Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1943-06-16 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:199, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 199.
1
Nr 199.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
Skånska pansarregementets förläggning m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(Ira avd.)
I. Skånska pansarregementets förläggning m. m.
l:o) Skånska pansarregementets förläggning m. m. I propositionen nr 302 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 28 maj 1943, föreslagit riksdagen besluta (sid. 2—16)
dels att Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm, dels ock
att kavalleriet skall från och med tidpunkt, som framdeles bestämmes, omorganiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll anförts.
Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Berling (I: 315) och den andra inom andra kammaren av
herr K. Bergström m. fl. (II: 447) hemställts, att riksdagen med avslag av
Kungl. Maj:ts proposition nr 302 angående Skånska pansarregementets förläggning
måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn en kompletterande utredning av
det med förläggningsfrågan sammanhängande spörsmålet örn bostäder för
regementets anställda personal.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen II: 447.
Försvarsutredningen föreslog, att Skånska kavalleriregementet skulle
ombildas till pansarregemente benämnt Skånska pansarregementet (P 2) samt
övertaga kavalleriregementets förläggning i Hälsingborg.
Kostnaderna för förläggningens ordnande beräknades av utredningen till
5,235,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
1942 års försvarsberedning fann Hälsingborg icke lämplig såsom förläggningsort
för ett pansarregemente och föreslog i fråga om ordnandet av förläggningen
av Skånska pansarregementet att till kavalleriregementets nuvarande
etablissement borde förläggas pansarinfanterikompaniet, specialkompaniet,
yrkeskompaniet och motorcykelavdelningen samt i viss utsträckning möjligen
också pansarvärns- och pansarbilsutbildningen. Återstoden av regementet
borde lämpligen förläggas till Ljungbyhed.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1943. 6 sami. Nr 199.
1417 43
2
Statsutskottets utlåtande nr 199.
1 propositionen 1942:210 föreslog Kungl. Maj :t att Skånska pansarregementet
skulle förläggas till Hälsingborg.
Riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann sig böra uttala vissa betänkligheter
i fråga om den föreslagna förläggningen av Skånska pansarregementet i det
att riksdagen av skäl, som anförts av 1942 års försvarsberedning, funne det förenat
med avgjorda olägenheter att förlägga nämnda pansarregemente i dess helhet
till Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets
förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t toge frågan under förnyat
övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela Skånska
pansarregementet till Hälsingborg.
Genom beslut den 3 juli 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att utreda frågan örn möjligheten av att förlägga hela
eller delar av Skånska pansarregementet till annan ort än Hälsingborg.
Med skrivelse den 14 september 1942 överlämnade arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,
efter ärendets föredragning inför arméchefen, den av riksdagen
begärda utredningen. Styrelsen föreslog, att Skånska pansarregementet
skulle i sin helhet vara förlagt till Hälsingborg samt att befintligt barackläger
i Ljungbyhed skulle utnyttjas för regementets räkning efter viss utbyggnad
såsom övningsläger i anslutning till övningsfält i trakten av Riseberga—
Färingstofta (i det följande benämnt Risebergafältet).
Sedan ytterligare utredning förebragts förelågo den 4 mars 1943 till Kungl.
Maj:ts bedömande sex alternativa förslag till ordnande av Skånska pansarregementets
förläggningsfråga.
Vid beredningen inom försvarsdepartementet av frågan örn Skånska pansarregementets
förläggning befanns det sannolikt, att byggnadskostnadema
skulle kunna minskas, örn genom omorganisation av kavalleriet skapades förutsättningar
för effektivare utnyttjande av nuvarande kasernetablissement.
I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria angåvos som en tänkbar
lösning vissa riktlinjer för den fortsatta utredningen.
Arméchefen, som i anledning av promemorian företagit utredning i ärendet,
har i skrivelse den 22 april 1943 förordat förflyttning av Skånska pansarregementet
till Hässleholm, återuppsättande av Skånska kavalleriregementet genom
utbrytning av två skvadroner ur Norrlands dragonregemente och en skvadron
ur Livregementets husarer, fullföljande av Wendes artilleriregementes utflyttning
till Norra Åsum, förflyttning av ett pansarbilkompani från Södermanlands
pansarregemente till Norrlands dragonregemente, därav betingad inskränkning
av byggnadsprogrammen för Signalregementets kompani i Skövde,
ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer ävensom förläggning
av Signalregementets kompani i Kristianstad till Skånska kavalleriregementets
kasern i Hälsingborg samt bibehållande av Utnäslöts remontdepå.
Härjämte har arméchefen föreslagit vissa provisoriska åtgärder för möjliggörande
av ett omedelbart uppsättande av Skånska kavalleriregementet.
Arméchefen har funnit även ett uppskov med Wendes artilleriregementes
utflyttning till Norra Åsum till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47
Statsutskottets utlåtande nr 199. 3
vara att föredraga framför en förläggning av Skånska pansarregementet till
Hälsingborg.
Överbefälhavaren har förordat arméchefens förslag samt yttrat att det ur alla
militära synpunkter i varje fall vore nödvändigt att Skånska pansarregementet
icke förlädes till Hälsingborg.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, fann 1942 års riksdag av
skäl, som anförts av 1942 års försvarsberedning och som i viss mån av mig
godkänts såsom riktiga, det vara förenat med avgjorda olägenheter att förlägga
Skånska pansarregementet i dess helhet till Hälsingborg. Utan att uttala
någon bestämd mening angående regementets förläggning förutsatte riksdagen,
att Kungl. Majit skulle taga frågan under förnyat övervägande, innan åtgärder
vidtoges som definitivt bunde hela Skånska pansarregementet till Hälsingborg.
I anledning härav har Kungl. Majit föranstaltat om undersökningar, för
vilka i det föregående — delvis på grund av ärendets natur — endast i korthet
redogjorts. Det har härvid visat sig, att denna förläggningsfråga är en
av de mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar,
varom även antalet av de framlagda alternativa förslagen bär vittnesbörd.
Det av försvarsutredningen förordade förslaget, vilket av mig med beaktande
av de militära myndigheternas ståndpunktstagande — dock med tvekan —
biträddes i propositionen 1942: 210, framstår i belysning av de nya omständigheter,
som vid utredningen framkommit, icke såsom en tillfredsställande
lösning.
Ett pansarförband är med hänsyn till sina stridsmedel i behov av en omfattande
övningsterräng. Sålunda erfordras ett handövningsfält för enklare
övningar samt terräng — 15—25 kvadratkilometer — för tillämpningsövningar
med stridsvagnar m. m. ävensom skjutfält för skarpskjutningar med grovkalibriga
vapen. Med beaktande tillika av de operativa synpunkter, som måste öva
inverkan på frågans bedömande, är det därför nödvändigt att anpassa regementets
fredsförläggning efter möjligheterna att för dess övningar disponera lämplig
terräng. Beaktande måste även skänkas möjligheterna att erhålla tillgång
till bostäder för personalen och till skolor samt önskvärdheten ur driftekonomisk
synpunkt av att andra förband kunna utnyttja den omfattande
verkstadsanläggning, som måste finnas vid ett pansarförband. Från dessa förutsättningar
måste den föreliggande förläggningsfrågan bedömas. En sådan
lösning bör eftersträvas, att för lägsta möjliga anläggningskostnad en ändamålsenlig
fredsförläggning kan anordnas.
Yad först angår frågan örn övningsterräng för pansarregementet framgår
av den föreliggande utredningen, att det övningsområde örn sammanlagt 2
kvadratkilometer, varöver pansarregementet under sin nuvarande förläggning
till Hälsingborg förfogar, icke ens efter planerad utvidgning kan bliva
tillräckligt eller eljest lämpligt för regementets behov. Icke heller det markområde,
som av kronan i Norra Åsum invid Kristianstad inköpts för Wendes
artilleriregementes räkning, synes vara tillräckligt omfattande eller eljest
lämpat för pansarregementet, och en utvidgning, ehuru i viss utsträckning
för sannolikt stora kostnader genomförbar, är icke ägnad att för detta regemente
medföra nämnvärda fördelar. Det synes även tveksamt, örn för pansarregementet
vid förläggning till denna plats på annan väg kan disponeras
erforderlig övningsterräng. Utredningen bär däremot utvisat, att Risebergaoch
Hörjafälten (30.5 respektive 17.5 kvadratkilometer) äro väl lämpade för
övningar med pansartrupp och i detta hänseende synas vara i det närmaste
4
Statsutskottets utlåtande nr 199.
likvärdiga. Annorstädes i Skåne i sådan trakt, att förläggning av pansarförband
kan vara tänkbar, synes — såvitt utredningen ger vid handen —■ lämplig
övningsterräng icke stå att för rimlig kostnad uppbringa.
Det sagda utvisar, att den föreliggande förläggningsfrågan måste bedömas
från förutsättningen att Eiseberga- eller Hörjafältet tages i anspråk
såsom övningsterräng för Skånska pansarregementet. Eegementet bör förläggas
på sådant sätt, att förbandet med minsta möjliga drivmedelsåtgång
och slitage å fordonen kan använda fältet.
Som skjutfält synes det under alla förhållanden vara nödvändigt att taga
i anspråk ett område invid Brösarp (avstånd från Hälsingborg 116, från Norra
Asum 39 och från Hässleholm 75 kilometer). Till denna fråga återkommer
jag i det följande.
En förläggning av pansarregementet till Hälsingborg med ianspråktagande
av Kisebergafältet (avstånd 49 kilometer) är icke otänkbar under förutsättning
att på detta fält anordnas en barackförläggning för användning för
övningsändamål m. m. vid sidan av den ordinarie förläggningen i Hälsingborg.
Emellertid har Hälsingborg med hänsyn till sitt utsatta läge icke ansetts
såsom lämplig förläggningsort för ett så sårbart förband som ett pansarregemente.
Staden har funnits kunna godtagas som förläggningsort endast under
förutsättning att speciella, tämligen dyrbara anordningar vidtagas för att
minska denna olägenhet. Detta alternativ bör därför väljas endast om det
i andra hänseenden, särskilt ekonomiska, erbjuder påtagliga fördelar framför
varje annat tänkbart alternativ. Så kan dock icke anses vara fallet. Såsom av det
följande framgår synes detta alternativ tvärtom medföra praktiskt taget samma
byggnadskostnader som ett alternativ, som räknar med de nuvarande lokalernas
ianspråktagande för annat ändamål och uppförande av ett helt nytt etablissement
för pansarregementet på annan plats. Härvid förutsättes, att det nuvarande
baracklägret å Ljungbyhed icke tages i anspråk. Särskild undersökning
har nämligen givit vid handen, att speciellt förläggningsutrymmena för manskap
vid detta läger befinna sig i så dåligt skick, att lägret icke bör disponeras
för detta permanenta ändamål. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag
mig icke kunna förorda, att Hälsingborg väljes som förläggningsort för
Skånska pansarregementet (alternativen I och V).
Alternativ II, innebärande förflyttning av Skånska trängkåren från Hässleholm
till kasernerna i Hälsingborg och disposition av trängkårens nuvarande
kaserner för pansarregementets räkning, kan icke av militära skäl förordas.
Detsamma gäller alternativ IY, som likaledes förutsätter förflyttning av trängkåren
till Hälsingborg.
Alternativ III innebär en förläggning av bland annat pansarregementet i
Norra skånska infanteriregementets etablissement i Kristianstad och förflyttning
av sistnämnda regemente till kasernerna i Hälsingborg. Detta alternativ
torde icke kunna godtagas på grund av svårigheten att erhålla lämplig övningsterräng
såväl för infanteriregementet i Hälsingborgs närhet som för pansarregementet
i trakten av Kristianstad.
Det enda kvarstående förslaget utgör alternativ Yl, innebärande uppförande
av helt nytt etablissement för pansarregementet. Detta förslag medför,
att förläggningen av regementet kan väljas med tanke på möjligheterna
av bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält samt att de
nya lokalerna kunna från början anordnas med hänsyn till pansarregementets
behov. Då ett sådant etablissement torde kunna beräknas draga
en kostnad av omkring 11.5 miljoner kronor, skulle emellertid vid bifall
till detta förslag den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen
för arméns byggnadsföretag under femårsperioden 1942/47 högst väsentligt
överskridas. Med hänsyn härtill har jag funnit mig kunna förorda denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 199.
o
lösning endast under förutsättning att de lokaler, som i sådant fall bliva
disponibla i Hälsingborg, kunna nyttiggöras för annat ändamål och därigenom
byggnadskostnader för andra av arméns truppförband inbesparas. I
detta syfte har på föranstaltande av mig verkställts en undersökning i ämnet,
närmast med tanke på möjligheterna att genom mindre jämkningar i kavalleriets
organisation — utan ökning av dess kader •— underlätta ordnandet av
Skånska pansarregementets förläggningsfråga.
Denna undersökning har givit till resultat att genom att disponera de nuvarande
kasernerna i Hälsingborg för vissa delar av Livregementets husarer
och Norrlands dragonregemente samt genom vidtagande av vissa andra därmed
sammanhängande smärre ändringar i arméorganisationen det är möjligt
att utföra ifrågakommande byggnadsarbeten — inberäknat nytt kasernetablissement
för Skånska pansarregementet — för en kostnad av samma storleksordning
som ett fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget
om disposition av kasernerna i Hälsingborg för pansarregementets räkning
skulle draga. Å andra sidan ha de årliga kostnaderna för arméorganisationen
vid ett genomförande av detta förslag av arméchefen beräknats komma att ökas
med omkring 115,000 kronor per år. I det följande återkommer jag till en
närmare granskning av sistnämnda beräkningar men vill redan i detta sammanhang
framhålla, att de ökade årskostnaderna icke torde böra beräknas till
högre belopp än omkring 65,000 kronor. Då denna kostnadsökning i betraktande
av de fördelar i övrigt, som vid denna lösning ernås, icke synes böra
ingiva betänkligheter, anser jag mig böra i princip förorda bifall till det sålunda
framlagda förslaget. Jag räknar alltså med att för Skånska pansarregementet
skall uppföras nytt etablissement samt att de ledigblivande förläggningslokalerna
i Hälsingborg skola liksom tidigare disponeras av ett kavalleriförband,
vilket utan utvidgning i övrigt av arméorganisationen skapas genom utbrytande
av vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente.
I det följande benämner jag det nya kavalleriförbandet Skånska
kavalleriregementet utan att därmed ha tagit slutlig ställning till denna benämningsfråga.
Med hänsyn till förläggningsförhållandena torde Norrlands dragonregemente
böra minskas med en och Livregementets husarer med två skvadron^''
samt Skånska kavalleriregementet organiseras på två ryttar-, en special-, en
remont- och en efterutbildningsskvadron. Däremot anser jag mig icke böra för
närvarande förorda arméchefens förslag rörande överflyttande av pansartrupp
till Norrlands dragonregemente från Södermanlands pansarregemente.
I det följande återkommer jag under särskilda avsnitt till de ändringar i
hittills för de olika förbanden planerade byggnadsprogram, som ett genomförande
av nämnda förslag innebär. Jag upptager nu till behandling frågan
örn förläggningsort för Skånska pansarregementets nya etablissement.
Från de synpunkter, vilka varit för riksdagen utslagsgivande, tala flertalet
skäl för att pansarregementet förlägges till Hässleholm eller trakten därav.
En sådan förläggning är lämplig jämväl med hänsyn till belägenheten av de
båda områden — Risebergafältet och Hörjafältet — som enligt det föregående
kunna komma i fråga som övningsterräng. Därest Risebergafältet tages, i
anspråk som övningsterräng, synes pansarregementet kunna förläggas till
Hässleholm — lämpligen till Mölleröds kronopark strax norr om Finjasjön,
4 kilometer från nämnda stad och 22 kilometer fran Risebergafältet — dyringe
(15 kilometer från fältet) eller Perstorp (invid fältet). Örn åter Hörjafältet
tages i anspråk för nämnda ändamål, synes förbandet lämpligen kunna förläggas
till Mölleröds kronopark (4 kilometer från Hörjafältet) eller till Svärtingstorps
kronopark, vilken sistnämnda ingår i Hörjafältet. Det sistnämnda
alternativet synes ur övningssynpunkt och med hänsyn till kostnaderna för
6
Statsutskottets utlåtande nr 199.
slitage och drivmedel vara att föredraga. Även en förläggning till Mölleröds
kronopark är emellertid ur denna synpunkt godtagbar och erbjuder dessutom
fördelarna av större närhet till staden Hässleholm och sannolikt något lägre
kostnader för vattenförsörjningens ordnande men nackdelen av att ett barackläger
måste förflyttas från kronoparken till annan plats. En förläggning av
förbandet till Tyringe (2 kilometer från Hörjafältet) synes, jämväl örn Hörjafältet
skall tjänstgöra såsom övningsterräng, icke vara utesluten. Under alla
förhållanden bör eftersträvas en sådan förläggning av förbandet, att det icke
skall bliva nödvändigt att uppföra bostäder för personalen genom statens försorg
eller barackförläggning för övningsändamål å det övningsfält, som tages
i anspråk. Från dessa synpunkter är Hässleholm att förorda. Denna stad synes
trots sin ringa folkmängd även i övrigt erbjuda relativt goda förutsättningar
för förläggning dit eller till dess närhet av ett förband av pansarregementets
storlek. Efter övervägande av de på frågans lösning inverkande omständigheterna
har jag funnit att flertalet skäl tala för att Hörjafältet tages i anspråk
såsom övningsfält och att pansarregementet förlägges på eller invid nämnda
fält å någon av de platser, som för detta alternativ i det föregående angivits.
På Kungl. Maj:t torde få ankomma att efter ytterligare undersökning träffa
slutligt avgörande rörande regementets förläggningsplats och att föranstalta
örn genomförande av erforderligt markförvärv.
Den föreliggande utredningen har givit vid handen att vid ianspråktagande
av Hörjafältet vissa sociala olägenheter uppkomma, som det är av vikt att i
görligaste mån förminska. Särskild undersökning skall enligt beslut av Kungl.
Majit den 21 maj 1943 verkställas rörande dessa förhållanden, i samband
varmed även komma under bedömande möjligheterna att även i fortsättningen
för jordbruksändamål på ett eller annat sätt utnyttja det område, vilket utlägges
såsom övningsfält.
Jag föreslår vidare, att principbeslut fattas, att Skånska kavalleriregementet
skall återuppsättas genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets
husarer och Norrlands dragonregemente.
Jag övergår härefter till de med denna förläggningsfråga sammanhängande
ekonomiska och organisatoriska spörsmålen.
Till belysande av förslagets ekonomiska innebörd torde böra först återgivas
en approximativ jämförelse mellan å ena sidan byggnadskostnaderna vid ett
fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget örn förläggning
av Skånska pansarregementet till Hälsingborg och å andra sidan motsvarande
kostnader vid genomförandet av det av mig nu förordade förslaget örn förläggning
av pansarregementet till Hässleholm. Jämförelsen hänför sig till prisläget
den 1 juli 1941 —- varpå i det följande, där ej annat angives, beräkningarna
av byggnadskostnaderna grundas — och avser att giva en såvitt möjligt rättvisande
bild av kostnaderna vid samma byggnadsstandard.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
7
Skånska pansarregementet
Kaserner .................................
Garage ...................................
Verkstäder ................................
Hårdgöring av körplaner ...............
Ombyggnad av matinrättning...........
» » stallar till garage.......
Barackläger...............................
Övrigt.....................................
Norrlands dragonregemente
Kaserner .................................
Stallar ...................................
Signalregementets kompani i Skövde .....
Ridskolan...................................
Gudhems remontdepå .....................
Herrevadsklosters remontdepå.............
Signalregementets kompani i Kristianstad
Skånska pansarregementet
Hälsingborg
kronor
Hässleholm
kronor
1.555.000
2.529.000
4) 1,500,000
100,000
294.000
2) 94,000
3) 2,800,000
244.000 9,116,000 11,500,000
325.000
720.000 1,045,000 —
........ * 2 * 4) 1,066,000 4) 300,000
........ 935,000 500,000
........ 133,000 122,000
........ 232,000 40,000
....... 212,000 212,000
12,739,000 12,674,000
Till jämförelse må erinras, att försvarsutredningen beräknade motsvarande
kostnader till 8,666,000 kronor.
Vid jämförelsen har hänsyn icke tagits till kostnaderna för markinköp, vilka
torde bliva högre om Hälsingborg väljes som förläggningsort.
Approximativt ha kostnaderna för erforderligt markförvärv beräknats till
1,500,000 kronor för Risebergafältet och 1,100,000 kronor för Hörjafältet. Het
torde få ankomma på Kungl. Majit att genomföra markförvärvet på grundval
av resultatet av förutnämnda nu pågående utredning. För bestridande av
kostnaderna torde av riksdagen böra äskas särskilda medel, vilka jag med
hänsyn till de synpunkter av social natur, som i detta fall måste anläggas,
anser mig böra beräkna till 1,250,000 kronor.
De årliga merkostnaderna vid omorganisation av kavalleriet på ovan antytt
sätt ha av arméchefen i skrivelsen den 22 april 1943 beräknats till 115,000
kronor. Befälsbehovet vid Skånska kavalleriregementet har föreslagits bliva
tillgodosett genom överföring av personal från övriga kavalleriregementen
och ridskolan. De ökade årskostnaderna hänföra sig, förutom till viss ökning
av förvaltningsorganisationen, till att arméchefen upptagit kostnader för inrättande
av en särskild inspektör för kavalleriet ävensom en föredragande i
hästtjänst i arméinspektionen. Viss minskning har å andra sidan åstadkommits
genom att arméchefen föreslagit, att Skånska pansarregementets musikkår,
som förutsatts skola kvarbliva i Hälsingborg, skall minskas från typ II
till typ III. Antalet regementsofficerare vid kavalleriet har av arméchefen
föreslagits bliva detsamma som upptagits i propositionen 1942: 210 men med
den skillnaden att ytterligare en regementschef skall tillkomma. Regementscheferna
ha hänförts till lönegraden Oa 6 i stället för Ob 1. Arméchefen har
*) Kn i Hälsingborg och en å Risebergafältet.
2) Reservation som icke behöver tagas i anspråk om P 2 förlägges till Hässleholm.
8) Örn det nuvarande lägret i Ljungbyhed ombygges beräknas kostnaden till 955,000
kronor.
4) Inberälmat barackbyggnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
° Statsutskottets utlåtande nr 199.
vidare föreslagit, att Skånska kavalleriregementet omedelbart skall återuppsattas
oell tills vidare provisoriskt förläggas till Ljungbyhed.
^nl?ei anledning icke föreligga att Skånska kavalleriregementet återuppsattes
innan etablissementet i Hälsingborg frigjorts för ändamålet. Vid
sådant förhållande ar det icke nu erforderligt att taga definitiv ställning till
D1?g av den kavalleriet tjänstgörande personalen som kan bliva en
följd a, v beslutet örn regementets återuppsättande. Förslag till personalstater
torde i vederbörlig ordning i sinom tid böra framläggas och prövas. Befinnas
provisoriska åtgärder under övergångstiden erforderliga, torde Kungl. Maid
aga, vidtaga, sådana under förutsättning att personalstaterna därigenom icke
påverkas.
Jag utgår emellertid från att omorganisationen icke nödvändiggör anställande
av särskild kavalleriinspektör — utökning av kavalleriets aktiva personalkader
ifrågasättes nämligen icke — att sekundchefen för Livregementet
till häst skall vara överste i lönegraden Ob 1, att övriga regementschefer
vid kavalleriet skola vara överstar i lönegraden Oa 6, att
antalet regementsofficerare i övrigt begränsas med 1 överstelöjtnant och
med 1 eventuellt 2 majorer. Jag utgår vidare från att behovet av personal
i övrigt vid kavalleriet underkastas granskning i syfte att nedbringa
kostnaderna. Jag ifrågasätter därvid särskilt huruvida med hänsyn
till kavalleriförbandens mycket begränsade storlek något biträde åt regementsintendenten
erfordras och örn ej antalet tygunderofficerare kan minskas
från 2 till 1 vid varje regemente. Vidare synes sjukvårdspersonalen kunna
minskas i förhållande till vad arméehefen beräknat. Den minskning i personalbehovet
för skrivhjälp, förrådstjänst, omhänderhavande av personalredovisning
m. m., som uppkommer genom att Livregementets husarer och Signalregementets
kompani i Skövde kunna förläggas till samma etablissement, böra
givetvis tillvaratagas. Det synes som om ökningen av årskostnaderna för
kavalleriet med dessa utgångspunkter skulle kunna vid genomförande av det
av mig framlagda förslaget hållas inom ramen av ett belopp av 65,000 kronor.
Å andra sidan bortfaller vid genomförande av detta förslag — under förutsättning
att pansarregementet kan förläggas till Hörjafältet eller invid detsamma
T".en av tygdepartementet till 40,000 kronor uppskattad årlig merkostnad för
av .en särskild verkstad å Risebergafältet, som skulle ha uppkommit vid
förläggning av Skånska pansarregementet till Hälsingborg.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut rörande det nya
kavalleriförbandets benämning.
Såsom a\ ärendet framgår fann 1942 års riksdag det vara förenat med avgjorda
olägenheter att förlägga Skånska pansarregementet i dess helhet till
Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets
förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit skulle taga frågan under
förnyat övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela
Skånska pansarregementet till Hälsingborg.
Såsom departementschefen framhållit är denna förläggningsfråga en av de
mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar, varom även
antalet av framlagda alternativa förslag bär vittnesbörd.
Då ett pansarförband med hänsyn till sina stridsmedel är i särskilt hög
grad i behov av en omfattande övningsterräng, bör såsom departementschefen
även framhållit den föreliggande förläggningsfrågan bedömas efter möjligheterna
att för regementet disponera lämplig sådan terräng. Den verkställda
Statsutskottets utlåtande nr 199.
9
utredningen har givit vid handen, att det övningsområde, varöver pansarregementet
under sin nuvarande förläggning i Hälsingborg förfogar, icke ens
efter planerad utvidgning kan bliva tillräckligt eller eljest lämpligt för regementets
behov. De övningsfält, som fylla fordringarna i angivna avseende
och ansetts närmast böra komma ifråga, nämligen Eiseberga- och Hörjafälten,
äro belägna på sådant avstånd från Hälsingborg att en förläggning av regementet
till Hälsingborg med ianspråktagande av något av dessa fält skulle
med hänsyn till drivmedelsåtgång m. m. icke vara lämpligt.
På grund härav och med hänsyn till såväl överbefälhavarens som arméchefens
uttalande, att valet av Hälsingborg icke kan ur militär synpunkt betraktas
som godtagbart, torde en förläggning av pansarregementet till nämnda
stad icke vara tillrådlig.
Departementschefens förslag innebär, att ett helt nytt etablissement uppföres
för pansarregementet. Härigenom skulle vinnas den fördelen, att förläggningen
av regementet kan väljas med tanke på möjligheten av bland annat
bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält. För att emellertid icke den
i 1942 års försvarsbeslut för arméns byggnadsföretag angivna kostnadsramen
skulle behöva överskridas till följd av de med uppförandet av det nya etablissementet
förenade kostnaderna, vilka uppskattats till omkring 11.5 miljoner
kronor, föreslår departementschefen, att pansarregementets nuvarande
etablissement i Hälsingborg nyttiggöres för annat ändamål, varigenom byggnadskostnader
för andra arméns truppförband skulle kunna inbesparas. I sådant
syfte föreslås, att vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands
dragonregemente utbrytas och sammanslås till ett nytt kavalleriförband
(förslagsvis benämnt Skånska kavalleriregementet), som skulle övertaga
pansarregementets nuvarande förläggningslokaler i Hälsingborg.
I fråga örn förläggningen av det för Skånska pansarregementet avsedda nya
etablissementet har departementschefen med hänsyn särskilt till den nära
belägenheten av Eiseberga- och Hörjafälten förordat trakten av Hässleholm.
Båda dessa fält anses väl lämpade som övningsterräng för ett pansarregemente.
En jämförelse mellan byggnadskostnaderna för pansarregementets förläggning
i Hälsingborg och i Hässleholm utvisar, att kostnaderna bliva ungefär
likvärdiga för de båda alternativen. Kostnaderna för markinköp torde emellertid
bliva högre örn Hälsingborg väljes som förläggningsort. Dessa kostnadskalkyler
giva vid handen, att en förläggning till Hässleholm skulle ställa sig
något billigare än örn regementet förlädes till Hälsingborg. En enligt utskottets
mening betydelsefull faktor vid bedömandet av förläggningsfrågan,
nämligen möjligheterna att anskaffa bostäder m. m. åt den vid regementet
fast anställda personalen, har av departementschefen icke berörts i vidare mån
än att departementschefen uttalat, att det under alla förhållanden bör eftersträvas
en sådan förläggning av förbandet, att det icke skall bliva nödvändigt
att uppföra bostäder för personalen genom statens försorg eller barackförläggning
för övningsändamål å det övningsfält, som tages i anspråk. I de
båda motionerna I: 315 och II: 447 har det emellertid betraktats som ute
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 199.
slutet, att de båda landsbygdskommuner inom vilka regementet enligt- Hässleholms-alternativet
skulle förläggas skulle kunna engagera sig i någon form
eller i någon utsträckning för åstadkommande av den stora bostadstillgång,
varom bär kommer att bliva frågan. Motionärerna hava därför ansett pansarregementets
förläggningsfråga tarva ytterligare utredning i angivna hänseende
och hava till följd härav yrkat avslag på den föreliggande propositionen. Utskottet
vill framhålla, att det enligt utskottets mening hade varit önskvärt,
örn här berörda bostadsfråga förelegat i utrett skick vid ställningstagandet
till spörsmålet rörande pansarregementets förläggningsplats. Då emellertid
vid bedömningen av förläggningsfrågan avgörande betydelse måste tillmätas
de militära synpunkterna och de i övrigt framlagda alternativa förslagen icke
ansetts av de militära myndigheterna godtagbara samt härtill kommer att ett
ytterligare uppskjutande av detta ärende icke kan anses tillrådligt, finner sig
utskottet böra tillstyrka att i enlighet med departementschefens förslag trakten
av Hässleholm nu fastställes som förläggningsort för Skånska pansarregementet.
Härav följer att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.
Vid valet av övningsfält synes av de två alternativen — Bisebergafältet och
Hörjafältet — jämväl enligt utskottets mening flertalet skäl tala till förmån
för sistnämnda fält. Kostnaderna för markförvärvet hava uppskattats till
1,250,000 kronor. Utskottet kommer att under efterföljande punkter hemställa
örn medelsanvisning såväl härför som för det nya etablissementet.
Förslaget örn förläggningsort för pansarregementet har såsom ovan nämnts
satts i samband med en viss omorganisation av kavalleriet. Då förslaget endast
innebär en mindre jämkning i kavalleriets organisation — utan ökning
av dess kader — och dessutom skulle medföra en besparing i fråga örn byggnadskostnaderna,
har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning till vad
departementschefen i sådant avseende förordat. Principbeslut torde alltså
nu böra av riksdagen fattas, att ett nytt kavalleriförband skall uppsättas
genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets husarer
och Norrlands dragonregemente.
Under åberopande av det anförda och då departementschefens uttalanden
i de delar, varom utskottet ovan icke särskilt yttrat sig, icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 315 och II: 447, besluta
a) att Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm,
b) att kavalleriet skall från och med tidpunkt, som framdeles
bestämmes, omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 maj 1943 anförts.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
11
II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års
statsverksproposition upptagna kvotanslagen.
Försvarsvåsendets fastighetsfond.
ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.
2:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
medgiva (sid. 16—52), att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 maj 1943 angivna byggnadsarbeten må, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen anförts, utföras med anlitande av det
i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) under fö''rsvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för budgetåret
1943/44 äskade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Cf
Skånska pansarregementet. I enlighet med vad inledningsvis anförts har
för Skånska pansarregementet ansetts böra uppföras ett nytt etablissement
invid Hässleholm. En approximativ kostnadsberäkning för ett dylikt etablissement
slutar å ett belopp av omkring 12 miljoner kronor enligt prisläget den
1 juli 1941.
Departementschefen har framhållit, att det givetvis icke är möjligt att på
grundval av den föreliggande approximativa kostnadsberäkningen taga ställning
till de olika byggnadsenheterna och till kostnadsberäkningarna i detalj.
Å andra sidan torde medel erfordras redan under nästa budgetår. Det synes
departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förläggningsplatsen
slutligt fixerats och definitiva kostnadsberäkningar framlagts, i vanlig
ordning taga ställning till dessa frågor.
Tills vidare beräknar departementschefen för nytt etablissement för
Skånska pansarregementet ett belopp av 11,340,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1942, av vilket belopp 10,500,000 kronor böra belasta femårsplanens
kostnadsram. I detta belopp ingå icke kostnaderna för stridsvagnsverkstad.
Departementschefen förutsätter, att Kungl. Majit skall äga att med anlitande
av förevarande investeringsanslag vidtaga de provisoriska åtgärder
för ordnande tills vidare av Skånska pansarregementets förläggning
som befinnas oundgängligen erforderliga ävensom att låta å blivande skjutfält
för regementet vidtaga de anordningar som kunna befinnas erforderliga.
För budgetåret 1943/44 har medelsbehovet ansetts kunna beräknas till högst
7,000,000 kronor, varav 6,475,000 kronor tills vidare böra anses belasta femårsplanens
kostnadsram.
Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum. Enligt 1942 års försvarsbeslut
skall Wendes artilleriregemente motoriseras samt förflyttas från
sitt nuvarande etablissement i Kristianstad till ett nytt vid Norra Åsum.
12
Statsutskottets utlåtande nr 199.
I propositionen 1942: 270 beräknades, att kostnaderna för det nya kasernetablissementet,
frånsett kostnader för markförvärv, skulle kunna hållas inom
en ram av 10,500,000 kronor.
Departementschefen har ansett sig böra tills vidare för femårsperioden
1942/47 beräkna ett belopp av i runt tal 8,600,000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 omkring 9,300,000
kronor. För tiden intill utgången av budgetåret 1943/44 beräknas ett belopp
av 7,000,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring
6.475.000 kronor.
Signalregementets kompani i Skövde. Enligt försvarsbeslutet skall ett kompani
ur Signalregementet detacheras till Skövde, sedan lokaler för ändamålet
blivit disponibla. Försvarsutredningen förutsatte, att ett nytt etablissement
skulle uppföras för kompaniet samt beräknade för ändamålet ett belopp av
1.100.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Genom omorganisation av kavalleriet efter uppsättandet av Skånska kavalleriregementet
blir förläggningsutrymme för två skvadroner tillgängligt inom
Livregementets husarers kasemetablissement i Skövde ävensom däremot svarande
förrådsutrymmen av olika slag. Genom att utnyttja dessa utrymmen
bör enligt departementschefen byggnadsprogrammet kunna inskränkas högst
väsentligt. Departementschefen förutsätter, att signalkompaniets behov av
lokaler, bortsett från undervisningslokaler, varom utredning kommer att verkställas,
skall kunna tillgodoses inom kavalleriregementets nuvarande lokaler i
sådan utsträckning att byggnadskostnaderna för signalkompaniet enligt prisläget
den 1 juli 1941, oberäknat kostnader för förläggningsbaracker, icke skola
behöva överstiga 250,000 kronor. Enär de för signalkompaniet avsedda lokalerna
icke torde kunna frigöras under nästa budgetår, beräknas, i avbidan på
närmare utredning angående byggnadsbehof^, icke något belopp för budgetåret
1943/44.
Norrlands dragonregemente. Försvarsutredningen beräknade för tillbyggnad
av kaserner vid Norrlands dragonregemente 618,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.
I enlighet med vad inledningsvis anförts avses Norrlands dragonregemente
skola minskas med en skvadron som skall överföras till Skånska kavalleriregementet.
Förläggningsutrymmena torde enligt departementschefen vara tillräckliga,
sedan denna förändring verkställts.
För byggnadsarbeten vid Norrlands dragonregemente synas departementschefen
några medel icke böra beräknas under femårsperioden 1942/47. Departementschefen
förutsätter att den verkstad för pansarbilar och de garage som
nu finnas vid regementet bibehållas och icke tagas i anspråk på annat sätt än
att de kunna användas för sitt ursprungliga ändamål, därest det i en framtid
befinnes möjligt att förlägga förband ur pansartruppema till Umeå.
Signalregementets kompani i Kristianstad. Enligt försvarsbeslutet skall ett
kompani ur Signalregementet förläggas till Kristianstad.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
13
Arméchefen har föreslagit, att signalkompaniet förlägges till Hälsingborg.
Departementschefen, som icke funnit anledning föreslå ändring i försvarsbeslutet,
förutsätter att frågan örn ombyggnadsarbetena underkastas ytterligare
utredning.
Skånska trängkåren. I skrivelse den 14 september 1942 har arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse anmält behov av ökat kasernutrymme vid
Skånska trängkåren.
Departementschefen har ansett sig icke nu kunna taga ställning till frågan
örn byggnadsarbeten vid Skånska trängkåren, men förutsätter, att Kungl.
Majit, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, skall äga att av
förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/44 ställa erforderliga
medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov vid Skånska
trängkåren som efter slutförd utredning befinnas mest angelägna, därvid förefintliga
besparingar å tidigare anvisade anslag i första hand skola tagas i
anspråk.
Barackbyggnader vid vissa truppförband. För barackbyggnader vid Norra
Skånska infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde samt
Skånska trängkåren har departementschefen beräknat ett belopp av 364,000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet anses 335,000 kronor
böra belasta femårsplanens kostnadsram.
Garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet och Skånska trängkåren.
För garagebyggnader vid dessa båda truppförband beräknar departementschefen
tillhopa 310,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av nämnda
belopp anses 285,000 kronor böra belasta femårsplanens kostnadsram.
Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan har 1942 års riksdag
beräknat 818,000 kronor. Departementschefen har med hänsyn bland
annat till att kavalleriet skall organiseras på fyra i stället för tre förband, medförande
utökning av antalet stallplatser, ridhus, förläggningsutrymmen m. m.,
ansett sig icke nu kunna taga ställning till behovet av ny- och ombyggnadsarbeten
vid ridskolan. Mot arméchefens förslag att Utnäslöts remontdepå tills
vidare bibehålies med oförändrad organisation har departementschefen icke
haft något att erinra.
Gudhems remontdepå. Herrevadsklosters remontdepå. Departementschefen
har ansett sig icke kunna tillstyrka anvisande av medel för byggnadsarbeten
vid ifrågavarande remontdepåer under nästa budgetår.
Ordnande av förläggningen å Rinkaby. I statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har för detta ändamål äskats ett belopp av 300,000
kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 280,000 kronor.
Sedan departementschefen numera förordat sådan förläggning av Skånska
pansarregementet, att denna byggnadsfråga härigenom icke påverkas, och ord
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 199.
ilandet av förläggningen å Rinkaby är ett byggnadsföretag av den vikt att
uppskov med dess utförande icke bör ske, synes departementschefen det i
statsverkspropositionen för ändamålet beräknade beloppet böra ställas till
förfogande under budgetåret 1943/44.
Ordnande av förläggningen för andra tygkompaniet. Enligt den av 1942 års
riksdag godkända planen för försvarsväsendets utbyggnad skall arméorganisationen
tillföras ett nytt truppslag, tygtrupperna, bestående av tre tygkompanier.
Ett av dessa, benämnt andra tygkompaniet, skall enligt planen förläggas
å Karlsborg.
Departementschefen har i likhet med arméchefen och fortifikationsstyrelsen
föreslagit, att andra tygkompaniet i stället förlägges till Skövde. De med
ifrågavarande förläggning förenade kostnader hava av fortifikationsstyrelsen
beräknats till, i avrundat tal, 770,000 kronor. Då det för närvarande lärer
övervägas, örn ej utbildningen vid de tre tygkompanierna bör göras ensartad,
i vilket fall tydligen verkstadsbyggnaden i Skövde kan minskas, medan byggnaden
i Boden behöver ökas, förutsätter departementschefen, att Kungl. Maj:t
skall äga vidtaga de jämkningar i sådant hänseende, som kunna betingas av
de förslag rörande utbildningens organisation vid tygtrupperna, som efter av
vederbörande myndigheter framlagd utredning kunna befinnas påkallade. Tills
vidare bör enligt departementschefen räknas med det av fortifikationsstyrelsen
upptagna beloppet. För ordnande av andra tygkompaniets förläggning i
Skövde beräknar departementschefen ett belopp av 710,000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 i avrundat
tal 770,000 kronor, vilket belopp synes böra stå till förfogande under nästa
budgetår.
Förläggning för arméns intendenturförråd å Karlsborg samt andra intendenturkompaniet.
Departementschefen förordar, att frågorna örn förläggning av dessa
förband må tills vidare anstå.
Artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente. Artilleriskjutskolan är
förlagd till Skillingaryd, där skjutfältet, som har en areal av cirka 2,500
hektar, utnyttjas gemensamt av skolan och Smålands artilleriregemente.
I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 250 angående skjutfält
för Bergslagens artilleriregemente m. m. har Kungl. Majit föreslagit,
att ett område örn 10,546 hektar i trakten av Villingsberg å Kilsbergen i Örebro
län måtte tagas i anspråk såsom artilleriskjutfält. Fråga har uppkommit, huruvida
icke artilleriskjutskolan i detta sammanhang bör förflyttas till Villingsberg.
En för skjutskolan och Bergslagens artilleriregemente gemensam förläggning
har därvid ansetts böra komma till utförande.
Artilleriskjutskolan måste förfoga över ett skjutfält, som erbjuder goda
betingelser för skjutning med moderna artilleripjäser. Även efter de utvidgningar,
som Skillingaryds skjutfält undergått, kan fältet icke anses numera
fylla de krav, som måste ställas på ett för den centrala artilleriskjutskolan
avsett skjutfält. Den artilleristiska utbildningen kan härigenom icke bliva så
Statsutskottets utlåtande nr 199.
15
mångsidig och modernt lagd som omätligt är. Skjutskolans förläggning till
Skillingaryds trånga skjutfält inverkar härförutom störande på utbildningen
vid Smålands artilleriregemente. De i Skillingaryd uppförda anläggningarna
för skjutskolan kunna i full utsträckning utnyttjas av nyssnämnda regemente.
För en förflyttning av artilleristjutskolan till Villingsberg tala sålunda starka
skäl. För förläggning till Villingsberg för såväl Bergslagens artilleriregemente
som artilleristjutskolan har beräknats en kostnad av 2,600,000 kronor, vilket
med 270,000 kronor understiger de kostnader, som uppkomma därest artilleriskjutskolan
kvarligger å Skillingaryd och å Villingsberg anordnas förläggning
endast för Bergslagens artilleriregemente.
Departementschefen finner sig på ovannämnda skäl böra förorda, att artillerist
jutskolan förflyttas från Skillingaryd till det nya skjutfältet å Villingsberg.
Beträffande förläggningens ordnande m. m. föreslår departementschefen,
att Villingsbergs herrgårdsbyggnad överföres från domänverket till lantförsvaret,
medan i övrigt baracker uppföras. Dock böra de bostäder, som avses
för skjutfältets permanenta personal, böra erhålla ett mera permanent utförande.
Kostnaderna beräknas till 2,600,000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941, motsvarande, enligt prisläget den 1 juli 1942, 2,808,000 kronor. För nästa
budgetår beräknas ett belopp av 1,500,000 kronor, varav 1,390,000 kronor anses
böra belasta femårsplanens kostnadsram.
Tygverkstäder m. m. för armén. Departementschefen har framhållit, att en
effektiv reparationstjänst inom försvarsväsendet, ägnad att på tillfredsställande
sätt fungera även vid mobilisering och krig, icke torde kunna upprätthållas
med mindre värnpliktiga specialister och yrkesmän erhålla specialutbildning
för sina uppgifter och bliva förtrogna med materielen. Departementschefen
har alltså förordat, att reparationstjänsten i fråga örn tyg- och jämförlig
materiel skall under fredsförhållanden utföras vid militära verkstäder, men
samtidigt förutsatt, att för speciella uppgifter och för vidmakthållande av en
god reparationsberedskap jämväl hos industrien denna kommer att även under
fred tagas i anspråk i den mån så prövas lämpligt.
Departementschefen har funnit sig kunna i princip biträda ett av arméförvaltningens
tygdepartement och fortifikationsstyrelse framlagt förslag rörande
anordnande av militära verkstadsanläggningar, vilket innebär att på en garnisonsort
med flera truppförband i allmänhet kommer att finnas endast en tygverkstad
men att varje truppförband bör äga tillgång till utrymmen för egentligt
servicearbete.
Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet för verkstäder m. m. vid
armén under femårsperioden 1942/47 till 10,000,000 kronor, vilket belopp departementschefen
ansett med hänsyn till kostnaden för verkstad för Skånska
pansarregementet böra höjas till 11,070,000 kronor. De verkstäder, som avses
skola utföras inom ramen av sistnämnda belopp, hava av departementschefen
kostnadsberäknats till 4,870,000 kronor (prisläget den 1 juli 1941), vilket belopp
på grundval av prisläget den 1 juli 1942 beräknats till 5,260,000 kronor, vilket
16
Statsxitskottets utlåtande nr 199.
Utskottet.
sistnämnda belopp erfordras för budgetåret 1943/44. I årets statsverksproposition,
kapitalbudgeten, bilaga 2, har äskats ett belopp av 539,000 kronor för
tyganstalt vid Smålands artilleriregemente. En del av detta belopp avsågs för
en mindre motorverkstad vid Skillingaryd, avsedd att betjäna såväl Smålands
artilleriregemente som — framför allt -— artilleriskjutskolan. Därest skjutskolan
förflyttas från Skillingaryd synes behovet av en särskild motorverkstad
därstädes bortfalla. Det på verkstaden belöpande beloppet synes departementschefen,
därest så prövas erforderligt, vid bifall till förslaget örn artilleriskjutskolans
förläggning till Villingsberg få tagas i anspråk för uppförande
därstädes av en serviceverkstad för motorfordon.
Hundgårdar vid arméns truppförband. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
har i skrivelse den 22 april 1943 hemställt, att för uppförande av hundgårdar
vid vissa arméns truppförband måtte anvisas 209,000 kronor. Med
erinran örn att varken i 1941 års försvarsutrednings betänkande eller i propositionen
1942: 210 förutsågos några kostnader av den art, som av fortifikationsstyrelsen
anmälts, har departementschefen icke velat motsätta sig att för ändamålet
beräknas för nästa budgetår 188,000 kronor (enligt prisläget den 1 juli
1942), varav 174,000 kronor anses böra belasta femårsplanens kostnadsram.
Kulspruteskjutbana vid Dalregementet. Departementschefen har funnit behov
föreligga av en kulspruteskjutbana vid regementet och föreslår att för ändamålet
beräknas 95,000 kronor, varav 87,000 kronor anses böra belasta femårsplanens
kostnadsram.
Sammanfattning. För ovan nämnda byggnadsarbeten har beräknats en sammanlagd
kostnad av 22,787,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Motsvarande
kostnad enligt prisläget den 1 juli 1941 har beräknats till 21,081,000
kronor.
Departementschefen har under förevarande punkt anmält vissa byggnadsbehov
till en sammanlagd kostnad av 22,787,000 kronor, att bestridas med
anlitande av det till Vissa byggnadsarbeten m. m. för armén för budgetåret
1943/44 äskade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor. Vad departementschefen
därvid i skilda avseenden föreslagit synes utskottet kunna tillstyrkas.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 maj 1943 angivna byggnadsarbeten må,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
anförts, utföras med anlitande av det i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) under försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för
budgetåret 1943/44 äskade, av utskottet tillstyrkta investeringsanslaget
av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
17
MARINFÖRVALTNINGENS DELFOND.
3:o) Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen medgiva (sid. 52—56), att ett nytt
kasernetablissement för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 maj 1943 anförts, uppföras med
anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2,
punkten 6) under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltnmgens delfond
därav, för budgetåret 1943/44 äskade investeringsanslaget av 10,000,000
kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement
ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Detachementet föreslogs av försvarsutredningen
skola träda i verksamhet under budgetåret 1943/44. Detachementets
uppsättning sammanhänger intimt med lösandet av dess byggnadsfråga.
Försvarsutredningens förslag i detta hänseende innebär i korthet, att
den i Härnösand befintliga dövstumskolan skulle ombyggas för ändamålet
och vissa byggnader nyuppföras. Genom denna lösning skulle ernås vissa
kostnadsbesparingar under förutsättning att, vilket försvarsutredningen beräknat,
en ny dövstumskola i Härnösand uppfördes. För utvidgning av dövstumskolan
område för detachementets räkning ha av 1942 års riksdag anvisats
63,000 kronor, varav 49,000 kronor redan disponerats för inköp av vissa
tomter. ... ,
En förutsättning för ett förverkligande av försvarsutredningens förslag ar
att den nuvarande dövstumskolebyggnaden med det snaraste ställes till försvarets
förfogande. ,
Sedan inhämtats, att inom ecklesiastikdepartementet övervägts att tilis
vidare behålla denna byggnad för dess nuvarande ändamål och att densamma
med hänsyn därtill icke kunde upplåtas för militärt bruk inom sådan tid att
kustartilleridetachementet skulle kunna planeöligt uppsattas, har departementschefen
föranstaltat örn vissa preliminära kostnadsberäkningar avseende
uppförande av nytt etablissement för detachementet.
Dessa undersökningar gåvo vid handen, att ett lämpligt område stöde att
finna å Norra Brännan vid Härnösand samt att ett nytt etablissement därstädes,
ehuru mera kostnadskrävande än en ombyggnad av dövstumskolan,
skulle i åtskilliga avseenden ur militära synpunkter vara att föredraga.
Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för uppförande av nytt etablissement
för Härnösands kustartilleridetachement till 2,666,000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, oberäknat administrationskostnader. Detta alternativ
kan därigenom beräknas ställa sig dyrare än ombyggnad for detachementets
räkning av dövstumskolan. , f
Vid bedömandet av denna merkostnad bör, framhåller departementschefen,
beaktas, förutom fördelen för kronan av att få tillgång till ett särskilt for kust
liihang
till riksdagens protokoll 1943. t> sami. Nr 199. 1117 43 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
artilleriförbandet uppfört etablissement, att Brännanalternativet medför bättre
ovningsmojligheter, varjämte anläggningen erhåller en mera undandragen
placering i förhållande till annan värdefull bebyggelse. Jämväl transport- samt
hamn- och kajfrågor kunna erhålla en fördelaktigare lösning enligt detta alternativ.
Vidare undvikes olägenheten av att — såsom vid ett genomförande av
doystumskoleprojektet skulle ha blivit fallet — förbandets område genomskäres
av allman landsväg, en olägenhet som enligt vad departementschefen
inhämtat sannolikt skulle ha i sinom tid nödvändiggjort en kostsam viaduktanläggning.
Departementschefen har funnit sig i det uppkomna läget böra förorda, att
nytt etablissement för Härnösands kustartilleridetachement uppföres å Norra
Brännan i Härnösand. På given anledning ha stadsfullmäktige i Härnösand
genom beslut den 24 maj 1943 godkänt vissa riktlinjer för överenskommelse i
ämnet, innefattande jämväl överlåtelse med äganderätt av det till hamn m. m.
avsedda området.
Byggnadskostnaderna hava av departementschefen uppskattats till 2,312,000
kronor. Till detta belopp bör emellertid läggas medel motsvarande 6 procent
av byggnadskostnaderna för bestridande av utgifter för administration m. m.
I kostnaderna böra även inräknas utgifter för ur- och rastsignalanläggningar,
elektriska ringledningar och upptagetmarkeringar. Från dessa utgångspunkter
har departementschefen beräknat byggnadskostnaderna på grundval av prisläget
den 1 juli 1941 till 2,450,000 kronor. Motsvarande kostnader på grundval
av prisläget den 1 juli 1942 hava ansetts kunna uppskattas till 2,650,000 kronor.
Sistnämnda belopp beräknas i sin helhet böra utgå under nästa budgetår. Med
beloppet å 2,450,000 kronor bör femårsplanens kostnadsram belastas.
Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement
ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Beträffande byggnadsfrågan föreslog
forsvarsutredmngen, att den i Härnösand befintliga dövstumskolan skulle
ombyggas för ändamålet och vissa nya byggnader uppföras. Enligt departementschefens
nu föreliggande förslag bör i stället ett nytt etablissement för
detachementet uppföras å Norra Brännan i Härnösand. Ehuru Brännanpro]ektet
i jämförelse med dövstumskoleprojektet skulle draga en något större
kostnad, torde enligt den i ärendet förebragta utredningen förstnämnda alternativ
erbjuda, främst ur militär synpunkt, sådana fördelar, att utskottet ansett
sig böra tillstyrka departementschefens förslag örn uppförande av ett nytt
kasernetablissement för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartillendetachement.
Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna synes icke
något vara att erinra.
Utskottet får alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att ett nytt kasernetablissement för
Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
Statsutskottets utlåtande nr 199.
19
28 maj 1948 anförts, uppföras med anlitande av det i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 6) under
försvarsväsendets fastigbetsfond, marinförvaltningens delfond
därav, för budgetåret 1943/44 äskade, av utskottet tillstyrkta investeringsanslaget
av 10,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
III. Frågor om markförvärv.
4:o) Mark för Skånska pansarregementet m. m. Kungl. Majit bär föreslagit
riksdagen (sid. 56—77) att
dels till Mark för Skånska pansarregementet m. m. såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastigbetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 2,800,000 kronor,
dels ock medgiva att för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet
må förvärvas ytterligare mark på sätt av departementscbefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 28 maj 1943 angivits.
Övningsfält för Skånska pansarregementet. Kostnaderna för detta markförvärv
bava beräknats till 1,250,000 kronor. Medel för detta ändamål synas departementscbefen
böra anvisas för budgetåret 1943/44. Av medlen synas jämväl
få bestridas utgifter för ianspråktagande av förläggningsområde för regementet,
örn och i den mån sådana utgifter uppkomma.
Skjutfält för Skånska pansarregementet. Vid bifall till ovannämnda förslag
rörande förläggningsort för Skånska pansarregementet kommer regementet att
förläggas till trakten av Hässleholm. För skjututbildningen med tunga vapen
erfordras för pansarregementena — liksom för artilleriförbanden — särskilda
skjutfält, som fylla de speciella fordringar, som ur säkerhetssynpunkt och
av andra skäl måste uppställas. Att utföra dessa skjutningar på det ordinarie
övningsfältet har befunnits uteslutet.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i samråd med inspektören
för pansartrupperna såsom skjutfält för Skånska pansarregementet föreslagit
ett område i trakten av Brösarp å Skånes ostkust. Departementscbefen har
funnit detta område i sällsynt hög grad motsvara de militära fordringar, som
kunna uppställas. Avståndet till Hässleholm är omkring sju mil men området
är lätt att nå såväl med järnväg som på landsväg. De sociala olägenheterna
anses bliva relativt små. Gentemot de många fördelar, som ur skjutfältssynpunkt
äro förknippade med detta område, står emellertid, framhåller departementschefen,
bygdens egenartade karaktär med talrika fornlämningar, en unik
flora och en ålderdomlig och intressant bebyggelse.
Departementschefen har efter noggranna överväganden funnit sig böra —
trots de därmed förenade betänkligheterna — tillstyrka förvärv för lantförsvarets
räkning av området vid Brösarp. Departementschefen har därvid framhållit,
att ett militärt utnyttjande av området ingalunda behöver medföra, att
20
Statsutskottets utlåtande nr 199.
områdets säregna karaktär spolieras. Den avskildhet, som hittills präglat
dessa trakter, kommer visserligen åtminstone tidvis icke att förefinnas i och
med att pansarförband taga terrängen i besittning. Fornlämningarna komma
emellertid att respekteras och skyddas, varjämte hela området utmed Verkeåns
dalgång — den ömtåligaste delen av denna trakt — avses skola lämnas
orört.
Departementschefen utgår ifrån att i fråga örn områdets användning särskilda
bestämmelser meddelas, som i görligaste mån tillgodose naturskyddsintresset.
Dessa bestämmelser böra utformas i samråd med vetenskapsakademiens
naturskyddskommitté.
Totalkostnaden för ifrågavarande markförvärv har beräknats till 1,160,000
kronor, vilket belopp i sin helhet ansetts böra anvisas för budgetåret 1943/44.
Förvärv av mark för viss militärväg. Av ärendet framgår, att vederbörande
försvarsområdesbefälhavare, sedan fråga uppkommit örn byggande av militärväg
inom Malmöhus län, fört förhandlingar med markägarna örn förvärv för
kronans räkning av för väganläggningen erforderlig mark, varvid uppgörelser
träffats örn förvärv av markområden för tillhopa 8,234 kronor 60 öre.
Sedan vid ärendets handläggning inom försvarsdepartementet fråga väckts
örn vägens övertagande till allmänt underhåll har länsstyrelsen i Malmöhus
län uttalat att, med den sträckning vägen skulle givas, vägen för närvarande
icke kunde anses nödig för allmänna samfärdseln och att i lag stadgad förutsättning
för vägens övertagande till allmänt underhåll sålunda enligt länsstyrelsens
mening icke förelåge. För bestridande av kostnaderna för dessa
markförvärv har fortifikationsstyrelsen beräknat ett sammanlagt belopp av
13,000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att den av de militära myndigheterna
hävdade uppfattningen, att vägen framdeles skulle komma att intagas till allmänt
underhåll, redan från början anses ha varit felaktig, vilket ock bestyrkts
av länsstyrelsens yttrande. Någon befogenhet för försvarsområdesbefälhavaren
att, på sätt som skett, för kronans räkning sluta köpeavtal har icke
förelegat. Försvarsområdesbefälhavaren hade i stället bort i laga ordning
rekvirera den för vägen erforderliga marken med nyttjanderätt för den tid
rådande utomordentliga förhållanden föreligga, vilket ock i viss utsträckning
ägt rum. Då vägbygget i det närmaste blivit fullbordat och vederbörande
markägare måste anses ha berättigade anspråk på att snarast få ersättningsfrågorna
reglerade, har departementschefen ansett annan utväg för närvarande
icke stå till buds än att kronan med äganderätt förvärvar ifrågavarande mark
och beräknar kostnaderna härför för nästa budgetår till 13,000 kronor.
Förvärv av mark för utvidgning av Dalregementets övningsfält samt för anläggande
av kulspruteskjutbana. Av ärendet framgår, att Dalregementets övningsfält
icke motsvarar de fordringar, som man med tanke på regementets organisation
måste ställa på ett dylikt fält. Med hänsyn härtill och till att regementets
gamla övningsplats Eommehed, som tagits i anspråk för andra forsvarsända
-
Statsutskottets utlåtande nr 199.
21
mål, icke längre kan disponeras för regementets behov annat än i obetydlig
utsträckning för vissa skjutningar, synes departementschefen en utvidgning av
övningsfältet genom nyförvärv av mark vara erforderlig.
Skjututbildningen vid regementet synes av liknande skäl nödvändiggöra en
utökning av antalet befintliga skjutbanor med en kulspruteskjutbana, särskilt
som enligt de senaste utbildningsbestämmelserna skjutning med automatvapen
givits en alltmera framträdande plats inom övningsprogrammet.
Fortifikationsstyrelsen har — efter uppdrag av Kungl. Majit — i samråd
med de militära myndigheterna träffat preliminära avtal med vederbörande
markägare örn inköp dels av ett område örn tillhopa cirka 40 hektar för utvidgning
av övningsfältet, dels ock av ett område örn 36.6 hektar av Finnbo
gård för anläggande av kulspruteskjutbana. För att nöjaktigt reglera det blivande
övningsfältets västra gräns har fortifikationsstyrelsen därjämte med
Falu stad träffat ett preliminärt nyttjanderättsavtal, som i korthet innebär,
att staden till kronan för en tid av i första hand 10 år mot en årlig ersättning
av 10 kronor upplåter nyttjanderätten till två mellan det nya övningsfältet
och skogskyrkogården i Falun belägna områden, vilka staden med hänsyn
till områdenas karaktär av skyddsbälte mot kyrkogården icke velat avhända
sig. Kronan å sin sida förbinder sig att inom områdena icke bedriva
skjutningar eller utföra fältarbeten.
Medelsbehovet för förvärv av mark för den planerade utvidgningen av regementets
övningsfält samt för skjutbanan beräknas till 200,000 kronor respektive
37,000 kronor. Fortifikationsstyrelsens förslag har av departementschefen
tillstyrkts.
Stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet. I anledning av Kungl.
Majits proposition, nr 1942:322, angående vissa med den fortsatta utbyggnaden
av landets försvarskrafter sammanhängande markförvärv har riksdagen
anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor. Genom beslut den 30 juni
1942 fastställde Kungl. Majit stat för ifrågavarande reservationsanslag och
upptog därvid bland annat för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet
ett belopp av 2,800 kronor, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att, med beaktande av vad i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 8 maj 1942 under arméförvaltningens delfond anförts, gå i författning örn
förvärv för kronans räkning av mark för förläggning av stabsmobiliseringscentral
vid sjätte militärområdet. I samband därmed bemyndigade Kungl.
Majit fortifikationsstyrelsen att med anlitande av berörda anslagspost å 2,800
kronor bestrida kostnaderna för detta förvärv.
För ändamålet har emellertid ett större område än vad som från början
avsetts blivit inköpt, dragande en kostnad av 5,000 kronor. Departementschefen,
som betecknat handläggningen av detta ärende från de militära lokalmyndigheternas
sida såsom anmärkningsvärt, har funnit sig dock icke böra
motsätta sig inköp av det större markområdet. Med förmälan, att medel för
ändamålet finnas disponibla, har departementschefen, då bifall till förslaget
22
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
innebär avvikelse från de förutsättningar, under vilka fjolårets riksdag fattade
beslut i ämnet, ansett den föreliggande frågan böra underställas riksdagens
förnyade prövning.
Sammanfattning. I enlighet med vad ovan anförts har medelsbehovet för
markförvärv beräknats till sammanlagt 2,660,000 kronor. För mötande av
oförutsedda utgifter har det anslag, som bör anvisas för ändamålet, ansetts
böra bestämmas till 2,800,000 kronor.
Yad Kungl. Majit anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande annat än i följande avseende.
Under punkt l:o) i detta utlåtande har utskottet tillstyrkt, att Skånska
pansarregementet förlägges till trakten av Hässleholm. För att kunna bedriva
skjututbildning med tunga vapen är det erforderligt, att regementet har tillgång
till särskilt skjutfält, som fyller de speciella fordringar, som ur säkerhetssynpunkt
och av andra skäl måste uppställas. Vid verkställda rekognosceringar
har ett i trakten av Brösarp å Skånes ostkust beläget område befunnits
i mycket hög grad motsvara de militära fordringar, som kunna uppställas,
och har till följd härav av departementschefen föreslagits som skjutfält
för pansarregementet. Med hänsyn till områdets egenartade natur och
talrika fornminnen hava emellertid från naturskyddshåll uttalats farhågor för
fältets ianspråktagande. Då området i fråga befunnits ur militär synpunkt
vara att förorda, anser sig utskottet trots de betänkligheter ur naturskyddssynpunkt,
som rests mot förslaget, böra tillstyrka detsamma. Utskottet, som
uppmärksammat, att hela området utmed Yerkeåns dalgång, som är den ömtåligaste
delen av denna trakt, kommer att lämnas orört, utgår från att såsom
av departementschefen framhållits ett militärt utnyttjande av området icke
behöver medföra, att dess säregna karaktär spolieras samt att alla åtgärder
vidtagas för att fornlämningama respekteras och skyddas. Utskottet finnér
sig böra yttermera understryka departementschefens uttalande, att i fråga
örn områdets användning särskilda bestämmelser skola meddelas, som i görligaste
mån tillgodose naturskyddsintresset, och att dessa bestämmelser utformas
i samråd med vetenskapsakademiens naturskyddskommitté. Vissa farhågor
för fältets ianspråktagande hava även framställts med hänsyn till att ett
lönande ålfiske bedrives utanför kusten. Utskottet förutsätter, att ålfisket i
fråga icke behöver störas mera än som är oundgängligen nödvändigt.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till Mark för Skånska ''pansarregementet m. m. för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 2,800,000 kronor,
b) medgiva att för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet
må förvärvas ytterligare mark på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj
1943 angivits.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
23
IV. Övriga anslagsfrågor.
5:o) Armén: Elektrifiering av vissa barackläger. Kungl. Majit Ilar föreslagit
riksdagen (sid. 77 och 78) att till Armén: Elektrifiering av vissa barackläger
för budgetåret 1943/44 å fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
40.000 kronor.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har gjort framställning örn anvisande
av medel för elektrifiering av vissa barackläger. Styrelsen har anfört,
att lägren i fråga för belysning hittills varit hänvisade till karbidlampor samt
att lägren under de två senaste åren påkostats icke obetydliga utgifter för
iordningställande såsom övningsläger. Denna elektrifiering skulle ske i samband
med en planerad elektrifiering av de intill lägren liggande byarna. De
totala anläggningskostnaderna för elektrifieringsföretaget ha beräknats till
197.000 kronor. För företagets finansiering har beviljats statsbidrag till ett
belopp av 92,000 kronor. De övriga kostnaderna hava för statsverkets del beräknats
till sammanlagt 40,000 kronor, vilket belopp departementschefen tillstyrkt.
Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Elektrifiering av vissa barackläger
för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
6:o) Armen: Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (sid. 78—80) att till Armén: Anskaffning
av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m. för budgetåret 1943/44 å
fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 890,000 kronor.
Arméförvaltningens tygdepartement har anmält ett medelsbehov av
3,936,300 kronor för bestridande av kostnaderna för utrustande av vissa verkstadsanläggningar.
Departementschefen har i likhet med tygdepartementet
ansett, att medel för utrustning av verkstäder böra stå till förfogande samtidigt
med att vederbörande byggnadsföretag igångsättas. För de utrustningar, som
erfordras för byggnader, vartill ställning tagits i propositionen 1943: 222, uppgår
det medelsbehov, som bör tillgodoses med särskilt anslag, till 504,300
kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Enär en skolverkstadsbyggnad för
andra tygkompaniet skall uppföras i Skövde, har jämväl det för denna verkstadsutrustning
anmälda medelsbehovet, 61,000 kronor, ansetts böra upptagas i
detta sammanhang. På sätt under avsnittet Tygverkstäder m. m. för armén
anförts, har departementschefen funnit ett enligt prisläget den 1 juli 1941 till
300.000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 324,000 kronor,
för provisoriska anordningar jämte viss utrustning beräknat belopp icke böra
Utskottet.
24
Utikottet.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
utgå fiån investeringsanslaget till arméns byggnader. Sistnämnda belopp
synes i stället böra äskas i nu förevarande sammanhang. Det sammanlagda
medelsbehovet skulle sålunda för budgetåret 1943/44 uppgå till i runt tal
890.000 kronor.
Under erinran att medelsbehovet icke synes ha förutsetts av 1941 års försvarsutredning
och följaktligen icke innefattas i den av 1942 års riksdag angivna
kostnadsramen för försvarsväsendelt under femårsperioden 1942/47,
har departementschefen framhållit, att reduktioner av de för armén i nämnda
kostnadsram i övrigt beräknade utgifterna bliva erforderliga i samma mån
som det nu förevarande medelsbehovet tillgodoses.
Medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål synes icke hava förutsetts
av 1941 års försvarsutredning och innefattas följaktligen icke i den av 1942
års riksdag angivna kostnadsramen för försvarsväsendet under femårsperioden
1942/47. Utskottet, som funnit föreliggande medelsbehov böra tillgodoses
genom medelsanvisning å riksstaten, tillstyrker det nu äskade anslaget. Härav
följer att, såsom departementschefen framhållit, motsvarande reduktioner böra
göras i fråga örn de för armén i nämnda kostnadsram i övrigt beräknade utgifterna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning
för vissa truppförband m. m. för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 890,000 kronor.
7:o) Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning m. m. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 97 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning
av utrustning för vissa verkstäder m. m. för budgetåret 1943/44 beräkna
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i ovanberörda proposition nr 302 föreslagit
riksdagen (sid. 80 och 81) att till Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning
m. m. för budgetåret 1943/44 å f järde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 174,000 kronor.
Departementschefen föreslår anvisande av dels 97,000 kronor för utrustning
av gyroklotverkstäder, dels 27,000 kronor för inredning av en till Göteborg
planerad byggnad för materielöversyn jämte verktygsutrustning, dels ock
50.000 kronor för en kompressionsanläggning för torpeder vid Gustavsviks
örlogsdepå. Sistnämnda båda belopp ingå ej i den i försvarspropositionen angivna
kostnadsramen. Departementschefen förutsätter, att ett belopp av
140.000 kronor, motsvarande de till prisläget den 1 juli 1941 hänförda kostnaderna
för anskaffning av ifrågavarande utrustning, skall medräknas i förutnämnda
kostnadsram.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
25
Utskottet tillstyrker, att den av departementschefen föreslagna verkstadsutrustningen
m. m. anskaffas, och har icke haft något att erinra mot den härför
begärda medelsanvisningen av 174,000 kronor. Såsom departementschefen
framhållit, har medelsbehovet för viss del av nu ifrågavarande verkstadsutrustning
icke medräknats i försvarspropositionens kostnadsram, vilket kommer att
nödvändiggöra reduktioner av för marinen i övrigt för femårsperioden 1942/47
beräknad materielanskaffning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning
m. m. för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 174,000 kronor.
8:o) Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (sid. 81—83) att till Marinen: Anskaffning
av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m. å fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 1,575,000 kronor.
Av ärendet framgår, att marinförvaltningens äskanden av medel för uppförande
av byggnader icke inbegripit sådana anordningar som telefonförbindelser,
ringledningar m. m. Ej heller har försvarsutredningen tagit nu ifrågavarande
medelsbehov i beräkning. Den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen
för marinen innefattar härigenom icke dessa kostnader. Medelsanvisning
för ändamålet synes departementschefen dock icke kunna undvikas.
Spörsmålet på vad sätt denna merutgift utöver kostnadsramen skall motvägas
genom begränsning av de till marinen utgående anslagen i övrigt — exempelvis
till byggnadsarbeten — synes departementschefen böra framdeles upptagas
efter utredning från marinförvaltningen.
Kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål hava av departementschefen
beräknats till 1,575,000 kronor.
Utskottet finner anmärkningsvärt, att marinförvaltningen icke i samband
med sina anslagsäskanden för byggnader begärt medel för elektriska anläggningar.
Då emellertid ifrågavarande medelsbehov bör tillgodoses, tillstyrker
utskottet, att det av Kungl. Majit för ändamålet nu äskade anslaget anvisas.
Utskottet vill därvid framhålla, att enligt utskottets mening bör ifrågavarande
merutgift utöver den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för
marinen medföra motsvarande reduktion av de för marinen i nämnda kostnadsram
i övrigt beräknade utgifterna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av telefon- och
andra elektriska anläggningar m. m. för budgetåret 1943/44 å
driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1,575,000 kronor.
9:o) Krigsmaterielverket; Driftkostnader vid vissa förråd m. m. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (sid. 83 och 84) att till Krigsmaterielverket: Drift
-
Utskottet.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 199.
Utskottet.
kostnader vid vissa förråd m. m. å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1943/44
anvisa ett anslag av 3,110,000 kronor.
Departementschefens förslag innebär, att ett belopp av 3,170,000 kronor
ställes till förfogande för bestridande under budgetåret 1943/44 av kostnader,
som sammanhänga med driften vid vissa närmare angivna provisoriska och
permanenta förråd, för omflyttning av materiel mellan olika förråd och för
distribuering av materiel till depåer, etappförråd, truppförband o. s. v.
Kostnaderna för dessa förråd böra enligt departementschefen, i den mån
verksamheten är att hänföra till normal fredsdrift, inräknas i den för försvarsväsendets
fortsatta utbyggnad och organisationen för femårsperioden 1942/47
beräknade kostnadsramen. För närvarande kan icke exakt angivas till hur
stor del förenämnda belopp avser kostnader av natur att böra bestridas även
under fredstid. Inom statens krigsmaterielnämnd pågår närmare utredning
i detta hänseende, på grundval av vilken det bör bliva möjligt att beräkna
det fredsmässiga anslagsbehovet för budgetåret 1944/45. I princip bör endast
denna del av det nuvarande anslagsbehovet belasta riksstaten. I avbidan på
slutförandet av denna utredning har departementschefen ansett sig böra förorda,
att av riksdagen för budgetåret 1943/44 äskas medel för bestridande
av kostnaderna för samtliga nu angivna ändamål oavsett att endast en del av
kostnaderna är av natur att böra belasta riksstaten och femårsplanens kostnadsram.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för
budgetåret 1944/45 synes departementschefen material kunna förebringas för
bedömande till hur stor del det nu äskade anslaget skall anses belasta
nämnda ram.
Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört tillstyrker utskottet,
att medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas å riksstaten för
nästa budgetår, och hemställer alltså,
att riksdagen må till Driftkostnader vid vissa förråd m. m. för
budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 3,170,000 kronor.
10:o) Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (sid. 84 och 85) och under erinran, att innevarande års
riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat för nu
ifrågavarande ändamål ett anslag av 228,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet
för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor.
ll:o) Försvarets forskningsnämnd. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(sid. 85—87) att till Försvarets forskningsnämnd å fjärde huvudtiteln för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 39,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 199.
27
I skrivelse den 29 april 1943 har försvarets forskningsnämnd meddelat,
att nämnden i avbidan på en definitiv organisation för forskningsuppgifternas
omhänderhavande ämnar, såsom i de för densamma gällande direktiven förutsatts,
inrätta sig på ett fullföljande av sina uppgifter såsom provisoriskt
samarbetsorgan och har äskat de särskilda medel, som av denna anledning
erfordras.
Då det är av den största vikt, att den pågående militärtekniska forskningen
kan planmässigt och effektivt bedrivas, och nämnden måste beredas möjligheter
att på bästa sätt på detta område fullgöra sina samordnande uppgifter,
har departementschefen tillstyrkt ett av nämnden framlagt förslag av innehåll,
att inom nämnden skapades ett ständigt arbetande organ, lämpligen ett
verkställande utskott, i vilket inginge ledamöter av nämnden, tillkallade experter
samt personal från militärfysiska institutet och försvarsväsendets
kemiska anstalt.
För att bereda ärendena och handha det löpande arbetet inom nämnden och
dess verkställande utskott borde till nämndens förfogande ställas kanslipersonal,
omfattande kanslichef, expeditionsföreståndare och skrivbiträde.
Kostnaderna härför har departementschefen beräknat till 39,500 kronor för
nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker de för främjande av ifrågavarande forskningsverksamhet
föreslagna åtgärderna och har icke haft något att erinra mot det härför
äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Försvarets forskningsnämnd för budgetåret
1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 39,500 kronor.
Stockholm den 16 juni 1943.
På statsutskottets vägnar:
•J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Gustaf
Iwar Anderson, Boman, Ekströmer, Ohlin och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Bergström,,
Nilsson i Steneberg, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i Frägsta.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 199.
Reservationer:
vid punkten l:o) (Skånska pansarregementets förläggning m. m.)
1) av herrar Bernhard Nilsson, Jonsson i Eskilstuna, Bergström, Lindholm
och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort Kava följande lydelse:
»Såsom av ärendet framgår fann 1942 års riksdag det vara förenat med avgjorda
olägenheter att förlägga Skånska pansarregementet i dess helhet till
Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets
förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit skulle taga frågan under
förnyat övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela
Skånska pansarrregementet till Hälsingborg.
Såsom departementschefen framhållit är denna förläggningsfråga en av de
mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar, varom även
antalet av framlagda alternativa förslag bär vittnesbörd.
Departementschefens förslag innebär, att ett helt nytt etablissement uppföres
för pansarregementet. Härigenom skulle vinnas den fördelen, att förläggningen
av regementet kan väljas med tanke på möjligheten av bland annat
bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält. För att emellertid icke den
i 1942 års försvarsbeslut för arméns byggnadsföretag angivna kostnadsramen
skulle behöva överskridas till följd av de med uppförandet av det nya etablissementét
förenade kostnaderna, vilka uppskattats till omkring 11.5 miljoner
kronor, föreslår departementschefen, att pansarregementets nuvarande etablissement
i Hälsingborg nyttiggöres för annat ändamål, varigenom byggnadskostnader
för andra arméns truppförband skulle kunna inbesparas. I sådant syfte
föreslås, att vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente
utbrytas och sammanslås till ett nytt kavalleriförband (förslagsvis
benämnt Skånska kavalleriregementet), som skulle övertaga pansarregementets
nuvarande förläggningslokaler i Hälsingborg.
I fråga örn förläggningen av det för Skånska pansarregementet avsedda nya
etablissementet har departementschefen med hänsyn särskilt till den nära
belägenheten av Riseberga och Hörjafälten förordat trakten av Hässleholm.
Båda dessa fält anses väl lämpade som övningsterräng för ett pansarregemente.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att denna förläggningsfråga
bör ordnas så att icke den kostnadsram överskrides som 1942 års riksdag
uppdrog för arméns byggnadsföretag i samband med den nya försvarsorganisationen.
Departementschefen har som synes härvid förutsatt att det icke vid
en förläggning till hässleholmstrakten skall bliva nödvändigt att uppföra bostäder
genom statens försorg för regementets anställda personal. I motionerna
I: 315 och II: 447 göres det däremot gällande att det får anses uteslutet att de
båda landsbygdskommunerna, inom vilka regementet skulle förläggas, nämligen
Hörja och Finja inte i någon form eller utsträckning skulle kunna
engagera sig för den stora bostadstillgång som det här är fråga örn. Att enskilt
intresse skulle träda till och lösa regementets bostadsfråga anse motionärerna
Statsutskottets utlåtande nr 199.
29
lika uteslutet. Utskottet har för sin del inte kunnat finna, att denna ur både sociala
och finansiella synpunkter betydelsefulla fråga förelagts riksdagen i det
utredda skick som varit önskvärt. Det kan inte frigöra sig för den farhågan, att
statsmakterna till sist få sörja för regementspersonalens bostadsbehov, vilket i
så fall skulle draga med sig avsevärda kapitalinvesteringar, som den föreliggande
hässleholmskalkylen inte räknat med. Det bör i detta sammanhang
erinras örn att förhoppningarna örn att det enskilda och kommunala intresset
skulle träda till och medverka till lösningen av Södra Skånska Infanteriregementets
bostadsfråga på Eevingehed icke blivit infriade. Militära bostadsutredningen
har såsom framgår av propositionen nr 287 funnit det uteslutet att
de 45 bostadslägenheter, som närmast äro behövliga på Eevingehed, skulle
kunna anskaffas med mindre staten uppför byggnaderna. Utskottet vill emellertid
inte av denna anledning yrka avslag på Kungl. Maj:ts proposition och
hemställa örn den fullständigare kostnadsutredning, som motionärerna yrkat,
enär ett sådant beslut av riksdagen skulle kunna onödigt fördröja förläggningsfrågans
slutgiltiga ordnande. Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t
förvissar sig örn att regementets bostadsfråga vid en förläggning till hässleholmstrakten
kan ordnas genom enskild eller kommunal byggnadsverksamhet,
innan ett beslut av riksdagen örn regementets förläggning till ifrågavarande
trakt verkställes.
Förslaget örn förläggningsort för pansarregementet har såsom ovan nämnts
satts i samband med en viss omorganisation av kavalleriet. Då förslaget endast
innebär en mindre jämkning i kavalleriets organisation — utan ökning av dess
kader — och dessutom skulle medföra en besparing i fråga örn byggnadskostnaderna,
har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning till vad departementschefen
i sådant avseende förordat, under förutsättning givetvis att
Skånska pansarregementet blir förlagt enligt propositionens yrkande. Principbeslut
torde alltså nu böra av riksdagen fattas, att ett kvalleriförband skall
uppsättas genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets
husarer och Norrlands dragonregemente.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen--- 1943 anförts.»;
2) av herr Karl Andersson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. s. 5 i texten