Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1943-06-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 211.
1
Nr 211.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
Göta pansarlivgardes förläggning m. m.
jämte en i ämnet väckt motion.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t å kapitalbudgeten (bilaga 2, punkt 4,
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari
1943) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för budgetåret 1943/44 beräkna
ett investeringsanslag av 2,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 318, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj
1943, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Enköping,
dels såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för
budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag a^ 2,000,000 kronor,
dels såsom kapitalinvestering i samma delfond till Mark för skjutfält för
Göta pansarlivgarde samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,100,000 kronor,
dels ock medgiva, att anordningar för skjutning å Skaraborgs pansarregementes
skjutfält må, i enlighet med vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
anförts, komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 2) under nämnda delfond för budgetåret
1943/44 äskade investeringsanslaget å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Vidare har uti en inom första kammaren av herr N. Holmström väckt motion
(1:324) hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 318, besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Gävle.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Göta pansarlivgardes förläggning.
1941 års försvarsutredning föreslog, att delar av Livregementet till häst
skulle utbrytas och bilda stommen till ett pansarregemente, vilket lämpligen
syntes kunna övertaga traditionerna från förutvarande Göta livgarde och på
grund härav förslagsvis benämnas Göta pansarlivgarde (P 1).
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 211.
1450 43 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 211.
I propositionen 1942:210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen
av landets försvarskrafter tillstyrkte departementschefen ett av
försvarsutredningen framlagt förslag, att ifrågavarande pansarregemente förlädes
till Stockholm i det för Livregementet till häst planerade kasernetablissementet
på Järvafältet.
I enlighet härmed föreslog Kungl. Majit riksdagen, att Göta pansarlivgarde
skulle förläggas till Järvafältet.
I proposition 1942: 309 föreslog Kungl. Majit riksdagen att för budgetåret
1942/43 anvisa ett belopp av 3,000,000 kronor till ordnande av Göta pansarlivgardes
förläggning å Järvafältet, som kostnadsberäknats till 7,100,000
kronor.
Riksdagen (skrivelse 1942: 377) anvisade det begärda anslaget men uttalade
viss tveksamhet beträffande regementets förläggande till ifrågavarande
plats. Med hänsyn till den stora anhopningen av truppförband på och invid
Järvafältet och med beaktande av att detta fält vore starkt begränsat
till ytvidden samt att endast små möjligheter för dess utvidgning syntes
vara för handen, ansåg riksdagen att, därest så utan fara för något avsevärdare
uppskov med etablissementets färdigställande kunde ske, frågan
örn Göta pansarlivgardes fredsförläggning borde underkastas ytterligare prövning
av Kungl. Majit.
Genom beslut den 30 juni 1942 uppdrog Kungl. Majit åt arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse att — med beaktande av vad i riksdagens förenämnda
skrivelse anförts — verkställa utredning rörande förläggning av Göta
pansarlivgarde till annan? plats än Järvafältet. Fortifikationsstyrelsen, som
den 22 januari 1943 överlämnat utredning i ärendet, har uttalat att ett förläggande
av Göta pansarlivgarde till det för Livregementet till häst ursprungligen
avsedda Tegelhagsområdet å Järvafältet syntes vara den mest ändamålsenliga
lösningen av Göta pansarlivgardes förläggningsfråga.
överbefälhavaren, som efter remiss yttrat sig i ärendet, framhöll, att Göta
pansarlivgarde borde förläggas i anslutning till annan ort i mellersta Sverige
än Stockholm samt att en grundlig utredning härom ofördröjligen borde igångsättas.
Utredning härom har verkställts av arméchefen. Av utredningen framgår,
att, utom Tegelhagen å Järvafältet, endast Södertälje eller Enköping
borde i nu nämnd ordning ifrågasättas såsom förläggningsort för Göta pansarlivgarde.
Arméchefen hade därvid utgått från att pansarskjutfält kommer att
anordnas å Utö i Stockholms södra skärgård.
Överbefälhavaren har under förutsättning att skjutfält på Utö kunde påräknas
förordat, att Göta pansarlivgarde förlädes till trakten av Stockholm.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
1942 års riksdag uttalade, såsom av det sagda framgår, viss tvekan beträffande
lämpligheten av att till Järvafältet förlägga Göta pansarlivgarde
och förutsatte, att frågan skulle underkastas ytterligare provning av Kungl.
Mart Vid den utredning, som i anledning härav företagits, har det varit
nödvändigt att bedöma frågan mot bakgrunden av möjligheterna att för
pansarregementet i närheten av den blivande förläggningsorten anskaffa
skjutfält och annan erforderlig övningsterräng. Den i ämnet först verkställda
Statsutskottets utlåtande nr 211.
3
undersökningen — utförd av arméförvaltningens fortifikation sstyrelse — utmynnade
i förslag om regementets förläggande till Tegelhagen å Järyafäitet
på sätt tidigare förutsatts. Sedan denna utredning icke befunnits
tillräcklig för frågans allsidiga belysande, har åt arméchefen uppdragits att
verkställa ytterligare undersökningar.
På grundval av den sålunda utförda kompletterande utredningen har arméchefen
förordat, att skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands
pansarregemente anordnas å Utö i Stockholms skärgård samt att Göta pansarlivgarde
förlägges till Tegelhagen å Järvafältet. Alternativt har arméchefen
såsom förläggningsort föreslagit i första hand Södertälje och i andra
hand Enköping. Överbefälhavaren, som förordat skjutfältets förläggande
till Utö, Tiar funnit Järvafältet olämpligt såsom förläggningsområde för
pansarlivgardet och föreslagit närmare utredning rörande möjligheterna att
förlägga regementet till Södertörn.
När jag går att taga ställning till de sålunda framlagda förslagen, förutsätter
jag, att Göta pansarlivgardes stridsmässiga skjutningar komma att
äga rum på den plats, som efter omfattande utredningar befunnits vara den
enda i mellersta Sverige för detta ändamål lämpliga, nämligen på Utö i
Stockholms skärgård. Till frågan örn förvärv av mark för detta ändamål
återkommer jag i det följande.
Vid sådant förhållande begränsas avsevärt antalet platser, som kunna
ifrågakomma för förläggning av Göta pansarlivgarde. Örebro. Eskilstuna och
Sala torde sålunda med hänsyn bland annat till avståndet till Utö icke för
detta ändamål lämpligen kunna komma ifråga. Västerås synes även av andra
orsaker, främst ur luftskyddssynpunkt, icke lämpa sig såsom förläggningsort
för ett pansarregemente. Av i arméchefens utredning berörda platser
återstå sålunda endast Järvafältet, Enköping och Södertälje.
Eör en förläggning av Göta pansarlivgarde till Järvafältet tala flera skäl.
Den verkstad, som erfordras för pansarregementet, skulle sålunda vid förlängning
till Järvafältet kunna utnyttjas jämväl av andra Stockholms garnison
tillhörande truppförband, varigenom driften kunde rationaliseras. En anslutning
av arméns motorskola till Göta pansarlivgarde på sätt 1941 års
försvarsutredning föreslagit synes med hänsyn till behovet av lärare m. m.
kunna i viss mån försvåras, därest regementet förlägges till plats på längre
avstånd från Stockholm. Samövningar mellan pansarförband och andra
truppslag underlättas vid pansarlivgardets förläggning till Järvafältet, icke
minst samövningar med krigsskolan. För en förläggning till .Järvafältet
talar ytterligare den omständigheten, att regementets sjukhusfråga därvid
torde kunna lösas i samband med ordnandet av sjukhusorganisationen för
Stockholms garnison, varom utredning för närvarande pågår. Slutligen
torde böra framhållas, att en förläggning av pansarlivgardet till Stockholm
eller dess omedelbara närhet kan vara till fördel för rekryteringen till regementet,
såväl i vad avser underbefäls- som i fråga örn officers- och underofficerspersonal.
Å andra sidan kunna vägande invändningar anföras emot en förläggning
av pansarlivgardet till Järvafältet. En ytterligare koncentrering av truppförband
til] detta relativt begränsade område är •— såsom riksdagen ansett —
av många skäl mindre önskvärd. Erfarenheterna från det pågående stormaktskriget
nödvändiggöra, att luftskyddssynpunkter i möjligaste mån beaktas
vid valet av förläggningsplats. Såsom överbefälhavaren framhållit
kvarstå i detta avseende olägenheter vid förläggning till Järvafältet, även
om noggranna förberedelser för spridd mobilisering vidtagas. Vidare är det
att befara, att Järvafältet ytterligare förlorar i värde såsom övningsfält, örn
fältet upplåtes jämväl för ett pansarförband. En utvidgning av fältet — i
4
Statsutskottets utlåtande nr 211.
första hand i nordlig riktning — synes visserligen möjlig och torde även
om pansarlivgardet icke förlägges till fältet måhända hilva erforderlig. En
sådan utvidgning — av stor betydelse för de truppförband, som enligt redan
fattade beslut skola förläggas till fältet — synes dock icke nämnvärt påverka
bedömandet av pansarlivgardets förläggningsfråga.
Med hänsyn till vad sålunda yttrats och med beaktande av de av fjol
årets riksdag anförda synpunkterna finner jag Järvafältet icke gärna böra
disponeras för förläggning av pansarlivgardet, därest liimpliga förläggningsförhållanden
kunna på annan plats erbjudas. De platser, som enligt den
verkställda undersökningen kunna härvidlag ifrågakomma, äro Södertörn,
Södertälje och Enköping.
En förläggning till Södertörn torde medföra stora ekonomiska konsekvenser.
Kostnaderna för ett lämpligt övningsfält därstädes torde bliva
betydande, varjämte det är att befara, att svårigheter kunna uppstå vid anskaffning
av bostäder. Ur militära synpunkter synes en sådan förläggning
ej heller erbjuda särskilda fördelar, varför endast närheten till Utö talar
för bifall till detta förslag.
Mot en förläggning till Södertälje tala i stort sett enahanda skäl som
anförts gentemot Södertörnsalternativet, ehuru bostadsfrågan torde förorsaka
mindre svårigheter. En fördel vid pansarlivgardets förläggning till denna
stad är att därigenom anknytning kan erhållas till en livaktig industri,
som torde kunna anlitas för reparation av stridsvagnar. Verkställda undersökningar
sjönas emellertid giva vid handen, att — med hänsyn till avståndet
från den tillämnade förläggningsplatsen invid Södertälje till nämnda
industri — det i allt fall blir nödvändigt att utrusta pansarlivgardet med
relativt stora serviceverkstäder. I ekonomiskt hänseende torde en förläggning
till Södertälje icke ställa sig fördelaktig.
Vid förläggning av pansarlivgardet till Enköping synas de av överbefälhavaren
uppställda önskemålen vad beträffar mobilisering och luftskydd bliva
relativt väl tillgodosedda. Avståndet från Enköping till Strängnäs, till vilken
plats Södermanlands pansarregemente är förlagt, är visserligen endast 33
kilometer. Någon mer avsevärd nackdel av att två pansarförband förläggas
intill varandra synes dock icke föreligga, särskilt som förläggningsplatserna
bliva belägna på var sin sida av Mälaren. Ur övningssynpunkt kunna måhända
tvärtom härigenom vissa fördelar vinnas. Enköpings iäge vid Mälaren möjliggör
direkta transporter sjöledes till det föreslagna skjutfältet å Utö. Staden
har, såsom i det föregående omnämnts, erbjudit sig att ställa övningsfält till
förfogande. Utöver sitt ursprungliga erbjudande, som avsåg ett fält med
en sammanlagd areal av omkring 700 hektar, har staden numera •— enligt
vad som framgår av stadsfullmäktiges i Enköping protokoll den 27 maj 1943
— utvidgat sitt erbjudande att omfatta ett område med en areal av högst
1,200 hektar, däri dock ingår ett mindre område i kronans ägo. I samband
med sitt erbjudande har staden uppställt vissa villkor rörande områdets
disposition, för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för
annat ändamål än som övningsfält för Göta pansarlivgarde. — Då enligt
verkställda rekognosceringar den terräng, erbjudandet avser, i stort sett väl
lämpar sig såsom övningsfält för pansarförband, bliva således övningsmöjligheterna
för regementet förhållandevis väl tillgodosedda vid förläggning
till Enköping. Möjligheterna för skolskjutning äro goda. Däremot synas,
såvitt utredningen hittills utvisat, mindre goda förutsättningar föreligga för
fältskjutningar med finkalibriga vapen. Samövningar med andra förband
nödvändiggöra vissa transporter. Avståndet från Enköping till Järvafältets
norra del är emellertid icke mer än 55 kilometer och avståndet till Uppsala
endast 45 kilometer, varför betingelser för sådana övningar föreligga. Jag
Statsutskottets utlåtande nr 211.
5
har härvid icke förbisett, att transporter av pansarförband även vid normala
drivmedelspriser draga avsevärda kostnader. Å andra sidan bör beaktas,
att Svea livgarde är organiserat såsom cykelregemente. Yad särskilt
samövniugar med krigsskolan beträffar, synes det icke behöva stöta
på större svårigheter att transportera krigsskolans elever till terräng i
pansarförbandets närhet. — Enligt vad som inhämtas av förberörda stadsfullmäktigeprotokoll
har chefen för aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping
för stadsfullmäktige upplyst, att bolaget vore berett att, för den
händelse regementet förkigges till Enköping, på egen bekostnad utvidga sina
anläggningar i staden i och för reparationsarbeten för regementets räkning.
Med hänsyn härtill synes kunna övervägas, örn icke vid förläggning till Enköping
det bör vara tillräckligt att för pansarlivgardet anordnas endast förhållandevis
mindre omfattande serviceverkstäder. — Bostadsförhållandena
för regementets personal torde utan svårigheter kunna ordnas i staden, som
även i detta avseende iklätt sig vissa garantier. Slutligen torde böra framhållas,
att Enköping i dvrortshänseende är D-ort, medan Södertälje är E-ort.
Ehuru jag icke vill bestrida, att en förläggning till Enköping i vissa
hänseenden icke är helt tillfredsställande, finner jag å andra sidan denna
lösning medföra sådana fördelar i övrigt, att jag med hänsyn till riksdagens
förutnämnda uttalande och stadens frikostiga erbjudande av mark för övningsändamål
föreslår, att Göta pansarlivgarde förlägges till nämnda stad.
På Kungl. Maj:t torde få ankomma att med staden träffa överenskommelse
örn överlåtelse med äganderätt av det markområde, som prövas erforderligt.
I sådant avseende lia förhandlingar inletts med staden.
I fråga örn de medel, som hittills anvisats för ordnande av Göta pansarlivgardes
förläggning, torde i detta sammanhang böra framhållas följande.
Kostnaderna för avskrivning till 50 procent av det av 1942 års riksdag
anvisade anslaget för ordnande av förläggningen för Göta pansarlivgarde
har avsetts skola täckas med särskilda medel •— nettoinkomsten av den av
djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde m. fl.
områden i Stockholm — varför särskilda avskrivningsanslag för ändamålet
icke beräknats. Härutinnan torde jag få hänvisa till en i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten bil. 2 sid. 11 f.) lämnad
redogörelse. Det förhållandet, att det av delar av Livregementet till
häst organiserade pansarlivgardet förlägges till Enköping i stället för till
Järvafältet synes i och för sig icke behöva föranleda ändrad grund för
avskrivning av ifrågavarande kapitalinvestering. Jag förutsätter därför, att
de vid pansarlivgardets förläggande till Enköping uppkommande byggn ad skostnaderna
— vilka torde i stort sett komma att uppgå till samma belopp
som kostnaderna vid förläggning till Järvafältet — skola avskrivas med anlitande
av nämnda särskilda medel. Med tillämpning av de i årets statsverksproposition
angivna principerna för anvisande av investeringsanslag för
försvarsändamål (kapitalbudgeten bil. 2 sid. 13) böra för detta ändamål medel
upptagas å kapitalbudgeten såsom individualiserat anslag.
För ändamålet bör stå till förfogande det förutnämnda av 1942 års riksdag
för ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning anvisade reservationsanslaget
av 3.000,000 kronor. Då det är angeläget, att förbandet med det
snaraste kan färdigorganiseras, utgår jag från att byggnadsarbetena komma
att så snart ske kan igångsättas och i snabb takt bedrivas. Med hänsyn
härtill torde för nästkommande budgetår av det sammanlagt erforderliga
beloppet — 7,100,000 kronor enligt fortifikationsstyrelsens på grundval av
1941 års prisnivå verkställda beräkningar — böra anvisas ett ytterligare
belopp av 2,000,000 kronor, eller samma belopp som i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten bil. 2, sid. 43) beräknats för ändamålet. Det
6
Statsutskottets utlåtande nr 211.
torde fa ankomma pa Kungl. Maj:t att i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram,
varvid böra tillämpas de principer, som angivits i den till årets
riksdag avlåtna propositionen nr 222.
Skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente.
Södermanlands pansarregemente, som är förlagt i Strängnäs, har hittills,
i avsaknad av lämpligt skjutfält, bedrivit sina stridsmässiga skjutningar vid
Skälderviken i Skåne och vid långenäs i Halland, vilket medfört tidsförlust
och betydande kostnader.
Arméchefen har efter verkställd utredning i ärendet föreslagit, att Utö i
Stockholms skärgård måtte förvärvas såsom skjutfält för Göta pansarlivgarde
och Södermanlands pansarregemente. Kostnaderna för förvärvets genomförande
har av fortifikationsstyrelsen beräknats till cirka 700,000 kronor.
Departementschefen har funnit ett närmare angivet område å Utö i Stockholms
skärgård väl lämpat för ändamålet. Det är beläget på rimligt avstånd
från Södermanlands pansarregemente och — under förutsättning av bifall till
det i det föregående framlagda förslaget örn Göta pansarlivgardes förläggning
— jämväl från detta regemente. Svårigheten ligger i att skjutfältet icke
kan nås utan sjötransport, men verkställda undersökningar ha givit vid handen,
att det väl låter sig göra att utan större olägenheter transportera stridsvagnar
och pansarbilar från respektive förbands förläggningsorter till Utö.
Olika transportmöjligheter — pråmtransport och fartygstransport —- kunna
därvid ifrågakomma. Ur social synpunkt synas departementschefen olägenheterna
av skjutfältets förläggande till Utö jämförelsevis små. Vissa olägenheter
för marinens del torde, framhåller departementschefen, bliva oundvikliga,
enär kustflottans övningar i stor utsträckning bruka förläggas till farvattnen
sydost örn Utö. Genom ett väl organiserat samarbete mellan arméns
och marinens vederbörande myndigheter synas departementschefen emellertid
dessa olägenheter kunna reduceras till ett minimum.
Departementschefen har för markförvärvet ansett sig böra beräkna samma
belopp som fortifikationsstyrelsen föreslagit eller 700,000 kronor.
Skjutfält för Skaraborgs pansarregemente.
Verkställd utredning hade givit vid handen, att möjligheter icke förelåge
att utnyttja Karlsborgs skjutfält för Skaraborgs pansarregemente men att en
udde 5 kilometer söder örn Karlsborg, vid Kråks säteri, erbjöde möjligheter
för anordnande av pansarskjutfält. Vid denna udde kunde uttagas ett närmare
angivet område, vilket beträffande såväl bredd som djup syntes fylla rimliga
fordringar. Området utgjordes huvudsakligen av mark tillhörande Kråks
säteri. Därutöver innefattade området några mindre, i enskild ägo varande
fastigheter samt en lägenhet örn 10 hektar, vilken lägenhet redan ägdes av
kronan och disponerades av Karlsborgs luftvärnsregemente såsom skjutplats.
Områdets totalareal utgjorde omkring 190 hektar. Kråks säteri och en av de
mindre fastigheterna utgjordes av lätt och svag jord i dålig kultur med byggnader
i miserabelt skick.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
7
Chefen för armén samt arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse,
som beräknat kostnaderna för markförvärvet till 354,000 kronor,
hava tillstyrkt förslaget.
Departementschefen har framhållit, att det såsom skjutfält för Skaraborgs
pansarregemente föreslagna området vid Kråk icke uppfyller alla fordringar
på ett dylikt fält, enär av säkerhetsskäl skjutning med 7.5 cm pjäser icke där
kan äga rum. Då emellertid fältet i övrigt synes vara väl lämpat för ändamålet,
och då de sociala och ekonomiska olägenheterna bliva jämförelsevis
obetydliga, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att området
tages i anspråk såom skjutfält. De skjutningar, som icke kunna äga rum vid
Kråk, synas departementschefen med hänsyn till svårigheterna att någonstädes
i det inre av landet finna en för dylika skjutningar användbar plats
böra förläggas till lämplig plats vid kusten, exempelvis till det blivande skjutfältet
vid Brösarp.
De verkställda kostnadsberäkningarna hava icke givit departementschefen
anledning till erinran.
Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagnskanon vid Skaraborgs
pansarregemente.
I skrivelse den 7 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikations styr else
hemställt, att 72,000 kronor måtte anvisas för anordningar för skjutning med
pansarvärns- och stridsvagnskanoner å det blivande skjutfältet i trakten av
Kråk i Västergötland.
Kostnaderna för en skjutbaneanläggning av närmare angivet slag hade
approximativt beräknats till 60,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 men
kunde beräknas ha stigit till omkring 72,000 kronor vid tiden för arbetenas
beräknade utförande under senare halvåret 1943.
Departementschefen har tillstyrkt fortifikationsstyrelsens förslag. Av beräknade
beloppet, 72,000 kronor, synes departementschefen endast 60,000 kronor,
motsvarande kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941, böra belasta femårsplanens
kostnadsram.
Sammanfattning.
Kostnaderna för inköp av skjutfält för dels Göta pansarlivgarde och
Södermanlands pansarregemente, dels ock Skaraborgs pansarregemente uppgå
enligt det föregående till ett belopp av (700,000 + 354,000=) 1,054,000
kronor. För bestridande av dessa kostnader bör enligt departementschefen
anvisas ett investeringsanslag, vilket för mötande av oförutsedda utgifter bör
bestämmas till i avrundat tal 1,100,000 kronor.
Kostnaderna för ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning, enligt det
föregående för nästa budgetår 2,000,000 kronor, böra bestridas från ett särskilt
investeringsanslag. Däremot böra kostnaderna för anordningar för skjutning
å Skaraborgs pansarregementes skjutfält, 72,000 kronor, bestridas från
det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 2) under försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, äskade mvesteringsanslaget
å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.
8
Statsutskottets utlåtande nr 211.
TJtskottet.
Vid behandlingen år 1942 av frågan rörande förläggningsplats för Göta
pansarlivgarde uttalade riksdagen viss tveksamhet beträffande det då föreliggande
förslaget örn regementets förläggande till Järvafältet. Med hänsyn till
den stora anhopningen av truppförband på och invid Järvafältet och med beaktande
av att detta fält vore starkt begränsat till ytvidden samt att endast
små möjligheter för dess utvidgning syntes vara för handen, ansåg riksdagen
att frågan örn pansarlivgardets fredsföriäggning borde underkastas ytterligare
prövning av Kungl. Majit.
I den nu föreliggande propositionen har departementschefen framlagt resultatet
av den av riksdagen begärda förnyade undersökningen i ärendet. Av densamma
framgår, att följande områden varit föremål för övervägande, nämligen
Järvafältet, (Södertörn, Södertälje och Enköping. I fråga örn Järvafältet har
departementschefen framhåilit, att örn än vissa skäl talade till förmån för
detta alternativ, vägande invändningar kunde anföras mot detsamma. En ytterligare
koncentrering av truppförband till detta relativt begränsade område
har synts departementschefen vara av många skäl mindre önskvärd. Utskottet
delar departementschefens uppfattning härutinnan. Av de övriga områdena
hava Södertörn och Södertälje ansetts mindre lämpliga med hänsyn bland
annat till de ekonomiska konsekvenser, som en förläggning dit skulle medföra.
Vidkommande slutligen Enköpings-alternativet skulle såsom av ärendet
framgår ur militär synpunkt ifrågavarande plats erbjuda stora fördelar. Även
ekonomiskt sett torde en förläggning dit ställa sig fördelaktig. Med hänsyn
härtill och på de av departementschefen anförda skäl i övrigt anser sig utskottet
böra giva sin anslutning till förslaget örn att Göta pansarlivgarde förlägges
till Enköping.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker det i motionen 1:324
gjorda yrkandet, att Göta pansarlivgarde bör förläggas till Gävle. Framhållas
må, att förläggning till denna stad undersökts av de militära myndigheterna
men att Gävle ansetts icke böra ifrågakomma som förläggningsort för regementet.
De vid pansarlivgardets förläggande till Enköping uppkommande byggnadskostnaderna
föreslås av departementschefen böra avskrivas med anlitande av
ladugårdsgärdesmedlen. Ehuru en dylik åtgärd icke står helt i överensstämmelse
med principerna för användningen av dessa medel, anser utskottet i
likhet med departementschefen, att det förhållandet, att pansarlivgardet, som
utbrutits från Livregementet till häst, förlägges till Enköping i stället för till
Järvafältet icke bör i och för sig föranleda ändrad grund för avskrivning av
ifrågavarande kapitalinvestering. Utskottet tillstyrker alltså den föreslagna
medelsdispositionen.
Departementschefens förslag innebär vidare, att medel anvisas för anskaffandet
av ett gemensamt skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands
pansarregemente. Verkställda rekognosceringar hava givit till resultat, att
Utö i Stockholms skärgård synts väl lämpa sig för ändamålet, vilken plats av
departementschefen förordats som skjutfält för ifrågavarande båda regementen.
Även örn enligt utskottets mening förslaget måste betraktas som mindre
Statsutskottets utlåtande nr 211. 9
lämpligt med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med en sjötransport,
vill utskottet vid det förhållandet, att något annat för ändamålet ur
militär synpunkt lämpligt fält icke kunnat uppbringas, icke motsätta sig att
berörda område förvärvas. Mot kostnadsberäkningen synes icke något vara
att erinra.
I föreliggande proposition har vidare anmälts behov av markförvärv för
pansarvärnsskjutningar m. m. vid Skaraborgs pansarregemente. Vid företagna
undersökningar har befunnits, att möjligheter icke föreligga att utnyttja
Karlsborgs skjutfält för nämnda pansarregemente. En lämplig och ur flera
synpunkter fördelaktig lösning av regementets skjutfältsfråga har synts vara,
att ett söder örn Karlsborg beläget område i trakten av Kråk förvärvas. Det
för inköpet erforderliga beloppet har beräknats till 354,000 krono!-. Utskottet
har på i ärendet anförda skäl funnit sig böra tillstyrka departementschefens
förslag.
Departementschefen har slutligen förordat anvisande av 72,000 kronor för
anordningar för skjutning med pansarväms- och stridsvagnskanoner å det
blivande skjutfältet vid Kråk. Utskottet tillstyrker förelaget i fråga och har
icke något att erinra mot sättet för medlens bestridande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen I: 324,
a) besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Enköping,
b) till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för
budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 2,000,000 kronor,
c) till Mark för skjutfält för Göta pansarlivgarde samt Södermanlands
och Skaraborgs pansarregementen för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag
av 1,100,000 kronor,
d) medgiva, att anordningar för skjutning å Skaraborgs pansarregementes
skjutfält må, i enlighet med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj
1943 anförts, komma till utförande med anlitande av det å kapitalbudgeten
under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget
å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Stockholm den 18 juni 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B, JOHANSSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sami. Nr 211.
1450 43 2
10
Statsutskottets utlåtande nr 211.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bernhard Nilsson,
Bäckström, Sven Larsson, Ekströmer och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i
Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson
i Rubbestad, Andersson i Södergård, Nilsson i Steneberg, Lindholm och Lundberg
i Hälsingborg.
Stockholm 194o. K. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. s. 11 i texten