Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-16 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:199, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

1

Nr 199.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Skånska pansarregementets förläggning m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

I. Skånska pansarregementets förläggning m. m.

l:o) Skånska pansarregementets förläggning m. m. I propositionen nr 302 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 28 maj 1943, föreslagit riksdagen besluta (sid. 2—16)

dels att Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm, dels ock

att kavalleriet skall från och med tidpunkt, som framdeles bestämmes, omorganiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll anförts.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Berling (I: 315) och den andra inom andra kammaren av

herr K. Bergström m. fl. (II: 447) hemställts, att riksdagen med avslag av

Kungl. Maj:ts proposition nr 302 angående Skånska pansarregementets förläggning

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn en kompletterande utredning av

det med förläggningsfrågan sammanhängande spörsmålet örn bostäder för

regementets anställda personal.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen II: 447.

Försvarsutredningen föreslog, att Skånska kavalleriregementet skulle

ombildas till pansarregemente benämnt Skånska pansarregementet (P 2) samt

övertaga kavalleriregementets förläggning i Hälsingborg.

Kostnaderna för förläggningens ordnande beräknades av utredningen till

5,235,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

1942 års försvarsberedning fann Hälsingborg icke lämplig såsom förläggningsort

för ett pansarregemente och föreslog i fråga om ordnandet av förläggningen

av Skånska pansarregementet att till kavalleriregementets nuvarande

etablissement borde förläggas pansarinfanterikompaniet, specialkompaniet,

yrkeskompaniet och motorcykelavdelningen samt i viss utsträckning möjligen

också pansarvärns- och pansarbilsutbildningen. Återstoden av regementet

borde lämpligen förläggas till Ljungbyhed.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1943. 6 sami. Nr 199.

1417 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 199.

1 propositionen 1942:210 föreslog Kungl. Maj :t att Skånska pansarregementet

skulle förläggas till Hälsingborg.

Riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann sig böra uttala vissa betänkligheter

i fråga om den föreslagna förläggningen av Skånska pansarregementet i det

att riksdagen av skäl, som anförts av 1942 års försvarsberedning, funne det förenat

med avgjorda olägenheter att förlägga nämnda pansarregemente i dess helhet

till Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets

förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t toge frågan under förnyat

övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela Skånska

pansarregementet till Hälsingborg.

Genom beslut den 3 juli 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att utreda frågan örn möjligheten av att förlägga hela

eller delar av Skånska pansarregementet till annan ort än Hälsingborg.

Med skrivelse den 14 september 1942 överlämnade arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

efter ärendets föredragning inför arméchefen, den av riksdagen

begärda utredningen. Styrelsen föreslog, att Skånska pansarregementet

skulle i sin helhet vara förlagt till Hälsingborg samt att befintligt barackläger

i Ljungbyhed skulle utnyttjas för regementets räkning efter viss utbyggnad

såsom övningsläger i anslutning till övningsfält i trakten av Riseberga—

Färingstofta (i det följande benämnt Risebergafältet).

Sedan ytterligare utredning förebragts förelågo den 4 mars 1943 till Kungl.

Maj:ts bedömande sex alternativa förslag till ordnande av Skånska pansarregementets

förläggningsfråga.

Vid beredningen inom försvarsdepartementet av frågan örn Skånska pansarregementets

förläggning befanns det sannolikt, att byggnadskostnadema

skulle kunna minskas, örn genom omorganisation av kavalleriet skapades förutsättningar

för effektivare utnyttjande av nuvarande kasernetablissement.

I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria angåvos som en tänkbar

lösning vissa riktlinjer för den fortsatta utredningen.

Arméchefen, som i anledning av promemorian företagit utredning i ärendet,

har i skrivelse den 22 april 1943 förordat förflyttning av Skånska pansarregementet

till Hässleholm, återuppsättande av Skånska kavalleriregementet genom

utbrytning av två skvadroner ur Norrlands dragonregemente och en skvadron

ur Livregementets husarer, fullföljande av Wendes artilleriregementes utflyttning

till Norra Åsum, förflyttning av ett pansarbilkompani från Södermanlands

pansarregemente till Norrlands dragonregemente, därav betingad inskränkning

av byggnadsprogrammen för Signalregementets kompani i Skövde,

ridskolan samt Gudhems och Herrevadsklosters remontdepåer ävensom förläggning

av Signalregementets kompani i Kristianstad till Skånska kavalleriregementets

kasern i Hälsingborg samt bibehållande av Utnäslöts remontdepå.

Härjämte har arméchefen föreslagit vissa provisoriska åtgärder för möjliggörande

av ett omedelbart uppsättande av Skånska kavalleriregementet.

Arméchefen har funnit även ett uppskov med Wendes artilleriregementes

utflyttning till Norra Åsum till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199. 3

vara att föredraga framför en förläggning av Skånska pansarregementet till

Hälsingborg.

Överbefälhavaren har förordat arméchefens förslag samt yttrat att det ur alla

militära synpunkter i varje fall vore nödvändigt att Skånska pansarregementet

icke förlädes till Hälsingborg.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, fann 1942 års riksdag av

skäl, som anförts av 1942 års försvarsberedning och som i viss mån av mig

godkänts såsom riktiga, det vara förenat med avgjorda olägenheter att förlägga

Skånska pansarregementet i dess helhet till Hälsingborg. Utan att uttala

någon bestämd mening angående regementets förläggning förutsatte riksdagen,

att Kungl. Majit skulle taga frågan under förnyat övervägande, innan åtgärder

vidtoges som definitivt bunde hela Skånska pansarregementet till Hälsingborg.

I anledning härav har Kungl. Majit föranstaltat om undersökningar, för

vilka i det föregående — delvis på grund av ärendets natur — endast i korthet

redogjorts. Det har härvid visat sig, att denna förläggningsfråga är en

av de mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar,

varom även antalet av de framlagda alternativa förslagen bär vittnesbörd.

Det av försvarsutredningen förordade förslaget, vilket av mig med beaktande

av de militära myndigheternas ståndpunktstagande — dock med tvekan —

biträddes i propositionen 1942: 210, framstår i belysning av de nya omständigheter,

som vid utredningen framkommit, icke såsom en tillfredsställande

lösning.

Ett pansarförband är med hänsyn till sina stridsmedel i behov av en omfattande

övningsterräng. Sålunda erfordras ett handövningsfält för enklare

övningar samt terräng — 15—25 kvadratkilometer — för tillämpningsövningar

med stridsvagnar m. m. ävensom skjutfält för skarpskjutningar med grovkalibriga

vapen. Med beaktande tillika av de operativa synpunkter, som måste öva

inverkan på frågans bedömande, är det därför nödvändigt att anpassa regementets

fredsförläggning efter möjligheterna att för dess övningar disponera lämplig

terräng. Beaktande måste även skänkas möjligheterna att erhålla tillgång

till bostäder för personalen och till skolor samt önskvärdheten ur driftekonomisk

synpunkt av att andra förband kunna utnyttja den omfattande

verkstadsanläggning, som måste finnas vid ett pansarförband. Från dessa förutsättningar

måste den föreliggande förläggningsfrågan bedömas. En sådan

lösning bör eftersträvas, att för lägsta möjliga anläggningskostnad en ändamålsenlig

fredsförläggning kan anordnas.

Yad först angår frågan örn övningsterräng för pansarregementet framgår

av den föreliggande utredningen, att det övningsområde örn sammanlagt 2

kvadratkilometer, varöver pansarregementet under sin nuvarande förläggning

till Hälsingborg förfogar, icke ens efter planerad utvidgning kan bliva

tillräckligt eller eljest lämpligt för regementets behov. Icke heller det markområde,

som av kronan i Norra Åsum invid Kristianstad inköpts för Wendes

artilleriregementes räkning, synes vara tillräckligt omfattande eller eljest

lämpat för pansarregementet, och en utvidgning, ehuru i viss utsträckning

för sannolikt stora kostnader genomförbar, är icke ägnad att för detta regemente

medföra nämnvärda fördelar. Det synes även tveksamt, örn för pansarregementet

vid förläggning till denna plats på annan väg kan disponeras

erforderlig övningsterräng. Utredningen bär däremot utvisat, att Risebergaoch

Hörjafälten (30.5 respektive 17.5 kvadratkilometer) äro väl lämpade för

övningar med pansartrupp och i detta hänseende synas vara i det närmaste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 199.

likvärdiga. Annorstädes i Skåne i sådan trakt, att förläggning av pansarförband

kan vara tänkbar, synes — såvitt utredningen ger vid handen —■ lämplig

övningsterräng icke stå att för rimlig kostnad uppbringa.

Det sagda utvisar, att den föreliggande förläggningsfrågan måste bedömas

från förutsättningen att Eiseberga- eller Hörjafältet tages i anspråk

såsom övningsterräng för Skånska pansarregementet. Eegementet bör förläggas

på sådant sätt, att förbandet med minsta möjliga drivmedelsåtgång

och slitage å fordonen kan använda fältet.

Som skjutfält synes det under alla förhållanden vara nödvändigt att taga

i anspråk ett område invid Brösarp (avstånd från Hälsingborg 116, från Norra

Asum 39 och från Hässleholm 75 kilometer). Till denna fråga återkommer

jag i det följande.

En förläggning av pansarregementet till Hälsingborg med ianspråktagande

av Kisebergafältet (avstånd 49 kilometer) är icke otänkbar under förutsättning

att på detta fält anordnas en barackförläggning för användning för

övningsändamål m. m. vid sidan av den ordinarie förläggningen i Hälsingborg.

Emellertid har Hälsingborg med hänsyn till sitt utsatta läge icke ansetts

såsom lämplig förläggningsort för ett så sårbart förband som ett pansarregemente.

Staden har funnits kunna godtagas som förläggningsort endast under

förutsättning att speciella, tämligen dyrbara anordningar vidtagas för att

minska denna olägenhet. Detta alternativ bör därför väljas endast om det

i andra hänseenden, särskilt ekonomiska, erbjuder påtagliga fördelar framför

varje annat tänkbart alternativ. Så kan dock icke anses vara fallet. Såsom av det

följande framgår synes detta alternativ tvärtom medföra praktiskt taget samma

byggnadskostnader som ett alternativ, som räknar med de nuvarande lokalernas

ianspråktagande för annat ändamål och uppförande av ett helt nytt etablissement

för pansarregementet på annan plats. Härvid förutsättes, att det nuvarande

baracklägret å Ljungbyhed icke tages i anspråk. Särskild undersökning

har nämligen givit vid handen, att speciellt förläggningsutrymmena för manskap

vid detta läger befinna sig i så dåligt skick, att lägret icke bör disponeras

för detta permanenta ändamål. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag

mig icke kunna förorda, att Hälsingborg väljes som förläggningsort för

Skånska pansarregementet (alternativen I och V).

Alternativ II, innebärande förflyttning av Skånska trängkåren från Hässleholm

till kasernerna i Hälsingborg och disposition av trängkårens nuvarande

kaserner för pansarregementets räkning, kan icke av militära skäl förordas.

Detsamma gäller alternativ IY, som likaledes förutsätter förflyttning av trängkåren

till Hälsingborg.

Alternativ III innebär en förläggning av bland annat pansarregementet i

Norra skånska infanteriregementets etablissement i Kristianstad och förflyttning

av sistnämnda regemente till kasernerna i Hälsingborg. Detta alternativ

torde icke kunna godtagas på grund av svårigheten att erhålla lämplig övningsterräng

såväl för infanteriregementet i Hälsingborgs närhet som för pansarregementet

i trakten av Kristianstad.

Det enda kvarstående förslaget utgör alternativ Yl, innebärande uppförande

av helt nytt etablissement för pansarregementet. Detta förslag medför,

att förläggningen av regementet kan väljas med tanke på möjligheterna

av bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält samt att de

nya lokalerna kunna från början anordnas med hänsyn till pansarregementets

behov. Då ett sådant etablissement torde kunna beräknas draga

en kostnad av omkring 11.5 miljoner kronor, skulle emellertid vid bifall

till detta förslag den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för arméns byggnadsföretag under femårsperioden 1942/47 högst väsentligt

överskridas. Med hänsyn härtill har jag funnit mig kunna förorda denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

o

lösning endast under förutsättning att de lokaler, som i sådant fall bliva

disponibla i Hälsingborg, kunna nyttiggöras för annat ändamål och därigenom

byggnadskostnader för andra av arméns truppförband inbesparas. I

detta syfte har på föranstaltande av mig verkställts en undersökning i ämnet,

närmast med tanke på möjligheterna att genom mindre jämkningar i kavalleriets

organisation — utan ökning av dess kader •— underlätta ordnandet av

Skånska pansarregementets förläggningsfråga.

Denna undersökning har givit till resultat att genom att disponera de nuvarande

kasernerna i Hälsingborg för vissa delar av Livregementets husarer

och Norrlands dragonregemente samt genom vidtagande av vissa andra därmed

sammanhängande smärre ändringar i arméorganisationen det är möjligt

att utföra ifrågakommande byggnadsarbeten — inberäknat nytt kasernetablissement

för Skånska pansarregementet — för en kostnad av samma storleksordning

som ett fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget

om disposition av kasernerna i Hälsingborg för pansarregementets räkning

skulle draga. Å andra sidan ha de årliga kostnaderna för arméorganisationen

vid ett genomförande av detta förslag av arméchefen beräknats komma att ökas

med omkring 115,000 kronor per år. I det följande återkommer jag till en

närmare granskning av sistnämnda beräkningar men vill redan i detta sammanhang

framhålla, att de ökade årskostnaderna icke torde böra beräknas till

högre belopp än omkring 65,000 kronor. Då denna kostnadsökning i betraktande

av de fördelar i övrigt, som vid denna lösning ernås, icke synes böra

ingiva betänkligheter, anser jag mig böra i princip förorda bifall till det sålunda

framlagda förslaget. Jag räknar alltså med att för Skånska pansarregementet

skall uppföras nytt etablissement samt att de ledigblivande förläggningslokalerna

i Hälsingborg skola liksom tidigare disponeras av ett kavalleriförband,

vilket utan utvidgning i övrigt av arméorganisationen skapas genom utbrytande

av vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente.

I det följande benämner jag det nya kavalleriförbandet Skånska

kavalleriregementet utan att därmed ha tagit slutlig ställning till denna benämningsfråga.

Med hänsyn till förläggningsförhållandena torde Norrlands dragonregemente

böra minskas med en och Livregementets husarer med två skvadron^''

samt Skånska kavalleriregementet organiseras på två ryttar-, en special-, en

remont- och en efterutbildningsskvadron. Däremot anser jag mig icke böra för

närvarande förorda arméchefens förslag rörande överflyttande av pansartrupp

till Norrlands dragonregemente från Södermanlands pansarregemente.

I det följande återkommer jag under särskilda avsnitt till de ändringar i

hittills för de olika förbanden planerade byggnadsprogram, som ett genomförande

av nämnda förslag innebär. Jag upptager nu till behandling frågan

örn förläggningsort för Skånska pansarregementets nya etablissement.

Från de synpunkter, vilka varit för riksdagen utslagsgivande, tala flertalet

skäl för att pansarregementet förlägges till Hässleholm eller trakten därav.

En sådan förläggning är lämplig jämväl med hänsyn till belägenheten av de

båda områden — Risebergafältet och Hörjafältet — som enligt det föregående

kunna komma i fråga som övningsterräng. Därest Risebergafältet tages, i

anspråk som övningsterräng, synes pansarregementet kunna förläggas till

Hässleholm — lämpligen till Mölleröds kronopark strax norr om Finjasjön,

4 kilometer från nämnda stad och 22 kilometer fran Risebergafältet — dyringe

(15 kilometer från fältet) eller Perstorp (invid fältet). Örn åter Hörjafältet

tages i anspråk för nämnda ändamål, synes förbandet lämpligen kunna förläggas

till Mölleröds kronopark (4 kilometer från Hörjafältet) eller till Svärtingstorps

kronopark, vilken sistnämnda ingår i Hörjafältet. Det sistnämnda

alternativet synes ur övningssynpunkt och med hänsyn till kostnaderna för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 199.

slitage och drivmedel vara att föredraga. Även en förläggning till Mölleröds

kronopark är emellertid ur denna synpunkt godtagbar och erbjuder dessutom

fördelarna av större närhet till staden Hässleholm och sannolikt något lägre

kostnader för vattenförsörjningens ordnande men nackdelen av att ett barackläger

måste förflyttas från kronoparken till annan plats. En förläggning av

förbandet till Tyringe (2 kilometer från Hörjafältet) synes, jämväl örn Hörjafältet

skall tjänstgöra såsom övningsterräng, icke vara utesluten. Under alla

förhållanden bör eftersträvas en sådan förläggning av förbandet, att det icke

skall bliva nödvändigt att uppföra bostäder för personalen genom statens försorg

eller barackförläggning för övningsändamål å det övningsfält, som tages

i anspråk. Från dessa synpunkter är Hässleholm att förorda. Denna stad synes

trots sin ringa folkmängd även i övrigt erbjuda relativt goda förutsättningar

för förläggning dit eller till dess närhet av ett förband av pansarregementets

storlek. Efter övervägande av de på frågans lösning inverkande omständigheterna

har jag funnit att flertalet skäl tala för att Hörjafältet tages i anspråk

såsom övningsfält och att pansarregementet förlägges på eller invid nämnda

fält å någon av de platser, som för detta alternativ i det föregående angivits.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att efter ytterligare undersökning träffa

slutligt avgörande rörande regementets förläggningsplats och att föranstalta

örn genomförande av erforderligt markförvärv.

Den föreliggande utredningen har givit vid handen att vid ianspråktagande

av Hörjafältet vissa sociala olägenheter uppkomma, som det är av vikt att i

görligaste mån förminska. Särskild undersökning skall enligt beslut av Kungl.

Majit den 21 maj 1943 verkställas rörande dessa förhållanden, i samband

varmed även komma under bedömande möjligheterna att även i fortsättningen

för jordbruksändamål på ett eller annat sätt utnyttja det område, vilket utlägges

såsom övningsfält.

Jag föreslår vidare, att principbeslut fattas, att Skånska kavalleriregementet

skall återuppsättas genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets

husarer och Norrlands dragonregemente.

Jag övergår härefter till de med denna förläggningsfråga sammanhängande

ekonomiska och organisatoriska spörsmålen.

Till belysande av förslagets ekonomiska innebörd torde böra först återgivas

en approximativ jämförelse mellan å ena sidan byggnadskostnaderna vid ett

fullföljande av det i försvarspropositionen framlagda förslaget örn förläggning

av Skånska pansarregementet till Hälsingborg och å andra sidan motsvarande

kostnader vid genomförandet av det av mig nu förordade förslaget örn förläggning

av pansarregementet till Hässleholm. Jämförelsen hänför sig till prisläget

den 1 juli 1941 —- varpå i det följande, där ej annat angives, beräkningarna

av byggnadskostnaderna grundas — och avser att giva en såvitt möjligt rättvisande

bild av kostnaderna vid samma byggnadsstandard.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

7

Skånska pansarregementet

Kaserner .................................

Garage ...................................

Verkstäder ................................

Hårdgöring av körplaner ...............

Ombyggnad av matinrättning...........

» » stallar till garage.......

Barackläger...............................

Övrigt.....................................

Norrlands dragonregemente

Kaserner .................................

Stallar ...................................

Signalregementets kompani i Skövde .....

Ridskolan...................................

Gudhems remontdepå .....................

Herrevadsklosters remontdepå.............

Signalregementets kompani i Kristianstad

Skånska pansarregementet

Hälsingborg

kronor

Hässleholm

kronor

1.555.000

2.529.000

4) 1,500,000

100,000

294.000

2) 94,000

3) 2,800,000

244.000 9,116,000 11,500,000

325.000

720.000 1,045,000 —

........ * 2 * 4) 1,066,000 4) 300,000

........ 935,000 500,000

........ 133,000 122,000

........ 232,000 40,000

....... 212,000 212,000

12,739,000 12,674,000

Till jämförelse må erinras, att försvarsutredningen beräknade motsvarande

kostnader till 8,666,000 kronor.

Vid jämförelsen har hänsyn icke tagits till kostnaderna för markinköp, vilka

torde bliva högre om Hälsingborg väljes som förläggningsort.

Approximativt ha kostnaderna för erforderligt markförvärv beräknats till

1,500,000 kronor för Risebergafältet och 1,100,000 kronor för Hörjafältet. Het

torde få ankomma på Kungl. Majit att genomföra markförvärvet på grundval

av resultatet av förutnämnda nu pågående utredning. För bestridande av

kostnaderna torde av riksdagen böra äskas särskilda medel, vilka jag med

hänsyn till de synpunkter av social natur, som i detta fall måste anläggas,

anser mig böra beräkna till 1,250,000 kronor.

De årliga merkostnaderna vid omorganisation av kavalleriet på ovan antytt

sätt ha av arméchefen i skrivelsen den 22 april 1943 beräknats till 115,000

kronor. Befälsbehovet vid Skånska kavalleriregementet har föreslagits bliva

tillgodosett genom överföring av personal från övriga kavalleriregementen

och ridskolan. De ökade årskostnaderna hänföra sig, förutom till viss ökning

av förvaltningsorganisationen, till att arméchefen upptagit kostnader för inrättande

av en särskild inspektör för kavalleriet ävensom en föredragande i

hästtjänst i arméinspektionen. Viss minskning har å andra sidan åstadkommits

genom att arméchefen föreslagit, att Skånska pansarregementets musikkår,

som förutsatts skola kvarbliva i Hälsingborg, skall minskas från typ II

till typ III. Antalet regementsofficerare vid kavalleriet har av arméchefen

föreslagits bliva detsamma som upptagits i propositionen 1942: 210 men med

den skillnaden att ytterligare en regementschef skall tillkomma. Regementscheferna

ha hänförts till lönegraden Oa 6 i stället för Ob 1. Arméchefen har

*) Kn i Hälsingborg och en å Risebergafältet.

2) Reservation som icke behöver tagas i anspråk om P 2 förlägges till Hässleholm.

8) Örn det nuvarande lägret i Ljungbyhed ombygges beräknas kostnaden till 955,000

kronor.

4) Inberälmat barackbyggnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

° Statsutskottets utlåtande nr 199.

vidare föreslagit, att Skånska kavalleriregementet omedelbart skall återuppsattas

oell tills vidare provisoriskt förläggas till Ljungbyhed.

^nl?ei anledning icke föreligga att Skånska kavalleriregementet återuppsattes

innan etablissementet i Hälsingborg frigjorts för ändamålet. Vid

sådant förhållande ar det icke nu erforderligt att taga definitiv ställning till

D1?g av den kavalleriet tjänstgörande personalen som kan bliva en

följd a, v beslutet örn regementets återuppsättande. Förslag till personalstater

torde i vederbörlig ordning i sinom tid böra framläggas och prövas. Befinnas

provisoriska åtgärder under övergångstiden erforderliga, torde Kungl. Maid

aga, vidtaga, sådana under förutsättning att personalstaterna därigenom icke

påverkas.

Jag utgår emellertid från att omorganisationen icke nödvändiggör anställande

av särskild kavalleriinspektör — utökning av kavalleriets aktiva personalkader

ifrågasättes nämligen icke — att sekundchefen för Livregementet

till häst skall vara överste i lönegraden Ob 1, att övriga regementschefer

vid kavalleriet skola vara överstar i lönegraden Oa 6, att

antalet regementsofficerare i övrigt begränsas med 1 överstelöjtnant och

med 1 eventuellt 2 majorer. Jag utgår vidare från att behovet av personal

i övrigt vid kavalleriet underkastas granskning i syfte att nedbringa

kostnaderna. Jag ifrågasätter därvid särskilt huruvida med hänsyn

till kavalleriförbandens mycket begränsade storlek något biträde åt regementsintendenten

erfordras och örn ej antalet tygunderofficerare kan minskas

från 2 till 1 vid varje regemente. Vidare synes sjukvårdspersonalen kunna

minskas i förhållande till vad arméehefen beräknat. Den minskning i personalbehovet

för skrivhjälp, förrådstjänst, omhänderhavande av personalredovisning

m. m., som uppkommer genom att Livregementets husarer och Signalregementets

kompani i Skövde kunna förläggas till samma etablissement, böra

givetvis tillvaratagas. Det synes som om ökningen av årskostnaderna för

kavalleriet med dessa utgångspunkter skulle kunna vid genomförande av det

av mig framlagda förslaget hållas inom ramen av ett belopp av 65,000 kronor.

Å andra sidan bortfaller vid genomförande av detta förslag — under förutsättning

att pansarregementet kan förläggas till Hörjafältet eller invid detsamma

T".en av tygdepartementet till 40,000 kronor uppskattad årlig merkostnad för

av .en särskild verkstad å Risebergafältet, som skulle ha uppkommit vid

förläggning av Skånska pansarregementet till Hälsingborg.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut rörande det nya

kavalleriförbandets benämning.

Såsom a\ ärendet framgår fann 1942 års riksdag det vara förenat med avgjorda

olägenheter att förlägga Skånska pansarregementet i dess helhet till

Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets

förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit skulle taga frågan under

förnyat övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela

Skånska pansarregementet till Hälsingborg.

Såsom departementschefen framhållit är denna förläggningsfråga en av de

mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar, varom även

antalet av framlagda alternativa förslag bär vittnesbörd.

Då ett pansarförband med hänsyn till sina stridsmedel är i särskilt hög

grad i behov av en omfattande övningsterräng, bör såsom departementschefen

även framhållit den föreliggande förläggningsfrågan bedömas efter möjligheterna

att för regementet disponera lämplig sådan terräng. Den verkställda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

9

utredningen har givit vid handen, att det övningsområde, varöver pansarregementet

under sin nuvarande förläggning i Hälsingborg förfogar, icke ens

efter planerad utvidgning kan bliva tillräckligt eller eljest lämpligt för regementets

behov. De övningsfält, som fylla fordringarna i angivna avseende

och ansetts närmast böra komma ifråga, nämligen Eiseberga- och Hörjafälten,

äro belägna på sådant avstånd från Hälsingborg att en förläggning av regementet

till Hälsingborg med ianspråktagande av något av dessa fält skulle

med hänsyn till drivmedelsåtgång m. m. icke vara lämpligt.

På grund härav och med hänsyn till såväl överbefälhavarens som arméchefens

uttalande, att valet av Hälsingborg icke kan ur militär synpunkt betraktas

som godtagbart, torde en förläggning av pansarregementet till nämnda

stad icke vara tillrådlig.

Departementschefens förslag innebär, att ett helt nytt etablissement uppföres

för pansarregementet. Härigenom skulle vinnas den fördelen, att förläggningen

av regementet kan väljas med tanke på möjligheten av bland annat

bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält. För att emellertid icke den

i 1942 års försvarsbeslut för arméns byggnadsföretag angivna kostnadsramen

skulle behöva överskridas till följd av de med uppförandet av det nya etablissementet

förenade kostnaderna, vilka uppskattats till omkring 11.5 miljoner

kronor, föreslår departementschefen, att pansarregementets nuvarande

etablissement i Hälsingborg nyttiggöres för annat ändamål, varigenom byggnadskostnader

för andra arméns truppförband skulle kunna inbesparas. I sådant

syfte föreslås, att vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands

dragonregemente utbrytas och sammanslås till ett nytt kavalleriförband

(förslagsvis benämnt Skånska kavalleriregementet), som skulle övertaga

pansarregementets nuvarande förläggningslokaler i Hälsingborg.

I fråga örn förläggningen av det för Skånska pansarregementet avsedda nya

etablissementet har departementschefen med hänsyn särskilt till den nära

belägenheten av Eiseberga- och Hörjafälten förordat trakten av Hässleholm.

Båda dessa fält anses väl lämpade som övningsterräng för ett pansarregemente.

En jämförelse mellan byggnadskostnaderna för pansarregementets förläggning

i Hälsingborg och i Hässleholm utvisar, att kostnaderna bliva ungefär

likvärdiga för de båda alternativen. Kostnaderna för markinköp torde emellertid

bliva högre örn Hälsingborg väljes som förläggningsort. Dessa kostnadskalkyler

giva vid handen, att en förläggning till Hässleholm skulle ställa sig

något billigare än örn regementet förlädes till Hälsingborg. En enligt utskottets

mening betydelsefull faktor vid bedömandet av förläggningsfrågan,

nämligen möjligheterna att anskaffa bostäder m. m. åt den vid regementet

fast anställda personalen, har av departementschefen icke berörts i vidare mån

än att departementschefen uttalat, att det under alla förhållanden bör eftersträvas

en sådan förläggning av förbandet, att det icke skall bliva nödvändigt

att uppföra bostäder för personalen genom statens försorg eller barackförläggning

för övningsändamål å det övningsfält, som tages i anspråk. I de

båda motionerna I: 315 och II: 447 har det emellertid betraktats som ute
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 199.

slutet, att de båda landsbygdskommuner inom vilka regementet enligt- Hässleholms-alternativet

skulle förläggas skulle kunna engagera sig i någon form

eller i någon utsträckning för åstadkommande av den stora bostadstillgång,

varom bär kommer att bliva frågan. Motionärerna hava därför ansett pansarregementets

förläggningsfråga tarva ytterligare utredning i angivna hänseende

och hava till följd härav yrkat avslag på den föreliggande propositionen. Utskottet

vill framhålla, att det enligt utskottets mening hade varit önskvärt,

örn här berörda bostadsfråga förelegat i utrett skick vid ställningstagandet

till spörsmålet rörande pansarregementets förläggningsplats. Då emellertid

vid bedömningen av förläggningsfrågan avgörande betydelse måste tillmätas

de militära synpunkterna och de i övrigt framlagda alternativa förslagen icke

ansetts av de militära myndigheterna godtagbara samt härtill kommer att ett

ytterligare uppskjutande av detta ärende icke kan anses tillrådligt, finner sig

utskottet böra tillstyrka att i enlighet med departementschefens förslag trakten

av Hässleholm nu fastställes som förläggningsort för Skånska pansarregementet.

Härav följer att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Vid valet av övningsfält synes av de två alternativen — Bisebergafältet och

Hörjafältet — jämväl enligt utskottets mening flertalet skäl tala till förmån

för sistnämnda fält. Kostnaderna för markförvärvet hava uppskattats till

1,250,000 kronor. Utskottet kommer att under efterföljande punkter hemställa

örn medelsanvisning såväl härför som för det nya etablissementet.

Förslaget örn förläggningsort för pansarregementet har såsom ovan nämnts

satts i samband med en viss omorganisation av kavalleriet. Då förslaget endast

innebär en mindre jämkning i kavalleriets organisation — utan ökning

av dess kader — och dessutom skulle medföra en besparing i fråga örn byggnadskostnaderna,

har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning till vad

departementschefen i sådant avseende förordat. Principbeslut torde alltså

nu böra av riksdagen fattas, att ett nytt kavalleriförband skall uppsättas

genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets husarer

och Norrlands dragonregemente.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens uttalanden

i de delar, varom utskottet ovan icke särskilt yttrat sig, icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 315 och II: 447, besluta

a) att Skånska pansarregementet skall förläggas invid Hässleholm,

b) att kavalleriet skall från och med tidpunkt, som framdeles

bestämmes, omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 maj 1943 anförts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

11

II. Kapitalinvesteringar, som skola bestridas med de i 1943 års

statsverksproposition upptagna kvotanslagen.

Försvarsvåsendets fastighetsfond.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

2:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

medgiva (sid. 16—52), att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 28 maj 1943 angivna byggnadsarbeten må, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen anförts, utföras med anlitande av det

i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) under fö''rsvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Cf

Skånska pansarregementet. I enlighet med vad inledningsvis anförts har

för Skånska pansarregementet ansetts böra uppföras ett nytt etablissement

invid Hässleholm. En approximativ kostnadsberäkning för ett dylikt etablissement

slutar å ett belopp av omkring 12 miljoner kronor enligt prisläget den

1 juli 1941.

Departementschefen har framhållit, att det givetvis icke är möjligt att på

grundval av den föreliggande approximativa kostnadsberäkningen taga ställning

till de olika byggnadsenheterna och till kostnadsberäkningarna i detalj.

Å andra sidan torde medel erfordras redan under nästa budgetår. Det synes

departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att, sedan förläggningsplatsen

slutligt fixerats och definitiva kostnadsberäkningar framlagts, i vanlig

ordning taga ställning till dessa frågor.

Tills vidare beräknar departementschefen för nytt etablissement för

Skånska pansarregementet ett belopp av 11,340,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1942, av vilket belopp 10,500,000 kronor böra belasta femårsplanens

kostnadsram. I detta belopp ingå icke kostnaderna för stridsvagnsverkstad.

Departementschefen förutsätter, att Kungl. Majit skall äga att med anlitande

av förevarande investeringsanslag vidtaga de provisoriska åtgärder

för ordnande tills vidare av Skånska pansarregementets förläggning

som befinnas oundgängligen erforderliga ävensom att låta å blivande skjutfält

för regementet vidtaga de anordningar som kunna befinnas erforderliga.

För budgetåret 1943/44 har medelsbehovet ansetts kunna beräknas till högst

7,000,000 kronor, varav 6,475,000 kronor tills vidare böra anses belasta femårsplanens

kostnadsram.

Wendes artilleriregementes förläggning vid Norra Åsum. Enligt 1942 års försvarsbeslut

skall Wendes artilleriregemente motoriseras samt förflyttas från

sitt nuvarande etablissement i Kristianstad till ett nytt vid Norra Åsum.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 199.

I propositionen 1942: 270 beräknades, att kostnaderna för det nya kasernetablissementet,

frånsett kostnader för markförvärv, skulle kunna hållas inom

en ram av 10,500,000 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra tills vidare för femårsperioden

1942/47 beräkna ett belopp av i runt tal 8,600,000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 omkring 9,300,000

kronor. För tiden intill utgången av budgetåret 1943/44 beräknas ett belopp

av 7,000,000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 omkring

6.475.000 kronor.

Signalregementets kompani i Skövde. Enligt försvarsbeslutet skall ett kompani

ur Signalregementet detacheras till Skövde, sedan lokaler för ändamålet

blivit disponibla. Försvarsutredningen förutsatte, att ett nytt etablissement

skulle uppföras för kompaniet samt beräknade för ändamålet ett belopp av

1.100.000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Genom omorganisation av kavalleriet efter uppsättandet av Skånska kavalleriregementet

blir förläggningsutrymme för två skvadroner tillgängligt inom

Livregementets husarers kasemetablissement i Skövde ävensom däremot svarande

förrådsutrymmen av olika slag. Genom att utnyttja dessa utrymmen

bör enligt departementschefen byggnadsprogrammet kunna inskränkas högst

väsentligt. Departementschefen förutsätter, att signalkompaniets behov av

lokaler, bortsett från undervisningslokaler, varom utredning kommer att verkställas,

skall kunna tillgodoses inom kavalleriregementets nuvarande lokaler i

sådan utsträckning att byggnadskostnaderna för signalkompaniet enligt prisläget

den 1 juli 1941, oberäknat kostnader för förläggningsbaracker, icke skola

behöva överstiga 250,000 kronor. Enär de för signalkompaniet avsedda lokalerna

icke torde kunna frigöras under nästa budgetår, beräknas, i avbidan på

närmare utredning angående byggnadsbehof^, icke något belopp för budgetåret

1943/44.

Norrlands dragonregemente. Försvarsutredningen beräknade för tillbyggnad

av kaserner vid Norrlands dragonregemente 618,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941.

I enlighet med vad inledningsvis anförts avses Norrlands dragonregemente

skola minskas med en skvadron som skall överföras till Skånska kavalleriregementet.

Förläggningsutrymmena torde enligt departementschefen vara tillräckliga,

sedan denna förändring verkställts.

För byggnadsarbeten vid Norrlands dragonregemente synas departementschefen

några medel icke böra beräknas under femårsperioden 1942/47. Departementschefen

förutsätter att den verkstad för pansarbilar och de garage som

nu finnas vid regementet bibehållas och icke tagas i anspråk på annat sätt än

att de kunna användas för sitt ursprungliga ändamål, därest det i en framtid

befinnes möjligt att förlägga förband ur pansartruppema till Umeå.

Signalregementets kompani i Kristianstad. Enligt försvarsbeslutet skall ett

kompani ur Signalregementet förläggas till Kristianstad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

13

Arméchefen har föreslagit, att signalkompaniet förlägges till Hälsingborg.

Departementschefen, som icke funnit anledning föreslå ändring i försvarsbeslutet,

förutsätter att frågan örn ombyggnadsarbetena underkastas ytterligare

utredning.

Skånska trängkåren. I skrivelse den 14 september 1942 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse anmält behov av ökat kasernutrymme vid

Skånska trängkåren.

Departementschefen har ansett sig icke nu kunna taga ställning till frågan

örn byggnadsarbeten vid Skånska trängkåren, men förutsätter, att Kungl.

Majit, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, skall äga att av

förevarande investeringsanslag under budgetåret 1943/44 ställa erforderliga

medel till förfogande för tillgodoseende av de byggnadsbehov vid Skånska

trängkåren som efter slutförd utredning befinnas mest angelägna, därvid förefintliga

besparingar å tidigare anvisade anslag i första hand skola tagas i

anspråk.

Barackbyggnader vid vissa truppförband. För barackbyggnader vid Norra

Skånska infanteriregementet, Signalregementets kompani i Skövde samt

Skånska trängkåren har departementschefen beräknat ett belopp av 364,000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet anses 335,000 kronor

böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Garagebyggnader vid Norra skånska infanteriregementet och Skånska trängkåren.

För garagebyggnader vid dessa båda truppförband beräknar departementschefen

tillhopa 310,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av nämnda

belopp anses 285,000 kronor böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Ridskolan. För ordnande av förläggningen vid ridskolan har 1942 års riksdag

beräknat 818,000 kronor. Departementschefen har med hänsyn bland

annat till att kavalleriet skall organiseras på fyra i stället för tre förband, medförande

utökning av antalet stallplatser, ridhus, förläggningsutrymmen m. m.,

ansett sig icke nu kunna taga ställning till behovet av ny- och ombyggnadsarbeten

vid ridskolan. Mot arméchefens förslag att Utnäslöts remontdepå tills

vidare bibehålies med oförändrad organisation har departementschefen icke

haft något att erinra.

Gudhems remontdepå. Herrevadsklosters remontdepå. Departementschefen

har ansett sig icke kunna tillstyrka anvisande av medel för byggnadsarbeten

vid ifrågavarande remontdepåer under nästa budgetår.

Ordnande av förläggningen å Rinkaby. I statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag har för detta ändamål äskats ett belopp av 300,000

kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 280,000 kronor.

Sedan departementschefen numera förordat sådan förläggning av Skånska

pansarregementet, att denna byggnadsfråga härigenom icke påverkas, och ord
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 199.

ilandet av förläggningen å Rinkaby är ett byggnadsföretag av den vikt att

uppskov med dess utförande icke bör ske, synes departementschefen det i

statsverkspropositionen för ändamålet beräknade beloppet böra ställas till

förfogande under budgetåret 1943/44.

Ordnande av förläggningen för andra tygkompaniet. Enligt den av 1942 års

riksdag godkända planen för försvarsväsendets utbyggnad skall arméorganisationen

tillföras ett nytt truppslag, tygtrupperna, bestående av tre tygkompanier.

Ett av dessa, benämnt andra tygkompaniet, skall enligt planen förläggas

å Karlsborg.

Departementschefen har i likhet med arméchefen och fortifikationsstyrelsen

föreslagit, att andra tygkompaniet i stället förlägges till Skövde. De med

ifrågavarande förläggning förenade kostnader hava av fortifikationsstyrelsen

beräknats till, i avrundat tal, 770,000 kronor. Då det för närvarande lärer

övervägas, örn ej utbildningen vid de tre tygkompanierna bör göras ensartad,

i vilket fall tydligen verkstadsbyggnaden i Skövde kan minskas, medan byggnaden

i Boden behöver ökas, förutsätter departementschefen, att Kungl. Maj:t

skall äga vidtaga de jämkningar i sådant hänseende, som kunna betingas av

de förslag rörande utbildningens organisation vid tygtrupperna, som efter av

vederbörande myndigheter framlagd utredning kunna befinnas påkallade. Tills

vidare bör enligt departementschefen räknas med det av fortifikationsstyrelsen

upptagna beloppet. För ordnande av andra tygkompaniets förläggning i

Skövde beräknar departementschefen ett belopp av 710,000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 i avrundat

tal 770,000 kronor, vilket belopp synes böra stå till förfogande under nästa

budgetår.

Förläggning för arméns intendenturförråd å Karlsborg samt andra intendenturkompaniet.

Departementschefen förordar, att frågorna örn förläggning av dessa

förband må tills vidare anstå.

Artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente. Artilleriskjutskolan är

förlagd till Skillingaryd, där skjutfältet, som har en areal av cirka 2,500

hektar, utnyttjas gemensamt av skolan och Smålands artilleriregemente.

I den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 250 angående skjutfält

för Bergslagens artilleriregemente m. m. har Kungl. Majit föreslagit,

att ett område örn 10,546 hektar i trakten av Villingsberg å Kilsbergen i Örebro

län måtte tagas i anspråk såsom artilleriskjutfält. Fråga har uppkommit, huruvida

icke artilleriskjutskolan i detta sammanhang bör förflyttas till Villingsberg.

En för skjutskolan och Bergslagens artilleriregemente gemensam förläggning

har därvid ansetts böra komma till utförande.

Artilleriskjutskolan måste förfoga över ett skjutfält, som erbjuder goda

betingelser för skjutning med moderna artilleripjäser. Även efter de utvidgningar,

som Skillingaryds skjutfält undergått, kan fältet icke anses numera

fylla de krav, som måste ställas på ett för den centrala artilleriskjutskolan

avsett skjutfält. Den artilleristiska utbildningen kan härigenom icke bliva så

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

15

mångsidig och modernt lagd som omätligt är. Skjutskolans förläggning till

Skillingaryds trånga skjutfält inverkar härförutom störande på utbildningen

vid Smålands artilleriregemente. De i Skillingaryd uppförda anläggningarna

för skjutskolan kunna i full utsträckning utnyttjas av nyssnämnda regemente.

För en förflyttning av artilleristjutskolan till Villingsberg tala sålunda starka

skäl. För förläggning till Villingsberg för såväl Bergslagens artilleriregemente

som artilleristjutskolan har beräknats en kostnad av 2,600,000 kronor, vilket

med 270,000 kronor understiger de kostnader, som uppkomma därest artilleriskjutskolan

kvarligger å Skillingaryd och å Villingsberg anordnas förläggning

endast för Bergslagens artilleriregemente.

Departementschefen finner sig på ovannämnda skäl böra förorda, att artillerist

jutskolan förflyttas från Skillingaryd till det nya skjutfältet å Villingsberg.

Beträffande förläggningens ordnande m. m. föreslår departementschefen,

att Villingsbergs herrgårdsbyggnad överföres från domänverket till lantförsvaret,

medan i övrigt baracker uppföras. Dock böra de bostäder, som avses

för skjutfältets permanenta personal, böra erhålla ett mera permanent utförande.

Kostnaderna beräknas till 2,600,000 kronor enligt prisläget den 1 juli

1941, motsvarande, enligt prisläget den 1 juli 1942, 2,808,000 kronor. För nästa

budgetår beräknas ett belopp av 1,500,000 kronor, varav 1,390,000 kronor anses

böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Tygverkstäder m. m. för armén. Departementschefen har framhållit, att en

effektiv reparationstjänst inom försvarsväsendet, ägnad att på tillfredsställande

sätt fungera även vid mobilisering och krig, icke torde kunna upprätthållas

med mindre värnpliktiga specialister och yrkesmän erhålla specialutbildning

för sina uppgifter och bliva förtrogna med materielen. Departementschefen

har alltså förordat, att reparationstjänsten i fråga örn tyg- och jämförlig

materiel skall under fredsförhållanden utföras vid militära verkstäder, men

samtidigt förutsatt, att för speciella uppgifter och för vidmakthållande av en

god reparationsberedskap jämväl hos industrien denna kommer att även under

fred tagas i anspråk i den mån så prövas lämpligt.

Departementschefen har funnit sig kunna i princip biträda ett av arméförvaltningens

tygdepartement och fortifikationsstyrelse framlagt förslag rörande

anordnande av militära verkstadsanläggningar, vilket innebär att på en garnisonsort

med flera truppförband i allmänhet kommer att finnas endast en tygverkstad

men att varje truppförband bör äga tillgång till utrymmen för egentligt

servicearbete.

Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet för verkstäder m. m. vid

armén under femårsperioden 1942/47 till 10,000,000 kronor, vilket belopp departementschefen

ansett med hänsyn till kostnaden för verkstad för Skånska

pansarregementet böra höjas till 11,070,000 kronor. De verkstäder, som avses

skola utföras inom ramen av sistnämnda belopp, hava av departementschefen

kostnadsberäknats till 4,870,000 kronor (prisläget den 1 juli 1941), vilket belopp

på grundval av prisläget den 1 juli 1942 beräknats till 5,260,000 kronor, vilket

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsxitskottets utlåtande nr 199.

Utskottet.

sistnämnda belopp erfordras för budgetåret 1943/44. I årets statsverksproposition,

kapitalbudgeten, bilaga 2, har äskats ett belopp av 539,000 kronor för

tyganstalt vid Smålands artilleriregemente. En del av detta belopp avsågs för

en mindre motorverkstad vid Skillingaryd, avsedd att betjäna såväl Smålands

artilleriregemente som — framför allt -— artilleriskjutskolan. Därest skjutskolan

förflyttas från Skillingaryd synes behovet av en särskild motorverkstad

därstädes bortfalla. Det på verkstaden belöpande beloppet synes departementschefen,

därest så prövas erforderligt, vid bifall till förslaget örn artilleriskjutskolans

förläggning till Villingsberg få tagas i anspråk för uppförande

därstädes av en serviceverkstad för motorfordon.

Hundgårdar vid arméns truppförband. Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

har i skrivelse den 22 april 1943 hemställt, att för uppförande av hundgårdar

vid vissa arméns truppförband måtte anvisas 209,000 kronor. Med

erinran örn att varken i 1941 års försvarsutrednings betänkande eller i propositionen

1942: 210 förutsågos några kostnader av den art, som av fortifikationsstyrelsen

anmälts, har departementschefen icke velat motsätta sig att för ändamålet

beräknas för nästa budgetår 188,000 kronor (enligt prisläget den 1 juli

1942), varav 174,000 kronor anses böra belasta femårsplanens kostnadsram.

Kulspruteskjutbana vid Dalregementet. Departementschefen har funnit behov

föreligga av en kulspruteskjutbana vid regementet och föreslår att för ändamålet

beräknas 95,000 kronor, varav 87,000 kronor anses böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Sammanfattning. För ovan nämnda byggnadsarbeten har beräknats en sammanlagd

kostnad av 22,787,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Motsvarande

kostnad enligt prisläget den 1 juli 1941 har beräknats till 21,081,000

kronor.

Departementschefen har under förevarande punkt anmält vissa byggnadsbehov

till en sammanlagd kostnad av 22,787,000 kronor, att bestridas med

anlitande av det till Vissa byggnadsarbeten m. m. för armén för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor. Vad departementschefen

därvid i skilda avseenden föreslagit synes utskottet kunna tillstyrkas.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 28 maj 1943 angivna byggnadsarbeten må,

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

anförts, utföras med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1) under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för

budgetåret 1943/44 äskade, av utskottet tillstyrkta investeringsanslaget

av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

17

MARINFÖRVALTNINGENS DELFOND.

3:o) Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen medgiva (sid. 52—56), att ett nytt

kasernetablissement för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement

må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 28 maj 1943 anförts, uppföras med

anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 2,

punkten 6) under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltnmgens delfond

därav, för budgetåret 1943/44 äskade investeringsanslaget av 10,000,000

kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement

ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Detachementet föreslogs av försvarsutredningen

skola träda i verksamhet under budgetåret 1943/44. Detachementets

uppsättning sammanhänger intimt med lösandet av dess byggnadsfråga.

Försvarsutredningens förslag i detta hänseende innebär i korthet, att

den i Härnösand befintliga dövstumskolan skulle ombyggas för ändamålet

och vissa byggnader nyuppföras. Genom denna lösning skulle ernås vissa

kostnadsbesparingar under förutsättning att, vilket försvarsutredningen beräknat,

en ny dövstumskola i Härnösand uppfördes. För utvidgning av dövstumskolan

område för detachementets räkning ha av 1942 års riksdag anvisats

63,000 kronor, varav 49,000 kronor redan disponerats för inköp av vissa

tomter. ... ,

En förutsättning för ett förverkligande av försvarsutredningens förslag ar

att den nuvarande dövstumskolebyggnaden med det snaraste ställes till försvarets

förfogande. ,

Sedan inhämtats, att inom ecklesiastikdepartementet övervägts att tilis

vidare behålla denna byggnad för dess nuvarande ändamål och att densamma

med hänsyn därtill icke kunde upplåtas för militärt bruk inom sådan tid att

kustartilleridetachementet skulle kunna planeöligt uppsattas, har departementschefen

föranstaltat örn vissa preliminära kostnadsberäkningar avseende

uppförande av nytt etablissement för detachementet.

Dessa undersökningar gåvo vid handen, att ett lämpligt område stöde att

finna å Norra Brännan vid Härnösand samt att ett nytt etablissement därstädes,

ehuru mera kostnadskrävande än en ombyggnad av dövstumskolan,

skulle i åtskilliga avseenden ur militära synpunkter vara att föredraga.

Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för uppförande av nytt etablissement

för Härnösands kustartilleridetachement till 2,666,000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, oberäknat administrationskostnader. Detta alternativ

kan därigenom beräknas ställa sig dyrare än ombyggnad for detachementets

räkning av dövstumskolan. , f

Vid bedömandet av denna merkostnad bör, framhåller departementschefen,

beaktas, förutom fördelen för kronan av att få tillgång till ett särskilt for kust
liihang

till riksdagens protokoll 1943. t> sami. Nr 199. 1117 43 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

artilleriförbandet uppfört etablissement, att Brännanalternativet medför bättre

ovningsmojligheter, varjämte anläggningen erhåller en mera undandragen

placering i förhållande till annan värdefull bebyggelse. Jämväl transport- samt

hamn- och kajfrågor kunna erhålla en fördelaktigare lösning enligt detta alternativ.

Vidare undvikes olägenheten av att — såsom vid ett genomförande av

doystumskoleprojektet skulle ha blivit fallet — förbandets område genomskäres

av allman landsväg, en olägenhet som enligt vad departementschefen

inhämtat sannolikt skulle ha i sinom tid nödvändiggjort en kostsam viaduktanläggning.

Departementschefen har funnit sig i det uppkomna läget böra förorda, att

nytt etablissement för Härnösands kustartilleridetachement uppföres å Norra

Brännan i Härnösand. På given anledning ha stadsfullmäktige i Härnösand

genom beslut den 24 maj 1943 godkänt vissa riktlinjer för överenskommelse i

ämnet, innefattande jämväl överlåtelse med äganderätt av det till hamn m. m.

avsedda området.

Byggnadskostnaderna hava av departementschefen uppskattats till 2,312,000

kronor. Till detta belopp bör emellertid läggas medel motsvarande 6 procent

av byggnadskostnaderna för bestridande av utgifter för administration m. m.

I kostnaderna böra även inräknas utgifter för ur- och rastsignalanläggningar,

elektriska ringledningar och upptagetmarkeringar. Från dessa utgångspunkter

har departementschefen beräknat byggnadskostnaderna på grundval av prisläget

den 1 juli 1941 till 2,450,000 kronor. Motsvarande kostnader på grundval

av prisläget den 1 juli 1942 hava ansetts kunna uppskattas till 2,650,000 kronor.

Sistnämnda belopp beräknas i sin helhet böra utgå under nästa budgetår. Med

beloppet å 2,450,000 kronor bör femårsplanens kostnadsram belastas.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall till Härnösand förläggas ett detachement

ur Älvsborgs kustartilleriregemente. Beträffande byggnadsfrågan föreslog

forsvarsutredmngen, att den i Härnösand befintliga dövstumskolan skulle

ombyggas för ändamålet och vissa nya byggnader uppföras. Enligt departementschefens

nu föreliggande förslag bör i stället ett nytt etablissement för

detachementet uppföras å Norra Brännan i Härnösand. Ehuru Brännanpro]ektet

i jämförelse med dövstumskoleprojektet skulle draga en något större

kostnad, torde enligt den i ärendet förebragta utredningen förstnämnda alternativ

erbjuda, främst ur militär synpunkt, sådana fördelar, att utskottet ansett

sig böra tillstyrka departementschefens förslag örn uppförande av ett nytt

kasernetablissement för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartillendetachement.

Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna synes icke

något vara att erinra.

Utskottet får alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må medgiva, att ett nytt kasernetablissement för

Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetachement

må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

19

28 maj 1948 anförts, uppföras med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 6) under

försvarsväsendets fastigbetsfond, marinförvaltningens delfond

därav, för budgetåret 1943/44 äskade, av utskottet tillstyrkta investeringsanslaget

av 10,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

III. Frågor om markförvärv.

4:o) Mark för Skånska pansarregementet m. m. Kungl. Majit bär föreslagit

riksdagen (sid. 56—77) att

dels till Mark för Skånska pansarregementet m. m. såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastigbetsfond, arméförvaltningens delfond därav, för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 2,800,000 kronor,

dels ock medgiva att för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet

må förvärvas ytterligare mark på sätt av departementscbefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 28 maj 1943 angivits.

Övningsfält för Skånska pansarregementet. Kostnaderna för detta markförvärv

bava beräknats till 1,250,000 kronor. Medel för detta ändamål synas departementscbefen

böra anvisas för budgetåret 1943/44. Av medlen synas jämväl

få bestridas utgifter för ianspråktagande av förläggningsområde för regementet,

örn och i den mån sådana utgifter uppkomma.

Skjutfält för Skånska pansarregementet. Vid bifall till ovannämnda förslag

rörande förläggningsort för Skånska pansarregementet kommer regementet att

förläggas till trakten av Hässleholm. För skjututbildningen med tunga vapen

erfordras för pansarregementena — liksom för artilleriförbanden — särskilda

skjutfält, som fylla de speciella fordringar, som ur säkerhetssynpunkt och

av andra skäl måste uppställas. Att utföra dessa skjutningar på det ordinarie

övningsfältet har befunnits uteslutet.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i samråd med inspektören

för pansartrupperna såsom skjutfält för Skånska pansarregementet föreslagit

ett område i trakten av Brösarp å Skånes ostkust. Departementscbefen har

funnit detta område i sällsynt hög grad motsvara de militära fordringar, som

kunna uppställas. Avståndet till Hässleholm är omkring sju mil men området

är lätt att nå såväl med järnväg som på landsväg. De sociala olägenheterna

anses bliva relativt små. Gentemot de många fördelar, som ur skjutfältssynpunkt

äro förknippade med detta område, står emellertid, framhåller departementschefen,

bygdens egenartade karaktär med talrika fornlämningar, en unik

flora och en ålderdomlig och intressant bebyggelse.

Departementschefen har efter noggranna överväganden funnit sig böra —

trots de därmed förenade betänkligheterna — tillstyrka förvärv för lantförsvarets

räkning av området vid Brösarp. Departementschefen har därvid framhållit,

att ett militärt utnyttjande av området ingalunda behöver medföra, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 199.

områdets säregna karaktär spolieras. Den avskildhet, som hittills präglat

dessa trakter, kommer visserligen åtminstone tidvis icke att förefinnas i och

med att pansarförband taga terrängen i besittning. Fornlämningarna komma

emellertid att respekteras och skyddas, varjämte hela området utmed Verkeåns

dalgång — den ömtåligaste delen av denna trakt — avses skola lämnas

orört.

Departementschefen utgår ifrån att i fråga örn områdets användning särskilda

bestämmelser meddelas, som i görligaste mån tillgodose naturskyddsintresset.

Dessa bestämmelser böra utformas i samråd med vetenskapsakademiens

naturskyddskommitté.

Totalkostnaden för ifrågavarande markförvärv har beräknats till 1,160,000

kronor, vilket belopp i sin helhet ansetts böra anvisas för budgetåret 1943/44.

Förvärv av mark för viss militärväg. Av ärendet framgår, att vederbörande

försvarsområdesbefälhavare, sedan fråga uppkommit örn byggande av militärväg

inom Malmöhus län, fört förhandlingar med markägarna örn förvärv för

kronans räkning av för väganläggningen erforderlig mark, varvid uppgörelser

träffats örn förvärv av markområden för tillhopa 8,234 kronor 60 öre.

Sedan vid ärendets handläggning inom försvarsdepartementet fråga väckts

örn vägens övertagande till allmänt underhåll har länsstyrelsen i Malmöhus

län uttalat att, med den sträckning vägen skulle givas, vägen för närvarande

icke kunde anses nödig för allmänna samfärdseln och att i lag stadgad förutsättning

för vägens övertagande till allmänt underhåll sålunda enligt länsstyrelsens

mening icke förelåge. För bestridande av kostnaderna för dessa

markförvärv har fortifikationsstyrelsen beräknat ett sammanlagt belopp av

13,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att den av de militära myndigheterna

hävdade uppfattningen, att vägen framdeles skulle komma att intagas till allmänt

underhåll, redan från början anses ha varit felaktig, vilket ock bestyrkts

av länsstyrelsens yttrande. Någon befogenhet för försvarsområdesbefälhavaren

att, på sätt som skett, för kronans räkning sluta köpeavtal har icke

förelegat. Försvarsområdesbefälhavaren hade i stället bort i laga ordning

rekvirera den för vägen erforderliga marken med nyttjanderätt för den tid

rådande utomordentliga förhållanden föreligga, vilket ock i viss utsträckning

ägt rum. Då vägbygget i det närmaste blivit fullbordat och vederbörande

markägare måste anses ha berättigade anspråk på att snarast få ersättningsfrågorna

reglerade, har departementschefen ansett annan utväg för närvarande

icke stå till buds än att kronan med äganderätt förvärvar ifrågavarande mark

och beräknar kostnaderna härför för nästa budgetår till 13,000 kronor.

Förvärv av mark för utvidgning av Dalregementets övningsfält samt för anläggande

av kulspruteskjutbana. Av ärendet framgår, att Dalregementets övningsfält

icke motsvarar de fordringar, som man med tanke på regementets organisation

måste ställa på ett dylikt fält. Med hänsyn härtill och till att regementets

gamla övningsplats Eommehed, som tagits i anspråk för andra forsvarsända
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

21

mål, icke längre kan disponeras för regementets behov annat än i obetydlig

utsträckning för vissa skjutningar, synes departementschefen en utvidgning av

övningsfältet genom nyförvärv av mark vara erforderlig.

Skjututbildningen vid regementet synes av liknande skäl nödvändiggöra en

utökning av antalet befintliga skjutbanor med en kulspruteskjutbana, särskilt

som enligt de senaste utbildningsbestämmelserna skjutning med automatvapen

givits en alltmera framträdande plats inom övningsprogrammet.

Fortifikationsstyrelsen har — efter uppdrag av Kungl. Majit — i samråd

med de militära myndigheterna träffat preliminära avtal med vederbörande

markägare örn inköp dels av ett område örn tillhopa cirka 40 hektar för utvidgning

av övningsfältet, dels ock av ett område örn 36.6 hektar av Finnbo

gård för anläggande av kulspruteskjutbana. För att nöjaktigt reglera det blivande

övningsfältets västra gräns har fortifikationsstyrelsen därjämte med

Falu stad träffat ett preliminärt nyttjanderättsavtal, som i korthet innebär,

att staden till kronan för en tid av i första hand 10 år mot en årlig ersättning

av 10 kronor upplåter nyttjanderätten till två mellan det nya övningsfältet

och skogskyrkogården i Falun belägna områden, vilka staden med hänsyn

till områdenas karaktär av skyddsbälte mot kyrkogården icke velat avhända

sig. Kronan å sin sida förbinder sig att inom områdena icke bedriva

skjutningar eller utföra fältarbeten.

Medelsbehovet för förvärv av mark för den planerade utvidgningen av regementets

övningsfält samt för skjutbanan beräknas till 200,000 kronor respektive

37,000 kronor. Fortifikationsstyrelsens förslag har av departementschefen

tillstyrkts.

Stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet. I anledning av Kungl.

Majits proposition, nr 1942:322, angående vissa med den fortsatta utbyggnaden

av landets försvarskrafter sammanhängande markförvärv har riksdagen

anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor. Genom beslut den 30 juni

1942 fastställde Kungl. Majit stat för ifrågavarande reservationsanslag och

upptog därvid bland annat för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet

ett belopp av 2,800 kronor, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att, med beaktande av vad i det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 8 maj 1942 under arméförvaltningens delfond anförts, gå i författning örn

förvärv för kronans räkning av mark för förläggning av stabsmobiliseringscentral

vid sjätte militärområdet. I samband därmed bemyndigade Kungl.

Majit fortifikationsstyrelsen att med anlitande av berörda anslagspost å 2,800

kronor bestrida kostnaderna för detta förvärv.

För ändamålet har emellertid ett större område än vad som från början

avsetts blivit inköpt, dragande en kostnad av 5,000 kronor. Departementschefen,

som betecknat handläggningen av detta ärende från de militära lokalmyndigheternas

sida såsom anmärkningsvärt, har funnit sig dock icke böra

motsätta sig inköp av det större markområdet. Med förmälan, att medel för

ändamålet finnas disponibla, har departementschefen, då bifall till förslaget

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

innebär avvikelse från de förutsättningar, under vilka fjolårets riksdag fattade

beslut i ämnet, ansett den föreliggande frågan böra underställas riksdagens

förnyade prövning.

Sammanfattning. I enlighet med vad ovan anförts har medelsbehovet för

markförvärv beräknats till sammanlagt 2,660,000 kronor. För mötande av

oförutsedda utgifter har det anslag, som bör anvisas för ändamålet, ansetts

böra bestämmas till 2,800,000 kronor.

Yad Kungl. Majit anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande annat än i följande avseende.

Under punkt l:o) i detta utlåtande har utskottet tillstyrkt, att Skånska

pansarregementet förlägges till trakten av Hässleholm. För att kunna bedriva

skjututbildning med tunga vapen är det erforderligt, att regementet har tillgång

till särskilt skjutfält, som fyller de speciella fordringar, som ur säkerhetssynpunkt

och av andra skäl måste uppställas. Vid verkställda rekognosceringar

har ett i trakten av Brösarp å Skånes ostkust beläget område befunnits

i mycket hög grad motsvara de militära fordringar, som kunna uppställas,

och har till följd härav av departementschefen föreslagits som skjutfält

för pansarregementet. Med hänsyn till områdets egenartade natur och

talrika fornminnen hava emellertid från naturskyddshåll uttalats farhågor för

fältets ianspråktagande. Då området i fråga befunnits ur militär synpunkt

vara att förorda, anser sig utskottet trots de betänkligheter ur naturskyddssynpunkt,

som rests mot förslaget, böra tillstyrka detsamma. Utskottet, som

uppmärksammat, att hela området utmed Yerkeåns dalgång, som är den ömtåligaste

delen av denna trakt, kommer att lämnas orört, utgår från att såsom

av departementschefen framhållits ett militärt utnyttjande av området icke

behöver medföra, att dess säregna karaktär spolieras samt att alla åtgärder

vidtagas för att fornlämningama respekteras och skyddas. Utskottet finnér

sig böra yttermera understryka departementschefens uttalande, att i fråga

örn områdets användning särskilda bestämmelser skola meddelas, som i görligaste

mån tillgodose naturskyddsintresset, och att dessa bestämmelser utformas

i samråd med vetenskapsakademiens naturskyddskommitté. Vissa farhågor

för fältets ianspråktagande hava även framställts med hänsyn till att ett

lönande ålfiske bedrives utanför kusten. Utskottet förutsätter, att ålfisket i

fråga icke behöver störas mera än som är oundgängligen nödvändigt.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Mark för Skånska ''pansarregementet m. m. för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 2,800,000 kronor,

b) medgiva att för stabsmobiliseringscentral vid sjätte militärområdet

må förvärvas ytterligare mark på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj

1943 angivits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

23

IV. Övriga anslagsfrågor.

5:o) Armén: Elektrifiering av vissa barackläger. Kungl. Majit Ilar föreslagit

riksdagen (sid. 77 och 78) att till Armén: Elektrifiering av vissa barackläger

för budgetåret 1943/44 å fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

40.000 kronor.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har gjort framställning örn anvisande

av medel för elektrifiering av vissa barackläger. Styrelsen har anfört,

att lägren i fråga för belysning hittills varit hänvisade till karbidlampor samt

att lägren under de två senaste åren påkostats icke obetydliga utgifter för

iordningställande såsom övningsläger. Denna elektrifiering skulle ske i samband

med en planerad elektrifiering av de intill lägren liggande byarna. De

totala anläggningskostnaderna för elektrifieringsföretaget ha beräknats till

197.000 kronor. För företagets finansiering har beviljats statsbidrag till ett

belopp av 92,000 kronor. De övriga kostnaderna hava för statsverkets del beräknats

till sammanlagt 40,000 kronor, vilket belopp departementschefen tillstyrkt.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Elektrifiering av vissa barackläger

för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

6:o) Armen: Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (sid. 78—80) att till Armén: Anskaffning

av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m. för budgetåret 1943/44 å

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 890,000 kronor.

Arméförvaltningens tygdepartement har anmält ett medelsbehov av

3,936,300 kronor för bestridande av kostnaderna för utrustande av vissa verkstadsanläggningar.

Departementschefen har i likhet med tygdepartementet

ansett, att medel för utrustning av verkstäder böra stå till förfogande samtidigt

med att vederbörande byggnadsföretag igångsättas. För de utrustningar, som

erfordras för byggnader, vartill ställning tagits i propositionen 1943: 222, uppgår

det medelsbehov, som bör tillgodoses med särskilt anslag, till 504,300

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Enär en skolverkstadsbyggnad för

andra tygkompaniet skall uppföras i Skövde, har jämväl det för denna verkstadsutrustning

anmälda medelsbehovet, 61,000 kronor, ansetts böra upptagas i

detta sammanhang. På sätt under avsnittet Tygverkstäder m. m. för armén

anförts, har departementschefen funnit ett enligt prisläget den 1 juli 1941 till

300.000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1942 324,000 kronor,

för provisoriska anordningar jämte viss utrustning beräknat belopp icke böra

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utikottet.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

utgå fiån investeringsanslaget till arméns byggnader. Sistnämnda belopp

synes i stället böra äskas i nu förevarande sammanhang. Det sammanlagda

medelsbehovet skulle sålunda för budgetåret 1943/44 uppgå till i runt tal

890.000 kronor.

Under erinran att medelsbehovet icke synes ha förutsetts av 1941 års försvarsutredning

och följaktligen icke innefattas i den av 1942 års riksdag angivna

kostnadsramen för försvarsväsendelt under femårsperioden 1942/47,

har departementschefen framhållit, att reduktioner av de för armén i nämnda

kostnadsram i övrigt beräknade utgifterna bliva erforderliga i samma mån

som det nu förevarande medelsbehovet tillgodoses.

Medelsbehovet för här ifrågavarande ändamål synes icke hava förutsetts

av 1941 års försvarsutredning och innefattas följaktligen icke i den av 1942

års riksdag angivna kostnadsramen för försvarsväsendet under femårsperioden

1942/47. Utskottet, som funnit föreliggande medelsbehov böra tillgodoses

genom medelsanvisning å riksstaten, tillstyrker det nu äskade anslaget. Härav

följer att, såsom departementschefen framhållit, motsvarande reduktioner böra

göras i fråga örn de för armén i nämnda kostnadsram i övrigt beräknade utgifterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning

för vissa truppförband m. m. för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 890,000 kronor.

7:o) Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning m. m. I propositionen nr 1

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 97 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning

av utrustning för vissa verkstäder m. m. för budgetåret 1943/44 beräkna

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i ovanberörda proposition nr 302 föreslagit

riksdagen (sid. 80 och 81) att till Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning

m. m. för budgetåret 1943/44 å f järde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 174,000 kronor.

Departementschefen föreslår anvisande av dels 97,000 kronor för utrustning

av gyroklotverkstäder, dels 27,000 kronor för inredning av en till Göteborg

planerad byggnad för materielöversyn jämte verktygsutrustning, dels ock

50.000 kronor för en kompressionsanläggning för torpeder vid Gustavsviks

örlogsdepå. Sistnämnda båda belopp ingå ej i den i försvarspropositionen angivna

kostnadsramen. Departementschefen förutsätter, att ett belopp av

140.000 kronor, motsvarande de till prisläget den 1 juli 1941 hänförda kostnaderna

för anskaffning av ifrågavarande utrustning, skall medräknas i förutnämnda

kostnadsram.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

25

Utskottet tillstyrker, att den av departementschefen föreslagna verkstadsutrustningen

m. m. anskaffas, och har icke haft något att erinra mot den härför

begärda medelsanvisningen av 174,000 kronor. Såsom departementschefen

framhållit, har medelsbehovet för viss del av nu ifrågavarande verkstadsutrustning

icke medräknats i försvarspropositionens kostnadsram, vilket kommer att

nödvändiggöra reduktioner av för marinen i övrigt för femårsperioden 1942/47

beräknad materielanskaffning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av verkstadsutrustning

m. m. för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 174,000 kronor.

8:o) Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (sid. 81—83) att till Marinen: Anskaffning

av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m. å fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 1,575,000 kronor.

Av ärendet framgår, att marinförvaltningens äskanden av medel för uppförande

av byggnader icke inbegripit sådana anordningar som telefonförbindelser,

ringledningar m. m. Ej heller har försvarsutredningen tagit nu ifrågavarande

medelsbehov i beräkning. Den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för marinen innefattar härigenom icke dessa kostnader. Medelsanvisning

för ändamålet synes departementschefen dock icke kunna undvikas.

Spörsmålet på vad sätt denna merutgift utöver kostnadsramen skall motvägas

genom begränsning av de till marinen utgående anslagen i övrigt — exempelvis

till byggnadsarbeten — synes departementschefen böra framdeles upptagas

efter utredning från marinförvaltningen.

Kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål hava av departementschefen

beräknats till 1,575,000 kronor.

Utskottet finner anmärkningsvärt, att marinförvaltningen icke i samband

med sina anslagsäskanden för byggnader begärt medel för elektriska anläggningar.

Då emellertid ifrågavarande medelsbehov bör tillgodoses, tillstyrker

utskottet, att det av Kungl. Majit för ändamålet nu äskade anslaget anvisas.

Utskottet vill därvid framhålla, att enligt utskottets mening bör ifrågavarande

merutgift utöver den i 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen för

marinen medföra motsvarande reduktion av de för marinen i nämnda kostnadsram

i övrigt beräknade utgifterna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av telefon- och

andra elektriska anläggningar m. m. för budgetåret 1943/44 å

driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1,575,000 kronor.

9:o) Krigsmaterielverket; Driftkostnader vid vissa förråd m. m. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (sid. 83 och 84) att till Krigsmaterielverket: Drift
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Utskottet.

kostnader vid vissa förråd m. m. å fjärde huvudtiteln för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 3,110,000 kronor.

Departementschefens förslag innebär, att ett belopp av 3,170,000 kronor

ställes till förfogande för bestridande under budgetåret 1943/44 av kostnader,

som sammanhänga med driften vid vissa närmare angivna provisoriska och

permanenta förråd, för omflyttning av materiel mellan olika förråd och för

distribuering av materiel till depåer, etappförråd, truppförband o. s. v.

Kostnaderna för dessa förråd böra enligt departementschefen, i den mån

verksamheten är att hänföra till normal fredsdrift, inräknas i den för försvarsväsendets

fortsatta utbyggnad och organisationen för femårsperioden 1942/47

beräknade kostnadsramen. För närvarande kan icke exakt angivas till hur

stor del förenämnda belopp avser kostnader av natur att böra bestridas även

under fredstid. Inom statens krigsmaterielnämnd pågår närmare utredning

i detta hänseende, på grundval av vilken det bör bliva möjligt att beräkna

det fredsmässiga anslagsbehovet för budgetåret 1944/45. I princip bör endast

denna del av det nuvarande anslagsbehovet belasta riksstaten. I avbidan på

slutförandet av denna utredning har departementschefen ansett sig böra förorda,

att av riksdagen för budgetåret 1943/44 äskas medel för bestridande

av kostnaderna för samtliga nu angivna ändamål oavsett att endast en del av

kostnaderna är av natur att böra belasta riksstaten och femårsplanens kostnadsram.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande anslag för

budgetåret 1944/45 synes departementschefen material kunna förebringas för

bedömande till hur stor del det nu äskade anslaget skall anses belasta

nämnda ram.

Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört tillstyrker utskottet,

att medel i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas å riksstaten för

nästa budgetår, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Driftkostnader vid vissa förråd m. m. för

budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 3,170,000 kronor.

10:o) Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (sid. 84 och 85) och under erinran, att innevarande års

riksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat för nu

ifrågavarande ändamål ett anslag av 228,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet

för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor.

ll:o) Försvarets forskningsnämnd. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(sid. 85—87) att till Försvarets forskningsnämnd å fjärde huvudtiteln för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 39,500 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

27

I skrivelse den 29 april 1943 har försvarets forskningsnämnd meddelat,

att nämnden i avbidan på en definitiv organisation för forskningsuppgifternas

omhänderhavande ämnar, såsom i de för densamma gällande direktiven förutsatts,

inrätta sig på ett fullföljande av sina uppgifter såsom provisoriskt

samarbetsorgan och har äskat de särskilda medel, som av denna anledning

erfordras.

Då det är av den största vikt, att den pågående militärtekniska forskningen

kan planmässigt och effektivt bedrivas, och nämnden måste beredas möjligheter

att på bästa sätt på detta område fullgöra sina samordnande uppgifter,

har departementschefen tillstyrkt ett av nämnden framlagt förslag av innehåll,

att inom nämnden skapades ett ständigt arbetande organ, lämpligen ett

verkställande utskott, i vilket inginge ledamöter av nämnden, tillkallade experter

samt personal från militärfysiska institutet och försvarsväsendets

kemiska anstalt.

För att bereda ärendena och handha det löpande arbetet inom nämnden och

dess verkställande utskott borde till nämndens förfogande ställas kanslipersonal,

omfattande kanslichef, expeditionsföreståndare och skrivbiträde.

Kostnaderna härför har departementschefen beräknat till 39,500 kronor för

nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker de för främjande av ifrågavarande forskningsverksamhet

föreslagna åtgärderna och har icke haft något att erinra mot det härför

äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets forskningsnämnd för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 39,500 kronor.

Stockholm den 16 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

•J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Gustaf

Iwar Anderson, Boman, Ekströmer, Ohlin och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i

Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Bergström,,

Nilsson i Steneberg, Lindholm, Lundberg i Hälsingborg och Eriksson i Frägsta.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Reservationer:

vid punkten l:o) (Skånska pansarregementets förläggning m. m.)

1) av herrar Bernhard Nilsson, Jonsson i Eskilstuna, Bergström, Lindholm

och Lundberg i Hälsingborg, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort Kava följande lydelse:

»Såsom av ärendet framgår fann 1942 års riksdag det vara förenat med avgjorda

olägenheter att förlägga Skånska pansarregementet i dess helhet till

Hälsingborg. Utan att uttala någon bestämd mening angående regementets

förläggning förutsatte riksdagen, att Kungl. Majit skulle taga frågan under

förnyat övervägande, innan åtgärder vidtoges som definitivt bunde hela

Skånska pansarrregementet till Hälsingborg.

Såsom departementschefen framhållit är denna förläggningsfråga en av de

mest komplicerade som den nya försvarsorganisationen innefattar, varom även

antalet av framlagda alternativa förslag bär vittnesbörd.

Departementschefens förslag innebär, att ett helt nytt etablissement uppföres

för pansarregementet. Härigenom skulle vinnas den fördelen, att förläggningen

av regementet kan väljas med tanke på möjligheten av bland annat

bekväm och obehindrad tillgång till övningsfält. För att emellertid icke den

i 1942 års försvarsbeslut för arméns byggnadsföretag angivna kostnadsramen

skulle behöva överskridas till följd av de med uppförandet av det nya etablissementét

förenade kostnaderna, vilka uppskattats till omkring 11.5 miljoner

kronor, föreslår departementschefen, att pansarregementets nuvarande etablissement

i Hälsingborg nyttiggöres för annat ändamål, varigenom byggnadskostnader

för andra arméns truppförband skulle kunna inbesparas. I sådant syfte

föreslås, att vissa enheter ur Livregementets husarer och Norrlands dragonregemente

utbrytas och sammanslås till ett nytt kavalleriförband (förslagsvis

benämnt Skånska kavalleriregementet), som skulle övertaga pansarregementets

nuvarande förläggningslokaler i Hälsingborg.

I fråga örn förläggningen av det för Skånska pansarregementet avsedda nya

etablissementet har departementschefen med hänsyn särskilt till den nära

belägenheten av Riseberga och Hörjafälten förordat trakten av Hässleholm.

Båda dessa fält anses väl lämpade som övningsterräng för ett pansarregemente.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att denna förläggningsfråga

bör ordnas så att icke den kostnadsram överskrides som 1942 års riksdag

uppdrog för arméns byggnadsföretag i samband med den nya försvarsorganisationen.

Departementschefen har som synes härvid förutsatt att det icke vid

en förläggning till hässleholmstrakten skall bliva nödvändigt att uppföra bostäder

genom statens försorg för regementets anställda personal. I motionerna

I: 315 och II: 447 göres det däremot gällande att det får anses uteslutet att de

båda landsbygdskommunerna, inom vilka regementet skulle förläggas, nämligen

Hörja och Finja inte i någon form eller utsträckning skulle kunna

engagera sig för den stora bostadstillgång som det här är fråga örn. Att enskilt

intresse skulle träda till och lösa regementets bostadsfråga anse motionärerna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 199.

29

lika uteslutet. Utskottet har för sin del inte kunnat finna, att denna ur både sociala

och finansiella synpunkter betydelsefulla fråga förelagts riksdagen i det

utredda skick som varit önskvärt. Det kan inte frigöra sig för den farhågan, att

statsmakterna till sist få sörja för regementspersonalens bostadsbehov, vilket i

så fall skulle draga med sig avsevärda kapitalinvesteringar, som den föreliggande

hässleholmskalkylen inte räknat med. Det bör i detta sammanhang

erinras örn att förhoppningarna örn att det enskilda och kommunala intresset

skulle träda till och medverka till lösningen av Södra Skånska Infanteriregementets

bostadsfråga på Eevingehed icke blivit infriade. Militära bostadsutredningen

har såsom framgår av propositionen nr 287 funnit det uteslutet att

de 45 bostadslägenheter, som närmast äro behövliga på Eevingehed, skulle

kunna anskaffas med mindre staten uppför byggnaderna. Utskottet vill emellertid

inte av denna anledning yrka avslag på Kungl. Maj:ts proposition och

hemställa örn den fullständigare kostnadsutredning, som motionärerna yrkat,

enär ett sådant beslut av riksdagen skulle kunna onödigt fördröja förläggningsfrågans

slutgiltiga ordnande. Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t

förvissar sig örn att regementets bostadsfråga vid en förläggning till hässleholmstrakten

kan ordnas genom enskild eller kommunal byggnadsverksamhet,

innan ett beslut av riksdagen örn regementets förläggning till ifrågavarande

trakt verkställes.

Förslaget örn förläggningsort för pansarregementet har såsom ovan nämnts

satts i samband med en viss omorganisation av kavalleriet. Då förslaget endast

innebär en mindre jämkning i kavalleriets organisation — utan ökning av dess

kader — och dessutom skulle medföra en besparing i fråga örn byggnadskostnaderna,

har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning till vad departementschefen

i sådant avseende förordat, under förutsättning givetvis att

Skånska pansarregementet blir förlagt enligt propositionens yrkande. Principbeslut

torde alltså nu böra av riksdagen fattas, att ett kvalleriförband skall

uppsättas genom överförande till detta regemente av delar av Livregementets

husarer och Norrlands dragonregemente.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen--- 1943 anförts.»;

2) av herr Karl Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående Skånska pansarregementets förläggning m. m. s. 5 i texten