Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943!44 till vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

1943-11-16 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:258, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943!44 till vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 288.

1

Nr 258.

Ankom till riksdagens kansli den 16 november 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943!44 till vissa ersättningar åt arbetare

vid Salsåkers sågverk m. fl.

(3:e avd.)

I propositionen nr 358 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1943,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av chefen för socialdepartementet

förordade grunder för ersättningar åt arbetare m. fl. vid Salsåkers sågverk,

dels ock till Vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av

63,700 kronor.

Sedan fyra inom Nordingrå socken, Västernorrlands län, belägna sågverk,

däribland Salsåkers ångsåg med omkring 180 arbetare, år 1932 nödgats nedlägga

driften, beviljade Kungl. Majit genom beslut den 10 november 1933

ett statslån å 350,000 kronor i syfte att möjliggöra återupptagandet av

driften vid Salsåkers sågverk. Åren 1936 och 1940 ha ytterligare statslån

beviljats å sammanlagt 230,000 kronor, varjämte dåvarande ägaren, aktiebolaget

Salsåkers industrier, vars aktiemajoritet (46 aktier av 50) innehades

av landssekreteraren i länet såsom representant för det allmännas intressen,

år 1939 erhöll ett subventionsbelopp av 85,000 kronor. Härigenom har

driften, örn än i inskränkt omfattning, kunnat upprätthållas.

Fristen för lånens återbetalning har vid olika tillfällen förlängts och utlöper

den 31 december 193:3. Den 1 september 1943 återstod ett oguldet

kapitalbelopp av 489,030 kronor jämte ränta. Från bolagets sida har framhållits,

att en återbetalning av lånen icke kan ske utan driftnedläggelse.

Arbetarstammen består av ett 80-tal arbetare.

I skrivelse den 1 juli 1943 hemställde vissa kommunala myndigheter i

Nordingrå kommun samt ortens fackförening m. fl. sammanslutningar örn ytterligare

förlängning av tiden för återbetalandet av bolagets statslån.

I skrivelsen framhölls, bland annat, att vid ett nedläggande av driften,

trots den rådande goda arbetstillgången, ett trettiotal anställda på grund

av ålder eller fastighetsinnehav skulle möta stora svårigheter att erhålla

arbete i öppna marknaden. Därest driften stoppades redan nu, måste man

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 288. rasa 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 258.

således räkna med att dessa på ett eller annat sätt måste få sin framtida

försörjning ordnad av stat eller kommun. För ett år sedan funnes skäl antaga,

att denna vid orten bundna arbetskraft skulle genom övergång till

småindustriell och hemindustriell verksamhet kunna beredas försörjning vid

driftens nedläggande. Det hade emellertid sedan dess visat sig, att det nu

vore så gott som omöjligt att skapa någon småindustri.

Under åberopande härav hemställdes i skrivelsen, att aktiebolaget Salsåkers

industri måtte beviljas ytterligare uppskov med återbetalningen av

bolagets statslån, intill dess åtgärder kunnat vidtagas för beredande av

försörjningsmöjligheter åt den ej flyttbara arbetskraften vid bolaget i åtminstone

samma omfattning som den dåvarande eller, örn försäljning av

företaget måste ske, att företräde måtte givas sådan köpare, som ämnade

upprätthålla driften på platsen, eller slutligen, därest driften måste nedläggas,

att försörjningsmöjligheter måtte beredas den arbetskraft, som därvid bleve

ledig och ej kunde omplaceras.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anförde i yttrande över sistnämnda

ansökning, att för driftens fortsättande av nuvarande ägaren till sågverket

vore ofrånkomligt, ej blott fortsatt anstånd med statslånens återbetalande

utan även, med hänsyn till rådande höga timmerpriser, att ett ytterligare

rörelsekapital av minst 200,000 kronor ställdes till förfogande. Länsstyrelsen

underströk angelägenheten av åtgärder från statens sida för att i görligast

största utsträckning hålla arbetarna skadeslösa till följd av sågverksdriftens

nedläggande.

Genom beslut den 27 augusti 1943 fann Kungl. Majit framställningen i

vad den avsåge ytterligare uppskov med lånets återbetalning ej föranleda

någon åtgärd, men förklarade sig vilja beträffande ärendet i övrigt framdeles

meddela beslut.

Bolagets styrelse har därefter efter samråd med ombudsmannen i statskontoret

inlett förhandlingar med spekulanter på bolagets egendom. Dessa ha nu lett

till att försäljningsavtal slutits med Igelsta trävaruaktiebolag, Östertälje.

Sistnämnda bolag har emellertid ej för avsikt att fortsätta driften vid sågverket.

Genom försäljningen har aktiebolaget Salsåkers industrier blivit i

stånd att till fullo återgälda statslånen, å vilka den 1 september 1943 återstod

oguldet ett kapitalbelopp av tillhopa 489,030 kronor, ävensom att erlägga

å lånen upplupen ränta. Försäljningssumman beräknas härutöver

komma att förslå till återbetalning av större delen av, eventuellt hela, den

bolaget beviljade statssubventionen å 85,000 kronor. Köparen har förklarat

sig villig att bereda sysselsättning åt ett trettiotal av bolagets arbetare vid

ett köparen tillhörigt sågverk i Östertälje, att bekosta flyttningskostnaderna

för dessa arbetare ävensom att lämna verksamt bidrag till uppförande av

egna hem vid den nya arbetsplatsen. Tre äldre förmän, vilka kvarstannade

i Salsåker, skulle där beredas förmånen av fri bostad under sin och eventuellt

efterlevande hustrus livstid. Motsvarande förmån skulle tillkomma 9

arbetare i åldern 56 år och därutöver under minst tre år samt alla övriga

arbetare under minst ett år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 258.

3

Sedan länsstyrelsen tillsatt en särskild kommitté med uppdrag att följa

utvecklingen av förhållandena vid Salsåker och vidtaga de åtgärder, som

kommittén kunde finna påkallade beträffande de vid sågverket anställda,

har kommittén till länsstyrelsen inkommit med förslag till ersättningar åt

de anställda arbetarna i anledning av den planerade driftnedläggelsen.

Länsstyrelsen har anslutit sig till kommitténs förslag.

Vid godtagande av kommitténs och länsstyrelsens förslag skulle ersättningar

utgå med de belopp, som framgå av följande sammanställning, vilken

jämväl utvisar den maximalt totala kostnaden, därest ersättningarna som

länsstyrelsen föreslagit skulle utgå från och med år 1943.

Grupp

Antal

anställ-

ningsår

Ålder

Antal

arbetare

Engångs-

ersättning

kr.

Ärligt under- stödsbelopp

intill 67 år

Total

kostnad

högst

Man

Hustru

I. Med försörjnings- plikt ............

minst 20

50 år el. mer

19

1,000

400

400

196,200

II. Utan försörjnings- plikt ............

»

»

7

700

400

_

35,300

III. Med försörjnings- plikt ............

»

under 50 år

24

1,000

_

_

24,000

IV. Utan försörjnings- plikt ............

»

»

5

700

_

_

3,500

V. Med försörjnings- plikt ............

10—19

9

500

_

__

4,500

VI. Utan försörjnings- plikt ............

»

»

6

350

_

_

2,100

VII. Utan försörjnings- plikt ............

5-9

»

3

150

—

—

450

Summa

kronor

266,050

Av den totala kostnaden, 266,050 kronor, utgöras 58,450 kronor av engångsersättningar

medan de årliga understödens sammanlagda belopp skulle

uppgå till 207,600 kronor, därest samtliga personer, som föreslagits skola

erhålla understöd, uppnå 67 års ålder.

Utöver förenämnda ersättningar föreslås, att på grund av särskilt ömmande

omständigheter engångsersättningar böra utgå till ytterligare 5 personer.

Av dessa äro två änkor efter arbetare vid sågverket, vilka avlidit

1941 respektive 1942. En av dessa, vars man varit anställd i 35 år, är

medellös och föreslås erhålla en engångsersättning med 700 kronor. Den

andra, vars man sedan år 1926 arbetat vid sågverket, lever i små omständigheter

och har ett minderårigt barn att försörja. Hon skulle tillerkännas

engångsersättning med 500 kronor. De tre andra äro arbetare, av vilka en

varit anställd sedan år 1893, en sedan år 1898 och en sedan år 1907. De

hava alla försörjningsplikt mot hustru. Emellertid åtnjuta de pension från

sågverkets förutvarande ägare, Kramfors aktiebolag, med 720 kronor per år.

Envar av dessa arbetare föreslås tilldelade en engångsersättning av 1,000

kronor. Nyssnämnda engångsersättningar utgöra tillhopa 4,200 kronor.

Länsstyrelsen framhåller slutligen, att i den av länsstyrelsen upprättade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 258.

förteckningen över anställda, som ansetts böra komma i åtnjutande av ersättning,

icke upptagits sågställaren Axel Hedin, född 1879, anställd 1891,

hustrun född 1880. Hedin hade sökt pension från Kramfors aktiebolag.

Besked hade hittills icke erhållits, huruvida framställningen bomme att bifallas

eller icke. Därest Hedin icke skulle erhålla pension från Kramfors,

borde han i förevarande ordning beredas ersättning i enlighet med under

grupp I upptagna. Skulle han emellertid erhålla pension från Kramfors,

borde ersättningen till Hedin endast utgå med engångsbeloppet 1,000 kronor

i likhet med förenämnda tre arbetare med pension från Kramfors aktiebolag.

Departementschefen har anfört följande.

När Kungl. Maj:t år 1933 beviljade lån av statsmedel för att göra det

möjligt att återupptaga driften vid Salsåkers sågverk, skedde detta med

hänsyn till behovet av att i någon mån söka undvika att ytterligare öka

den rådande svårartade arbetslösheten inom Västernorrlands sågverksindustri.

Emellertid visade det sig, att den omständigheten att sågverket ej disponerade

över egna skogstillgångar i hög grad inverkade menligt på driftsresultatet

och att utsikterna för att sågverket någonsin skulle bliva bärkraftigt

voro mycket små. Angelägenheten av att bereda arbetarna rådrum

för att söka sig utkomst inom andra näringsgrenar jämte utsikterna att

kunna sälja sågverket vid en tidpunkt, då detta kunde ske utan nämnvärd

förlust för statsverket har föranlett Kungl. Majit att giva fortsatt stöd för

driftens upprätthållande, örn än i begränsad omfattning. Antalet arbetare,

som normalt utgjorde cirka 200, har successivt minskat och uppgår för närvarande

till endast cirka 80 personer. Emellertid torde det i längden vara

oekonomiskt att upprätthålla driften vid sågverket även i denna begränsade

omfattning. Ett nedläggande av driften måste därför förr eller senare ske.

Ur flera synpunkter, framför allt med hänsyn till möjligheterna att bereda

den kvarvarande yngre arbetskraften annan sysselsättning, synes tidpunkten

härför nu vara relativt gynnsam. Som framgår av den lämnade redogörelsen

har överenskommelse nu träffats angående försäljning av sågverket till ett

annat bolag. Genom försäljningen har staten erhållit täckning för hela det

utgivna låneunderstödet varjämte jämväl större delen av, eventuellt hela, den

lämnade subventionen torde kunna återgäldas.

Köparebolaget har emellertid ej för avsikt att fortsätta driften vid sågverket,

utan har redan vidtagit åtgärder för dess nedläggande. Härigenom

komma de kvarvarande arbetarna vid sågverket att försättas i en bekymmersam

situation. Framför allt gäller detta de arbetare, som på grund av ålder

eller andra skäl ej kunna vinna sin utkomst på annat håll. För att undersöka

frågan på vad sätt och i vilken ordning bistånd skulle kunna lämnas

de genom sågverksrörelsens nedläggande berörda arbetarna har länsstyrelsen

i Västernorrlands län tillsatt en särskild kommitté med representanter

för statsverket, företaget och arbetarna. Kommittén har till länsstyrelsen

överlämnat förslag till hjälpåtgärder samt hemställt, att länsstyrelsen

måtte utverka, att statsmedel anvisas för ändamålet. Länsstyrelsen, som

ej funnit anledning till erinran mot de av kommittén föreslagna grunderna

för hjälpåtgärder, har förordat kommitténs förslag. Vid utarbetande av sitt

förslag har kommittén tagit som förebild de grunder för ersättningar till

arbetarna, som tillämpades vid nedläggandet av det Holmens bruks- och

fabriksaktiebolag tillhöriga Köja sågverk. Kommitténs förslag innebär, att

personer, som uppnått 50 års ålder och varit anställda vid sågverket i minst

20 år, skulle tillerkännas dels en årlig ersättning intill uppnådda 67 år av

400 kronor för sig själv och 400 kronor för hustrun, dels viss engångsersätt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2ö8.

5

ning, vilken för arbetare med försörjningsplikt skulle utgöra 1,000 kronor

samt för arbetare utan försörjningsplikt 700 kronor. Till arbetare tinder

50 år oell med en anställningstid av minst 5 år skulle utgå endast engångsersättningar

med belopp varierande mellan högst 1,000 och lägst 150 kronor

beroende på anställningstidens längd samt huruvida försörjningsplikt förelåge

eller ej. Härutöver skulle utgå vissa ersättningar till fyra f. d. arbetare

samt till två hustrur efter avlidna arbetare.

Under senare år har den uppfattningen alltmer gjort sig gällande att, i

de fall då ett företag definitivt nedlägger driften, företagets ägare i man av

förmåga bör bidraga till att lindra verkningarna för de anställda av driftsnedläggelsen.

I många fall lia även företagen på ett verksamt sätt bidragit

härtill. Billigheten talar för att åtgärder vidtagas jämväl till lindrande av

följderna av nedläggelsen av Salsåkers sågverk. Sågverket äges sedan år

1938 av det för sågverkets drift bildade aktiebolaget Salsåkers industrier.

Sagda bolag kan emellertid ej sägas lia drivit sågverket i eget intresse utan

fastmer för att tillgodose det allmänna intresset av att driften vid sågverket

komme att fortfara, till dess läget på arbetsmarknaden ansågs gynnsamt fölen

avveckling av driften. Genom den nu träffade överlåtelsen blir bolaget

visserligen i stånd att återbetala sin skuld hos statsverket, reen dess tillgångar

förslå ej till att härjämte ens till någon del lämna bidrag till lindring

av driftsnedläggelsens verkningar bland företagets arbetare. Med hänsyn

till föreliggande särskilda omständigheter finner jag det närmast vara

en det allmännas angelägenhet att sörja för att de svårigheter, som drabbat

de anställda, i någon mån lättas. Jag förordar därför, att statsverket i förevarande

fall påtager sig det ansvar för de anställda, som eljest skulle ha

ankommit på sågverkets ägare.

Som nämnts skulle enligt av länsstyrelsen föreslagna grunder för ersättningar

sådana utgå med dels vissa årliga belopp till arbetare över 50 år,

dels ock vissa engångsbelopp. Beträffande engångsbeloppen anser jag mig

vara i tillfälle att redan nu kunna taga ställning. Det ligger i sakens

natur, att den förestående driftsnedläggelsen kommer att omedelbart innebära

betydande ekonomiska svårigheter för framförallt de äldre arbetarna,

oavsett örn dessa kunna skaffa sig ny arbetsanställning efter längre eller

kortare tid. Utbetalandet av engångsbeloppen i samband med driftsnedläggelsen

skulle i denna situation vara ett värdefullt stöd. Av länsstyrelsen

föreslagna grunder ifråga om engångsersättningar till arbetarna anser jag

mig kunna godtaga. Sammanlagda beloppet av nämnda engångsersättningar

skulle utgöra 58,450 kronor.

Jag anser mig likaledes böra förorda länsstyrelsens förslag i fråga om

vissa engångsersättningar, som av särskilda anledningar skulle utgå till ytterligare

6 personer, varav 4 f. d. anställda samt tva änkor efter arbetare vid

sågverket. Engångsersättningarna åt sistberörda personer skulle komma att

uppgå till 5,200 kronor. För engångsersättningar bör därför räknas med ett

belopp av inalles (58,450 + 5,200) 63,650 kronor eller avrundat 63,^00 kronor.

Yad de årligen utgående beloppen beträffar, delar jag länsstyrelsens

uppfattning, att de äldre arbetarna böra beredas en rimlig ersättning.

Emellertid torde frågan om såväl ersättningarnas storlek som deras form

behöva bli föremål för ytterligare utredningar och överväganden, varför jag

har för avsikt att, sedan en dylik utredning verkställts, framlägga förslag härutinnan.

Skulle därvid de årliga ersättningarna komma att begränsas på

sätt länsstyrelsen föreslagit att utgå allenast till arbetare (iver 50 ar, torde

det böra övervägas, huruvida icke engångsersättningarna till arbetare, vilka

närma sig 50-årsåldern, böra bli föremål för en justering uppåt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 258.

Utskottet.

De av mig nu förordade ersättningarna synas lämpligen kunna utbetalas

genom länsstyrelsens försorg. Då det synes angeläget, att ersättningarna

snarast möjligt tilldelas vederbörande, torde medel för ändamålet böra anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 och därvid upptagas

under ett särskilt anslag under rubriken Vissa ersättningar åt arbetare

vid Salsåkers sågverk m. fl.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet ha företag, som definitivt nedlägga

driften, i många fall verksamt bidragit till att lindra verkningarna för

de anställda av driftnedläggelsen. I likhet med departementschefen finner

utskottet billigheten kräva, att åtgärder i samma syfte vidtagas jämväl i

anledning av nedläggandet av Salsåkers sågverk.

Verkets ägare, aktiebolaget Salsåkers industrier, har från sin tillblivelse

bedrivit rörelsen för att tillgodose det allmännas intresse av att såväl verksamheten

upprätthölles som att de subventioner återvunnes, vilka av arbetsmarknadspolitiska

skäl lämnats företaget. Då sågverket nu vid en lämplig

tidpunkt försäljes blir bolaget visserligen i stånd att återbetala sin skuld

till staten, men dess tillgångar förslå ej att ens till någon del lämna bidrag

till lindring av driftsnedläggelsens verkningar bland företagets arbetare.

Under sådana omständigheter biträder utskottet av departementschefen förordat

förslag, att statsverket i förevarande fall påtager sig det ansvar för

de anställda, som eljest skulle ha ankommit på sågverkets ägare.

Ersättningar ha ifrågasatts dels i form av engångsbelopp varierande mellan

högst 1,000 kronor och lägst 150 kronor till arbetare med en anställningstid

av minst fem år, dels ock därutöver i form av årliga belopp för äldre

arbetare med längre anställningstid. Därjämte ha engångsersättningar föreslagits

utgå till fyra före detta anställda samt till två änkor efter arbetare

vid sågverket.

Departementschefen har i nu ifrågavarande sammanhang framlagt förslag

endast beträffande engångsbeloppen. Vad de årligen utgående beloppen

angår har frågan om såväl ersättningarnas storlek som form ansetts kräva

ytterligare utredningar och överväganden, varför förslag härom är att förvänta

först vid en senare tidpunkt. Skulle de årliga beloppen därvid — på

sätt länsstyrelsen i Västernorrlands län föreslagit — begränsas att utgå

allenast till arbetare över 50 år, bör det enligt departementschefens mening

övervägas, huruvida icke engångsersättningarna till arbetare, vilka närma sig

50-års åldern, böra bliva föremål för en justering uppåt.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot att engångsersättningar

nu beviljas enligt av departementschefen förordade grunder.

Frågan örn och i vad män ersättning därutöver bör utgå i form av årliga

belopp påkallar icke för närvarande ställningstagande från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna av utskottet förordade grunder för ersättningar

åt arbetare m. fl. vid Salsåkers sågverk,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 258.

7

b) till Vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 63,700

kronor.

Stockholm den 16 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Andrén, Heiding, Karl Andersson,

Björkman, Gillström, Johan Eric Ericson och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Danielsson, Ward, Isacsson,

Holmdahl, Andersson i Malmö, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson,

Wallentheim, Lundberg i Hälsingborg och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:505 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till vissa ersättningar a1 i texten