister i den nuvaranle organisationen anföres i en inom socialdepartementet

upprättad promemoria följande.

Vid den nya landsfiskalsorganisationens genomförande den 1 oktober 1941

fanns ett antal färdigutbildade aspiranter, vilka icke vunno befordran som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

33

landsfiskalsassistenter. Dessa aspiranter hade vunnit sin utbildning enligt de

före den 1 oktober 1941 gällande reglerna men voro på grund av utfärdade

övergångsbestämmelser fortfarande behöriga alt söka och erhålla landsfiskals-

och landsfiskalsassistenltjänst, dock med den inskränkningen, att vissa

av dem skulle underkasta sig ytterligare teoretisk polisutbildning. Följdriktigheten

hade fordrat, att dessa aspiranter antagits som extra tjänstemän i

lönegrad Ex 4. Då bestämmelserna härom i kungörelsen om antagande av

aspiranter å landsfiskalstjänst m. m. ännu icke trätt i kraft, har följden

blivit, att dessa aspiranter för sin försörjning måst söka anställning antingen

som kanslibiträden i lönegrad A 7 eller skrivbiträden i lönegrad Eo 5 resp.

Eo 2. Denna anordning har medfört stora olägenheter. En sträng åtskillnad

har nämligen icke kunnat upprätthållas mellan aspiranterna å ena

sidan och skrivbiträdena å den andra. De kanslibiträden och skrivbiträden,

som ägt landsfiskalskompetens, ha nämligen måst anlitas som vikarier å

landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst. Då ersättare för dessa vikarier

saknats, ha många landsfiskaler under långa tider fått avvara ali biträdeshjälp.

I andra fall har, då landsfiskalsassistent vikarierat å högre tjänst eller

åtnjutit semester, ersättare för denne icke kunnat förordnas, varför assistenttjänsten

under långa tider stått obesatt. Pa några hall har svårighet att erhålla

vikarie medfört, att landsfiskalerna icke fått uttaga sin semester helt,

och på andra håll, att assistenterna icke erhållit någon eller endast obetydlig

semester. Under år 1942 har bristen på vikarier varit särskilt kännbar beroende

på de långvariga vakanserna på åtskilliga landsfislcalstjänster och på

militärinkallelser. Många befattningshavare hade vidare^ tjänstledighet för

genomgående av förkortade polischefslturser och andra på grund av förordnanden

som hemortsförsvarsassistenter. Tili belysande av de svårigheter, som

uppstått, anföres, att sammanlagt 25 biträden på grund av vikariat å högre

tjänst antingen icke alls eller endast kort tid uppehållit sina egentliga befattningar.

-— Ehuru en av de främsta orsakerna till svårigheten att tillgodose

vikariebehovet är att söka i den anförda omständigheten, att ett stort anta

färdigutbildade landsfiskalsaspiranter placerats som skrivbiträden, föreliggei

otvivelaktigt en stor brist på lämpliga vikarier överhuvud taget.

Till avhjälpande av de påtalade bristerna föreslås i huvudsak följande.

Av landets 160 landsfiskalsdistrikt med assistent antagas 101 vara självförsörjande

i fråga örn semestervikarie. Detta innebär, att distriktets tre befattningshavare,

nämligen landsfiskalen, assistenten och skrivbiträdet, uttaga

semester efter varandra, utan att annan förändring i personalbeståndet äger

rum, än att assistenten under landsfiskalens semester förordnas att jämte

egen tjänst uppehålla landsfiskalstjänsten. För de återstående 59 distrikten

skulle däremot särskild vikarie erfordras. Under förutsättning att semestrarna

för landsfiskalerna fördelas på en tidrymd av fem till sex månader i södra

och mellersta Sverige samt fyra till fem månader i de nordligaste länen beräknas

det för dessa vikariat erforderliga antalet befattningshavare till 59,

av vilka 6 föreslås till ambulerande landsfiskalsassistenter och 53 skulle utgöra

färdigutbildade, obefordrade aspiranter i extra tjänstemans ställning.

Rekryteringen föreslås anpassad eflcr det sålunda konstaterade personalbehovet.

I promemorian föreslås de utexaminerade aspiranterna placerade

i lönegrad Ex 6 med rätt lill uppflyltning i Ex 9 efter ett års tjänstgöring och

lill Ex 13 efter ytterligare tvä år. Det framlagda förslaget beräknas komma

Bihang till riksdagens protokoll ION!. 6 sand. Nr 1S7—102. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 192.

att genomföras i sin helhet först vid årsskiftet 1946—-1947. Vissa föreslagna

övergångsbestämmelser avse att garantera, att aspirantemas skiljande från

skrivbiträdesorganisationen icke för den enskilde befattningshavaren medför

någon försämring i löne- eller pensionshänseende. Vidare föreslås vissa provisoriska

åtgärder i form av tillfällig dispens från vissa kompetenskrav. Därjämte

förutsättes tillfälligt behov av extra skrivhjälp kunna fyllas medelst

anlitande av landsfiskalsaspiranter och elever.

Vad rör kostnaderna, beräknas anställandet av sex landsfiskalsassistenter

utan fast stationeringsort, inklusive rörligt tillägg men kristillägg oberäknat,

draga en kostnad av 32,000 kronor. För avlöning till 53 extra tjänstemän i

lönegrad Ex 4 skulle enligt samma grunder erfordras 129,200 kronor. Placeras

de extra tjänstemännen i stället i lönegraderna Ex 6, Ex 9 och Ex 13

skulle för samma ändamål erfordras 172,200 kronor. Uppflyttningen i högre

lönegrad skulle således medföra en kostnadsökning av 43,000 kronor. Då

antalet e*xtra tjänstemän kommer att förete ständiga växlingar samt tjänstgöringen

kommer att fullgöras å skilda dyrorter, förutskickas det, att beräkningarna

icke kunna vara exakta.

över promemorian hava yttranden avgivits av justitiekanslern, statskontoret,

allmänna lönenämnden, nämnden för antagande av aspiranter å landsfiskalstjänst

(antagningsnämnden), länsstyrelserna i samtliga län efter hörande

av vederbörande landsfogdar, föreningen Sveriges landsfiskaler jämte ett flertal

av dess länsavdelningar ävensom föreningen Sveriges landsfiskalsassistenter.

Beträffande innehållet i dessa yttranden får utskottet hänvisa till propositionen

(sid. 21—28).

Departementschef en har för egen del anfört följande.

Med hänsyn till de rådande svårigheterna att anskaffa vikarier å landsfiskals-

och landsfiskalsassistenttjänst anser jag, att åtgärder nu måste vidtagas

för att söka avhjälpa de föreliggande bristerna inom organisationen.

Jag anser det icke nödvändigt att därvid avvakta den fortsatta utredningen

rörande en rationalisering av arbetet å landsfiskalskontoren, då resultatet av

denna utredning icke kan väntas inverka på behovet av landsfiskalsassistenter.

Emot det framlagda förslaget till vikariefrågans ordnande torde några

vägande invändningar icke kunna göras, varför detsamma i allt väsentligt

torde bör godtagas. Huvudtanken i förslaget, att en principiell åtskillnad

bör göras mellan skrivbiträdesorganisationen å ena sidan och aspiranter och

elever å andra sidan, finner jag således riktig. De färdigutbildade aspiranterna

böra alltså lämna biträdesorganisationen och antagas till extra tjänstemän.

De icke färdigutbildade aspirantema ävensom landsfiskalseleverna böra

icke i fortsättningen stadigvarande innehava eller utöva biträdestjänst.

Ehuru vissa invändningar kunna göras mot tanken att låta vissa distrikt

vara självförsörjande, anser jag dock, att praktiska skäl nödvändiggöra ett

godtagande av denna anordning. Likaså finner jag, att det erforderliga antalet

vikarier i huvudsak bör erhållas genom den föreslagna regleringen av

aspirantantagningen. Jag tillstyrker även förslaget om inrättande av sex ambulerande

assitenttjänster. Framhållas bör, att förslagets detaljer rörande

antalet vikarier i varje län, semestertidens fördelning, självförsörjande och

icke självförsörjande distrikt m. m. icke få anses innefatta en planlägg
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

35

ning, varifrån avvikelser ej skulle få ske. Sagda detaljer få betraktas endast

som ett led i metoden att beräkna antalet erforderliga vikarier, varför

länsstyrelserna böra äga fria händer att inom ramen av den föreslagna

organisationen ordna vikarie- och semesterfrågorna på lämpligaste sätt.

Hinder bör icke heller möta att som vikarie å landsfiskalsassistenttjänst

undantagsvis förordna lämplig och dugande person, som icke vunnit behörighet

till sådan tjänst.

Vissa länsstyrelser hava gjort anspråk på att respektive län skulle tilldelas

större antal vikarier än som i promemorian föreslagits. Då antalet

till extra tjänstemän antagna aspiranter kommer att förete stora växlingar

och ibland betydligt överstiga det föreslagna medeltalet, kan icke heller

antalet extra tjänstemän inom varje län hållas konstant. Ibland kommer

tillgången på utexaminerade aspiranter att vara mycket god för att under

andra tider ställa sig knappare. Det bör framhållas, att det vid tillfälligt

behov av vikarie inom ett län bör finnas möjlighet att under annan tid

än semestrarna erhålla vikarie från annat län. Särskilt de norrländska län,

som erhålla ambulerande assistenter, torde hava möjlighet att under vinterhalvåret

avstå vikarie till annat län. För att i någon mån tillgodose kravet

på ett ökat antal vikarier torde medeltalet böra höjas till 54.

Den tidrymd, varunder landsfiskalerna skulle äga möjlighet att uttaga

semester, finner jag vara väl avvägd. Genom att godtaga förslaget örn självförsörjande

distrikt kunna även landsfiskalsassistenterna i större utsträckning

än eljest komma i åtnjutande av sommarsemester. Anordningen öppnar

även möjlighet att låta assistent i icke självförsörjande distrikt emellanåt

erhålla semester under sommaren. I sådant fall kan assistenten i ett självförsörjande

distrikt vikariera för assistenten i ett icke självförsörjande

distrikt. Under detta vikariat förordnas icke ersättare å vikariens tjänst men

väl, när denne under annan tid av året erhåller sin semester, då tillgången

på vikarier är bättre.

De erinringar, som framförts emot promemorians förslag rörande löneförmånerna

för de till extra tjänstemän antagna aspiranterna, finner jag övertygande.

Ur rekryteringssynpunkt torde det vara nödvändigt att giva aspiranterna

en sådan löneställning, alt organisationens funktionsduglighet ej

äventyras. Då det föreliggande förslaget förutsätter förändringar av organisationen,

som avsevärt försämra aspiranternas befordringsutsikter, samt

den tidigare beslutade löneställningen med hänsyn härtill får anses uppenbart

otillräcklig, anser jag, att det beslutade s. k. lönestoppet icke bör lägga

hinder i vägen för en jämkning av ifrågavarande befattningshavares löneförmåner.

Jag ansluter mig därför till den lösning, som förordats av allmänna

lönenämnden, enligt vilken de färdigutbildade aspiranterna skola antagas

till extra tjänstemän i lönegrad Ex 9 för alt efter ett år kunna uppflyttas

i lönegrad Ex 14. Vid förordnande att uppehålla landsfiskalstjänst torde befattningshavarna

i likhet med landsfiskalsassistenterna böra komma i åtnjutande

av vikariatsersättning. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att

inom ramen för avlöningsreglementets bestämmelser besluta, i vad mån

tjänstgöringstraktamente skall utgå till befattningshavarna. Den förbättrade

löneställningen bör komma även de redan å landsfiskalsbanan befintliga

aspiranterna till godo. Erforderliga övergångsbestämmelser för organisationens

genomförande torde få meddelas av Kungl. Majit.

Jag ansluter mig även lill förslaget, att landsfiskalselever och icke färdigutbildade

aspiranter tillfälligtvis må tagas i anspråk för att täcka behovet avtillfällig

skrivlijälp, förutsatt, alt det icke verkar menligt på elevens eller

aspirantens utbildning. Till frågan örn vilka förmåner, som vid vikariat å

opaginerad Kontrollera mot PDF

3G

Statsutskottets utlåtande nr 192.

biträdestjänst böra tillkomma landsfiskalselev eller icke färdigutbildad aspirant,

återkommer jag i samband med behandlingen av frågan örn dessa aspiranter

och elevers ekonomiska förmåner under utbildningstiden.

Avlöningsförmåner åt aspiranter och clever. I en inom socialdepartementet

upprättad promemoria angående anordnandet av den juridiska delen

av distriktsåklagarens teoretiska utbildning m. m. har föreslagits, att landsfiskalsaspiranterna

skola erhålla arvode med 150 kronor i månaden. Kostnaden

härför vid fullt utbyggd organisation har beräknats till 102,000 kronor

för år.

Över promemorian lia, i vad den rör aspiranternas avlöningsförmåner, yttranden

avgivits av justitiekanslern, statskontoret, riksräkenskapsverket oell

kanslern för rikets universitet.

I de yttranden, som avgivits över departementspromemorian med förslag

till vikariefrågans ordnande ha justitiekanslern, antagningsnämnden, länsstyrelserna

i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Värmlands och Västernorrlands

län, landsfogdarna i örebro och Västernorrlands län samt föreningen

Sveriges landsfiskaler framhållit, att starka skäl talade för, att även landsfiskalseleverna

bereddes vissa ekonomiska förmåner under elevtiden.

I en särskild inom socialdepartementet upprättad promemoria har därefter

bland annat behandlats frågan om ekonomiskt bistånd till vissa äldre landsfiskalselever

och elever, som lia försörjningsplikt. I promemorian föreslås,

att till elev, som har försörjningsplikt, skall utgå ett månatligt arvode av 150

kronor, därest eleven börjat å landsfiskalsbanan före den 1 oktober 1941,

samt att till annan elev skall utgå ett månatligt arvode av 100 kronor, därest

eleven börjat å banan före den 1 juli 1938. Kostnaderna härför ha beräknats

till 18,100 kronor.

över sistnämnda promemoria ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden och antagningsnämnden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Ehuru jag icke är beredd att taga ställning till frågan om det slutliga utformandet

av landsfiskalsaspirantemas teoretiska fackutbildning — vid den

fortsatta utredningen hava nämligen uppkommit vissa ytterligare spörsmål,

som tarva ett förnyat övervägande — anser jag, att frågan örn landsfiskalsaspiranternas

ekonomiska förmåner nu bör finna sin lösning. Ur rekryteringssynpunkt

torde det nämligen få anses nödvändigt, att snarast lämna

de å banan nu tjänstgörande aspiranterna och eleverna slutgiltigt besked örn

de förmåner, de hava att påräkna under den fortsatta utbildningen. Det må

framhållas, att antagningen av landsfiskalselever till landsfiskalsaspiranter i

icke ringa utsträckning kommer att ske redan under nästkommande budgetår,

då vissa av dem även skola fullgöra praktisk polistjänstgöring. Det nu föreliggande

spörsmålet inskränker sig icke till en fråga, huruvida aspiranterna

under den teoretiska fackutbildningen böra åtnjuta arvode eller om stipendier

böra beredas mindre bemedlade aspiranter. Enligt mitt förmenande

måste under någon del av den 4^2 — för vissa personer b1^ •— år långa utbildningstiden

viss ersättning alltid beredas elev eller aspirant. I annat fall

kan befaras, att den för landsfiskalernas utbildning valda, särskilda ordningen

icke kan tjäna sitt syfte.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

37

Vid övervägande av det föreliggande spörsmålet synes mig den lämpligaste

lösningen vara att tillerkänna landsfiskalsaspiranten under tiden fram till

antagningen som extra tjänsteman arvode, vilket lämpligen bör bestämmas

till fem kronor örn dagen. Jag anser det emellertid ur rekryteringssynpunkt

ofrånkomligt att bereda även landsfiskalseleverna viss ersättning under utbildningstiden.

Det torde nämligen icke vara möjligt att erhålla dugande aspiranter

å banan, med mindre ersättning även beredes eleverna under viss tid

av provtjänstgöringen. Vidare må framhållas, att möjlighet måste finnas att

fördela eleverna i lämplig proportion på de olika länen. En sådan fördelning

torde vara omöjlig att genomföra, därest ej eleven erhåller viss ersättning.

I anslutning till allmänna lönenämndens förslag vill jag alltså förorda,

att landsfiskalselev efter sex månaders fullgjord provtjänstgöring tillerkännes

ett arvode om fem kronor om dagen, dock att elev, som under provtjänstgöring

kan bo i hemmet, skall erhålla e!t arvode av 2 kronor 50 öre örn

dagen. Förordnas elev eller aspirant att uppehålla biträdestjänst å landsfiskalskontor,

bör rätten till arvode bortfalla och vederbörande åtnjuta ersättning

enligt vanliga regler. Beträffande de elever, som innehava ordinarie

eller extra ordinarie biträdesanställning, torde Kungl. Maj:t i samband med

att eleverna åläggas att frånträda utövandet av sagda befattningar, kunna

efter prövning i varje särskilt fall medgiva, att elev må erhålla förlängd

tjänstledighet med åtnjutande av lön med B-avdrag. Genom att även elev i

viss utsträckning erhåller arvode, ökas kostnaderna härför med i runt tal till

36,000 kronor. Det må framhållas, att i departementspromemorian hänsyn

uppenbarligen icke tagits till att vissa elever få vänta ett år för att vinna inträde

å distriktsåklagarkursen. Vartannat budgetår måste arvodesposten därför

ökas med likaledes 36,000 kronor.

Beredande av särskilda avlöningsförmåner åt vissa landsfiskalsbiträden.

I anledning av framställning från antagningsnämnden har i en inom socialdepartementet

upprättad promemoria verkställts utredning rörande fragan

om beredande av en bättre löneställning för vissa förutvarande aspiranter å

landsfiskalstjänst, vilka numera innehava biträdesbefattning å landsfiskalskontor.

I promemorian föreslås att de 10 av utredningen omfattade personerna,

vilka under 972—21 år varit verksamma på landsfiskalsbanan utan

att ha antagits till landsfiskalsaspiranter ehuru de vunnit behörighet till

landsfiskalstjänst, beredas anställning inom någon annan förvaltningsgren

samt att de under övergångstiden placeras i den för landsfiskalsaspiranter

föreslagna högsta lönegraden, Ex 13, vilket skulle låta sig göra genom att

tillfälligt dispensera dem från kravet att vara antagna som landsfiskalsaspiranter.

över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden och antagningsnämnden. I annat sammanhang ha rörande detta

förslag yttrande jämväl avgivits av länsstyrelserna i Malmöhus, Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och

Norrbottens län, landsfogdarna i Malmöhus och Norrbottens län, t. f. landsfogden

i Västmanlands län samt länsavdelningen inom Malmöhus län av

föreningen Sveriges landsfiskaler.

Departementschefen har icke funnit skäl att för tillgodoseende av detta

ändamål begära särskilda anslagsmedel. På Kungl. Majit förutsättes få ankomma

att i förekommande undantagsfall bevilja den i promemorian föreslagna

dispensen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Kostnadsberäkningar. Avlöningsanslaget, vilket för innevarande budgetår

har upptagits med 5,746,000 kronor, föreslås för nästa budgetår höjt med

334.000 kronor till 6,080,000. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän föreslås uppförd med summan av de i staten för

löpande budgetår upptagna posterna avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat å 3,200,000 kronor och avlöning till en tjänsteman å övergångsstat å

4,800 kronor, sedan dock förstnämnda post med hänsyn till belastningen

nedsatts med 120,000 kronor. Posten beräknas sålunda till (3,200,000 —

120.000 + 4,800 =) 3,084,800 kronor.

Anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal,

vilken för löpande budgetår upptagits med 1,800,000 kronor, föreslås för

nästa budgetår upptagen med 2,113,000 kronor. Av kostnadsökningen, 313,000

kronor, avser sammanlagt 203,000 kronor merkostnader, som uppkommit

under innevarande budgetår och beräknas komma att utgå även under nästa

budgetår. Av beloppet 203,000 kronor hänför sig 80,000 kronor till löneklassuppflyttningar,

43,000 kronor till kostnaderna för viss personalförstärkning

i några landsfiskalsdistrikt, 30,000 kronor till vikarier för extra ordinarie

skrivbiträden samt 50,000 kronor till vikarier för landsfiskalsassistenterna

under tjänstledighet för genomgående av förkortad polischefskurs. Härutöver

tillkomma för nästa budgetår 27,800 kronor för anställande av sex ambulerande

landsfiskalsassistenter samt 82,200 kronor för avlöning åt landsfiskalsaspiranter,

som antagits till extra tjänstemän i lönegrad Ex 9.

Vidare föreslås, att i avlöningsstaten upptages en ny post arvoden till

landsfiskalselever och landsfiskalsaspiranter å 128,000

kronor, varjämte till rörligt tillägg beräknas 765,000 kronor.

Efter avdrag av uppbördsmedel å tillhopa 10,800 kronor beräknas sålunda

anslagsbehovet till (3,084,800 + 2,113,000 + 128,000 + 765,000— 10,800 =)

6.080.000 kronor.

Omkostnadsanslaget föreslås höjt med 100,000 kronor och i riksstaten för

nästa budgetår upptaget med 1,500,000 kronor.

Utskottet. Vid sin granskning av förevarande proposition har utskottet funnit sig böra

lämna utan erinran vad departementschefen i olika sammanhang anfört och

föreslagit. Därvid har utskottet uppmärksammat, att de extra förmåner, som

landsfiskalerna Eriksson och Wallin i Malmbergets respektive Kiruna distrikt

föreslås skola fortsättningsvis få uppbära av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

äro av personlig natur och icke avses skola komma i fråga för framtida

tjänstinnehavare.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva att landsfiskalerna N. A. Eriksson i Malmbergets

distrikt och A. Wallin i Kiruna distrikt må, så länge de

innehava sina nuvarande tjänster i sagda distrikt, bibehållas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

39

vid de förmåner, som hittills utgått till dem från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag,

b) medgiva, att till landsfiskalsaspirant, som antages till

extra tjänsteman, må under första tjänsteåret efter antagningen

utgå lön efter lönegrad Ex 9 i civila icke-ordinarie

reglementet och därefter enligt lönegrad Ex 14,

c) medgiva, att till landsfiskalselev må efter sex månaders

fullgjord provtjänstgöring under den fortsatta provtjänstgöringen

utgå arvode med fem kronor om dagen eller,

där eleven under provtjänstgöringen kan bo i hemmet, med

två kronor 50 öre örn dagen,

d) medgiva, att till landsfiskalsaspirant må intill dess

aspiranten antages som extra tjänsteman, utgå arvode med

fem kronor örn dagen,

e) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de bestämmelser,

som i övrigt bliva erforderliga för genomförandet av de

förslag, som härmed framlagts,

f) godkänna följande personalförteckning för landsfiskalerna

m. fl. att gälla tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

4 landsfiskaler ................................ A 24

43 » A 23

363 » A 22

18 kanslibiträden .............................. A 7

Tjänstemän å övergångsstat.

1 landsfiskal ................................ A 23

1 landsfiskal å oreglerad avlöningsstat;

Anm. En tjänst å ordinarie stat i lönegrad A 23 skall hållas obesatt,

intill dess stadsfiskalstjänsten i Mölndal indrages, och en tjänst å ordinarie

stat i lönegrad A 22 likaledes hållas obesatt, så länge den å övergångsstat i

lönegrad A 23 uppförde landsfiskalen kvarstår i tjänst.

g) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3,084,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 2,113,000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl. . . » 128,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 765,000

Summa kronor 6,090,800

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Karlskoga och Askersunds

städer ............................. kronor 10,800

Summa förslagsanslag kronor 6,080,000,

h) å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1943/44 anvisa

1. till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 6,080,000 kronor,

2. till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,500,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Lindström, Heiding, Bäcklund, Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Åqvist, Sundberg ooh

Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Ward,

Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Bergström, Nilsson d Steneberg, Wallentheim, Lindholm,

fru Alvén, herrar Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

432197

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till landsfiskaler m. fl. a1 i texten