Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner.
1943-06-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:193, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 193.
1
Nr 193.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1943 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna
22—24) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1943/44 såsom förslagsanslag under rubriken Tullverket beräkna,
till Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen 920,000
kronor, till Avlöningar till befattningshavare å tullstaten 16,935,000 kronor
och till Omkostnader 1,800,000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 196, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 april 1943,
föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för generaltullstyrelsen, den senare att tillämpas tills vidare
från och nied budgetåret 1943/44,
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 900,000 kronor,
dels godkänna av departementschefen framlagda huvudgrunder för en
omorganisation av centraltullkamrarna, avsedd att träda i tillämpning den
1 juli 1944,
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för tullstaten, den senare att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1943/44,
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å lullstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 16,780,000 kronor,
dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44,
dels ock till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 1,720,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två inom första kammaren väckta motioner, nämligen
I: 244 av herr R. Wagnsson och
I: 245 av herr C. Fr. Carlström.
Motionärernas yrkanden redovisas i samband med redogörelsen för Kungl.
Maj:ts förslag här nedan.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 193—195.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 193.
I propositionen redogöres inledningsvis för besparingsberedningens olika
förslag till rationaliseringsåtgärder inom tullverket samt för generaltullstyrelsens
yttrande över dessa förslag.
Härom anför departementschefen följande:
Av den nu lämnade redogörelsen för besparingsberedningens promemorior
rörande tullverket framgår, att åtskilliga av de framlagda förslagen alltjämt
äro under remissbehandling eller eljest föremål för fortsatt utredning. Det
är icke nu möjligt att närmare bedöma vilken inverkan ett genomförande av
dessa förslag kan få på tullverkets medelsbehov. I fråga örn andra förslag
kan ett säkert bedömande av förslagens ekonomiska innebörd icke ske med
hänsyn till föreliggande svårigheter att genom entlediganden eller annorledes
minska personalkadrerna. Oberoende av den större eller mindre ekonomiska
betydelsen av här föreliggande besparingsmöjligheter är det emellertid angeläget
att dessa möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter, att generaltullstyrelsen
i fortsättningen ägnar dessa spörsmål noggrann uppmärksamhet.
Det torde vara lämpligt att styrelsen i samband med avgivande av anslagsäskanden
för budgetåret 1944/45 lämnar en sammanfattande redogörelse
för den fortsatta handläggningen inom styrelsen av besparingsberedningens
till styrelsen i olika sammanhang överlämnade förslag. Därvid böra
även redovisas de besparingar som vunnits eller anses kunna vinnas utöver
vad som angivits i styrelsens förut omförmälda skrivelse den 24 februari
1943 med förnyat utlåtande i fråga örn tullverkets anslagsbehov för budgetåret
1943/44.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen.
I olika promemorior har besparingsberedningen framlagt åtskilliga förslag
till kontorsrationalisering inom generaltullstyrelsen. Vidare har beredningen
föreslagit ombildning av generaltullstyrelsens personalbyrå till en drifttjänstbyrå.
Förslaget innebär beträffande personalbeståndet å byrån, att en kammarskrivartjänst
skulle utbytas mot en överinspektörstjänst i lönegraden A
27. Förslaget har huvudsakligen motiverats med behovet av ett organ, som
kontinuerligt kunde tillse att arbetet inom tullverket bedreves på det ur driftsekonomisk
synpunkt mest tillfredsställande sättet.
Generaltullstyrelsen har meddelat, att åtskilliga åtgärder i rationaliseringssyfte
vidtagits i anledning av förstnämnda förslag. Beträffande den föreslagna
ombildningen av personalbyrån har styrelsen föreslagit inrättande av en
tjänst i lönegraden Eo 24, varjämte styrelsen hemställt om medgivande att
anställa en tillfällig befattningshavare med sakkunskap beträffande rationaliseringsundersökningar
genom arbetstidsstudier. Tillika föreslår styrelsen indragning
av en kammarskrivartjänst.
Departementschefen har i huvudsak anfört följande.
De av besparingsberedningen framlagda förslagen till kontorsrationalisering
inom generaltullstyrelsen innehålla enligt min mening beaktansvärda uppslag
till rationalisering även i vissa delar där styrelsen ställt sig avvisande.
Jag förutsätter därför, att förslagen underkastas fortsatt omprövning och att
de ytterligare åtgärder vidtagas som förslagen kunna giva anledning till.
Statsutskottets utlåtande nr 193.
3
För nästa budgetår torde inga andra ändringar i personalförteckningen
böra företagas än att antalet i förteckningen upptagna kammarskrivartjänster
minskas med en i enlighet med vad styrelsen föreslagit. Det bör ankomma
på styrelsen att i samband med anslagsäskanden för nästa budgetår föreslå
de ytterligare ändringar med avseende å personalförteckningen som då kunna
befinnas möjliga.
Enligt min mening föreligga vägande skäl för en ombildning av styrelsens
personalbyrå på ett sätt som ger den möjlighet att ägna särskild uppmärksamhet
åt tullverkets driftsekonomi och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder
därutinnan. Medan besparingsberedningen föreslagit inrättande å byrån
av en befattning i lönegraden A 27 för detta ändamål, har generaltullstyrelsen
ansett inrättande av en byråinspektörstjänst i lönegraden Eo 24 vara
tillräckligt för ändamålet. Det synes mig icke sannolikt att ett genomförande
av detta styrelsens förslag skulle tillgodose syftet med den av besparingsberedningen
ifrågasatta förstärkningen. Med hänsyn till styrelsens inställning
i förevarande fråga anser jag mig emellertid icke nu böra framlägga
förslag i ämnet utan finner avgörandet av frågan om byråns ombildning
böra tills vidare uppskjutas i avvaktan på den vidare utvecklingen av föreliggande
allmänna spörsmål om organisationen av det fortsatta rationaliseringsarbetet
inom statsförvaltningen. Däremot synes det icke vara något att
erinra mot styrelsens förslag att anlita en expert med uppdrag att biträda vid
fullföljandet av de av besparingsberedningen påbörjade organisationsundersökningarna.
Å gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 944,000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har i Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår minskats med 7,000 kronor, som ungefärligen
motsvarar minskningen i anslagsbelastningen vid indragning av en kammarskrivartjänst.
Under rådande förhållanden har medelsbehovet under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal icke kunnat med
större säkerhet beräknas. Posten har ansetts kunna begränsas till 148,000
kronor, vilket innebär en minskning med 32,000 kronor. Anslagsposten till
rörligt tillägg har sänkts med 5,000 kronor till 116,800 kronor. Övriga poster
i avlöningsstaten hava upptagits med oförändrade belopp.
Medelsbehovet för nästa budgetår har alltså beräknats till (944,000 — 7,000
— 32,000 — 5,000) 900,000 kronor.
Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullsiaten.
Central tullkamr ar na. Central tullkammare finnes inrättad i envar av städerna
Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje centraltullkammare står under
chefskap av en tulldirektör. Under honom lyda dels en tulldirektörsexpedition,
uppdelad på två avdelningar, nämligen kansliet och kassakontoret, dels
en tullförvaltning i tullhamnen, uppdelad på tre huvudavdelningar, nämligen
tullkameralkontoret, tullbehandlingsinspektionen och tullbevakningsinspektionen,
dels ock en tullförvaltning i frihamnen. Vid tulldirektörsexpeditionen
utövas närmaste chefskapet under tulldirektören av en tulldirektörsassistent.
Vid varje kassakontor är såsom föreståndare anställd en förste tullkontrollör.
4
Statsutskottets utlåtande nr 193.
Föreståndare vid de olika huvudavdelningarna äro vid tullkameralkontoret
en tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen en tullöverinspektör och
vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef. Tullförvaltningen i frihamnen
förestås av en tullförvaltare. I fråga örn tulltaxeringsärenden sorterar
tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen i frihamnen direkt
under generaltullstyrelsen.
Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar,
alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöverkontrollör,
förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna
lyda under tullkameralkontoret, tullbehandlingsavdelningarna
under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom
bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen,
i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål
rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret.
Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare
för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder
då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen
under tullbehandlingsinspektionen.
Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna ha framlagts av dels en
av generaltullstyrelsen tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt
tjänstgöringsreglemente för tullverket, dels ock besparingsberedningen.
Beträffande nämnda förslag och däröver avgivna yttranden får utskottet
hänvisa till propositionen, sid. 11—21.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkamrarnas
arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri påvisade
förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen inom
centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen
av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet och
ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen
av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet mellan
olika grenar av tjänsten.
Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande,
bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldirektören och tre avdelningsföreståndare.
Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda
sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.
Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning av
tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialisering
i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande av
specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören och avdelningsföreståndarna
erhålla en sådan ställning i organisationen som medger
utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande av
de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten. I detta
hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen icke vara tillfredsställande.
Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förhållandet,
att för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger
något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av
de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemen
-
Statsutskottets utlåtande nr 193.
5
sam ledning mäste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av
ärenden, som liro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medför elt eftersättande
av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten
hörande dispositioner.
Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket som besparingsberedningen från sina olika
utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga örn centraltullkamrarnas
organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan
i allvarligt övervägande.
Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion med
infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna
måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som
skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer.
Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i
skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet
med särskilda remissyttranden lill tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar.
Ett inordnande av avdelningsföreståndarna i en tulldirektion
på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å lulldirektörens vägnar
finner jag överhuvud taget vara en naturlig organisationsform, ägnad att
stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika
tjänslegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna
ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat
och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.
För linjeavdelningarna synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap,
vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.
Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation
av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av
delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket
respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.
Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionerna
ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen
böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en
tullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden.
En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens
ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena
för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som
ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock
med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större
vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.
Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag
enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda
befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.
Längre än lill att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlinjerna
för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid
nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas
ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas i
kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen
icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal lönegradsförändringar
som förutsatts i delegationsförslaget eller övriga organisationsdetaljer,
som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens struktur.
Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt icke
kunna tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya organisationen
bör emellertid kunna sältas i kraft vid ingången av budgetåret 1944/45
6
Statsutskottets utlåtande nr 193.
och jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut i denna
fråga.
Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina
anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan
till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen
bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och rationaliseringar
som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som
kunna framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.
Tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg. Besparingsberedningen har
föreslagit vissa rationaliseringsåtgärder beträffande tullkamrarna i Hälsingborg
och Trelleborg, vilka åtgärder numera i huvudsak vidtagits.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
På grund av de vidtagna rationaliseringsåtgärderna böra en tulluppsyningsmanstjänst
och en kammarskrivartjänst utgå ur personalförteckningen. Med
hänsyn till beräknad personalavgång före den 1 juli 1943 torde det icke vara
erforderligt att uppföra ifrågavarande tjänster å övergångsstat. Enär rationaliseringsåtgärderna
i övrigt närmast torde beröra icke-ordinarie personal, bör
det ankomma på generaltullstyrelsen att tillvarataga möjligheterna till besparingar
å icke-ordinarieposten genom ändrade personaldispositioner i all
den utsträckning så kan ske med hänsyn till arbetsförhållandena vid ifrågavarande
tullkamrar.
I motionen I: 244 har yrkats, att ifrågavarande tulluppsyningsmans- och
kammarskrivartjänster bibehållas å personalförteckningen. I fråga om skälen
för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.
Tullkamrarnas klassificering. Generaltullstyrelsen har framlagt förslag till
ny klassificering av vissa tullkamrar. Förslaget innebär dels uppfattning av
ett antal tullförvaltartjänster, däribland tullförvaltartjänsten i Haparanda,
dels ock nedflyttning av vissa andra tullförvaltartjänster.
Sveriges allmänna fulltjänstemannaförening har i skrivelse den 12 november
1942 hemställt om något längre gående uppflyttningar än vad generaltullstyrelsen
föreslagit.
Departementschefen har anfört följande.
Oaktat ojämnheter kunna föreligga i den klassindelning för tullkamrarna
som nu gäller kan jag, med hänsyn till den stränga återhållsamhet i fråga
om lönegradsförbättringar som i nuvarande läge måste iakttagas, icke nu
förorda några uppflyttningar i lönegrad för tullförvaltare. Även med hänsyn
till nu rådande trafikförhållanden synes tveksamhet kunna råda örn lämpligheten
av en omreglering av tullförvaltarnas löneställning i enlighet med
det framlagda förslaget. Under sådana omständigheter förordar jag att med
omklassificeringen av tullkamrama tills vidare får anstå.
I motionen I: 244 har i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag
hemställts, att tullkammaren i Haparanda hänföres till klass 1 B samt
tullkamrama i Oskarshamn, Örnsköldsvik, Kristinehamn, Umeå, Lund, Charlottenberg,
Eskilstuna, Söderhamn, Västervik, Uddevalla, Skellefteå, Hudiksvall,
Falun, Östersund och Visby till klass 2 ävensom att de nuvarande tull
-
Statsutskottets utlåtande nr 193.
7
kamrarna av klass 4 skola betecknas med klass 3 samt tullkamrarna i Falkenberg,
Storlien, Mon, Sölvesborg och Ronneby upptagas i denna klass.
I motionen 1:245 har hemställts, att tullkammaren i Haparanda skall hänföras
till klass 1 B och föreslagits därav föranledd ändring i personalförteckningen
för tullstaten.
Beträffande de till stöd för nämnda förslag anförda skälen får utskottet —
i den mån de ej framgå av utskottets yttrande — hänvisa till motionerna.
Förslag örn förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare. Vid 1942
års riksdag förelåg förslag från generaltullstyrelsen örn inrättande av kammarskrivarbefattningar
i lönegraden A 18, alternativt i lönegraden Eo 19. I
anledning härav anförde departementschefen i propositionen nr 165 följande.
Oaktat vägande billighetsskäl tala för en viss förbättring av de äldre
kammarskrivarnas löneställning, är jag med hänsyn till eljest följda principer
i fråga om inrättande eller uppfattning av befattningar under nuvarande
förhållanden icke beredd att tillstyrka något av de i detta ämne framlagda
förslagen.
Departementschefens anförande i denna del föranledde icke något uttalande
från riksdagens sida.
Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har i skrivelse den 12 november
1942 hemställt att de kammarskrivare, vilka anställts som extra ordinarie
kammarskrivare före utgången av år 1922 och som efter generaltullstyrelsens
beprövande ansåges förtjänta av förbättrad löneställning, skulle placeras
i lönegraden Eo 19 mot för närvarande lönegraden A 16. Vid bifall till
denna hemställan beräknades uppkomma en med 70,000 kronor ökad anslagsbelastning.
Över framställningen har generaltullstyrelsen yttrat sig (propositionen sid.
26 och 27).
Departementschefen har ansett sig i nuvarande läge icke kunna frångå
den ställning till ifrågavarande spörsmål som intogs i propositionen nr 165/
1942 och sålunda icke nu förorda någon löneförbättring av den föreslagna
innebörden.
I motionen I: 244 har tulltjänstemannaföreningens förslag upptagits och
hemställts om inrättande av befattningar vid tullverket i lönegraden Eo 19.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Mcdelsbchov å tullstatens avlöningsanslag. På grund av inträdd eller förväntad
personalavgång föreslås minskning i antalet å övergångsstat uppförda
tullkassörstjänster från 8 till 7 och i antalet tillsyningsmanstjänster å samma
stat från 138 till 108.
I Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för nästa budgetår har anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknats kunna minskas med
90,000 kronor till 13,200,000 kronor. Vidare har beträffande anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal en nedsättning med 150,000
8
Statsutskottets utlåtande nr 193.
Utskottet.
kronor till 1,600,000 kronor ansetts möjlig. Slutligen har anslagsposten till
rörligt tillägg nedräknats med 30,000 kronor.
övriga poster i avlöningsstaten hava i Kungl. Maj:ts förslag upptagits med
oförändrade belopp.
Då anslaget å gällande riksstat är uppfört med ett belopp av 17,050,000
kronor beräknas anslagsbehovet alltså uppgå till (17.050,000 — 90,000 —
150,000 — 30,000) 16,780,000 kronor
Omkostnadsanslaget.
I avseende å detta anslag — i gällande riksstat uppfört med 1,800,000 kronor
— har Kungl. Maj :t föreslagit ökning av posten till bränsle, lyse och vatten
med 25,000 kronor samt minskning av posterna till övriga expenser med
50,000 kronor, legor för fortskaffningsmateriel med 10,000 kronor, beklädnad
och beväpning med 30,000 kronor samt diverse utgifter med 15,000 kronor.
Anslaget föreslås därför uppfört med (1,800,000 + 25,000 — 50,000 — 10,000
— 30,000 — 15,000) 1,720,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till avlöningar till befattningshavare
hos generaltullstyrelsen föranleder ej erinran från utskottets sida.
Vad angår anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten föreslås
i första rummet ett principbeslut örn ersättande från och med ingången
av budgetåret 1944/45 av tulldirektörsexpeditionema vid centraltullkamrarna
med tulldirektioner, envar under ledning av en tulldirektör. En sådan omorganisation
anses underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika
situationer och även medföra åtskilliga lättnader i arbetet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Vidkommande tullkamrarna i Hälsingborg och Trelleborg ha på grund av
rationaliseringsåtgärder en ordinarie tulluppsyningsmanstjänst och en ordinarie
kammarskrivartjänst ansetts böra utgå ur personalförteckningen. I motionen
I: 244 föreslås att dessa tjänster bibehållas och att i stället extra ordinarie
befattningar indragas. Utskottet, som vill erinra om att enligt Kungl.
Maj :ts förslag rationaliseringsåtgärderna avses skola beröra även den ickeordinarie
personalen, anser sig icke böra tillstyrka ett frångående av Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
Enligt 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag skulle tullförvaltarbefattningarna
av klass 3, som äro hänförda till 21 lönegraden, förändras
till tullförvaltarbefattningar i 22 eller 20 lönegraden. Prövningen av detta
förslag uppsköts vid fjolårets riksdag i avbidan på ny klassificering av tullkamrarna.
Generaltullstyrelsens numera framlagda förslag om sådan omklassificering
innebär, att 15 tullförvaltartjänster flyttas upp i 22 lönegraden
och 5 nedflyttas till 20 lönegraden. Därjämte skulle tullförvaltartjänsten av
klass 2 i Haparanda uppflyttas till klass I B eller från 22 till 24 lönegraden.
Departementschefen har emellertid, med hänsyn till den stränga återhåll
-
Statsutskottets utlåtande nr 193.
9
samhet i fråga om lönegradsförbättringar, som i nuvarande läge måste iakttagas,
icke ansett sig kunna nu förorda några uppflyttningar i lönegrad för
tullförvaltare. Med hänsyn till nuvarande trafikförhållanden har tveksamhet
även ansetts kunna råda om lämpligheten av en omreglering av tullförvaltamas
löneställning i enlighet med det framlagda förslaget. Under sådana
omständigheter har med omklassificeringen av tullkamrarna tills vidare ansetts
böra anstå.
Yrkandena beträffande tullkamrarnas omklassificering i motionen I: 244
avse bifall till generaltullstyrelsens förslag. I motionen I: 245 framställt yrkande
avser bifall till den del av generaltullstyrelsens förslag, som berör tullförvaltaren
i Haparanda.
I anledning av förstnämnda motion vill utskottet framhålla, att det även
enligt utskottets mening är önskvärt, att frågan om löneställningen för tullförvaltarna
av klass 3 snarast möjligt vinner en slutlig lösning. På de skäl
departementschefen anfört anser sig utskottet emellertid icke i nuvarande
läge kunna tillstyrka, att denna fråga upptages till prövning.
Tullkammaren i Haparanda intager, enligt vad som framgår av till utskottet
överlämnade handlingar, en särställning bland tullkamrarna av klass 2.
Tullförvaltaren därstädes är tillika chef för Haparanda gränsdistrikt, vilket
omfattar gränstrakterna i Torneå, Nederkalix, Överkalix, Pajala och Korpilombolo
samt Karesuando tingslag. Med hänsyn till att gränsbevakningschefen
i Dalsland, Värmland och Dalarna, tillika föreståndare för gränstullkammaren
i Karlstad, enligt beslut av fjolårets riksdag uppflyttats till lönegraden
A 24 har generaltullstyrelsen ansett rättvist, att även tullförvaltaren i
Haparanda placeras i nämnda lönegrad och att tullkammaren därstädes således
uppflyttas till klass I B.
En jämförelse av Haparanda gränsdistrikt med Dalslands, Värmlands och
Dalarnas gränsdistrikt torde i fråga örn chefens ansvar och arbetsbörda icke
utfalla till nackdel för det förra distriktet. Sålunda kan nämnas, att antalet
tjänstemän i Haparanda gränsdistrikt utgjorde 110 under år 1938 och 103
under år 1941 under det att motsvarande siffror för Dalslands, Värmlands
och Dalarnas gränsdistrikt voro 80 och 69. Den ojämnhet i lönegradsplaceringen,
som påtalats i motionerna, har utskottet vid sitt övervägande av frågan
funnit vara så framträdande att en justering bör äga rum i överensstämmelse
med generaltullstyrelsens i motionerna upptagna förslag. Utskottet tillstyrker
alltså ett bifall till motionerna i denna del.
I motionen 1:244 har föreslagits inrättande av befattningar i lönegraden
Eo 19 för att bereda vissa äldre kammarskrivare en förbättrad löneställning.
I likhet med departementschefen i propositionen nr 165 till fjolårets riksdag
har utskottet funnit billiglietsskäl tala för en viss förbättring av de äldre
kammarskrivarnas löneställning, men är under nuvarande förhållanden emellertid
icke berett att tillstyrka det i motionen framförda förslaget.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit beträffande anslaget
till avlöningar till befattningshavare å tullstaten och tullverkets omkostnadsanslag
har icke givit utskottet anledning till erinran.
10
Statsutskottets utlåtande nr 193.
Vid bifall till vad utskottet ovan anfört bör antalet i Kungl. Maj :ts förslag
till personalförteckning upptagna tullförvaltare av klass I B ökas med 1 till
8 och antalet tullförvaltare av klass 2 minskas med 1 till 16. Härav föranledd
kostnadsökning under ordinarieposten, som icke uppgår till 1,000 kronor,
torde ej böra föranleda ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:
-
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaltulldirektör ............................ C 12
1 kustbevakningschef .......................... C 5
5 byråchefer .................................. A 30
1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28
1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium
.......................... A 26
1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen A 26
1 sekreterare .................................. A 26
5 byråinspektörer .............................. A 24
2 förste revisorer .............................. A 24
1 kamrerare .................................. A 24
3 aktuarier .................................... A 21
3 notarier .................................... A 21
11 revisorer .................................... A 21
3 tullkontrollörer .............................. A 21
11 kammarskrivare .............................. A 16
1 materialförvaltare ............................ A 15
1 assistent .................................... A 14
3 kansliskrivare .............................. A 11
3 kontorister .................................. A 9
1 förrådsförman .............................. A 7
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
14 kanslibiträden .............................. A 7
9 expeditions vakter ............................ A 5
21 kontorsbiträden .............................. A 4
7 skrivbiträden .............................. A 2
Tjänsteman å övergångsstat:
1 registrator .................................. A 14
Statsutskottets utlåtande nr 193.
11
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
ä n 2 0:
1 byråingenjör ................................ Eo 26
1 byråinspektör .............................. Eo 24;
Anm.: En kansliskrivare anst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill
dess den å övergångsstat uppförde registratorn avgår från sin befattning.
b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
U tgif ter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 641,000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 1,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.............................. » 148,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... > 116,800
Summa kronor 907,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen ................ kronor 7,000
Nettoutgift kronor 900,000;
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 900,000
kronor,
d) godkänna de i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 9 april 1943 framlagda huvudgrunderna för en omorganisation
av centraltullkamrarna, avsedd att träda i tilllämpning
den 1 juli 1944,
2) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen I: 244
samt med bifall till motionen I: 245
a) godkänna följande personalförteckning för tullstaten:
Personalförleckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
■ 1. Lokaltull förvaltningen.
3 tulldireklörer................................ A 29
3 tullöverinspektörer .......................... A 27
1 övertullförvaltare ......................-..... A 27
3 tullbevakningschefer ......................... A 26
12
Statsutskottets utlåtande nr 193.
Befattning Lönegrad
3 tulldirektörsassistenter ....................... A 26
5 tullförvaltare av klass 1 A.................... A 26
3 tullkommissarier ............................ A 26
8 tullförvaltare av klass 1 B.................... A 24
21 hillöverkontrollörer .......................... A 24
17 förste tullkontrollörer ........................ A 22
16 tullförvaltare av klass 2 ...................... A 22
20 tullförvaltare av klass 3...................... A 21
132 tullkontrollörer ............................ A 21
6 tullförvaltare av klass 4 ...................... A 20
3 tullkassörer ................................ A 18
315 kammarskrivare ............................ A 16
24 tullmästare ................................ A 15
26 tulluppbördsmän ........................... A 15
152 tullkontorister ............................. A 12
131 tullöveruppsyningsman ...................... A 12
2 kansliskrivare .............................. A 11
4 kontorister ................................ A 9
1,099 tulluppsyningsman .......................... A 8
31 kanslibiträden .............................. A 7
507 tullvakter ................................. A 5
60 kontorsbiträden ............................ A 4
30 skrivbiträden .............................. A 2
2. Kustbevakningen.
4 kammarskrivare ............................ A 16
22 kustöveruppsyningsmän ..................... A 12
55 kustuppsyningsman ........................ A 8
53 förste kustvakter ........................... A 7
163 kustvakter ................................. A 6
55 kustbevakningsbiträden ...................... A 5
4 kontorsbiträden ............................ A 4
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ........................ A 24
1 kammarskrivare ........................... A 16
6 gränsöveruppsyningsmän .................... A 12
188 gränsuppsyningsmän ........................ A 8
Tjänstemän å övergångsstat:
7 tullkassörer ................................ A 18
108 tillsyningsman ............................. A 6;
Anm. 1. 7 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 7 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 108 tillsyningsman å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Statsutskottets utlåtande nr 193.
13
b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 13,200,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 1,500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis.............. » 1,600,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2,278,500
Summa kronor 17,080,000;
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............. kronor 300,000
Nettoutgift kronor 16,780,000;
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 16,780,000 kronor,
3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Omkostnadsstat.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 124,000
2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 330,000
3. Expenser, förslagsvis ................ » 900,000
4. Publikationstryck, förslagsvis........ » 30,000
5. Hemliga utgifter .................... » 2,000
6. övriga utgifter, förslagsvis .......... » 584,000
Summa kronor 1,970,000
Särskilda uppbördsmedel:
Ersättning från marinen .............. kronor 250,000
Nettoutgift kronor 1,720,000;
14
Statsutskottets utlåtande nr 193.
b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1943/44 å
driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1,720,000 kronor.
Stockholm den 11 juni 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,
Sven Larsson, Heiding, Bäcklund, Carlström, Gustaf Iwar Anderson, Åqvist, Nisser
och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Ward,
Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Bergström, Nilsson i Steneberg, Wallentheim, Lindholm,
fru Alvén, herrar Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tullverket jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten