Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande av det allmännas rätt inom statens bidrags-, understödsoch låneverksamhet.
1943-06-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:203, Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande av det allmännas rätt inom statens bidrags-, understödsoch låneverksamhet.
Dokumentets text
10
Statsutskottets utlåtande nr 203.
Utskottet.
Nr 203.
A.nkom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande
av det allmännas rätt inom statens bidrags-,
understöds- och låneverksamhet.
(3:e avd.)
I en inom första kammaren av herr N. Herlitz väckt motion (I: 114) har
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville taga under övervägande, i vad mån det allmännas rätt må kunna
på ett effektivare sätt, än hittills skett, tillvaratagas inom statens bidrags-,
understöds- och låneverksamhet, och för riksdagen framlägga de förslag
som härav kunna föranledas.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet,
i den mån de ej framgå av utskottets yttrande, hänvisa till motionen.
Motionären erinrar örn den stora utsträckning i vilken understöd i form av
bidrag eller lån utgå av statsmedel åt kommuner, föreningar, institutioner och
enskilda antingen av sociala skäl eller för att upprätthålla eller stödja en
samhällsgagnande verksamhet. Ehuru ifrågavarande utgifter äro av mycket
olika beskaffenhet hava de, framhåller motionären, ett drag gemensamt, som
består däri, att stöd lämnas enskilda eller juridiska personer och att följaktligen
staten står inför ekonomiska intressen som på visst sätt bryta sig
emot statens egna. Enligt sakens natur är det många problem, som måste
återkomma på olika områden, därför att de direkt framspringa ur det motsatsförhållande
mellan staten och de hjälpsökande som är kännetecknande för
dem alla. Det är angeläget, betonar motionären, att de synpunkter, som kommit
till användning vid granskningen av en viss förvaltningsgren, och de rön,
som där gjorts, bliva fruktbärande även inom andra grenar. Ur dessa synpunkter
kan en jämförande behandling bliva till nytta. Vad motionären önskat
framhålla är alltså icke missförhållanden som kunna råda på särskilda
områden utan angelägenheten av ett enhetligt, sammanfattande grepp om
hela det stora problemkomplexet.
För frågans belysning antyder motionären några under fyra punkter sammanfattade
spörsmål, som i jämförelsevis likartad form återkomma på ett
flertal områden.
Utskottet vill först framhålla, att frågan om den statliga bidrags- och under - stödsverksamhetens ändamålsenliga anordnande torde vara synnerligen väl
uppmärksammad inom departementen. Att erfarenheter från under olika departement
fallande verksamhetsområden tillgodogöras vid utformningen av
bidragsvillkor och bestämmelser rörande kontroll m. m. synes sörjt för dels
genom den gemensamma beredningen med finansdepartementet och dels genom
remisser till sådana allmänna centrala verk som statskontoret och
riksräkenskapsverket.
Statsutskottets utlåtande nr 203.
11
Vad motionären emellertid främst velat framhålla synes vara önskvärdheten
att samordna de erfarenheter från tillämpningen av gällande bestämmelser,
som förefinnas hos myndigheter, vilka inom olika områden handhava
bidrags- och understödsverksamheten. Emellertid har motionären icke antytt
genom vilka organisatoriska anordningar ett sådant samordnande skulle
åstadkommas. I stället har i fråga örn organisationen framhållits angelägenheten
av kompetens hos de myndigheter, som handhava den kritiska granskningen
av inkomna ansökningar, samt önskemål örn tillsynsapparatens utveckling
och övervakningen av att de förutsättningar, under vilka bidrag lämnats,
alltfort bestå ävensom av att de villkor uppfyllas, på vilka bidrag eller
understöd lämnats.
Utan tvivel är den nuvarande organisationen i nämnda hänseenden icke fri
från brister. Motionären har även angivit verksamhetsgrenar, inom vilka
missförhållanden visat sig kunna uppkomma. Utskottet vill emellertid erinra
om det arbete, som för närvarande inom det sociala området bedrives av
socialvårdskommittén och som bland annat syftar till större enhetlighet av organisationen.
I samband därmed torde frågan, i vad mån verksamheten genom
ändamålsenligt ordnad kontroll och inspektion kan effektiviseras, få förutsättas
bliva vederbörligen beaktad. I övrigt förutsätter utskottet, att de myndigheter,
som handhava och kontrollera av motionären åsyftade verksamhetsgrenar,
själva taga initiativ till åstadkommande av de förbättringar, som
kunna anses erforderliga. I framtiden torde vidare den blivande sakrevisionen
förutsättas komma att följa verksamheten.
Vad därefter angår särskilda i motionen berörda frågor vill utskottet framhålla,
att vissa nackdelar av den rådande splittringen mellan olika hjälpformer
torde kunna övervinnas ej blott genom anlitande av socialregistret, utan
även genom förbättrade formulär till ansökningsblanketter och dylikt, å vilka
sökandena genom besvarande av frågor få redogöra för de bidrag eller lån
för det ifrågavarande ändamålet, som de mottagit eller gjort ansökan om.
Utskottet måste även ifrågasätta lämpligheten av den av motionären föreslagna
befogenheten för administrativa myndigheter att träffa bindande avgöranden
beträffande ur bidrags-, understöds- och låneverksamheten härflytande
anspråk.
Utskottet har kommit till den uppfattningen, att vad motionären i av utskottet
berörda hänseenden ävensom i övrigt anfört icke giver anledning till
framställning hos Kungl. Majit i det i motionen angivna syftet.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att motionen I: 114 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 16 juni 19415.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr ‘JOO
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.