Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en fond för beredande av hjälp i särskilt ömmande fall åt familjer som oförvållat råkat i ekonomiska svårigheter.

1943-06-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:205, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en fond för beredande av hjälp i särskilt ömmande fall åt familjer som oförvållat råkat i ekonomiska svårigheter.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 205.

Sr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

fond för beredande av hjälp i särskilt ömmande fall

åt familjer som oförvållat råkat i ekonomiska svårigheter.

(3:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren av

herr J. W. Mårtensson m. fl. (11:43), har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag snarast möjligt

angående inrättande av en hjälpfond, från vilken medel ställas till länsstyrelsernas

eller annat statligt organs förfogande för utdelning i särskilt ömmande

fall till familjer, som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter,

vars avhjälpande kan ske med anslag av tillfällig natur, och i vilka fall nära

anhöriga äro oförmögna att lämna behövligt stöd och kommun skäligen icke

kan anses skyldig bringa hjälp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 35.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

socialvårdskommittén den 4 mars 1943 avgivit utlåtande, vilket fogas

såsom bilaga härtill (Bilaga).

Utskottet. Enligt utskottets mening kunna vägande skäl anföras för särskilda anordningar,

avseende att möjliggöra ett smidigt ingripande då tillfälligt hjälpbehov

uppkommer av den art, som avses i motionerna. Utskottet kan med hänsyn

till vad socialvårdsutredningen i ämnet anfört dock icke tillstyrka bifall

till motionerna men förutsätter, att utredningen under sitt fortsatta arbete

tager under övervägande hur här ifrågavarande behov lämpligast böra

tillgodoses.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 35 och II: 43 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 200.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

15

Bilaga.

Till Riksdagens Statsutskott.

Socialvårdskommittén, som anmodats avgiva yttrande över två av herr

Gustaf Karlsson m. fl. vid innevarande års riksdag väckta motioner (nr 35

i första och nr 43 i andra kammaren) om inrättande av en fond för beredande

av hjälp i särskilt ömmande fall åt familjer, som oförvållat råkat i

ekonomiska svårigheter, får i anledning härav anföra följande:

Motionen utmynnar i en framställning, »att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och förslag snarast möjligt angående inrättande

av en hjälpfond, från vilken medel skulle ställas till länsstyrelsernas eller

annat statligt organs förfogande för utdelning i särskilt ömmande fall till familjer,

som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter, vars avhjälpande

kan ske med anslag av tillfällig natur, och i vilka fall nära anhöriga äro

oförmögna att lämna behövligt stöd och kommun skäligen icke kan anses

skyldig bringa hjälp». Otvivelaktigt föreligger icke sällan behjärtansvärda

fall av hjälpbehov av den art som i motionen åsyftas, varvid kommittén för

sin del särskilt har i tankarna de barnrika familjernas hjälpbehov. Kommittén

kan dock icke tillråda, att den i motionen begärda särskilda utredningen

kommer till stånd. Uppenbarligen äger framställningen mycket nära samband

med kommitténs utredningsuppdrag, i vilket bland annat ingår en revision

av fattigvårdslagen samt en granskning av lagstiftningen rörande såväl

socialförsäkringen som övriga socialpolitiska stödåtgärder, framförallt

ur synpunkten av deras effektivitet och tillräcklighet. De syften, som motionärerna

avse att tillgodose, böra i ett reformerat socialvårdssystem i väsentliga

delar kunna uppnås utan inrättandet av en fond sådan som den föreslagna.

I detta sammanhang vill kommittén hänvisa till den redogörelse för

socialvårdsreformens huvuddrag, som lämnas i kommitténs betänkande med

utredning och förslag angående socialvårdens organisation m. m. (stat. off.

utr. 1942:56). Särskilt vill kommittén erinra örn vad i betänkandet anföres

angående vikten av att samhällets hjälpverksamhet i högre grad än nu inriktas

på förebyggande åtgärder. Dessutom bör bemärkas att 1941 års befolkningsutredning

är sysselsatt med utredning av åtskilliga spörsmål, vilka

äga betydelse för de bamrika familjernas försörjning. I ett reformerat socialvårdssystem

och efter genomförandet av sådana befolkningspolitiska stödåtgärder,

som f. n. övervägas, skulle således enligt kommitténs mening sådana

nödlägen, varpå i motionen lämnas exempel, ävensom likartade sådana kunna

förebyggas eller avhjälpas med anlitande av hjälpformer, vilka redan

äro föremål för övervägande.

Genom att nu införa en hjälpform sådan som den i motionen föreslagna

skulle man ytterligare splittra det redan förut i hög grad differentierade

socialvårdssystemet. Härtill må anmärkas att det komme att möta stora svårigheter

för den statliga myndighet, som skulle omhänderhava verksamheten,

att allsidigt kunna pröva inkomna ansökningar, och det ligger nära till

hands att en statlig hjälpfond med den i motionen skisserade administrationen

komme att missbrukas. Denna risk synes motionärerna hava underskattat.

Den prövande myndigheten kommer även i vissa fall att ställas inför

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 205.

mycket besvärliga avgöranden i vad mån »kommunen skäligen kan anses

skyldig att bringa hjälp».

På grund av vad ovan anförts får kommittén avstyrka bifall till motionen.

I detta ärendes behandling hava deltagit — förutom undertecknad Eriksson,

ordförande — herrar Bexelius, Hagård, Höjer, Olsson, Skoglund, Wallén,

Wangson och Österström samt fru Nordgren.

Stockholm den 4 mars 1943.

Å Socialvårdskommitténs vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Sven Larsson.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

431061

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.