Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943 44 till bidrag till utlandssvenskarnas förening.

1943-11-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:255, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943 44 till bidrag till utlandssvenskarnas förening.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 255.

5

Nr 255.

Ankom till riksdagens kansli den 12 november 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943 44 till bidrag till utlandssvenskarnas

förening.

(3:e avd.)

I propositionen nr 342 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1943,

föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 30,000

kronor.

För att i olika avseenden stödja och bistå svenskar i utlandet samt

stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet har inom Sverige

bildats ett flertal organisationer och sammanslutningar. Bland dessa märkas

särskilt riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet med säte i Göteborg

samt institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening,

vilkas centrala organisation är förlagd till Stockholm.

Samtliga berörda föreningar hava för sin verksamhet erhållit ekonomiskt

stöd av staten. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet erhöll

sålunda år 1926 ett bidrag av lotterimedel å 228,000 kronor. Föreningen

åtnjuter dessutom förmånen av tjänstebrevsrätt. Institutet för svensk utlandstjänst

har erhållit statsanslag åren 1930—1939. Under åren 1937—1939

utgick från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till bidrag till upplysningsverksamhet

i emigrationsfrågor statsbidrag med 10,000 kronor per

år. Utlandssvenskarnas förening har under åren 1938—1940 samt år 1942

beviljats bidrag av lotterimedel med respektive 10,000, 22,000, 20,000 och

23,000 kronor. Av sistnämnda belopp äro 2,000 kronor avsedda såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för den av föreningen numera omhänderhavda

skötseln av institutets för svensk utlandstjänst verksamhet. Föreningen

har härjämte från ett under femte huvudtiteln uppfört anslag till

bidrag till utlandssvenskarnas förening såsom bidrag till sin hjälpverksamhet

till förmån för utlandssvenskar, vilka såsom flyktingar återvänt till

Sverige, för budgetåren 1939/40, 1940/41 och 1942/43 erhållit statsanslag å

respektive 50,000, 50,000 och 25,000 kronor. För innevarande budgetår har

riksdagen anvisat ett anslag av 50,000 kronor såsom bidrag till motsvarande

hjälpverksamhet m. m.

I skrivelse den 25 maj 1938 anhöll riksdagen, i anledning av en inom

andra kammaren av herr E. Nylander väckt motion (nr 1) samt under åberopande

av andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6 och

första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11, örn skyndsam

allsidig utredning om utlandssvenskarnas rättigheter och skyldigheter i syfte

att fastare knyta banden mellan dem oell hemlandet samt hemställde, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 255.

Kungl. Majit måtte med ledning av utredningen framlägga förslag till riksdagen.

Den 30 september 1941 avgav socialstyrelsen utredning örn utlandssvenskarna

(S. O. U. 1941:36). Socialstyrelsen har häri till behandling upptagit,

förutom utlandssvenskarna berörande spörsmål i allmänhet, jämväl frågan

örn en särskild organisation för utlandssvenskarna. Efter att hava redogjort

för den verksamhet bland utlandssvenskarna, som bedrives av förutnämnda

tre organisationer framhåller socialstyrelsen, att för närvarande en organisatorisk

splittring å förevarande område vore för handen, vars olägenheter

syntes vara obestridliga. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Ifrågavarande organisationer ha oundvikligen och i ökad omfattning kommit

att utsträcka sin verksamhet på varandras arbetsområden, vilket icke blir

förmånligt och lämpligt med hänsyn till arbetets effektivitet. Denna rivalitet

i fråga örn arbetsuppgifterna är förenad med rivalitet i fråga örn värvandet

av medlemmar och utverkandet av bidrag från olika håll. Bland svenskar

såväl i hemlandet som i utlandet torde det också vara synnerligen vanligt,

att institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas förening förväxlas.

Man räknar där överhuvud icke med eventualiteten av att konkurrerande

organisationer förefinnas på området.

Det här föreliggande organisationsproblemet har synts styrelsen kunna

lösas på endera av två vägar: antingen genom en klar gränsdragning mellan

de tre organisationernas olika uppgifter eller genom deras sammanslagning

till en enda organisation, vilken i sig upptoge och förenade deras skilda

verksamhetsgrenar. Vid ett övervägande av dessa två möjligheter har sammanslagningsalternativet

tett sig som det mest önskvärda.

I skrivelse den 10 februari 1943 hava riksföreningen för svenskhetens

bevarande i utlandet, utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst

framhållit, att de fattat preliminärt beslut örn sammanslagning i

enlighet med socialstyrelsens förslag. Den nya föreningen skulle benämnas

»riksföreningen för svenskarna i utlandet». Ender förutsättning av en sammanslagning

äskades ett statsbidrag av 59,770 kronor till den nya föreningens

verksamhet under budgetåret 1943/44.

Sedermera har utlandssvenskarnas förening i skrivelse den 28 augusti 1943

anhållit, att, därest nyssnämnda framställning ej skulle komma att bifallas,

föreningen måtte beviljas ett anslag av 30,000 kronor såsom bidrag till bestridandet

av föreningens administrationskostnader under tiden 1 juli 1943

—30 juni 1944. Föreningen har härvid uppgivit, att föreningens sannolika

administrationskostnader under nämnda tid av föreningen beräknades till

53,500 kronor enligt följande uppställning.

Löner, inberäknat dyrtidstillägg .......... kronor 35,425

Hyra, lyse, städning m. m................. » 5,300

Skrivmaterial, porto, telefon m. m....... » 5,300

Diverse administrationskostnader ........ » 3,600

Värvnings- och propagandakostnader .... » 2,200

Representation i Göteborg och Malmö .. » '' 1,200

Oförutsedda utgifter........................ » 475

Summa kronor 53,500

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 255.

7

Föreningens inkomster under ifrågavarande tid har föreningen uppskattat

till cirka 25,000 kronor utgörande medlemsavgifter samt bidrag från näringslivet.

Det för täckande av föreningens förenämnda omkostnader ytterligare

erforderliga beloppet skulle sålunda uppgå till inemot 30,000 kronor.

Departementschefen laar anfört följande.

Den verksamhet till förmån för utomlands boende svenskar och svenskättlingar,

som, huvudsakligen med hjälp av frivilliga bidrag, bedrives av riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet, institutet för svensk utlandstjänst

och utlandssvenskarnas förening, är värd allt erkännande. Verksamheten

fyller viktiga uppgifter i såväl kulturellt som socialt hänseende. Genom

de ombud för organisationerna, som finnas i skilda delar av världen, torde

organisationerna vara i stånd att betjäna utlandssvenskarna praktiskt taget

var dessa än befinna sig. Ej minst under nuvarande förhållanden, då de

ordinarie förbindelserna ofta äro helt avbrutna, torde organisationernas

strävan att stärka sambandet mellan utlandssvenskarna och hemlandet vara

av stor betydelse.

Emellertid torde den omständigheten att berörda verksamhet bedrives av

tre olika organisationer med delvis sammanfallande uppgifter vara ägnad att

i viss mån motverka verksamhetens syftemål, bland annat därigenom att

ovisshet kan råda rörande vilken organisation man i olika frågor bör vända

sig till. För undanröjande av nämnda olägenheter har socialstyrelsen i sin

förutnämnda utredning rörande utlandssvenskarna framlagt förslag örn sammanslagning

av de tre ifrågavarande organisationerna till en förening, vilken

skulle benämnas riksföreningen för svenskarna i utlandet. Organisationerna

själva hava jämväl enats örn en sammanslagning och upprättat en preliminär

överenskommelse härom. Enligt denna skulle elen nya organisationen arbeta

på två avdelningar eller utskott, ett i Stockholm, som huvudsakligen skulle

ägna sig åt de praktiskt och socialt betonade uppgifter, som nu handhavas

av utlandssvenskarnas förening och institutet för svensk utlandstjänst, samt

ett i Göteborg, som på sin lott skulle få de mera kulturellt inriktade arbetsuppgifter,

som hittills ålegat riksföreningen för svenskhetens bevarande i

utlandet. Genomförandet av sammanslagningen förutsatte att riksföreningen

för svenskarna i utlandet beviljades statsbidrag till sin verksamhet, vilket

för budgetåret 1943/44 beräknades till omkring 60,000 kronor. Härjämte har

förutsatts att föreningen skulle komma i åtnjutande av tjänstebrevsrätt.

Enligt det förslag till lösning av berörda organisation sspörsmål, som framlagts

av socialstyrelsen, skulle en viss samordning av arbetet till förmån för

utlandssvenskarna åstadkommas. Emellertid torde de fördelar, som därigenom

skulle vinnas, ej vara av den storleksordning att jag för närvarande

anser mig kunna tillstyrka, att statsmakterna anslå de medel, som synas

erforderliga för att sammanslagningen skall komma till stånd. De olägenheter,

som förekomsten av skilda organisationer medför, synas för övrigt i

hög grad kunna elimineras genom att en klar gränsdragning verkställes

mellan de uppgifter, som böra tillkomma å ena sidan riksföreningen för

svenskhetens bevarande i utlandet samt å andra sidan de redan nu samverkande

organisationerna institutet för svensk utlandstjänst och utlandssvenskarnas

förening.

Utlandssvenskarnas förening har, såsom nämnts, i skrivelse den 28 augusti

1943 hemställt, att, därest den planerade nya föreningen caj skulle komma

i åtnjutande av statsbidrag — för vilket fall denna ej torde komma till stånd

— föreningen måtte tilldelas statsanslag å 30,000 kronor såsom bidrag till

föreningens administrationskostnader. Rådande förhållanden lia gjort att före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 255.

Utskottet.

ningen, som huvudsakligen inriktar sig på att socialt och ekonomiskt bistå

i utlandet bosatta svenskar, fått en allt större uppgift att fylla. Såsom

bidrag till sin hjälpverksamhet har föreningen som tidigare nämnts erhållit

statsbidrag, för innevarande budgetår 50,000 kronor. Jag vill vidare erinra

örn, att föreningen åtagit sig att emottaga svenska medborgare, som i anledning

av bombangrepp mot tyska städer återvända till hemlandet, samt

att föreningen för bestridande av hjälpverksamhet till förmån för dessa

svenskar erhållit bidrag med 40,000 kronor, vilket utgått från anslaget till

oförutsedda utgifter. Föreningens ökade uppgifter ha emellertid även fört med

sig en stegring ay föreningens administrationskostnader. Föreningen har

tidigare erhållit bidrag av lotterimedel för täckande av sina administrationskostnader.

År 1942 beviljades sålunda dylikt bidrag med 23,000 kronor.

Under innevarande år har föreningen ej ansett sig böra göra någon ansökan

örn lotterimedel, enär man räknat med att den överenskomna sammanslagningen

skulle komma till stånd och den nybildade föreningen erhålla statsanslag.

Av .de av föreningen lämnade uppgifterna framgår, att föreningens

inkomster ej förslå till täckande av föreningens nuvarande administrationskostnader,

utan har föreningens fond för ständiga medlemsavgifter måst tagas

i anspråk. Enligt vad jag inhämtat har av sagda fond, med en tidigare behållning

av 52,000 kronor, 29,000 kronor redan förbrukats, därav 24,000

kronor under verksamhetsåret 1942—43. Därest föreningen skulle nödgas

taga i anspråk medel ur fonden i samma utsträckning, som måst ske under

sista verksamhetsåret, skulle fonden inom kort vara förbrukad och föreningen

se sig nödsakad att högst väsentligt inskränka sin verksamhet. Med hänsyn

till betydelsen av föreningens verksamhet speciellt under nuvarande förhållanden

skulle detta vara synnerligen olyckligt. Härtill kommer att en

sådan utveckling otvivelaktigt skulle medföra ökat arbete för de myndigheter,

som närmast skulle övertaga föreningens arbete till förmån för utlandssvenskarna.

På grund av anförda förhållanden finner jag starka skäl tala för att

utlandssvenskarnas förening erhåller bidrag av statsmedel till bestridande av

sina administrationskostnader under innevarande verksamhetsår. Emot det

av föreningen begärda beloppet synes intet vara att erinra.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att föreningen beviljas bidrag med

30,000 kronor att anvisas å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Förevarande förslag avser bidrag till föreningens administrationskostnader,

för vilka föreningen under fjolåret åtnjutit bidrag av lotterimedel. Under

erinran härom får utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

Stockholm den 12 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nx 254.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:493 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående omslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till bidrag till utlan a1 i texten