Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1943-06-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

1

Nr 211.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Göta pansarlivgardes förläggning m. m.

jämte en i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t å kapitalbudgeten (bilaga 2, punkt 4,

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1943) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för budgetåret 1943/44 beräkna

ett investeringsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 318, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj

1943, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Enköping,

dels såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag a^ 2,000,000 kronor,

dels såsom kapitalinvestering i samma delfond till Mark för skjutfält för

Göta pansarlivgarde samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 1,100,000 kronor,

dels ock medgiva, att anordningar för skjutning å Skaraborgs pansarregementes

skjutfält må, i enlighet med vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

anförts, komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 2) under nämnda delfond för budgetåret

1943/44 äskade investeringsanslaget å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

Vidare har uti en inom första kammaren av herr N. Holmström väckt motion

(1:324) hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 318, besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Gävle.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Göta pansarlivgardes förläggning.

1941 års försvarsutredning föreslog, att delar av Livregementet till häst

skulle utbrytas och bilda stommen till ett pansarregemente, vilket lämpligen

syntes kunna övertaga traditionerna från förutvarande Göta livgarde och på

grund härav förslagsvis benämnas Göta pansarlivgarde (P 1).

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 211.

1450 43 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 211.

I propositionen 1942:210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen

av landets försvarskrafter tillstyrkte departementschefen ett av

försvarsutredningen framlagt förslag, att ifrågavarande pansarregemente förlädes

till Stockholm i det för Livregementet till häst planerade kasernetablissementet

på Järvafältet.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Majit riksdagen, att Göta pansarlivgarde

skulle förläggas till Järvafältet.

I proposition 1942: 309 föreslog Kungl. Majit riksdagen att för budgetåret

1942/43 anvisa ett belopp av 3,000,000 kronor till ordnande av Göta pansarlivgardes

förläggning å Järvafältet, som kostnadsberäknats till 7,100,000

kronor.

Riksdagen (skrivelse 1942: 377) anvisade det begärda anslaget men uttalade

viss tveksamhet beträffande regementets förläggande till ifrågavarande

plats. Med hänsyn till den stora anhopningen av truppförband på och invid

Järvafältet och med beaktande av att detta fält vore starkt begränsat

till ytvidden samt att endast små möjligheter för dess utvidgning syntes

vara för handen, ansåg riksdagen att, därest så utan fara för något avsevärdare

uppskov med etablissementets färdigställande kunde ske, frågan

örn Göta pansarlivgardes fredsförläggning borde underkastas ytterligare prövning

av Kungl. Majit.

Genom beslut den 30 juni 1942 uppdrog Kungl. Majit åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att — med beaktande av vad i riksdagens förenämnda

skrivelse anförts — verkställa utredning rörande förläggning av Göta

pansarlivgarde till annan? plats än Järvafältet. Fortifikationsstyrelsen, som

den 22 januari 1943 överlämnat utredning i ärendet, har uttalat att ett förläggande

av Göta pansarlivgarde till det för Livregementet till häst ursprungligen

avsedda Tegelhagsområdet å Järvafältet syntes vara den mest ändamålsenliga

lösningen av Göta pansarlivgardes förläggningsfråga.

överbefälhavaren, som efter remiss yttrat sig i ärendet, framhöll, att Göta

pansarlivgarde borde förläggas i anslutning till annan ort i mellersta Sverige

än Stockholm samt att en grundlig utredning härom ofördröjligen borde igångsättas.

Utredning härom har verkställts av arméchefen. Av utredningen framgår,

att, utom Tegelhagen å Järvafältet, endast Södertälje eller Enköping

borde i nu nämnd ordning ifrågasättas såsom förläggningsort för Göta pansarlivgarde.

Arméchefen hade därvid utgått från att pansarskjutfält kommer att

anordnas å Utö i Stockholms södra skärgård.

Överbefälhavaren har under förutsättning att skjutfält på Utö kunde påräknas

förordat, att Göta pansarlivgarde förlädes till trakten av Stockholm.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

1942 års riksdag uttalade, såsom av det sagda framgår, viss tvekan beträffande

lämpligheten av att till Järvafältet förlägga Göta pansarlivgarde

och förutsatte, att frågan skulle underkastas ytterligare provning av Kungl.

Mart Vid den utredning, som i anledning härav företagits, har det varit

nödvändigt att bedöma frågan mot bakgrunden av möjligheterna att för

pansarregementet i närheten av den blivande förläggningsorten anskaffa

skjutfält och annan erforderlig övningsterräng. Den i ämnet först verkställda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

3

undersökningen — utförd av arméförvaltningens fortifikation sstyrelse — utmynnade

i förslag om regementets förläggande till Tegelhagen å Järyafäitet

på sätt tidigare förutsatts. Sedan denna utredning icke befunnits

tillräcklig för frågans allsidiga belysande, har åt arméchefen uppdragits att

verkställa ytterligare undersökningar.

På grundval av den sålunda utförda kompletterande utredningen har arméchefen

förordat, att skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands

pansarregemente anordnas å Utö i Stockholms skärgård samt att Göta pansarlivgarde

förlägges till Tegelhagen å Järvafältet. Alternativt har arméchefen

såsom förläggningsort föreslagit i första hand Södertälje och i andra

hand Enköping. Överbefälhavaren, som förordat skjutfältets förläggande

till Utö, Tiar funnit Järvafältet olämpligt såsom förläggningsområde för

pansarlivgardet och föreslagit närmare utredning rörande möjligheterna att

förlägga regementet till Södertörn.

När jag går att taga ställning till de sålunda framlagda förslagen, förutsätter

jag, att Göta pansarlivgardes stridsmässiga skjutningar komma att

äga rum på den plats, som efter omfattande utredningar befunnits vara den

enda i mellersta Sverige för detta ändamål lämpliga, nämligen på Utö i

Stockholms skärgård. Till frågan örn förvärv av mark för detta ändamål

återkommer jag i det följande.

Vid sådant förhållande begränsas avsevärt antalet platser, som kunna

ifrågakomma för förläggning av Göta pansarlivgarde. Örebro. Eskilstuna och

Sala torde sålunda med hänsyn bland annat till avståndet till Utö icke för

detta ändamål lämpligen kunna komma ifråga. Västerås synes även av andra

orsaker, främst ur luftskyddssynpunkt, icke lämpa sig såsom förläggningsort

för ett pansarregemente. Av i arméchefens utredning berörda platser

återstå sålunda endast Järvafältet, Enköping och Södertälje.

Eör en förläggning av Göta pansarlivgarde till Järvafältet tala flera skäl.

Den verkstad, som erfordras för pansarregementet, skulle sålunda vid förlängning

till Järvafältet kunna utnyttjas jämväl av andra Stockholms garnison

tillhörande truppförband, varigenom driften kunde rationaliseras. En anslutning

av arméns motorskola till Göta pansarlivgarde på sätt 1941 års

försvarsutredning föreslagit synes med hänsyn till behovet av lärare m. m.

kunna i viss mån försvåras, därest regementet förlägges till plats på längre

avstånd från Stockholm. Samövningar mellan pansarförband och andra

truppslag underlättas vid pansarlivgardets förläggning till Järvafältet, icke

minst samövningar med krigsskolan. För en förläggning till .Järvafältet

talar ytterligare den omständigheten, att regementets sjukhusfråga därvid

torde kunna lösas i samband med ordnandet av sjukhusorganisationen för

Stockholms garnison, varom utredning för närvarande pågår. Slutligen

torde böra framhållas, att en förläggning av pansarlivgardet till Stockholm

eller dess omedelbara närhet kan vara till fördel för rekryteringen till regementet,

såväl i vad avser underbefäls- som i fråga örn officers- och underofficerspersonal.

Å andra sidan kunna vägande invändningar anföras emot en förläggning

av pansarlivgardet till Järvafältet. En ytterligare koncentrering av truppförband

til] detta relativt begränsade område är •— såsom riksdagen ansett —

av många skäl mindre önskvärd. Erfarenheterna från det pågående stormaktskriget

nödvändiggöra, att luftskyddssynpunkter i möjligaste mån beaktas

vid valet av förläggningsplats. Såsom överbefälhavaren framhållit

kvarstå i detta avseende olägenheter vid förläggning till Järvafältet, även

om noggranna förberedelser för spridd mobilisering vidtagas. Vidare är det

att befara, att Järvafältet ytterligare förlorar i värde såsom övningsfält, örn

fältet upplåtes jämväl för ett pansarförband. En utvidgning av fältet — i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 211.

första hand i nordlig riktning — synes visserligen möjlig och torde även

om pansarlivgardet icke förlägges till fältet måhända hilva erforderlig. En

sådan utvidgning — av stor betydelse för de truppförband, som enligt redan

fattade beslut skola förläggas till fältet — synes dock icke nämnvärt påverka

bedömandet av pansarlivgardets förläggningsfråga.

Med hänsyn till vad sålunda yttrats och med beaktande av de av fjol

årets riksdag anförda synpunkterna finner jag Järvafältet icke gärna böra

disponeras för förläggning av pansarlivgardet, därest liimpliga förläggningsförhållanden

kunna på annan plats erbjudas. De platser, som enligt den

verkställda undersökningen kunna härvidlag ifrågakomma, äro Södertörn,

Södertälje och Enköping.

En förläggning till Södertörn torde medföra stora ekonomiska konsekvenser.

Kostnaderna för ett lämpligt övningsfält därstädes torde bliva

betydande, varjämte det är att befara, att svårigheter kunna uppstå vid anskaffning

av bostäder. Ur militära synpunkter synes en sådan förläggning

ej heller erbjuda särskilda fördelar, varför endast närheten till Utö talar

för bifall till detta förslag.

Mot en förläggning till Södertälje tala i stort sett enahanda skäl som

anförts gentemot Södertörnsalternativet, ehuru bostadsfrågan torde förorsaka

mindre svårigheter. En fördel vid pansarlivgardets förläggning till denna

stad är att därigenom anknytning kan erhållas till en livaktig industri,

som torde kunna anlitas för reparation av stridsvagnar. Verkställda undersökningar

sjönas emellertid giva vid handen, att — med hänsyn till avståndet

från den tillämnade förläggningsplatsen invid Södertälje till nämnda

industri — det i allt fall blir nödvändigt att utrusta pansarlivgardet med

relativt stora serviceverkstäder. I ekonomiskt hänseende torde en förläggning

till Södertälje icke ställa sig fördelaktig.

Vid förläggning av pansarlivgardet till Enköping synas de av överbefälhavaren

uppställda önskemålen vad beträffar mobilisering och luftskydd bliva

relativt väl tillgodosedda. Avståndet från Enköping till Strängnäs, till vilken

plats Södermanlands pansarregemente är förlagt, är visserligen endast 33

kilometer. Någon mer avsevärd nackdel av att två pansarförband förläggas

intill varandra synes dock icke föreligga, särskilt som förläggningsplatserna

bliva belägna på var sin sida av Mälaren. Ur övningssynpunkt kunna måhända

tvärtom härigenom vissa fördelar vinnas. Enköpings iäge vid Mälaren möjliggör

direkta transporter sjöledes till det föreslagna skjutfältet å Utö. Staden

har, såsom i det föregående omnämnts, erbjudit sig att ställa övningsfält till

förfogande. Utöver sitt ursprungliga erbjudande, som avsåg ett fält med

en sammanlagd areal av omkring 700 hektar, har staden numera •— enligt

vad som framgår av stadsfullmäktiges i Enköping protokoll den 27 maj 1943

— utvidgat sitt erbjudande att omfatta ett område med en areal av högst

1,200 hektar, däri dock ingår ett mindre område i kronans ägo. I samband

med sitt erbjudande har staden uppställt vissa villkor rörande områdets

disposition, för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för

annat ändamål än som övningsfält för Göta pansarlivgarde. — Då enligt

verkställda rekognosceringar den terräng, erbjudandet avser, i stort sett väl

lämpar sig såsom övningsfält för pansarförband, bliva således övningsmöjligheterna

för regementet förhållandevis väl tillgodosedda vid förläggning

till Enköping. Möjligheterna för skolskjutning äro goda. Däremot synas,

såvitt utredningen hittills utvisat, mindre goda förutsättningar föreligga för

fältskjutningar med finkalibriga vapen. Samövningar med andra förband

nödvändiggöra vissa transporter. Avståndet från Enköping till Järvafältets

norra del är emellertid icke mer än 55 kilometer och avståndet till Uppsala

endast 45 kilometer, varför betingelser för sådana övningar föreligga. Jag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

5

har härvid icke förbisett, att transporter av pansarförband även vid normala

drivmedelspriser draga avsevärda kostnader. Å andra sidan bör beaktas,

att Svea livgarde är organiserat såsom cykelregemente. Yad särskilt

samövniugar med krigsskolan beträffar, synes det icke behöva stöta

på större svårigheter att transportera krigsskolans elever till terräng i

pansarförbandets närhet. — Enligt vad som inhämtas av förberörda stadsfullmäktigeprotokoll

har chefen för aktiebolaget Nordströms Linbanor i Enköping

för stadsfullmäktige upplyst, att bolaget vore berett att, för den

händelse regementet förkigges till Enköping, på egen bekostnad utvidga sina

anläggningar i staden i och för reparationsarbeten för regementets räkning.

Med hänsyn härtill synes kunna övervägas, örn icke vid förläggning till Enköping

det bör vara tillräckligt att för pansarlivgardet anordnas endast förhållandevis

mindre omfattande serviceverkstäder. — Bostadsförhållandena

för regementets personal torde utan svårigheter kunna ordnas i staden, som

även i detta avseende iklätt sig vissa garantier. Slutligen torde böra framhållas,

att Enköping i dvrortshänseende är D-ort, medan Södertälje är E-ort.

Ehuru jag icke vill bestrida, att en förläggning till Enköping i vissa

hänseenden icke är helt tillfredsställande, finner jag å andra sidan denna

lösning medföra sådana fördelar i övrigt, att jag med hänsyn till riksdagens

förutnämnda uttalande och stadens frikostiga erbjudande av mark för övningsändamål

föreslår, att Göta pansarlivgarde förlägges till nämnda stad.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att med staden träffa överenskommelse

örn överlåtelse med äganderätt av det markområde, som prövas erforderligt.

I sådant avseende lia förhandlingar inletts med staden.

I fråga örn de medel, som hittills anvisats för ordnande av Göta pansarlivgardes

förläggning, torde i detta sammanhang böra framhållas följande.

Kostnaderna för avskrivning till 50 procent av det av 1942 års riksdag

anvisade anslaget för ordnande av förläggningen för Göta pansarlivgarde

har avsetts skola täckas med särskilda medel •— nettoinkomsten av den av

djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde m. fl.

områden i Stockholm — varför särskilda avskrivningsanslag för ändamålet

icke beräknats. Härutinnan torde jag få hänvisa till en i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten bil. 2 sid. 11 f.) lämnad

redogörelse. Det förhållandet, att det av delar av Livregementet till

häst organiserade pansarlivgardet förlägges till Enköping i stället för till

Järvafältet synes i och för sig icke behöva föranleda ändrad grund för

avskrivning av ifrågavarande kapitalinvestering. Jag förutsätter därför, att

de vid pansarlivgardets förläggande till Enköping uppkommande byggn ad skostnaderna

— vilka torde i stort sett komma att uppgå till samma belopp

som kostnaderna vid förläggning till Järvafältet — skola avskrivas med anlitande

av nämnda särskilda medel. Med tillämpning av de i årets statsverksproposition

angivna principerna för anvisande av investeringsanslag för

försvarsändamål (kapitalbudgeten bil. 2 sid. 13) böra för detta ändamål medel

upptagas å kapitalbudgeten såsom individualiserat anslag.

För ändamålet bör stå till förfogande det förutnämnda av 1942 års riksdag

för ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning anvisade reservationsanslaget

av 3.000,000 kronor. Då det är angeläget, att förbandet med det

snaraste kan färdigorganiseras, utgår jag från att byggnadsarbetena komma

att så snart ske kan igångsättas och i snabb takt bedrivas. Med hänsyn

härtill torde för nästkommande budgetår av det sammanlagt erforderliga

beloppet — 7,100,000 kronor enligt fortifikationsstyrelsens på grundval av

1941 års prisnivå verkställda beräkningar — böra anvisas ett ytterligare

belopp av 2,000,000 kronor, eller samma belopp som i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten bil. 2, sid. 43) beräknats för ändamålet. Det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 211.

torde fa ankomma pa Kungl. Maj:t att i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram,

varvid böra tillämpas de principer, som angivits i den till årets

riksdag avlåtna propositionen nr 222.

Skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands pansarregemente.

Södermanlands pansarregemente, som är förlagt i Strängnäs, har hittills,

i avsaknad av lämpligt skjutfält, bedrivit sina stridsmässiga skjutningar vid

Skälderviken i Skåne och vid långenäs i Halland, vilket medfört tidsförlust

och betydande kostnader.

Arméchefen har efter verkställd utredning i ärendet föreslagit, att Utö i

Stockholms skärgård måtte förvärvas såsom skjutfält för Göta pansarlivgarde

och Södermanlands pansarregemente. Kostnaderna för förvärvets genomförande

har av fortifikationsstyrelsen beräknats till cirka 700,000 kronor.

Departementschefen har funnit ett närmare angivet område å Utö i Stockholms

skärgård väl lämpat för ändamålet. Det är beläget på rimligt avstånd

från Södermanlands pansarregemente och — under förutsättning av bifall till

det i det föregående framlagda förslaget örn Göta pansarlivgardes förläggning

— jämväl från detta regemente. Svårigheten ligger i att skjutfältet icke

kan nås utan sjötransport, men verkställda undersökningar ha givit vid handen,

att det väl låter sig göra att utan större olägenheter transportera stridsvagnar

och pansarbilar från respektive förbands förläggningsorter till Utö.

Olika transportmöjligheter — pråmtransport och fartygstransport —- kunna

därvid ifrågakomma. Ur social synpunkt synas departementschefen olägenheterna

av skjutfältets förläggande till Utö jämförelsevis små. Vissa olägenheter

för marinens del torde, framhåller departementschefen, bliva oundvikliga,

enär kustflottans övningar i stor utsträckning bruka förläggas till farvattnen

sydost örn Utö. Genom ett väl organiserat samarbete mellan arméns

och marinens vederbörande myndigheter synas departementschefen emellertid

dessa olägenheter kunna reduceras till ett minimum.

Departementschefen har för markförvärvet ansett sig böra beräkna samma

belopp som fortifikationsstyrelsen föreslagit eller 700,000 kronor.

Skjutfält för Skaraborgs pansarregemente.

Verkställd utredning hade givit vid handen, att möjligheter icke förelåge

att utnyttja Karlsborgs skjutfält för Skaraborgs pansarregemente men att en

udde 5 kilometer söder örn Karlsborg, vid Kråks säteri, erbjöde möjligheter

för anordnande av pansarskjutfält. Vid denna udde kunde uttagas ett närmare

angivet område, vilket beträffande såväl bredd som djup syntes fylla rimliga

fordringar. Området utgjordes huvudsakligen av mark tillhörande Kråks

säteri. Därutöver innefattade området några mindre, i enskild ägo varande

fastigheter samt en lägenhet örn 10 hektar, vilken lägenhet redan ägdes av

kronan och disponerades av Karlsborgs luftvärnsregemente såsom skjutplats.

Områdets totalareal utgjorde omkring 190 hektar. Kråks säteri och en av de

mindre fastigheterna utgjordes av lätt och svag jord i dålig kultur med byggnader

i miserabelt skick.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

7

Chefen för armén samt arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse,

som beräknat kostnaderna för markförvärvet till 354,000 kronor,

hava tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har framhållit, att det såsom skjutfält för Skaraborgs

pansarregemente föreslagna området vid Kråk icke uppfyller alla fordringar

på ett dylikt fält, enär av säkerhetsskäl skjutning med 7.5 cm pjäser icke där

kan äga rum. Då emellertid fältet i övrigt synes vara väl lämpat för ändamålet,

och då de sociala och ekonomiska olägenheterna bliva jämförelsevis

obetydliga, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att området

tages i anspråk såom skjutfält. De skjutningar, som icke kunna äga rum vid

Kråk, synas departementschefen med hänsyn till svårigheterna att någonstädes

i det inre av landet finna en för dylika skjutningar användbar plats

böra förläggas till lämplig plats vid kusten, exempelvis till det blivande skjutfältet

vid Brösarp.

De verkställda kostnadsberäkningarna hava icke givit departementschefen

anledning till erinran.

Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagnskanon vid Skaraborgs

pansarregemente.

I skrivelse den 7 maj 1943 har arméförvaltningens fortifikations styr else

hemställt, att 72,000 kronor måtte anvisas för anordningar för skjutning med

pansarvärns- och stridsvagnskanoner å det blivande skjutfältet i trakten av

Kråk i Västergötland.

Kostnaderna för en skjutbaneanläggning av närmare angivet slag hade

approximativt beräknats till 60,000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 men

kunde beräknas ha stigit till omkring 72,000 kronor vid tiden för arbetenas

beräknade utförande under senare halvåret 1943.

Departementschefen har tillstyrkt fortifikationsstyrelsens förslag. Av beräknade

beloppet, 72,000 kronor, synes departementschefen endast 60,000 kronor,

motsvarande kostnaden enligt prisläget den 1 juli 1941, böra belasta femårsplanens

kostnadsram.

Sammanfattning.

Kostnaderna för inköp av skjutfält för dels Göta pansarlivgarde och

Södermanlands pansarregemente, dels ock Skaraborgs pansarregemente uppgå

enligt det föregående till ett belopp av (700,000 + 354,000=) 1,054,000

kronor. För bestridande av dessa kostnader bör enligt departementschefen

anvisas ett investeringsanslag, vilket för mötande av oförutsedda utgifter bör

bestämmas till i avrundat tal 1,100,000 kronor.

Kostnaderna för ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning, enligt det

föregående för nästa budgetår 2,000,000 kronor, böra bestridas från ett särskilt

investeringsanslag. Däremot böra kostnaderna för anordningar för skjutning

å Skaraborgs pansarregementes skjutfält, 72,000 kronor, bestridas från

det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 2) under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond därav, äskade mvesteringsanslaget

å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 211.

TJtskottet.

Vid behandlingen år 1942 av frågan rörande förläggningsplats för Göta

pansarlivgarde uttalade riksdagen viss tveksamhet beträffande det då föreliggande

förslaget örn regementets förläggande till Järvafältet. Med hänsyn till

den stora anhopningen av truppförband på och invid Järvafältet och med beaktande

av att detta fält vore starkt begränsat till ytvidden samt att endast

små möjligheter för dess utvidgning syntes vara för handen, ansåg riksdagen

att frågan örn pansarlivgardets fredsföriäggning borde underkastas ytterligare

prövning av Kungl. Majit.

I den nu föreliggande propositionen har departementschefen framlagt resultatet

av den av riksdagen begärda förnyade undersökningen i ärendet. Av densamma

framgår, att följande områden varit föremål för övervägande, nämligen

Järvafältet, (Södertörn, Södertälje och Enköping. I fråga örn Järvafältet har

departementschefen framhåilit, att örn än vissa skäl talade till förmån för

detta alternativ, vägande invändningar kunde anföras mot detsamma. En ytterligare

koncentrering av truppförband till detta relativt begränsade område

har synts departementschefen vara av många skäl mindre önskvärd. Utskottet

delar departementschefens uppfattning härutinnan. Av de övriga områdena

hava Södertörn och Södertälje ansetts mindre lämpliga med hänsyn bland

annat till de ekonomiska konsekvenser, som en förläggning dit skulle medföra.

Vidkommande slutligen Enköpings-alternativet skulle såsom av ärendet

framgår ur militär synpunkt ifrågavarande plats erbjuda stora fördelar. Även

ekonomiskt sett torde en förläggning dit ställa sig fördelaktig. Med hänsyn

härtill och på de av departementschefen anförda skäl i övrigt anser sig utskottet

böra giva sin anslutning till förslaget örn att Göta pansarlivgarde förlägges

till Enköping.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker det i motionen 1:324

gjorda yrkandet, att Göta pansarlivgarde bör förläggas till Gävle. Framhållas

må, att förläggning till denna stad undersökts av de militära myndigheterna

men att Gävle ansetts icke böra ifrågakomma som förläggningsort för regementet.

De vid pansarlivgardets förläggande till Enköping uppkommande byggnadskostnaderna

föreslås av departementschefen böra avskrivas med anlitande av

ladugårdsgärdesmedlen. Ehuru en dylik åtgärd icke står helt i överensstämmelse

med principerna för användningen av dessa medel, anser utskottet i

likhet med departementschefen, att det förhållandet, att pansarlivgardet, som

utbrutits från Livregementet till häst, förlägges till Enköping i stället för till

Järvafältet icke bör i och för sig föranleda ändrad grund för avskrivning av

ifrågavarande kapitalinvestering. Utskottet tillstyrker alltså den föreslagna

medelsdispositionen.

Departementschefens förslag innebär vidare, att medel anvisas för anskaffandet

av ett gemensamt skjutfält för Göta pansarlivgarde och Södermanlands

pansarregemente. Verkställda rekognosceringar hava givit till resultat, att

Utö i Stockholms skärgård synts väl lämpa sig för ändamålet, vilken plats av

departementschefen förordats som skjutfält för ifrågavarande båda regementen.

Även örn enligt utskottets mening förslaget måste betraktas som mindre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211. 9

lämpligt med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med en sjötransport,

vill utskottet vid det förhållandet, att något annat för ändamålet ur

militär synpunkt lämpligt fält icke kunnat uppbringas, icke motsätta sig att

berörda område förvärvas. Mot kostnadsberäkningen synes icke något vara

att erinra.

I föreliggande proposition har vidare anmälts behov av markförvärv för

pansarvärnsskjutningar m. m. vid Skaraborgs pansarregemente. Vid företagna

undersökningar har befunnits, att möjligheter icke föreligga att utnyttja

Karlsborgs skjutfält för nämnda pansarregemente. En lämplig och ur flera

synpunkter fördelaktig lösning av regementets skjutfältsfråga har synts vara,

att ett söder örn Karlsborg beläget område i trakten av Kråk förvärvas. Det

för inköpet erforderliga beloppet har beräknats till 354,000 krono!-. Utskottet

har på i ärendet anförda skäl funnit sig böra tillstyrka departementschefens

förslag.

Departementschefen har slutligen förordat anvisande av 72,000 kronor för

anordningar för skjutning med pansarväms- och stridsvagnskanoner å det

blivande skjutfältet vid Kråk. Utskottet tillstyrker förelaget i fråga och har

icke något att erinra mot sättet för medlens bestridande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen I: 324,

a) besluta, att Göta pansarlivgarde skall förläggas till Enköping,

b) till Ordnande av Göta pansarlivgardes förläggning för

budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 2,000,000 kronor,

c) till Mark för skjutfält för Göta pansarlivgarde samt Södermanlands

och Skaraborgs pansarregementen för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 1,100,000 kronor,

d) medgiva, att anordningar för skjutning å Skaraborgs pansarregementes

skjutfält må, i enlighet med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 maj

1943 anförts, komma till utförande med anlitande av det å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget

å 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Stockholm den 18 juni 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B, JOHANSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 6 sami. Nr 211.

1450 43 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 211.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Lindström, Bernhard Nilsson,

Bäckström, Sven Larsson, Ekströmer och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i

Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Hansson

i Rubbestad, Andersson i Södergård, Nilsson i Steneberg, Lindholm och Lundberg

i Hälsingborg.

Stockholm 194o. K. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående Göta pansarlivgardes förläggning m. m. s. 11 i texten