Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

1943-11-09 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:247, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247.

1

Nr 247.

Ankom till riksdagens kansli den 9 november 1913 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44, i vad propositionen avser folkhushållningsdepartementets

verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Elfte huvudtiteln.

1 :o) Ersättning för vissa förtuilningskostnader. Kungl. Majit har i propositionen

nr 344 (bilaga 8, punkt 1, sid. 107 och 108 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 8 oktober 1943) föreslagit

riksdagen att till Ersättning för vissa förtuilningskostnader å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 30,300 kronor.

Till finska legationens i Stockholm dåvarande handelsavdelning utlämnade

statens reservförrådsnämnd under december månad 1939 och januari månad

1940 från nämndens lager ett parti aktivt kol om sammanlagt 62,47(5

kilogram. Av partiet skulle enligt överenskommelse 20,000 kilogram anses

såsom försålda och återstoden såsom utlånade. Av den sistnämnda kvantiteten,

42,476 kilogram, återlevererades i december månad 1941 42,212 kilogram.

Återstående 264 kilogram försåldes sedermera. I samband med att

angivna 42,212 kilogram infördes till Sverige, erlade finska staten i enlighet

med tulltaxeförordningen tullavgifter för partiet, uppgående till 30,289 kronor

89 öre. För det försålda partiet har överenskommen köpeskilling erlagts.

Gällande bestämmelser om tullrestitution lägga hinder i vägen för medgivande

i förevarande fall av restitution av de erlagda tullavgifterna.

1 likhet med statens reservförrådsnämnd har departementschefen anset!,

alt ifrågavarande utgift icke borde slutligt stanna å finska staten, som härför

borde beredas ersättning genom anvisande av ett .särskilt anslag med ett

till 30,300 kronor avrundat belopp.

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr ‘147.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 247.

Utskottet. \ie(i tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemstäl

ler utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa förtullningskostnader

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 30,300 kronor.

Kapitalbudgeten.

Fonden för förlag till statsverket.

2:o) Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning av

syntetiskt gummi. Kungl. Maj:t har (bilaga 16, punkt 1, sid. 217—223 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

8 oktober 1943) föreslagit riksdagen alt till Uppförande och drift av fabriksanläggningar

för tillverkning av syntetiskt gummi å tilläggsstat I till riks

staten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av 6,150,000 kronor.

Under ledning av professorn The Svedberg har alltsedan år 1941 försöksverksamhet

bedrivits vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala för utvinnande

av syntetiskt gummi. För bestridande av de därmed förenade kostnaderna

ha hittills anvisats medel om tillhopa 460,000 kronor.

Jämsides med försöksverksamheten utarbetades planer för en industrimässig

tillverkning av syntetiskt gummi av storleksordningen 50 kg i timmen eller

omkring 400 ton per år. Kostnaderna för en anläggning med angivna kapacitet

beräknades till 3,000,000 kronor och de årliga driftskostnaderna till

1,500,000 kronor. För förverkligandet av de uppgjorda planerna ha å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisats två särskilda kapitalinvesteringsanslag,

nämligen ett å 500,000 kronor till anskaffande av maskiner

för framställning av syntetiskt gummi (riksdagens skrivelse nr 18) och ett

å 3,250,000 kronor till uppförande och drift av en fabriksanläggning för tillverkning

av syntetiskt gummi (riksdagens skrivelse nr 87).

Enligt ett mellan statens industrikommission och Stockholms superfosfat

fabriks aktiebolag den 24 maj 1943 träffat avtal, vars huvudgrunder

underställts riksdagens prövning (prop. 76/1943), skall bolaget för kronans

räkning i närheten av bolagets fabriker i Ljungaverk uppföra den för framställning

av syntetiskt gummi avsedda fabriken samt under tiden till och med

år 1968 vid denna tillverka syntetiskt gummi. Avtalets bestämmelser äro i

övrigt i huvudsak följande.

1) Bolaget upplåter till kronan för fabriksanläggningen erforderlig mark

utan ersättning. Upplåtelsen gäller 25 år.

2) Anläggningen med maskiner och övriga tillbehör skall tillhöra kronan.

A området uppförda byggnader tillfalla bolaget med äganderätt utan lösen

vid upplåtelsetidens utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247.

3) Bolaget skall tillhandahålla all för drift och försök erforderlig karbid,

elektrisk kraft intill 1,000 kW samt vätgas och ånga i den mån tillverkningsker

vid bolagets egna anläggningar i Ljungaverk.

4) Bolaget skall bidraga till kostnaderna med 750,000 kronor.

5) Med hänsyn till de risker, som kunna vara förbundna med en anläggning

av ifrågavarande slag, skall kronan svara för all såväl person- som egendomsskada,

vilken vid eller till följd av anläggningen och dess drift drabbar

bolaget direkt eller inträffar under sådana förhållanden, att bolaget blir för

skadan ersättningsskyldigt.

6) Kronan medgiver, att bolaget under den tid, då anläggningen ej äridrilt

för kronans räkning, må utnyttja den för egen räkning. Härom skall särskilt

arrendeavtal träffas mellan kronan och bolaget.

Arbetena å den under uppförande nu varande anläggningen äro beräknade

vara avslutade under första halvåret 1944.

I skrivelse den 14 juli 1943 anförde industrikommissionen, att det med

hänsyn till försörjningsläget inom landet beträffande gummi vore erforderligt

dels att utbygga den redan påbörjade gummifabriken i Ljungaverk, så att

dess kapacitet ökades från 400 ton till 800 ton gummi per år, dels ock att

anlägga ytterligare en fabrik för tillverkning av syntetiskt gummi med sistnämnda

kapacitet.

Genom beslut den 23 juli 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t kommissionen

att dels vidtaga erforderliga förberedelser för utökning från 400 till 800 ton

om året av den vid superfosfatbolagets anläggningar i Ljungaverk planerade

tillverkningen av neoprengummi samt att beställa härför erforderliga maskiner

m. m., allt för en sammanlagd kostnad av högst 375,000 kronor, dels ock

bestrida denna kostnad genom att anlita det förutnämnda, för uppförande

och drift av en fabriksanläggning för tillverkning av syntetiskt gummi anvisade

reservationsanslaget.

I skrivelse den 29 september 1943 har statens industrikommission anmält,

att kommissionen vidtagit erforderliga förberedelser för utökning av den i

Ljungaverk planerade gummitillverkningen och beställt vissa maskiner m. m.

Vidare hade kommissionen med Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag

fört förhandlingar om en från 400 till 1,600 ton per år ökad tillverkning av

syntetiskt gummi. Förhandlingarna hade resulterat i att enighet nåtts mellan

kommissionen och bolaget örn innehållet i dels ett tilläggsavtal till det förut

träffade och dels ett nytt avtal.

Tilläggsavtalet avser en utökning av kapaciteten hos den under byggnad

varande gummifabriken i Ljungaverk och villkoren äro i huvudsak desamma

som i avtalet av den 24 maj 1943. Bolaget skall emellertid icke göra någon

kontant insats för utökningen. Någon jämkning till kronans förmån beträffande

bolagets ersättning för driften har dock skett. Enligt det helt nya avtalet

skall en ny fabrik för neoprengummi med en kapacitet av 800 ton dylikt

gummi per år uppföras i Stockvik å kronan tillhörig mark. Beträffande uppförande

och drift av denna fabrik innehåller avtalsutkastet i stort sett samma

bestämmelser som avtalet den 24 maj 1943, dock skall bolaget icke för denna

fabrik göra någon kontant insats. Även här har emellertid någon jämkning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 247.

till kronans förmån av bolagets ersättning för driften skett. Bolaget erhåller

icke någon rätt till byggnaderna.

Kommissionen bär beräknat att, därest medel för ifrågavarande anläggningar

erhölles inom den närmaste tiden, fabrikerna kunde vara färdiga för

drift, den utökade fabriken i Ljungaverk omkring den 1 mars 1944, och den

nya fabriken i Stockvik i slutet av nämnda år.

Kostnaderna för den utökade neoprengummitillverkningen har kommissionen

beräknat sålunda. För utvidgningen av fabriken i Ljungaverk erfordrades

750,000 kronor och för uppförandet av den nya fabriksanläggningen

i Stockvik 3,900,000 kronor. Utöver dessa belopp erfordrades emellertid rörelsemedel

för att säkerställa driften. Med hänsynstagande till att viss inkomst

kommer att erhållas genom försäljning av framställt gummi, har

industrikommissionen uppskattat det sammanlagda behovet av rörelsemedel

för anläggningarna vid Ljungaverk och Stockvik till 3,000,000 kronor. Då

i det tidigare omnämnda, å tilläggsstat för sistlidna budgetår anvisade anslaget

å 3,250,000 kronor inräknats 1,500,000 kronor till förlagskapital för anläggningen

vid Ljungaverk, skulle det för sådant ändamål nu ytterligare erforderliga

beloppet uppgå till 1,500,000 kronor. Det nu aktuella anslagsbehovet

skulle alltså sluta å ett sammanlagt belopp av (750,000 + 3.900,000

+ 1,500,000 =) 6,150,000 kronor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Verkställda undersökningar ha givit vid handen, att den under uppförande

varande fabriksanläggningen för syntetiskt gummi vid Ljungaverk skulle

för en kostnad av 750,000 kronor kunna utbyggas till sin dubbla kapacitet

eller till 800 ton per år. I förhållande till kostnaden för den redan beslutade

anläggningen, beräknad till 3,000,000 kronor, skulle utvidgningskostnaden

alltså bliva förhållandevis måttlig. Det av industrikommissionen nu framlagda

förslaget till tilläggsavtal med Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag örn

den avsedda utökningen av anläggningen vid Ljungaverk, bygger i huvudsak

på det tidigare med bolaget träffade avtalet. Då jag anser förslaget böra i nuvarande

läge godtagas från statens sida, vill jag förorda, att avtal i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget träffas med bolaget oell alt de för utbyggnaden

av anläggningen och för den utökade driften erforderliga medlen

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Såsom vid skilda tillfällen tidigare framhållits är landets läge i vad avser

gummiförsörjningen kritiskt på grund av de synnerligen små kvantiter rågummi,

som under de senare åren kunnat importeras. Sedan frågan örn

inhemsk produktion av syntetiskt gummi senast underställdes riksdagens

prövning har försörjningsläget ytterligare försämrats. Den import av ersättningsgummi,

med vilken man räknat vid uppgörandet av nu gällande försörjningsplaner,

har sålunda hittills icke kunnat upprätthållas i beräknad

omfattning. Huruvida en ökad import av rågummi och en återhämtning i

vad avser den beräknade importen av ersättningsgummi kunna komma till

stånd under nu rådande förhållanden synes i hög grad ovisst. För att under

en begränsad tid kunna hålla i gång åtminstone den mest oungängliga lastbilstrafiken

lia därför långt gående regleringsåtgärder blivit ofrånkomliga.

Sålunda lia i enlighet nied av Kungl. Majit den 16 juli 1943 meddelade

direktiv vederbörande myndigheter måst vidtaga åtgärder i syfte att minska

antalet sådana lastautomobiler i trafik, vilka äro utrustade nied lastbilringar,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247.

5

till i runt tal 20 000. Även med denna starka beskärning av trafiken är emellertid

försörjningsläget i vad avser gummiringar för de automobiler, som efter

behovsprövning alltjämt få hållas i trafik, bekymmersamt. En fortsatt omedelbar

utbyggnad utöver vad jag nyss förordat av den inhemska produktionen

av ersättningsgummi är därför i och för sig synnerligen angelägen. Det nuvarande

labila utrikespolitiska läget med möjligheter till snabba förändringar

talar å andra sidan för att framgå med försiktighet. Då tillverkningsmetoderna

för syntetiskt gummi äro för vårt land helt oprövade, vore det vidare

givetvis av största värde, att erfarenheterna från den under uppförande

varande anläggningen först avvaktades, innan en ytterligare kapitalkrävande

anläggning uppfördes. .lag är därför icke nu beredd att förorda, att en ny anläggning

för framställning av syntetiskt gummi omedelbart påbörjas. Läget

å gummiförsörjningens område kan emellertid tämligen hastigt förändras i

sådan riktning, att ett uppskov med den ifrågavarande nya anläggningen ej

längre kan anses försvarligt. Jag finner därför försiktigheten bjuda, att genom

anvisande redan nu av erforderliga medel möjligheter beredas för Kungl.

Majit att, därest förhållandena så kunna anses påkalla, skyndsamt låta

igångsätta arbetena å en ny anläggning.

Industrikommissionens nu föreliggande förslag avser en fabrik med en

kapacitet av omkring 800 ton per år eller samma kvantitet som anläggningen

vid Ljungaverk .skulle erhålla efter den av mig förordade utvidgningen.

Jämväl den nya anläggningen torde lämpligen böra för statens räkning uppföras

och drivas av ett enskilt företag. Mellan industrikommissionen och

Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag har också preliminär enighet uppnåtts

örn innehållet i en härför erforderlig överenskommelse. Denna innefattar

i stort sett samma bestämmelser som det tidigare träffade avtalet. Bolaget

skall emellertid för den nya anläggningen, som förutsättes skola uppföras

i Stockvik i närheten av Sundsvall å mark som avses skola förvärvas av

kronan, icke bestrida någon del av de till 3,900.000 kronor beräknade anläggningskostnaderna.

Å andra sidan har i jämförelse med det tidigare avtalet en

viss jämkning till kronans förmån av bolagets ersättning för driften skett.

Vidare har bolaget icke erhållit någon rätt till byggnaderna efter utgången av

år 1968, då bolagets driftsåtagande skulle upphöra. Då ett avtal på de förutsatta

villkoren torde under för handen varande omständigheter få anses godtagbart

från statens sida, synes det uppgjorda förslaget kunna läggas till

grund för ett slutligt avtal med bolaget, därest förhållandena framdeles skulle

göra det angeläget, att anläggningen kommer till stånd. Jag förutsätter därvid,

att en ytterligare prövning av frågan örn platsen för fabrikens förläggning

kommer till stånd. Mellan industrikommissionen och överbefälhavaren lia.

nämligen yppats olika meningar rörande den ur skilda synpunkter lämpligaste

platsen.

Mot de av kommissionen beräknade kostnaderna, slutande å ett belopp

av 6,150,000 kronor har jag icke något att erinra.

1 likhet med vad tidigare skett böra medlen anvisas såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket.

Jag förutsätter, alt tidigare för gummitillverkningen anvisade kapitalinvesteringsanslag

och det anslag, örn vars äskande jag här gör hemställan, ina

utan hinder av det särskilda ändamål, flir vilket vederbörande anslag närmast

avsetts disponeras för att täcka eventuell brist, som kan uppkomma

å annat av ifrågavarande anslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har vårt lands lorsörjningsläge

beträffande gummiprodukter ytterligare försämrats sedan Irågan örn

U tskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 247.

inhemsk produktion av syntetiskt gummi senast underställdes riksdagens

prövning. Departementschefen Ilar för sin del tillstyrkt, att i första hand medel

nu anvisas i syfte att möjliggöra ett utbyggande av den under uppförande

varande fabriksanläggningen för syntetiskt gummi i Ljunga verk till dess

dubbla kapacitet eller till 800 ton per år. Kostnaderna härför hava beräknats

till 750,000 kronor. Departementschefen har vidare förordat, att avtal

i huvudsaklig överensstämmelse med det av industrikommissionen framlagda

förslaget till tilläggsavtal med Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag örn

den avsedda utökningen av anläggningen vid Ljungaverk träffas med bolaget.

Utskottet är ense med departementschefen örn att den föreslagna utbyggnaden

bör komma till stånd och har icke något att erinra mot beräkningen

av kostnaderna härför. Utskottet anser vidare att nämnda avtalsförslag

under nu rådande förhållanden kan godtagas från statens sida.

Vad beträffar uppförande enligt industrikommissionens förslag av ytterligare

en fabrik för framställning av syntetiskt gummi med en kapacitet av

omkring 800 ton per år har departementschefen på anförda skäl förklarat

sig icke nu beredd att förorda, att denna anläggning omedelbart påbörjas,

men tillika framhållit, att läget på gummiförsörjningens område kunde tämligen

hastigt förändras i sådan riktning att ett uppskov med anläggningen

icke kunde anses försvarligt. Departementschefen har därför ansett försiktigheten

bjuda, att genom anvisande redan nu av erforderliga medel möjlighet

beredes för Kungl. Maj:t att, därest förhållandena så kunde anses påkalla,

skyndsamt låta igångsätta arbetena på en ny anläggning av ifrågasatt

slag. Vid den prövning utskottet ägnat förevarande fråga har utskottet fun-.

nit synnerligen angeläget, att alla utvägar hållas öppna, som kunna vara ägnade

att underlätta vårt lands läge beträffande gummiförsörjningen. Utskottet

anser sig därför böra tillstyrka, att medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

i syfte att giva Kungl. Maj:t möjligheter att genom de föreslagna

åtgärderna möta en skärpning av läget på ifrågavarande område.

I likhet med departementschefen har utskottet under nu förevarande förhållanden

funnit det av industrikommissionen framlagda förslaget till avtal

med ovannämnda bolag angående uppförande av den ifrågasatta nya fabriksanläggningen

godtagbart från statens sida och ägnat att läggas till grund för

ett slutligt avtal med bolaget, därest förhållandena nödvändiggöra, att anläggningen

kommer till stånd.

Emot beräkningen av kostnaderna för anläggningens uppförande och drift,

3,900,000 respektive 1,500,000 kronor, har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Utskottet tillstyrker alltså, att för samtliga ovannämnda ändamål anvisas

ett sammanlagt belopp av (750,000 + 3,900,000 + 1,500,000 =) 6,150,000

kronor och har icke något att invända mot departementschefens förslag

att tidigare för gummitillverkningen anvisade kapitalinvesteringsanslag och

nu ifrågavarande anslag må utan hinder av det särskilda ändamål, för vilket

vederbörande anslag närmast avsetts, disponeras för täckande av eventuell

brist, som kan uppkomma å annat av berörda anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 247. •

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande och drift av fabriksanläggningar

för tillverkning av syntetiskt gummi å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 6,150,000 kronor.

Stockholm den 9 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhald Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Nisser,

Emil Petersson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Persson i

Tidaholm, Holmdahl, Andersson i Malmö, Andersson i Södergård, Nilsson i Steneberg,

Viklund, Lundberg i Hälsingborg, Pettersson i Dahl och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:490 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen s. 4 i texten