Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av statens geotekniska institut m. m.

1943-11-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:256, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av statens geotekniska institut m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 256.

1

Nr 256.

Ankom till riksdagens kansli den 12 november 1948 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande

av statens geotekniska institut m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 333 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 oktober

1943, gjort framställning om inrättande av statens geotekniska institut m. m.

Sedan 1939 års lagtima riksdag i skrivelse nr 328 anhållit, att en utredning

måtte verkställas angående möjligheterna att effektivisera den tekniska forskningen,

icke minst för att erhålla billigare och snabbare resultat, samt att

utnyttja de vunna forskningsresultaten till hela landets bästa, bemyndigade

Kungl. Majit den 31 augusti 1940 chefen för handelsdepartementet att tillkalla

högst sju utredningsmän för att utreda frågan örn den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande.

De av departementschefen för ändamålet tillkallade utredningsmännen,

som antagit benämningen utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande — f. d. generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande,

kommerserådet P. A. H. Carlborg, professorn vid tekniska högskolan

i Stockholm H. Kreuger, fil. doktorn, ledamoten av riksdagens första kammare

H. Nordenson, professorn T. Svedberg, verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien,

professorn E. Velander samt direktören S. Westerberg

—- ha efter att tidigare ha avgivit fem betänkanden i olika ämnen nied

skrivelse den 18 mars 1943 till chefen för handelsdepartementet överlämnat

ett med nr VI betecknat betänkande (SOU 1943: 22), innehållande förslag till

åtgärder för den geotekniska forskningens ordnande. Ärendets beredning bär

ansetts böra ske inom kommunikationsdepartementet.

över förslaget ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,

riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, direktionen

för statens väginstitut, Sveriges geologiska undersökning, styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm efter hörande av högskolans lärarkollegium,

styrelsen för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans lärarkollegium,

ingenjörsvetenskapsakademien, statens kommitté för byggnadsforskning,

svenska teknologföreningen, svenska kommunaltekniska före
Bihang

till riksdagens protokoll 1953. 6 sami. Nr 256—257.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 256.

ningen och svenska byggnadsentreprenörföreningen. Därjämte har svenska

konsulterande ingenjörers förening inkommit med en skrift.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande.

Det av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

avgivna förslaget innebär, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning, som enligt vad förut nämnts äger det bäst utrustade laboratoriet,

vid ingången av år 1944 utbrytes ur styrelsen och att med denna

avdelning som stomme en ny organisation uppbygges, avsedd att betjäna de

statliga myndigheter, vilka äro i behov av geoteknisk sakkunskap. Organisationen

skulle även stå till tjänst för kommunala myndigheter och enskilda

företag och personer, som önska anlita densamma. Denna skulle därjämte

erhålla möjligheter att genom forskningsarbeten fullfölja de uppslag, till vilka

de praktiska rönen kunna giva upphov.

För min del hyser jag den uppfattningen, att fördelarna ur allmän synpunkt

av att överföra järnvägsstyrelsens geotekniska verksamhet till en centralorganisation

äro så stora, att ett sådant överförande bör ske. Givetvis bör

därvid tillses, att centralorganisationens personaluppsättning samt formerna

för samverkan mellan denna organisation och järnvägsledningen avvägas på

sådant sätt, att järnvägarnas för trafiksäkerheten betydelsefulla intresse av

att utan tidsutdräkt få erforderliga undersökningar verkställda ej åsidosattes.

Jag förutsätter sålunda, att ett överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska

avdelning till den nya organisationen skall komma till stånd efter det att de

nuvarande båda kvalificerade geoteknikerna i järnvägsstyrelsen avgått från

sina befattningar. Då dessa befattningshavare, enligt vad jag inhämtat, uppnå

pensionsåldern den ene vid utgången av januari och den andre vid utgången

av september 1945, synes överförandet lämpligen böra äga rum från och

med den 1 oktober 1945. Självfallet bör i avvaktan på överförandet återbesättande

av ledigblivande tjänst ej ske eller annan åtgärd för rekrytering av

ny kvalificerad personal vidtagas. Till frågorna örn den personalökning för

den blivande centralorganisationen, som erfordras vid bifall till vad jag här

förordat, samt örn de anordningar i övrigt, vilka eventuellt kunna bliva erforderliga

i samband med överförandet, torde efter närmare utredning ståndpunkt

få tagas i samband med prövning av centralorganisationens anslagsbehov

för budgetåret 1945/46.

Utredningen, som övervägt, huruvida den föreslagna nya geotekniska organisationen

borde inordnas i statens väginstitut eller inrättas såsom ett fristående

institut, har funnit övervägande skäl tala för det sistnämnda alternativet.

Flertalet av de hörda myndigheterna och institutionerna har också anslutit

sig till utredningens uppfattning, men några lia förordat den geotekniska

verksamhetens inordnande i väginstitutet.

Väginstitutets verksamhet, som i huvudsak är inskränkt till vägområdet,

är i allt väsentligt av annan art än den verksamhet, som skulle ankomma

på det ifrågasatta geotekniska institutet. Det torde därför icke behöva befaras,

att väginstitutet och ett geotekniskt institut komma att erhålla sammanfallande

arbetsuppgifter, bortsett möjligen från sådana, som kunna beröra

vissa gränsområden mellan geotekniken och väggeologien. Utredningen har

framhållit, att en anknytning av den geotekniska organisationen till väginstitutet

komme att medföra organisatoriska olägenheter i vad avsåge att

åstadkomma en ändamålsenligt uppbyggd överledning för ett gemensamt

institut. I ledningen för den geotekniska verksamheten borde nämligen finnas

företrädare för de viktigaste byggnadsområden, som verksamheten berörde,

medan däremot i väginstitutets ledning de olika intressena inom in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 256.

3

stitutets specialområde borde vara företrädda. Vidare har utredningen framhållit,

att de håda verksamhetsområdena var för sig vore av sådan storleksordning,

att de kunde bilda underlag för organ med självständig ställning.

För arbetsresultatet vore det därjämte säkerligen av värde, därest de ifrågavarande

organen finge utveckla sig fritt och självständigt utan de inre friktioner,

som eljest kunde befaras.

På av utredningen anförda skäl och då några nämnvärda besparingar icke

torde uppkomma genom att anknyta den geotekniska organisationen till väginstitutet,

biträder jag utredningens förslag i nu förevarande hänseende. Jag

förutsätter emellertid i likhet med utredningen, att en viss kontakt och samverkan

mellan det geotekniska institutet och väginstitutet komma till stånd.

För att skapa trygghet för nödig samverkan böra styrelserna för de båda institutionerna

lia åtminstone en ledamot gemensam. Vidare utgår jag från att

ett direkt samarbete mellan de tekniska cheferna för de båda institutionerna

kommer att äga rum i frågor, som beröra institutionernas gemensamma

gränsområden.

Medan byggnadsverk av olika slag, häri inräknat såväl husbyggnader som

väg-, bro-, järnvägs- och dammanläggningar m. m., tidigare fingo planläggas

med ledning av rent erfarenhetsmässiga men i det stora hela ovissa antaganden

om markens bärighet, kunna hithörande beräkningar numera grundas

på geotekniska markundersökningar jämte efterföljande laboratorieundersökningar.

I all synnerhet vid planläggningen av mera vittutseende företag

ha dessa grundundersökningar visat sig vara till utomordentligt gagn i

kostnadsbesparande hänseende.

Geotekniken är en ny vetenskap, som särskilt under det senaste decenniet

före kriget kraftigt utvecklats. Inom Sverige hade emellertid långt tidigare

värdet av systematiska jord- och grundundersökningar börjat uppskattas,

vilket belyses av att redan år 1914, i anslutning till den år 1913 inträffade

stora järnvägsolyckan vid Jonsered, tillsattes en statens järnvägars geotekniska

kommission. Denna, som därefter var verksam fram till år 1922 och

då efterträddes av en geoteknisk avdelning inom järnvägsstyrelsen, hade till

främsta praktiska uppgift att förebygga jordskred utmed järnvägslinjerna.

På grund av de effektiva praktiska resultat, som den geotekniska forskningen

visat sig kunna lämna, har denna forskning i all synnerhet inom

Amerikas förenta stater understötts och utvecklats. Även inom ett stort antal

av Europas länder finnas statliga geotekniska institut och laboratorier,

flerstädes av betydande omfattning. Enligt utskottets mening får det, icke

minst med hänsyn till därmed förenade viktiga samhälleliga behov, anses

vara en brist att någon liknande institution hittills icke funnits i Sverige.

Utskottet anser sig från här angivna utgångspunkter böra tillstyrka förslaget

om inrättande av ett statligt geotekniskt institut.

Enligt propositionen skall järnvägsstyrelsens geotekniska verksamhet överflyttas

till det nya institutet från och med den 1 oktober 1945, under vilket

år de två kvalificerade geotekniker som för närvarande äro anställda hos

järnvägsstyrelsen uppnå pensionsåldern. Utskottet finner för sin del vanskligt

att nu avgöra i vad mån det blivande institutet bör övertaga all statens

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 256.

järnvägars geotekniska verksamhet. Sannolikt torde åtminstone viss personal

vid statsjärnvägarna alltjämt bliva erforderlig för markundersökningar och

andra praktiska uppgifter. Enligt utskottets mening bör frågan örn ett överflyttande

av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning till geotekniska institutet

bliva föremål för fönyad prövning. Med hänsyn till att de kvalificerade

geoteknikerna hos järnvägsstyrelsen avgå ur tjänst under år 1945, synes

spörsmålet böra upptagas till slutligt avgörande i samband med behandlingen

av institutets anslagsfrågor för budgetåret 1945/46. Vid de överväganden, som

dessförinnan må befinnas erforderliga, bör hänsyn tagas till vad utskottet

här antytt rörande fortsatt behov vid statens järnvägar av personal för vissa

geotekniska arbetsuppgifter.

Uppmärksammas bör att även inom statens väginstituts verksamhetsområde

falla vissa till geotekniken hörande forskningsuppgifter, bland vilka såsom

de viktigaste må nämnas tjälens verkningar samt stabiliteten av ytlager

på exempelvis vägar och flygfält. Alternativt har därför ifrågasatts och även

av ett flertal hörda institutioner, däribland statskontoret, förordats, att den

nya geotekniska centralorganisationen skulle förläggas till väginstitutet. De

skäl, som av departementschefen anförts för det i propositionen valda alternativet

med ett fristående institut, har utskottet funnit övertygande. Utskottet

har ansett sig böra fästa särskilt avseende vid vanskligheten av att inom väginstitutet

med dess enbart på vägväsendet inriktade uppgifter av olika slag inpassa

en hela det vidsträckta byggnadsområdet omspännande geoteknisk

forskning. Dessa svårigheter skulle säkerligen icke minst lia framträtt vid

tillskapandet av en lämplig överledning för en på dylikt sätt utvidgad institution.

Att märka är också, att statens väginstitut i sitt yttrande i ärendet

ej haft något att erinra mot det nu föreslagna alternativet, under uttalande

dock av behovet av samarbete mellan de båda instituten. Ett dylikt samarbete

måste även utskottet finna synnerligen angeläget. Särskilt nödvändigt framstår

detta på grund av behovet av gränsdragning mellan instituten med avseende

på deras inom geotekniken nära varandra liggande arbetsuppgifter

samt för uppnående av lämplig disposition av personal och utrustning.

Trots det blivande geotekniska institutets ganska begränsade arbetsområde

har personalbehovet redan från början beräknats bliva så avsevärt som ett

25-tal befattningshavare. Vad särskilt angår den med undersökningar å vägområdet

sysselsatta personalen antages redan nu, att behovet skall komma att

ytterligare stiga i samma mån som vägarbetena tilltaga. En återgång till normala

förhållanden inom byggnadsverksamheten kommer väl också att verka

i liknande riktning. Å andra sidan bör vid bedömandet av ifrågavarande

spörsmål uppmärksammas den särställning, som denna nya statsinstitution

förvaltningsekonomiskt kommer att intaga, i det att omkring tre fjärdedelar

av dess till cirka 200.000 kronor uppskattade årliga utgifter beräknas kunna

återvinnas genom inflytande inkomster, låt vara till övervägande del intäkter

av statliga uppdrag.

Då det gäller att för framtiden åstadkomma önskvärd begränsning av

kostnaderna för institutet bör beaktas en av tekniska högskolan anförd syn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 256.

5

punkt, enligt vilken det geotekniska fältarbetet, i den mån undervisningen

vid de tekniska högskolorna förbättras, i allmänhet icke torde behöva kräva

anlitandet av särskilda fackmän utan kunna utföras av samma personal, som

planlägger arbetena i övrigt. Härigenom skulle geotekniska institutets terrängundersökningar

kunna inskränkas till mera komplicerade fall. I god

överensstämmelse med denna synpunkt framhålles i det nyligen avgivna betänkandet

angående den högre tekniska undervisningen vikten av en fruktbärande

undervisning vid högskolorna i geoteknik, så att de i praktiken arbetande

väg- och vattenbyggnadsingenjörerna skulle kunna utföra fältundersökningar.

I sådant syfte föreslås en geoteknisk speciallärarbefattning vid

tekniska högskolan och en vid Chalmers tekniska högskola.

Såväl vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vid järnvägsstyrelsen lia

enligt uppgift de geotekniska tjänstemännen plägat driva privatpraktik i rätt

stor omfattning vid sidan av sina tjänstegöromål. Enligt vad riksräkenskapsverket

erinrat omhänderhar sålunda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker

uppgifterna inom styrelsens eget område såsom tjänsteåligganden,

medan uppdrag för annans räkning av honom mottagas såsom privata uppdrag,

vilka fullgöras på övertid. I båda fallen är den i övrigt anlitade personalen

ej fast statsanställd utan ersättes av uppdragsgivarna. En dylik förening

av statstjänst med privat verksamhet måste betraktas som mindre

lämplig. Utskottet förutsätter, att densamma upphör i samband med hithörande

personals övergång till det nya institutet.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts proposition får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att ett statens geotekniska institut med i huvudsak

de uppgifter, som i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 8 oktober 1943 angivits, skall inrättas

från och med den 1 januari 1944;

b) godkänna följande personalförteckning för statens geotekniska

institut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat:

1 överingenjör och chef.......................... C 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 20:

2 förste statsgeotekniker ........................ Eo 28

1 statsgeotekniker ............................. Eo 26

2 biträdande statsgeotekniker .................... Eo 21;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas för tiden den 1 januari—den 30 juni

1944:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 256.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis... . 6,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 23,050

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 4,550

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis.... 30,800

Summa kronor 65,000;

d) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å

driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa följande anslag:
1.

till Statens geotekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag

av 65,000 kronor;

2. till Statens geotekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag

av 34,000 kronor;

3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag

av 18,200 kronor;

e) till Tillbyggnad till statens väginstitut m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 22,000 kronor.

Stockholm den 12 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

för första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Lindström, Bäckström, Sven Larsson, Heiding, Karl Andersson, friherre De Geer, Gustaf

Karlsson, Gustaf Iwar Anderson och Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Mårtensson,

Staxäng, fru Alvén, herrar Åkerström, Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:480 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens geotekniska institut m.m. s. 8 i texten