Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande av det allmännas rätt inom statens bidrags-, understödsoch låneverksamhet.

1943-06-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:203, Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande av det allmännas rätt inom statens bidrags-, understödsoch låneverksamhet.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 203.

Utskottet.

Nr 203.

A.nkom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om effektivare tillvaratatagande

av det allmännas rätt inom statens bidrags-,

understöds- och låneverksamhet.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herr N. Herlitz väckt motion (I: 114) har

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville taga under övervägande, i vad mån det allmännas rätt må kunna

på ett effektivare sätt, än hittills skett, tillvaratagas inom statens bidrags-,

understöds- och låneverksamhet, och för riksdagen framlägga de förslag

som härav kunna föranledas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet,

i den mån de ej framgå av utskottets yttrande, hänvisa till motionen.

Motionären erinrar örn den stora utsträckning i vilken understöd i form av

bidrag eller lån utgå av statsmedel åt kommuner, föreningar, institutioner och

enskilda antingen av sociala skäl eller för att upprätthålla eller stödja en

samhällsgagnande verksamhet. Ehuru ifrågavarande utgifter äro av mycket

olika beskaffenhet hava de, framhåller motionären, ett drag gemensamt, som

består däri, att stöd lämnas enskilda eller juridiska personer och att följaktligen

staten står inför ekonomiska intressen som på visst sätt bryta sig

emot statens egna. Enligt sakens natur är det många problem, som måste

återkomma på olika områden, därför att de direkt framspringa ur det motsatsförhållande

mellan staten och de hjälpsökande som är kännetecknande för

dem alla. Det är angeläget, betonar motionären, att de synpunkter, som kommit

till användning vid granskningen av en viss förvaltningsgren, och de rön,

som där gjorts, bliva fruktbärande även inom andra grenar. Ur dessa synpunkter

kan en jämförande behandling bliva till nytta. Vad motionären önskat

framhålla är alltså icke missförhållanden som kunna råda på särskilda

områden utan angelägenheten av ett enhetligt, sammanfattande grepp om

hela det stora problemkomplexet.

För frågans belysning antyder motionären några under fyra punkter sammanfattade

spörsmål, som i jämförelsevis likartad form återkomma på ett

flertal områden.

Utskottet vill först framhålla, att frågan om den statliga bidrags- och under - stödsverksamhetens ändamålsenliga anordnande torde vara synnerligen väl

uppmärksammad inom departementen. Att erfarenheter från under olika departement

fallande verksamhetsområden tillgodogöras vid utformningen av

bidragsvillkor och bestämmelser rörande kontroll m. m. synes sörjt för dels

genom den gemensamma beredningen med finansdepartementet och dels genom

remisser till sådana allmänna centrala verk som statskontoret och

riksräkenskapsverket.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 203.

11

Vad motionären emellertid främst velat framhålla synes vara önskvärdheten

att samordna de erfarenheter från tillämpningen av gällande bestämmelser,

som förefinnas hos myndigheter, vilka inom olika områden handhava

bidrags- och understödsverksamheten. Emellertid har motionären icke antytt

genom vilka organisatoriska anordningar ett sådant samordnande skulle

åstadkommas. I stället har i fråga örn organisationen framhållits angelägenheten

av kompetens hos de myndigheter, som handhava den kritiska granskningen

av inkomna ansökningar, samt önskemål örn tillsynsapparatens utveckling

och övervakningen av att de förutsättningar, under vilka bidrag lämnats,

alltfort bestå ävensom av att de villkor uppfyllas, på vilka bidrag eller

understöd lämnats.

Utan tvivel är den nuvarande organisationen i nämnda hänseenden icke fri

från brister. Motionären har även angivit verksamhetsgrenar, inom vilka

missförhållanden visat sig kunna uppkomma. Utskottet vill emellertid erinra

om det arbete, som för närvarande inom det sociala området bedrives av

socialvårdskommittén och som bland annat syftar till större enhetlighet av organisationen.

I samband därmed torde frågan, i vad mån verksamheten genom

ändamålsenligt ordnad kontroll och inspektion kan effektiviseras, få förutsättas

bliva vederbörligen beaktad. I övrigt förutsätter utskottet, att de myndigheter,

som handhava och kontrollera av motionären åsyftade verksamhetsgrenar,

själva taga initiativ till åstadkommande av de förbättringar, som

kunna anses erforderliga. I framtiden torde vidare den blivande sakrevisionen

förutsättas komma att följa verksamheten.

Vad därefter angår särskilda i motionen berörda frågor vill utskottet framhålla,

att vissa nackdelar av den rådande splittringen mellan olika hjälpformer

torde kunna övervinnas ej blott genom anlitande av socialregistret, utan

även genom förbättrade formulär till ansökningsblanketter och dylikt, å vilka

sökandena genom besvarande av frågor få redogöra för de bidrag eller lån

för det ifrågavarande ändamålet, som de mottagit eller gjort ansökan om.

Utskottet måste även ifrågasätta lämpligheten av den av motionären föreslagna

befogenheten för administrativa myndigheter att träffa bindande avgöranden

beträffande ur bidrags-, understöds- och låneverksamheten härflytande

anspråk.

Utskottet har kommit till den uppfattningen, att vad motionären i av utskottet

berörda hänseenden ävensom i övrigt anfört icke giver anledning till

framställning hos Kungl. Majit i det i motionen angivna syftet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att motionen I: 114 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 juni 19415.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr ‘JOO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.